Hur uppstod proteininteraktioner och hur har de utvecklats? Hur såg de ut, hur fungerade de och hur har de har förändrats till nutid? Forskningsresultaten som nu publiceras i eLife visar hur en kombination av förändringar i proteinernas egenskaper skapade bättre förutsättningar för reglering av en cellulär process.
Liv som det ser ut idag är helt beroende av proteiner och hur proteiner binder till varandra, interagerar, vilket till exempel kan leda till att en cellulär process snabbas på eller saktas ner. Samma slags proteiner och interaktioner finns ofta i alla arter inom en viss grupp, till exempel ryggradsdjur, men många är gemensamma för alla organismer på jorden.
Nya modifierade proteiner dyker upp
När en viss proteininteraktion finns endast i en viss grupp av organismer, som till exempel ryggradsdjur, betyder det att interaktionen uppkom vid ett visst tillfälle i den evolutionära historien i en föregångare till dagens ryggradsdjur. Nya och modifierade proteiner dyker ständigt upp i olika arter genom olika genetiska förändringar, men de flesta försvinner eftersom de inte ger organismen någon speciell fördel. Ibland ger ett nytt protein eller en ny interaktion en evolutionär fördel och då blir den kvar i organismen.
Proteinerna som forskarna har studerat tillhör en särskild klass – intrinsically disordered proteins eller oordnade proteiner på svenska.
Genom att analysera aminosyrasekvenserna för två proteiner från många olika nu levande arter har forskarna rekonstruerat proteinerna som de såg ut i våra föregångare som levde för 400 miljoner – 600 miljoner år sedan.
Urspungliga interaktioner svagare än nutida
Hur det äldsta av dessa djur såg ut är okänt men det var antagligen litet och med tvåsidig symmetri. En evolutionär linje ledde mot fiskarna och senare de första fyrfotingarna. Forskarna återupplivade proteinerna från dessa utdöda djur och undersökte proteinerna med både experiment och datorsimuleringar.
– Vi såg att den ursprungliga interaktionen var mycket svagare än den nutida och att de ursprungliga proteinerna antagligen var mer rörliga efter att de bundit till varandra. Ett anmärkningsvärt resultat är också att styrkan hos interaktionen inte har förändrats de senaste 450 miljoner åren, säger Greta Hultqvist.
De flesta proteiner veckar sin långa aminosyrakedja till en välordnad globulär form, som en boll. Men oordnade proteiner kan vara allt från väldigt flexibla bollar till en helt utsträckt aminosyrakedja. När oordnade proteiner interagerar med andra proteiner så antar de ofta en ordnad form, vilket är fallet med de proteiner som forskarna har studerat. Dessa oordnade proteiner är mycket vanliga i många av de processer som styr cellens funktioner.
– Vi ser en relativt svag och dynamisk interaktion som utvecklas till att bli starkare och mer rigid under en förhållandevis kort tidsperiod. Sedan förändras visserligen aminosyrasekvenserna för de här proteinerna när nya arter uppkommer under evolutionens gång. Men sett till bindningsstyrkan och flexibiliteten i deras interaktion har inte mycket hänt sedan den gemensamma förfadern till nejonögon, fiskar, reptiler och oss själva levde för 450 miljoner sedan, avslutar Per Jemth.
Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, University of Cambridge, och ETH i Zürich.
Fattigdom, diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden och låg utbildningsnivå – romerna i Rumänien har inte haft det lätt sedan Ceausescus fall år 1989. När den världsomfattande ekonomiska krisen var ett faktum 2008 förvärrades läget ytterligare och de romer som tidigare hade tiggt i Sydeuropa tvingades att söka sig till länder som inte hade drabbats lika hårt av krisen, nämligen Skandinavien.
Men i takt med att tiggarna, även kallade EU-migranter, blev allt fler började den svenska solidariteten att vackla och ganska snart inleddes en debatt huruvida ett tiggeriförbud skulle införas.
I Danmark har det varit förbjudet att tigga sedan 1800-talet och i Norge förbjöds tiggeri i vissa kommuner år 2015. Sverige däremot avfärdade länge ett förbud, men i vintras öppnade regeringen för att se över nuvarande lagstiftning och eventuellt förbjuda tiggare med hänvisningen att det är en omänsklig situation.
De tuffaste drar till Danmark
Redan år 2015 kom dock en stor norsk studie om rumänska tiggare i Skandinavien fram till att ett sådant förbud skulle få omedelbara och i vissa fall katastrofala konsekvenser. I studien ”When poverty meets affluence. Migrants from Romania on the streets of the Scandinavian capitals” intervjuades 1200 tiggare i Stockholm, Oslo och Köpenhamn och enligt majoriteten av de intervjuade innebar deras inkomst från tiggeriet skillnaden mellan mat och inte mat, vård eller inte vård och skola eller inte skola för familjen hemma i Rumänien.
– Pengarna går i huvudsak till dagliga utgifter för familjerna där hemma. En del har betydande sjukvårdsutgifter eller sjukvårdsskulder. Många säger att pengarna går till barnens skolgång och vi har också sett att det bland migranterna är en större andel barn som går i skola, jämfört med de som stannar hemma. Har de pengar över investerar de flesta dem i sitt hus, säger Guri Tyldum, forskare i sociologi vid den norska forskningsstiftelsen Fafo och en av forskarna bakom rapporten.
Enligt forskarna är det alltför optimistiskt att tro att migrationen kan stävjas genom att ett förbud mot tiggeri. De nämner Köpenhamn som ett exempel. Eftersom tiggeri är förbjudet i Danmark har migranterna fått förlita sig på inkomstkällor som är mindre synliga, till exempel snatteri och ficktjuveri. Forskarna drar därför slutsatsen att förbudet endast har påverkat vilken sorts migranter som kommer dit, inte antalet. Tuffa åtgärder innebär att endast tuffa migranter vågar sig på resan och enligt dem är det en rimlig hypotes att förbudet i Köpenhamn till och med har lett till en ökning av antalet brott inom denna grupp.
– De rumänska migranterna i Danmark möter en betydligt brutalare vardag. De får springa snabbare och tåla mer för att tjäna pengar där och därför är det de tuffaste som reser dit. Stockholm däremot upplevs som tryggt och som en plats dit man kan skicka mormor.
