Forskare från Lunds universitet tillsammans med kollegor från Vilnius universitet har undersökt hur molekyler fäster till varandra med svaga kemiska bindningar för att bilda stora strukturer. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som är den minsta möjliga storleken på molekyler för att dessa trots sin litenhet ska kunna innehålla tillräckligt mycket information för att lyckas bygga ihop sig till en önskad stor struktur. Strategin har varit att använda många svaga vätebindningar som sätter ihop sig på ett förprogrammerat sätt.
– Det tog 20 år innan vi hittade designen av den här molekylen som ledde till molekylära nanorör, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
En unik bonusupptäckt i studien är dessutom att den aktuella molekylen kan bygga olika former beroende på miljön den befinner sig i. Miljön kan forskarna ändra dels genom val av lösningsmedel, dels genom val av gästmolekyl.
– Molekylerna kan bilda ett rör, men även ändra form till en kapsel eller ett molekylärt bälte, säger Kenneth Wärnmark.
Transport av substanser som reglerar nervsignaler
Till skillnad från de befintliga kolnanorör som redan utvecklats på marknaden så kan man reglera diametern på de nya molekylära nanorören. Dessutom är tillverkningsprocessen både enklare och miljövänligare jämfört med hos kolnanorören, vilka tillverkas av enskilda kolatomer som sätts ihop med starka kemiska bindningar vid hög temperatur.
– Att kunna reglera diametern har betydelse om man vill använda rören för att exempelvis transportera någonting inuti, säger Kenneth Wärnmark.
En möjlig tillämpning är transport av läkemedel genom ett cellmembran där det molekylära nanoröret då kan fungera som kanal. Diametern på röret och dess ytegenskaper gör den lämplig för att transportera substanser som reglerar nervsignaler i människokroppen, exempelvis acetylkolin.
– Personer med Alzheimers sjukdom lider brist på just acetylkolin, och förhoppningsvis skulle man på detta sätt i framtiden kunna minska effekten av sjukdomen. Men det återstår väldigt mycket forskning och även kliniska studier innan vi vet om det fungerar, säger Kenneth Wärnmark.
Dagens europeiska genetik är ett resultat av att migrerande herdar från Yamnaya-kulturen mötte stenåldersjordbrukare i norra och östra Europa. I en tidigare studie har professor Kristian Kristiansen från Göteborgs universitet och professor Eske Willerslev från Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet tillsammans med sina forskargrupper visat att de stora demografiska förändringar som skedde under första delen av bronsåldern var en följd av massiva förflyttningar av Yamnaya-kulturen från Pontisk-kaspiska stäppen i dagens Ukraina till neolitiska Europa.
Nu kan Kristiansen och Willerslev avslöja en mer detaljerad bild av mekanismen bakom den framväxande kulturen som kallas snörkeramiska kulturen, nämligen resultatet av mötet mellan Yamnaya-folket och den neolitiska kulturen.
– Vi har för första gången kunnat kombinera resultat från analyser av genetik, isotoper, rörlighet, kost och språkförändring för att visa hur integrationsprocessen gick till efter att Yamnaya-folket migrerat från stäppen. I vår artikel hävdar vi att Yamnaya-migranterna övervägande var män som gifte sig med kvinnor från närliggande stenålderssamhällen, säger professor Kristian Kristiansen.
Övervägande andel män
Dessa stenålderssamhällen byggde på jordbruk och är kända för sina kollektiva begravningsritualer i stora stenkammare, så kallade megaliter. Det skiljde sig mycket från de nya migranternas traditioner.
– Yamnaya-folket levde som herdar och använde vagnar som mobila hem. Inget jordbruk har dokumenterats och deras ekonomi byggde på kött, mejeriprodukter och fisk. Gravhögarna var placerade i grupper som bildade linjer i landskapet för att markera säsongsvägar och människor begravdes individuellt inom små familjegravar. Deras begravningsritual förkroppsligar alltså en ny syn på individen och små monogama familjegrupper som grunden för samhället, säger Kristiansen.
Området som påträffades av Yamnaya-folket runt 3 000 f.Kr. hade under en period haft en minskande befolkning vilket gjorde att det fanns gott om plats för inkommande migranter. Denna befolkningsnedgång var förmodligen ett resultat av en utbredd pestepidemi som sträckte sig från Sibirien till Östersjön.
– Sjukdomens dynamik kan ha varit jämförbar med den efter europeiska kolonisationen i Amerika med Christopher Columbus. Kanske var det Yamnaya-folket som förde pesten till Europa och orsakade en massiv kollaps i befolkningen, säger Kristiansen.
Kristiansen och hans forskarkollegor argumenterar för att en övervägande andel av migranterna under den tidiga fasen av vandringarna var män och detta överensstämmer med indoeuropeisk mytologi från senare tid. Dessa källor talar om krigsband av ungdomar kallade ”Black youth” som var anställda som pionjärer som skulle ge sig ut och testa terrängen.
– Det finns arkeologiska bevis för 90 procent manlig dominans i den tidiga fasen av snörkeramiska kulturen på Jylland och andra ställen och detta kan nu förklaras med den gamla indoeuropeiska traditionen av unga män som inte hade något arv att se fram emot. Därför var de troligen mer villiga att göra karriär som migrerande krigsband, säger Kristiansen.
Exempel på snörkeramik samt två skivor av bärnsten från en grav. (Foto: Nationalmuseet, Köpenhamn)
Nya idéer om hur samhället kan organiseras
Den snörkeramiska kulturen utgörs av en process av genetisk, kulturell och språklig blandning. De neolitiska kvinnorna hade kunskap om keramikproduktion och började imitera träbehållare gjorda av Yamnaya-folket. På detta sätt skapades en ny keramikkultur som kallas snörkeramik på grund av snörmönstret runt halsen på krukorna.
Yamnaya-folket förde i sin tur med sig indoeuropeiska språk till bronsålderns Europa. Men som herdar hade de inte ord för grödor eller odling. I takt med att den snörkeramiska kulturen utvecklades lånade de ord relaterade till jordbruket från de inhemska neolitiska folk som den till viss del uppstått ur.
– Att Yamnaya-folket migrerade från Pontisk-kaspiska stäppen har ändrat historiens gång: De förde inte bara med sig ett nytt språk, utan också nya idéer om hur samhället kan organiseras kring små monogama familjer med enskild äganderätt till djur och mark. Detta nya samhälle utgjorde grunden för bronsåldern och för hur de europeiska samhällena har fortsatt att utvecklas fram till idag, säger Kristiansen.
Fotnot: Den vetenskapliga artikeln ”Re-theorising mobility and the formation of culture and language among the Corded Ware Culture in Europe” av Kristiansen, Allentoft, Frei, Iversen, Johannsen, Kroonen, Pospieszny, Price, Rasmussen, Sjögren, Sikora and Willerslev publicerades i tidskriften Antiquity, 4 April 2017
Varje år produceras cirka sex miljoner ton spannmål i Sverige. 50 procent av produktionen består av vete och tio procent av denna mängd är vetekli, skalen som omgärdar sädeskornen. Detta motsvarar 300 000 ton kli som biprodukt från spannmålsproduktionen enbart i vårt land.
