Trafikverket önskade mer kunskap om hur marken påverkar funktionen hos typprovad vägutrustning och gav uppdraget till Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att testa detta. För att få fram underlag har VTI:s krocklaboratorium gjort dynamiska prov med krockvagn, några statiska dragprov samt ett par krockprov med fordon.
– Resultaten visar att ståndarens (stolpens) funktion tämligen direkt beror på dess nedgrävda längd i väl packad mark, oavsett stolptyp eller stolpfundament, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI.
Stolpar bör sticka ner minst en meter
I sammanlagt 28 prov har olika vägräckesståndare provats, såväl dynamiskt som statiskt. I rapporten konstaterar författaren att ståndare som har ett nedstick kortare under marknivån än 1,0 meter kategoriskt bör undvikas, då dessa lättare dras upp av det deformerade vägräcket eller roterar upp ur marken vid påkörning.
En annan slutsats är att slänter inte bör anläggas närmare än 0,6 meter bakom ett vägräcke, eftersom den av slänten störda grusvolymen gör att vägräckets funktion minskas. Projektet visar också att man med all sannolikhet enkelt kan förbättra vägräckens generella funktion i mark med sämre bärighet eller packningsbarhet, genom att förlänga vägräckesståndare ned i marken.
Enkel mätmetod för stabilitet behövs
– Troligen finns ett behov av en framtida mätmetod som snabbt och enkelt kan mäta markens sidostablitet i fält med avseende på vägräckens funktion. Ett sådant verktyg skulle underlätta för entreprenören som sätter ut ett vägräcke, så att denne vet att det blir rätt. Det skulle samtidigt underlätta för väghållaren som enklare kan göra ett korrekt förfrågningsunderlag och i efterhand kontrollera om han fått det funktionella vägräcke som var beställt, säger Jan Wenäll.
I rapporten konstateras avslutningsvis att det finns annan vägutrustning som är lika beroende av markförhållanden, till exempel belysnings- och skyltstolpar, vägräckesändar – kanske särskilt de vägräckesändar/förankringar för vajerräcken som är konstant belastade av en sidledes kraft, samt diverse olika krockdämpare förankrade i mark.
Arne Fagerström utmanar den traditionella synen på ekonomisk aktivitet och ger förslag på hur nya tankar om ett hållbart samhälle kan utvecklas, i en öppen föreläsning i en serie om hållbar ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Han utgår från den rådande ekonomiska tänkandet, hur vi skapar och fokuserar på vinst och hur pengar har varit det som styrt oss.
– Vi måste växla tankesätt till den ursprungliga definitionen av ekonomi, ursprungligen var definitionen hushållning av resurser.
Dubbel bokföring
Han förklarar att detta fokus på pengar startade för ungefär 5-600 år sedan, när vi började med dubbel bokföring. Så tillkom banker i norra Italien, och sedan har det blivit mer och mer fokus mot pengar och vinst.
– Kapitalismen och industrialismen – och att alla resurser borde vara gratis eller billiga, det var så man tänkte. Företagen behövde inte betala för naturresurserna och betalade så lite som möjligt till de anställda.
Nu har det blivit uppenbart att resurserna inte är oändliga och att vi måste börja vårda dem.
– Genom ett hållbart företagande skapas värden på många olika sätt och ekonomi blir att hantera resurser och värden. Värdet är inte bara de varor som trillar ut i ena änden och produkterna de kan ge under sin livstid, utan värdet är mycket mer än så t ex att man är glad när man går hem från jobbet.
Fyra basresurser
Arne brinner för hållbarhet och han har skapat en modell som baseras på fyra basresurser, människa, miljö, teknologi och ekonomi.
– Det är en cirkulär modell, ett kretsloppstänk, som börjar vid råvaran och slutar vid återvinning, för att så småningom komma tillbaka i form av råvara, säger professor Arne Fagerström.
