Bra energiklassade blandare har funktioner som minskar varmvattenanvändningen genom att påverka användarens beteende, exempel på funktioner är kallstart eller återfjädrande reglage.
Men hur mycket varmvatten sparas, och hur påverkar funktionerna vardagen för den som diskar eller duschar? Detta har projektet ”Vattenanvändning med energieffektiva blandare” tagit reda på genom att mäta vattenanvändningen och intervjua hyresgäster i några av AB Bostäders flerbostadshus på Tullen i Borås, där energieffektiva blandare har installerats.
I detta projekt har forskare vid RISE genomfört mätningar under två års tid, först med standardblandare och sedan med bra energiklassade blandare från de två tillverkarna FM Mattsson och Villeroy & Boch Gustavsberg.
Energieffektiva blandare bäst
– Jag blev positivt överraskad av resultatet! Jag trodde inte att enbart byte till nya energieffektiva blandare skulle kunna ge en så stor besparing, säger Josefine Norresjö som är energicontroller och projektledare på AB Bostäder i Borås.
– Vi kommer att ha stor nytta av resultatet. En så pass hög besparing kan motivera oss att sätta in en dyrare blandare vid exempelvis badrumsrenoveringar och även när vi gör rena blandarbytesprojekt, menar Josefine Norresjö.
Projektet, som finansierats bland annat av Energimyndigheten, har letts av RISE. Mätutrustning installerades i fem av husen och de boende inbjöds att delta i enkätstudier och fokusgrupper för att ge sin syn av hur de nya blandarna har fungerat i badrum och kök. Eftersom tillverkarna av blandarna varit delaktiga i projektet har de boendes synpunkter varit mycket värdefulla.
– Resultaten visar att det går att spara mer än en fjärdedel av varmvattenanvändningen med de nya blandarna. Det är ett bra resultat, och förhoppningen är att resultatet kan komma till nytta för bland annat bostadsbolag som är intresserade av att installera liknande produkter. Resultaten från enkätstudien visar också att attityden till de energieffektiva blandarna överlag var god, säger Björn Folkeson, projektledare på RISE.
– Energieffektiva blandare har en mycket stor potential att minska energianvändningen i bebyggelsen i landet. Blandare finns ju precis överallt – i alla typer av bostäder och lokaler, fortsätter Björn Folkeson.
Kontakt:
Projektledare Björn Folkeson, RISE Research Institutes of Sweden, 010-516 54 46, bjorn.folkeson@ri.se
Inte bara vegetationen går förlorad vid skogsbränder. När skogen brinner drabbas även marken, genom förluster av både kol och näringsämnen. Dessa näringsförluster kan i sin tur påverka ekosystemets efterföljande tillväxt och kollagring negativt.
Nu har forskare undersökt skogsbrändernas effekter genomen global sammanställning av brandexperiment. Det handlar både om experiment där man har skyddat vegetation från bränder och, omvänt, där man har bränt ofta. En del av experimenten har så lång historia som 65 år. Sammanställningen omfattar såväl lövskog och barrskog som savannernas öppnare landskap.
– Studien visar att förlusterna av både kol och kväve i marken i stora delar av världens ekosystem är mycket större än vad vi tidigare trott, säger Anders Ahlström, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
En förvånansvärd upptäckt i studien var dessutom att förlusterna av kol och kväve inte avtar med tiden. Även efter 65 år av upprepade bränder så har förlusterna enligt studien inte avtagit, menar Anders Ahlström.
– Det ser inte ut som om bränder leder till någon nytillväxt av vegetation som kompenserar för förlusterna av markkol, som det kanske har antagits tidigare, säger han.
Anders Ahlström och hans lundakollega Lars Nieradzik har deltagit i arbetet med den internationella sammanställningen. De konstaterar att studien ger värdefulla insikter i hur bränder påverkar såväl vegetation som lagring av kol och näringsämnen i marken. Sådan kunskap är viktig exempelvis när man ska försöka förutspå hur klimatförändringar på olika sätt kan komma att påverka naturen i framtiden.
Påverkas av och påverkar klimatet
– Ja, det är intressant eftersom det befaras att klimatförändringar och extrema väderhändelser kan öka mängden bränder. Då är det viktigt att kunna räkna på effekterna av dessa näringsförluster i marken, säger Anders Ahlström och menar att framtida utsläppsbudgetar för olika klimatmål kanske behöver justeras.
Dessutom är det av intresse för forskarna att försöka få reda på om näringsförlusterna efter brand har en egen återverkan på själva klimatet, det vill säga om näringsförlusterna eventuellt förstärker eller lindrar klimatförändringarna. I klimatsammanhang uppstår ofta den här typen av invecklade återkopplingar där olika faktorer påverkar varandra i ett slags spiraleffekt.
I den aktuella studien ingår modelleringsarbete med hjälp av en datormodell utvecklad av naturgeografer vid Lunds universitet. Enligt Anders Ahlström är det kombinationen av de långa brandexperimenten och datormodellutvecklingen som har gjort studien möjlig.
Artikeln:
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
– Syftet med min avhandling är att skapa en djupare förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv är viktiga bidrag till det, säger Åsa Björk, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
I sin avhandling har Åsa Björk genomfört intervjuer med 32 ungdomar i åldern 13-15 år. Frågeställningar i intervjuerna har bland annat varit hur ungdomarna etablerar, upprätthåller och avslutar olika sorters relationer på nätet, vad ungdomarna berättar om sin identitet i sociala medier och vilka negativa handlingar som förekommer och hur ungdomarna hanterar dem.
