Fossilfyndet kommer från sedimentberg i Kanada. Den aktuella maskarten är den största som någonsin har hittats inom gruppen marina, käkförsedda maskar. Dessa djur är normalt sett tämligen små, mellan några centimeter och någon decimeter. Men det nya fossilfyndet vittnar om en ovanligt stor mask. Kroppen beräknas ha varit mellan en och två meter lång.
– Det är endast käkarna som bevarats av djuret, och de är väldigt mycket större än vad som är normalt för dessa fossil, säger Mats Eriksson, geologiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Det kanadensiska fossilet hittades på museum
Det var han som tillsammans med en forskare i Kanada och en forskare i England fick korn på det aktuella fossilet. Då hade maskresterna legat oupptäckta under ett antal år på ett museum i Toronto, efter att berggrundsprover hade samlats in vid ett fältarbete i provinsen Ontario 1994.
Fossilfynd avslöjar jättemaskens käkar. Foto: Luke Parry.
Den gigantiska maskarten, som fått namnet Websteroprion armstrongi, levde i havet. Men det är osäkert vad den livnärde sig på. Forskarna tror att den kan ha varit både rovdjur och asätare, med tanke på käkarna.
En intressant aspekt av fyndet är att det visar att gigantism förekom redan för 400 miljoner år sedan. Gigantism är ett fenomen inom evolutionen där en ovanligt stor kropp kan leda till konkurrensfördelar gentemot andra arter.
– Vår studie visar att detta fenomen med gigantism tycks ha varit begränsat till en viss evolutionär gren bland de käkförsedda maskarna, säger Mats Eriksson.
Döpt efter en hårdrocksbasist
På så sätt kan en flera hundra miljoner år gammal mask bidra till kunskapen om både djurlivet på jorden i det förflutna och om evolutionen som process. I förlängningen är den här typen av paleontologisk kunskap mycket viktig när man försöker förstå och bevara den biologiska mångfalden idag, konstaterar Mats Eriksson.
De tre forskarna bakom den aktuella studien gillar för övrigt musik och har därför gett masken sitt vetenskapliga namn inspirerade av en basist, Alex Webster, i ett amerikanskt hårdrocksband.
För mer information:
Mats Eriksson, professor, Geologiska institutionen, Lunds universitet, Tel 046 – 222 96 02, mats.eriksson@geol.lu.se
– Resultaten visar att det är möjligt för elever att på egen hand konstruera lösningar och att de då också kan lära sig bättre om man utformar uppgifterna och lärandemiljön rätt, säger Jan Olsson.
I sin doktorsavhandling har Jan Olsson studerat hur inlärningen fungerar i en didaktisk situation där den dynamiska fria programvaran Geogebra används för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang.
Sammanlagt har 233 från grundskolans årskurs sju till gymnasiets andra årskurs deltagit i undersökningar som bestått av fyra olika delstudier. Elever har parvis delat på en dator och löst problembaserade uppgifter med stöd av Geogebra, som är en gratis programvara.
Resonemangen har spelats in och analyserats
Elevernas arbete med datorn och deras konversation har spelats in och analyserats med avseende på vilken typ av resonemang de för. Resonemangen har klassificerats som antingen kreativa, att de skapar och motiverar en lösningsmetod, eller imitativa, att de följer en given metod.
Resultaten från de två första studierna visar att eleverna använder Geogebra som stöd för samarbete, för kreativa resonemang och för att skapa experiment där de undersöker matematiska egenskaper hos linjära funktioner.
Bäst med uppgifter som leder till kreativa resonemang
I en tredje studie jämfördes hur två olika designer av uppgifter inverkade på hur Geogebra utnyttjades. Den ena designen uppmuntrade till kreativa resonemang och den andra till imitativa resonemang. Resultaten av studien visar att elever som löser uppgifter som leder till kreativa resonemang utnyttjar möjligheterna med programvaran mer och motiverar sina lösningar bättre.
I en fjärde studie mättes lärandeutfallet från uppgifterna i den tredje studien kvantitativt. Resultaten visar att elever som konstruerade lösningen till den kreativa uppgiften lärde sig det matematiska innehållet bättre än gruppen med den imitativa uppgiften.
– Jag tror studierna kan bli ett viktigt bidrag till diskussionen om fördelar och nackdelar med undersökande problemlösande arbetssätt i skolan. Resultaten kan vara viktiga vid planering av undervisning där dynamiska programvaror ingår, säger Jan Olsson.
Jan Olsson är bosatt i Falun och utbildad lärare sedan 1993.
Avhandlingen: GeoGebra, Enhancing Creative Mathematical Reasoning (Svensk titel: Dynamisk mjukvara + resonemang = Lärande i matematik).
Jan Olsson försvarar sin avhandling i tillämpad utbildningsvetenskap onsdag 26 april. Fakultetsopponent: Professor Kristina Juter, Sektionen för lärande och miljö, Högskolan i Kristianstad. Kl. 13.00-15.00. Naturvetarhuset, N320, Umeå universitet.
För mer information:
Jan Olsson, Telefon: 073-280 74 26, E-post: jan.olsson@umu.se
Runt om i världen, och i Sverige, dör många människor av att missbruka nya psykoaktiva substanser, NPS. De kallas ofta ”designer drugs” eller ”legal highs”. Processen att få nya substanser klassade som narkotika tar tid och de kan därför köpas lagligt på internet ända tills lagstiftningen träder i kraft.
– Många tror att substanserna är ofarliga eftersom de inte är klassade som narkotika och säljs på internet. I själva verket är det precis tvärtom. Ofta har de som säljer nätdrogerna ingen aning om vilka effekter drogerna har och ännu mindre vad som är en lagom dos, säger Peter Konradsson, professor på institutionen för kemi, biologi och fysik (IFM).
Hundratals gånger starkare än morfin
Exempelvis orsakade drogen akrylfentanyl, som har flera hundra gånger så stark effekt som morfin, flera dödsfall i Sverige under 2016.
Nu har forskargrupper vid både tekniska och medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU), tillsammans med det norska företaget Chiron AS, fått forskningsmedel motsvarande 14 miljoner kronor för att identifiera och tillverka nedbrytningsprodukter, metaboliter, av olika NPS. En metabolit liknar ursprungsmolekylen och bildas i levern för att ämnet ska bli mer vattenlösligt och kunna kissas ut. För att ta reda på exakt vilken substans en person har tagit analyserar man just urinprover. Forensiska laboratorier världen över behöver därför ha tillgång till metaboliter av aktuella nätdroger.
