– Den värmda klorhexidinspriten uppfattades av de vakna patienterna som mer behaglig samtidigt som den lika effektivt avdödar hudens bakterier. Många patienter uttryckte att det kändes obehagligt kallt med huddesinfektionen som var rumstempererad, säger Camilla Wistrand,operationssjuksköterska på kärl-thoraxkliniken vid Universitetsjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
I avhandlingens två första studier ingick 220 pacemakerpatienter som var vakna när huddesinfektionen påfördes. Slumpmässigt fick patienterna antingen den konventionella metoden vilket innebar en rumstempererad klorhexidinsprit eller den som var uppvärmd till 36 grader. Hon ville både undersöka om metoden var patientsäker och om patienterna uppfattade det värmda huddesinfektionsmedlet som behagligare.
– Vi ställer in klorhexidinspriten i värmeskåp kvällen före operation. Vi har skåpen lättillgängliga så det är lätt att hälla upp och det hinner inte svalna. Enligt företaget som tillverkar produkten kan den värmas upp till 40 grader utan att den förändras, säger Camilla Wistrand.
Användandet av dubbla sterila handskar
I den tredje delstudien undersökte Camilla Wistrand om den fukt som uppstår på händerna då operationssjuksköterskor använder dubbla sterila handskarna innehöll bakterier. Tolv operationssjuksköterskor ingick i studien.
– Resultatet visade att fem av de tolv operationssjuksköterskorna hade bakterietillväxt vid de sterila handskarnas slut och att fyra av fem hade samma sorts bakterie där som i handen, säger Camilla Wistrand.
Operationssjuksköterskan följer riktlinjer i hög grad
Svenska operationssjuksköterskor förebygger förekomsten av bakterier på olika sätt vid operationer. Syftet är att patienten inte ska få infektion efter ingreppet. Camilla Wistrand har i sin avhandling både testat och beskrivit olika åtgärder. Avsikten var att förbättra upplevelsen för patienten vid operation. Representanter från andra sjukhus över hela landet har redan hört av sig och vill veta mera om hennes forskningsresultat. I sin sista delstudie skickades en enkätstudie ut till operationssjuksköterskor i Sverige.
– Jag ville beskriva vilka åtgärder operationssjuksköterskan gör dagligen för att reducera bakterieväxt. Enkäten fokuserade på tre områden såsom hudförberedelser, operationsmaterial och värmebevarande åtgärder för patienten, säger Camilla Wistrand.
Det är när riktlinjerna saknas som åtgärderna blir mer varierande. Resultatet presenterades utifrån Sveriges nationella riktlinjer gällande de tre områdena.
Nu ska forskarna genom att studera maskinerna hela tiden, mäta de ut- och indata som finns runt omkring dem, skapa en virtuell modell av maskinen, som man sedan kan studera och jämföra online med den riktiga maskinen. Detta för att ta fram modeller för smart underhåll.
– De grundvärden vi får hjälper oss upptäcka om den riktiga maskinen inte uppför sig som den borde göra, innan någon annan upptäcker det, säger Niclas Björsell, docent i elektronik vid Högskolan i Gävle.
Det handlar om hållbarhet All information samlas sedan i en bank som kommer att innehålla information om hur maskinen uppför sig när den t ex börjar gå sönder.
– Vi får ett beslutsstöd, ett verktyg, som säger oss att det nu troligen är dags att byta en viss komponent, fortsätter Niclas Björsell.
Det handlar om ekonomisk hållbarhet- att man inte behöver göra underhåll när det inte behövs och uppmärksammas på att göra underhåll innan något går sönder.
– På detta sätt kastar vi inte bort något, vi kan behålla maskinen längre och behöver inte utnyttja de resurser som skulle krävas för en ny maskin.
Som att digitalisera en gammal Amazon
Alla företag samlar nu upp en stor mängd med mätdata, men ingen vet idag vad vi ska använda all denna data till.
– Men nu ska vi använda datan här, därför att det är viktigt för företagen vi har med oss.
Sagt av SSAB när de besökte Högskolan i Gävle: ”Den här nya tekniken går ju bra i nya produktioner. Alla goda exempel som finns gäller nybyggnationer, t ex en helt ny gruva i Garpenberg. Men hur digitaliserar man en gammal Amazon.?”
– Precis det gör vi nu, vi går in i en befintlig industrianläggning och så digitaliserar vi den. Det vi håller på med just nu, att maskinerna pratar med varandra, Industri 4.0, avslutar Niclas Björsell.
Kontakt:
Niclas Björsell, docent i elektronik och forskare vid Högskolan i Gävle, niclas.bjorsell@hig.se076-855 57 88
I forskningsprojektet som är finansierat av Vinnova, ska forskarna vid Högskolan i Gävle, under ledning av Niclas Björsell, tillsammans med SSAB i Borlänge och Svenska Fönster i Edsbyn, ta fram modeller för smart underhåll.
Det är Emma Lindeblad vid Linnéuniversitetet som har undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.
Resultatet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter rent generellt faktiskt mår bättre än forskarna trodde, och att tekniska hjälpmedel är effektiva pedagogiska redskap. Tidigare forskning har visat att dessa elever mått sämre än elever utan läs- och skrivsvårigheter.
Mår inte sämre än andra
– Barn- och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter som deltagit i vår studie mår inte sämre eller uppvisar någon mer negativ uppfattning om sig själva än andra barn- och ungdomar i samma ålder, säger Emma Lindeblad.
– Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.
Assisterande teknik (AT) används redan i skolan av exempelvis specialpedagoger, och studien visar nu alltså att det även kan vara en positiv upplevelse för eleverna att använda dessa hjälpmedel.