För mer information: Arne Fagerström. professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle. Tel: 0730- 300 260. E-post: arne.fagerstrom@hig.se
Föreläsningsserie om hållbar ekonomi
Arne Fagerströms föreläsning ”Hållbar ekonomi, vad är det och vad ska det vara bra för?”, är den första i en serie av sju då Högskolan i Gävle under 2017 arrangerar en seminarieserie under temat ekonomisk hållbarhet.
Seminarierna speglar ekonomisk hållbarhet integrerat i olika kontexter. Hur ekonomisk hållbarhet inverkar på etiska ställningstaganden, teknisk och miljömässig utveckling, bidrar till sociala ohållbara konsekvenser, påverkar utveckling inom skola för att nämna några.
De olika perspektiven presenteras vid sju olika lunchseminarier i samband med sopplunch.
Titel: Hållbar ekonomi, vad är det och vad ska det vara bra för? Föreläsare: Arne Fagerström Datum: Onsdag 5 april Tid: kl. 11.00-13.00 Plats: Krusentjernasalen, Högskolan i Gävle
Fler föreläsningar i serien:
28 april: Etik och ekonomi. Handlingsstrategier för en hållbar värld (Jari Ristiniemi
2 juni: Friskolor och konkurrens: ett svenskt skolpolitiskt misslyckande? Daniel Pettersson
15 september: Det miljömässiga perspektivet på ekonomisk hållbarhet, Ola Norrman Eriksson och Karl Hillman
20 oktober: The global economy is growing unsustainable. How does this affects societies? Gloria Macassa
24 november: Det finansiella perspektivet på hållbarhet, Lars Hassel
8 december: Workshop: Ekonomisk hållbarhet från ett multidisciplinärt perspektiv, Rodrigo Lozano
– Trots att var fjärde kvinna har besvär av urinläckage söker de flesta inte hjälp i vården. Det kan bero på att problemet inte upplevs som så stort, men också på dålig tillgång till behandlingsalternativ, känslor av skam och erfarenhet av att symtomen inte tas på allvar, säger Eva Samuelsson, som är docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och ansvarig för projektet Tät.nu.
Forskargruppen har tidigare visat att appen Tät® – som innehåller information och träningsprogram för bäckenbotten – var effektiv som första linjens behandling för kvinnor med ansträngningsinkontinens. Det är en typ av läckage som uppstår vid till exempel hosta, hopp eller joggning, och där graviditet och förlossning är viktiga riskfaktorer. I en studie hade den grupp som behandlades med appen minskade symtom och antal läckage samtidigt som livskvaliteten ökade i jämförelse med en kontrollgrupp.
– Självstyrd träning verkar vara en mycket uppskattad behandlingsform. Efter att vi för knappt två år sedan gjorde appen Tät® fritt tillgänglig har vi sett att appen nu får 30-50 nya användare per dag, säger Eva Samuelsson.
Söker deltagare för ny behandlingsstudie
Nu startar en ny studie inom forskningsprojektet som ska utvärdera effekten av egenbehandling för trängningsinkontinens och blandinkontinens med stöd av appen Tät®II. Nästan hälften av alla kvinnor med inkontinens har inslag av urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet. Vid sådana besvär vill man ofta ha koll på var närmaste toalett finns och vissa undviker aktiviteter av rädsla för att inte hinna till toaletten i tid. Första linjens behandling för trängningsinkontinens är bäckenbottenträning, vissa livsstilsförändringar och, om man kissar ofta och lite i taget, blåsträning.
I studien kommer 120 kvinnor med trängnings- eller blandinkontinens att lottas till en grupp med tillgång till en app med information eller en grupp med tillgång till en app som dessutom innehåller behandlingsprogrammen. Studien ska utvärdera symtom, livskvalitet, antal läckage och trängningar och jämföra resultaten mellan grupperna efter tre månader. Personer i studien ska ha urinläckage minst två gånger per vecka och ha haft problem med trängningar under minst ett år. Deltagarna får svara på frågor utvecklade i samarbete med urolog, gynekolog och uroterapeut, fylla i en ”kissdagbok” samt bli intervjuade av uroterapeut eller läkare innan deltagande för att utesluta symtom som behöver undersökas i vården.