Tjänar minst i Sverige
Förutom att kritisera eventuella förbud slår forskarna även hål på några andra myter som omgärdar tiggarna från Rumänien. Till exempel är det väldigt sällan som det handlar om organiserad kriminalitet. Det är förvisso sant att tiggarna är organiserade, men bara inom det sociala nätverket.
Tiggarna i Stockholm drog enligt studien in minst pengar per dag, runt 130 kronor. I Oslo var siffran 190 svenska kronor och i Köpenhamn 240 kronor.
– Under den tiden vi gjorde undersökningen så var det många som nyss hade kommit till Stockholm och marknaden var nog mer mättad än på andra ställen, säger Guri Tyldum.
Många svenskar är för ett förbud mot tiggeri
Trots att den norska studien publicerades 2015 visar relativt färska siffror från Aftonbladet/Inizio att 57 procent av svenskarna är för ett förbud mot tiggeri. År 2014 låg siffran på 36 procent. Någon som följt svenskarnas förändrade attityder mot tiggande utlänningar mellan 2014 och 2016 är Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Enligt honom så beror en stor del av aversionen på en psykisk och emotionell rädsla för smärta.
– Den tiggande gesten går ut på att mana fram empati och medkännande för en annan människas lidande och behov. Att förnimma någon annans lidande triggar en själv och därför måste denna känsla blockeras, något som kan leda till aggression, förträngning eller sympati. Alla tre ”strategier” är sätt att undfly ångesten av att känna av någon annans behov, säger han.
I sin forskning har han intervjuat 60 svenska medborgare om deras känslor och tankar kring ämnet tiggeri och andra förklaringar till de negativa attityderna är bland annat att man är övertygad om att tiggarna är kriminella eller att man blir provocerad av att tiggarna inte förvärvsarbetar, vilket Erik Hansson i själva verket beror på en slags avundsjuka och en känsla av orättvisa, fast riktad mot en själv.
Romska flaggan. Flaggan som är delad i blått och grönt, vilket står för himlen och jorden, är belagd med ett rött hjul (chakra) med 16 ekrar. Detta hjul symboliserar den kringresande traditionen hos romer.
Mer moraliskt med krigsflyktingar
Debatten om tiggandes vara eller inte vara blossade upp år 2013. Om frågan var brännhet då är den snarare iskall nu, trots att inget tyder på att antalet tiggare från Rumänien har minskat i antal.
– Flera faktorer spelar in, men den främsta är väl det trista faktum att tiggarnas närvaro inte längre betraktas som en nyhet. Så småningom vänjer sig människor vid det som till en början upplevs som avvikande i vardagen, bara det hänger kvar i vardagslivet, säger Erik Hansson.
Ett annat skäl enligt honom är att inget av partierna brytt sig om att utveckla frågan om EU-migranternas sociala nöd så som brist på utbildning, vård och bostad.
– Vad som verkligen botar fattigdom är pengar, men en sådan politisk lösning riskerar att undergräva andra delar av den ekonomiska politiken, till exempel var gränsen går för nationellt ansvar för andra länders medborgare. Så eftersom politiken befinner sig i ett sådant dödläge ebbar även debatten ur.
Dessutom tror Erik Hansson att det för många framstår som att det redan finns så många som behöver hjälp, vilket gör att man prioriterar en grupp, till exempel flyktingar, framför en annan, till exempel tiggare.”
– Krigsflyktingar har också en högre moralisk status att hjälpa än utfattiga.
Några fakta:
Det finns inga officiella siffror på hur många tiggare det finns i Sverige, men enligt en undersökning som SVT Nyheter gjorde 2016 rör det sig om 4000-5000. Inte alla är rumänska romer.Tiggeri är förbjudet i Rumänien, Ungern, Grekland, Italien, Storbritannien, Danmark och Norge (i vissa kommuner).
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Mjölkprover som har samlats in automatiskt vid mjölkningen och analyserats på halter av könshormonet progesteron, har för första gången testats som urvalsfaktor i avel för förbättrad fruktsamhet hos mjölkkor. Arvbarheten tycks vara högre än i dagens fruktsamhetsmått.
Under 1990-talet och början av 2000-talet uppmärksammades det att fruktsamheten hos mjölkkor började försämras. Särskilt tydligt var det i Holsteinrasen, där aveln internationellt sett haft stort fokus på hög mjölkproduktion. Av denna anledning finns ett starkt intresse att förbättra urvalet för fruktsamhet.
Automatiserad mätning av fruksamhet Idag används semineringsdata i aveln för fruktsamhet, till exempel uppgifter om tid till brunst efter kalvning samt antalet semineringar för dräktighet. Dessa data påverkas av olika skötselfaktorer, och är därför inte lika säkra som fysiologiska mätningar på kon själv. Tidigare studier har visat att endokrina mått på fruktsamheten (hormonnivåer), har högre arvbarhet än klassiska mått på fruksamhet. Provtagning och analys av exempelvis hormonvärden har dock krävt mycket manuellt arbete, vilket har begränsat möjligheterna att använda dessa mått i stor skala.
Idag automatiseras mjölkproduktionen alltmer och det finns kommersiella skötselsystem för övervakning av kornas fruktsamhet. Dessutom finns möjlighet att göra urval direkt utifrån information i kons arvsmassa, så kallad genomisk selektion.
Amabel Tenghe har i sitt doktorsarbete undersökt två nya metoder som skulle kunna ge en mer effektiv selektion för ökad fruktsamhet. I den ena används halten av det för fertiliteten viktiga könshormonet progesteron (gulkroppshormon) i mjölkprover som insamlas och analyseras automatiskt. I den andra används information direkt från arvsmassan, särskilt geonom helgenomsanalyser som blivit tillgängliga de senaste åren.
Stora möjligheter att förbättra avel Nya fruktsamhetsegenskaper baserade på automatiskt registrerade progesteronhalter i mjölk visade sig ha högre arvbarhet än klassiska fruktsamhetsegenskaper. Analyser av arvsmassan visade att 17 regioner på kromosomerna var kopplade till de endokrina egenskaperna. I två av dessa regioner fanns ett antal kandidatgener med möjliga samband till fruktsamheten. Ingen enskild gen var dock så starkt kopplad till fruktsamheten att den skulle kunna användas direkt i avelsurvalet.