Kli ingår i livsmedel där fiberhalten ska vara hög, men används till största delen som basen i djurfoder då människans matsmältning inte fullt ut klarar av att tillgodogöra sig kliet.
Bakom arbetet står den postdoktorala forskaren Andrea Ruthes och universitetslektorn Francisco Vilaplana, båda på avdelningen för glykovetenskap vid KTH. De berättar att det finns stor forskningsexpertis på lärosätet runt polysackarider, en typ av socker med stor komplexitet. Tillsammans med de andra forskarna på avdelningen har de båda en bra koll på kolhydraterna och hur de beter sig.
Vatten gör processen mer miljövänlig
– Det vi nu har gjort är att använda vatten och enzymer för att under högt tryck och värme extrahera bioaktiva polysackarider från just vetekli.
En viktig poäng är att det just är vatten som används som lösningsmedel. I stora delar av industrin är det nämligen ofta mer miljöovänlig kemi som utgör basen i processen, vilket inte är hållbart.
– Att använda enzymer som biokatalysatorer, ja mer hållbart kan det inte vara. De biomolekyler vi extraherar har för övrigt antioxidanta egenskaper. Vårt främsta forskningsbidrag är nog att vi använder vatten tillsammans med enzymerna, för vattnet förstör inte detta antioxidanta särdrag. Då får vi antioxidanta biopolymerer.
Många användningsområden
Francisco Vilaplana berättar att det finns flera sätt att bruka bioaktiva polysackarider. Till exempel kan de användas som en syrebarriär runt mat, en film som har direkt kontakt med livsmedel.
– Exempelvis kan man paketera kött med material baserat på polysackariden. Då kan man välja bort den oljebaserade plast som används idag.
De utvunna bioaktiva polysackariderna, hemicellulosa och oligosackarider, ska därtill ha en prebiotisk inverkan på nyttiga bakterier i livsmedel rikt på fibrer. Det vill säga att de påverkar bakterierna på ett positivt sätt.
En vetenskaplig artikeln om forskningsarbetet har precis accepterades för publicering i tidskriften Green Chemistry.
Forskarna har beviljats ett forskningsanslag från Formas om tio miljoner kronor för att vidareutveckla tekniken. Detta sker som ett samarbete mellan KTH och Lantmännen, Novozymes samt Chalmers.
För mer information:
Francisco Vilaplana på 08 – 790 99 39 eller franvila@kth.se
Det skevar mellan självbild och praktik, menar David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han har forskat om svenskars förhållande till religion och bland annat djupintervjuat 100 personer, något som utmynnande i boken ”Det gudlösa folket” som kom 2015.
David Thurfjell beskriver en befolkning där 80 procent tar avstånd från organiserad religion. Som slutat besöka kyrkan, som inte ber och som har ganska dunkla begrepp om de religiösa berättelserna. Men som samtidigt firar påsk och jul. 63 procent är med i Svenska kyrkan och betalar helt frivilligt flera tusen kronor i avgift varje år.
Många är kulturkristna
När forskarna ställer frågor om tro och trosföreställningar så svarar bara 23 procent av svenskarna att de tror att det finns en Gud. Däremot är det många som har en andlighet av mer vag natur – på frågan om man tror på en högre livskraft eller ande svarar svenskarna ja i högre utsträckning än något annat europeiskt folk.
– Det finns någon form av tro eller andlighet. Och även om vi inte kallar oss religiösa har vi en stark lojalitet mot det jag kallar ”kulturkristendom”. Många gifter sig i kyrkan, döper sina barn och begravs av en präst, säger David Thurfjell.
I ett internationellt perspektiv utgör vi en ytterlighet. I Europa säger drygt hälften av invånarna att det finns en Gud och i Mellanöstern svarar nästa alla ja på den frågan.
– Det finns två befolkningslager i världen som är särskilt sekulariserade: ett är Västeuropa, det andra är en slags intellektuell elit som sträcker sig över nationsgränser. Professorer i litteraturvetenskap är till exempel relativt sekulariserade både i Japan, Nigeria, USA och Sverige. Men Sverige är extremt i hur vi avvisar religion.
Vilken plats har religionen i ungas liv?
– När det gäller ungas förhållande till religion utmärker sig de svenska ungdomarna genom att en bred mittfåra varken kallar sig religiös eller ateist, säger Maria Klingenberg, lektor i religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet.
Hon analyserar just nu enkätsvar från 1000 svenska ungdomar som fått svara på frågor som: ”I vilken utsträckning skulle du säga att du är religiös?” ”I hur hög grad skulle du säga att du är troende?” ”I hur hög grad skulle du säga att du är ateist?”
Hon ser då att jämfört med andra länder sticker Sverige ut på flera sätt.
– Bland annat har vi, på grund av medlemskapet i Svenska kyrkan, hög grad av religiös tillhörighet i Sverige. Samtidigt är den religiösa aktiviteten väldigt låg och har varit under lång tid. Allt färre konfirmeras och man besöker sällan en religiös helgedom, säger Maria Klingenberg.
Forskarna har också frågat i vilken mån ungdomar känner tillhörighet till kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism. 24 procent svarar då att de känner en stark eller ganska stark tillhörighet till kristendomen. För de andra religiösa traditionerna är det mindre än tre procent som upplever en stark tillhörighet. En tredjedel svarar genomgående att de inte känner någon tillhörighet alls, oavsett religiös tradition.
– Det här betyder att en majoritet av unga i Sverige upplever att de tillhör åtminstone en religiös tradition, även om tillhörigheten oftast är svag. Siffran kan upplevas som hög för vissa och låg för andra. Det är dock viktigt att komma ihåg att man kan uppleva tillhörighet av olika anledningar. För vissa bottnar den starka tillhörigheten i att de har valt att identifiera sig med en religiös tradition. För andra kan det handla om att förknippa en religiös tradition med ett kulturarv, säger Maria Klingenberg
Samtidigt är religionen närvarande på ett annat sätt än vad den har varit för tidigare generationer.
Det är nu en mer politisk fråga. Till exempel debatteras religiösa friskolor frekvent bland de politiska partierna. Och den terrorist som dödade människor i Stockholm 7 april 2017, har uttryckt sympatier för IS-material på sociala medier.
Smal uppfattning om religion
Vi utmärks också av en smal uppfattning om vad religion är. Trots att vi är medlemmar i Svenska kyrkan eller ger våra barn kristna namn ser vi inte det som ett uttryck för att religionen har en plats i våra liv.
Däremot är vi snabba att definiera människor från andra kulturer som religiösa. Möter vi en kvinna med sjal, som har döpt sitt barn till Mohammed antar de flesta av svenskarna att hon är religiös.
– Men hon kan vara ”kultur-muslim” och förhålla sig till islam på samma sätt som vi förhåller oss till kristendomen. Något som vi ofta har svårt att tänka oss. Vi använder religion framförallt när vi beskriver det som andra gör. Andra är religiösa. Men inte vi.
Istället hyllar vi det fria tänkandet och att på egen hand utforma vår högst privata syn på livets mening och mysterier. Individualism, är ett honnörsord i svenskarnas trosbekännelse.
– Det är ett genomgående drag i undersökningar av svenskars religiositet under hela 1900-talet. Utmärkande är att man vill betona att man inte köper en lära rakt av. Man är istället självständig och kritisk och man gör ett eget, genomtänkt val, säger David Thurfjell.