Gränser suddas ut i sociala världar I studien framgår att ungdomarna nästan hela tiden omges av sociala medier. Olika medieformer används som överlappar varandra. När ungdomarna interagerar mellan dessa sociala världar suddas gränser ut; exempelvis gränserna mellan tid och rum, mellan kropp och själ, mellan privat och publik och mellan synlig och osynlig.
Ungdomarnas berättelser visar att deras erfarenheter av social interaktion kan handla om i princip vilken aktivitet som helst när som helst. De samspelar med individer i sin närhet och med en global publik. Att delta i sociala medier påverkar den sociala statusen och därför vill de inte vara utanför den kontexten. I en viss situation används något som kan beskrivas som handlingsutrymme i sociala medier till att markera vänskap mellan individer. I andra situationer vill de markera avstånd. I de situationerna kan individer användas som redskap i processen.
I berättelserna framkommer att ungdomarna skapar olika kriterier, normer och regler för den sociala samvaron i gruppen. De använder varandra som verktyg för att visa vem som är innesluten i gruppen genom uteslutning. Uteslutning kan skapa en större sammanhållning i den mindre gruppen genom att andra som inte är närvarande används som samtalsämne.
Sociala medier som en teaterscen
Negativa handlingar kan bestå av att någon ”hatar på” en individ, vilket förstås kan te sig kränkande. Men om den personen ger igen och fortsätter att argumentera emot kan det även förstås som ett drama som utspelar sig i sociala medier mellan två eller flera aktörer och inför en publik.
– Ett drama mellan individer kan å ena sidan upplevas som både förskräckligt och roligt och sociala medier kan fungera som en scen med aktörer och med åskådare, säger Åsa Björk.
Genom interaktion lär sig ungdomar om sig själva och andra. De lär sig också att valet av självpresentation får betydelse för hur de uppfattas av andra. Flickorna och pojkarna i studien är överens om hur flick- respektive pojkbilder ser ut. Pojkar irriterar sig i högre grad än flickor på vilken typ av bilder flickor publicerar.
Åsa Björk försvarar sin doktorsavhandling fredag 15 december kl. 10.00-12.00
– För kvinnor i Sverige som bara har grundskoleutbildning har livslängden i princip legat still under 20-30 år, men för andra sociala grupper har den ökat. Rökning är en väldigt stor del av det här mönstret, säger Olof Östergren, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på data från dödsorsaksregistret och utbildningsregistret för alla svenskar i åldrarna 30 till 74 år mellan åren 1991 och 2008. Forskningen visar att ojämlikheten i livslängd mellan olika grupper har ökat under perioden bland kvinnor.
Tre gånger vanligare Den förväntade livslängden bland kvinnor med grundskoleutbildning ökade med lite över en månad mellan åren 1991 och 2008, medan motsvarande siffra för kvinnor med universitetsexamen var fem månader, visar statistiken. Räknar man bort dem som dör på grund av rökning är ökningen fyra månader bland lågutbildade, och strax över fem månader bland högutbildade.
– Skillnaderna kan verka små men när det handlar om förväntad livslängd är det här dramatiska siffror. Dödsfall som beror på rökning är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med grundskoleutbildning än bland kvinnor med universitetsexamen, säger Olof Östergren.
– Trots en ambitiös välfärdspolitik är de sociala hälsoklyftorna inte mindre i Sverige än i andra länder, och klyftorna ökar snabbare i Sverige än internationellt. Alkoholkonsumtion och rökning har lyfts fram som bidragande faktorer till det här mönstret. Min forskning ger stöd åt den bilden, säger Olof Östergren.
Snuset mindre farligt Dödligheten till följd av rökning i Sverige har gått ned bland män och gått upp bland kvinnor, och då särskilt bland kvinnor med grundskoleutbildning. En möjlig förklaring till varför männen kommer lindrigare undan tobakens skadeverkningar är snus. Snus är inte lika farligt som rökning, samtidigt som det är vanligare att män snusar än att kvinnor gör det.
– Tidigare forskning har visat att människor med en pressad livssituation kan ha svårare att sluta med beteenden som är farliga för hälsan som rökning. Dels försöker färre av dem sluta röka, och dels har man sett att människor med färre ekonomiska och sociala resurser har mindre chans att bryta beroendet, säger Olof Östergren.
En pressad livssituation kan dessutom göra kroppen mer mottaglig för skadeverkningar från tobak och alkohol. Det innebär att skillnader i dödlighet beror både på skillnader i beteende, och på skillnader i social och ekonomisk utsatthet. Utbildning ger å andra sidan tillgång till bättre arbetsmiljöer, högre status på arbetsmarknaden, mer kontroll över arbetssituationen och högre inkomster. Avhandlingen visar dessutom att för människor med låga inkomster är utbildning särskilt viktigt för hälsan.
– Teorin bakom det är att ju mindre ekonomiska resurser en person har, desto viktigare blir det hur de resurserna spenderas. Utbildning främjar effektivitet och god resurshantering, och det gör att högutbildade grupper kan använda alla sina medel för att förbättra hälsan. Därför blir utbildning särskilt viktig vid låga inkomster. Utbildning är alltid bra för hälsan, säger Olof Östergren.
Kontakt:
Olof Östergren, Sociologiska institutionen och Centre for Health Equity Studies, CHESS, olof.ostergren@chess.su.se, 08-16 36 40
– De första resultaten är förvånande, säger Jan-Erik Wahlund vid Institutetet för rymdforskning (IRF) och huvudansvarig för Langmuirsonden på Cassini.
I april 2017 lade den amerikanska rymdstyrelsen NASA rymdfarkosten Cassini i en bana som förde den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta synliga ringen (D-ringen) och samtidigt mycket nära planeten Saturnus, så nära att den passerade rakt igenom de övre delarna av Saturnus atmosfär.