Säkerheten i genomiskt skattade avelsvärden ökade betydligt om man samtidigt kombinerar endokrina mått med klassiska fruktsamhetsmått. För att det ska vara lönsamt att investera i endokrina fruktsamhetsmått bör dessa dock ingå som målegenskaper i avelsindexet. Automatiska registreringar kombinerat med genomisk selektion ger stora möjligheter att förbättra framtida avelsurval.
Arvbarhet;begrepp inom djur- och växtförädlingen, ett statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet
Avhandling: ”Milk progesterone measures to improve genomic selection for fertility in dairy cows”, Amabel Tenghe, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade sin avhandling den 28 april i Wageningen i Nederländerna, för vinnande av doktorsgrad vid både Sveriges lantbruksuniversitet och Wageningen University. Opponent var Dr. Bjørg Heringstad från Norges miljø- og biovitenskapelige universitet.
Kunskapen kan få klinisk betydelse när det gäller nya sätt att motverka bakterier. Och jag tror att vi skall fundera över tillämpningar av dessa koncept i en tid av tilltagande antibiotikaresistens, menar Artur Schmidtchen, som är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Förmågan att effektivt kunna läka sår är evolutionärt viktig för vår överlevnad. Jämfört med antibiotika har medfödd immunitet funnits i miljontals år, säger han.
Det forskarna upptäckt är att fragment av trombin, som är ett vanligt blodprotein och finns i sår, kan aggregera både bakterier och deras gifter, något de inte såg i vanlig blodplasma. Aggregationen sker snabbt i sårvätskan och leder till att bakterier och endotoxiner inte bara samlas ihop utan också kan ”ätas upp” av kroppens inflammatoriska celler.
– På så sätt undviker kroppen en spridning av infektionen. Vi tror att detta är en grundläggande mekanism för att ta hand om både bakterier och deras gifter under sårläkningen, säger Jitka Petrlova försteförfattare till en artikel om upptäckten i vetenskapliga tidskriften PNAS.
Aggregation primärt skydd mot infektioner
– Fynden kopplar aggregation till vårt primära skydd mot infektioner. Det är känt att olika aggregerande proteiner kan bilda så kallade amyloidinlagringar i både hud och inre organ som hjärna. En mekanism som ursprungligen är tänkt att skydda oss, kan således ibland bli felaktigt aktiverad, och ge upphov till degenerativa sjukdomar.
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi/venereologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som forskat inom området medfödd immunitet i över 20 år är glad över resultaten i studien.
– Det har alltid fascinerat mig hur naturen på ett effektivt sätt har byggt upp olika skyddsmekanismer, där sårläkning är en rik källa till nya upptäckter, säger han.
Kliniska tillämpningar av kunskaperna kan i bästa fall erbjuda alternativ till antibiotika.
– Vi kanske inte behöver döda bakterierna med antibiotika utan bara samla ihop dem så att kroppen bättre kan ta hand om infektionen, menar Jitka Petrlova.
Studien har genomförts i nära samarbete med kollegor, både i Lund, Köpenhamn och i Singapore och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Kontakt: Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, mobil: 0733-336431. artur.schmidtchen@med.lu.se
Studien har finansierats genom medel från:Vetenskapsrådet, O.E. och Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse, Edvard Welanders stiftelse och Finsenstiftelsen, Crafoordska stiftelsen, Alfred Österlunds Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Region Skåne genom s.k. ALF-medel, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
Många bakterier som orsakar sjukdomar har ett speciellt sätt att försvara sig mot att bli uppätna och dö – de överlever helt enkelt inuti sina värddjurs celler, vilket också är skälet till att de kan orsaka sjukdomar. Ett exempel på en sådan bakterie är Francisella tularensis, som orsakar sjukdomen harpest bland däggdjur. Den finns inte bara inuti däggdjur, utan kan även återfinnas i vatten från sjöar.
Koppling mellan bakterierna och havsmiljön När ett däggdjur utsätts för smitta av sjukdomsalstrande bakterier går immunförsvaret igång, och så kallade makrofager mobiliseras för att äta upp den angripande bakterien.
En proppmätt protozo. Foto: Johanna Thelaus/FOI
Vissa bakterier, såsom Francisella tularensis, är motståndskraftiga mot makrofagens försök att lösa upp den, och kan leva vidare, föröka sig och orsaka sjukdomen inuti värddjuret.
I hav och sjö är det istället protozoer – pyttesmå, encelliga organismer – som är bakteriernas största fiende, och som lever på att äta de små bakterierna. Normalt sett innebär detta att bakterierna dör, men det finns alltså bakterier som kan överleva inuti protozoerna, en strategi som starkt påminner om hur de överlever i ett värddjur.
De nya forskningsresultaten visar på viktiga men tidigare okända länkar mellan sjukdomsalstrande bakterier som påverkar däggdjur på land, den akvatiska miljöns invånare och miljötillståndet i våra sjöar och hav. Peter Mathisen genomförde experiment där allmänt förekommande havsbakterier från Bottniska viken utsattes för bakterieätande protozoer. Han visade att bakteriesamhällets försvarsförmåga ökade när det utsattes för ett predationstryck. Resultaten indikerar att sjöar och hav kan fungera som ”gym” för patogena bakterier, där de tränar upp sin försvarsförmåga.
Övergödning bidrar till träningen
Den resistens som bakterier utvecklar mot protozoer verkar även fungerar mot människokroppens försvar mot invaderande bakterier. En ökad förekomst av predationsresistenta bakterier i övergödda vatten ger därför en ökad risk för uppkomst och spridning av sjukdomsalstrande bakterier. Havsvattnet kan därför tjäna som ett ”gym” för bakterierna, där de i närvaro av predatorer kan träna upp sitt försvar mot att själva bli uppätna och dö.
Många hav, däribland Östersjön, är idag utsatta för övergödning. Det är väl känt att överflödet av näring påverkar näringskedjan, och att oätliga, fintrådiga och toxiska algarter kan gynnas av överflödet av näring. En mer okänd effekt av övergödning är ökad förekomst av oätliga och skadliga bakteriearter.
Bakterier gynnas av ökad närsaltsbelastning eftersom de har förmåga att ta upp lösta näringsämnen. Protozoer kommer i sin tur att gynnas av den ökade bakterietillväxten. Protozoerna är begränsade av mängden bakterier att äta, vilket innebär att den större mängden bakterier direkt kommer att ätas upp av protozoerna. Det ger ett stort predationstryck på bakterierna, vilket leder det till att bakterierna utvecklar predationsresistens.
