Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. Idag vet vi att den miljö vi lever i samt de livsstilsval som vi gör, till exempel vilken mat vi äter, om vi röker samt exponering av kemikalier, kan leda till epigenetiska förändringar i vårt DNA. Tidigare studier har visat att både kaffe och te påverkar sjukdomsrisken hos individer genom att påverka tumörers tillväxt, minska inflammationer samt påverka östrogenmetabolismen.
Gäller inte kaffe I den aktuella studien har forskare från Uppsala universitet, i samarbete med forskargrupper runt om i Europa, undersökt om kaffe- och tedrickande kan leda till epigenetiska förändringar. Resultaten visade att det uppstår ett antal epigenetiska förändringar hos kvinnor som dricker te, förändringar som man inte fann hos män. Många av de epigenetiska förändringarna återfanns i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Däremot kunde man inte se några epigenetiska förändringar hos individer som konsumerade kaffe.
– Tidigare studier har visat att tekonsumtion minskar östrogennivåer vilket antyder att det kan finnas en biologisk skillnad i hur kvinnor och män påverkas av ämnen i te. Kvinnor dricker också större mänger te jämfört med män vilket ökar våra möjligheter att hitta dessa förändringar hos kvinnor jämför med män, säger Weronica Ek, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
Hälsoeffekter Resultaten visar att komponenter i te skulle kunna påverka regleringen av cancergener och östrogenmetabolism genom epigenetiska förändringar av DNA:t. De visar dock inte om det är bra eller dåligt att dricka te och det behövs ytterligare forskning för att visa huruvida de förändringar som hittades i denna studie påverkar vår hälsa. Resultaten skulle kunna betyda att de hälsoeffekter som tedrickande påvisat i tidigare studier kan förmedlas via epigenetiska förändringar. Tidigare studier som har visat att ämnet catechin i te leder till epigentiska förändringar i odlade cancerceller, påvisar också att hälsoeffekter av te möjligen uppkommer via epigenetiska förändringar.
Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
Organisationen ”Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning” organiserade kvinnliga forskare i Sverige med start 1978 och fram till 1990-talet.
– Kampen för jämställdhet handlade både om antalet kvinnor i förhållande till män, och om att även kvinnors erfarenheter skulle erkännas och respekteras inom akademin, säger Jakob Winther Forsbäck, doktorand i historia.
I sin avhandling analyserar han det organiserade engagemanget, aktivismen och utmaningarna för kvinnoforskning och akademisk jämställdhet under perioden.
Kvinnlighet som en kvalitet Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning menade att halva mänsklighetens perspektiv försvann på grund av akademins mansdominans. Organisationen talade om kvinnlighet som en kvalitet och i stället för att argumentera för kvinnors plats i akademin ur ett rättviseperspektiv lyftes kvinnliga forskare fram som en förutsättning för att få kvalitet i forskningen.
I takt med att kvinnoforskningen etablerades och fick fäste tonades dock den dimensionen ned.
– De kunde inte undvika den paradox som många olika sociala kamper ställs inför – nämligen förstärkningen av samma föreställningar om olikhet, i det här fallet kvinnlighet, som man ville bekämpa.
Organisationens dubbla syften Att man kopplade samman frågan om akademisk jämställdhet med kvinnoforskning ledde till att ”kvinnliga forskare” (det vill säga forskare som är kvinnor) förväxlades med ”kvinnoforskare” (det vill säga forskare inom den vetenskapliga grenen kvinnoforskning, idag en del av genusvetenskapen).
– Deras dubbla syften – att öka jämställdheten inom akademin samt att stärka kvinnoforskningen – var logiska i och med att organisationen ville förbättra kvinnors ställning inom akademin men det ledde också till att kvinnoforskning blandades ihop med kvinnor som forskar.
Motsägelsefull strategi En av feminismens målsättningar är att kön inte ska ha betydelse för vilka möjligheter i livet en människa har. För Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning rörde sig argumenten för att uppnå det målet till en början om kvinnlighet och frågan om hur män och kvinnor skiljer sig åt. Deras strategi har understrukit vikten av könstillhörighet, snarare än tvärtom.
Jakob Winther Forsbäck har analyserat balansgången mellan organisationens dubbla syften, och vilka konsekvenser den fick. Han menar att argumentationen varit strategiskt begriplig och haft framgång – trots motsägelsen.
– Att kvinno- och genusforskningen idag är förhållandevis etablerad och att en dryg fjärdedel av Sveriges professorer idag är kvinnor är ett tecken på det, säger han.
Nu ska sekretariatets erfarenheter presenteras vid FN:s havskonferens i New York den 5-9 juni.