– Vi har lagt ned mycket arbete för att ta fram en app som ska vara tilltalande, lättanvänd och evidensbaserad. Nu hoppas vi på ett stort intresse för studien så att vi kan utvärdera effekten och hur appen upplevs, säger Towe Blomqvist, som är läkare och blivande doktorand i studien.
Vidareutvecklad inkontinensapp
Tät®II är mer omfattande än den första appen. Den innehåller information om urinblåsan, bäckenbotten, psykologi och livsstilsfaktorer. I appen finns tre olika behandlingsprogram, en statistikfunktion samt möjlighet att ställa in påminnelser. Den kan också ge användaranpassade råd och feedback vid träning. Den nya appen är CE-märkt, vilket innebär att den uppfyller Läkemedelsverkets medicintekniska säkerhetskrav. Innan studien är avslutad finns Tät®II endast tillgänglig för allmänheten i en version med begränsad information och där behandlingsprogrammen är låsta.
Om Tät.nu
Tät.nu är ett forskningsprojekt som drivs av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin vid Umeå universitet. Syftet är att utveckla, utvärdera och implementera e-Behandling för inkontinens. Appen Tät®II utvecklades inom detta projekt av Eva Samuelsson och Towe Blomqvist i samarbete med ITS avdelning för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet. Övriga medarbetare i den nya studien är Emma Nyström, doktorand inom projektet och AT-läkare vid Region JH, samt forskare vid Mittuniversitetet, Malmö högskola, Lunds och Örebro universitet.
För mer information:
Eva Samuelsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 070-696 6440, E-post eva.samuelsson@umu.se
Den 3 april besöker OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015.
Några forskare vid Stockholms universitet ger här sin bild av hur svensk skola ska hantera kunskapsklyftorna:
Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, ordförande i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd och medlem i Skolkommissionen:
– Stödinsatser för elever i behov av stöd måste bli mer effektiva. Svårigheter under de tidiga skolåren och i förskolan ska förebyggas. Saker som inte fungerar ska avvecklas och ersättas av åtgärder som ger effekt. Läroplanerna ska ses över, med hänsyn till kunskap och insikter från kognitionsvetenskap och utvecklingspsykologi.
Hon har i sin forskning fokuserat på det sociala klimatet i skolan och hur man kan minska risken för utslagning av barn som riskerar att få svårigheter med sitt lärande. Läs mer om Mara Westling Allodis forskning
Kontaktuppgifter: 073-461 25 22, mara.allodi@specped.su.se
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk:
– Flerspråkiga elever behöver stöttning för sin språkutveckling, kunskapsutveckling och sociala inkludering. Alla elever behöver undervisning om hur skolans olika ämnen uttrycker sitt kunskapsmål.
Ulf Fredriksson, docent i pedagogik. Han har ansvarat för läsförståelsedelen i de svenska Pisa-undersökningarna 2009 och 2012 och har också deltagit i genomförandet av Pisa 2015. Ulf har varit utredare av regeringens läsa-skriva-räkna-garanti:
– Enligt Pisa 2015 har vi sett hur, trots att resultaten förbättrats något i Sverige, likvärdigheten försämrats. För att få en hållbar förbättring av kunskapsresultat i den svenska skolan är det angeläget att åtgärda detta. En sådan åtgärd kan vara att se till så att elever som behöver stöd får detta tidigare.
Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik. Astrid är vetenskaplig ledare för den forskningsgrupp (PRIM-gruppen) som haft det nationella ansvaret för matematikdelen i Pisa-undersökningen:
– En mycket stor utmaning är att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga alla elever ska ha möjlighet att få det stöd som denne behöver för att nå så långt som möjligt både i sin kunskapsutveckling och i sin demokratiutveckling. Då krävs mod och handlingskraft att fördela resurser efter behov och att lärare, särskilt i de utmanande skolorna, får de bästa möjliga arbetsvillkoren.