Sjöar och hav spelar en mycket större roll för spridning av sjukdomsalstrande bakterier än vad som tidigare varit känt, och forskningsresultaten kan bli viktiga för riskbedömning av spridning av sjukdomsalstrande bakterier världen över.
– Resultaten är relevanta för riskbedömning av spridning av sjukdomsalstrande bakterier, där sjöar och hav verkar spela större roll än vad som tidigare varit känt, säger han.
Kontakt: Peter Mathisen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 0730-566560
Agneta Andersson, professor verksam vid Umeå marina forskningscentrum (UMF) Telefon: 070-509 42 60 E-post: agneta.andersson@umu.se
DNA-molekylen innehåller instruktioner i form av sekvenser uppbyggda av fyra nukleotidbaser, adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T), som kan betraktas som bokstäverna i det genetiska språket. Korta sekvenser av dessa bokstäver formar ”DNA-ord” som avgör när och var proteiner i kroppen tillverkas.
I nästan alla celler i människokroppen är ordningsföljden av bokstäverna densamma. Olika gener aktiveras (uttrycks) dock i olika celltyper vilket ger cellerna specialiserade roller och möjlighet att fungera som till exempel hjärnceller eller muskelceller.
Nyckeln till denna genreglering ligger hos specialiserade DNA-bindande proteiner – transkriptionsfaktorer – som binder till gensekvenser och aktiverar eller hämmar genuttrycket.
Föredrar metylerat C
DNA-bokstaven C förekommer i två former, cytosin och metylcytosin, som kan ses som samma bokstav med eller utan accent (C och Ç). Metylering av DNA-baser är en typ av epigenetisk förändring, en biokemisk modifiering av genomet som inte ändrar bokstavsordningen i DNA-sekvensen. Vilken variant av C som förekommer påverkar inte vilken typ av protein som bildas men kan däremot ha stor betydelse för när och var proteinerna produceras. Tidigare forskning har visat att regioner i genomet där C är metylerat vanligen är inaktiva och att många transkriptionsfaktorer är oförmögna att binda till sådana sekvenser.
Genom att analysera hundratals olika transkriptionsfaktorer har forskare vid Karolinska Institutet nu funnit att vissa av dessa genreglerande proteiner faktiskt föredrar metylerat Ç. Flera av dessa är viktiga för embryonal utveckling eller inblandade i utveckling av cancer i prostata och tjocktarm.
Styrande transkriptionsfaktorer
– Resultaten antyder att det finns en typ av ”styrande” transkriptionsfaktorer som kan aktivera delar av genomet som normalt är inaktivt, och på så sätt möjliggöra bildandet av nya organ under embryonal utveckling eller igångsättning av skadliga förändringar i celler som leder till sjukdomar såsom cancer, säger professor Jussi Taipale vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet som lett forskningen.
Fynden banar väg för att knäcka den genetiska kod som styr uttrycket av gener och har stor betydelse för förståelsen av embryonal utveckling och olika sjukdomsprocesser. Tillgången till sjukdomsrelaterad information om genomet ökar snabbt och exponentiellt.
– Studien visar hur modifiering av DNA-strukturen påverkar bindning av transkriptionsfaktorer, vilket ökar vår förståelse för hur gener regleras i celler och hjälper oss att tyda grammatiken i det genetiska språket, säger Jussi Taipale.
Miniparlör
Transkription, den process i cellen när DNA kopieras till RNA-molekyler RNA, de molekyler som bland annat fungerar som en budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för. Genreglering, beskrivningen av hur en gen regleras. En gen kan sättas på, slås av, uppregleras och nedregleras. Källa:genteknik.nuYour text
Studien finansierades av Center of Excellence in Cancer Genetics vid Finlands Akademi, ERA SynBio-projektet MirrorBio, Centrum för innovativ medicin (CIMED) vid Karolinska Institutet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Göran Gustafssons Stiftelse och Vetenskapsrådet.
Artikel i Science: Yimeng Yin, Ekaterina Morgunova, Arttu Jolma, Eevi Kaasinen, Biswajyoti Sahu, Syed Khund-Sayeed, Pratyush K. Das, Teemu Kivioja, Kashyap Dave, Fan Zhong, Kazuhiro R. Nitta, Minna Taipale, Alexander Popov, Paul A. Ginno, Silvia Domcke, Jian Yan, Dirk Schübeler, Charles Vinson & Jussi Taipale. “Impact of cytosine methylation on DNA binding specificities of human transcription factors”. Science, 5 maj 2017.
Kontakt: Jussi Taipale, Professor. Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Karolinska Institutet. Tel: 08-524 811 81 Mobil: 0736-49 18 79
Djur och växter som lever i klimat där det är stor skillnad mellan årstiderna måste anpassa sina livscykler så att de klarar en kall vinter och kan utnyttja överflödet av mat under sommaren. Därför sker vissa förändringar med årstiderna, till exempel flyger flyttfåglar norrut om våren, fjärilar vaknar ur sin vintervila och börjar flyga, och på hösten ändrar löven färg. Sedan tidigare vet man att en varm vår får fjärilar att utvecklas tidigare, men nu visar en ny studie att också vintern spelar roll.
– En varm vinter kan faktiskt försena när fjärilarna börjar flyga på våren. När en varm vår gör att fjärilarna flyger tidigare har en varm vinter precis motsatt effekt, säger Sandra Stålhandske, doktor i zoologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Tidsmatchningen kan bli störd
En teori som kan förklara varför utvecklingen försenas av en mild vinter är att det är farligt att luras av några varma veckor i februari eller mars och utvecklas för tidigt. Därför kan det finnas en säkerhetsmekanism i fjärilspuppan som först behöver registrera ordentlig kyla för att senare sätta igång utvecklingen. Men det kan också vara så att fjärilen är tidsstyrd för att flyga samtidigt som blommorna den är beroende av slår ut, och att den tidsmatchningen störs.
Sandra Stålhandske och hennes forskarkollegor har tittat på aurorafjäril, rapsfjäril, tosteblåvinge, smultronvisslare och grönsnabbvinge i studien. De har använt sig av data från medborgarforskning från både Sverige och Storbritannien. I Sverige handlar det om vanliga privatpersoner som rapporterar in sina iakttagelser från skog och mark till Artportalen.
I Storbritannien görs en särskild satsning på volontärer som rapporterar kring fjärilar.