– Att bedriva ett riktat fiske efter plattfisk som rödspotta och rödtunga samtidigt som kvoten av torsk är begränsad är en utmaning. Genom att använda en tvådelad trål med två sorteringsgaller så hamnar plattfisken i den undre trålpåsen och rundfisk som torsk i den övre. Om kvoterna på någon av arterna skulle vara slut så öppnar man helt enkelt den ena trålpåsen och kan fortsätta fiska med den andra, säger Hasse Nilsson, projektledare inom sekretariatet för selektivt fiske och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).
Tillsammans med fiskenäringen Den specialutvecklade trålen är ett av flera exempel på lyckad redskapsutveckling från sekretariatet för selektivt fiske vid SLU, som startades 2014 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Sekretariatet samlar in idéer på redskapsutveckling direkt från fiskenäringen, och tillsammans utarbetar forskare och fiskare därefter en projektplan. En styrgrupp bestående av bland andra HaV och Jordbruksverket beslutar om prioriteringar och projekt, och de projekt som beviljas får finansiering av HaV. Fiskarna utvecklar på egen hand redskapen, som sedan utvärderas vetenskapligt av forskare på SLU Aqua.
– Industrins initiativ och engagemang är centralt för det lyckade arbetet inom sekretariatet. Det borgar för att projekten har relevans och därmed har redskapen också stor möjlighet att bli direkt tillämpbara i det praktiska fisket, säger Daniel Valentinsson, forskare på SLU Aqua.
Regeringsuppdrag Bakgrunden till sekretariatet är ett regeringsuppdrag som gav HaV till uppgift att samordna arbetet med selektivt fiske för att underlätta för fiskerinäringen att ställa om till landningsskyldigheten.Landningskyligheten innebär att fångster av kvoterade arter inte längre får kastas tillbaka i havet och att all fångst räknas av kvoterna.HaV har under sekretariatets fyra år fördelat 38 miljoner kronor på projekt som lett till färre bifångster samt att mindre mängd oönskad fisk fångas.
– Tack vara sekretariatet har vi fått fram flera användbara redskap för allt från torsk, sill och flundra till kräftor och räkor. Fortfarande är dock inte landningsskyldigheten fullt implementerad varken i Östersjön eller Västerhavet, så fiskenäringen har ännu inte identifierat alla behov. När landningsskyldigheten slår igenom fullt ut kommer vi säkert att få se fler individuella lösningar, säger Daniel Valentinsson.
Erfarenheterna och de goda exemplen från sekretariatets arbete kommer att presenteras i en utställning under Havskonferensen – The Ocean Conference – som arrangeras i New York den 5-9 juni i år. Sverige och Fiji är initiativtagare och ordförande för konferensen, som ska stödja arbetet med att rädda världshaven och uppnå det globala hållbara utvecklingsmålet om hav och marina resurser, mål 14 i FN:s Agenda 2030. Mål 14 hanterar ett brett spektrum av havsfrågor, exempelvis hållbart fiske, marin nedskräpning, havsförsurning och en hållbar blå ekonomi.
Kontakt: Daniel Valentinsson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, daniel.valentinsson@slu.se, tel 010-478 40 49
Hans C Nilsson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, hans.nilsson@slu.se , tel 010-478 40 40
Konstant exponering för både levande och icke-levande faktorer i omgivningen gör växter känsliga för många olika typer av hot. Eftersom växter inte kan fly, är de beroende av sin inre kemi för att möta alla tänkbara utmaningar.
– Vi kan betrakta växter som sofistikerade kemiska fabriker. De kan producera tusentals olika kemiska föreningar, var och en med unika biologiska egenskaper, säger Stefano Papazian.
Försvar mot insekter De flesta av dessa kemiska föreningar, så kallade fytokemikalier, spelar en viktig roll inuti växten, till exempel i försvaret mot insekter som äter på bladen. Stefano Papazians forskning syftar till att försöka förstå hur växternas inre kemi hjälper dem försvara sig mot skadeinsekter, till exempel fjärilslarver och bladlöss. Olika insekter orsakar olika skador på växten. Till exempel tuggar vissa fjärilslarver på bladen medan bladlöss har sugsnavel och genomborrar växten för att suga åt sig saven.
– Växtens metaboliska respons är väldigt specifik och anpassar sin försvarsstrategi beroende på vilken fiender som angriper den, säger Stefano Papazian.
Växter producerar många giftiga kemiska föreningar som kan försvaga eller fördröja fiendernas tillväxt, men dessa måste samtidigt balanseras mot annan metabolisk aktivitet i växten, till exempel fotosyntesen. Stefano Papazians resultat visar att växter förutom att producera försvarssubstanser mot larv- och bladlusattacker, omformar sin sockersammansättning.