– Det första steget är att ta reda på vilka NPS-metaboliter som bildas i kroppen eftersom det är dessa som behövs för identifiering av den missbrukade substansen. Därefter ska vi bygga molekylerna och verifiera att det är rätt molekyl. Detta är inte helt lätt, eftersom olika metaboliter kan vara väldigt lika varandra. En analytisk utmaning är att de förekommer i låga halter som en följd av att de är så potenta, säger Johan Dahlén, docent vid IFM.
644 olika psykoaktiva substanser
Linköpingsforskarna har tidigare arbetat mycket med Spice, som är en örtblandning på vilket man sprayat syntetiska cannabinoider. De har tillverkat metaboliter och listat ut vilka av dem som är viktiga, vilket har resulterat i att metaboliterna nu kan användas i rättskemiska rutinanalyser. Forskarna har också jobbat med fentanyler, som är besläktade med morfin och heroin, och katinoner, som har liknande effekt som amfetamin. Johan Dahlén beskriver NPS-området som en katt- och råttalek där nya substanser hela tiden tillkommer i takt med att befintliga ämnen blir narkotikaklassade. Under åren 2008–2015 rapporterades 644 NPS i världen.
– Projektet kommer att följa hur trenderna på marknaden ser ut, så att vi hela tiden försöker jobba med det senaste, säger Peter Konradsson.
Om forskningsprojektet Psycomics
Projektkonsortiet består av forskare med olika kompetensområden. Forskarna i Linköping har kunskapen att syntetisera och analysera metaboliter av NPS. Vid den medicinska fakulteten på LiU används biologiska system, som humana levermikrosomer, som kan tillverka metaboliter på ett sätt som liknar det som sker i kroppen. LiU har också forskningssamarbete med Rättsmedicinalverket (RMV) och Nationellt forensiskt center (NFC) inom NPS-området.
Chiron har erfarenhet av att i större skala tillverka NPS och deras metaboliter och har överblick av NPS-marknaden genom sitt kontaktnät inom den forensiska världen.
Psychomicsprojektet har beviljats 1,5 miljoner euro (€) inom programmet Eurostars genom Vinnova.
Avhandlingen visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.
– Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.
I sin avhandling Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor har hon arbetat med 343 ungdomar om hur de ser på framtiden.
Vill göra ”rätt saker” – omedelbart
I jakten på att vara miljövänliga och klimatsmarta medborgare letar ungdomarna efter ”rätt” saker att göra. Då de inte hittar det de söker i det omgivande samhället uttrycker de negativa känslor som maktlöshet och hopplöshet istället för hopp som kan leda till handlingskraft i miljöfrågorna. Enligt ungdomarna finns det ett sätt att nå en hållbar framtid och det är genom att omedelbart hantera miljöfrågorna på ett positivt sätt och vända rådande negativa trender.
– Man ska komma ihåg att det var miljöfrågorna specifikt som väckte de här negativa uttrycken och att ungdomarna var mer positiva när de pratade om andra saker som exempelvis jämställdhet. Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kajsa Kramming.
Tror inte på vuxenvärldens förmåga
Gymnasisterna i studien har också svårt att se hur vuxenvärlden som utbildningsväsende, politiker och näringsliv kan hjälpa dem i att skapa en hållbar framtid.
Avhandlingen är skriven inom ämnet kulturgeografi och inriktar sig mot miljögeografi som har en tvärvetenskaplig karaktär och handlar om människors uppfattningar om miljön.
I studien har gymnasieungdomar arbetat med workshopuppgifter om konsumtion och framtidens medborgare år 2050. Därefter har en analys visat hur de uttrycker sig om miljöfrågor. Ungdomarna uttrycker sig i enlighet med vad de uppfattar i ett allmänt mediebrus och miljödiskurser som figurerar i dessa medier, sociala medier och i kontakter med andra. Ungdomarnas negativa sätt att prata om miljöfrågor och vilka känslor de väckte hos dem kan alltså anses spegla en övergripande kollektiv förnekelse av miljö- och klimatfrågor i samhället, liksom företeelsen att leva i dubbla verkligheter där konsumtionssamhället och risker om miljökollaps existerar sida vid sida.
För mer information:
Kajsa Kramming, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet
0707-811 505, kajsa.kramming@kultgeog.uu.se
Trenden att företag flyttar produktionen utomlands för att sänka tillverkningskostnaden, har börjat vända. Anledning är att företagen identifierar problem med kvalitet, leveransproblem, kompetensproblem, rättighetsproblem eller infrastrukturproblem.
– Företagen stirrade sig blinda på tillverkningskostnaden och de upptäckte inte alla dolda kostnader. Om man tittat på totalkostnaden för att leverera produkten till marknaden, och inkluderat bland annat transporter, kvalitetsbrister och lagring, då kanske man hade kommit till ett annat beslut, säger Per Hilletofth.
Livscykeln kort för produkterna
Trenden på många marknader och i många industrier är dessutom att kunderna mer och mer vill anpassa sina produkter. Livscykeln är idag kort för de flesta produkter och nya modeller krävs hela tiden.
– Det är väldigt problematiskt att kombinera en hemmamarknad som går mer och mer mot unika artikelnummer med en lång försörjningskedja, med högvolymproduktion i till exempel Kina.
– Förnyelsen kräver närhet mellan olika funktioner i försörjningskedjan, mellan produktion, marknad, produktutveckling och logistik. Helheten måste fungera och då måste produktionen komma närmare.
Ett hållbart varumärke
En annan av drivkrafterna för företagen att flytta tillbaka produktion är att de eftersträvar en större hållbarhetsprofil.
– Det är lättare att ha en hållbar verksamhet i Sverige, än i många andra delar av världen, och du kan acceptera en lite högre kostnad då en starkare hållbarhetsprofil kan sälja bättre.
– Uppköpta företag väljer till exempel ofta att ha kvar produktion i Sverige därför att det finns ett varumärke i det.
Hjälpa regionala företag
Forskarna vid Högskolan ska nu med hjälp av ett beslutsstöd hjälpa regionala företag att fatta långsiktigt hållbara beslut om produktionslokalisering, beslut där hänsyn tas till hela försörjningskedjan.