Barbro Westlund, universitetslektor som forskar inom språkutveckling, läs- och skrivutveckling och hur man i skolan stödjer och bedömer elevers läsförståelse:
– Vi behöver kvalitetssäkra lärandet för varje elev genom hela skoltiden, oavsett elevens förutsättningar och var skolan ligger. Det innebär att vissa elever behöver få mer riktat stöd än andra i att läsa, förstå och förhålla sig till olika texter. Men alla elever behöver få utmaningar i sitt lärande, även de starka.
Bäckrödingen är en nordamerikansk art som inplanterades i Europa i slutet av 1800-talet och som kan föröka sig i många vattendrag. I Sverige är den klassad som en invasiv art och konkurrerar med öring.
Öringen är däremot en högt värderad fiskart i Europa som är ekologiskt viktig i både rinnande vatten och sjöar, där den indikerar god vattenkvalitet.
Öring , foto Bart Adriaenssens
– Bäckrödingen tycks särskilt väl anpassad till de övre delarna av vattendragen där den generellt har en negativ påverkan på tillväxt, överlevnad och reproduktion hos öring, säger Jörgen Johnsson, professor i ekologisk zoologi.
Mekanismerna bakom dessa effekter är dock dåligt kända, och svåra att förklara eftersom öring tycks vara dominant över bäckröding i direkta konflikter över resurser.
För att förstå dessa effekter bättre, studerades öring och bäckröding i Ringsbäcken i närheten av Borås av forskare i Salmonid Ecology Group vid Göteborgs universitet, i samarbete med en fransk forskargrupp vid Université Paul Sabatier i Toulouse.
”Tigeröring”, steril hybrid mellan bäckröding och öring, foto Peter Westley
Undersökningar av öringens rörelsemönster, uppehållsplatser och val av föda i bäcken kombinerades med laboratoriestudier av simaktivitet, ämnesomsättning och kroppsform.
– En sammantagen analys visade att sambandet mellan öringens individuella egenskaper och dess ekologiska resursutnyttjande var betydligt starkare när den levde som enskild art, vilket avspeglades i en snabbare tillväxt än när den levde tillsammans med bäckröding.
Forskarna tror att en möjlig förklaring till detta kan vara att den nyintroducerade bäckrödingen gör öringens livsmiljö mer oförutsägbar och på så sätt bryter upp komplex av egenskaper som öringen har utvecklats under lång tid.
Fler studier planeras Ytterligare studier planeras för att förstå om bäckrödingen påverkar öringen mer långsiktigt, eller om det rör sig om mer kortvariga effekter som går tillbaka om bäckrödingen avlägsnas.
Kontakt: Professor Jörgen Johnsson, institutionen för biologi och miljövetenskap, jorgen.johnsson@bioenv.gu.se, 031-7863665
I den internationella studien, som letts av australiensiska forskare och där Birgitta Evengård som är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet har deltagit, varnar 41 experter för att samhällen och ekonomier – från tropikerna till nord- och sydpolen – redan idag påverkas när arter förflyttar sig på grund av klimatförändringar.
– Som enda medicinare i forskargruppen bidrog jag med hälsoperspektivet, något som vi inom det stora nordiska klimat- och hälsoforskningsprojektet CLINF redan fokuserar på, säger Birgitta Evengård, som är forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och medförfattare av artikeln.
Komplexiteten kräver samverkan
De förändringar vi nu ser i ekosystemen påverkar människan in på huden – medicinskt, socialt och ekonomiskt. Komplexiteten i artförflyttningarna kräver samverkan mellan många skilda specialiteter och forskningsresultat måste snabbt nå beslutsfattare och medborgare. FN:s hållbarhetsmål, de så kallade SDG 2030, saknar tyvärr delvis ett perspektiv som innefattar hur en snabbföränderlig natur medför plötsliga förändringar för samhällen. Den här studien visar hur artförflyttning är något som måste integreras i en sådan planering.