Det är lätt att tro att det är en hållning som blivit starkare i takt med att kyrka och samhälle glidit isär allt mer, men det är ett synsätt som är djupt förankrat sedan lång tid.
– Att man vill hitta sig själv och ha rätt att uttrycka vem man är, är ingenting nytt. Det är en värdering som är så stark att den nästan är sakral. Den förstärks av protestantismen eftersom protestantisk kristendom handlar om individens snarare än kollektivets relation till Gud. Och den samverkar med sekulariseringen och moderniseringen, säger David Thurfjell.
Det här förhållningssättet är något som får konsekvenser i svenskarnas religiösa sökande. Även om kristendomen är absolut störst har buddismen en särskild dragningskraft.
– Det finns ett intresse för österländska traditioner som man omformar efter det individualistiska, naturmystiska tänkandet som vi har. Buddismen får bli en sorts projektionsyta för de egna tankarna och idealen.
– När jag har intervjuat människor beskriver de ofta buddismen som annorlunda än andra religioner. Att den är mer som en filosofi, inte är så politisk och att den är fredlig. Men alla religioner är fredens religion enligt sin egen självuppfattning och i den politiska praktiken är buddismen lika politisk och våldsam som andra religioner.
Svenskars ologiska inställning till religion
Den positiva synen på buddismen har sina rötter i 1800-talets världsordning. Flera av de drag som svenskar uppskattar mest, som avsaknaden av hierarkier, möjligheten för var och en att utöva buddism på sitt sätt och betoningen på en metod som kan ge vanligt folk inre lugn och meditation, är anpassningar av buddismen.
– Den är en variant av buddism som kallas protestantisk buddism och som kom till för att möta konkurrensen från kristendomen. Hierarkier togs bort, för det fanns inte i protestantismen. Man tog bort hokus pokus för det hade inte protestanterna och man gjorde den mer individualistisk för så var det i protestantismen. Det är ofta den varianten som sedan exporteras till Europa. Så de svenskar som idag attraheras av den individualistiska och med naturvetenskapen kompatibla buddismen, gillar en religion som har tagit många väsentliga komponenter från den kristendom som de har lämnat.
Men hur ska man förklara svenskarnas ologiska inställning till religion? Rationella och privatmystiska, avkristnade men kyrkobetalande. Allt på samma gång.
– Vi människor är pragmatiska varelser som lever i olika typer av världar samtidigt: vi har ett förnuft, vi har ett känsloliv, vi har motsägelsefulla erfarenheter. Religionen är en del av mänsklig kultur och är precis lika flexibel, komplex och mångfacetterad som vi människor är, säger David Thurfjell.
Problematiskt att undersöka religiös inställning
Att undersöka hur människor ser på religion är förenat med en rad metodproblem. Det vittnar alla de forskare som forskning.se varit i kontakt med för den här artikelserien.
Till exempel är det inte självklart hur vi definierar religion. Ska man fråga efter människors tro eller om de tror på gud? Och tro är i sig ett protestantiskt begrepp som därmed kan begränsa svaren. Ska man mäta graden av religiositet genom medlemskap i ett religiöst samfund? Vad säger det då om till exempel Sverige där 63 procent av befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan, men de flesta utan att tänka på det.
Ett exempel på problem som kan dyka upp är när forskare i Estland i en undersökning kunde se att fler anser att växter har en själ än att människor har en själ.
– Det är ju förstås jättekonstigt och man måste förstå det genom vad frågorna signalerar, säger David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Om man svarar att man tror att växter har en själ då uttrycker man att man tycker att naturen är värdefull. Säger man däremot att man tror att människor har en själ kan det tolkas som att man är lite flummig och religiös. Svaren signalerar alltså någonting annat än en genomtänkt världsbild.
Religionsforskare använder sig därför av flera olika metoder. Enkätstudier kombineras med djupintervjuer och etnografiska studier som ger utrymme för mer sammansatta svar än bara ja eller nej.
Text : Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
Trenderna i vårt beteende ger fjällvärldens aktörer information om framtida möjligheter och utmaningar. Under tre års tid har forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet studerat beteendemönster och attityder hos besökare i de svenska fjällen. Som underlag för sina resultat har forskarna gjort uppföljningar av tidigare genomförda undersökningar. De har även analyserat beteendet på internet och i sociala medier.
– Syftet med vår forskning har varit att ta fram kunskap om vilken effekt våra beteenden kan ha på framtidens fjällandskap så som det beskrivs i miljömålen, säger Peter Fredman, professor vid Mittuniversitets forskningscenter Etour. .
Tillsammans med de andra deltagarna i forskningsprojektet Den nya fjällupplevelsen har han identifierat fyra starka trender:
Fjällturismen blir mer mångfacetterad Även om utförsåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.
Fjällturismen blir mer sportifierad
Det blir allt viktigare för fjällbesökarna att jämföra sina prestationer med andra och trenden med tävlingar i fjällmiljön fortsätter starkt. Det gör även trenden att möjliggöra för människor att utföra naturpräglade aktiviteter inomhus.
Fjällbesökarna söker exklusivitet
Andelen besökare som vandrar ökar. Allt fler fjällbesökare genomför allt längre vandringar och efterfrågan på ostörda miljöer långt från bebyggelse ökar. Att tälta i fjällen blir mer vanligt samtidigt som efterfrågan på bekvämlighet och god service för det betalda boendet ökar.
Hellre avkopplad än uppkopplad
Den allmänna trenden att vi lägger allt mer tid på att söka och dela information digitalt avspeglar sig inte i fjällbesökarnas beteendemönster. Längtan efter att få vara ostörd är en stark drivkraft bakom fjällvistelsen. Däremot använder 70 procent av besökarna internet som huvudsaklig källa för att skaffa sig information inför vistelsen.
– Liksom all annan mänsklig aktivitet påverkar turismen den ekologiska, ekonomiska och sociala utveckling i fjällmiljön. Att ha koll på hur våra beteendemönster förändras över tid kan vara värdefullt i många sammanhang. Bland annat vid planering av infrastruktursatsningar, i förvaltningen av fjällandskapet liksom vid planering av utbud och service i fjällnära miljöer säger Peter och fortsätter.
– Det finns idag stora skillnader när det gäller sociala och ekonomiska förutsättningar mellan de svenska fjällorterna. Fjällbesökarens val av destination beror i hög grad på möjligheten att ta sig dit på ett smidigt sätt.
Storslagen fjällmiljö är en forskningssatsning som finansieras av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.
Kontakt:
Peter Fredman, professor vid Avdelningen för turismvetenskap och geografi vid Mittuniversitetets forskningscentrum Etour, 010-142 78 04, e-post: peter.fredman@miun.se
Anne-Lie Vainik har i sin avhandlingPolisanmälningar i grundskolan studerat skolrelaterade polisanmälningar för åren 2000-2010 i Stockholms län och intervjuat rektorer om anmälningar som rör hot, våld och förolämpningar bland barn i åldrarna 7-14 år, det vill säga barn som inte är straffmyndiga.
Fokus för forskningen är de barn som utfört handlingarna, där Anne-Lie Vainik frågar sig varför skolrelaterade polisanmälningar görs när barn är under 15 år.