– Vi söker företag i regionen som är intresserade av och vill skaffa sig mer kunskap inom området. Vi vill få ihop en grupp företag som tycker dessa frågor är spännande och en startpunkt blir ett seminarium i juni, säger Per Hilletofth.
En studie som Per Hilletofth gjort tillsammans med några kollegor visade att företag lyfte fram tre motiv till att de flyttat tillbaka produktion till Sverige. De ville öka kundanpassningen, flexibiliteten och minska tiden från beställning till leverans.
Kontakt: Per Hilletofth, professor i logistik vid Högskolan i Gävle, Tel: 072-226 83 81
E-post: per.hilletofth@hig.se
– Trots att uppskattningsvis 100 miljoner kvinnor i världen använder p-piller vet vi idag förvånansvärt lite om p-pillrets effekt på kvinnors hälsa, säger professor Angelica Lindén Hirschberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.
– Det vetenskapliga underlaget är mycket begränsat vad gäller p-pillrets effekt på livskvalitet och depression och det finns ett stort behov av randomiserade studier där p-piller jämförs med placebo.
Skattade sin livskvalitet lägre
Det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet men gav inte någon ökning av depressiva symtom, visade den randomiserade och placebokontrollerade studien av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm.
340 friska kvinnor i åldrarna 18–35 gavs slumpmässigt tre månaders behandling med antingen verkningslösa piller (placebo) eller p-piller innehållande etinylöstradiol och levonorgestrel, den vanligaste formen av kombinerade p-piller i Sverige. Varken försöksledare eller försökspersoner visste vilken behandling som gavs till vem.
Kvinnorna som fick p-piller skattade sin livskvalitet signifikant lägre än de kvinnor som fick placebo. Både den generella livskvaliteten och specifika aspekter såsom humör/välmående, självkontroll och energinivå påverkades negativt av p-piller. Däremot sågs ingen signifikant ökning av depressiva symtom.
Orsak till oregelbunden användning av p-piller
Eftersom förändringarna var relativt små måste resultaten tolkas med viss försiktighet, påpekar forskarna. För enskilda kvinnor kan dock den negativa inverkan på livskvalitet vara av klinisk betydelse.
– Detta skulle i vissa fall kunna vara en bidragande orsak till låg följsamhet och oregelbunden användning av p-piller. Denna möjliga försämring av livskvalitet bör uppmärksammas och beaktas i samband med förskrivning av p-piller och vid val av preventivmetod, säger Niklas Zethraeus.
Den typ av kombinerade p-piller som användes i studien (etinylöstradiol + levonorgestrel) rekommenderas i Sverige i första hand då den anses ha lägst blodproppsrisk bland de kombinerade p-pillren. Resultaten från studien kan inte generaliseras till andra sorters kombinerade p-piller eftersom de kan ha olika riskprofil och biverkningar.
Studien finansierades av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Forte, Swiss National Science Foundation, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och ALF-medel.
Publikation: Niklas Zethraeus, Anna Dreber, Eva Ranehill, Liselott Blomberg, Fernand Labrie, Bo von Schoultz, Magnus Johannesson, Angelica Lindén Hirschberg. A first choice combined oral contraceptive influences general well-being in healthy women – a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Fertility and Sterility, online 18 april 2017, doi:10.1016/j.fertnstert.2017.02.120.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Undersökningar av ogifta mödrars levnadsöden i kyrkböckerna i tre ångermanländska tingslag visar på negativa effekter på giftermålsmarknaden jämfört med kvinnor som inte fött barn före äktenskapet.
– De försämrade möjligheterna till äktenskap ska dock inte överbetonas utan gäller särskilt de kvinnor som inte ingick äktenskap med en man de hade barn med sedan tidigare. Extra svårt på äktenskapsmarknaden var det för ogifta mödrar som lämnats ensamma med två eller fler barn, medan ett utomäktenskapligt barn många gånger tycks ha varit relativt acceptabelt, säger Robert Eckeryd.
Kvinnan valdes före mannen
I faderskapsrättegångar vägde kvinnans ord oväntat tungt, vilket särskilt var fallet från och med 1918. Efter att Lag om barn utom äktenskap införts det året kunde domstolen om viss bevisning förelåg välja att låta kvinnan bekräfta sin talan genom att svära en så kallad fyllnadsed på bibeln.
– Hon intygade då att hon haft samlag med den stämde mannen under en tid när barnet kunde ha blivit till. Som tidigare fanns också möjligheten att ålägga mannen så kallad värjemålsed, genom vilken han kunde svära sig fri, men i nästan samtliga fall där edgång blev aktuellt vid de tre häradsrätterna valdes kvinnan före mannen.
– Det hade av allt att döma ett samband med den dåtida könskomplementära genusordningen enligt vilken faderns roll var försörjaren, medan modern ansågs självskriven att sköta omvårdnaden av barnen.
Sollefteå, Nordingrå och Nordmaling
Till skillnad från de män som fick möjligheten att svära sig fria svor kvinnorna i samtliga fall på att mannen var barnafadern och fick därigenom ett underhåll åt barnet fastställt av domstolen. Tidigare var det för det mesta inte möjligt att få faderskapet fastställt om mannen inte avstod från att svära sig fri, men det var relativt många män som inte fullgjorde en edgång.
Undersökningsområdena utgörs av de tre ångermanländska tingslagen Sollefteå, Nordingrå och Nordmaling. Utgångspunkten är att mycket tyder på att de ogifta mödrarna var olika socialt utsatta i områden med skilda förutsättningar beträffade religiositeten och den socio-ekonomiska strukturen, och att det återspeglas i de utomäktenskapliga födslarnas omfattning.
– Därför kan man kanske förvänta sig en mindre acceptans i områden med relativt få barn födda utanför äktenskapet. Detta bekräftas också beträffande 1860-talet då de ogifta mödrarnas sociala utsatthet var mindre i Sollefteå tingslag, där det föddes betydligt fler utomäktenskapliga barn än i Nordmaling och Nordingrå.
Ökning av fastslagna faderskap
I början av 1900-talet var den sociala utsattheten likartad i samtliga områden, vilket av allt att döma till stor del hade med arbetarklassens ökade omfång att göra och att bondesamhällets värderingar inte längre hade samma genomslag.