Emma Lindeblads avhandling ”Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up”, innehåller tre empiriska studier som alla har till syfte att öka förståelsen för kopplingarna mellan självbegrepp, läsförmåga, psykisk hälsa och assisterande teknik (AT). Man har också tittat på användningen av applikationer i surfplattor som hjälpmedel för att underlätta läsning och kompensation för lässvårigheter och dess inverkan på deltagarnas självbegrepp och psykiska hälsa samt på deras läsförmåga av intresse.
Pedagoger kan således fortsätta utöva sina goda strategier som stärker barn att stå emot negativa restriktioner som funktionsvariationer eventuellt kan medföra. AT i form av appar använder vi dagligen, exempelvis i form av Siri, kalender, påminnelser och så vidare. Att ta till sig text via att lyssna på den kan vara hjälpsamt för många fler än de som har lässvårigheter.
– Det vi kommit fram till i vår forskning kan också påverka andra instanser i samhället än skolan, till exempel vård och socialtjänst, säger Emma Lindeblad. Vetskapen om att dessa barn och ungdomar inte mår sämre än andra kan förhoppningsvis leda till att man sprider denna kunskap vidare bland professionella och till grupper som eventuellt upplever hinder i sin dagliga tillvaro.
Kontakt:
Emma Lindeblad, leg psykolog, doktorand i psykologi samt programansvarig för Psykologprogrammet, emma.lindeblad@lnu.se, 070-262 42 59
Recessiv limb-girdle muskeldystrofi (förkortas LGMD2) är ett samlingsnamn för en grupp olika progressiva muskelsjukdomar. Symtomen uppträder ofta tidigt i livet och för de unga vuxna som drabbas har sjukdomen omfattande konsekvenser, både fysiska, emotionella och sociala.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet har Anna Carin Aho undersökt hur sjukdomen upplevs genom de drabbades, och deras föräldrars ögon. Hon har också tittat också på hur man, trots den betydande stressfaktor som sjukdomen innebär, faktiskt kan uppleva hälsa och välbefinnande.
Tilltagande muskelsvaghet orsakad av LGMD2 kan bland annat leda till förlorad gångförmåga och svårigheter för personen att lyfta armarna och att utföra aktiviteter som till exempel att kamma håret eller att ta på sig en tröja. Allteftersom sjukdomen framskrider, behöver personen hjälpmedel, som till exempel rullstol, men även alltmer stöd från annan person för att kunna hantera sin vardag.
– Avhandlingens övergripande syfte var att bidra med kunskap om vad det innebär att leva med LGMD2 utifrån de drabbade unga vuxnas och deras föräldrars perspektiv, säger Anna Carin Aho.
Fokus på upplevd hälsa
Avhandlingen har sin grund i vårdvetenskap med fokus på person-centrerad vård och omvårdnad. Den utgår från den salutogena (hälsofrämjande) teorin som fokuserar på vilka faktorer som ger upphov till upplevd hälsa, till skillnad från det patogena förhållningssättet, där man fokuserar på vad som har skapat sjukdomen.
Centralt i den salutogena teorin är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilka tillsammans utgör grunden för en persons känsla av sammanhang (KASAM). Verktygen som kan användas omfattar alla de potentiella resurser som en person kan mobilisera och använda för att kunna hantera svårigheter. Avhandlingen baseras på intervjuer med 14 unga vuxna, 20-30 år, som diagnostiserats med muskelsjukdom av typen LGMD2 och 19 föräldrar. Deltagarna har också fått fylla i ett frågeformulär med tretton frågor där man använt sig av känsla av sammanhang (KASAM) som ett verktyg för att mäta individens upplevda hälsa.
– Resultaten visar att sjukdomen, allteftersom den framskrider, har en omfattande påverkan på de unga vuxna och deras föräldrars liv, säger Anna Carin Aho. Såväl fysiska, emotionella och sociala konsekvenser av sjukdomen beskrevs, men även att en stark känsla av sammanhang är möjlig trots omfattande fysisk funktionsnedsättning till följd av sjukdomen, både hos de drabbade unga vuxna och hos föräldrarna, vilket bör eftersträvas inom hälso- och sjukvård.
Stöd från samhället påverkar välbefinnandet
De unga vuxna upplevde dock att deras hälsa och välbefinnande inte bara påverkades av fysiska, emotionella och sociala konsekvenser av sjukdomen utan också av yttre faktorer som till exempel möjlighet till stöd från samhället och andra människors bemötande. De försökte tillsammans med föräldrarna att göra det bästa av situationen, men upplevde att de inte alltid blev lyssnade på och att de ofta fick kämpa för att få det stöd från samhället som de behövde för att kunna hantera sin vardag.
– För att kunna optimera hälsa och välbefinnande så är unga vuxna som lever med LGMD2 och deras föräldrar i behov av kontinuerligt stöd från ett tvärprofessionellt hälso- och sjukvårdsteam med kunskap om sjukdom och behandling, säger Anna Carin Aho. Samtidigt så är de unga vuxna och deras föräldrar experter på vad det innebär att leva med sjukdomen och deras kunskap måste tas tillvara på av hälso- och sjukvårdspersonal.
Vårdpersonalens dialog viktig
Avhandlingen belyser härmed betydelsen av att hälso- och sjukvårdspersonal inte bara initierar och för en dialog med de unga vuxna och deras föräldrar, utan även tar tillvara på deras kunskap om att leva med sjukdomen, samt är lyhörda för deras behov. Genom dialog kan svårigheter i vardagslivet och behov av stöd tydliggöras vilket i sin tur möjliggör tidiga insatser för att stödja personen att hantera sin situation samt optimera hälsa och välbefinnande.