Cassini gjorde 22 passager på detta sätt, och den 15 september sändes enligt plan Cassini sedan in i Saturnus gasmassor för att brinna upp. Under alla dessa passager gjordes detaljerade mätningar med de flesta av instrumenten ombord.
Nu börjar de vetenskapliga resultaten ta form, och det svenska instrumentets resultat är först ut i den välkända tidskriften Science. Instrumentet, en så kallad Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Saturnus övre atmosfär är laddad och består av mestadels väte och vätejoner. Langmuirsonden kan liknas vid en väderstation för elektriskt laddad gas och mäter dess densitet, temperatur och hastighet. Den mäter också partiklars laddning och ger dessutom en grov uppfattning av gasens sammansättning.
Starka variationer i densitet tyder på att den elektrisk laddade delen av Saturnus atmosfär (den så kallade jonosfären) kopplar starkt till de synliga ringarna som består mestadels av ispartiklar som även de är elektriskt laddade.
”Det är som om de små ispartiklarna i D-ringen suger upp elektroner från jonosfären,” säger Jan-Erik Wahlund. ”Kopplingen leder till att elektriska gasflöden till och från ringarna längs med Saturnus magnetfält orskakar de starka variationerna i densitet.”
Dessutom visade det sig att Saturnus A- och B-ringar ger skugga från solens energirika ultravioletta strålning och skyddar atmosfären på södra halvklotet från att bli laddad. Det gjorde till exempel att radiostrålning från blixturladdningar djupare ned i atmosfären kunde passera upp i ”jonosfärhål” och bli upptäckta av radioantennerna på Cassini.
Drygt två decennier i rymden
Arbetet med instrumentet på Cassini började 1990, och nu har mätningar gjorts kring Saturnus och dess månar sedan år 2004. Med hjälp av dessa mätningar har forskarna upptäckt mekanismerna för den organiska dimma som omsluter den stora månen Titan, de har kartlagt laddat gas och stoft i Saturnus vidsträckta magnetosfär(magnetfält), och de har gjort mätningar i utblåsningsplymer vid den lilla ismånen Enceladus.
Kontakt: Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik, jan-erik.wahlund@irfu.se, 018-471 5946
Rick McGregor, informationsansvarig vid Institutet för rymdfysik, 0980-79178, rick.mcgregor@irf.se
Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel, växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till.
– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi.
Kartlade metabolismen hos jäst
Tillsammans med docent Dina Petrovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller. Genombrotten publicerats nyligen i en artikel i Nature Communications.
– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar.
I vanlig jäst (de vänstra bilderna) förhindrar jästens egna syreradikaler proteiner från att utsöndras. I modifierad jäst (till höger) är proteinproduktionen förbättrad. De fluorescerande områden i bilderna nedanför visar cellskador. Skadorna är färre i den modifierade jästen till höger (Bild: Mingtao Huang/Chalmers)
Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel.
Hur långt fram i tiden ligger det? – För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.
De senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats flera prestigefyllda priser. Bland annat världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize, i Israel.
Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. För samma typ av forskning tilldelades han det prestigefyllda ”Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI. Dessutom har han belönats med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.
– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, säger Jens Nielsen.
Nyckeln till jäst som proteinfabrik
Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.
Kontakt:
Jens Nielsen, professor i systembiologi, Chalmers, nielsenj@chalmers.se, 031-772 38 04
– Även om du inte själv varit med om en viss situation i verkligheten så har du spelat i den eller laborerat med den, diskuterat och känt på den. Erfarenheterna sätter sig i kroppen, och du är förberedd på ett annat sätt när du ska ut och arbeta som sjuksköterska, säger Susanna Höglund Arveklev, doktorand i vårdvetenskap, med bakgrund som psykiatrisjuksköterska.
Hennes avhandling bygger bland annat på intervjuer med studenter och analyser av gruppexaminationer. Underlaget som helhet speglar drygt 230 studenters erfarenheter av dramaövningar under sjuksköterskeutbildning på grund- eller avancerad nivå.
Ett exempel är övningen där studenterna i en grupp, parvis och parallellt, improviserar ett fiktivt möte mellan patient och sjuksköterska på en vårdcentral. Tiden är knapp och sköterskan kanske tvingas styra samtalet i en riktning som patienten inte vill. Hur känns det att jobba under sådan tidspress? Och vad händer när studenterna sedan byter roller med varandra i övningen?
Ser sig själva Ett annat exempel på hur drama kan användas i utbildningen är forumspel, ett rollspel där studenters erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kan vävas in. En mindre grupp iscensätter en svår situation från verkligheten, med övriga kurskamrater som åskådare. Situationerna handlar ofta om etiska dilemman, konflikter och kommunikationssvårigheter inom personalgruppen eller i mötet med patienten och dess anhöriga.
– Den dramatiserade situationen pågår i ett par-tre minuter och ska alltid sluta när det är som besvärligast, situationen får inte vara löst. Någon i publiken kan under spelets gång säga stopp, gå in och ta rollen som exempelvis sjuksköterska som hamnat i ett etiskt dilemma mellan läkare och anhöriga om patientens ordinerade behandling, och så spelar man vidare och ser vad som händer. Hur förändras situationen? Vad händer när karaktären agerar på ett annat sätt?
Susanna Höglund Arveklev konstaterar att dramapedagogiken ger studenterna möjlighet att utforska sig själva i sin kommande yrkesroll. I interaktionen med andra ser de sina egna styrkor och svårigheter, och vilka tankar, känslor och reaktioner olika vårdsituationer framkallar.
