Internet of sports heter projektet som utvecklat metoden, som blir en del av ett nytt sätt att utvärdera prestationer och följa elitidrottarnas träning och utveckling.
– Vi utvecklar nya system för att stärka prestationen för skidlandslagen i alpint, skidskytte och längd. Framförallt inför VM 2019 som ju avgörs på hemmaplan för alpint och skidskytte, säger Kee Bergman, projektledare, Internet of Sports.
Tränare kan följa åkare i realtid
Målet är att skapa ett system där tränare kan följa sina aktiva i realtid via en app i sin smartphone. Landslagstränarna har länge haft ett behov av ett system som tillåter dem att enkelt mäta, följa och analysera de aktivas prestationer under den dagliga träningen. Med sensorer kopplade till molnet kan de både följa åkarna i realtid och analysera data samlad över lång tid.
Till projektet ansluter nu Alessandro Galloppini, som blir Sveriges första prestationsingenjör. Han tog sin magisterexamen i biomedicinsk teknik vid Univeristy of Queensland, Brisbane. Hans forskning handlade om en ny metod för att klassificera funktionshindrade idrottare med hjälp av sensorer.
Ökad konkurrenskraft i sikte
– Målsättningen med projektet är så klart att bidra till ökad konkurrenskraft. Jag är väldigt glad att vi har lyckats knyta Alessandra Galloppini till oss, säger Kee Bergman, projektledare, Internet of Sports.
– Det betyder att vi har två parallella spår i projektet, från yttersta elit till företag och folkhälsa, vilket gör arbetet ännu mer spännande.
Forskning med marknadsperspektiv
Det EU-finansierade projektet Internet of Sports har, förutom Mittuniversitetet, även Östersunds Kommun som medfinansiär. Projektet initierades av HC Holmberg, professor vid Nationellt Vintersportcentrum, och bedriver forskning utifrån ett marknadsperspektiv.
Alessandro Galloppini förstärker projektets internationella forskarteam som i övrigt består av Matej Supej, professor vid University of Ljubljana, Bendikt Fasel, doktor vid Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) och Marko Laaksonen, docent, Nationellt Vintersportcentrum.
Kontakt:
Kee Bergman, projektledare Internet of Sports, 0733-756062
Studien visar att födointaget hos lax beror på dess egen kroppsstorlek, men också på storleken på dess byten, vilket innebär att olika stora laxar kan ha olika diet trots att de befinner sig i samma område i Östersjön. Studien visar också att den här storleksberoende interaktionen mellan laxen och dess byte även påverkar laxens kroppskondition, ett mått på laxens välmående.
Ändrad storlek påverkar laxens kondition – En ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar vad lax äter i Östersjön är viktigt, eftersom födan påverkar laxens kondition. Förändringar i storleksstrukturen hos strömming och skarpsill påverkar alltså hur laxen mår, vilket i sin tur kan påverka hur mycket avkomma en lax kan producera. Sådan kunskap är viktig för att förstå hur födotillgången till havs kan påverka mängden lax som olika laxälvar producerar varje år, säger Philip Jacobson, huvudförfattare till studien och doktorand vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Påverkar mängden miljögifter i laxen Laxens diet påverkar också hur olika ämnen, såsom miljögifter och vitaminer, ackumuleras i fisken, och forskarna menar att resultaten i studien kan användas till att öka vår kunskap om hur förändringar i Östersjöns havsmiljö påverkar mängden miljögifter i lax samt bidra till forskning kring förekomsten av M74, en sjukdom som leder till att många yngel dör på grund av brist på vitaminet tiamin (B1).
Att det är viktigt att ta hänsyn till storleksstrukturen inom fisksamhällen för att förstå hur individer interagerar med varandra har visats i tidigare studier baserade på matematiska modeller, experiment samt observationer i sjöar och dammar. Den här studien, som bygger på data från årliga trålundersökningar efter bytesfisk ute till havs i Östersjön, visar att man även bör ta hänsyn till individers olika storlek även i stora, öppna system.
– Nästa steg är nu att titta på var lax från olika älvar äter ute i Östersjön och, tillsammans med resultaten från denna studie, försöka få en bättre bild av hur olika laxpopulationer i Östersjön påverkas av miljöförändringar ute till havs, säger Philip Jacobson.
Det visar Caroline Bäckströms, adjunkt på Högskolan i Skövde i en avhandling. Hon fokuserar på vilken betydelse professionellt och socialt stöd har för förstagångsmammor och partners i samband med barnafödande. Hit räknas graviditeten och sex månader efter förlossningen. Det professionella stödet handlar om kontakter med vården; som rutinkontroller och föräldraträffar. Socialt stöd handlar om det stöd som kommer från vänner och familj och andra närstående. Och resultatet visar att det är av betydelse. Det stärker såväl mamman, partnern och relationen i stort, enligt analys av de intervjuer och enkäter som ingår i avhandlingen.