Resultaten visar en komplex arena med flera aktörer inblandande och det framträder både skillnader och mönster i tillämpningen av polisanmälningar i skolan. Det är vanligare att rektorer polisanmäler barns handlingar än att föräldrar gör det.
Polisanmäla en åttaåring eller inte
Rektorernas attityd till polisanmälningar varierar kraftigt, till exempel när det gäller i relation till barns ålder och mognad.
– Vissa rektorer säger sig aldrig kunna drömma om att polisanmäla en åttaårings handlingar. Men en annan rektor menar att ju yngre barnet är desto bättre, i brottsförebyggande mening, säger Anne-Lie Vainik.
Vissa rektorer förmedlar att polisanmälningarna har en markerande och avskräckande effekt på omgivande barn i skolan – för att visa vad som är rätt och fel. I det fallet kan en polisanmälan tolkas användas som ett pedagogiskt verktyg. Om polisanmälningar i de yngre barngrupperna har brottsförebyggande effekter finns det inga studier om och inte heller vilka andra effekter de kan tänkas ha för det polisanmälda barnet.
Polisanmäler för att uppmärksamma socialtjänsten
Skolrelaterade polisanmälningar tillämpas också av andra skäl än vid misstanke om brott eller i brottsförebyggande syfte. Några rektorer berättar att de gör polisanmälningar med målet att socialtjänsten ska förstå allvaret i flertalet tidigare anmälningar till socialtjänsten angående det barn som slåss och skapar ordningsproblem. Ibland polisanmäler de med målet att få föräldrarna att förstå allvaret med barnets problem.
Resultaten visar även att det är i resursskolor och skolor med lågt meritvärde som de flesta polisanmälningarna gjorts. Resursskolor är skolenheter som genom ett litet antal barn och många vuxna, är särskilt anpassade för barn med psykosociala- och inlärningsproblem. Dessa barn är i flera fall redan aktuella hos socialtjänsten. Det antyder att det är barn med sämre förutsättningar än andra barn som i högre omfattning blir föremål för polisanmälningar.
Anne-Lie Vainik vill framöver titta närmare på om polisanmälningarna är brottsförebyggande eller inte och hur polisanmälningarna påverkar barnen.
Avhandlingen: Vainik, Anne-Lie (2017). Polisanmälningar i grundskolan (Police-Reported School Violence in Sweden), Linnaeus University Dissertations No 280/2017, ISBN: 978-91-88357-65-6. Written in Swedish.
Hältor av olika slag är vanliga hos dagens hästar, oavsett om de tävlar eller bara rids på hobbynivå. Att kunna behandla halta hästar är en viktig uppgift för många veterinärer, och ofta görs det med något kortisonpreparat. Dessa läkemedel har visat sig vara mycket effektiva, men de kan också ge allvarliga biverkningar.
Carl Ekstrand har i sitt doktorsarbete vid SLU specialgranskat kortisonpreparatet dexametason; hur det tas upp och omsätts i kroppen och hur effektivt det är i olika doser. Resultaten är mycket intressanta för hästsjukvården, då de visar att preparatet ger bra effekt mot ledinflammationer i lägre doser än de rekommenderade, och då minskar samtidigt risken för allvarliga biverkningar.
Påverkar bedömningen av dopningstester
– Det är väl känt att kortison i höga doser och under lång tids medicinering ger biverkningar, säger Carl Ekstrand. Bland annat kan ledbrosket skadas vid upprepade ledbehandlingar. Samtidigt är en ledinflammation smärtsam och skadlig och bör behandlas.
– Läkemedlet har en fantastisk antiinflammatorisk effekt både vid akuta och kroniska skador, men för hästens skull bör träningen efter avslutad behandling om möjligt förändras, så att problemen inte kommer tillbaka, kommenterar Carl Ekstrand.
Resultaten har betydelse för hästsporten eftersom hästar inte ska tävla när de är påverkade av läkemedel, både av djurskyddsskäl och sportsliga skäl. Samtidigt har det förekommit flera fall av misstänkt dopning hos hästar som fått i sig läkemedel genom att till exempel stå i en box där en medicinerad häst tidigare stått.
– De senaste årtiondena har anti-dopningslaboratoriernas analysmetoder blivit mer känsliga, och läkemedel kan mätas vid så låga koncentrationer att de inte längre kan anses ha någon effekt, säger Carl Ekstrand.
För att hantera den problematiken har organisationer inom hästsporten infört till exempel rapporteringsnivåer och karenstider när det gäller olika läkemedel. Vetenskaplig dokumentation ligger till grund för vilken koncentration som bestäms när det gäller rapporteringsnivå.
Förordar restriktiv dosering
Det innebär att om läkemedelskoncentrationen ligger under en viss nivå rapporteras provet vara negativt, och hästen anses alltså inte var dopad. En grundförutsättning för rapporteringsnivåer är att det finns ett direkt samband mellan halten av läkemedlet i blodplasma och effekten, något som Carl Ekstrand nu har visat när det gäller dexametason.
Att kunna mäta läkemedelskoncentrationen i blod eller urin har stor betydelse när hästar testas för dopning vid tävling eller träning. I avhandlingen visar Carl Ekstrand att det finns ett tydligt samband mellan halten dexametason i blodplasma och den effekt preparatet har på hästen. Men denna kunskap har han också kunnat beräkna vid vilken koncentration i blod eller urin som läkemedlet saknar effekt, och den koncentrationen kan användas som rapporteringsnivå. Karenstiden är den tid som ska förflyta mellan avslutad medicinering och första tävlingsstart.
Carl Ekstrand anser att det behövs mer kunskap om hur olika kortisonläkemedel omsätts i och påverkar hästens kropp. Läkemedlen är från början framtagna för människor, och doserna behöver därför anpassas till varje djurslag.
– Innan vi vet mer bör man vara restriktiv vid dosering av kortisonläkemedel till häst. Ett behandlingsprotokoll med lägre doser skulle kunna leda till färre oönskade effekter, vilket vore betydelsefullt för djurvälfärden.
En längre sammanfattning på svenska finns på s 73–75 i avhandlingen.
Studierna har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.
Ett balanserat blodsocker – med små svängningar i blodsockernivån – är bättre för hälsan. Det beror på att ett förhöjt blodsocker – tillsammans med exempelvis bukfetma, blodfettsrubbningar och högt blodtryck – på sikt kan öka risken för att drabbas av olika sjukdomar.
I avhandlingen testades bröd bakat med olika kostfiber: guargummi, beta-glukaner och en speciell typ av majsstärkelse. De tillsatta fibrerna gjorde att bröden gav ett lägre blodsockersvar jämfört med ett bröd bakat på vitt mjöl. Personerna som ingick i studien var unga, friska studenter som åt bröden till frukost vid olika tillfällen. I samband med att blodsockerhalten mättes tillfrågades de även om hunger- och mättnadskänsla.
Minskade hungerkänslor med guargummi och beta-gluken
Det visade sig att bröd bakat med guargummi och beta-glukan minskade de upplevda hungerkänslorna och hade positiva effekter på två av de hormoner som styr vår aptit.