Perspektiv och mognad Interaktionen skapar inblick i och förståelse för andras perspektiv. De reflektioner och samtal som följer underlättar också för studenterna att förstå och relatera till det teoretiska kursinnehållet. Studenterna mognar och får bättre beredskap för att utveckla sin professionalitet.
– Det finns många vårdvetenskapliga begrepp som är svåra att ta på. Vad är tillit? Vad är tröst? Vad är lidande? Och vad innebär det att lyssna aktivt? Med drama kan man träna och utveckla mellanmänskliga färdigheter och förmågan att samverka med andra professioner. Det är bra att kunna öva interaktion och byta perspektiv i en miljö där det är okej att göra fel, konstaterar Susanna Höglund Arveklev.
Dendrimerer är en av de mest fascinerade och komplexa syntetiska material som polymerkemister lyckats producera. Nu har forskare lyckats skapa en läkemedelsbärare av materialet som kan ta sig in i cancerceller och oskadliggöra dessa.
Dendrimerer ingår i gruppen polymera material och framställs under extremt kontrollerade former. Resultatet är högfunktionella organiska nanomaterial, och till skillnad från andra syntetiska nanomaterial, matchar dendrimererna naturens peptider och proteiner med avseende på storlek och strukturell perfektion. En av fördelarna med materialet är att den kan bära en stor mängd cellgifter som sedan samlas upp mer selektivt i cancerceller än i hälsosamma celler.
Dendrimerer har vanligtvis inte ett funktionellt innehåll, men forskarna har fyllt materialet med ett sådant bestående av organiska svavelföreningar som även är en viktig beståndsdel i aminosyror, peptider och proteiner. Sedan har de i en forskningsstudie applicerat dendrimerer på odlade cancerceller från människor och sett att cancercellstillväxten hämmas.
– Detta gör att det uppstår en ökad koncentration av reaktiva syreradikaler (ROS), vilket är väldigt skadligt för cellen genom att dendrimererna går sönder kring svavelbryggorna och enkla svavelföreningar frigörs. Många cancerforskare är övertygade om att vissa föreningar som kan producera ROS kan leda till selektiv tillväxthämning i cancerceller då friska celler, som har en högre ROS-tolerans, förblir opåverkade. Ja, proteiner i cancercellerna har fullt sjå att plocka isär dendrimererna och försummar därmed sina normala arbetsuppgifter. Eftersom cancerceller föredrar att ta upp stora molekyler kommer dendrimererna förslagsvis tas upp i större utsträckning och högre mängd fria syreradikaler kommer produceras i dessa celler.
Han fortsätter att berätta att forskningsresultatet är ett unikt så kallat ”Proof-of-concept”. Detta visar att det är värt att gå vidare med forskningsarbetet med kliniska tester av den nya plattformen som nyttjar dendrimerernas interiör genom att programmera dessa med ett stort och exakt antal organiska svavelbryggor.
Många användningsområden
– Detta är supercoolt, och vi har bara skrapat på ytan för vad man kan göra med dendrimerer. Vi har tidigare testat att använda liknande material som en del av ett benplåster, ett sorts lim som gör att man i vissa fall slipper använda plattor och skruvar vid benfrakturer. Man kan tänka sig framtida applikationer där materialet används för att ytbelägga implantat kring cancertumörer och därmed möjliggöra terapibehandling på lokal nivå.
Cancervården har historiskt varit trubbig. Både Kemoterapi (cellgifter) och strålbehandlingar är läkemedelsbehandling mot cancer som ospecifikt slår till mot både cancerceller och normal cellvävnad. Idag testar forskarna olika former av målsökande mediciner som släpper cellgifter vid tumörer istället för att sprida dem i hela kroppen, vilket ger en bättre noggrannhet. Den forskning Michael Malkoch bedriver kan leda fram till ännu mera exakta behandlingar.
– Nanomaterial som ändrar proteinernas arbetsschema i celler är ett effektivt verktyg som kan appliceras i många sjukdomsförlopp och är inte exklusivt kopplat till bara cancer. Dendrimerer är en bärarplattform som skulle kunna möjliggöra kombinationsbehandlingar. Dels med hänsyn till ROS-mekanismen som redan nämnts, dels bära en substans för att stoppa dna-replikering och så vidare.
Michael Malkoch nämner ytterligare en fördel med dendrimerer och det är att nanomaterialet bryts ner av människokroppen.
– Det är inte så att alla material gör det. Det finns vissa som istället ackumuleras på olika ställen i kroppen, vilket inte är önskvärt.
Kontakt:
Michael Malkoch, 08 – 790 87 68, malkoch@kth.se
Genom att studera renvallar med gräs och örtdominerad vegetation som skapats av en form av renskötsel som upphörde för 100 år sedan, har Dagmar Egelkraut visat på långlivade effekter av renar på fjällens ekosystem och att renar kan bromsa vegetationsförändringar orsakade av klimatförändringar mer effektivt än vi tidigare trott.
Bete av renar leder ofta till vegetationsförändringar från fjällhed dominerad av kråkris, dvärgbjörk eller vide, till ängsvegetation dominerad av örter och gräs. Egelkraut har studerat hur stabila dessa vegetationsförändringar är och vilka processer som bidrar till deras stabilitet.
– Även långtidsexperiment pågår sällan mer än enstaka decennium. Vi ville studera hur stabila dessa vegetationsförändringar är på längre sikt, så vi fick komma på ett annat sätt att angripa frågan, säger Dagmar Egelkraut.