– Professionellt stöd gör att föräldrarna känner sig bättre förberedda inför förlossningen och ökar deras förståelse för föräldrarollen. Resultatet visar även att partnern har nytta av professionellt stöd. De känner sig mer delaktiga, helt enkelt. Och ett gott socialt stöd, från familj och vänner, leder också till en bättre parrelation, sex månader efter förlossningen.
Viktigt med känslomässigt stöd
Att föräldrar ges det stöd, som avhandlingen visar kan göra skillnad, är dock inte självklart.
– Tiden hos barnmorskor och övrig vårdpersonal är ibland knapp. Och då hinns emellanåt bara den mest väsentliga informationen samt medicinska testerna med; som blodtryckstagning, mätning av magen och att lyssna till bebisens hjärtljud. Tid för att lyssna till föräldrarnas upplevelser och ge ett stöd rent känslomässigt finns inte alltid. För att ett sådant stöd ska kunna ges måste vårdpersonal ges rätt förutsättningar.
Caroline Bäckström har genomfört sina forskarstudier vid Jönköping University och kunna fortsätta den enkätstudie hon inlett.
– Jag vill göra en uppföljning med samma föräldrar under en åttaårsperiod.
Avhandlingen:
Professional and social support for first-time mothers and partners during childbearing
Kontakt:
Caroline Bäckström, Adjunkt i omvårdnad, Institutionen för hälsa och lärande på Högskolan i Skövde, caroline.backstrom@his.se, 0500-44 84 42
Kunskap om havsbakterierna kan hjälpa oss att förutspå hur havet svarar på miljöförändringar, menar Carina Bunse vid Linneúniversitetet.
Hon och hennes kolleger har studerat vilka och hur många olika bakterier som finns i Östersjön under olika årstider och hur aktiva de är i sin näringsomvandling. Hon har även undersökt vilka gener bakterierna använder för att utnyttja olika kolkällor, ljusenergi eller tåla lägre pH i havsvattnet.
Precis som träden som fäller löv på hösten beter sig havsbakterier olika beroende på vilken årstid det är. Havsbakterier hjälper till att omvandla näringen i havet, precis som bakterier i jorden gör i en trädgård.
De har upptäckt att havsbakterierna kan använda gener som heter proteorhodopsin för att få extra energi av ljus och för att kunna ändra sin metabolism. Genom detta förstår man att havsbakterier kan tåla lite lägre pH värden i havsvatten men att det är energikrävande och kan potentiellt påverkas de under en längre period pH-stress till exempel genom havsförsurning.
– Havsbakterier är osynliga vilket gör att vår kunskap om dem har varit väldigt låg. Genom att studera havsbakterier och deras gener får vi veta mer om hur havet kommer att bete sig i framtiden, menar forskarna.
– Bakterier påverkar näringsomsättningen i Österjön. Därför är det oerhört viktigt att förstå när och hur de påverkar och hur processerna fungerar om vi vill hjälpa till att få ett balanserat hav i framtiden.
Tandvårdsrädsla börjar ofta i barndomen eller i tonåren och kan utvecklas till en fobi med starka negativa känslor och tankar mot att gå till tandläkaren. Konsekvensen blir ofta bristande tandhälsa, obehandlad karies eller andra problem med tänderna.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en effektiv behandling för olika typer av specifika fobier. Men organisatoriska, ekonomiska och geografiska hinder gör att sådan behandling inte blir av för barn och ungdomar med tandvårdsfobi . Forskare vid Karolinska institutet har därför utvecklat en internetbaserad KBT-behandling, som de har testat i en öppen, okontrollerad studie på 18 patienter mellan 8 och 15 år.
Fick veckovis vägledning
Genom en internet-plattform fick deltagarna i studien veckovis online-vägledning från en psykolog via ett chattsystem. Behandlingen pågick under 12 veckor och innehöll även textstycken, animationer och tandvårdsrelaterade videoklipp. Till behandlingen tillkom också ett träningspaket med tandläkarspegel, sond, lokalbedövning och kanyl som skickades hem till barnet och föräldrarna tillsammans med detaljerade instruktioner om övningar. Genom behandling och guidning från psykologen kunde de hembaserade övningarna kopplas till verkliga exponeringar och inskolningsbesök på tandkliniker runtom i Sverige.
Resultatet visar en statistiskt och kliniskt signifikant ökning av barnens förmåga att genomföra tandbehandling, men också minskad rädsla, färre negativa tankar och ökad självtillit i tandvården. Vid en uppföljning ett år efter behandlingen hade 53 procent av barnen helt blivit av med sin tandvårdsfobi.