I sin forskning har Stefano Papazian också studerat hur utsläpp av ozon i luften påverkar interaktionen mellan växter och insekter.
– På 50 kilometers höjd i atmosfären skyddar ozonlagret oss från solens UV-strålning, men på marknivån är ozon en giftig luftförorening som påverkar både människors hälsa och växter.
Ozonpåverkan I avhandlingen visar Stefano Papazian hur exponering för ozon påverkar insekters tillväxt, men också resulterar i förändringar i växters ämnesomsättning, med negativ effekt på fotosyntes och försvarsförmåga.
– Om vi kombinerar ekologi med studier av växters kemi och ämnesomsättning kan vi öka vår förståelse för växelverkan mellan växter och insekter, både i naturen och i jordbruket. Det kan hjälpa oss förutspå effekterna av klimatförändringar och mänsklig påverkan på dessa känsliga ekosystem.
Stefano Papzian är född och uppvuxen i Milano, Italien. Han har en kandidatexamen i miljöbioteknik från universitetet i Milano, Italien, och en masterexamen i experimentell växtbiologi från Stockholms universitet. Han har genomfört sina forskarstudier vid Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre, samt i samarbete med Swedish Metabolomics Centre.
Kontakt: Stefano Papazian, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre, tel 072-316 08 54, e-post: stefano.papazian@umu.se
I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Yvonne Knospe hur svenska gymnasieelever skriver på tyska, sitt andra främmande språk, och om deras skrivande kan förbättras genom undervisning i strategianvändning och genom reflektioner omkring lärandet.
Studien visar att texterna som produceras blir längre och är av högre kvalitet än de som skrivs av elever som inte deltar i sådana aktiviteter. Förutsättningen är dock att skrivande övas regelbundet i undervisningen.
– När elever skriver i språkklassrummet använder de sig flitigt av internetkällor om det är tillåtet. De hämtar ofta färdiga formuleringar som de kopierar in i sina texter. Studien ger ny kunskap om att dessa ständiga avbrott i skrivprocessen inte sällan påverkar textkvalitén negativt, säger Yvonne Knospe och fortsätter:
– Den visar dessutom att det krävs både en hög kompetens i det främmande språket och kunskap om sökstrategier för att på ett effektivt sätt utnyttja den hjälp som finns att hämta i online-ordböcker och andra internetkällor. Eleverna måste göras medvetna om att kritisk granskning av dessa är nödvändig och de måste träna på att använda sådana källor effektivt.
En annan aspekt som måste beaktas är att det andra främmande språket har en helt annan ställning än det första, dvs. engelskan, i den svenska skolan. Engelska lär sig eleverna från år 1 och dessutom möter de språket i medier och överallt ute i samhället.
Tyska lär de sig från år 6 och möter det endast i läromedlen och undervisningen. Eftersom eleverna jämför sin förmåga att uttrycka sig på tyska med vad de kan uttrycka på engelska får de en negativ uppfattning om sin kompetens i tyska, vilket påverkar deras självbild och motivation. Detta bör också diskuteras i klassrummet.
Ett antal svenska förskolor har på olika sätt uppmärksammats för sin pedagogik där pedagogerna är mer medvetna om att inte bekräfta könsrelaterade normer. Exempel på pedagogiska grepp som används vid dessa förskolor är användandet av det könsneutrala pronomenet ”hen” och att undvika att behandla barnen på ett traditionellt könskodat sätt, till exempel genom att inte ge flickorna komplimanger för deras kläder.
Trots att detta sätt att arbeta inom förskolan fått relativt stor uppmärksamhet har det tidigare saknats kvantitativa analyser av hur sådan pedagogik påverkar barnens uppfattningar om kön. I den nya studien har forskarna intervjuat 30 barn från en förskola där normmedveten pedagogik tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm.
Mindre könsstereotypa Analyser av intervjuresultaten visade att barnen från förskolan med normmedveten pedagogik var mer intresserade av att leka med barn av det motsatta könet. De var också mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barnen från förskolan med normmedveten pedagogik var dock inte mindre benägna än andra barn att automatiskt lägga märke till individers kön.
Eftersom genusneutrala förskolor är relativt ovanliga i Sverige var urvalet i studien litet. Trots att effekterna som forskarna observerat är statistiskt säkerställda så för en liten studie med sig ett visst mått av osäkerhet.
