– Det här är inte någon påhittad gestalt från sagornas värld, vad vi har studerat är en riktig militär ledare som råkar vara en kvinna, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog och forskare vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, som leder forskningsstudien, och som tidigare har varit verksam vid Stockholms universitet.
Måste ha varit officer Studien har genomförts vid en av de mest omtalade gravarna i vikingastaden Birka. Graven rymmer resterna av en krigare som är omgiven av olika vapen, inklusive ett svärd och pansarbrytande pilspetsar. I graven fanns också två hästar och en komplett uppsättning till ett brädspel.
– Spelet visar att kvinnan måste ha varit en officer, någon som arbetade med taktik och strategi och kunde leda trupper i strid. Krigaren begravdes i vikingasamhället Birka under mitten av 900-talet. Isotopanalyser bekräftar en kringresande livsstil, väl i linje med det krigarsamhälle som dominerade norra Europa under 700-900-talet, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.
Så här kan graven på Birka ha sett ut där den kvinnliga krigaren begravdes. Gravplanen är skapad av Evald Hansen och baserad på originalplanen från grav Bj 581 från Hjalmar Stolpes utgrävningar på Birka under slutet på 1800-talet (Stolpe 1889).
– Strukturen hos vissa skelettdelar tyder starkt på att hon var kvinna, men det här gravfyndet har varit ett slags typexemplar av en vikingatida krigare i över ett sekel, och därför behövde vi hitta ett säkert sätt att kunna fastställa könet, säger Anna Kjellström, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, som har deltagit i studien och undersökningen av gravfyndet.
DNA-test Arkeologerna i studien gjorde därför en DNA-undersökning av skelettdelarna för att kunna göra en könsidentifiering baserad på X- och Y-kromosomer.
– Att använda gammalt DNA för att identifiera kön är användbart när man arbetar med barn till exempel, men kan också bidra till att lösa kontroversiella fall som det här, säger Maja Krzewinska, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, som också har deltagit i arbetet.
Genom undersökningen kunde forskarna konstatera att skelettet innehöll X-kromosomer, men saknade Y-kromosomer, vilket innebar att krigaren en kvinna.
Antogs länge vara man – Den här gravplatsen grävdes ut på 1880-talet och har sedan dess fungerat som en modell för hur gravar för professionella vikingkrigare såg ut. Framförallt cementerade gravfynden tolkningen i över ett sekel. Det antogs automatiskt att krigaren var en man genom alla dessa år. Genom att använda nya tekniker, metoder och kritiska perspektiv visar det här resultatet vilken forskningspotential och vilket vetenskapligt värde som finns i våra museisamlingar, säger Jan Storå, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Studien är en del av det pågående ATLAS-projektet, ett forskningsprogram om Skandinaviens genetiska historia som bedrivs gemensamt av Stockholms universitet och Uppsala universitet. Projektet får stöd av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.
Kontakt
Charlotte Hedenstierna-Jonson,Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, Tfn: 46-(0)8-519 55 724, 46-(0)70-371 07 17, e-post:charlotte.hedenstierna-jonson@arkeologi.uu.se
Anna Kjellström, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, Tfn: 46-(0)73-756 50 91
Maja Krzewinska, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, Tfn: 46-(0)8-16 49 72
I avhandlingen får 26 lärare berätta vad de senaste årens skolreformer kommit att innebära för dem och deras undervisning i historia på mellanstadiet.
Global trend Åren närmast efter 2011 var över hundratusen svenska grundskolelärare satta att hantera ett antal skolpolitiska reformer. Tidigare betyg, fler nationella prov och mer preciserade kursplaner, utgjorde en del av nyheterna. Bland flera utbildningsforskare har dessa förändringar beskrivits som uttryck för en global trend. Det har hävdats att ett ökat fokus på mätbarhet och individuella prestationer bidragit till att omdana såväl lärarens yrkestillvaro som skolans kunskapsinnehåll.
I sin avhandling Lärartillvaro- och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid undersöker Anders Persson, doktorand vid Umeå Universitet, vad de senaste årens svenska skolreformer kommit att innebära för tjugosex mellanstadielärare och deras undervisning i historia.
Exixtensfilosofiskt perspektiv Avhandlingen utgår från antagandet att läraruppdraget, likt livet i stort, kan betraktas utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv. Efter flera omgångar av intervjuer och klassrumsbesök analyseras således vilka olika sätt att se på det egna yrket och historieundervisning som upplevs som möjliga att förena med, respektive hindrade av de senaste årens skolreformer.
Bland lärare i årskurs 4-6 som uttrycker uppskattning och bekräftelse märks både en tillfredställelse inför det som beskrivs som mer preciserade instruktioner och ett gillande inför ett mer akademiskt och analytiskt krävande historieämne. I berättelserna om olust och frustration skildras emellertid sorgen över att inte längre ha möjlighet att via genuina livsfrågor och inlevelsebaserade arbetsformer utforma en undervisning som upplevs som angelägen för de egna eleverna.
Resultaten antyder alltså att de senaste åren särskilt kommit att utmana de lärare som förknippar yrkets yttersta mening med en högre grad av frihet att själva utforma undervisningen tillsammans med eleverna för att därigenom i högre grad kunna tillvarata skolämnet historias humanistiska och livsberikande potential.
Om disputationen
Fredag 15 september försvarar, Anders Persson i ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Umeå universitet, sin avhandling Lärartillvaro- och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid.
Disputationen äger rum kl. 10.00 vid Högskolan Dalarna, Falun, FÖ 5. Opponent är: Arja Virta, Professor of History and Social Science Education, Department of Teacher Education, University of Turku, Finland
Hur påverkar variationer i mikrostrukturen de mekaniska egenskaperna och deformationsbeteendet hos segjärn? Det är frågor som besvaras i en ny avhandling från Keivan Amiri Kasvayee, doktorand vid Tekniska Högskolan, Jönköping University.