– Lösningarna på flera av de svårigheter som kan uppstå till följd av sjukdomen finns utanför hälso- och sjukvårdens ramar, säger Anna Carin Aho. Det handlar till exempel om möjligheten till meningsfull sysselsättning och gemenskap. Där bör vårdpersonalen också vara en länk till myndigheter i samhället och till relevanta intresseorganisationer som kan bidra till att underlätta för de unga vuxna och deras föräldrar att hantera sjukdomen och dess konsekvenser.
Kontakt:
Anna Carin Aho, doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, anna.carin.aho@lnu.se, 073-587 66 35
Eleven är också aktiv i bedömningen, som då riktas mot det pågående arbetets kvaliteter och förbättringspotential – inte eleven i sig.
Anna Öhman disputerade i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet nyligen med en avhandling om återkoppling och bedömning i klassrummet. Hon har studerat hur lärare och elever både ger och får återkoppling av varandra och hur kommunikation med såväl ord som gester, bilder, tonfall och blickar skapar mening och lärande. Hon har även studerat hur lärarna organiserar elevernas deltagande.
Genom främst videoinspelningar i undervisningssituationer inom årskurs ett och tre på gymnasiala frisörutbildningar, har Anna Öhman analyserat det som sker i klassrummet vid återkoppling mellan lärare och elev. Bland annat användes huvudkamera på lärarna för att fånga detaljer i samspelet mellan lärare och elever.
Ofta kommunikation utan ord
– Jag har undersökt hur återkopplingen går till rent praktiskt i klassrummet och resultatet visar att såväl återkoppling som bedömning är ett samspel mellan lärare och elever. Inte sällan sker det genom icke-verbal kommunikation, med gester, blickar, tysta ögonblick och genom att visa med händerna. Ett exempel är att läraren ger utrymme för eleven genom några sekunders tystnad för att vänta in en fråga eller ge eleven möjlighet att visa något, berättar Anna Öhman.
Elevernas deltagande i bedömningen märks till exempel genom frågor och initiativ till återkoppling. Det kan handla om att de inte är nöjda med sitt arbete. De vill få återkoppling från läraren och söker aktivt svar på vad som kan göras bättre nästa gång. I avhandlingen definierar Anna Öhman den här återkopplingen från elev till lärare och tillbaka till elev som ”loopar”.
– Jag såg även att lärarna var bra på att variera sätten att ge återkoppling på, till exempel genom att ställa frågor tillbaka till eleven, ge alternativ och sedan låter eleven fatta beslut. Den icke-verbala kommunikationen ger större möjligheter att uttrycka begrepp som kan vara svåra att fånga med ord. Vad är till exempel ”fin form” i frisörsammanhang? Här blir tillgången till materialet, möjligheten att känna på håret och frisyren viktiga redskap.
– Som lärare har man ofta en uppfattning av att man leder undervisningen. Det gör man naturligtvis i mångt och mycket, men min avhandling visar att återkoppling och bedömning handlar om ett finstämt samarbete mellan lärare och elev. Eleverna ger viktiga bidrag i processen, både genom att ställa frågor och göra egna bedömningar av sitt arbete, avslutar Anna Öhman.
Avhandlingens resultat är relevanta oavsett skolform och kan användas i all undervisning. Den visar på betydelsen av att förstå bedömning och återkoppling som en integrerad del av undervisningen och hur betydelsefull den icke-verbala kommunikationen är för all utbildning och socialt samspel.
Kontakt:
Anna Öhman, forskare i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, anna.ohman@kau.se, 054-700 14 75, 070-520 73 01
Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.
Genom Parisavtalet enades världens länder om att den globala temperaturökningen måste avstanna, helst redan vid 1,5 grader. Men hur detta ska gå till är fortfarande osäkert. Texter i avtalet har öppnat upp för tekniker som manipulerar klimatet, bland annat genom att utsläpp av växthusgaser kan balanseras mot kolsänkor och reduktion av gaser i atmosfären.
Men teknikerna för klimatmanipulering, eller climate engineering, är ännu i sin linda och har bara börjat testas på ett fåtal platser. Kanske kommer det aldrig fungera i den globala omfattning som Parisavtalet kräver.
– Om samhället börjar förlita sig på climate engineering för att sänka temperaturen borde samhället också diskutera vad detta innebär. Men, i exempelvis Sverige lyser frågan med sin frånvaro i den offentliga debatten, säger Victoria Wibeck, professor vid Linköpings universitet.
Som en sista utväg Tillsammans med Anders Hansson och Jonas Anselm vid Linköpings universitet, samt forskare från Japan, USA och Nya Zeeland frågade Victoria Wibeck sig vad allmänheten egentligen vet om klimatmanipulering och vad man tycker om det man vet. De undersökte också på vilket sätt intervjupersonerna beskrev klimatmanipulering.
Kort om geoengineering
Forskare vid Linköpings universitet har tidigare publicerat en rapport som sammanställer forskning kring geoengineering, ett begrepp som inte finns på svenska, men som går ut på att man antingen i efterhand minskar växthusgaser i atmosfären eller minskar solinstrålningen. Rapporten visar bland annat att en av de tekniker som används i en stor majoritet av klimatscenarier, BECCS eller Bio-CCS, inte har blivit forskad på tillräckligt. Tekniken BECCS, som avlägsnar koldioxid ur atmosfären, innebär att man använder biomassa i produktion och att den koldioxid som skapas som restprodukt sedan avskiljs och lagras. Till exempel kan man fånga in koldioxid från pappersbruk, produktion av biobränsle eller bioeldade kraftverk, och lagra det under jord. Sedan planteras motsvarande mängd ny biomassa, exempelvis skog med stor förmåga att ta upp koldioxid. Rapporten: Policy brief on climate engineering
I studien deltog 136 personer som delades in i 23 fokusgrupper. Resultatet visar att gemensamt för de svenskar, japaner, amerikaner och nyzeeländare som deltog i fokusgrupperna är en skeptisk inställning till klimatmanipulering som lösning på klimatförändringarna. Istället för klimatmanipulering föredrar intervjupersonerna politiska lösningar, regleringar, begränsningar av utsläpp och livsstilsförändringar.