När deras lokala miljöer förändras svarar många växt- och djurarter genom att flytta mot högre höjder, djupare ner i haven eller i riktning mot polerna. Tidigare studier har visat att landbaserade arter förflyttar sig i riktning mot nord- och sydpolerna med i snitt 17 kilometer per årtionde, medan marina arter rör sig 72 kilometer per decennium i samma riktning. Medan en del arter föredrar ett varmare klimat och blir allt fler i antal så står många andra arter som vi lever på eller interagerar med inför utarmning eller utrotning.
– Vår egen överlevnad är beroende av annat liv på jorden, så omfördelningen av planetens levande organismer utgör en avsevärd utmaning för människor över hela jorden. Vi visar i den här studien hur klimatdrivna förändringar drabbar ekosystem runt om i världen och hur mänsklighetens hälsa och kulturer påverkas i samma process, säger Gretta Pecl, som är forskare vid IMAS, University of Tasmania, och som lett studien.
Så påverkas människor av artförflyttning:
Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat. Näringar: Turism och sportfiske hotas när korallrev dör, när maneter invaderar vatten som används för rekreation, och när sjöborrar förstör fiskhabitat i kelpskogar. Konflikter: Spänningar uppstår när arter förflyttar sig mellan olika ekonomiska zoner eller på grund av landdispyter. Ett exempel på hur artförflyttning orsakar konflikter är det pågående makrillkriget mellan Island och EU. Hälsa: Hotet från infektionssjukdomar som orsakas av exempelvis parasiten malaria och virus som tick-borne encephalitis (TBE) blir allt vanligare när stigande temperaturer gör att mikrobspridande vektorer breder ut sig mot polerna. I regioner där de virusbärande myggorna inte tidigare funnits står människor och djur inför risken att smittas av sjukdomar de inte tidigare varit exponerade för. Ursprungskulturer: Förändringar i de geografiska distributionen av exempelvis fisk och renpåverkar livsmedelsförsörjning, och traditionella kunskapssystem bland samer och andra arktiska ursprungsbefolkningar.Your text
Artförflyttning är enligt studien en avgörande faktor som borde inkluderas i arbetet med att formulera mål, policy och handlingsplaner från lokal till internationell nivå. Enligt forskarna behövs större investeringar i forskning för att förstå och följa artförflyttningar. De menar också att det behövs ett vetenskapsbaserat tillvägagångssätt för att adressera den påverkan som artförflyttning har över lokala, nationella och internationella gränser.
– Interdisciplinära forskargrupper som täcker de biofysiska och mänskliga dimensionerna, inte minst hälsa, är helt nödvändiga för att vi i framtiden ska kunna hantera följderna av artförflyttning. Bättre förståelse och handlingskraftig politik skulle ge oss möjligheter att inte bara minimera de negativa effekterna utan samtidigt maximera de möjligheter som kan uppstå som en konsekvens av de massiva artförflyttningar som kommer ske under överskådlig tid, säger Birgitta Evengård.
Studier av klimatdrivna förändringar i arters distribution är ett relativt nytt vetenskapligt område. Birgitta Evengård leder CLINF, ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsprojekt om smittsamma sjukdomar i Arktis. I februari 2016 anordnades Species on the Move, den första internationella forskarkonferensen inom området. En uppföljningskonferens planeras för 2019 i Kruger National Park, Sydafrika.
Kontakt: Birgitta Evengård,Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-234 9820. E-post: birgitta.evengard@umu.se
Om publiceringen:Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being. Författare: Gretta T. Pecl, Miguel B. Araújo, Johann D. Bell, Julia Blanchard, Timothy C. Bonebrake, I-Ching Chen, Timothy D. Clark, Robert K. Colwell, Finn Danielsen, Birgitta Evengård, Lorena Falconi, Simon Ferrier, Stewart Frusher, Raquel A. Garcia, Roger B. Griffis, Alistair J. Hobday, Charlene Janion-Scheepers, Marta A. Jarzyna, Sarah Jennings, Jonathan Lenoir, Hlif I. Linnetved, Victoria Y. Martin, Phillipa C. McCormack, Jan McDonald, Nicola J. Mitchell, Tero Mustonen, John M. Pandolfi, Nathalie Pettorelli, Ekaterina Popova, Sharon A. Robinson, Brett R. Scheffers, Justine D. Shaw, Cascade J. B. Sorte, Jan M. Strugnell, Jennifer M. Sunday, Mao-Ning Tuanmu, Adriana Vergés, Cecilia Villanueva, Thomas Wernberg, Erik Wapstra och Stephen E. Williams. DOI: 10.1126/science.aai9214.