Segjärn är världens näst mest använda gjutmaterial. Vid utveckling av komponenter i segjärn, är det viktigt att säkerställa att komponentens egenskaper är tillräckliga för att klara av belastningen vid olika punkter.
– När man gjuter i segjärn kan man få ett resultat där egenskaperna varierar i komponentens olika delar. Det här kan bero på själva gjutprocessen och på komponentens geometrier. I min avhandling har jag undersökt relationen mellan mikrostrukturer, mekaniska egenskaper och deformationsbeteendet under statisk och dynamisk belastning. Mätningarna har gjorts både med makro- och mikroskala, förklarar Keivan Amiri Kasvayee.
De experimentella och beräkningsmässiga undersökningar som presenteras i avhandlingen är ett försök att ta fram riktlinjer för produktion av gjutna komponenter med högre styvhet och lägre vikt, vilket bidrar till en ökad hållbarhet hos produkterna.
– Med tanke på den omfattande globala produktionen av segjärn, så kan varje liten förbättring vara av stor betydelse.
Kontakt
Keivan Amiri Kasvayee, telefon 036-10 19 65.
Förmaksflimmer är ett tillstånd med oregelbunden hjärtrytm som kan behandlas med elkonvertering, en behandling som korrigerar hjärtrytmen genom strömstötar. Men studien, som presenteras i en avhandling vid Umeå universitet, visar att förekomsten av sömnapné inte påverkades av att man genom elkonvertering återställt en normal hjärtrytm.
Viktigt undersöka – Resultaten i vår studie understryker hur viktigt det är att undersöka om patienter med förmaksflimmer också har sömnapné. Tidigare studier visar nämligen att behandlingen av förmaksflimmer underlättas om man samtidigt också behandlar för patientens sömnapné, säger Niklas Höglund, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
I den aktuella studien, som genomförts vid Norrlands universitetssjukhus, erbjöds 23 patienter som skulle behandlas för förmaksflimmer med elkonvertering att göra en sömnapnéutredning före och efter behandlingen. Ingen av patienterna i studien hade en tidigare känd sömnapné. Resultaten visade att 74 procent av studiedeltagarna hade obstruktiv sömnapné medan en fjärdedel (26 procent) hade central sömnapné. Fem personer i studien hade både obstruktiv och central sömnapné. Uppföljningen visade att elkonvertering som behandling av förmaksflimmer inte påverkade förekomsten av sömnapné.
Livsstilsförändring underlättar Obstruktiv sömnapné är ett tillstånd med andningsuppehåll som orsakas av att de övre luftvägarna blockeras. Central sömnapné orsakas av att signalerna från hjärnan till andningsmuskulaturen upphör under korta perioder. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan sömnapné och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Obstruktiv sömnapné kan behandlas genom att sova med en mask som ger mekanisk andningshjälp eller med en bettskena som förhindrar att tungan faller bakåt och blockerar luftvägarna. Även livsstilsförändringar såsom viktminskning och minskad alkoholkonsumtion kan ha en effekt.
– Andningsuppehållen bidrar till uppkomsten av förmaksflimmer bland annat genom att det genereras ett undertryck i bröstkorgen då man försöker andas in mot stängda luftvägar, vilket påverkar förmaken i hjärtat. Därutöver bidrar också syrebrist, ökad koldioxidhalt i blodet och utsöndring av stresshormoner till utvecklingen av förmaksflimmer, förklarar Niklas Höglund.
Kontakt
Niklas Höglund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
tel: 070-441 7622, e-post: niklas.hoglund@medicin.umu.se
Om disputationen
Fredagen den 15 september försvarar Niklas Höglund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Förmaksflimmer – behandling, associerade tillstånd och symtomskattning. Engelsk titel: Atrial Fibrillation – treatment, associated conditions and quantification of symptoms. Fakultetsopponent: Professor Juhani Koistinen, Åbo universitet
Huvudhandledare: Överläkare Steen Jensen.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal E04, Unod R01, Norrlands universitetssjukhus.
Studien grundas på intervjuer med elevvårdspersonal vid nio grundskolor. Mer specifikt riktas fokus i studien mot hur personalen talar om och använder olika former av neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD, ASD och Aspergers syndrom, för att förklara situationer där elever hamnar i bråk, mobbning och trakasserier.
– Ett resultat i vår studie är att kritiken mot diagnoser av den här karaktären ofta är som bortblåst bland skolpersonalen.
– Idag ser de flesta, med få undantag, diagnoser som hjälp och stöd till utsatta ungdomar, säger Ylva Odenbring, docent i pedagogik som tillsammans med kollegorna Thomas Johansson och Kristina Hunehäll Berndtsson står bakom studien.
Risk för överdiagnostisering
En förklaring till det ökade användandet av neuropsykiatriska diagnoser bland unga sedan tidigt 1990-tal är bristen på ekonomiska resurser och behovet av stöd till vissa elever. Diagnoser ses då som en möjlighet att påtala behovet av stöd och som ett sätt att få mer ekonomiska medel till skolan.
Artikelförfattarna menar att det till och med är möjligt att i vissa sammanhang tala om en överdiagnostisering av barn och unga i dagens samhälle, att vi lever i en diagnostisk kultur och att detta märks inte minst i skolans värld.
– Risken med en sådan överdiagnostisering är att skolpersonalen vänder bort blicken från sociala faktorer och skolmiljöns betydelse när oro och konflikter i skolan uppstår. Istället fokuseras enbart på individen och dennes psykologiska tillstånd, säger Thomas Johansson, professor i pedagogik.