Förvånade över effekten
– Även om vi förväntade oss positiva effekter av behandlingen var det förvånansvärt att se omfattningen av förbättringarna och den starka behandlingseffekten hos patienterna utan att de hade ett enda fysiskt möte med psykologen, säger Shervin Shahnavaz, forskare vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet som har utvecklat behandlingen.
Forskarna hoppas nu kunna upprepa resultaten i en pågående randomiserad och kontrollerad studie.
– Internetbaserad KBT för tandvårdsfobi hos barn och tonåringar kan bli en görbar och effektiv behandlingsform med potential att öka tillgängligheten för effektiv behandling, säger Shervin Shahnavaz.
Studien är ett resultat av samarbete med enheten för internetpsykiatri vid Stockholms läns landsting. Forskningen har finansierats av Styrgruppen för odontologisk forskning (SOF) och Majblommans riksförbund.
Insikten från studien om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och förebyggande behandling, tror forskarna.
Så här kom forskarna fram till att vissa bebisar hade en reducerad förmåga att synkronisera ljud med rörelse:
Spädbarn fick titta på en datorskärm där den ena sidan visade föremål som rörde sig synkront med ett ljud, medan den andra sidan visade rörelse som inte hade något samband med ljudet. Spädbarn som vid tre års ålder uppfyllde kriterierna för autism tittade lika mycket på båda sidor, medan barn med normal utveckling visade en kraftig preferens för audiovisuell synkroni, det vill säga när föremålen ändrade hastighet samtidigt som ljudet ändrade volym.
Stora skillnader mellan barnen
– Vi förväntade oss en effekt i denna riktning, ändå var det förvånande över att gruppskillnaderna var så pass stora, säger Terje Falck-Ytter, docent vid Institutionen för Psykologi och huvudansvarig för studien.
– Vi tror resultaten är viktiga därför att de pekar på en basal funktion som inte har studerats tidigare i samband med tidiga tecken på autism.
Studien är en del av Projekt Småsyskon, som drivs av Uppsala universitet i samarbete med Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). I Projekt Småsyskon ingår småsyskon till barn med autism, ADHD och språkstörning.
Barnen följs från fem månaders ålder tills de är sex år gamla. De flesta småsyskon till barn med dessa diagnoser utvecklas normalt, men cirka 10-20 procent av småsyskonen förväntas själva få samma diagnos.
Sen diagnos för autism
Barnen i den aktuella studien studerades vid 10 månaders ålder, och följdes upp till 3 år, då en diagnostisk bedömning gjordes. Totalt ingick 33 spädbarn vars storasyskon hade autism, tretton av dessa uppfyllde kriterier för autism vid uppföljningen. I studien ingick även en kontrollgrupp som bestod av fjorton spädbarn vars storasyskon inte hade autism.
– Idag kan inte autism diagnosticeras före 2-3-årsåldern, och trots mycket forskning saknar vi en god förståelse av exakt vad som gör att vissa barn utvecklar autism. Även om tvillingstudier visar att genetik är en viktig faktor, så vet vi för lite om vilka specifika gener det rör sig om och hur de påverkar utvecklingen. Filosofin bakom vår studie är att förståelsen av vad autism är kommer bli klarare om vi studerar den tidiga utvecklingen, förklarar Terje Falck-Ytter.
Eye tracking mätte barnens blick
Resultatet visade på signifikanta gruppskillnader, men det är för tidigt att säga om metoden i sin nuvarande form kan bidra till tidig upptäckt i en klinisk kontext.
– Vi använde eye tracking för att mäta barnens blick, och experimentet tog bara några få minuter. Det är självklart fascinerande och lovande att man genom att mäta ett barn blick så kort tid kan säga något om hur det utvecklas flera år senare. Men det är viktigt att komma ihåg att signifikanta gruppskillnader inte betyder att man direkt kan ta vårt ”test” och tro att man kan få säkra resultat på individnivå, säger Terje Falck-Ytter.
Artikeln:
Falck-Ytter, T., Nyström, P., Gredebäck, G., Gliga, T., Bölte S. and the EASE team. (2018). Reduced orienting to audiovisual synchrony in infancy predicts autism diagnosis at 3 years of age. Journal of Child Psychology and Psychiatry. doi:10.1111/jcpp.12863
Resultaten från forskningsprojektet i sin helhet stödjer tidigare studier som visat att den urbana grönskan är mycket viktig och utgör en bas för stadens ekosystemtjänster.
– Vi har identifierat och gjort en samlad bedömning av ekosystemtjänster av urban grönska i syfte att främja hållbar stadsutveckling, säger Sofia Thorsson, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Forskargruppen har tittat på biologisk mångfald, klimatreglering, förbättrad luftkvalitet, dagvattenhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande.