Den nya lagstiftningen som trädde i kraft år 1918 ledde också till en kraftig ökning av antalet fastställda faderskap, vilket hade ett tydligt samband med att samtliga utomäktenskapliga barn nu skulle tilldelas en så kallad barnavårdsman för att se efter deras intressen under uppväxten, i vilket ingick att jaga rätt på barnafadern och kräva in underhåll från denne.
Disputationen: Fredag 21 april försvarar Robert Eckeryd i ämnet historia, Umeå universitet, sin avhandling Acceptans eller utstötning? Ogifta mödrar i Ångermanland 1860-1940
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är professor emerita Marie Clark Nelson, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköping universitet.
Mot bakgrund av VTI:s regeringsuppdrag fann forskarna behovet av att på ett mer ingående sätt än vad som gjorts tidigare, kartlägga hur Sveriges landsbygdsbefolkning reser. Särskilt behövdes kunskap om vilka som reser kollektivt och i vilka ärenden, samt skillnader mellan landsbygd och glesbygd. Studien bygger på den nationella resvaneundersökningen för 2005-2006, vilken författarna har bedömt vara mer tillförlitlig än senare upplagor.
Vanligast ta bussen till jobbet
– Kartläggningen visar att befolkningen i lands- och glesbygd reste med kollektivtrafik i mycket liten utsträckning. Bilen var det klart dominerande färdmedlet. Detta generella mönster är känt sedan tidigare, men vi vet nu mer om omfattningen samt om vilka som ändå reste kollektivt och till vad, säger Ivan Ridderstedt, forskningsassistent på VTI.
Under den undersökta perioden var nio procent av landsbygdsbefolkningens resor med kollektivtrafik och 58 procent med bil. I glesbygd var fem procent av resorna med kollektivtrafik och 60 procent med bil. Den vanligaste resan bland vuxna är den till och från arbete. I landsbygd gjordes sju procent av dessa resor med kollektivtrafik och i glesbygd endast en procent. Resor till och från arbetet var ändå den klart vanligaste kollektivtrafikresan bland vuxna lands- och glesbygdsbor.
I kartläggningen framgår att det var små skillnader mellan olika inkomstgrupper. Det fanns en viss skillnad mellan könen: 60 procent av de som reste kollektivt i lands- och glesbygd var kvinnor. Ett mer tydligt mönster är att unga upp till och med 18 år stod för 66 procent av alla kollektivresor.
Unga reser mer kollektivt än äldre
– Unga utmärkte sig med en betydande andel kollektivtrafikresor. I både lands- och glesbygd var cirka 40 procent av resorna till och från skola med kollektivtrafik, när skolskjuts räknas med. Dessa resor var de totalt sett vanligaste resorna med kollektivtrafik i lands- och glesbygd, säger Ivan Ridderstedt.
Ett annat resultat av kartläggningen är att många av lands- och glesbygdens kollektivresenärer också är frekventa bilresenärer. Hela 87 procent av de lands- eller glesbygdsbor som uppgav att de reste med kollektivtrafik minst en gång i veckan uppgav också att de reste med bil minst en gång i veckan. Nära hälften uppgav att de åkte bil under de flesta av veckans dagar. Lite mer än en fjärdedel av de vuxna som reste kollektivt hade dock inte körkort och ungefär en femtedel hade inte en bil i hushållet.
Resandet med kollektivtrafik i andra ärenden än arbete och skola, så som för inköp, service, fritidsaktivitet eller umgänge, var av en nästan obetydlig omfattning.
Så gick det till att göra studien
Studien bygger på Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA:s) nationella resvaneundersökning RES 2005-2006. Den bedöms vara mer tillförlitlig än de senare nationella resvaneundersökningarna. Svarsfrekvensen bland de 41 225 individerna i urvalet var hela 68 procent och jämn över olika populationsgrupper. Totalt ger undersökningen data om cirka 18 000 resor av 8 626 resenärer boende i lands- eller glesbygd. Vid efterföljande resvaneundersökningar har svarsfrekvensen blivit mer ojämn mellan olika grupper och sjunkit ner under 40 procent.
Tidigare studier redogör för det generella resmönstret, fördelning mellan färdmedel med mera, men går inte djupare in på hur kollektivtrafik används i landsbygd och av vilka. De flesta studier som gjorts tidigare har tillämpat en kommunbaserad definition av landsbygd. I vad som kallas landsbygdskommuner finns ofta områden av tätort och i mer tätbefolkade kommuner kan det finnas områden av lands- och glesbygd. I denna studie har forskarna därför valt att ha en större precision i hur statistiken i den nationella resevaneundersökningen kopplas till landsbygd.
Landsbygd har definierats som områden med mellan 5 till 45 minuters bilresa till närmaste tätort med mer än 3 000 invånare. Områden med mer än 45 minuters avstånd till en tätort är definierade som glesbygd. Träffsäkerheten gällande hur respondenterna i undersökningen kopplas till en områdestyp blev därmed väsentligt högre än i tidigare undersökningar.
Bild: Av Västgöten (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons
Våren 2015 presenterade forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet en liten jonpump med förmåga att pumpa in rätt dos av kroppens egen smärtlindring precis där den behövs. Det är ett första steg mot effektivare behandling av exempelvis kronisk smärta. Under hösten samma år visade forskargruppen hur de fått rosor att suga upp en vattenlöslig ledande polymer, vilket innebar att en fullt fungerande transistor kunde skapas i rosens stam. Flower power fick en helt ny innebörd.
Levererade auxin från jonpump
– För ungefär 10 år sedan började vi fundera över om vår jonpump kunde leverera substanser även till växter. För ett par år sedan träffade vi professor Markus Grebe och hans kolleger vid Umeå Plant Science Centre och fick klart för oss att jonpumpen även kunde vara användbar för växtbiologer, berättar Daniel Simon, universitetslektor och ansvarig för forskningsområdet organisk bioelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik.
David Poxson och Roger Gabrielsson, båda postdoktorer vid Laboratoriet för organisk elektronik, startade då arbetet med att hitta en substans som kunde transportera och leverera de signalämnen som finns i växter, exempelvis hormonet auxin.
David Poxson har sedan i nära samarbete med biologerna vid Umeå Plant Science Centre testat att applicera pumpen på roten till den lilla blomman backtrav, Arabidopsis thaliana, växtbiologernas motsvarighet till bananflugan.