Skolan stirrar sig blind på diagnoser
Istället för att försöka påverka och ändra på skolmiljön i stort och det sociala klimatet i skolan, satsar personalen istället på neuropsykiatriska utredningar och psykiatriska interventioner.
– Resultaten pekar på att den professionella kulturen på skolan spelar en betydande roll för hur och på vilket sätt diagnoser används eller alternativt inte används som förklaringsmodeller på respektive skola, säger Ylva Odenbring.
Artikeln är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Power & Education och skriven inom ramen för det nu pågående och av Vetenskapsrådet finansierade projektet Brottsplats skola: förrättsligande av unga som offer och förövare i skolan.
Kontakt: Ylva Odenbring, docent i pedagogik, telefon: 031-786 2840, e-post:ylva.odenbring@gu.se.
Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031-786 2003, e-post: thomas.johansson.2@gu.se
Kristina Hunehäll Berndtsson, biträdande forskare, e-post: kristina.hunehall.berndtsson@gu.se
– Resultatet visar hur viktigt det är att skydda huvudet även i tonåren. Cykelhjälm är ett sätt, säger Scott Montgomery.
Studien som publicerats i Annals of Neurology är ett samarbete mellan Örebro universitet och Karolinska Institutet och visar att hjärnskakning i tonåren ökade risken att senare i livet få MS (multipel skleros) med 22 procent, och att två eller fler hjärnskakningar ledde till en riskökning på 133 procent, mer än en fördubbling.
Men inte alla tonåringar löper samma risk:
– MS orsakas av en kombination av gener och andra faktorer. De flesta unga människor som får hjärnskakning behöver inte oroa sig eftersom de inte har den uppsättningen av gener som kan ge MS senare i livet, säger Scott Montgomery.
Inte coolt att strunta i hjälmen
Forskarna har utgått från register över barn upp till tio år och unga mellan 11 och 20 år som behandlats på sjukhus för hjärnskakning.Grupperna har sedan länkats till register över vuxna som diagnostiserats med MS.
– Vi tror att hjärnskakning hos tonåringar gör så att kroppens immunsystem attackerar en koppling mellan nervcellerna vilket leder till att nerverna med tiden slutar att fungera ordentligt, säger Scott Montgomery.
Vad är MS?
MS, multipel skleros, är en sjukdom som utvecklas över tid, och där kroppens immunsystem attackerar det centrala nervsystemet.
MS orsakas av en kombination av gener och yttre faktorer som ännu inte är helt identifierade. Den nya studien visar att hjärnskakningar i tonåren är en riskfaktor.
Hjärnans utveckling är en förklaring till att barn som drabbats av hjärnskakningar inte löper samma ökade risk att senare livet få MS. Barnets hjärna har en större förmåga att ”städa bort” effekterna av skador än tonårshjärnor, förklarar Scott Montgomery.
För honom är resultatet av studien ännu ett tungt argument för att skydda unga människor från skallskador:
– Tonåringar vill ofta ta risker, som att cykla utan hjälm. Om de visste vilka konsekvenser det kan få längre fram i livet, kanske de inte skulle tycka att det är coolt att strunta i hjälmen, säger han.
Skallskador i idrotten
Scott Montgomery säger att han är den siste som vill avråda från fysisk aktivitet hos unga. Däremot finns det anledning att se över sätt att minska riskerna för skallskador inom idrotten.
Nästa steg för forskarna är att specifikt undersöka de gener och kombinationer av gener som i sig är en riskfaktor för MS, och hur de påverkas av yttre faktorer. Det handlar om hjärnskakningar men också andra, till exempel infektioner.
Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro visar att risken att få en ögonskada i samband med innebandy är mycket högre än vid alla andra sporter tillsammans. Studien pågick under ett år och de tittade på alla patienter som kom akut till ögonkliniken med en sportrelaterad ögonskada.
Skolbarn utan ögonsskydd skadade
– Av de cirka 17 000 personer som spelar innebandy i regionen är det varannan vecka någon som får en ögonskada och måste söka vård. Ingen av våra patienter hade använt skyddsglasögon, säger Marit Tholvsen, legitimerad optiker vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
– I vår studie såg vi att det var flera barn som skadat ögonen i skolan då de spelade innebandy. Dels när man spelar utomhus på rasterna, dels i idrottsundervisningen. Genom vår forskning kan vi nu enklare visa hur viktigt det är med skyddsglasögon, säger Marit Tholvsen.
Hon poängterar hur viktigt det är att skolor och fritidshem alltid har skyddsglasögon som barnen kan använda på gymnastiken och fritidshemmets aktiviteter. För de barn som spelar innebandy på rasterna uppmanar hon föräldrarna att inhandla skyddsglasögon eller att höra av sig till skolan om deras innebandypolicy.
Flest skadade är män
Innebandy är en omtyckt sport och har många utövare i landet. Svenska innebandyförbundet har bestämt att det ska vara obligatoriskt med skyddsglasögon för alla licensierade spelare upp till 16 år.
– Många idrottsföreningar är duktiga och har krav på obligatorisk användning av skyddsglasögon. ÖSK har en policy om ögonskydd upp till 18 år. Jag anser att man ska ha skyddsglasögon oavsett ålder. Den stora majoriteten av de skadade var vuxna.
Då innebandy utövas under organiserade former finns det regler som indirekt skyddar ögonen. Som exempel får innebandyklubban inte vara över knähöjd och en spelare får inte spela vidare om den har ramlat på golvet.
– Många av de som kommer till oss har spelat innebandy på fritiden med sina kompisar och det är då många skador sker. 84 procent av våra patienter med innebandyrelaterade skador är män. Bollen orsakar tre fjärdedelar av skadorna och klubborna resten, men de sistnämnda skadorna blir värre. Vi rekommenderar alla att använda skyddsglasögon när man spelar innebandy, oavsett ålder och sammanhang.