Eftersom det är barnens föräldrar som väljer förskola till sina barn så väcks även frågan om det kan vara skillnader i familjebakgrund som skapade effekterna. Effekterna kvarstod dock efter att forskarna hade plockat bort de familjer som uppgett att de valt förskolan just på grund av genuspedagogiken.
Möjlighet för framtiden – Sammantaget visar resultaten att endast könsneutral pedagogik inte leder till att barnen slutar använda kön för att kategorisera människor, men det minskar deras tendenser att välja bort människor baserat på kön och att göra könsstereotypiska antaganden. Det här kan bredda barnens möjligheter för framtiden, säger Ben Kenward, gästforskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet och lektor i psykologi vid Oxford Brookes University.
Studien är utfört i samarbete med Kristin Shutts från University of Wisconsin-Madison, USA, och Christine Fawcett, Helena Falk och Anna Ivegran vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Ben Kenward, gästforskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet och lektor i psykologi vid Oxford Brookes University, e-post:bkenward@brookes.ac.uk, tel. +44 7857 445653.
Bakom avhandlingen finns doktorand Alexander Rad, som i sin forskning har studerat hur anställda på olika organisatoriska nivåer vid svenska storbanker hanterar risk. Hans slutsatser från studierna på strategisk nivå är att toppchefer primärt hanterar risk genom att beakta hur olika kontrollsystem påverkar varandra och hur de kan kopplas till såväl affärsstrategier som hotbilder. De agerar också genom att förändra informationsflöden och ansvarsområden.
Får ofta kritik – Paradoxen som framträder är att medan toppcheferna å ena sidan agerar på ett mångfacetterat sätt för att hantera risk, så beskylls de å andra sidan för att inte hantera risk. Vi behöver fler studier för att förstå hur bankchefer hanterar risk, säger Alexander Rad.
Studierna visar också att kredithandläggare hanterar risk genom att vara försiktiga och hålla sig till etablerade arbetssätt för kreditgivning oavsett typ av de företagslån som undersökts. Även på den operationella nivån framträder en paradox, menar han. För samtidigt som kredithandläggare styrs av riskhanteringsramverk som förespråkar enhetlig riskhantering, så beskylls de för att inte beakta kredittagares särart.
Omfattande datainsamling Alexander Rads avhandling innehåller fem publicerade studier och bygger på en omfattande datainsamling motsvarande närmare 120 intervjuer med toppchefer, riskexperter och kredithandläggare samt en genomgång av rapporter och statistik. Tre av studierna avser strategisk nivå och två avser operationell nivå.
Rovdjursförvaltare och forskare måste nu samarbeta för att utvärdera vilka åtgärder som är effektiva, skriver forskare från SLU och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports.
– Vi skulle önska att rovdjursförvaltningen var evidensbaserad, såsom sjukvården är i valet av medicinsk behandling. Det förutsätter att forskarna bidrar med studier av hög kvalitet om hur effektiva olika åtgärder är för att hindra rovdjursangrepp, säger Ann Eklund som är huvudförfattare till artikeln.
Lapptyg längs fårstängsel. Foto: Hans Bjurling/Viltskadecenter
Viktigt utvärdera Hon och hennes kollegor har gått igenom 562 vetenskapliga artiklar, publicerade under åren 1990–2016, som handlar om förluster av tamdjur till följd av angrepp från stora rovdjur. Bara 4 procent (21 st) av dessa artiklar beskriver studier som är utformade på ett sätt som gör det möjligt att mäta hur effektiv en viss åtgärd är. Övriga publikationer saknade antingen helt utvärdering av åtgärder eller utvärderade åtgärderna på ett sätt som gör det svårt att uttala sig om deras effekt – till exempel saknades ofta en kontrollgrupp, dvs. en med försöksbesättningen jämförbar djurbesättning som inte skyddades av den utvärderade åtgärden.
– Det är intressant att en så välanvänd metod som elektriska stängsel helt och hållet saknade vetenskapligt publicerade utvärderingar, säger Ann Eklund.
Metoder som effektivt förhindrar attacker på tamdjur är ett måste för myndigheter som vill mildra konflikter i områden där det finns rovdjur. Annars finns risk för att människor tappar förtroendet för förvaltningen. Det kan också bli dyrt för djurägaren och samhället – både på grund av att onödigt många djur angrips men också för att flera åtgärder måste testas.
Oklar nytta I dag används en rad metoder för att skydda tamdjur från rovdjursangrepp, till exempel olika typer av inhägnader, att skrämma bort rovdjur med ljudskrämmor eller lapptyg (fladdrande tyg på snöre), flytta rovdjuren, eller skyddsjakt. Några tamdjursägare provar också att använda boskapsvaktande hundar eller att byta till andra djurslag eller raser, till exempel sägs ibland lantraser vara mer anpassade till närvaro av rovdjur.