Dendrolyten kan utveckla tekniken
Resultatet blev att de med hjälp av elektroniken kunde kontrollera mängden auxin som togs upp i roten. David Poxson och hans kollega i Umeå, Michal Karady, upptäckte även att rotens tillväxt gick att kontrollera via leveranser av auxin från jonpumpen.
– Vi har åstadkommit ett banbrytande steg inom växtforskningen tack vare vårt tvärvetenskapliga samarbete. Flera forskargrupper från Umeå Science Plant Centre och Linköpings universitet har varit inblandade i detta. Pumpen kommer sannolikt att kunna användas för vidare studier inte bara av auxin utan även av en mängd andra hormoner. Det kommer att ge oss en större förståelse för de olika hormonernas betydelse inom växtfysiologin, säger Markus Grebe.
Det nya materialet, en dendrolyt, som Roger Gabrielsson tagit fram för leverans av kemiska substanser via jonpumpen har även visat sig ha andra fördelar.
– Materialet innebär möjligheter att utveckla tekniken med jonpumpen för leverans av betydligt fler signal- och terapeutiska substanser, säger Daniel Simon.
Reglera växternas fysiologi
Resultaten har nu publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS.
– Det här är ett viktigt framsteg, både att vi nu vet att vi kan använda jonpumpen på växter och att vi kan reglera växternas fysiologi, säger professor Magnus Berggren, chef för Laboratoriet för organisk elektronik.
Forskningen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom projektet ShapeSystems.
Artikeln: Regulating plant physiology with organic electronics, David Poxson, Michal Karady, Roger Gabrielsson, Aziz Alkattan, Anna Gustavsson, Siamsa Doyle, Stéphanie Robert, Karin Ljung, Markus Grebe, Daniel T Simon och Magnus Berggren, Linköpings universitet, Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet 2017, PNAS, doi/10.1073/pnas.1617758114
Forskare har varit intresserade av dinosauriernas härkomst och evolution ända sedan de först upptäcktes. Dinosaurierna och deras evolutionära ättlingar fåglarna hör till en större grupp av fossila reptiler som kallas härskarödlor, eller arkosaurier.
Dinosauriernas närmsta släktingar finns i utvecklingsgrenen Avemetatarsalia från vilken flygödlor, dinosaurier och fåglar utvecklades. Väldigt lite har varit känt om evolutionen hos de tidiga arterna på den grenen och det har varit svårt för forskarna att skapa sig en förståelse för hur dinosaurierna egentligen fick sina karaktäristiska anatomiska, ekologiska och biologiska drag. Under många år kände man bara till dinosauriernas närmsta släktingar genom fossilfragment.
Teleocrater-fossil hittades redan 1933
På senare tid har dock flera nya viktiga arter upptäckts runt om i världen.
De första fossilen av Teleocrater hittades redan 1933 av den brittiske paleontologen F. Rex Parrington i området Manda Beds i södra Tanzania. Alan J. Charig, intendent vid Natural History Museum i London, fortsatte att arbeta med Parringtons fossil men resultaten publicerades aldrig. 1963 åkta han tillbaka till Tanzania för att leta mer fossil. Ännu fler fossil samlades in av en internationell forskargrupp 2015 och flera av dessa är medförfattare till artikeln som nu publiceras i Nature och som formellt sätter Teleocrater på plats i släktträdet.
– Tanzania är den nya frontlinjen för förståelsen av dinosauriernas tidigaste släktingars evolution. Tidigare har de flesta viktiga fossil från perioden trias hittats i Argentina men nu har flera fynd gjorts i Tanzania som visar ben från de allra äldsta dinosaurierna och deras närmsta kusiner, berättar Grzegorz Niedzwiedzki, forskare i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till den nya studien.
Det är ungefär 245 miljoner år sedan Teleocrater knallade runt på jorden (de tidigaste dinosaurierna började utvecklats för cirka 230 miljoner år sedan). Hon var uppskattningsvis två till tre meter lång, hade en mankhöjd på mellan 0,5 och 0,75 m och vägde någonstans mellan 10 och 30 kilo. Forskarna tror att hon hade lång hals och vassa krökta och sågtandade tänder, vilka placerar henne bland köttätarna.
Aphanosauria – ny grupp reptiler
Teleocrater fyller en kritisk lucka i den fossila kartläggningen av dinosauriernas släktingar och med hjälp av denna nya art har forskarna identifierat en helt ny grupp av reptiler som de kallar Aphanosauria. Dessa har påträffats i Ryssland, Indien, Tanzania och Brasilien.
På släktträdet hör dessa hemma långt ner på fågel/dinosauriegrenen, innan denna delade upp sig till en dinosaurie- och en flygödlegren. Medlemmarna i gruppen har karaktärsdrag som både hämtas från fåglarnas och krokodilernas sista gemensamma förfäder (exempelvis krokodilliknande fotleder) men också typiska dinosauriedrag, som förstorad dinosaurielik käkmuskulatur.
Tidsperioden trias har länge varit känd för att vara ”krokodilsläktingarnas tidsålder” men det står nu klart att det vid denna tid också fanns många olika arter av dinosauriernas tidiga släktingar och att dessa var spridda över stora delar av jorden i stora antal.
Den nya studien visar också att arter som tidigare använts som modeller och typexempel för förståelsen av dinosauriernas uppkomst i själva verket varit mycket specialiserade och fungerar dåligt för att beskriva den generella utvecklingen.
– Vår upptäckt visar värdet av att vårda och omvärdera historiska samlingar. Många nya upptäckter, som denna, kan göras genom att se över museisamlingar med nya ögon, säger Paul M Barrett, professor vid Natural History Museum i London.
I en alltmer globaliserad värld behöver lagstiftning och beskattning hänga med. Såväl för att säkra samhällets intäkter som för att öka rättssäkerheten för den enskilde och skapa ekonomisk rättvisa mellan länder och kommuner. Det visar Yvette Lind i en ny avhandling vid Umeå universitet, som bland annat berör pendlingen över Öresund.
– Det går att dels på kort sikt göra justeringar som enkelt kan implementeras i ländernas befintliga lagstiftning, dels skapa ett transnationellt regelverk vilket förstås är mer komplicerat, säger Yvette Lind.