Ett svartvitt rutmönster pryder omslaget på doktorand Lotta Ledens avhandling. Det är ingen slump. Färgerna symboliserar den traditionella synen på naturvetenskap, som bygger på att världen är uppbyggd av motsatserna rätt eller fel, svart eller vitt.
– Detta återspeglas också i undervisningen som ofta är starkt faktafokuserad, säger Lotta Leden.
– Men i själva verket utgår naturvetenskap från olika tolkningar som utkristalliserats under en längre tid. Det som betraktas som sanning idag kan revideras, utvecklas eller till och med kullkastas imorgon.
Följde sex NO-lärare i tre år
Som doktorand har hon fördjupat sig i ämnet naturvetenskapernas karaktär – vad naturvetenskap innefattar, och hur, varför och för vem den förmedlas.
Men hur stora är möjligheterna för dagens NO-lärare, att öppna upp för denna typ av diskussion i klassrummet? I studien, som ligger till grund för Lotta Ledens avhandling, har hon följt sex lärare under tre år. Med hjälp av enkäter, intervjuer och gruppsamtal har hon kartlagt de möjlighet och svårigheter lärarna möter när de försöker ta upp diskussioner om naturvetenskapens karaktär i undervisningen.
– I början medgav en del lärare att detta var lite nytt för dem. Det finns fortfarande starka traditioner som säger att undervisningen ska innehålla ett tungt paket av fakta som lärarna förväntas förmedla.
Inkludera elever som vill diskutera
I samband med laborationer, och i diskussioner om nya forskningsrön, fanns dock tillfällen då lärarna ansåg att det var naturligt att föra in det nya tänkesättet.
Lotta Leden är medveten om att ämnet naturvetenskapens karaktär utmanar både lärare och elever i deras respektive roller.
– Det kan säkert kännas obehagligt när inte läraren längre sitter inne med alla svar. Och de elever, som känt sig duktiga för att de lyckats plugga in fakta, kanske också får lite mindre uppmärksamhet. Samtidigt kan man öppna upp för andra elever, som föredrar att diskutera. Därmed skulle NO-ämnet bli mer inkluderande.
Disputation sker fredag 8 september kl 13.00–15.00. Aulan (7-318), Högskolan Kristianstad
Kontakt:Lotta Leden, doktorand i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad, lotta.leden@hkr.se, 044-250 34 07
Bagerijäst som vuxit på restprodukter är ett bra proteinfoder vid odling av regnbåge, och kan ersätta 40 procent av det fiskmjöl som används idag. Vid högre andel kan tillväxten försämras och orsaken tycks delvis vara blodbrist, vilket troligen hänger samman med jästens stora innehåll av DNA och RNA. Vidare är det bättre att använda avdödad än levande jäst då fisk odlas i varmare vatten. Detta visar David Huyben i en avhandling från SLU.
Akvakultur, odling av vattenlevande djur och växter, är den livsmedelsindustri som växer snabbast globalt och har nyligen uppnått samma omfattning som viltfångad fisk. Laxfiskar, såsom regnbågslax och röding, liksom andra rovfiskar såsom abborre, kräver höga proteinnivåer i sin foderstat för att upprätthålla tillräcklig tillväxt.
Forskar om alternativ Idag är sojamjöl och fiskmjöl de viktigaste proteinkällorna i fiskfoder, men vid SLU pågår forskning om flera alternativa proteinråvaror som inte kan användas som mat till människor direkt. Ett lovande proteinfoder är jäst som odlats på restprodukter, till exempel matavfall. Jäst tycks dock inte kunna användas som enda proteinfoder, då vissa studier har visat att utfodring av stora mängder jäst kan minska tillväxten hos fisk. David Huyben från SLU har undersökt varför det är på det viset, i en avhandling som fokuserar på odling av regnbåge (”regnbågslax”).
I studierna gick det inte att se någon negativ inverkan på fisken när upp till 40 procent av fiskmjölet i fodret ersattes av jäst. Upptaget av protein var likvärdigt, och fiskarna visade inga tecken på att vara mer stressade. Jäst tycks alltså ha goda förutsättningar att åtminstone delvis ersätta fiskmjöl som proteinkälla, och därmed bidra till en mer hållbar fiskodling.
Jäst på agarplatta. Foto: David Huyben
För mycket jäst gav anemi När 60 procent av fiskmjölet ersattes av jäst kunde David Huyben och hans kollegor däremot se tecken på anemi hos fiskarna, dvs. att antalet röda blodkroppar minskade. Den troliga orsaken är det höga innehållet av DNA och RNA i jästcellerna. Människor som konsumerar stora mängder jäst kan utveckla njursten och gikt, medan fisk antas kunna hantera betydligt större mängder DNA och RNA utan att ta skada. Men även för fisk finns det alltså skadliga nivåer.
– En metod som minskar innehållet av DNA och RNA i fiskfoder skulle göra det möjligt att blanda in mer jäst i fodret i framtiden, säger David Huyben.
Avdödad jäst I doktorsarbetet undersöktes också hur fiskens tarmflora och tillväxt påverkades av om fodret innehöll levande respektive avdödad jäst. Vid en vattentemperatur på 11°C var det inga väsentliga skillnader mellan fodren, men vid odling i varmare vatten (18°C) verkar det vara mer riskabelt att utfodra levande jäst. Regnbåge som odlades vid 18°C visade större tecken på stress, med nedsatt immunitet som följd, och utfodring av levande jäst förstärkte detta problem.
– Vid högre vattentemperaturer tycks det alltså vara bättre att använda avdödad jäst, säger David Huyben.