– Det var stor skillnad mellan Storbritannien och Sverige. Vi ser att en kort vinter saktar ner, men när den blir längre och kallare spelar den mindre roll. Här i Sverige är det så kalla vintrar att det bara är våren som spelar roll för när fjärilarna flyger.
Vintrarna kan få större betydelse för fjärilarna i Sverige, eftersom forskarna vet att det är vintrarna som påverkas mest av den globala uppvärmningen. Och om fjärilar flyger senare eller tidigare spelar roll som en signal för de klimatförändringar som sker. Om man bara skulle se på effekten av temperatur på våren på när fjärilarna flyger skulle man alltså göra en felbedömning. Klimatförändringen medför både varmare vintrar och vårar och båda dessa påverkar fjärilar
– Det är många arter som är beroende av andra arter. Fjärilarna är beroende av sina värdväxter, som larverna äter, och man kan tänka sig att blommor och fjärilar är känsliga för olika signaler. Den här vinter-effekten är kanske inte samma i fjäril och blomma, och det kan leda till problem i framtiden, säger Sandra Stålhandske.
Potatis är ett av våra viktigaste livsmedel, men även en av de grödor som behandlas mest med kemiska bekämpningsmedel. Ett stort fokus inom forskningen är just att minska mängden kemiska bekämpningsmedel som släpps ut i miljön.
Ett nystartat forskarföretag, Enlighted Detection AB, med kopplingar till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, har tagit fram en ny teknik för att odla grödor med mindre miljöpåverkan – genom att upptäcka virusangrepp i tid. Bolagets första investerare är SLU Holding AB som hoppas att den nya tekniken kommer revolutionera giftfri odling.
Smittade plantor kan gallras bort
Den kanske största fördelen med att använda infraröd teknik är att sjukdomar kan identifieras upp till tio dagar tidigare än vid okulär besiktning. Det innebär att plantan hinner tas bort innan smittan sprids vidare i fältet. Plantorna avlägsnas manuellt och när spridningen minskas, minskar samtidigt behovet av bekämpningsmedel.
Bolaget Enlighted Detection AB bygger på Velemir Ninkovics forskning. Han är docent på institutionen för växtproduktionsekologi på SLU och har, tillsammans med andra forskare och samarbetspartner, utvecklat en ny teknik som går ut på att identifiera infekterade potatisplantor. Det görs genom att mäta de temperaturförändringar som uppstår vid en infektion, med en infraröd kamera.
– Potatisplantan reagerar på infektioner genom att förändra bladtemperaturen. Tekniken kan upptäcka de här temperaturförändringarna som bildar ett speciellt mönster på bladen, säger Velemir Ninkovic.
Det är det här mönstret som används för att skilja ut sjuka plantor. Genom att ta bort sjuka plantor på ett tidigt stadium hindras bladlöss från att sprida infektionen, och smittan kan minskas i odlingen.
Användas för flera grödor
Enlighted Detection AB vidareutvecklar tekniken i fält tillsammans med bland andra bildanalytiker på Linköpings universitet och specialister på kamerateknik. Den utvecklade produkten kommer att kunna monteras på självgående maskiner och drönare.
– Vi tror att potatisplantorna bara är första steget, den här tekniken kommer också att kunna användas på andra slags grödor och för att upptäcka andra slags skador, fortsätter Velemir Ninkovic.
Tekniken kan göra så att fler potatisodlare kan sälja sin skörd som utsädespotatis. Det ökar intäkterna för odlaren upp till sju gånger jämfört med att sälja skörden som matpotatis.
– Vi på SLU Holding är glada över att fått möjlighet att investera i Enlighted Detection AB, Redan nu finns flera andra investerare som visar intresse för bolaget, säger Urban Eriksson, VD på SLU Holding AB.
– SLU Holding är en stark samarbetspartner och ett bra sätt för mig att föra vidare kunskap från forskningen så den kan utnyttjas i samhället, avslutar Velemir Ninkovic.
Om SLU Holding
SLU Holding:s uppgift är att tillsammans med forskare och studenter skapa hållbar tillväxt och utveckling i samhället. Verksamheten bygger på att backa upp gröna innovationer – från idé till marknad, och att investera i tidiga skeden. SLU Holding har funnits sedan 1995.
– På ett sätt är det märkligt att partier frivilligt ger upp en eftertraktad maktposition och inte utnyttjar möjligheten att påverka politiken i regeringsställning så länge de kan. Jag har sett ett antal faktorer som förklarar varför det ändå är så vanligt, säger Daniel Walther.
I sin doktorsavhandling har Daniel Walther utgått från en databas med information om 640 regeringar i 29 europeiska demokratier. Sedan andra världskriget har partier valt att lämna regeringar före ordinarie val i 60 procent av koalitionsregeringarna. Skälen skiljer sig en del mellan olika delar av Europa.
Ekonomisk nedgång skakar regeringar
I Östeuropa tenderar regeringar i länder med hög arbetslöshet och där regeringen har svagt underlag i parlamentet och många konkurrenter om makten att vara benägna att avgå i förtid, oavsett vilka andra omständigheter regeringen befinner sig i. I Västeuropa däremot spelar även politisk ideologi och politiska institutioner en stark roll för hur stabil regeringen är. Ideologiska skiljelinjer – både bland partier och bland deras väljare – är tydligare i Väst- än i Östeuropa, vilket gör det svårare för partier att samarbeta över blockgränser.
Ekonomisk nedgång påverkar regeringsstabiliteten i både Öst- och Västeuropa. Här spelar det roll hur många partier som ingår i regeringen. Koalitionsregeringar har svårare att hålla ihop i krisande ekonomier, medan enpartiregeringar ofta överlever även ekonomiskt bistra tider.
– För en koalitionsregering innebär ekonomisk kris en dubbel svårighet. Förutom att det kan försämra regeringens popularitet bland väljarna har man dessutom problemet att komma överens regeringspartierna emellan om hur man ska tackla krisen vilket kan leda till svårlösta konflikter, säger Daniel Walther.
Svagt stöd får partier att hoppa av
Även hur väl statsapparaten fungerar påverkar regeringarnas varaktighet vid makten, både direkt och indirekt. En korrupt och ineffektiv statsapparat innebär en ökad risk för att regeringen avgår i förtid.