I sin doktorsavhandling har Yvette Lind studerat skatteregler och socialförsäkringsregler i två gränsregioner: Öresund och Meuse-Rhen. I en komparativ studie analyseras reglerna i fyra länder i de två regionerna, Belgien/Nederländerna i Meuse-Rhen och Sverige/Danmark i Öresund.
Rättspluralism leder till osäkerhet
När flera länder blir inblandade kan ett större antal rättskällor – nationell rätt, EU-rätt samt den internationella skatterätten – tillämpas. Det blir vad som jurister kallar rättspluralism. Det kan leda till osäkerhet om vilka rättskällor som är tillämpliga i det enskilda fallet och det kan leda till olika rättsliga utgångar, vad jurister kallar rättspolycentri. I avhandlingen analyserar Yvette Lind konkreta exempel och ger förslag till lösningar.
Under 2015 arbetspendlade drygt 15000 personer dagligen över Öresund. Det stora flertalet bor i Skåne och pendlar till jobb på den danska sidan. Enligt skatteavtalet mellan Danmark och Sverige sker beskattningen i det land där arbetet är utfört, det vill säga oftast i Danmark.
Problemet är att de som bor i Sverige nyttjar den svenska välfärden och då belastar de skånska kommunerna utan att betala skatt där. Enligt skatteavtalet fördelas en del av skatteintäkterna tillbaka till Sverige, men då inte direkt till de berörda kommunerna utan till det kommunala utjämningssystemet som de skånska kommunerna därmed blir beroende av.
Mer neutral rättslig sits för gränspendlare
– Skatteavtalet skulle kunna justeras för att kompensera bättre för orättvisorna men på sikt borde man göra ett nytt skatteavtal, alternativ göra tillägg till det i form av en Lex Öresund, säger Yvette Lind.
Den föreslagna Lex Öresund skulle ha till syfte att placera gränspendlarna i en mer neutral rättslig sits med hänsyn till skatter och socialförsäkringar. I förslaget ingår en administrativ tribunal med representanter från såväl den svenska som danska sidan, som tillsammans kan tolka vilka regler som gäller i olika fall. Detta för att minska rättspluralismen och rättspolycentrin samt öka förutsägbarheten i tolkningen och därmed bidra till en ökad rättssäkerhet för gränspendlarna.
Allt i syftet att gränsöverskridande regioner ska kunna fortsätta integreras ekonomiskt.
Disputationen: Yvette Lind, Juridiska institutionen, Umeå universitet, försvarar måndag 24 april sin avhandling med den svenska titeln:”Att korsa en gräns” – En komparativ skatterättslig studie av konsekvenserna relaterade till gränsarbete i Öresund- och Meuse-Rhine regionerna. Engelsk titel:”Crossing a Border” – A comparative Tax Law Study on the Consequences of Cross-Border Work in the Öresund- and Meuse-Rhine Regions. Fakultetsopponent: Docent Martin Berglund, Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Samhällsvetarhuset S213h, Umeå, kl. 10-15-12.00.
Yvette Lind är uppvuxen i Kalix men bosatt i Umeå.
I studien har forskarna studerat de specifika förändringar som sker i ett protein när det utvecklas från sin ursprungliga funktion till att utföra en ny enzymatisk funktion, eller till att kunna kombinera de båda. De nya proteinerna som studerats i det aktuella arbetet evolverades fram i tidigare studier (PNAS 2007, Science 2012) där bakterier var beroende av den nya funktionen för att kunna växa.
Proteiner delades i tre grupper efter de olika funktionerna. Samtliga renades från bakterier och studerades med avseende på sin struktur på atomnivå (röntgenkristallografi), sin dynamik (NMR), sin prestanda (kinetikmätningar) och sin koncentration i cellen (masspektrometri).
Nya funktioner med små medel
– Vår studie visar att den nya funktionen hos enzymet HisA utvecklades genom att de rörliga delar av enzymet som måste öppnas och stängas på ett specifikt sätt kring substratet, nu istället stängdes på ett annat sätt kring ett annat substrat.
– Enzymvarianter som kunde utföra två funktioner i cellen var mer rörliga, så de två substraten kunde tävla om enzymets ”uppmärksamhet” och utnyttja de två olika varianterna av stängt enzym för att omvandlas till produkt, säger Maria Selmer, professor vid Uppsala universitet och en av studiens huvudansvariga.
Enzymer kunde också förlora den ursprungliga aktiviteten genom förändringar som gjorde enzymet mindre rörligt eller bara tillät det nya, mindre, substratet att binda.
– Den här typen av proteinstruktur (så kallad ”(βα)8-tunna”) är en av de vanligaste hos enzymer. Våra resultat ger exempel på hur nya funktioner kan utvecklas med relativt små förändringar, säger Annika Söderholm, doktorand vid Uppsala universitet och medförfattare av studien.
Enzymerna har överkapacitet
Den aktuella studien från atom- till cellnivå är en av de mest detaljerade analyser som gjorts av ett enzym som utvecklats till att ha en ny funktion och den har gett oss många nya och oväntade insikter. Till exempel verkar de studerade enzymerna ha en ”överkapacitet” så att enzymets aktivitet är högre än det behöver vara för att bakteriecellerna ska kunna växa med normal hastighet.
– Det är anmärkningsvärt att så många olika typer av mutationer kan leda till en ny effektiv funktion. Det betyder också att vi just nu har mycket svårt att förutsäga vilken potential ett existerande enzym med en viss funktion har att utveckla en ny aktivitet, säger Dan I. Andersson, professor vid Uppsala universitet som också arbetat med studien.
Studien som letts av forskare vid Uppsala Universitet tillsammans med kollegor vid Linköpings Universitet och Otago University i Nya Zeeland och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kontakt: Maria Selmer, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, maria.selmer@icm.uu.se, 018-471 4177. Dan I. Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, dan.andersson@imbim.uu.se; 018-471 4175, 070-1679077
Det finns inte så mycket forskning om våld mot män i nära relationer, eftersom majoriteten av dem som utsätts är kvinnor. Claes Ekenstam är noga med att påpeka att kvinnorna inte ska negligeras.
– Det handlar om någon slags mänsklighet. Vare sig det är barn, kvinnor eller män som utsätts för våld i nära relationer, ska de erbjudas den hjälp som de behöver, säger han.