Öljäst Slutligen visade det sig också ha betydelse vilken art av jäst som används. I merparten av försöken användes Saccharomyces cerevisiae, som ofta används vid bakning och öltillverkning. En annan jästtyp som testades, Wickerhamomyces anomalus, rekommenderas däremot inte, eftersom den störde tarmfloran hos fisken.
En längre sammanfattning på svenska finns på s 71–73 i avhandlingen.
Kontakt
David Huyben
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Akvakultur
Sveriges lantbruksuniversitet, tel 018-67 15 95, epost: david.huyben@slu.se
Disputation MSc David Huyben, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Effects of feeding yeasts on blood physiology and gut microbiota of rainbow trout vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 8 september 2017, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Samuel Martin, University of Aberdeen, Storbritannien
Förskolebarn i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller bara med en förälder efter en separation, visar studien som omfattar 3 656 barn och är gjord av forskare från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess.
Växelvis boende, det vill säga att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina särlevande föräldrar, har ökat under senare år och är vanligare i Sverige än i något annat land. Tidigare studier har visat att skolbarn och tonåringar mår bra i växelvis boende. Barnexperter har dock varnat för boendeformen för små barn eftersom de anses behöva extra mycket stabilitet och kontinuitet i sina föräldrarelationer. Få studier av förskolebarn med växelvis boende har dock genomförts.
Växelvis vanligast Med utgångspunkt i föräldrars och förskolelärares skattningar har forskarna jämfört beteendeproblem och psykiska symtom mellan 136 barn i växelvis boende, 3 369 i kärnfamilj, 79 som bor mest med en förälder och 72 barn som bor enbart med en förälder. I undersökningsgruppen var växelvis boende alltså betydligt vanligare än att bo enbart eller mest hos en förälder.
Symtomen skattades på det välanvända instrumentet ”Styrkor och svårigheter” (SDQ) och resultaten visade att såväl förskolepersonalen som föräldrarna angav att barnen som bodde mest eller enbart med en förälder hade mer svårigheter än de som bodde växelvis eller i kärnfamilj. I föräldraskattningarna fanns inga signifikanta skillnader mellan barnen i kärnfamilj och växelvis boende medan förskolepersonalen angav färre symtom hos barnen i kärnfamilj.
Första studien i sitt slag Studien är den första i sitt slag som visar hur så här små svenska barn mår i växelvis boende. Att även förskolepersonalen, vid sidan av föräldrarna, skattat barnens psykiska välbefinnande är ytterligare en styrka. Studiens design tillåter dock inga tolkningar av orsakssamband. För sådana tolkningar krävs kunskap om hur barnen mådde innan föräldrarna separerade.
Kontakt
Raziye Salari, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, raziye.salari@pubcare.uu.se, tel 018-471 65 74
Malin Bergström, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet och Centre for Health Equity Studies), Karolinska Institutet och Stockholms universitet, malin.bergstrom@ki.se, tel 073-503 03 24
Sömnen styrs helt och hållet från hjärnan. I puberteten förskjuts dygnsrytmen så att tonåringarna blir piggare senare på kvällen. Många tonåringar är klarvakna vid midnatt och har därför svårt att orka upp på morgonen. Något som både tonåringar och deras föräldrar har upplevt.
– Det finns en klar biologi bakom när vi vill gå och lägga oss och när vi är beredda att somna gott och den rytmen ändrar sig under livets gång. Vid puberteten infaller tendensen att vilja sova senare än i vuxenlivet. Så det är faktiskt svårare för en tonåring att gå och lägga sig och somna jämfört med vad det är för en äldre människa, säger Marianne Ors barnneurolog och överläkare vid neurofysiologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.
Ökar risk för depression
För lite sömn leder till en rad negativa följder. Koncentrationsförmågan försämras, det blir svårare att lära sig och man blir lättare arg och ledsen. Det ökar också risken depression, något som Marianne Ors säger att det är särskilt viktigt att komma ihåg nu när många tonåringar lider av psykisk ohälsa.
En full natts sömn skyddar däremot mot nedstämdhet och ökar kapaciteten att lära nytt. Är man utsövd presterar man bättre på intelligenstest, förmågan att lära sig nya ord blir bättre och minnet skärps.
–Sömnen är en förutsättning för att inlärning ska ske, säger John Axelsson, professor i sömnvetenskap vid Stockholms universitet.
När vi sover repeterar vi det vi har gjort under dagen. De nya minnen som har skapats flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet och nervbanorna finjusteras så att vi blir bättre på det vi lärt oss.
Samtidigt blir det allt vanligare med sömnrubbningar hos tonåringar. Både John Axelsson och Marianne Ors har märkt att fler ungdomar söker hjälp för insomningsproblem och för att ha ställt om dygnet så att de går och lägger sig först i gryningen.
– Det är en oroväckande utveckling. De här ungdomarna ska ha ett driv för sömn. De växer, de ska vara aktiva och de har en stark sömnmekanism. Ändå blir det vanligare och vanligare att de har störd sömn, säger John Axelsson.
Sovmorgon gav positiv effekt
Utvecklingen har lett till en hel del amerikansk forskning om hur tonåringar påverkas av att börja skolan senare på morgonen. Däremot finns det ingen svensk forskning på området. I de amerikanska studierna har eleverna börjat halv nio eller nio och de positiva förändringarna är stora.
– Det finns en tydlig evidens för att senare skolstartstider hjälper många ungdomar. De amerikanska studierna visar att närvaron ökar, att eleverna har lättare att koncentrera sig, att det blir lugnare i klassrummen och att eleverna får högre betyg, säger John Axelsson.
Amerikanska forskare har också framhållit att senare starttid på morgonen är en billig åtgärd för att höja resultaten till exempel jämfört med vad det kostar att minska klasserna.
Frågan är då om det här är något att ta efter i Sverige?