Intervjupersonerna ger också uttryck för oron att klimatmanipulering kan orsaka större problem än de löser, att man inte ska laborera med komplexa system som man inte förstår och att klimatmanipulering innebär att man behandlar symptomen, inte det huvudsakliga problemet – den av människan orsakade klimatförändringen. Vissa intervjupersoner kunde dock se klimatmanipulering som en sista utväg på ett olösligt problem.
Språkbruk kring klimatmanipulering
Många av de argument som intervjupersonerna förde fram liknar de argument som förts inom vetenskapssamhället och i den offentliga debatten.
– Eftersom det här är tekniker som ännu inte finns är vi i det skede att vi måste diskutera de principiella frågorna. Vilken typ av handling vill vi välja som samhälle för att komma till bukt med klimatförändringarna? Vilka blir vinnarna och förlorarna i dessa olika val? Detta kan man ju diskutera även om man inte är expert på klimatmodellering, säger Anders Hansson, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Forskarna analyserade också intervjupersonernas språkbruk när de beskrev sina tankar kring klimatmanipulering. Forskarna uppmärksammade att intervjupersonerna ofta använde kulturellt färgade analogier och metaforer, de jämförde med andra ord klimatmanipulering med fenomen som de redan kände till.
En svensk intervjuperson som ville beskriva hur klimatmanipulering skulle kunna leda till oanade bieffekter och mindre kontroll över klimatet – istället för mer – jämförde exempelvis klimatmanipulering med att dumpa industriellt avfall i havet. För att beskriva samma oro över förlorad kontroll jämförde en amerikan med dammbyggen som slagit ut ekosystem, medan en nyzeeländsk röst liknade klimatmanipulering vid att ”skjuta ut i mörkret”.
Kontakt:
Anders Hansson, universitetslektor, anders.n.hansson@liu.se, 013-282930, 070-0895969
I det svenska språket använder vi tre olika placeringsverb: sätta, ställa och lägga. Saker med en funktionell bas, till exempel en flaska, sätter eller ställer vi på bordet. Saker utan en bas, till exempel en apelsin, lägger vi på bordet. Men hur enkelt är det för personer med svenska som andraspråk att förstå skillnaden?
– Vi vet att de som har svenska som andraspråk har svårt att lära sig placeringsverben, trots att de är så frekventa i språket. Jag vill undersöka om de kan använda kunskapen de redan har; till exempel har tyskan motsvarande verb, men engelskan har inte begreppen: de använder ”put” som ett generellt verb, säger Annika Andersson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.
Reaktion och reflektion – millisekund för millisekund
Annika Andersson och hennes kollega Marianne Gullberg, Lunds universitet, har tidigare studerat hur svenska modersmålstalare bearbetar språket genom ERP-studier (Event-related potential) som mäter hjärnaktiviteten knuten till en specifik händelse. Genom mätningar har de kunnat se hur personerna reagerar och reflekterar över placeringsverben. Reaktionen beror dels på vad bilden representerar, dels på hur vi förhåller oss till föremålen: ställer eller lägger vi ett päron?
– Det häftiga med ERP-studierna är att de är online. Millisekund för millisekund mäter vi hur hjärnan bearbetar det den hör eller läser medan det händer. Det är en väldigt känslig metod som gör att vi kan hitta likheter eller skillnader mellan grupper som inte går att mäta med vanliga tester, säger Annika Andersson.
Tidigare studier formar ny fråga
Hon kommer i sin forskning att testa två grupper: en som har begreppen i sitt förstaspråk (tyskar) och en som inte har dem (engelsmännen). Hon hoppas kunna svara på om de som har begreppen (även om dessa inte är exakt lika mellan språken) bearbetar de svenska begreppen som en modersmålstalare gör.
– Om det är så, kan vi utnyttja samma bearbetning som sker i hjärnan hos förstaspråkstalare när de lär sig andraspråk. Det skulle också betyda att språkinlärning inte bara handlar om ålder eller färdigheter, säger Annika.
Projektet En neurofysiologisk studie av hur tyskar och engelsmän bearbetar det svenska språkets placeringsverb har beviljats 1,9 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond. I projektet, som löper över tre år, kommer en postdoc-tjänst om 50 procent att tillsättas.
Målen för blodtrycksbehandling har diskuterats intensivt sedan forskningsstudien SPRINT publicerades 2015. Medan nuvarande riktlinjer rekommenderar ett systoliskt blodtrycksmål på högst 140 millimeter Hg, fann SPRINT att en ytterligare sänkning till under 120 mm Hg minskade dödligheten och risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom.
Påverkar inte dödlighet En systematisk litteraturgranskning vid Umeå universitet, som publiceras i tidskriften JAMA Internal Medicine, motsäger de resultaten. Umeåstudien visar tvärtom att blodtryckssänkande behandling med läkemedel inte påverkar dödligheten eller insjuknande i hjärtkärlsjukdom på friska personer med ett systoliskt blodtryck under 140 mm Hg. Den positiva effekten av behandling vid låga blodtrycksnivåer var begränsad till personer med etablerad hjärtkärlsjukdom.
– Resultaten kan få stor betydelse för kommande riktlinjer om behandlingsmål vid högt blodtryck, säger Mattias Brunström, läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och artikelns huvudförfattare.
Studien är en meta-analys, det vill säga en sammanställning av data från flera studier. Totalt inkluderades 74 kliniska studier innefattande fler än 300 000 patienter. Forskarna delade in studierna beroende på om deltagarna hade tidigare hjärtkärlsjukdomar.