I över 50 år har kemister utvecklat metallbaserade färgämnesmolekyler för en rad olika tillämpningar, exempelvis displayer och solceller. Helst vill man använda vanliga och miljövänliga metaller som järn i dessa färgämnen, men trots en rad försök har ingen förut lyckats utveckla en järnbaserad färgämnesmolekyl som kan sända ut ljus.
Därför har forskarvärlden i stället i stor utsträckning tvingats använda olika sällsynta och dyrbara metaller som rutenium, som lättare gett de önskade egenskaperna.
Modern molekyldesign bakom järnbaserat färgämne
Men nu har Lundaforskare genom avancerad molekyldesign lyckats manipulera energinivåerna i järnbaserade molekyler så att de liknar de ruteniumbaserade ämnena mycket bättre. På detta sätt har de för första gången skapat ett järnbaserat färgämne som inte bara kan fånga in ljus, utan därefter även sända ut ljus med annan färg. Det senare är betydligt svårare att åstadkomma, och därför är det betydelsefullt att forskarna nu kunnat visa att den nya järnmolekylen sänder ut orangefärgat ljus.
– Medeltidens alkemister försökte framställa guld ur andra ämnen, men misslyckades. Man skulle kunna säga att vi har lyckats med modern alkemi genom att ge järnet egenskaper som liknar rutenium, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Den nya studien, som nu publiceras i tidskriften Nature, beskriver ett järnkomplex vars livslängd i det ljusabsorberande och lysande tillståndet är rekordlångt: 100 pikosekunder, vilket är mindre än en miljarddels sekund. Men trots den till synes obegripligt korta tidsrymden är det fullt tillräckligt.
Nästa steg kommersiell tillämpning
– I kemins värld är detta tillräckligt lång tid för molekylerna att sända ut ljus, säger Villy Sundström, kemiprofessor på Lunds universitet.
De aktuella resultaten är ett viktigt steg på vägen mot tänkbara framtida tillämpningar som lysande material för exempelvis belysning och displayer, men även som ljusfångare i solceller och som fotokatalysatorer för framställning av solbränsle. För att nå dit krävs först en fortsatt utveckling av nya, ännu bättre molekyler.
─ Det skulle kunna röra sig om cirka fem år vad gäller nästa steg, alltså att utveckla molekylerna så att de fungerar för kommersiella tillämpningar, säger Petter Persson, kemiforskare på Lunds universitet.
Förutom Lundaforskarna har även forskare från Uppsala och Köpenhamn varit delaktiga i studien.
Vissa blommande växter är tvåbyggare, vilket innebär att varje enskild planta antingen har han- eller honblommor. I vissa fall kan djur och sjukdomar föredra ett av könen. Kim Moritz och hans handledare, Johan Stenberg, Christer Björkman och Amy Parachnowitsch har undersökt hur växtkön påverkar växtätare och svampsjukdomar som angriper korgvide (Salix viminalis).
Rådjuren föredrar honplantorna
I ett stort fältexperiment, med 30 mindre korgvideplanteringar strax öster om Uppsala, såg Kim Moritz och hans kollegor att svampsjukdomar (Melampsora spp) drabbade honplantor hårdare än hanplantor. En sammanställning av tidigare studier visar att det tycks vara ett generellt fenomen, både för korgvide och för tvåbyggare i stort. Han försökte även hitta växtegenskaper som kan förklara dessa könsbundna skillnader, men kan ännu inte peka ut någon avgörande egenskap.