Ett problem är att det har gjorts få uppföljningar av vad som händer på lång sikt. De undersökningar som har gjorts – också de amerikanska studierna – visar att det finns en risk att ungdomar kompenserar med att vara vakna ännu längre på kvällen.
– Efter ett år ser man att ungdomar använder ungefär hälften av tiden till att vara vaken på kvällen och hälften till att sova längre. Den inneboende driften i att gå lägga sig senare har alltså underblåsts genom att ungdomarna får sovmorgon, säger Olle Hillman specialist i pediatrik och pensionerad skolläkare som följt frågan om senare skolstartstider sedan 1990-talet.
Det finns alltså en risk att senarelagd skoldag bidrar till att förvärra ungdomars sömnproblem. Och Olle Hillman menar att skolan istället kan komma långt med pedagogiska samtal med eleverna om hur det komplicerade sömnsystemet fungerar och ge tonåringar stöd i att lägga om sina vanor. Han pekar också på att det är en risk att genomföra förändringar i skolrutinerna när vi saknar svensk forskning. Först behövs det kontrollerade studier gjorda i svenska skolor, säger han.
Ständig uppkoppling
Frågan om senare starttid är stor och svår, tycker Marianne Ors.
– De amerikanska studierna verkar tala för att skolorna ska börja senare på morgonen. Men då måste skolan sluta senare på dagen och tonåringars prestationer är inte de bästa på eftermiddagarna. Det är ju heller inte alla tonåringar som har problem att gå upp på morgonen.
Ett minst lika stort problem tycker hon är den ständiga uppkopplingen via datorer och smarta telefoner.
–Till tonåringars biologiska förskjutning av sömnen kommer att många av livets sociala kontakter sker via internet. Aktiviteten pågår dygnet runt och många ungdomar somnar inte förrän efter midnatt.
Föräldrarnas ansvar
Marianne Ors tycker att istället för att ändra tiderna i skolan, så ska föräldrarna styra så att barnen får tillräckligt mycket sömn. Det är svårt. Men det är de vuxnas ansvar, säger hon.
Också John Axelsson framhåller att det är ett problem med alla skärmar som fått flytta in i sovrummet. All form av ljus och aktivitet som utförs på kvällen stör sömnen. Ska ungdomar sova bättre krävs en kombination av åtgärder, menar han. Skärmarna ska ut. Föräldrarna behöver ge fasta sovtider. Men även senare skolstartstid kan bidra. Det skulle hjälpa många ungdomar som idag sover för lite.
Det allra bästa vore om varje skoldag började mellan halv nio och nio, med fysiska aktiviteter utomhus, tycker han.
– En timmes rörelse utomhus som tai chi eller liknande borde finnas på alla skolor. Dels skulle det väcka upp eleverna och dels skulle dagsljuset göra att deras dygnsrytm påverkades så att de blev mer morgonmänniskor, säger John Axelsson.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
Livet i en stad utgör både ett hot och en möjlighet för vilda djur. Forskare från Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet har nu gett sig i kast med detta motsägelsefulla tillstånd för djurlivet i urbana miljöer. De har studerat unga respektive vuxna talgoxar i Malmö och jämfört deras överlevnad med samma art ute på landsbygden.
Det visade sig att talgoxarna i stadsmiljön lever i lite av en paradox. Å ena sidan är det betydligt tuffare att som fågel växa upp i staden. Men å andra sidan, om de överlever sitt första år, så minskar de negativa effekterna och fåglarna verkar mer härdade.
– Det verkar som att de olika stressfaktorerna i staden inte påverkar de vuxna individernas överlevnad som det gör för ungfåglarna, säger Pablo Salmón, som är forskarstudent i biologi vid Lunds universitet.
Bara fågelungar med långa telomerer överlever Det som gör den nya studien speciell är att forskarna har identifierat en mekanism som förutspår en skillnad i fåglarnas överlevnad mellan stad och land. Forskarna har nämligen undersökt så kallade telomerer.
En telomer är själva änden på en kromosom – dessa telomerer finns hos såväl människor som andra djur. Telomererna skyddar kromosomerna och vår arvsmassa. Ju längre telomerer desto bättre förutsättningar har man för en lång livslängd. Tidigare studier har visat att telomererna förkortas vid varje celldelning, det vill säga med åldern, men även att miljöstress kan påskynda denna förkortning.
Endast fågelungar med långa telomerer överlevde sitt första år i staden, enligt den aktuella undersökningen. Detta tyder på att enbart de mest livskraftiga individerna klarar av den urbana miljöns utmaningar. Sambandet mellan telomererna och överlevnad fanns även hos fåglarna på landet, men effekten var signifikant starkare hos fåglarna i stadsmiljön.
Sambandet telomerlängd och överlevnad i stadsmiljö
– Vår studie är den första som bevisar kopplingen mellan telomerlängd och enskilda individers överlevnad i stadsmiljö, säger Pablo Salmón.
Forskarna vet dock inte exakt vad i den urbana miljön som gör att individerna med kortare telomerer dukar under. Många olika stressfaktorer kan ligga bakom, exempelvis dålig föda, luftföroreningar eller avsaknaden av mörker nattetid. Kanske en kombination av flera faktorer är mest trolig.
– Längre fram vill vi gärna försöka förstå dessa bakomliggande faktorer och hur de inverkar på fåglarna, säger Pablo Salmón.
För tidig födsel är den vanligaste orsaken till sjukdom och död bland barn i världen. Nu har forskare identifierat generna som styr graviditetslängd och sannolikheten för förtidsbörd.
– Våra fynd gör att vi på sikt kan få bättre mediciner för att kunna förebygga förtidsbörd, eller sätta igång förlossningar, säger professor Bo Jacobsson vid Sahlgrenska akademin.
Han är en av forskarna bakom en studie på totalt över 50 000 kvinnor.