Effekt beror på tryck I analysen fann man att behandlingseffekten hos tidigare friska personer berodde på hur högt blodtrycket var. Om systoliskt blodtryck var över 140 mm Hg minskade risken att dö eller insjukna i hjärtkärlsjukdom med blodtryckssänkande behandling. Under 140 mm Hg påverkade behandlingen däremot inte dödligheten eller risken för hjärtkärlsjukdomar. För personer med känd kranskärlsjukdom fann man att behandling var gynnsamt även om blodtrycket var under 140 mm Hg. Hur lågt denna patientgrupp skall behandlas kunde studien inte svara på.
Kontakt
Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, mattias.brunstrom@umu.se, 073-369 3182
Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och Gustaf B. Skar, førsteamanuensis vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, har under de senaste åren forskat om nationella prov i både läsning och skrivande i Sverige och Norge. I en studie som just publicerats har de undersökt tillförlitligheten i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9.
Provet består av 20 frågor till fem eller sex texter av olika längd. Meningen är att provet ska ge en god bild av elevens läsförmåga inom olika områden och resultera i ett delprovsbetyg som i sin tur ligger till grund för provbetyget.
Avsikten med de nationella proven är bland annat att stödja en rättssäker och likvärdig bedömning och betygssättning. Provresultaten är därför av stor betydelse (high-stakes) för både lärare och elever. För eleven spelar provresultaten en avgörande roll för slutbetygen och på systemnivå kan resultatstatistik användas som argument för politiskt och ekonomiskt beslutsfattande.
I regeringens proposition 2017/18:14 föreslås en ändring i skollagen som ska ge resultat från de nationella proven ännu mer vikt när läraren sätter betyg i ämnet. Den nyligen publicerade studien visar dock att detta är riskabelt. Proven brister i tillförlitlighet och därmed riskerar de att inte ge en rättvisande bild av elevernas läsförmåga.
Prov som får stor betydelse måste vara tillförlitliga
I studien har forskarna använt ett representativt urval om 500 elevlösningar för att med statistiska analyser undersöka provets egenskaper.
– När provresultat har stor betydelse för eleverna eller för skolan är det viktigt att provet kan garantera en hög mätsäkerhet, säger Michael Tengberg.
Med hög mätsäkerhet menas att man vill kunna försäkra sig exempelvis om att resultaten inte är alltför beroende av enskilda uppgifter eller texter utan förblir stabila vid upprepade testtillfällen eller på andra prov av samma innehåll eller förmåga.
– När proven ska lämna underlag för ett betyg vill man också kunna visa att de uppgifter som ingår i provet tillsammans gör det möjligt att på ett tillförlitligt sätt skilja på elever i olika kunskapsnivåer, allt utefter hur många nivåer betygsskalan består av, tillägger Gustaf B. Skar.
De båda forskarnas undersökning visar emellertid att tillförlitligheten i det nationella läsprovet i årskurs 9 brister i flera avseenden. I en tidigare studie har forskarna visat att lärares bedömning av öppna uppgifter i läsprovet varierar kraftigt och att den enskilde elevens resultat på provet därför i alltför stor utsträckning beror av vem som bedömer. I den nya studien har de riktat in sig på själva uppgiftsbatteriet i provet. Undersökningen visar att provet har en låg intern konsistens. Det betyder att uppgifterna inte hänger samman på ett sätt som man kan förvänta sig av prov med så omfattande betydelse för systemet som nationella prov. Provets tillförlitlighet är i det här avseendet väsentligt lägre än den hos motsvarande läsprov i andra länder samt i PISA och PIRLS.
Dessutom visar undersökningen att uppgifterna i läsprovet är dåligt matchade mot elevernas kunskapsnivå, vilket bland annat får som konsekvens att provet inte med tillförlitlighet kan skilja på elever i mer än två olika kategorier.
– Något förenklat kan man uttrycka det som att provet förmår skilja på dem som har lite bättre läsförmåga från dem som har lite sämre läsförmåga, säger Gustaf B. Skar. Men att provet på ett tillförlitligt sätt skulle kunna användas för att dela in elever i betygsskalans sex olika nivåer saknas det bevis för.
Översyn av provkonstruktion behövs
En slutsats av studien är, enligt de två forskarna, att en översyn behöver göras över hela provkonstruktionen och att kvalitetssäkringen av provens validitet och reliabilitet måste förbättras. En annan slutsats är att provresultat, även de som kommer från nationella prov, bör behandlas med försiktighet och ses som en indikation bland flera om vad elever kan och inte kan på ett visst område. Även ett ytterst välutvecklat prov med hög mätsäkerhet kan fortfarande bara fånga en liten del av elevers förmågor inom komplexa domäner som läsande och skrivande.
Studien ingår i ett större program av forskning om validitet i bedömning av elevers språkförmågor som bedrivs vid Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL).
Kontakt:
Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, michael.tengberg@kau.se, 070-269 81 17
Gustaf B. Skar, førsteamanuensis vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, gustaf.b.skar@ntnu.no, +47 916 93 654
Cutting Edge Training är namnet på ett projekt som riktar sig till forskare och kirurger från hela Europa. Uttrycket ”cutting edge” betyder nyskapande, men antyder också att det handlar om att skära i något. Detta är nämligen vad många patienter står inför när de genomgår en operation för att ändra eller korrigera sitt utseende.
Det kan röra sig om omfattande ingrepp för att hjälpa individer som exempelvis fötts med en missbildning, drabbats av cancer eller brännskador. Men också så kallade skönhetsoperationer, där patienten vill förändra storleken på näsan eller brösten.
– De flesta patienter har förväntningar om att ingreppet på något sätt ska påverka deras tillvaro. En del tror att de plötsligt ska få nytt arbete, ny partner, nytt liv. När detta sedan inte infrias riskerar en del att drabbas av psykisk ohälsa, och några vill kanske göra ännu fler ingrepp, säger universitetslektor Martin Persson.