Forskarna föreslår att relativt kostnadseffektiva metoder som bygger på befintlig teknik ska prioriteras för vetenskaplig utvärdering, t.ex. rovdjursavvisande stängsel.
Inom ramen för den adaptiva förvaltningen (förvaltning som löpande anpassas utifrån ny kunskap) av stora rovdjur bör man i största möjliga mån lägga upp användningen av olika åtgärder på ett sätt som möjliggör vetenskaplig utvärdering. För att åstadkomma detta krävs mer samarbete mellan djurhållare, rovdjursförvaltande myndigheter och forskare.
– Vi tror att förvaltning och forskning måste arbeta systematiskt tillsammans för att få fram kostnadseffektiv och pålitlig praxis, säger Ann Eklund.
Kontakt:
Ann Eklund, doktorand, Institutionen för ekologi; Viltskadecenter
Grimsö forskningsstation, SLU, tel 0581-69 73 40, e-post: ann.eklund@slu.se
Jens Frank, forskare, Institutionen för ekologi; Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, SLU, tel 0581-69 73 23, e-post: jens.frank@slu.se
Krocktester med cykel har inte tidigare utförts i någon större omfattning, men med hjälp av finansiering från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond har VTI nu kunnat genomföra en serie nydanande tester. Forskarna har utfört simulerade omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium.
– Syftet var att se om vi med hjälp av krocktester kan studera vad cykelns utformning har för betydelse för huvudislaget vid en omkullkörning. Ett långsiktigt mål med projektet är att öka kunskapen om vilken betydelse cykelns utformning har för skadeutfallet vid en singelolycka, säger Anna Niska, forskningsledare på VTI.
Forskarna har testat fyra olika typer av cyklar i två olycksscenarier: dels plötsligt stopp, exempelvis en handbroms som tar för hårt och dels undanstyrning av framhjul, till exempel sned inkörning i trottoarkant. Dessutom gjordes falltester med stillastående cykel.
Mindre risk falla
– Vi kan se tendenser till skillnader mellan de testade cyklarna, vilket i sig är en framgång. Vi har också identifierat svårigheter som är viktiga att hantera och möjligheter till förbättringar, när man i en framtid skall göra liknande prov, säger Anna Niska.
I proven kan man inte se någon ökad risk med den batteriförsedda elcykeln, snarare visas en minskad risk att falla framåt över styret. Cykelns egenvikt påverkade förloppet positivt, åtminstone vid den lägre hastigheten. En förklaring kan vara den testade cykelns relativt låga tyngdpunkt, med batteriet i ramen och elmotorn i framhjulet.
– Tvärtemot vad vi trodde så visar det sig att elcykeln med lägre tyngpunkt och högre vikt inte behöver innebära ökad risk för huvudskador, säger Anna Niska.
Kan slungas ut Fallförloppen skiljde sig åt mellan olika cykeltyper beroende på olycksscenario och hastighet och framförallt elcykeln betedde sig annorlunda än de övriga cykeltyperna. En högre hastighet kan ge en ökad skaderisk.
”Damcykel” med öppen ram gav oftast fall där höft och axel slår i marken något tidigare än huvudet, i varje fall vid lägre hastigheter.
”Herrcykel/pendlarcykel” där cyklisten sitter mer framåtböjd över styret tenderade att ge fler fall där huvudet träffar marken först, särskilt när farten ökar.
Liggcykeln (beskrivning nedan) gled ganska beskedligt omkull i låg fart, men i högre farter och för plötsligt stopp i framhjulet visade den en riskabel tendens att slunga cyklisten i en bana över styret som ger ett huvudislag som är minst lika kraftigt som för de andra cykeltyperna.
Ett plötsligt stopp ledde till en luftfärd över styret med ett kraftigt islag i huvudet medan en undanstyrning av framhjulet ledde till ett fall i sidled med ett något mildare huvudislag som följd.
– Det finns också tecken på att små differenser i hur en cyklist hanterar cykeln med avseende på styrutslag och viktfördelning kan få stora konsekvenser för hur cyklisten faller omkull, vilket påverkar graden av skador, säger Anna Niska.
Fakta om testerna
Försöken har genomförts med krockdocka i vuxenstorlek på fyra olika typer av cyklar: cykel med ”öppen ram”och upprätt sittställning (damcykel), cykel med ”sluten ram” och framåtlutad sittställning (herrcykel/pendlarcykel), liggcykel med en låg sittposition och bakåtlutad sittställning samt elcykel med ”sluten ram” och ganska upprätt sittställning med batteriet placerat i ramen (se bilder i VTI rapport 931).