Den informella grönskan viktig för att må bra En viktig slutsats från forskningsprojektet är att stadens informella grönska har stor betydelse, inte minst för rekreation. Den upplevda naturligheten är viktig för det upplevda estetiska värdet, för rekreation och det upplevda allmänna välbefinnandet.
Metoden är ett stöd för att kartläggning och bedömning av hur mycket grönska det finns i ett stadsområde och hur grönskan bidrar till olika ekosystemtjänster, som till exempel förbättrad luftkvalitet.
Till skillnad från tidigare metoder, ingår kulturella ekosystemtjänster som estetiskt värde, rekreation och välbefinnande, i den nya metoden. Metoden visar även hur olika komponenter som exempelvis träd, buskar och fåglar inom ett grönområde är kopplade till olika ekosystemtjänster.
Mäter hur mycket grönskan bidrar med Baserat på forskningsresultaten har metoden utvecklats för att bedöma hur mycket nytta grönska, som till exempel parker, träd och buskar i ett område, kan bidra med.
– Vår förhoppning är att metoden ska komma till nytta för att synliggöra grönskans värde i stadsmiljön, säger Jenny Klingberg, forskare vid Göteborgs Botaniska trädgård.
Forskningsprojektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska genomfördes i Göteborg 2013-2016 inom ramen för Mistra Urban Futures och nu släpps en handbok med metoden.
Kontakt:
Yvonne Andersson-Sköld, professor vid Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI), 031-7502622
Jenny Klingberg, PhD, Göteborgs botaniska trädgård, 0703-529772
Bengt Gunnarsson, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 031-7863867
Sofia Thorsson, professor vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, 031-7864733
Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men nu lyckades det alltså. Mia Kuritzén Löwengart, fil doktor i historia berättar i sin avhandling från Uppsala universitet om turerna bakom tillblivelsen av Stockholms konserthus, som uppfördes åren 1924–1926.
Att den ekonomiska konjunkturen var sällsynt god när insamlingen för konserthuset genomfördes, 1918, gynnade naturligtvis saken. Men att människor har gott om pengar leder inte automatiskt till att ett projekt får donationer. Dessutom, kostnaderna för att finansiera en hel symfoniorkester och ett konserthus är alltför stora för att enbart finansieras av privata givare.
Avgörande för utvecklingen var istället helt andra företeelser.
Konserthuset byggarbeten, fasaden mot Hötorget växer fram. Juni-juli 1924. By A. Malmström (Digitala stadsmuseet) [Public domain], via Wikimedia Commons
Det fanns vid förra sekelskiftet en tydlig distinktion mellan vilken musik som var ”konst” och den som var ”underhållning”. Svensk musikkritik var eniga om att Beethovens nionde symfoni skulle betraktas som ”det högsta inom tonkonsten”. Med detta följde ett folkbildningsideal, som byggde på att uppförandet av symfonin skulle vara tillgänglig för ”alla”.
Under en debatt i riksdagens första kammare 1911 hävdade ecklesiastikministern att orkestermusik var att ”anse som ett statsintresse” och att ”nationens framtid ytterst” berodde på ”befolkningens andliga och sedliga nivå”. Regeringen fattade samma år beslut om en förordning om stöd till föreningar som verkade för musiklivets höjande och genom denna fick det offentliga musiklivet tydliga riktlinjer för seriös konsertverksamhet.
Symfonimusik till folket
Det som skiljde utvecklingen i Stockholm från hur den såg ut i många andra städer i Nordeuropa och Nordamerika var att staten tog sig an uppgiften att sprida symfonimusiken till folket och att den visade sig villig att bidra till symfoniorkestrars finansiering.
Samhällsbilden präglades av social oro och symfonikonserten blev nu en samhällelig angelägenhet. Finkulturella strävanden sammanföll med tidens folkbildningsanda och den pågående demokratiseringen.
Statens riktlinjer bidrog till att det vid 1910-talets mitt hade blivit möjligt att göra en tydlig distinktion mellan ”underhållning” och ”konst” inom musiklivet och att ett renodlat konstmusikliv skapades. Samtidigt hade publikens sociala sammansättning breddats, en beteendekod infördes i konsertsalen som byggde på att publikens förhållningssätt gentemot musiken skulle präglas av musikalisk bildning och av en estetisk hållning.
– Jag hoppas att resultaten kommer att påverka de nya europeiska riktlinjerna för blodtrycksbehandling som kommer till sommaren så att man inte följer de nya amerikanska riktlinjerna med ett behandlingsmål under 130, säger Mattias Brunström, forskaren bakom den studie som publicerades redan i november 2017.