Vacker och lycklig, eller självkänsla och social kompetens?
Martin Persson har under flera år forskat kring utseendeproblematik, och menar att samhället ofta sätter likhetstecken mellan vacker och lycklig. Det är lätt att glömma bort att det oftare handlar om självkänsla och sociala färdigheter.
För en tid sedan tog han initiativet till det Erasmusfinansierade projektet Cutting Edge Training. Måndagen den 13 november 2017 hålls den allra första sammankomsten, då nio kirurger och folkhälsospecialister från olika europeiska länder träffas på Högskolan Kristianstad. Målet är att gemensamt arbeta fram ett utbildningsmaterial för vårdpersonal runtom i Europa.
– Det handlar om att personalen ska lära sig att hantera och vägleda patienterna och vi riktar främst in oss på samtalen före och efter operationen. I vissa fall kanske patienten bör avrådas från att genomgå ett ingrepp, och i stället hänvisas till en psykolog. I andra fall kan vårdpersonalen dra ner patientens höga förväntningar så att de blir mer realistiska.
Martin Persson beskriver detta som ett pilotprojekt som ska ge ringar på vattnet. I slutet av nästa år hoppas de att ett sjuttiotal personer ska ha gått igenom utbildningen, och att dessa sedan ska sprida den inom sina respektive organisationer.
– Vi är angelägna om att kunskapen förs vidare, och därför kommer utbildningen att vara kortfattad och gratis, så att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Det ligger stora samhällsvinster i att kunna bemöta patienterna på ett bra sätt. I förlängningen hoppas vi att patienterna blir nöjdare och får bättre livskvalitet.
Kontakt:
Martin Persson, projektledare och universitetslektor i folkhälsa, Högskolan Kristianstad, martin.j.persson@hkr.se, 044-250 39 31
Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar Crohns sjukdom som kan drabba hela tarmen och ulcerös kolit som drabbar tjock- och ändtarm. Symtomen är blod i avföringen, diarréer och magsmärtor. Behandlingen består av inflammationsdämpande medicinering och kirurgi, då man opererar bort den skadade delen av tarmen. Det vanligaste är att man insjuknar i 20–30-årsåldern. Tidigare studier har hävdat att sjukdomsdebut hos äldre över 60 år är ovanligt och att sjukdomen då har ett mildare förlopp.
– Vi ville därför kartlägga förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom i olika åldersgrupper och om behandling och vårdutnyttjande skiljer sig mellan dem, säger Åsa Hallqvist Everhov, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS) på Karolinska Institutet och kolorektalkirurg på Södersjukhuset i Stockholm.
I studien inkluderades alla nya fall av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige mellan 2006 och 2014, totalt knappt 28 000 patienter. Gruppen delades upp i patienter med debut som:
Barn <18 år
Vuxna 18-59 år
Äldre ≥60 år
Data hämtades från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Uppföljningstiden var upp till nio år. Patienternas sjukvårdskonsumtion jämfördes med den hos en matchad jämförelsegrupp ur den generella befolkningen.
Ju äldre desto mer sjukvård
Drygt en femtedel av alla nyinsjuknade var äldre än 60 år. Studien visar också att äldre patienter använde mer sjukvård än de yngre grupperna och mer än matchade jämnåriga utan inflammatorisk tarmsjukdom. De opererades oftare och tidigare än de yngre patienterna, ofta redan första året.
– Det är alltså vanligt att man insjuknar vid 60 år eller senare och vi fann inga bevis för att förloppet skulle bli mildare hos äldre, säger Åsa Hallqvist Everhov.
Ett viktigt fynd var de stora skillnaderna i medicinering mellan åldersgrupperna. Yngre patienter fick i större utsträckning moderna immunmodulerande läkemedel och biologiska läkemedel av typen TNF-hämmare. Äldre patienter fick oftare kortisonpreparat.
– Vi vet inte orsaken till det här, men det skulle kunna handla om antingen underförskrivning till äldre eller ett adekvat val då de nyare läkemedlen är förenade med vissa risker och biverkningar. Äldre patienter har ofta redan andra potenta läkemedel, säger Åsa Hallqvist Everhov.
Forskarna planerar att undersöka orsakerna till skillnaderna i behandling i en ny studie.
Kontakt: Åsa Hallqvist Everhov, läkare, forskare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet, asa.hallqvist-everhov@ki.se, 070-226 41 27
Den aktuella studien har gjorts i samarbete med Södersjukhuset, Linköpings universitet, Örebro universitet, University of Nottingham, Columbia University College of Physicians and Surgeons och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, Mag–tarmfonden, Jane och Dan Olssons stiftelse, Stiftelsen Mjölkdroppen, Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Bengt Ihres fond, Bengt Ihre research fellowship i gastroenterologi, Karolinska Institutets stiftelser samt genom ALF-medel. Studien har också mottagit ett så kallat unrestricted grant av Janssen Pharmaceutica NV. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.
Forskarnas tidtagarur är extremt korta ljuspulser. Metoden kan på sikt ge nya inblickar i några av naturens mest grundläggande processer, är förhoppningen. Det är forskare från Lund, Stockholm och Göteborg har dokumenterat det otroligt korta ögonblick då en elektron i en neon-atom frigörs.
– När ljus träffar atomen tar elektronen åt sig av ljusenergin. Ett ögonblick senare frigörs elektronen från atomens bindande kraft. Det här fenomenet, som kallas fotojonisation, är en av fysikens mest fundamentala processer och blev först teoretiskt kartlagd av Albert Einstein, som också blev tilldelad nobelpriset i fysik år 1921 för just detta, säger Marcus Isinger, doktorand vid fysiska institutionen, Lunds universitet och förste författare.