För varje cykeltyp och olycksscenario testades två olika hastigheter: 15 och 25 km/h. Det gjordes en accelerationsmätning i dockans huvud och provningarna dokumenterades med kameror från olika vinklar, vilket gjort det möjligt att studera fallförloppen i detalj. Dessutom har krockdockans huvud färgats rött för att göra det möjligt att se vilka positioner på huvudet som träffas vid islaget i golvet samt på vilket avstånd som huvudet slår i först.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.
Se film om projektet (från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond)
Varje år inträffar uppskattningsvis fler än 500 000 fall av matförgiftning. För den som drabbas kan det leda till allvarliga konsekvenser i form av följdsjukdomar och i värsta fall även dödsfall. Samhällskostnaden uppskattas till mer än en miljard kronor.
I en avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange, doktorand i konstvetenskap, att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.
Okej äta rå köttfärs? Nästan hälften av eleverna ansåg det vara okej att smaka på rå köttfärs trots att Livsmedelsverket redan för tio år sedan gick ut med informationen att till och med ett smakprov av kontaminerad köttfärs kunde vara farligt och innebära en risk att drabbas av EHEC. Nästan hälften av eleverna trodde också att +8 grader var en bra kylskåpstemperatur, vilket är fyra grader över de +4 som rekommenderas.
Eleverna saknade även kunskaper gällande vikten av handtvätt och att undvika korskontaminering (där bakterier från ett storts livsmedel förs över till ett annat), vilka båda är bland de viktigaste momenten för att undvika matförgiftning. Studien visar att pojkar, särskilt de som sällan eller aldrig lagar mat hemma, löper en större risk att drabbas av allvarlig matförgiftning.
Mer vardagskoppling – Resultatet i avhandlingen visar att unga konsumenter behöver bättre hygienutbildning och att grundskolans ämne hem- och konsumentkunskap behöver lyfta fram livsmedelshygien på ett tydligare sätt i undervisningen och då bli mer kopplat till elevernas vardag, säger Marie Lange, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Till exempel värmer många elever mat dagligen, ofta i mikrovågsugn, men uppvärmning är ett riskområde som ofta saknas i skolans undervisning eftersom den tillagade måltiden enligt traditionen äts upp under lektionen.
Det finns idag en tendens att flytta ansvaret för att undvika matförgiftning från producenterna till konsumenterna och detta ställer krav på konsumenternas kunskap och beteende, enligt Marie Lange.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap behöver bli bättre på att ta upp frågor kring vardagspraktiker kopplat till risk såsom handtvätt, korskontaminering, upphettning och kylförvaring för att öka elevernas möjligheter till lärande. Lärarna behöver bli mer reflekterande och ta del av uppdaterad information samtidigt som ansvariga myndigheter behöver bli tydligare i sin kommunikation och erbjuda skolan uppdaterad information och undervisningsmaterial, påpekar Marie Lange.
Det finns tydliga luckor i kunskapen om könskromosomers evolution. Bättre prioriteringar och större fokus på ekologiska aspekter skulle leda till en mer grundlig förståelse av hur hanar och honor skapas, enligt evolutionsbiologer vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. De har gått igenom stora delar av de senaste 100 årens forskning på området.
Genetisk konflikt – Det pågår en form av genetisk konflikt mellan könen, en konflikt i själva arvsmassan, som vi inte vet så mycket om, säger professor Bengt Hansson vid Lunds universitet.
Tillsammans med universitetslektor Jessica Abbott och doktoranden Anna Nordén har han läst fler än 100 vetenskapliga artiklar och uppsatser som beskriver könskromosomers och arvsmassans evolution. De identifierar två spår som var för sig väglett forskningen sedan slutet av 1800-talet: empiriska undersökningar och olika teoribyggen.
Genomgången visar att ekologins betydelse inte har uppmärksammats tillräckligt. Biologerna i Lund efterlyser därför mer forskning om hur miljön som en population lever i påverkar könskromosomernas utveckling och evolution. Det kan röra sig om faktorer som tillgång på mat, åldersvariationer i en population eller vad som händer med könskromosomerna när populationer som levt åtskilda möts och blandas.
– Fler angreppssätt inom forskningen lär leda till att vi på ett mycket mer detaljerat sätt förstår könskromosomernas utveckling och i förlängningen hur hanar och honor skapas, säger Jessica Abbott.
Kan begränsa malaria Den forskning som bedrivs kan leda till konkret nytta. Ett exempel är att släppa ut sterila hanar i populationer med malariamyggor. På så vis försöker man begränsa antalet malariamyggor i vissa områden.