– Eftersom vi äter flera gånger om dagen, varje dag, hela livet, ville jag undersöka hur ett populärt livsmedel som bröd kan underlätta kroppens arbete vid varje måltid. Jag ville också utgå från ingredienser som går att inhandla här i Sverige och som är relativt lätta att hantera, säger författaren Linda Ekström vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning.
Smakmässigt skiljer sig dock bröden från det vanliga vita referensbrödet som användes i studien. Brödet som bakas med guargummi ger enligt dem som smakat det en slemmig hinna på tungan – och är bättre rostat, medan brödet bakat med betaglukan får en lite seg struktur liknande ett ljust surdegsbröd.
Kostnadsmässigt är det också stora skillnader: betaglukanen kostar exempelvis betydligt mer än vanligt vetemjöl – det skiljer ungefär 100 kronor per kg. Mängden betaglukan som behövs tillsättas för att påverka blodsockernivåerna är dock förhållandevis liten – vilket gör att ett kg räcker till många bröd.
Pasta i stället för vitt bröd till frukost
– Även om det kostar mer att baka fiberbröd tycker jag personligen att det är ett litet pris att betala för en bättre hälsa. Min förhoppning är att bagerier kan bli intresserade av att baka med dessa fiber, eftersom det skulle det göra enklare för privatpersoner som då inte behöver baka själva.
Inom ramen för avhandlingen testades också hur vit pasta påverkar blodsockernivåerna. Det visade sig att försökspersonernas blodsockersvar var betydligt lägre efter en pastafrukost än efter en måltid bestående av det vita brödet. Det beror på att våra kroppar inte kan bryta ner stärkelsen i pastan lika snabbt som i vitt bröd.
– Det är intressant att vit pasta faktiskt inte påverkar blodsockerhalten lika mycket som bröd. Pastan har fått ett oförtjänt dåligt rykte, avslutar Linda Ekström.
Världens befolkning ökar samtidigt som genomsnittsinkomsten stiger, vilket medför att efterfrågan på kläder och andra textilier skjuter i höjden. Man räknar med att den globala textilförbrukningen år 2050 kommer att vara tre gånger så hög som 2015.
Bomullsproduktionen, som förr var den dominerande fiberråvaran, kommer minska eftersom allt mer jordbruksmark behövs för livsmedelsproduktion. Idag framställs cirka 60 procent av textilierna med hjälp av petroleum men eftersom olja är en icke förnybar råvara kommer den att ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid. Därför behövs nya miljövänliga textilråvaror baserade på förnyelsebara råvaror.
Ökande efterfrågan på skogsbaserade textilfibrer
Idag talas det ofta om skogsindustrins problem med vikande försäljning som ett resultat av minskad pappersförbrukning. Efterfrågan på tidningar och papper sjunker medan efterfrågan på miljövänliga skogsbaserade textilfibrer ökar.
– Vårt forskningsprojekt innefattade två typer av sulfitkok av gran och tallved, säger Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik vid Karlstads universitet. Målet med projektet var att öka förståelsen för vad som sker vid sulfitkokning av barrvedsmassa där slutprodukten är dissolvingmassa, det vill säga nästan ren cellulosa, samt undersöka om sulfitkokning kan förbättras ytterligare så att i slutänden det ekonomiska utfallet förbättras.
Huvudfokus för den här studien var att ta fram ny kunskap om sulfitteknologin. Studien handlar om att förstå och undersöka avgörande aspekter på massaproduktion från billigare råmaterial för cellulosatillverkning. Forskningsresultaten är användbara för att tillverka ännu bättre sulfitmassor och på sikt kanske även nya sulfitbruk kan komma att anläggas.
Olika råmaterial kan blandas utan problem
– Vår studie visar att olika råmaterial utan problem kan blandas och ändå resultera i cellulosa av bästa kvalitet, säger Raghu Deshpande. Möjligheten att producera lönsamma biprodukter som till exempel etanol gör dessutom denna tillverkningsprocess mer hållbar såväl ur ett miljö- som samhällsperspektiv.
Forskningen har gjorts inom VIPP företagsforskarskola och finansierats av Domsjö Fabriker, MoRe Research, Kempestiftelsen samt KK stiftelsen. VIPP står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter och är ett samarbete med industrin vars syfte är att stärka universitetets forskningsmiljöer och kompetensutveckla näringslivet.
Kontakt: Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik, tel 054 700 2118 eller raghu.deshpande@kau.se eller professor Ulf Germgård, tel 054-7001780 eller ulf.germgard@kau.se
– Vi har undersökt kvinnor över 65 år eftersom de tillhör de minst aktiva grupperna i befolkningen, där samtidigt risken för hjärt- och kärlsjukdomar är hög, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.
Stillasittande är förknippat med hälsorisker som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Men Örebrostudien visar att det är den dagliga mängden av fysisk aktivitet som är avgörande för hälsan.
Uppmuntra till raskare fysisk aktivitet
– Studien visar hur viktigt det är att uppmuntra till mer fysisk aktivitet. Men då är det inte vardagslunk utan det måste vara minst en rask promenad eller annan fysisk aktivitet som kräver viss ansträngning, säger Andreas Nilsson, forskare vid Örebro universitet.
I Örebrostudien medverkade 120 äldre kvinnor. De genomgick en hälsoundersökning och sedan mättes deras fysiska aktivitet med rörelsemätare under en vecka.
Resultaten kan gälla fler grupper eftersom de går i linje med en sammanställning av tidigare forskning, en meta-analys, baserat på en miljon vuxna män och kvinnor som indikerat att fysisk aktivitet snarare än stillasittande påverkar risk för dödlighet.
– Vår studie pekar i samma riktning – att negativa hälsoeffekter av mycket stillasittande avtar med mängden fysisk aktivitet, säger Fawzi Kadi.
Det betyder att om en person joggar medan en annan bara gör lättare aktiviteter, då kommer den första ha en mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än den andra – oberoende av hur mycket de sitter stilla.
– Pauser i stillasittandet är självklart bra, men mer motion är bättre för hälsan, avslutar Andreas Nilsson.
Kartläggningen av vilka gener som bestämmer däggdjurs pälsfärg och fåglars fjäderdräkt har gjort stora framsteg de senaste 20 åren. Den största utmaningen inom detta forskningsområde är nu att förstå hur färgmönster uppkommer. Och det är svenska och franska forskare som i en ny studie, publicerad i PLOS Genetics visar att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg.
Här står fåglarna i en klass för sig vad det gäller variationsrikedom och komplexitet. I den studie som publiceras idag har forskarna studerat hur färgteckningen sex-linked barring uppkommer hos höns. På svenska kallas detta gökfärg eftersom de randiga fjädrarna påminner om gökens vattrade fjäderdräkt.
Anlag för gökfärg sitter på Z-kromosomen
I Frankrike finns till exempel en ras som heter Coucou de Rennes (Göken från Rennes). Gökfärgen visar en dominant könsbunden nedärvning och anlaget sitter på Z-kromosomen. (Hos höns såväl som hos alla fåglar så är hanen homogametisk ZZ och honan heterogametisk ZW).