”Filmar” flitiga elektroner
Experimentet krävde både extremt noggrann tidtagning, med en säkerhet på några miljarddelar av en miljarddel av en sekund (så kallad en attosekund), och en exakt mätning av elektroners rörelseenergi, med en precision på en tusendels attojoule. Tidtagningen görs med hjälp av en så kallad interferometri-teknik och extremt korta ljuspulser, så kallade attosekundpulser.
Den nya mättekniken kringgår den begränsning som en av kvantfysikens upphovspersoner, Werner Heisenberg, formulerade 1927. Enligt ”Heisenbergs osäkerhetsprincip” går det inte att samtidigt veta en elektrons fart och plats i rummet. Eller att samtidigt bestämma energi och tid. Men nu visar de svenska forskarna att det visst går.
Världens noggrannaste tidtagarur? Inifrån labbets vakuum-kammare, med ena väggen bortplockad, som visar var laserljuset (lila) och neon-gasen (röd) kommer ifrån. Bild: Marcus Isinger.
Kemiska reaktioner nästa steg
Fyndet bekräftar flera år av teoretiskt arbete och visar att attofysiken är mogen att nu ta sig an mer komplexa molekyler.
– När atomer eller molekyler genomgår kemiska reaktioner är det elektroner som står för grovgörat. De omgrupperar och förflyttar sig så att nya bindningar mellan molekyler skapas eller förintas. Att följa en sådan process i realtid är lite av en helig graal inom hela naturvetenskapen. Nu har vi kommit ett steg närmare, säger Marcus Isinger.
Forskarna som ingick i projektet: Mätningarna och tolkningarna lyckades tack vare ett samarbete mellan flera svenska forskargrupper med kompletterande kompetenser: laser och attosekundfysik (Anne L’Huillier, Cord Arnold, atomfysik, Lund Laser Centre, Lunds universitet), fotoelektronspektroskopi (Mathieu Gisselbrecht, synkrotronljusfysik, Raimund Feifel, Göteborgs universitet), samt teoretisk atomfysik (Marcus Dahlström, matematisk fysik, Eva Lindroth, Stockholms universitet).
Risken att utveckla astma och allergi påverkas av gener, miljö och livsstilsfaktorer. Många riskfaktorer är väletablerade, så som att rökning ökar risken för astma. Huruvida amning skyddar mot astma och allergier har, i tidigare studier, visat motstridiga resultat. Flertalet studier har indikerat att amning skyddar mot astma och allergi, men andra har visat det motsatta, alltså att amning ökar risken för astma och allergi.
I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, har forskare undersökt hur amning påverkar risken för astma, hösnuva och eksem. Genom att analysera självrapporterad data från över 330 000 medelålders personer från Storbritannien, är studien den hittills största i sitt slag.
Ökad risk för hösnuva
– Resultaten visar att personer som blivit ammade som barn har en ökad risk att utveckla hösnuva och eksem medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma, säger Weronica Ek, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Studien visar även att hög socioekonomisk status är kopplat till lägre risk för astma men högre risk för hösnuva. Det senare stämmer väl överens med den väletablerade ‘hygienhypotesen’. Denna hypotes säger att ett renare hem minskar tidig exponering för bland annat mikroorganismer, en exponering som kan motverka risken att utveckla allergier. Forskarna visade även att övervikt ökar risken för både astma, hösnuva och eksem, medan personer med med hög födelsevikt hade lägre risk.
Det är dock viktigt att påpeka att den aktuella studien är en populationsbaserad studie. I sådana studier kan det alltid finnas bakomliggande faktorer som forskarna inte har information om, men som är den egentliga orsaken till de hittade sambanden. Till exempel så kan mammor, som själv är sjuka, ha fått rådet att antingen amma eller inte amma, vilket kan påverka resultaten av studien.
Många andra positiva effekter
Det är sedan tidigare känt att amning har många positiva effekter på barnets hälsa. Även om den aktuella studien inte ser någon skyddande effekt av amning på astma och allergier, så påpekar forskarna att deras resultat inte bör ligga till grund för vilka rekommendationer som ges med avseende på amning.
– Vi hoppas dock att vår studie kan bidra till att nyblivna föräldrar får en mer korrekt bild av fördelarna med amning, säger Weronica Ek.
Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Det finns idag ett stort behov av kunskap kring intervjuer med barn som utsatts för traumatiska händelser. För att öka kompetensen kring detta har Pär Stihl, polis och polislärare på Linnéuniversitet, och AvBIT Labs utvecklat ett utbildningsprogram med en avatar som föreställer ett riktigt barn som deltagare får intervjua.
De yrkesgrupper som kan ha nytta av färdigheten att samtala med barn som utsatts för våld eller andra svåra upplevelser är till exempel socialsekreterare, poliser, lärare, fritidspedagoger, kuratorer och skolsköterskor.
Bakom plattformen finns den omfattande kunskapen som Pär Stihl besitter när det gäller barnutredningar och förhör av barn. Den digitala utvecklingen har varit omfattande under några år och nu lanseras den unika produkten.
Migrationsverket håller redan på att implementera den avatar-baserade intervjuträningen i sin utredning och handläggning av asylärende för barn.
AvBit Labs, som består av Linnaeus Venture AB och Pär Stihl, har fått ett bidrag på 300 000 kr av Vinnova för att vidareutveckla webbplattformen som höjer kompetensen kring barn i känsliga samtal med avatar-baserad intervjuträning.
Kontakt:
Pär Stihl, polis och polislärare, par@avbitlabs.com, 076-616 72 32
Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen av ett yttrande. Och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Gilbert Ambrazaitis, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, ska tillsammans med sina kollegor undersöka hur och när barn börjar förstå de här mönstren i språket, vilket kallas fokusering. De hoppas också kunna besvara vad som kommer först – förståelsen eller produktionen.