– För att hitta fler vägar och nå ännu bättre resultat i studier måste man ha full koll på alla detaljer i den process som bestämmer könet på en individ, säger Bengt Hansson.
Mediciner som riktar sig specifikt till kvinnor eller till män är ett annat hett forskningsfält. Lundabiologerna pekar även ut det som ett område där det behövs mer kunskap om könskromosomernas evolution.
De tio första åren efter examen ökar löneskillnaderna mellan högskoleutbildade kvinnor och män betydligt. Att män och kvinnor inte tjänar lika mycket på att byta jobb tycks vara en bidragande orsak, visar rapporten.
Rapportförfattaren, Abdulaziz Abrar Reshid vid Linneuniversitetet, följer ungefär 120 000 personer som tog examen från universitet eller högskola under åren 1996–2002. Vid inträdet på arbetsmarknaden tjänade männen i genomsnitt 9 procent mer än kvinnorna och efter tio år var skillnaden 21 procent. När hänsyn tagits till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer är lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden relativt litet och efter tio år ungefär 11 procent.
Lika många byter En bidragande orsak till att skillnaden mellan män och kvinnors löner ökar är att kvinnor får betydligt lägre avkastning på sin rörlighet. Ungefär lika många män och kvinnor byter arbete och de som byter jobb får i genomsnitt högre lön. Kvinnornas löneökningar är ungefär hälften till tre fjärdedelar så stora som männens. Skillnaderna mellan hur mycket mer män och kvinnor får i lön på det nya jobbet är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om bytet sker till ett liknande arbete.
Författaren uppskattar att 16 procent av det 11 procent stora lönegap som uppstått tio år efter examen kan hänföras till att kvinnorna som byter jobb inte får lika höga löneökningar som män.
Föräldraskap påverkar
Kvinnornas lägre rörlighetspremie är delvis kopplad till föräldraskap. Löneskillnaden mellan män och kvinnor som byter till ett liknande jobb är stor redan innan det första barnet, och ökar sedan runt tidpunkten för det första barnets födsel. Lönegapet mellan män och kvinnor som gör karriär och byter till ett mer kvalificerat jobb är mindre, men ökar i och med första barnet.
I rapporten följs drygt 122 000 individer som var yngre än 35 år och tog examen på grundnivå från högskola eller universitet under perioden 1996–2002. Gruppen följs till 2012, tio år efter examen. Löneökningar och arbetsbyten följs genom lönestrukturstatistiken. I jämförelsen tas hänsyn till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningsinriktning och arbetar i olika branscher.
Biokemisten Cecilia Engdahl visar på skillnader mellan myggans och människans livsnödvändiga enzym acetylkolinesteras (AChE), och hur dessa skillnader kan utnyttjas för att skapa nya insektsbekämpningsmedel. Medlen kan användas för att begränsa spridningen av sjukdomsspridande myggor genom att till exempel appliceras på myggnät. Cecilia försvarar sin avhandling den 2 juni vid Umeå universitet.
– Upptäckten av skillnader i enzymet ger förutsättningar att utveckla bekämpningsmedel med förbättrade egenskaper. På sikt kan min forskning bidra till att minska spridningen av myggburna sjukdomar globalt, säger Cecilia Engdahl.
Miljontals smittas Miljontals människor drabbas årligen av malaria, dengue och andra sjukdomar som sprids av myggor. I dagsläget är det mest effektiva sättet att skydda sig från dessa sjukdomar att undvika myggbett. Genom att sprida ut kemiska substanser (insektsbekämpningsmedel) som dödar myggor begränsas myggbestånden, vilket leder till minskad sjukdomsspridning. Tyvärr är de insektsmedel som används i dag giftiga även för andra djur, inklusive människor. Dessutom har vissa myggarter utvecklat resistens mot de vanligaste bekämpningsmedlen.
Målet med Cecilia Engdahls avhandlingsarbete har varit att utveckla nya substanser med selektiva egenskaper; de ska vara giftiga för myggor men inte andra djur, människor eller naturen. Det är också önskvärt att nya insektsmedel ska motverka spridningen av resistens.
För att ta reda på om det är möjligt att skapa selektiva insektsmedel studerade Cecilia Engdahl egenskaperna hos enzymet AChE från mygga och jämförde resultatet med egenskaperna hos det mänskliga enzymet. Hon kunde identifiera viktiga funktionella och strukturella skillnader att ta fasta på i designen av nya substanser. Genom att experimentellt utvärdera ett så kallat substansbibliotek hittades ett antal molekyler som blockerar aktiviteten hos myggans AChE men som inte lika effektivt påverkar det mänskliga enzymet.