För att regeringen ska behålla sitt stöd i väljarkåren behöver den genomföra förändringar i linje med vad väljarna förväntar sig. Men det är svårt att förändra den faktiskt förda politiken om man inte kan förlita sig på att tjänstemännen i byråkratin effektivt genomför de beslutade förändringarna. Det innebär att regeringar i länder med vad man kallar låg styrningskvalitet får ut mindre av sitt maktinnehav och därmed löper större risk att avgå i förtid.
Opinionsmätningar har också betydelse för hur regeringar håller sig kvar vid makten. Regeringens stöd i opinionen påverkar stabiliteten både när stödet ökar och när det minskar. Blir stödet för lågt tenderar partier att hoppa av och regeringar att ombildas. När stödet ökar kan opportunistiska regeringar istället välja att utnyttja stödet för att öka sin styrka i parlamentet genom nyval. Det är främst enpartiregeringar som har möjlighet att agera baserat på opinionsläget
Ovanligt att svenska regeringar avgår
– Storbritannien är ett färskt exempel på en regering som vill utnyttja medvind i opinionen till att stärka sin parlamentariska bas via ett nyval, säger Daniel Walther.
Sverige är sparsamt representerat i avhandlingen, eftersom det är relativt ovanligt att svenska regeringar avgår i förtid. Sedan andra världskriget har svenska regeringar avgått under mandatperioden vid en knapp handfull tillfällen: Regeringarna Erlander II 1951, Erlander V 1957, Fälldin I 1978 och Fälldin II 1981. Även den första regeringen Carlsson avgick efter nederlag i riksdagen 1990 men återkom ombildad kort därpå. Dessutom har ett förtida val hållits 1958 som en följd av ATP-striden. Sverige ligger därmed klart under det europeiska genomsnittet för regeringars förtida avgång.
Daniel Walther, Statsvetenskapliga institutionen, försvarar fredag 12 maj sin avhandling med den svenska titeln: Tills döden skiljer oss åt — En jämförande studie av regeringsstabilitet i 28 europeiska demokratier. (Engelsk titel:Till death do us part: a comparative study of government instability in 28 European democracies). Fakultetsopponent: Prof. Petra Schleiter, University of Oxford, Storbritannien. Disputationen hålls på engelska. Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, kl. 13.00-15.00.
– Redan som liten var jag fascinerad av stjärnhimmeln. Nu blir det än mer spännande att titta uppåt och veta att man själv också finns med där. Jag ska nog fortsätta studera asteroidbältet och speciellt dess avkomma 11807 Wannberg ännu noggrannare, säger Asta Pellinen-Wannberg, professor vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Asta Pellinen-Wannberg
Asta Pellinen-Wannberg var den första forskaren i världen att använda stor spridningsradar för att studera meteorer som triggas av att små partiklar från rymden tränger in i atmosfären. Tillsammans med maken Gudmund Wannberg som då var teknisk chef och biträdande föreståndare för radaranläggningen EISCAT samt även docent vid Umeå universitet upptäckte de av en slump i december 1990 att meteorer systematiskt kunde studeras med EISCAT-radarn. Det är detta arbete som nu belönas och då är det trevligt att asteroiden bär pionjärernas gemensamma efternamn.
Asteroider, kometer och meteorer
– Applikationen öppnade möjligheter att studera flera storleksordningar av större flöden, mindre partiklar och detaljer i deras växelverkan med atmosfären bättre än med tidigare metoder. Efter de första observationerna vid EISCAT spreds metoden till de övriga cirka tio spridningsradaranläggningarna runt om i världen, säger Asta Pellinen-Wannberg.
Tillkännagivandet av utmärkelsen skedde vid ”Asteroids, Comets and Meteors”-konferensen i Montevideo i Uruguay den 13 april i år. Tyvärr kunde inte Asta Pellinen-Wannberg själv närvara.
Motiveringen löd: Asta Pellinen-Wannberg (b. 1953) is a Swedish geophysicist and astronomer at Umeå University known for radar observation of meteors. She studies interaction of small meteoroids with the atmosphere using high-power large-aperture radars.
Asta Pellinen-Wannberg är adjungerad vid ARCUM vid Umeå universitet.
11807 Wannberg
Tidigare hette asteroiden 1981 EH17 – och nu alltså 11807 Wannberg. Asteroiden upptäcktes den 1 mars 1981 av en astronom med namnet S.J. Bus vid Siding Spring-observatoriet i Australien. Den rör sig inom asteroidbältet utanför planeten Mars mellan 2,7 och 3,1 astronomiska enheter (1 AU är avståndet mellan solen och jorden), dess diameter är 5,98 kilometer och period 5,39 år.
Automatiseringen av trafiksystemet kommer att medföra stora förändringar. EU-projektet CoExist startar nu för att förbereda städer och väghållare för införandet av självkörande fordon. VTI är största part i projektet.
Syftet med projektet är att förbereda städer och väghållare för att konventionella fordon på ett bra sätt ska kunna dela vägarna med en ökande andel automatiserade fordon.
– Här har vi mycket vi behöver ta reda på, menar Andreas Tapani.
Dels vill forskarna få svar på frågor om hur och när man behöver börja ta hänsyn till självkörande fordon i planeringen av trafiksystem och infrastruktur. Vilka effekter kan förväntas med avseende på till exempel kapacitet, säkerhet och resmönster, speciellt i introduktionsfasen. Vid vilken andel självkörande fordon blir det viktigt att anpassa infrastrukturen? När kan separata filer för självkörande fordon vara användbart? Hur kan framtidens trafiksignalstyrning utformas?
Dels ska parterna arbeta med att ta fram simuleringsmodeller för trafikflöden med olika typer av automatiserade fordon. Dessa blir nästa generations planeringsverktyg som behövs för att väghållare ska kunna förstå vidden av de automatiserade fordonens intåg och planera utifrån de nya förutsättningarna.
– VTI ansvarar för de arbetspaket som handlar om hur vi använder simuleringsmodeller och hur vi ska planera inför införandet av självkörande fordon, säger Johan Olstam som är huvudprojektledare på VTI.
Verkliga problem i fyra städer Projektet kommer att samarbeta med fyra olika städer som alla bidrar med reella problem som behöver lösas inom en snar framtid när det gäller effektivitet, samverkan och säkerhetsaspekter i trafiken. De fyra städerna är Göteborg, Helmond (Holland), Milton Keynes (UK) och Stuttgart (Tyskland).