– Vi har nu visat att gökfärgen beror på två oberoende mutationer som tillsammans påverkar funktionen av CDKN2A-genen. Den ena är en regulatorisk mutation som ökar uttrycket av CDKN2A i fjäderns pigmentceller. Den andra mutationen gör att det protein som CDKN2A ger upphov till blir mindre aktivt. Vi kan säkert säga att detta är två oberoende mutationer eftersom vi även har undersökt höns som bär en genvariant som bara har den regulatoriska mutationen och dessa höns blir mycket ljusa med bara svagt färgade band.
– Detta talar för en evolutionär process där först den regulatoriska mutationen uppstår och i ett senare skede en annan mutation som påverkar proteinstrukturen, säger Leif Andersson professor vid Uppsala universitet, SLU och Texas A&M University, som har lett studien.
Ökad aktivitet i en känd tumörsuppressorgen
– Tillsammans ger dessa två mutationer upphov till en fjäderdräkt som vi människor upplever som särskilt attraktiv. Den viktigaste orsaken till att vi ser en så omfattande variation i färgteckningen hos våra husdjur är att vi helt enkelt uppskattar denna biologiska mångfald så länge som husdjuren är friska och producerar de nyttigheter de berikar våra liv med, säger Leif Andersson.
Studien illustrerar värdet av våra husdjur som modell för evolutionära processer i naturen. Forskarna är övertygade om att denna evolution av genvarianter som beror på fler än en mutation är snarare regel än undantag i naturen.
CDKN2A är en känd tumörsuppressorgen som deltar i regleringen av celldelning och celldöd. Mutationer som inaktiverar denna gen är den vanligaste orsaken till familjära former av malignt melanom. (De allra flesta fallen av melanom hos människa har inte en stark ärftlig komponent).
– Våra resultat visar att genvarianten som orsakar gökfärg hos höns har precis motsatt effekt jämfört med de mutationer hos människor som ökar risken att drabbas av melanom, förklarar Doreen Schwochow Thalmann forskarstuderande vid SLU.
Brist på pigmentceller
– Gökfärgen är associerad med en ökad aktivitet av CDKN2A som gör att det tidvis blir en brist på pigmentceller under en enskild fjäders utveckling. De vita banden uppkommer under de faser då pigmentsyntesen ligger nere på grund av en brist på pigmentceller. Uppenbarligen är pigmentceller särskilt känsliga för förändringar i CDKN2A genens funktion eftersom inaktiverande mutationer hos människa i första hand är associerad med melanom men inte andra cancerformer och höns som bär aktiverande mutationer verkar endast ha en förändrad fjäderdräkt, säger Doreen Schwochow Thalmann.
– Det är fascinerande att en betydande del av världsproduktionen av ägg och kycklingkött sker med höns som bär dessa mutationer i en känd tumörsuppressorgen. Många hönsraser som används i kommersiell produktion, till exempel värphönsrasen vit leghorn, bär på anlaget för gökfärg men det syns inte eftersom de också bär ett anlag för vit färg som maskerar gökfärgen, säger Leif Andersson.
Chizheng Miao, doktorand vid Linnéuniversitetet, har undersökt hur antalet utrikes födda, främst från Mellanöstern, som blivit egenföretagare påverkas av arbetslösheten på den lokala arbetsmarknaden. Han har också funnit att det finns en könsskillnad när det gäller egenföretagandet. Kvinnor påverkas mer av ickeekonomiska skäl, som till exempel familjeskäl. Detta visar vikten av att ha en heterogen arbetsmarknad för egenföretagare.
I avhandlingens andra del studerar Chizheng Miao de aspekter av egenföretagande som inte handlar om pengar.
– Jag har undersökt skillnader i livskvalitet, såsom lycka, mellan lönearbetare och egenföretagare, förklarar han och fortsätter:
Egenföretagande ett frivilligt beslut
– Jag valde Kina som exempel eftersom studier rörande livskvalitet inte är så vanliga i utvecklingsländer. Slutsatsen jag har dragit är att det inte är sämre att vara egenföretagare än lönearbetare i utvecklingsländerna, när det kommer till livskvalitet. Dessutom tyder mina resultat på att egenföretagande sannolikt är ett frivilligt beslut, inte något man tvingas till av omständigheter. Därför vill jag poängtera vikten av att använda livskvalitetsdata som komplement när man utvärderar arbetskvalitet i utvecklingsländer.
Den tredje och sista delen handlar om den ökande importen från Kina. Miao konstaterar att lönen hos varken anställningar inom eller utanför tillverkningsindustrin i Sverige påverkas i hög grad av denna ökande import. Låginkomsttagares lön verkar inte påverkas alls, medan medel- och höginkomsttagares lön istället påverkas positivt. Dessa resultat tyder på att den ökade importen från Kina kommer sannolikt att vara ett komplement till svenska produkter.
– Trots att den ökande importen från Kina inte påverkar sysselsättningen i Sverige i särskilt hög grad, när det kommer till löner, måste ändå viss uppmärksamhet riktas mot den potentiella ökningen av inkomstklyftan mellan låg- och höginkomsttagare som den ökande importen från låginkomstländer kan bli orsak till, poängterar Chizheng Miao.
Chizheng Miao kommer ursprungligen från Kina och har studerat nationalekonomi vid Uppsala universitet. Sina doktorsstudier vid Linnéuniversitetet påbörjade han 2012.Disputationen äger rum den 10 april kl 13.15 i sal Weber, Växjö
Avhandlingens titel: Essays on self-employment, happiness and international trade
Äldres användning av läkemedel har blivit allt mer omfattande under de senaste 20 åren. Det innebär bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar som hör åldrandet till, men det kan också öka risken för läkemedelsrelaterade problem. Rse-Marie Johansson-Pajalas avhandling undersöker i vilken utsträckning sjuksköterskor kan utföra arbetsuppgifter relaterade till läkemedelshantering och vilka hinder de kan möta på vägen.
– En grupp som löper särskilt stor risk för läkemedelsrelaterade problem är de som bor i särskilda boenden, som idag använder i genomsnitt tio läkemedel per person. Problemen kan handla om biverkningar, olämpliga läkemedel, felaktiga doseringar eller andra problem som en person kan uppleva till följd av sina läkemedel. Det kan ha betydande inverkan på äldre personers hälsa och livskvalitet, säger hon.
Arbetar ensamma utan läkarkontakt
Läkemedelshanteringen utgör en stor del av sjuksköterskors dagliga arbete inom äldrevården. De ansvarar för att övervaka multisjuka äldre personer med omfattande behandlingar och de arbetar ofta ensamma utan daglig läkarkontakt. I studierna deltog sammanlagt 216 sjuksköterskor och 54 äldre personer på 13 särskilda boenden i Mellansverige.
– Sjuksköterskor har en viktig roll i hanteringen av läkemedel eftersom de möter sjuka äldre mer frekvent än läkarna och har därför större möjligheter att observera förändringar i hälsotillståndet. Min forskning syftar därför till att undersöka vilka förutsättningar de har att utföra sitt arbete med att övervaka och minska läkemedelsrelaterade problem för förbättrad patientvård och säkerhet i läkemedelsanvändningen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
Resultaten visar att ytterligare utbildning ökar sjuksköterskornas egen uppfattning om sin kompetens, men påverkar väldigt lite arbetet ute i praktiken. Istället är välfungerande samverkan med andra professioner, som omvårdnadspersonal och läkare, avgörande.