Intervjuade utsatta män På uppdrag av Barne, ungdoms- og familiedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialdepartementet, har Claes Ekenstam tillsammans med forskarkollegorna Jørgen Lorentzen och Marianne I. Lien, kartlagt män som utsatts för våld i nära relationer i Norge.
Forskningsprojektet består av tre delar – en litteraturgenomgång av tidigare nordisk forskning inom området, en enkätundersökning om kunskap om hjälp- och stödresurser och en intervjustudie med män som varit utsatta för olika typer av våld i nära relationer. Tyngdpunkten ligger på den sistnämnda studien som innefattar 28 djupintervjuer.
Claes Ekenstam intervjuade män som varit utsatta för sexuellt våld. I intervjuerna framträdde berättelser om grova övergrepp med följder som depression, ångest, självmordstankar, missbruksproblem och traumaspecifika symptom. Det rör sig alltså om svår psykisk problematik som behöver behandlas under lång tid.
Sexuellt utnyttjade i förpuberteten
Påfallande många av de intervjuade hade blivit sexuellt utnyttjade i förpuberteten, i 10-14 års ålder, i både kortare och längre perioder. Förövarna var både män och kvinnor.
– Gemensamt för flera av männen är att det tog lång tid innan de sökte hjälp eftersom de var rädda att de inte skulle bli trodda. Det finns en förlegad bild i samhället av att män inte utsätts för den här typen av övergrepp, säger Claes Ekenstam. Det är viktigt att vi nyanserar bilden av enbart kvinnan som offer – ofta är den mer komplex än vad den offentliga diskussionen ger sken av.
– En av slutsatserna i studien är att kunskapen om våld och våldets effekter inom ”hjälpapparaten” d.v.s. inom vård och omsorg och polisväsendet, behöver stärkas. Oavsett kön eller ålder är traumareaktionerna liknande för de som blivit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld och den kunskapen måste finnas hos de som vårdar, hjälper och stöttar de utsatta.
Forskningen har gjorts i Norge, går det att dra paralleller till Sverige?
– Jag tror inte att situationen är annorlunda i Sverige. Länderna påminner mycket om varandra även om Norge har mer välutvecklade kriscentra som vänder sig till både män och kvinnor. Vi skulle behöva liknande studier i Sverige.
Kontakt: Claes Ekenstam, docent i idéhistoria vid Högskolan i Borås och psykoterapeut. Tfn: 0703-16 59 81, e-post: claes.ekenstam@hb.se
Om studien
Litteraturstudien visar att kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för grovt fysiskt våld i nära relationer. Vid mindre allvarligt våld skiljer det sig också betydligt mindre mellan könen.Det är lika vanligt att män och kvinnor utsätts för psykiskt våld, som är den våldsform som är vanligast i nära relationer.
Enkätundersökningen visar att det finns bristande kunskap om hjälp och stöd för män som utsatts för våld i nära relationer.
Intervjustudien visar att de flesta av männen som ingick i studien varit utsatta för grovt och systematiskt våld under flera år. Männen som levde i längre förhållanden med kvinnor berättar att kvinnorna haft ett psykiskt övertag över dem. Männen var exempelvis rädda för att bli fråntagna barnen vid eventuell vårdnadstvist.
– Oberoende av orsaken bakom att en person är rullstolsburen så gagnas kroppen av att röra på sig så mycket som möjligt. Att variera trycket förbättrar blodcirkulationen och minskar risken för smärtsamma och ofta svårbehandlade trycksår, säger Lisbeth Kristiansen, lektor och docent i omvårdnad vid Mittuniversitetet, är delaktig i projektet och berättar om fördelarna ur ett vårdperspektiv..
Företaget Permobil har identifierat behovet av att mäta hur rullstolsburna sitter och fördelar trycket i sina permobiler. Tekniken, som består av en yta med 16 sensorer som monteras under sitsen, mäter hur den rullstolsburne sitter och fördelar trycket över sittdynan. Informationen kan sparas i rullstolen för senare avläsning eller skickas trådlöst till en dator där en illustration visar tryckfördelningen i realtid. Det ger en snabb bild över en eventuellt ofördelaktig tryckfördelning över sitsen, och hur den kan justeras för att undvika komplikationer.
– Tekniken ger oss bättre insikt i hur våra användare sitter och rör sig i sina permobiler, vilket på sikt kan leda till innovationer som främjar hälsan för den rullstolsburne, säger Tomas Stenlund, chef för mjukvaru- och elektronikutveckling på Permobil.
Kan leda till träningsapp
Tekniken kan även användas på fler sätt än att enbart mäta tryck. En möjlighet är också att göra en form av träningsapplikation där den rullstolsburne på en skärm får uppmaningar att röra på sig och fördela trycket mot en viss sida för att skapa rörelse.
Forskningen bedrivs på Mittuniversitetets forskningscentrum STC – Sensible Things that Communicate. Tekniken är både kostnadseffektiv och relativt enkel vilket talar för framtida användning och produktutveckling. Satsningen är en del i forskningsprojektet ”Smart – smarta system och tjänster” där STC tillsammans med 30 partnerföretag vill öka medvetenheten och kunskapen om smarta system och tjänster så att regionens små och stora företag kommer kunna dra nytta av denna nya marknad.
För mer information:
Tomas Stenlund, chef för mjukvaru- och elektronikutveckling, Permobil
070-238 15 58, e-post: tomas.stenlund@permobil.com
Johan Siden, projektledare och forskare, STC Research Centre, Mittuniversitetet 070-671 71 71, e-post: johan.siden@miun.se
Forskare från Lunds universitet tillsammans med kollegor från Vilnius universitet har undersökt hur molekyler fäster till varandra med svaga kemiska bindningar för att bilda stora strukturer. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som är den minsta möjliga storleken på molekyler för att dessa trots sin litenhet ska kunna innehålla tillräckligt mycket information för att lyckas bygga ihop sig till en önskad stor struktur. Strategin har varit att använda många svaga vätebindningar som sätter ihop sig på ett förprogrammerat sätt.
– Det tog 20 år innan vi hittade designen av den här molekylen som ledde till molekylära nanorör, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
En unik bonusupptäckt i studien är dessutom att den aktuella molekylen kan bygga olika former beroende på miljön den befinner sig i. Miljön kan forskarna ändra dels genom val av lösningsmedel, dels genom val av gästmolekyl.