I Göteborg startar ett samarbete kring frågor om hur självkörande bilar kan underlätta eller skapa problem under tiden staden arbetar med stora infrastrukturförändringar ett antal år framöver. Vad behöver lösas för att automatiserad fordon ska kunna göra det enklare att komma fram, till exempel i smalare körfält? Staden arbetar också med samverkan mellan olika trafikslag och vill få svar på frågor om hur de ska hantera samverkan mellan gång- och cykeltrafik och självkörande fordon.
Projektet startar nu i maj och avslutas år 2020. I projektet deltar 15 parter från sju länder: Sverige, Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Tyskland och UK. VTI är största part i projektet och ansvarar för två av sex arbetspaket.
Projektet CoExist, om trafiksystem med självkörande fordon, har fått finansiering med 3,5 miljoner euro inom Horizon 2020, EU-programmet för forskning och innovation.
Kontakt: Andreas Tapani 013-20 42 80
– 95 procent av de dödade journalisterna var lokala. Detsamma gäller för icke-dödliga attacker, som sträcker sig från hot, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden till sexuella övergrepp mot kvinnliga journalister, säger Ulla Carlsson.
– Människor som utövar sin rätt till yttrandefrihet genom journalistik måste få bedriva sitt arbete utan restriktioner. Men hindren är många. Varje dag ser vi nya former av politisk censur, självcensur, övervakning och kontroll, propaganda-desinformation, terrorism, antiterrorlagar och direkta hot mot journalister – även mord på journalister, säger Ulla Carlsson, huvudredaktör för boken.
Olösta mord på journalister
Att tysta aktörer genom våld och hot är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Mycket oroande är att i mer än nio fall av tio förblir mord på journalister olösta. Resultatet blir ett klimat av rädsla och självcensur.
– Även här hemma tystas röster genom att hat, trakasserier och hot riktas mot journalister och andra mediearbetare via sociala medier. Det handlar om att skapa rädsla, säger Ulla Carlsson.
I arbetet för att skydda och främja yttrandefrihet och pressfrihet i den digitala eran krävs ny kunskap som är baserad på oberoende forskning och jämförande studier.
– Om vi ska arbeta med den svårfångade relationen mellan medier, angrepp på journalistik och yttrandefrihet måste vi föra samman forskare från olika delar av världen, säger Ulla Carlsson.
Det är mot den bakgrunden boken The Assault on Journalism ska ses, menar hon. Boken innehåller bidrag som har involverat närmare 50 forskare. Merparten kommer från södra halvklotet, till exempel från Mexiko, Nigeria, Pakistan och Turkiet, länder där journalister är utsatta för ständiga hot och även mord.
– Forskare från dessa länder visar stort mod genom att medverka i boken, säger Ulla Carlsson.
Skyldigheten att upprätthålla yttrandefrihet
Internationella pressfrihetsdagen den 3 maj är årsdag för Windhoekdeklarationen där vikten av mediernas oberoende och mångfald betonas. Dagen ska påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten i enlighet med artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Internationella pressfrihetsdagen utropades av FN:s generalförsamling 1993
Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, är verksam vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hon är tidigare direktör för Nordicom. Medredaktör till boken är Reeta Pöyhtäri, Tammerfors universitet. Hon är tidigare expert vid Division for freedom of expression and media development, UNESCO i Paris.
– Det handlar om vad vi kan göra så att människans påverkan på miljön minskar inom området förpackningar för livsmedel, säger Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Många är idag oroliga för miljöproblem och vill genom sina val bidra till hållbar utveckling. Kunskapen om vad vi konsumenter kan göra på livsmedelsområdet varierar mycket och det råder en stor osäkerhet kring vad som är de bästa valen för miljön.
Förpackningen som miljöhjälte
Denna vecka pågår världens största förpackningsmässa Interpack i Düsseldorf, där Helén Williams från Karlstads universitet deltar som enda svenska talare under Save Food Congressen den 4 maj.
– Jag kommer att visa på olika förpackningslösningar till samma livsmedel och diskutera vilken som är den bästa ur miljösynpunkt. Eftersom det slängs mycket livsmedel så blir den förpackning som kan hjälpa konsument att slänga mindre mängd mat oftast bäst ur miljösynpunkt. Det gör att en ökning av materialmängden, till nya mer portionsanpassade storlekar blir miljövänligare än en storpack. En ny förpackningsidé handlar till exempel om en tvådelad påse för sallad, så att man bara bryter förpackningen för en mindre mängd åt gången. Den resulterar i en ökning av mängden material i förpackningen med 40 procent, men den blir miljömässigt bättre om det totalt slängs 3 gram mindre sallad. När matsvinnet minskar så behöver mindre mängder mat och förpackningsmaterial produceras och transporteras helt i onödan och däri ligger miljövinsten.
Tvådelad påse för sallad, ett exempel på en förpackning som bidrar till minskat matsvinn.
Förpackningsevolution 3.0
För att skydda livsmedel och underlätta distribution så ökade mängden förpackningarna drastiskt i mitten av 1900-talet. På 80-talet gjorde en ökad miljömedvetenhet att förpackningen sågs som miljöbov och då kom minskning av materielmängder och återvinning i fokus, vilket vi betraktar som ett andra steg i förpackningsevolutionen. Ökad återvinning är fortsatt viktigt, inte minst med tanke på all plast vi ser i haven idag. En större användning av förnyelsebart material kommer att fortsatt vara betydelsefullt för att minska miljöpåverkan.
– Framför oss ligger nu nästa stora steg, det tredje i förpackningsevolutionen och det är en utveckling av förpackningar som bidrar till minskat svinn, säger Helén Williams. Aktörerna i värdekedjorna behöver samarbeta mer för att gemensamt finna lösningar som bidrar till minskat svinn och framförallt i konsumentledet där det slängs mest mat. Att lära om människor och beteenden är centralt i detta steg i evolutionen, vilket också gör att vi som forskar måste finna nya allianser och arbeta mer tvärvetenskapligt.
För ett år sedan genomfördes ett internationellt forskarmöte på Karlstads universitet, vilket resulterade i att Packaging Saves Food Research Group bildades. Gruppen som leds av Helén Williams har fokus på förpackning och matsvinn och består av forskare från USA, Storbritannien, Finland, Norge, Australien och Sverige. Helén Williams kommer också att presentera gruppens nyligen formulerade forskningsagenda på Interpack.