– Genom att studera barnens ögonrörelser på en skärm kan vi följa hur processen går till när de lyssnar på olika yttranden. Barnen behöver inte vara särskilt aktiva i experimenten, de behöver till exempel inte peka på något, vilket innebär att vi kan studera barn i så låg ålder som tre till fem år. Istället följer vi deras blickar, säger Gilbert Ambrazaitis.
Meloditoppar skiljer dialekterna åt
Fokusering är något barn vanligtvis börjar producera i åldern fyra till fem. Men när de börjar tolka fokuseringar i sin språkförståelse är ganska oklart. Genom att till exempel betona ”röd” i meningen ”Jag vill ha den röda bollen”, hoppas forskarna kunna se om barnen förstår vad som menas innan hela meningen yttrats. Det är också här som skillnaden mellan stockholmska och skånska blir intressant.
– Orden framhävs väldigt olika i de två dialekterna. På stockholmska läggs en melodirörelse ofta till: den ”rö-öda” bollen, med två melodiska toppar. I skånskan finns inte riktigt denna melodirörelse, utan där blir det bara en enda meloditopp, oavsett om ordet står i fokus eller inte, säger Gilbert Ambrazaitis.
För icke-skåningar kan det framstå som att skånskan inte kan fokusera, eftersom det är svårt att höra vilket ord som betonas. Leder då detta till att det är svårare för skånska barn att fokusera, eftersom betoningen är svårare att urskilja?
– Det viktigaste är att titta på förhållandet mellan förståelse och produktion hos unga barn, genom ögonrörelserna. Samtidigt ger stockholmskan och skånskan oss möjlighet att studera en ny faktor, säger Gilbert.
Testar ny metod
Just förståelse och produktion är en pågående diskussion inom språkforskningen; det är helt enkelt oklart om något måste ha förståtts, innan det kan användas.
– Det finns motsägelsefulla resultat. Vi tror att det beror på metodologiska faktorer. I tidigare studier har barnen fått peka på den bild som passar bäst för yttranden, vilket är för komplicerat för unga barn. Vi hoppas kunna svara på om barn verkligen kan producera prosodisk fokus innan de förstår hur den fungerar, säger Gilbert Ambrazaitis.
Att lära sig fokusera
Projektet Att lära sig fokusera: Hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation, har beviljats 4,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.
Gilbert Ambrazaitis är projektledare. I projektet ingår även: Susan Sayehli, universitetslektor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet; Anna Sara H. Romøren, lektor vid Institutt for barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Oslo og Akershus; Nadja Althaus, lektor i psykologi vid University of East Anglia, Norwich, England.
Intresset för teknik har visat sig vara ganska stort bland tjejer fram till högstadieåldern, då det ofta vänder. Den förändrade inställningen kan förklaras med att tjejer inte identifierar sig med teknik i lika hög grad som killar. Dessutom stängs det så kallade teknikfönstret för unga vid 12 års ålder, vilket gör att intresset för teknik måste väckas innan dess.
Trots många ambitiösa satsningar visar statistik på att endast 20 procent tjejer söker högre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Innovationsmyndigheten Vinnova anordnar därför en tävling, ”Innovate Passion”, som vänder på gamla invanda perspektiv och istället utgår ifrån tjejers innovationskraft. Fokus ligger på att utveckla helt nya teknikområden och yrken utifrån unga kvinnors intresseområden och passion.
I tävlingen har RISE tillsammans med Chalmers och Hifab gått till final med ett bidrag som kombinerar hästar och teknik.
Majoritet kvinnor på ridskolor
– Att koppla ihop teknik med hästtjejer är ingen chansning, för hästnäringen är starkt kvinnodominerad i Sverige. Till exempel så är det 85 procent av de som rider på ridskolor kvinnor, säger Pernilla Holgersson, projektledare på Hifab och för tävlingsbidraget ”Stall och STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics)”.
Hästnäringen innehåller dessutom en mängd möjligheter till att applicera och praktiskt tillämpa teknik, matematik och ingenjörskap på ett sätt som inte är uppenbart vid första anblicken. Där finns utrymme för att utveckla produkter och processer men också verksamheter och yrken som har tekniska inslag.
Exempel på sådana områden finns självklart i den fysiska stallmiljön men också inom identifiering och rehabilitering av skador, och forskning kring tekniska applikationer som kan underlätta vardagen för hästar och dess ägare. Men om det ska bli av, så måste det också finnas utbildningar som svarar upp mot framtidens hästjobb och hästnäring. Ett av projektets tävlingsbidrag fokuserar därför på att integrera häst i högskoleingenjörsutbildningar, samt att ta fram ett hästfokuserat living lab.
Workshop med 30 hästtjejer
För att få in underlag till tävlingsbidraget samlade projektet 30 unga hästtjejer för att fånga deras idéer kring framtidens hästjobb och utbildningar som kan leda till dessa. På workshopen blev det tydligt att tjejerna inte hade något emot teknik eller naturvetenskap – men de tyckte inte att det är så roligt att arbeta med räkneuppgifter om värmepumpar eller bilar som de gör i dagsläget. Ett av projektets tävlingsbidrag handlar därför om att skapa läromedel som integrerar häst, till exempel räkna på en galopphästs acceleration, hållfasthet i underlag eller vinklar i ridbanor.
– Vi vet att det är möjligt att kombinera teknik, kreativitet och passion, och vi vill också ge unga tjejer nycklarna till att kunna välja brett senare i livet. Även om man är intresserad av hästar och vill arbeta inom hästnäringen eller med hästrelaterade frågor så ska man kunna ha möjligheten att komma in på tekniska högskolor om man vill det, och där tycker vi också att det ska finnas utbud och möjligheter som matchar tjejernas passioner, säger Maria Thomtén, projektledare RISE.