– Molekylerna kan bilda ett rör, men även ändra form till en kapsel eller ett molekylärt bälte, säger Kenneth Wärnmark.
Transport av substanser som reglerar nervsignaler
Till skillnad från de befintliga kolnanorör som redan utvecklats på marknaden så kan man reglera diametern på de nya molekylära nanorören. Dessutom är tillverkningsprocessen både enklare och miljövänligare jämfört med hos kolnanorören, vilka tillverkas av enskilda kolatomer som sätts ihop med starka kemiska bindningar vid hög temperatur.
– Att kunna reglera diametern har betydelse om man vill använda rören för att exempelvis transportera någonting inuti, säger Kenneth Wärnmark.
En möjlig tillämpning är transport av läkemedel genom ett cellmembran där det molekylära nanoröret då kan fungera som kanal. Diametern på röret och dess ytegenskaper gör den lämplig för att transportera substanser som reglerar nervsignaler i människokroppen, exempelvis acetylkolin.
– Personer med Alzheimers sjukdom lider brist på just acetylkolin, och förhoppningsvis skulle man på detta sätt i framtiden kunna minska effekten av sjukdomen. Men det återstår väldigt mycket forskning och även kliniska studier innan vi vet om det fungerar, säger Kenneth Wärnmark.
Kontakt: Kenneth Wärnmark, professor, kemiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 82 17, kenneth.warnmark@chem.lu.se
Dagens europeiska genetik är ett resultat av att migrerande herdar från Yamnaya-kulturen mötte stenåldersjordbrukare i norra och östra Europa. I en tidigare studie har professor Kristian Kristiansen från Göteborgs universitet och professor Eske Willerslev från Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet tillsammans med sina forskargrupper visat att de stora demografiska förändringar som skedde under första delen av bronsåldern var en följd av massiva förflyttningar av Yamnaya-kulturen från Pontisk-kaspiska stäppen i dagens Ukraina till neolitiska Europa.
Nu kan Kristiansen och Willerslev avslöja en mer detaljerad bild av mekanismen bakom den framväxande kulturen som kallas snörkeramiska kulturen, nämligen resultatet av mötet mellan Yamnaya-folket och den neolitiska kulturen.
– Vi har för första gången kunnat kombinera resultat från analyser av genetik, isotoper, rörlighet, kost och språkförändring för att visa hur integrationsprocessen gick till efter att Yamnaya-folket migrerat från stäppen. I vår artikel hävdar vi att Yamnaya-migranterna övervägande var män som gifte sig med kvinnor från närliggande stenålderssamhällen, säger professor Kristian Kristiansen.
Övervägande andel män
Dessa stenålderssamhällen byggde på jordbruk och är kända för sina kollektiva begravningsritualer i stora stenkammare, så kallade megaliter. Det skiljde sig mycket från de nya migranternas traditioner.
– Yamnaya-folket levde som herdar och använde vagnar som mobila hem. Inget jordbruk har dokumenterats och deras ekonomi byggde på kött, mejeriprodukter och fisk. Gravhögarna var placerade i grupper som bildade linjer i landskapet för att markera säsongsvägar och människor begravdes individuellt inom små familjegravar. Deras begravningsritual förkroppsligar alltså en ny syn på individen och små monogama familjegrupper som grunden för samhället, säger Kristiansen.
Området som påträffades av Yamnaya-folket runt 3 000 f.Kr. hade under en period haft en minskande befolkning vilket gjorde att det fanns gott om plats för inkommande migranter. Denna befolkningsnedgång var förmodligen ett resultat av en utbredd pestepidemi som sträckte sig från Sibirien till Östersjön.
– Sjukdomens dynamik kan ha varit jämförbar med den efter europeiska kolonisationen i Amerika med Christopher Columbus. Kanske var det Yamnaya-folket som förde pesten till Europa och orsakade en massiv kollaps i befolkningen, säger Kristiansen.
Kristiansen och hans forskarkollegor argumenterar för att en övervägande andel av migranterna under den tidiga fasen av vandringarna var män och detta överensstämmer med indoeuropeisk mytologi från senare tid. Dessa källor talar om krigsband av ungdomar kallade ”Black youth” som var anställda som pionjärer som skulle ge sig ut och testa terrängen.
– Det finns arkeologiska bevis för 90 procent manlig dominans i den tidiga fasen av snörkeramiska kulturen på Jylland och andra ställen och detta kan nu förklaras med den gamla indoeuropeiska traditionen av unga män som inte hade något arv att se fram emot. Därför var de troligen mer villiga att göra karriär som migrerande krigsband, säger Kristiansen.
Exempel på snörkeramik samt två skivor av bärnsten från en grav. (Foto: Nationalmuseet, Köpenhamn)
Nya idéer om hur samhället kan organiseras
Den snörkeramiska kulturen utgörs av en process av genetisk, kulturell och språklig blandning. De neolitiska kvinnorna hade kunskap om keramikproduktion och började imitera träbehållare gjorda av Yamnaya-folket. På detta sätt skapades en ny keramikkultur som kallas snörkeramik på grund av snörmönstret runt halsen på krukorna.
Yamnaya-folket förde i sin tur med sig indoeuropeiska språk till bronsålderns Europa. Men som herdar hade de inte ord för grödor eller odling. I takt med att den snörkeramiska kulturen utvecklades lånade de ord relaterade till jordbruket från de inhemska neolitiska folk som den till viss del uppstått ur.
– Att Yamnaya-folket migrerade från Pontisk-kaspiska stäppen har ändrat historiens gång: De förde inte bara med sig ett nytt språk, utan också nya idéer om hur samhället kan organiseras kring små monogama familjer med enskild äganderätt till djur och mark. Detta nya samhälle utgjorde grunden för bronsåldern och för hur de europeiska samhällena har fortsatt att utvecklas fram till idag, säger Kristiansen.
Fotnot: Den vetenskapliga artikeln ”Re-theorising mobility and the formation of culture and language among the Corded Ware Culture in Europe” av Kristiansen, Allentoft, Frei, Iversen, Johannsen, Kroonen, Pospieszny, Price, Rasmussen, Sjögren, Sikora and Willerslev publicerades i tidskriften Antiquity, 4 April 2017
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