– Den viktigaste orsaken till att barn är sjuka och dör i världen i dag är att de föds för tidigt. Våra fynd gör att vi på sikt kan få bättre mediciner för att kunna förebygga förtidsbörd, eller sätta igång förlossningar, säger Bo Jacobsson, som är professor i obstetrik och gynekologi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin.
Kollegan Louis Muglia finns på University of Cincinnati, men det är avsevärt fler i världen som försökt knäcka just den här frågan.
– Vi är många forskargrupper som har försökt med detta tidigare utan att hitta något. Det krävdes att vi kom upp i de här riktigt höga talen för att det skulle lyckas, säger Bo Jacobsson.
Fyra gener kopplade till graviditetslängd Studien bygger på genetiska data och uppgifter om graviditetslängder för 43 568 kvinnor, i huvudsak av europeiskt ursprung. Informationen har upplåtits åt forskarna av 23andMe, en av världens största aktörer inom DNA-tester för personligt bruk. Företagets tester baseras på inskickade salivprover. Kvinnliga deltagare som fött barn får även ange graviditetslängder.
Referensgruppen består av 8643 kvinnor i Danmark, Finland och Norge. Uppgifterna om dem kommer från traditionella hälsoregister. Avgörande för studien har varit just kombinationen av en rejält stor grupp, och en registerbaserad grupp där resultatet kunnat replikeras.
Av studien framgår att det finns fyra gener med tydlig koppling till graviditetslängd; EBF1, EEFSEC, AGTR2 och WNT4. Vanligt förekommande varianter av de tre första generna visade sig också ha avgörande inflytande på sannolikheten för förtidsbörd, alltså förlossning före 37 fullgångna veckor.
Mänskliga födslar kräver mycket mer
Att generna har de här funktionerna har inte tidigare kunnat klargöras. Däremot har man vetat att de är med och styr livmoderns utveckling, näringstillförseln till fostret och kontroll av blodcirkulationen.
Varianter av ytterligare två gener, ADCY5 och RAP2C, kunde också associeras med graviditetslängd, vilket var tydligast i referensgruppen.
– Alla de här påverkar individuellt risken att föda för tidigt eller få en förlängd graviditet. Men det är inget fel på generna, det handlar om normalvarianter och inte mutationer, säger Bo Jacobsson.
En mänsklig förlossning kräver avsevärt mycket mer än födslar hos något annat däggdjur eftersom kvinnans bäcken med knapp nöd släpper igenom ett fullgånget foster. Hos exempelvis schimpanshonan är passagen dubbelt så stort som ungen.
Mammans genetik avgörande
Att studera graviditeter med hjälp av djurmodeller har därför begränsningar. Samtidigt är kunskaperna om vad som har effekt på graviditetslängd av stor betydelse. Just genetiken beräknas stå för mellan 30 och 40 procent av påverkan. Enligt Bo Jacobsson kan man inte utesluta att fostrets genetik spelar in, men det är ändå mammans som är avgörande.
– Våra fynd öppnar ett fönster mot bättre förståelse av hur mänsklig graviditetslängd styrs och varför en förlossning startar för tidigt. Det handlar inte så mycket om att förutsäga vem som ska få det ena eller det andra, nu gäller det att sätta igång med studier om hur det här exempelvis samverkar med olika miljöfaktorer. Både vi och Cincinnati har flera sådana på gång, säger Bo Jacobsson.
Forskare på Uppsala universitet har undersökt hur genetiska effekter påverkas av olika typer av livsstilsfaktorer så som diet, rökning, socioekonomisk status, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Studien bygger på genetisk och självrapporterad livsstilsinformation från 360,000 medelålders personer från Storbritannien.
– Resultaten från vår studie visar tydligt att miljö och livsstil interagerar med våra gener, säger Mathias Rask-Andersen, en av forskarna vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som ledde studien.
Lägre effekt hos fysiskt aktiv Till exempel var effekten av genetiken lägre hos de mer fysiskt aktiva deltagarna. Socioekonomisk status påverkade också de genetiska effekterna så att deltagare med lägre socioekonomisk status hade en starkare effekt av sin genetiska risk för övervikt jämfört med deltagare med högre socioekonomisk status. Ett av de mer överraskande fynden i studien var att alkoholintag också påverkade den genetiska effekten. Forskarna kunde tydligt se att den genetiska effekten var lägre hos dem som oftare drack alkohol. Den genetiska effekten var nästan hälften så stor hos deltagare som drack alkohol varje dag jämfört med de som aldrig drack.
Ändrad livsstil Resultaten tyder på att man kan påverka sin genetiska risk genom en förändrad livsstil. Någon med starka anlag för övervikt, till exempel en person med många överviktiga i sin släkt, skulle i så fall kunna minska effekten av sina anlag genom att ändra livsstil. Förhoppningen är att resultaten från denna studie ska leda till nya infallsvinklar för att förstå mekanismerna som styr kroppsvikt och till bättre metoder för behandling och förebyggande av fetma och övervikt. Det är dock viktigt att påpeka att den aktuella studien är en populationsbaserad studie. I sådana studier har forskarna inte möjlighet att utreda orsakssamband.
– Det kan finnas relaterade faktorer som vi inte har information om, men som är den egentliga orsaken till våra resultat. Därför är det viktigt att följa upp våra resultat med mer kontrollerade studier för att bestämma orsakssambanden, säger Mathias Rask-Andersen.
– Att risk för autism ökar vid epilepsi under barndomen beror förmodligen på att epilepsier som debuterar under barndomen oftare är en del av en neurologisk utvecklingsstörning som många gånger är associerad med autism, säger Heléne Sundelin, barnneurolog och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Resultaten i hennes avhandling tyder också på ett tvåvägssamband mellan epilepsi och autism.