Studien visade att medicinering för att ytterligare sänka det systoliska blodtrycket under den nuvarande rekommendationen på 140 mm Hg i systoliskt tryck inte leder till minskad sjuklighet eller dödlighet för tidigare friska personer.
Medicinering utan effekt
Samma dag som studien publicerades ändrade dock de amerikanska riktlinjerna så att man sänkte gränsen för hypertoni, det vill säga hur man definierar högt blodtryck, till 130. Det innebär att mer än 30 miljoner amerikaner med ett blodtryck i intervallet 130-140 nu plötsligt anses ha högt blodtryck.
– Vi har inte kunnat finna någon nytta med behandling för alla dessa. För personer med typ 2-diabetes är det tvärtom potentiellt skadligt att medicinera för att sänka ett blodtryck på den nivån, säger Mattias Brunström.
Avhandlingen består av två systematiska översikter och metaanalyser samt ett metodarbete om metaanalyser. Totalt inkluderades data från 79 stora läkemedelsstudier med över 300 000 patienter.
Ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom
I analysen fann man att behandlingseffekten berodde på hur högt blodtrycket var. Om systoliskt blodtryck var över 140 mm Hg minskade risken att dö eller insjukna i hjärtkärlsjukdom med blodtryckssänkande behandling, oberoende av tidigare diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Under 140 kunde man däremot bara finna en vinst med behandling för personer med tidigare kranskärlssjukdom.
Hos tidigare friska gav behandlingen inget ytterligare skydd mot hjärtkärlsjukdom. Hos personer med diabetes ökade risken att dö i hjärtkärlsjukdom hos dem som lottades till behandling.
Kontakt:
Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, mattias.brunstrom@umu.se, 073-369 3182
– Vid Karlstads universitet bedriver vi sedan många år framgångsrik forskning om polymera solceller, säger Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid Karlstads universitet.
– Vi har under förra året arbetat med en ansökan om att få tillgång till denna unika miljö för våra studier av solcellens aktiva lager, det lager där solljuset omsätts till elektricitet. Nu har vi fått positivt besked från ESA, European Space Agency, om att få göra våra experiment under parabolflygningar till hösten 2018. Det känns mycket spännande och såvitt jag vet har inte den här typen av experiment utförts vid parabolflygningar tidigare.
Flygplan som stiger och faller
Det går till så att man gör en brant stigning med planet, därefter försätter man planet i fritt fall och då blir gravitationen nära noll för en kort stund. Under den tiden kan experimentet genomföras utan påverkan av gravitationen. Den här metoden används oftast inom forskning i biologi, fysik och medicin, men har hittills nästan inte alls används inom forskning i kemi.
– Den här forskningen kommer att bidra till förståelsen för torkningsprocessen, säger Jan van Stam. Det vill säga det aktiva lagrets övergång från lösning till fast, tunn, film. När man tar bort gravitationen går fas-separationen, det är när de lösta ämnena separeras från varandra, långsammare och det är då möjligt att studera hur materialets struktur förändras mer i detalj. Att kunna förstå och kontrollera den processen har stor betydelse för prestandan och produktionen när det gäller polymera solceller.
Rymdstyrelsen
Detta är första gången Karlstads universitet får ett projektbidrag från Rymdstyrelsen. Bidraget från Rymdstyrelsen består av 2,6 miljoner kronor till forskningen vid Karlstads universitet och ytterligare 1,5 miljoner kronor till utrustning. Rymdstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.
Kontakt:
Jan van Stam, professor i kemi vid Karlstads universitet, jan.van.stam@kau.se, 0708 196 561
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta och står för en betydande del av det syre vi andas. Dessutom tillhandahåller havet nödvändigheter som mat och läkemedelssubstanser.
Det är därför ett stort problem att haven under det senaste århundradet påverkats negativt av människans aktiviteter. Tidigare forskning har dock visat att allmänhetens kunskaper om marina miljöfrågor är mycket begränsade.
– Att den allmänna kunskapen om miljöfrågor relaterade till havet är bristfällig kan delvis bero på att havet är gömt under ytan, säger Géraldine Fauville som i sin avhandling undersökt hur digital teknologi kan bidra till ökad kunskap om havet.
– Dessutom karaktäriseras havet av komplexa samband mellan ekologi, kemi, fysik, biologi och samhälleliga förhållanden. Det handlar om samspel som sträcker sig från mikroskopisk nivå till globala företeelser.