Mjölkvallar
Hon använde spår efter en historisk renskötsel i Padjelanta nationalpark som ett naturligt långtidsexperiment. Mer specifikt studerades en typ av renvallar som vi valt att benämna historiska mjölkvallar. Dessa vallar användes tidigare för att samla och mjölka renar under en tid när rennäringen var mer intensiv och nomadisk (sen medeltid till tidigt 1900-tal). Renarna hölls året runt i samlade hjordar och eftersom samma platser användes i århundraden skapades fläckar, så kallade historiska mjölkvallar i landskapet på platser som betades hårt. Detta resulterade i dramatiska vegetationsförändringar på dessa vallar. Även om det aktiva nyttjandet av dessa vallar upphörde för ett århundrade sedan, kan man fortfarande lätt känna igen dem i landskapet i dag som välavgränsade, ovala, ört- och gräslika fläckar i en annars ris- och buskdominerad fjällhed.
Dagmar Egelkraut såg att de historiska mjölkvallarna var väldigt stabila och att de omgivande buskarna inte kunde invadera gräs- och örtvegetationen.
– Det är fascinerande eftersom dagens rentätheter är oerhört mycket lägre än de tätheter som fanns när man skapade vallarna, säger Dagmar Egelkraut.
Upptäckterna indikerar att de undersökta historiska renvallarna representerar alternativa stabila stadier, som upprätthålls av ett antal processer, bland annat en ökad näringscirkulation, och selektivt bete av sorkar och lämlar på näringsrika skott av buskar som försöker invadera vallarna.
Hjälper oss förstå framtidens klimat
Dessa historiska vallar kan också användas som experiment för att förstå hur vegetationsförändringar påverkar kolinlagringen i tundraekosystem. I motsats till vad hon hade förväntat sig fann Egelkraut att den dramatiska förändringen av vegetationen och viktiga markprocesser som pågått i hundratals år inte hade någon avgörande effekt på markens kapacitet att lagra kol.
– Kolinlagring i marken i Arktis är viktigt för att förstå vilka återkopplingar ekosystemen har på ett framtida klimat. Eftersom vi kan vara säkra på att vegetationsförändringen i vår studie pågått tillräckligt länge (flera hundra år) visar den på ett övertygande sätt att kolinlagringen i marken är mer stabil, och påverkas mindre av vegetationsförändringar än vi tidigare trott, säger Dagmar Egelkraut.
– Det har varit spännande att haft en möjlighet att undersöka dessa frågor, och arbeta på så spännande platser. Historiska mjölkvallar är viktiga kulturminnesmärken, som visar på hur människor traditionellt har nyttjat marken i Lapponia, och på samma sätt som historiska byggnader berättar de för oss någonting om vår historia. Samtidigt erbjuder de unika möjligheter att undersöka stabiliteten hos ekosystem och är därför ett verktyg för att förstå hur våra fjällekosystem fungerar idag och kommer att förändras i framtiden, säger Dagmar Egelkraut.
Kontakt:
Dagmar Egelkraut, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 070-577 10 67, dagmaregelkraut@gmail.com
Foto:
En typisk historisk mjölkvall i Padjelanta, Dagmar Egelkraut
Karl Berglunds avhandling i litteraturvetenskap består av tre separat publicerade böcker. Där diskuteras dessa frågor och en mängd annat om genren och dess kommersiella framgångar på senare tid. En tes som genomsyrar arbetet är att det finns en växelverkan mellan genrens framgångar och bokmarknadens snabba strukturomvandlingar under 2000-talet.
Utifrån flera och stora material visar avhandlingen bland annat att ryktet om den samhällskritiska svenska deckaren är överdrivet. Skildringarna av huvudpersonernas privat- och arbetsliv är noggranna studier i samtidsrealism, men de spektakulära mordgåtorna ligger ofta långt från verklighetens våld.
Stereotyper
Huvudpersonerna är i regel vita, heterosexuella svenskar utan invandrarbakgrund från medelklassen, medan mördare och offer är mer varierade sett till sociala skikt. Även de senare relateras dock nästan alltid till en underförstådd ”medelklass-normalitet”, som genomsyrar genren.
Ändå har genren breddats innehållsligt och är idag heterogen och spretig. Dessutom har genren påtagligt feminiserats under 2000-talet. Tidigare var både författare och huvudpersoner oftast män, men numera är könsfördelningen bland författarna i genrens toppskikt jämn och närmare två tredjedelar av huvudpersoner kvinnor.
Tre delstudier
Avhandlingen består av tre delstudier, som fokuserar på tre olika delar av deckarundret. Den första belyser den breda bokmarknadskontexten och genrens utveckling och allt starkare position över tid. Den andra granskar marknadsföringen och paketeringen av genren. Den tredje delstudien, Död och dagishämtningar, analyserar litterära mönster och återkommande teman i genrens kommersiella toppskikt under det tidiga 2000-talet. Den har nyligen utnämnts till årets fackbok av Svenska deckarakademin.
Kontakt:
Karl Berglund, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, karl.berglund@littvet.uu.se, 0730-640 190
– Det kan exempelvis vara vid akut syrebrist i tarmvävnaden. I vår forskning kunde jag se i detalj hur genuttrycket ser ut i en vävnad som lider av syrebrist, säger Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker på klinisk kemi vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Några av de sjukdomar som man kommer att kunna upptäcka tidigare med hjälp av RNA är olika cancerformer som lung-, prostata- och tjocktarmscancer. Till viss del även äggstockscancer.
Kanske kan ersätta biopsi – Vi hoppas att det i framtiden inte skall behövas så invecklade och för patienten jobbiga undersökningar vid cancerbehandling. Kanske slipper man en biopsi och istället räcker det med ett blodprov för att avgöra vilken typ av behandling som behövs, säger Helena Isaksson.