– Teamsamverkan är centralt i läkemedelsövervakningen. Sjuksköterskor upplever att de måste förlita sig på omvårdnadspersonalens observationer och rapporteringar medan läkaren i sin tur förlitar sig på sjuksköterskorna. Det är såldes viktigt att hela teamet har goda kunskaper och att var och en är medveten om och tar sitt ansvar samt att kommunikationen dem emellan fungerar.
– Även upprättade rutiner baserade på aktuella riktlinjer är viktigt. Brister detta finns det risk för kostsamma sjukhusinläggningar och onödigt lidande för den äldre personen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
Datorstöd sparar tid och ökar kunskapen
I studien har Rose-Marie Johansson-Pajala även undersökt hur ett datorstöd fungerar som komplement till sjuksköterskans arbete med läkemedelsövervakning. Här matas den aktuella läkemedelslistan in, samt övriga uppgifter såsom provsvar, blodtryck och symptom som den äldre personen upplever. Utifrån detta genererar datorstödet en rapport som innehåller varningar och förklaringar om exempelvis möjliga biverkningar och olämpliga läkemedel.
– Många sjuksköterskor upplever att användningen av datorstödet sparar tid och bidrar till ett bra och säkrare underlag inför mötet med läkaren. Stödet kan också öka kunskapen hos sjuksköterskorna och bidra till ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, vilket också leder till en mer likvärdig behandling. Min studie visar att god samverkan med stöd av teknik inom läkemedelsövervakningen är en förutsättning för ett välfungerande arbete, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
I juli ska Rose-Marie Johansson-Pajala presentera sina resultat på en världskongress inom äldreforskning i San Francisco och redan nu har hon börjat tänka på fortsatt forskning inom området. Ett intressant spår är vidarestudier om omvårdnadspersonalens roll inom läkemedelsövervakningen. Förutom detta är hon även delaktig i ett nytt forskningsprojekt där äldre personer själva använder ett datorstöd, för att se om detta kan bidra till tidig upptäckt av läkemedelsbiverkningar.
– Teknik är bra, vården är komplex och vi får alltfler multisjuka äldre personer som använder läkemedel. Detta gör vården otroligt avancerad och forskningen inom området är viktigare än någonsin eftersom den hjälper oss att bedriva god evidensbaserad vård som leder till högre patientsäkerhet och bättre stöd till sjuksköterskorna, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
– Min forskning handlar om att beräkna hur bra en lastbilschaufför är på att optimera bränsleförbrukning. Med andra ord vill jag kunna säga om mindre bränsle hade kunnat användas i en specifik situation om föraren hade kört annorlunda, säger Iulian Carpatorea, doktorand i signal- och systemteknik vid Högskolan i Halmstad.
I sin licentiatuppsats “Methods to quantify and qualify truck performance”, visar Iulian Carpatorea att bränsle står för omkring 40 procent av kostnaden för en lastbil. För att minska kostnaderna är det därför viktigt att förarna är effektiva i sin körning. Eftersom de flesta varor inom Europa transporteras med lastbil, skulle mindre bränsleåtgång ha stor inverkan på miljön – och därmed på berörda företags ekonomi.
Bristen på att förekomma förändringar
De metoder som används för beräkning av lastbilars bränsleförbrukning i dag utgår från statistiska medelvärden, exempelvis hur många procent av körtiden som används till att bromsa och accelerera, något som i metoden ger olika ”poäng” till föraren. Iulian Carpatorea introducerar två nya metoder som mäter hur föraren agerar i verkliga körsituationer.
– Min metod använder också poäng men syftar dessutom till att förklara värderingen bakom poängen, det vill säga var under en sträcka och varför en förare agerade på det ena eller andra sättet, säger Iulian Carpatorea och tillägger att en viktig faktor är att kunna göra denna bedömning även om viktiga data saknas.
Ett exempel är situationer då föraren kör in i ett hårt trafikerat område. En sorts förarbeteende då är att hela tiden alternera mellan att accelerera och bromsa, vilket inte är särskilt effektivt ur bränsleförbrukningssynpunkt. Ett bättre sätt är att sänka medelhastigheten och minska variationerna i körningen. Ett annat exempel är när man kör uppför en höjd, då fordonets hastighet när färden uppför startar påverkar bränsleåtgången hela vägen över till exempel kullen eller åsen.
– Men den vanligaste orsaken till oplanerad och därmed mindre bra körning är brist på att förekomma förändringar, med andra ord plötsliga inbromsningar.
Återkoppling till förarana i realtid
Iulian Carpatoreas första metod beräknar bränsleåtgången och ger möjlighet att bedöma förarens prestation. Den andra metoden gör en mer kvalitativ analys, och ger bättre förståelse för förarens beslut och hur de påverkar förbrukningen av bränsle.
– Det är önskvärt att mäta körningen utan att väderförhållanden eller fordonets last påverkar resultatet, annars får exempelvis alltid en förare som kör en lättare lastad lastbil bättre resultat än en förare som kör ett tyngre lastat fordon.
Mer forskning behövs inom området, sammanfattar Iulian Carpatorea. Metoderna som han introducerar kan utvecklas ytterligare:
– Jag och mina kollegor gör just nu vårt arbete offline, det vill säga data samlas in med hjälp av sensorer och levereras till oss för analys. Men det finns potential att anpassa arbetet till en online-miljö och på så sätt ge förarna feedback i realtid.
Metoden FPC (Fuel and Predefined Conditions) utnyttjar redan känd kunskap för att införliva effekter från faktorer som inte mäts. Det kan handla om vindhastighet och -riktning eller tryck i däcken. Baserat på antaganden kan dessa icke-uppmätta effekter beräknas och variablernas inverkan uppskattas. Detta krävs för att förarens påverkan på körningen ska kunna räknas ut.
Metoden APPES (Accelerator Pedal Position – Engine Speed) syftar till att bestämma förarens insats, oavsett externa faktorer genom att analysera förarens avsikter med olika beslut i körsituationen.
Iulian Carpatorea doktorerar inom Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School (EISIGS) vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad. EISIGS är en företagsforskarskola där doktoranderna bedriver sin forskning både vid ett företag och vid Högskolan i Halmstad. Iulian Carpatorea är knuten till Volvo Technology Corporation. Högskolan i Halmstad bedriver forskning i nära samarbete med industrin.
Doktoranden Sandra Lindströms har även tittat på hur odlingsåtgärder som gödsling, bekämpning av skadedjur och bevattning kan påverka bins pollinering och rapsens skörd.
– Trots att vi vet att insekter kan bidra till pollineringen av höstraps, och därmed till frösättningen, tar odlarna vanligtvis inte hänsyn till detta. Det beror framförallt på att det har saknats kunskap om hur stor betydelse insekterna har för skörden, säger Sandra Lindström, agronom på Hushållningssällskapet i Skåne och doktorand på SLU.
Sandra Lindström har gjort det första landskapsexperimentet någonsin där hela rapsfält har undersökts under faktiska förhållanden med eller utan honungsbin. Hon och hennes kollegor placerade ut 600 bikupor på 23 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade kupor.