Synliggör koldioxidavtryck
Géraldine Fauville har studerat hur olika digitala teknologier kan stötta kommunikation kring marina miljöfrågor. En av delstudierna fokuserade på kommunikationen på en Facebooksida som tillhör ett stort marint forskningsinstitut; i en annan analyseras interaktionen på ett diskussionsforum mellan gymnasieelever från olika länder där den egna livsstilens miljöbelastning diskuteras; i ytterligare en av studierna är fokus på ett onlinesamtal mellan gymnasieelever och en marinbiologisk forskare.
De generella resultaten visar hur tekniken på olika sätt bidrar till att synliggöra det osynliga, som exempelvis den enskilde individens koldioxidavtryck.
– Den digitala tekniken möjliggör en konkretisering av abstrakta begrepp som eleverna kan använda i sina diskussioner och för sin förståelse, säger Géraldine Fauville.
Får tid att reflektera
I en av delstudierna har hon fokuserat på vilken typ av frågor eleverna ställde till den marinbiologiske forskaren på den nämnda onlineplattformen efter att ha sett en vetenskaplig presentation om klimatförändringarnas påverkan på havet.
– Det jag finner kraftfullt i den virtuella presentationen och efterföljande diskussionen mellan studenterna och forskaren är att eleverna kan titta på presentationen i sin egen takt. Eleverna har också mer tid att reflektera över ämnet och förbereda sina frågor och kan till och med vara mer bekväma med att ställa sina frågor online än i klassrummet.
De virtuella vetenskapliga presentationerna är också mer tidseffektiva för forskarna som kan skapa en presentation som kan delas med elever över hela världen som forskarna annars aldrig skulle vara möjliga på grund av tidsbegränsning eller avstånd.
Komplement till direkta erfarenheter
På frågan om digital teknologi kan ersätta direkta erfarenheter av havsmiljön svarar Géraldine Fauville dock nej.
– Det handlar inte om ”istället för”, utan digital teknologi är ett mycket bra komplement när det inte finns möjlighet att bedriva undervisningen vid havet. Havets tillstånd kommer att bli en än mer viktig fråga i framtiden, så det är viktigt att eleverna får den här kunskapen med sig, därför är det angeläget att det görs fler studier om den digitala teknologins möjligheter i detta sammanhang.
En stor del av vårt beteende styrs av sociala normer, informella regler om vad som är att betrakta som normalt eller godtagbart i olika situationer. Att förstå hur normer sprids och utvecklas är därför intressant i alla sammanhang där man vill åstadkomma en beteendeförändring.
– Våra resultat pekar på att normförändringar kring våld och hygien påverkas av allmänmänsklig psykologi, säger Pontus Strimling, Institutet för Framtidsstudier som tillsammans med Micheál de Barra och Kimmo Eriksson från Stockholms universitet gjort studien som visar att normförändringar kan ske i mötet mellan individer där den ena straffar ett beteende hos den andre om det upplevs som hotfullt.
– Det är spännande eftersom det kan göra det möjligt att säga något om hur vårt beteende kan förändras i framtiden på flera områden.
Så kan en normförändring slå igenom
Tidigare forskning har visat att normer kring både hygien och våld har blivit allt striktare under lång tid och i många samhällen, oberoende av kultur. Förklaringar har sökts i samhälleliga förändringar som teknologiska framsteg, ökad välfärd och hårdare lagar, men de har visat sig bristfälliga.
Forskarna visar att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till sådana normer, än tvärtom.
Det leder till att de är mer benägna att straffa dem som uppvisar den slappare typen av beteende. De straffade tenderar då att ändra sitt beteende för att undvika straff, oavsett hur vanlig den striktare normen är i befolkningen i stort. På så sätt kan en norm som råder i en liten del av befolkningen över tid förändra beteendet hos en majoritet av befolkningen.
Förändrat beteende vid toabesök kan rädda liv
En bättre förståelse av hur sociala normer sprids och utvecklas kan också vara till hjälp i arbete som är beroende av att ett ovanligt beteende sprids till en större majoritet människor.
– Flera hundratusen barn skulle kunna räddas från döden varje år om folk bara tvättade händerna efter toalettbesök. Vi hoppas att våra resultat kan vara till hjälp i arbetet med att förbättra hygienen i olika delar av världen, säger Pontus Strimling.
Vattenpest är en kärlväxt som kan bilda täta ”skogar” i sjöar, dammar och vattendrag. Den sprider sig genom att små växtdelar driver med vattnet, fastnar på fåglar eller flyttas oavsiktligt av människor, och sedan slår rot på nya platser. Någon fröspridning förekommer inte i Europa, eftersom det bara finns honplantor här.
Vattenpesten har nu funnits i Sverige i över 100 år och den är väl etablerad i de södra delarna och norrut längs kusten. Den har dock fortfarande potential att spridas betydligt mer i skogslänen – som hittills har varit relativt förskonade från invasioner – och ända upp i fjällvärlden. I vissa delar av Europa ses arten allt oftare som ”naturlig”, vilket tyder på att det idag inte sker några större förändringar i de vattenmiljöer där den har etablerat sig.