Det vore önskvärt om man i det blodprovet kunde avgöra om det behövs operation eller om det räcker med strålning alternativt cellgifter. Forskarna hoppas att de upptäckter de gjort i tarmexperimenten skall leda till en pålitlig markör som gör att människor som kommer in till akuten med buksmärtor får behandling i tid om de har akut syrebrist i tarmen.
Inblick i vad som händer på cellnivå Syftet med avhandlingen var att med hjälp av ett blodprov som visar genuttryck studera svåra sjukdomar och se om den nya tekniken kan visa markörer för både prognos och diagnos. Forskningen har gett en djupare inblick i vad som händer på en RNA-nivå i cellerna.
– Vi har undersökt om vi med hjälp av RNA-mätningar i blod från äggstockscancerpatienter kan skilja ut om det finns kvarvarande tumörvävnad efter operation samt om vi kan koppla RNA-profilerna till prognos och överlevnad.
I dessa studier ingick mycket stora datamängder. I en av dem har de undersökt samtliga kända mRNA hos människan vilket är över 30 000 stycken. Resultatet i studien visar att tre stycken geners uttryck i blodet kan förutsäga prognos, se skillnad på låg och hög risk samt se i vilket stadium äggstockscancern var i.
– I min avhandling har jag även tittat på ett patientfall med en flicka som hade en svår inflammation där ingen av de behandlingarna vi provade fungerade. De upptäckter vi gjorde finns nu tillgängliga för andra läkare i världen att använda då liknande ovanliga sjukdomar upptäcks, avslutar Helena Isaksson.
Bärare av viktig information
DNA – eller deociribonukleinsyra, är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, även kallad arvsmassa. DNA finns i en identisk kopia i varje cell i en organism. Huvudsakliga funktionen är att långtidsförvara den information som organismen behöver för sin utveckling och funktion. DNA består av sammankopplade nukleotider som till strukturen ser ut som en dubbelsträngad helix.
RNA – eller ribonukleinsyra är en mer kortlivad men mycket lik variant av DNA. RNA ser ut som en enkelsträngad helix.
mRNA – messenger RNA eller budbärar RNA på svenska, är en del av informationskedjan från DNA till protein. mRNA överför informationom hur proteinet skall byggas från DNA i cellkärnan till proteinfabrikerna i cellen
Kontakt:
Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, helena.isaksson@regionorebrolan.se, 070 – 527 05 67
Tandläkaren Pär Johanssons forskning visar att en ytbehandling av hydroxylapatit kan göra att PEEK-implantatet växer ihop med benvävnaden.
— Studierna visar att ytbehandlingens effekt är som om störst de första veckorna för att sedan minska med tiden, säger Pär Johansson, som nu disputerar vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.
Titan vanligast Titan är idag det vanligaste förekommande implantatmaterial tack vare dess goda biologiska och mekaniska egenskaper. Dock har titan en del brister, bland annat på grund av dess avvikande styvhet till kroppens skelett. Ett alltför styvt implantat kan ge upphov till ogynnsam kraftfördelning vilket kan leda till nedbrytning av kringliggande ben. PEEK å andra sidan har en styvhet som är jämförbar med kroppens ben vilket gör att krafterna fördelas mer gynnsamt.
PEEK är biokompatibelt och bioinert vilket innebär att det inte orsakar någon allergisk eller toxisk reaktion i kroppen. På minussidan finns att det inte sker någon naturlig osseointegration, det vill säga att det inte växer ihop med ben.
— Vi vill att implantatet ska växa fast i benet för att kunna klara av krafterna vid till exempel tuggning, , säger Pär Johansson.
Pär Johansson har genomfört olika experiment för att se om en ytbehandling bestående av hydroxylapatit kan göra ytan mer bioaktiv och på så sätt öka osseointegrationen. Utvärderingen genomfördes efter 3, 12 och 20 veckors inläkningstid i ben och obehandlade implantat användes som kontroller.
God effekt i tidigt skede
Resultaten visar en mycket god effekt i det tidiga skedet. En snabb osseointegration kan ibland vara avgörande hos patienter med undermålig benkvalitet, menar Pär Johansson.
—Idag används PEEK inom ryggradskirurgi och där kan förhoppningsvis dessa resultat bidra till en förbättring, men för att fungera som ett tandimplantat krävs mer forskning, säger Pär Johansson.
—Efter denna studie vet vi nu att den tidiga osseointegrationen hos PEEK kan förbättras och detta kan i framtiden kombineras med andra ytmodifieringar för att uppnå en effekt i ett längre perspektiv.
Eva Hoff är lektor i psykologi vid Lunds universitet och hon har forskat om kreativitet de senaste 20 åren. Hon definierar kreativitet som förmågan att skapa nya och nyttiga idéer, produkter eller uttryck. Det handlar om att lösa problem som tidigare varit okända och att kunna komma på fler lösningar än bara en.
Föreställningen om det kreativa geniet som ensam gör en upptäckt är en föråldrad syn på forskning, menar Eva Hoff.
Kreativt ledarskap
Idag är all forskning ett samarbete mellan en rad olika människor. Inte minst gäller det på nobelprisnivå. Det ställer nya krav på kreativiteten.
– Att bli erkänd av ett forskarsamhälle handlar till exempel mycket om att man är duktig på att övertyga. Då krävs kreativitet i att få andra att se det speciella i det man åstadkommit.
– Antagligen har nobelpristagaren ett stort forskarlag runt sig och då krävs ett kreativt ledarskap men kreativitet krävs också för att hitta rätt samarbetspartner. Dessutom behövs kreativitet för att bygga nätverk för att kunna ta del av andras landvinningar.
Kreativitet uppstår inte av sig själv utan först när man har djup kunskap om sitt område, säger Eva Hoff och hänvisar den amerikanska forskaren Teresa Amabile. Man behöver också vara högt motiverad och ha förmågan att se förbi traditionella sätt att angripa problem.