För mer information:
Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, på tel 0733 655 491 samt helen.williams@kau.se
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny, alternativ tvärvetenskaplig metod för effektivare vätgasframställning. Baserad på principer från naturen.
Metoden går ut på att föra in designade molekyler i genetisk modifierade organismer för att aktivera ett annars inaktivt enzym att börja producera vätgas – som är en lovande energibärare. En kombination av syntetisk kemi och biologi med andra ord.
Det är möjligt att utvinna förnybar vätgas ur vatten, men systemen för detta är ännu begränsade. De enzymer som i naturen sköter tillverkningen av vätgas i bakterier och alger är de så kallade järn-järn-hydrogenaserna. Dessa enzymerna har mycket hög kapacitet och har därför länge intresserat forskarna. Men de finns bara i vissa mikroorganisme – som är svåra att odla. Dessutom ger storskalig produktion av järn-järn hydrogenaser i bakterier en inaktiv form av enzymet som inte går att använda.
Aktiverar enzymet Det är detta oanvändbara enzym som forskarna nu lyckats aktivera i genetiskt modifierade organismer, genom att kombinera det med designade syntetiska molekyler.
– Vi kan modifiera utvalda organismer genetiskt och föra in genen som kodar för enzymet i mer lätthanterliga bakterier för att sedan aktivera det med hjälp av våra syntetiska järnföreningar. Dessa artificiellt aktiverade enzymer har visat sig vara fullt funktionella och omvandlar vanliga E.coli-bakterier till cellulära vätgasfabriker, säger professor Peter Lindblad som tillsammans med forskarkollegan Gustav Berggren lett arbetet vid institutionen för Kemi-Ångström i Uppsala.
Forskarna arbetar nu vidare med att tillämpa tekniken i fotosyntetiska mikroorganismer som får sin energi ur solljus istället för bakterier som behöver en konstant tillförsel av näring. De vill också ytterligare förbättra de konstgjorda enzymerna på genetisk nivå och även modifiera de syntetiska katalysatorerna för att ytterligare bättra på processen.
– Om vi lyckas förfina metoden så som vi planerar har den potential att påtagligt underlätta biologisk framställning av vätgas från solljus och vatten, säger gruppledaren Gustav Berggren.
För mer information:
Professor Peter Lindblad, tel: 070 425 0498 och Dr Gustav Berggren, tel: 073 633 2698.
2016 dog 270 personer i trafiken i Sverige under 2016, vilket är 11 fler än året innan. Det visar rapporten Hastigheter på kommunala gator i tätort, som Trafikverket släppt i samarbete med Transportstyrelsen och VTI. Den årliga rapporten analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige.
Sedan 2010 har den positiva trafiksäkerhetsutvecklingen stannat av. För att nå Nollvisionens mål om högst 220 omkomna år 2020, måste säkerheten höjas för bilister och oskyddade trafikanter.
Mål: 80 procent ska hålla hastigheten
Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. För att uppnå Nollvisionens mål finns delmålet att minst 80 procent av all trafik ska ske inom gällande hastighetsgränser.
– För att nå målet är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras. Lyckas man minska hastigheterna i tätort finns det framför allt en potential i att minska antalet dödade och allvarligt skadade oskyddade trafikanter, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.
För att följa utvecklingen har VTI, i samarbete med NTF, studerat förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort sedan 2012. Under 2016 genomfördes den fjärde uppföljande mätningen.
Hälften kör för fort på 40-vägar
Resultaten visar att 67 procent totalt av den studerade trafiken höll hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där bara 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. Motsvarande siffror på övriga uppmätta hastighetsgränser var: 50 km/tim – 68 procent, 60 km/tim – 72 procent och 70 km/tim – 78 procent.
Om hastighetsmätningarna
Mätningarna genomfördes med radar av personal från NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, på 23 olika orter i Sverige under september månad 2016. På varje ort mättes hastigheten på tre olika mätplatser, sammanlagt genomfördes mätningar i 69 olika punkter och i varje punkt mättes hastigheten under en vecka. Mätning gjordes på sträckor inom det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim.
Status för björkarnas lövsprickning valborgshelgen 2017. Datumlinjer ”3/5 förr” visar när björkarnas lövutslagningen påbörjades, enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1951.Över 8000 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in, när Vårkollen ville veta hur långt våren kommit i hela landet. Det var frivilliga som deltog och rapporterade från fler än 1200 platser i landet.
Under valborgshelgen genomfördes Vårkollen av Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som allmänheten rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet, så att man kan se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.
– Vi är glada att så många deltog i Vårkollen och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter, säger Eva Waldemarson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis efter Valborg i södra Skåne och i år har lövsprickningen redan kommit igång på många platser i Götaland och Svealand. Däremot verkar det bakslag vårens ankomst fick under april ha gjort att vitsippor, sälg, tussilago och blåsippor hunnit ungefär lika långt på sin vandring genom landet som var normalt för 100 år sedan.
Observationer om vitsippor i Sverige under valborgsmässohelgen 2017.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen tidigarelagts ett par veckor vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Därför vill vi på olika sätt dokumentera hur naturens kalender påverkas, säger Kjell Bolmgren (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket.
Under Vårkollen kom det också in enstaka rapporter om blommande hägg från sydligaste Sverige. Enligt Kjell Bolmgren är det för tidigt att säga om detta betyder att häggen är på gång mer allmänt, men med den värme som kommer nu i veckan är det mycket som tyder på att den kommer att starta omkring två veckor tidigare än för hundra år sedan.
– Tack vare denna samverkan mellan frivilliga och forskare kan vi följa årstidernas skiftningar i hela landet året runt, och de som vill haka på även efter Vårkollen är välkomna till hemsidan www.naturenskalender.se, avslutar Kjell Bolmgren.
På Vårkollen presenteras alla observationer som skickades in under valborgshelgen 2017.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Den resistens som bakterier utvecklar mot protozoer verkar även fungerar mot människokroppens försvar mot invaderande bakterier. En ökad förekomst av predationsresistenta bakterier i övergödda vatten ger därför en ökad risk för uppkomst och spridning av sjukdomsalstrande bakterier. Havsvattnet kan därför tjäna som ett ”gym” för bakterierna, där de i närvaro av predatorer kan träna upp sitt försvar mot att själva bli uppätna och dö.