En del fält låg i slättlandskap och andra i mer varierade landskap med naturbetesmarker, där man kan förvänta sig större mångfald av vilda pollinatörer. Sandra Lindström har också gjort försök med burar – där hon kunde manipulera förhållandena – för att studera hur skörden påverkades av insektspollinering i kombination med sortval, kvävegödsling, bevattning och växtskydd.
Mer än 600 honungsbisamhällen sattes ut till skånska höstrapsfält för att studera insektspollineringens betydelse för skörden. Foto: Sandra Lindström
Landskapsexperimentet gjordes i Skåne medan burförsöket gjordes i norra Italien. I båda försöken jämfördes linjesorter med hybridsorter. Linjesorter tas fram på traditionellt sätt, genom upprepad korsningsförädling. Hybridsorter förädlas genom kontrollerad korsning av inavlade sorter som inte är släkt med varandra, vilket resulterar i en mer vital sort.
Ökad skörd bara i linjesorter
Mönstret i studierna var detsamma: Insektspollinering ökade rapsskörden, men bara i linjesorter. I det stora landskapsexperimentet ökade skörden upp till 11 procent i fält och i burförsöket med 19 procent. För hybridsorter syntes ingen skillnad i skörd i något av experimenten.
I genomsnitt gav linjesorterna 9 respektive 13 procent högre skörd än hybridsorter när pollinerande insekter var närvarande.
– Resultaten är intressanta eftersom hybridsorter anses ge högre skörd än linjesorter. En utfasning av linjesorter från utsädesmarknaden skulle kunna minska behovet av insektspollinering, men skulle också innebära en förlorad möjlighet till ökade skördar. De här resultaten tyder på att man bör ta med insektspollinering som en odlingsåtgärd i den officiella sortprovningen, säger Sandra Lindström.
Nästa steg är att studera behovet av insektspollinering i fler rapssorter, dels för att bekräfta att resultaten är allmängiltiga, dels för att ta fram information som lantbrukare kan använda när de väljer utsäde.
Konkurrerar med vilda pollinatörer
Det är också viktigt att undersöka om vilda pollinatörer kan påverkas negativt av att odlarna sätter ut honungsbisamhällen. Sandra Lindström såg att det fanns färre flygande och blombesökande vilda insekter i hösrapsfält som hade honungsbisamhällen vid fältkanten.
– Eftersom vilda insekter också är viktiga för rapsen, kan utsättning av honungsbin delvis försämra pollineringen. Det är också viktigt att insatser för att gynna insektspollinering inte ytterligare ökar hoten mot de vilda pollinerande insekterna säger Sandra Lindström
Hon tittade också på betydelsen av andra åtgärder. I burexperimenten såg hon att en minskad mängd rapsbaggar gjorde grödan mer attraktiv för pollinerande insekter.
Det fanns också en tendens till att insektspollinering ökade skörden mer i höstraps som inte gödslades med mineralgödselkväve på våren.
– Det är ett spännande resultat som indikerar att insektspollinering kan öka kväveeffektiviteten hos höstrapsen, menar Sandra Lindström.
Sandra A. M. Lindström, institutionen för ekologi, SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet, försvarar sin doktorsavhandling Insect pollination of oilseed rape vid SLU i Uppsala. Doktorsarbetet är ett samarbete mellan SLU, Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne. Tid: Fredagen den 7 april 2017, kl.9:00
Plats: Sal W, Ulls hus, Ultuna, Uppsala Opponent: Docent Berry Brosi, Emory University, Atlanta, USA
Kontakt: Sandra Lindström, Institutionen för ekologi vid SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet. 010-476 20 91, sandra.lindstrom@hushallningssallskapet.se
Avhandlingen: Lindström, S.A.M., (2017). Insect Pollination of Oilseed Rape. Doctoral Thesis, Department of Ecology, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2017:18, SLU Service/Repro, Uppsala.
Hur kan man hjälpa amputerade personer att återfå förmåga att uppleva beröring och andra sinnesintryck från omgivningen, exempelvis när de greppar ett föremål eller går på ojämn mark?
En internationell forskargrupp i Sverige och Italien har funnit ett nytt svar på frågan. De har för första gången visat att patienter med osseointegrerade protesimplantat, det vill säga proteser som är förankrade direkt i skelettet, har hjälp av sin hörsel när de uppfattar sin omgivning genom sitt implantat.
Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Scuola Superiore i Sant’Anna i Italien.
Ljud fortplantas genom armar och ben I en artikel som nyligen publicerades i Nature Scientific Reports presenterar forskarna en upptäckt som öppnar ytterligare möjligheter att utveckla nya konstgjorda kroppsdelar. Även om ljudets förmåga att ledas genom skallbenet är ett välkänt fenomen, som noggrant studerats av professor Bo Håkansson på Chalmers som också deltog i studien, var det tidigare inte klarlagt om benledning av ljudet även sker i armar och ben och därigenom bidrar till osseoperception – sinnesintryck från mekanisk stimulering av benförankrade proteser.
– Hittills har den allmänna uppfattningen varit att det är beröring som har spelat den viktigaste rollen för osseoperception hos patienter med konstgjorda kroppsdelar fästa i skelettet, säger Max Ortiz Catalan, som lett forskningen och är föreståndare för Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering.
Francesco Clemente, gästande doktorand från Biorobotics Institute of Scuola Superiore Sant’Anna, utförde experimenten vid laboratoriet:
– Genom fyra olika psykofysiologiska tester har vi visat att även mycket lätta beröringsintryck kan färdas genom kroppen och upplevas i form av ljud. Hörseln förstärker på detta sätt beröringsupplevelsen, till och med hos patienter med benproteser som är osseointegrerade.
Starkare upplevelser och snabbare reaktioner Resultaten visar att osseointegration, som alltså gör det möjligt att fästa stabila, mekaniska robotproteser direkt i skelettet genom ett titanimplantat, förbättrar såväl funktionaliteten som patientens välbefinnande och förmåga att hämta information från sin omgivning.
Forskarna har utfört sina tester på tolv patienter med arm- eller benamputationer av olika omfattning. Samtliga undersökningar visade att patienterna kunde uppfatta mekaniska vibrationer mot titanimplantatet både genom hörsel och beröring. I synnerhet uppgav patienterna att de hörde ljud samtidigt som vibrationer gick genom armen eller benet. Under experimenten fann forskarna att de som har osseointegrerade protester kan uppfatta mycket små stimuli och reagera snabbare på dem, tack vare de ytterligare intryck som hörseln ger.
– I praktiken upplever patienterna förnimmelserna som starkare och mer rika på information eftersom de består av två olika former: beröring och hörsel, säger Max Ortiz Catalan. Detta är ett viktigt framsteg för kunskapen om osseoperception som sådan, och i ett bredare perspektiv även viktigt när det gäller hur människor uppfattar beröring och ljud. Den här upptäckten kan bli en utgångspunkt för att ta fram nya proteser som ger användaren förstärkta sinnesintryck.
Fakta om forskningen
Forskningen är ett samarbete mellan institutionen för signaler och system på Chalmers, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, samt BioRobotics Institute of Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
– Det finns ett intresse för österländska traditioner som man omformar efter det individualistiska, naturmystiska tänkandet som vi har. Buddismen får bli en sorts projektionsyta för de egna tankarna och idealen.
Även om utförsåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.