Forskaren som skapade teorin om flow, Mihaly Csikszentmihalyi, menar att kreativa personer ofta förenar motsatta personlighetsdrag. De kan ha både stereotypt kvinnliga och stereotypt manliga egenskaper. De kan känna med andra. Men i nästa sekund kan de känslokallt avvisa andras åsikter.
– De behöver kunna växla mellan ytterligheter. Att ena stunden visa osäkerhet: ”nja jag vet inte”, för att i nästa vara bergsäker: ”det här kommer att gå” är nödvändigt i en kreativ process. Att alltid vara tvärsäker leder ingenstans. Men inte heller att bara lyssna på andra, säger Eva Hoff.
Osäker men kreativ
Ett gott självförtroende nämns ofta som en förutsättning för att vara nyskapande men Eva Hoff säger att det inte alls är nödvändigt.
– Jag har gjort undersökningar på barn. Vissa är självsäkra och kreativa. Men en del är osäkra på sig själva med ändå väldigt kreativa. Som nobelpristagare behöver man nog ha förmågan att tvivla men när det gäller ska man samtidigt kunna lita på sig själv och på att man är på rätt väg.
– Ännu viktigare än självförtroende är sannolikt motivation och engagemang. När man tvivlar kan det vara avgörande för att inte ge upp.
Djup kunskap det viktigaste
Men allra viktigast är att behärska sitt ämne.
– Kreativitet förutsätter både kunskap och erfarenhet. Vi kreativitetsforskare brukar säga att det fordras åtminstone 10 års praktik innan man kan göra något kreativt inom ett fält. För nobelpristagare krävs säkert betydligt längre tid än så innan de kan skapa något helt nytt som revolutionerar en domän, säger Eva Hoff.
Receptet på en Nobelpristagare
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås. Gemensamt för många Nobelpristagare är också att de som barn haft många, långa och engagerade samtal med sina föräldrar. Att bli involverad i avancerade diskussioner vid middagsbordet tycks vara en bra väg mot kreativt tänkande.
I fjol visade biologerna Anders Hedenström och Susanne Åkesson att flyghastigheten hos tärnor påverkas av fåglarnas morfologi, vikt och av flockens storlek. Ju större flock desto fortare går det.
Nu har de utvidgat studien och har fokuserat på tre vadare: strandskata, kustsnäppa och kärrsnäppa. Med hjälp av en ornitodolit, en kikare försedd med laseravståndsmätare och utrustad med sensorer för höjd och sidvinkel har de följt flockar på södra Öland.
Laserkikare kopplad till dator
Genom att koppla laserkikaren till en dator har de registrerat tillräckligt många positioner för att få en god bild av fåglarnas flygbanor. Dessutom har de mätt vindstyrka och vindriktning på olika höjder. Vindmätningarna har de sedan jämfört med resultaten från ornitodoliten.
Slutsatserna som forskarna drar är flera. Fåglarna kompenserar för motvind genom att öka vingslagsfrekvensen och på så vis flyga snabbare. Medvind kompenserar de för genom färre vingslag jämfört med vindstilla. Så länge fåglarna flyger längs kusten hjälper kustlinjen dem att kompensera för sidvindar och att undvika avdrift, vilket är svårare när de flyger över öppet hav.
Dessutom konstaterar forskarna att flockens storlek har betydelse för vadarfåglarnas flyghastighet på samma sätt som gäller för tärnor. Varför är ännu inte klarlagt.
Tyngst bestämmer hastigheten
– Vi vet inte säkert men vi tror på en mekanistisk förklaring; helt enkelt att de största, tyngsta och starkaste individerna bestämmer flockens hastighet, säger Anders Hedenström, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Tunnare luften på högre höjder bidrar också till att fåglar flyger snabbare, visar studien. Och att ju snabbare en fågel stiger uppåt i luften desto långsammare framåt går det.
– Våra resultat visar att fåglar anpassar sin flyghastighet till flera olika faktorer samtidigt och oberoende av varandra. Det innebär att det som för oss verkar vara ett enkelt och rättframt beteende, alltså flyghastigheten, har en oväntat komplex bakgrund.
Forskningsresultaten om olika yttre faktorers påverkan på fåglars flyghastighet kan komma att få betydelse i framtida jämförelser av flyghastigheten i olika situationer och under olika betingelser, menar forskarna bakom studien.
Kontakt: Anders Hedenström, professor teoretisk ekologi vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se, +46-46-222 41 42, +46-70-543 19 36
De lokala nyhetsredaktionerna har under de senaste åren blivit färre. Genom resor och digital teknik förväntas de täcka större områden. Tanken är att det geografiska avståndet inte ska ha någon avgörande betydelse. Men neddragningarna har betydelse för kvaliteten och antalet unika lokala artiklar sjunker, visar en ny forskningsstudie från Karlstads universitet.
Mer färdigt material Färre unika lokala nyheter och fler som är producerade med hjälp av färdig information från andra aktörer eller syndikerat material, det vill säga identiska nyheter som publiceras av flera olika utgivare. Det blir konsekvensen när alltfler lokala redaktioner läggs ned eller slås samman.
Tidigare forskning har visat att den svenska kommunpolitiken, trots nedläggningar och centraliseringar av redaktioner, ändå bevakas på samma nivå vad gäller mängden material. Det är också känt att bevakningen är ojämnt fördelad över landet. Siffror från 2016 visar att 32 av landets 290 kommuner helt saknar en redaktionell närvaro.