– Studien visar att autism och epilepsi har ett överlappande arv. Det innebär att det förmodligen är samma sjukdomsmekanismer som ligger bakom att en person kan utveckla autism, epilepsi eller både och, säger hon.
Totalt 85 000 individer med epilepsi ingår i studien tillsammans med syskon, barn, föräldrar och kontrollpersoner. All data är hämtad från nationella register.
– Autism är vanligare hos både barn och syskon till personer med epilepsi. Det stärker ytterligare teorin om gemensamma riskfaktorer och ärftlighet.
Graviditetskomplikationer
Syftet med avhandlingen är att visa att sjukdomar i hjärnan kan dela bakomliggande orsaker och få konsekvenser vid graviditet och ge ökad risk för skador i trafiken.
Därför har Heléne Sundelin också undersökt graviditetskomplikationer hos omkring 2 000 kvinnor med autism, över 300 kvinnor med Ehlers-Danlos syndrom och runt 800 kvinnor med cerebral pares (CP).
För tidig födsel, havandeskapsförgiftning och hämmad fostertillväxt förekommer oftare vid graviditeter hos kvinnor med autism.
– Det tyder på att kvinnor med autism behöver en tätare uppföljning under graviditeten för att till exempel havandeskapsförgiftning tidigt ska kunna upptäckas. Det är också viktigt för att negativa konsekvenser för barnet ska kunna undvikas.
Kvinnor med cerebral pares visade sig ha en signifikant ökad risk för bland annat för tidig födsel, kejsarsnitt och tillväxthämning. Hos kvinnor med Ehlers-Danlos syndrom medförde graviditeter däremot inte några ökade risker för barnet vid de vanligaste typerna av syndromet.
– Men kvinnor med cerebral pares behöver också tätare uppföljning under graviditeten. För att bättre förebygga problem är det nödvändigt med vidare forskning kring orsakerna till för tidig födsel i denna grupp, säger hon.
Ökad olycksrisk vid epilepsi En annan delstudie som ingår i Heléne Sundelins avhandling visar att risken för trafikolyckor är 1,37 gånger högre hos epileptiker. Särskilt utsatta är cyklister, med dubbelt så stor risk, och fotgängare.
– Det är viktigt att ytterligare undersöka de omständigheter som bidrar till den ökade risken för trafikolyckor bland individer med epilepsi, säger Heléne Sundelin.
Faktaruta:
Epilepsi är en av de vanligaste kroniska neurologiska sjukdomarna i världen. I Sverige har omkring 60 000 personer epilepsi.
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som definieras av svårigheter med icke-verbal kommunikation, svårigheter med ömsesidighet och sociala relationer, svårigheter att anpassa sitt beteende och att hantera förändringar, samt stereotypt beteende och begränsade intressen.
Cerebral pares (CP) är främst ett rörelsehinder på grund av störd muskelkontroll som kan uppstå efter en hjärnskada innan barnet har fyllt två år.
Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en ärftlig bindvävssjukdom som påverkar organ som är beroende av välfungerande bindväv. De organ som påverkas mest är hud, leder, ligament och blodkärl. EDS påverkar också nervsystemets utveckling.
Det finns få undersökningar som rör subventioner inom flygbranschen. Ingen vet egentligen hur mycket pengar som går till att subventionera flyget, trots att det årligen rör sig om miljarder euro.
– För första gången presenterar vi nu en konceptualisering om hur man kan räkna på olika typer av subventioner som finns inom flygbranschen och vilka det är, berättar professor Stefan Gössling.
Miljarder i stöd 2015 gick de amerikanska flygbolagen ut med ett White Paper, där man anklagade Gulfstaternas flygbolag för att ha fått väldigt många olika subventioner. De statsägda flygbolagen Qatar Airways, Etihad Airways och Emirates Airline var i fokus i detta dokument, som blev utgångspunkten för vetenskapliga arbetet kring de olika subventionerna.
– Ägarna till de här bolagen har bidragit starkt till deras snabba tillväxt, förklarar Stefan Gössling. Enligt de amerikanska flygbolagens White Paper har de har fått över 40 miljarder US-dollar i subventioner och andra statliga fördelar enbart under det senaste decenniet.
Negativt för miljön Den vetenskapliga konceptualiseringen av de olika subventionerna har fokuserat på flygbranschen i de industrialiserade länderna. Resultatet visar att det finns betydande subventioner för flygbranschen i stort, alltså för tillverkande företag inom flygområdet, för företag som arbetar med flygets infrastruktur och för flygbolagen själva.
– Subventionerna bidrar till att skapa överkapacitet för flyget. Det innebär låga priser som i sin tur skapar ökad efterfrågan och därmed genererar negativa konsekvenser för miljön.
Författarna förespråkar en granskning av subventionerna, som är oftast dolda eller svåra att genomskåda.
– Det är problematiskt om det mest miljöpåverkande transportmedlet får ekonomiskt stöd för att växa, i en situation där flyget växer med cirka 5 procent per år
Artikeln
”Subsidies in Aviation” är publicerad i Sustainability, Volume 9, Issue 8 (augusti 2017). Artikelförfattare är: Frank Fichert, Hochschule Worms, Tyskland, Peter Forsyth, Southern Cross University, Australien, samt Stefan Gössling, Linnéuniversitetet.
Kontakt
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap, telefon 070-492 26 34, mejl stefan.gossling@lnu.se”>stefan.gossling@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
– Efter ett år ser man att ungdomar använder ungefär hälften av tiden till att vara vaken på kvällen och hälften till att sova längre. Den inneboende driften i att gå lägga sig senare har alltså underblåsts genom att ungdomarna får sovmorgon, säger Olle Hillman specialist i pediatrik och pensionerad skolläkare som följt frågan om senare skolstartstider sedan 1990-talet.