Nya substanser De bästa molekylerna från denna utvärdering använde Cecilia Engdahl därefter som kemisk utgångspunkt i utvecklingen av nya substanser, där också kunskapen om skillnaderna mellan enzymerna bidrog till designen. Dessa nyskapade substanser användes för att kartlägga vilka egenskaper som bidrar till önskad effekt på enzymen.
– Resultatet av kartläggningen är ett antal nya substanser som selektivt slår ut myggans enzym AChE, oavsett resistens mot tidigare gifter, och som dessutom dödar myggor och mygglarver av de arter som sprider malaria, dengue och Zika, säger Cecilia Engdahl.
Torgny Klasson på Linnéuniversitet har undersökt riksdagsdebatter kring fyra lagförslag kopplade till informationsteknik, utifrån riksdagspartiernas agerande: En ny sekretesslag 1980, personuppgiftslagen 1998–1999, lagen om hemlig rumsavlyssning 2006–2007 och FRA-lagen 2007–2009.
Riksdagsdebatterna är kopplade till informationsteknik i samhället och har analyserats utifrån vilka avvägningar riksdagspartierna är beredda att göra vad det gäller individens frihet. Avhandlingen knyter an till den ständigt aktuella debatten om medborgarnas individuella friheter, rättigheter och skydd av deras personliga integritet gentemot statens makt och samhällets intresse generellt. Studien handlar alltså om hur de politiska partierna påverkas i denna fråga i ett samhälle som präglas av en snabb utveckling av teknologi och digitalisering av information.
Torgny Klasson har utvecklat en begreppsapparat där partierna kategoriseras längs med en skala där ytterlighetsvärdena benämns individens frihet och statsmakt. Resultaten visar att de flesta partier tenderar att kompromissa mellan individens frihet och statsmakt, alltså antar en så kallad ”hybridposition”. Undantaget är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som oftast positionerar sig på ett sätt som är mest närliggande individens frihet. I studien hävdas att partier i regeringsställning mer positionerar sig nära värdet stats-makt, medan partier i opposition mer positionerar sig nära värdet individens frihet. Dessutom visar resultatet att flertalet partier mer har betonat värdet statsmakt i de utvalda riksdagsdebatterna efter den 11 september 2001 än vad samma partier gjorde före detta kritiska moment.
Torgny Klasson har undervisat om svensk politik och offentlig förvaltning vid Linnéuniversitetet sedan 1986.
Avhandlingen:
Klasson, Torgny (2017). Informationsteknik och avvägningar mellan individens frihet och statsmakt – En analys av svenska riksdagsdebatter, Linnaeus University Dissertation No 286/2017. ISBN: 978-91-88357-73-1
– Mina resultat kan vara början på en utveckling av metoder som brett kan analysera prover från miljön, säger Nicole Riddell, som är knuten till forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö, MTM, vid Örebro universitet. Hennes avhandling är ett konkret resultat av universitetets samarbete med Wellington Laboratories i Guelph i Kanada.
MTM:s inriktning är tillämpad forskning inom miljö och hållbar utveckling, i samarbetet med näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Nicole Riddell har samtidigt med sitt avhandlingsarbete varit forskare hos Wellington Laboratories.
Nicole Riddell testar i sin avhandling om superkritisk vätskekromatografi effektivt kan användas för att separera och analyserar miljögifter. Och svaret visade sig bli ett ja.
Metoden prövades på en rad föroreningar som dioxin, klorföreningar som PCB och på ämnen som finns i tre olika typer av flamskyddsmedel, bland annat Dekloran Plus.
– Tekniken fungerar mycket bra för identifiera tekniska blandningar av vissa flamskyddsmedel i jämförelse med befintliga analysmetoder, säger Nicole Riddell.
Hennes studier visar också att även andra metoder för att separera ämnen kan dra nytta av resultaten i avhandlingen. Nicole Riddell kommer även i framtiden att samarbeta med MTM.
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskare Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt. För patienter innebär ofta sjukdomen en begränsning i deras liv.
Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.
Kollagen kolit. Bild: Region Örebro län
– I min avhandling ville jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet för mikroskopisk kolit. Bland annat ville jag titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Bakgrundsfaktorer Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Det har studerats genom en studie där alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjudits till att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.
– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.
Det påvisas att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning rapporterar ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.
– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke rökare. Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.
Samband mellan sjukdomar I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohn’s sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.
– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.
Faktaruta
Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det är sjukdomar som är relativt nya. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