– Min forskning har fokuserat på om vattenpesten kan anses vara ”naturlig” även i Sverige, eller om den fortfarande har stor inverkan på biologisk mångfald och på ekosystemens funktioner, säger Kristina Tattersdill. Jag har också undersökt vad det är hos växten som gör att den sprids och konkurrerar så bra, och hur den förändrar villkoren för andra organismer.
Växer vid låga temperaturer och trivs i täta bestånd
Kristina Tattersdill har gjort sina fältstudier i sex uppländska skogssjöar – tre utan vattenpest och tre med. Studierna visar att vattenpesten är väl rustad för ett liv i det norra barrskogsbältets sjöar och vattendrag, och har flera egenskaper som bidrar till att den är så framgångsrik.
Till att börja med fann hon att arten kan etablera sig från växtfragment väldigt sent på hösten, och att den dessutom börjar växa tidigt på våren, vilket är en konkurrensfördel.
– När jag inventerade sjöarna i slutet av mars var vattentemperaturen max 5 °C, och då hade de inhemska vattenväxterna knappt börjat återväxten. Vattenpesten däremot hade redan hunnit långt eftersom den har förmågan att övervintra som grön växt.
Vattenpest är en dybladsväxt som bildar upp till ett par meter långa slingrande stjälkar, Kristina Tattersdill
Förändrar villkoren för andra växter och djur
Vattenpesten visade sig också klara sig bäst när den växer bland sina egna, eftersom den interna konkurrensen stimulerar tillväxten hos enskilda växter. Arten kan därmed forma täta monokulturer och stänga ute inhemska växter.
– Det här leder inte nödvändigtvis till att det blir färre arter av vattenväxter i en sjö, men bottenvegetationens artsammansättning kan förändras. Till exempel saknades inhemska växter i slingesläktet (Myriophyllum spp) nästan helt i de sjöar med vattenpest som vi studerade.
En förändrad växtlighet på bottnarna kan även påverka förutsättningarna för fiskar, insekter och djurplankton som hittar boställen och gömställen i vegetationen. När Kristina Tattersdill analyserade sjövattnet kring vegetationen visade det sig att sjöarna med vattenpest hade en annorlunda sammansättning av vattenlevande insektslarver. Bland annat var larver av flera fjädermyggsarter betydligt vanligare där det fanns vattenpest.
– De här larverna lever av finfördelat organiskt material, som det fanns dubbelt så mycket av i vattenproverna från sjöarna med vattenpest. Det är troligt att bestånden av vattenpest fångar upp mer ”grums” än bestånden av mer glesbladiga inhemska växter, och att fjädermyggorna gynnas av detta.
Viktigt förstå värdet av oinvaderade vatten
Att främmande arter fortsätter att breda ut sig i skogslandskapets sjöar tycks vara oundvikligt enligt Kristina Tattersdill. Hon menar dock att det är viktigt att känna till vilka arter som står på tröskeln, och hur omfattande förändringar de kan orsaka i ekosystemen.
– Vi måste vara medvetna om vilka förändringar som pågår i landskapet, och att vi själva bidrar till många invasiva arters spridning. Och vi måste inse värdet av de opåverkade miljöer vi ännu har kvar.
– Det är viktigt att folk får upp ögonen för hur arter som vattenpest breder ut sig. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att stoppa just den. En mekanisk bortröjning kan t.ex. göra större skada än nytta, om den leder till att en mängd små växtdelar sprids i vattenmassan.
Foto:
Tätt bestånd av vattenpest (Elodea canadensis) i Lötsjön öster om Uppsala. Kristina Tattersdill
– Ju närmare du är mitten av ett kluster, desto effektivare är ditt nätverk. Men geografisk placering är inte hela sanningen; kunskapsnätverk spelar också en viktig roll, säger Mark Bagley.
När en anställd lämnar ett företag för att starta nytt, skapas en kunskapslänk från det gamla företaget till det nya. Grundaren av det nya företaget tar med sig kunskap, kontakter och rutiner, och brukar placera sig sig i samma område, där de känner många och vet hur allting fungerar. Om de kommer från ett stort företag har de ofta bredare erfarenheter och kunskap, vilket kan ge bättre chans att överleva. När det nya företaget får sina egna spinoffs, skapar det ett så kallat ”passivt” nätverk.
Antalet företag i en region, och deras storlek, är också avgörande för hur industriella kluster bildas. Ett stort företag ger oftast upphov till flera nya stora företag. Om en region har många mindre företag är det mer sannolikt att ännu fler småföretag skapas.