Erika Hellekant Rowe, projektforskare i medie- och kommunikationsvetenskap och Michael Karlsson, professor i samma ämne, har jämfört nyhetsbevakningen i sex kommuner som har en lokal redaktion med sex kommuner som saknar detta. Jämförelsen omfattar såväl antalet nyheter som kvalitativa aspekter som nyhetsämne, vinkel, tonalitet och källor.
– När det gäller antalet artiklar är det inte så stor skillnad, men när vi tittade närmare såg vi att det skiljde sig vad gäller innehållet. För de kommuner som har en lokalredaktion var andelen nyheter som var unikt producerade enbart för det lokala sammanhanget 86 procent. I kommuner utan en egen lokalredaktion var andelen 68 procent, berättar Erika Hellekant Rowe.
Mer brott och mindre lokalsamhälle
När forskarna jämförde vilka nyhetsämnen som tas upp är det framför allt två ämnen som skiljer sig åt mellan de två grupperna: Nyheter om brott och nyheter om lokalsamhället och det sociala livet i kommunen. De kommuner som inte har en lokalredaktion har dubbelt så stor andel brottsnyheter som de med en redaktion i kommunen. Det avspeglar rimligen inte den faktiska brottsligheten, utan bygger på att dessa nyheter är lätta att fånga upp från polisen. Det motsatta gäller för de nyheter som rör händelser i det lokala samhället, till exempel föreningsträffar och lokala evenemang. Även skildringen av beslutsfattandet i kommunerna skiljer sig åt vad gäller stil och inramning.
– Utan lokal närvaro baseras nyheterna sannolikt på pressutskick och färdigt material från organisationer, kommuner och myndigheter. När journalistiken är frånvarande på orten blir det ännu lättare för professionella aktörer att komma till tals, konstaterar Michael Karlsson.
Vill ha granskning av lokala frågor Tidigare forskning om synen på lokaljournalistik visar att medborgarna förväntar sig en närhet mellan journalisten och det lokala samhället. Granskning av lokala politiker, information om lokala händelser och diskussion om offentliga frågor är några av de områden som man vill att den lokala redaktionen bevakar.
– Vi brukar säga att den lokala nyhetsrapporteringen är viktigt ur både ett politiskt och socialt perspektiv. Vår studie visar att den redaktionella närvaron påverkar både mängden och innehållet i den lokala bevakningen. Frågan är om de medieaktörer som ska bevaka lokalt gör ett strategiskt misstag när de drar ner på de socialt fokuserade nyheterna, särskilt med tanke på de ekonomiska förändringar som branschen lever i, säger Erika Hellekant Rowe.
Diabetes hos katt liknar i hög grad människans typ 2-diabetes och katter och människor delar flera riskfaktorer för sjukdomen, såsom övervikt och en stillasittande livsstil. Hos människor har etnicitet visat sig ha ett samband med risken för diabetes; ett klassiskt exempel är pimaindianer. Vissa kattraser, som t.ex. burma, löper motsvarande ökad risk för att få sjukdomen.
Leg. veterinär Malin Öhlund har i sin doktorsavhandling vid SLU undersökt riskfaktorer för diabetes hos katter. Resultaten kan hjälpa både veterinärer och kattägare att förebygga sjukdomen.
Dubbelt så vanligt bland hankatter – Vi använde statistik från ett djurförsäkringsbolag för att undersöka hur vanlig sjukdomen är hos svenska katter, berättar hon. Vi undersökte också om risken för diabetes varierade med katternas ålder, kön och ras.
Störst risk för diabetes såg hon hos katter vid 13 års ålder och hankatter utvecklade diabetes dubbelt så ofta som honkatter. Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt visade sig löpa större risk för att drabbas av diabetes jämfört med andra raser, medan flera andra raser var mindre utsatta.
Malin Öhlund bjöd in ägare till katter med och utan diabetes att delta i en enkätundersökning. Kattägarna fick svara på frågor om t.ex. kattens hull, ätbeteende, aktivitetsnivå, om katten var inne- eller utekatt, och vilken typ av foder som katten åt.
Torrfoder en riskfaktor Överviktiga katter hade en klart förhöjd risk att drabbas av diabetes. Katter som beskrevs av sina ägare som glupska hade också en förhöjd risk för sjukdomen. Att vara utekatt var däremot skyddande mot diabetes. Inom gruppen normalviktiga katter hade de som mestadels åt torrfoder en ökad risk för sjukdomen jämfört med katter som åt mest våtfoder.
Eftersom övervikt visade sig vara en så stark riskfaktor för diabetes, studerade Malin Öhlund vilka faktorer som också hade ett samband med övervikt.
– Vi fann flera riskfaktorer som var desamma för både diabetes och övervikt, som t.ex. att vara hankatt, medelålders, glupsk, och att äta mestadels torrfoder. Katter av raserna birma och perser var mindre benägna att få diabetes, och var också mer sällan överviktiga.
Insulinresistens hos vissa katter Malin Öhlund jämförde också skillnader i ämnesomsättningen mellan raserna burma, birma och maine coon, och såg ett mönster hos burmorna som liknar det som ses hos människor med insulinresistens. Insulinresistens är ett tillstånd som vanligtvis ses hos människor innan typ 2-diabetes utvecklas.
– Det är viktigt att känna till vilka faktorer, som bidrar till att öka risken för diabetes, för att tidigare kunna hitta katter med förhöjd risk. Därmed får både veterinärer och kattägare möjlighet att förebygga sjukdomen eller fördröja sjukdomsdebuten, avslutar Malin Öhlund.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås. Gemensamt för många Nobelpristagare är också att de som barn haft många, långa och engagerade samtal med sina föräldrar. Att bli involverad i avancerade diskussioner vid middagsbordet tycks vara en bra väg mot kreativt tänkande.