– Många lokala politiker talar om ”nästa Silicon Valley” – men sådana fenomen uppstår ofta av ren tur. Man måste lyckas locka ett stort företag till sin region. Lokala myndigheter som är intresserade av att utnyttja industripolitiken bör titta på vad de har och börja därifrån, säger Mark Bagley.
— Man har sin privata ekonomi att ta hänsyn till, men det viktigaste är ändå att det ska vara ett hem. Det är ingen investering, utan framför allt ett hem man är ute efter, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist, forskare i företagsekonomi vid Malmö universitet som lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen Mitt hem och min ekonomi – en studie av hur bostadsrättsägare kalkylerar har hon gjort 17 intervjuer med bostadsrättsköpare ur socioekonomiskt starka grupper i Malmö.
Platsen är väldigt viktig
Hon ringade in tre teman för samtalen – platsen, lägenheten och pengarna. Intervjupersonerna hade ofta en väldigt bestämd uppfattning om var de kunde tänka sig att bo. När de hade valt område började de intressera sig för lägenhetens utformning. Pengar spelade stor roll i hela processen och det sociala nätverket var viktigt.
— Många tog hjälp av människor i ens närhet för att kolla bostadsrättsföreningens ekonomi. Man kanske lät en kunnig kompis kolla på årsredovisningen eller bad någon ur ens egen bostadsrättsförening om hjälp, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Inte enbart en kalkyl med siffror
Fem faktorer visade sig vara särskilt viktiga när bostadsrättsköparna gjorde sin kalkyl kring bostad. Det rör pengapåsen, identifikationen, möjligheten att sälja vidare, bostadsrättsföreningens ekonomi och hemkänslan.
— Det är alltså inte bara en kalkyl med siffror. Känslor är också väldigt viktiga, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Intervjuerna har gett många berättelser ur bostadsrättsköparnas perspektiv och det som förvånade mest var att det ofta var små detaljer som var viktiga. Lars och Maria, som köpte bostadsrätt i Dockan i Västra hamnen, var ute efter ett hem som inte såg ut som alla andra i området. Till slut var det parkettgolvet som avgjorde.
Varje marknad måste studeras
”För mig var det viktigt att lägenheten inte såg ut som alla andra för har man besökt några lägenheter i Dockan så ser allt likadant ut,” säger bostadsköparen Lars som intervjuas i avhandlingen. ”Har man sett all parkett i området så är det skillnad med olika parkettgolv.”
— Det här väcker frågor kring hur man planerar städer. När man bygger nytt kanske man ska tänka mer på att man bygger bostäder till olika människor, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Nu hoppas hon se fler studier som beskriver det hon kallar för den kalkylativa praktiken kring bostadsrättsköp. Modellen kan testas i olika delar av Malmö eller Stockholm och på fler grupper än enbart medelklass.
— Om man ska förstå bostadsmarknaden och hur människor gör när de köper bostadsrätt så måste man gå nära och studera varje marknadsplats för sig, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Förmågan att känna lukter grundläggs genom att luktslemhinnan med dess luktnervceller utvecklas. Nybildning av nervceller pågår i luktslemhinnan under hela livet. Vilka gener som initialt styr hur nervceller i den blivande luktslemhinnan, det så kallade luktepitelet, bildas har hittills varit relativt okänt.
En forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, kan nu i samarbete med forskare i Milano visa en molekylär mekanism där genen Sox2 krävs för att luktepitelet och dess nervceller skall bildas.
Försök med avsaknad av Sox2 i de blivande luktepitelcellerna har resulterat i att man har kunnat definiera rollen för Sox2 under luktepitelets bildning.
– Vi har upptäckt att Sox2 aktivitet i luktepitelets celler nedreglerar genen Bmp4, och samtidigt uppreglerar genen Hes5, vilket sammantaget ger cellerna en tidig nervcellsidentitet, säger professor Lena Gunhaga vid UCMM.
Utan Sox2 aktivitet med dess genreglerande funktion kan alltså inte nervceller bildas i luktepitelet.
– I ett tidigt stadie av luktepitelets utveckling blockerar Bmp4 bildningen av nervceller, medan Hes5 är en gen som ger cellen en första nervcellsidentitet. Vi har nu visat att Sox2 reglerar uttrycket av både Bmp4 och Hes5 i luktepitelet, säger Lena Gunhaga.
Upptäckten har stor principiell betydelse för förståelsen av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Denna kunskap kan överföras till att styra stamceller till att utvecklas mot en specifik cellidentitet. Resultaten har även betydelse för förståelsen om hur nybildning av nervceller i hjärnan regleras, eftersom man tidigare har sett samband mellan de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av nervceller i luktepitelet och hjärnan.
Artikel:
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Development.