Fältexperimentet visade också att rådjursbetningen kan öka mycket om man blandar hon- och hanplantor. Efter rådjursbetning var plantorna i enkönade planteringar nästan dubbelt så stora som de i mixade planteringar.
– Det skulle kunna bero på att hon- och hanplantor producerar olika försvarssubstanser och att rådjuren lättare klarar av att äta mer av en blandning, säger Kim Moritz.
Även pollinatörernas beteende påverkades av växtkön. Det visade sig att pollinatörerna föredrog hanblommor, vilket skulle kunna bero på att dessa förutom nektar även ger värdefull näring i form av pollen.
Bättre pollinering med både han- och honplantor
Trots detta blev smultronplantor som växte nära en blandning av han- och honvideplantor bättre pollinerade än smultronplantor som växte nära enkönade videplanteringar. Att blanda vide av han- och honkön skulle därför kunna innebära förbättrad pollinering av närliggande grödor.
– Men med tanke på att en blandning av han- och honplantor ökar risken för rådjursbete är min slutsats ändå att hanväxter bör användas i odlingar där man vill undvika stora betesskador, säger Kim Moritz.
Kontakt: Kim Moritz. Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 070-252 25 25, kim.karlsson.moritz@slu.se
www.slu.se//KKM
MSc Kim Moritz, institutionen för ekologi, försvarar sin doktorsavhandling Plant sex effects on biotic interactions vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 31 mars 2017, kl 09:00
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Kailen Mooney, University of California, USA
Runt 2011 fick doktoranden Edgar Napoleon Asiimwe vid Örebro universitet upp ögonen för att antalet mobiltelefoner ökade explosionsartat i utvecklingsländerna. Han har själv sina rötter i Uganda och tänkte att området kunde ligga till grund för en forskningsstudie.
Mixad undervisning fortfarande det bästa
– I dag är det fler människor som använder mobiltelefonen än som använder en stationära dator. Jag insåg att högskolor genom mobilt lärande skulle kunna öka möjligheterna att erbjuda utbildning till fler människor, säger Edgar Napoleon Asiimwe.
När han nu lägger han fram sin doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet handlar den bland annat om hur det går till att utveckla mobilt lärande och integrera mobilen i inlärningssituationer, träna lärare att använda detta arbetssätt på bästa sätt samt formulera policys. Han har även undersökt hur man ska förstå vilka behov och roller de som arbetar med att implementera mobilt lärande har.
Edgar Napoleon Asiimwes forskning visar att både lärare, studenter och IT-personal är optimistiska vad gäller att använda och investera i mobilt lärande men att det inte räcker för att det ska fungera maximalt.
– Mina resultat tyder på att i utvecklingsländer kan mobilt lärande för närvarande inte ersätta den vanliga undervisningen ansikte mot ansikte. Det beror både på att det är dålig infrastruktur och att det kostar mycket att bygga upp fungerande webbsystem. Så trots den stora entusiasmen för mobilt lärande är mixad undervisning fortfarande mest lämpad, säger Edgar Napoleon Asiimwe.
Virtuella klassrum vågar vara mer öppna
I projektet har han studerat vilka kommunikations- och samarbetsproblem elever har när de använder mobilt lärande. Han har även undersökt nya metoder som skulle kunna göra de sociala interaktionerna bättre. Det handlar till exempel om att ta fram lämpliga applikationer som matchar behoven hos eleverna och hur den digitala världen fungerar.
En sak som Edgar Napoleon Asiimwe blev förvånad över är att studenterna ansåg att virtuell undervisning var mycket mer demokratisk än den traditionella undervisningen i klassrummet.
– Orsaken som de angav var att deltagare i virtuella klassrum vågar vara mer öppna jämfört med hur det är i vanlig undervisning, där lärarna kan upplevas som dominanta deltagare.
Edgar Napoleon Asiimwe hoppas att hans resultat kan användas vid implementering av ett mobilt arbetssätt på fler platser.
– Jag vill utmana forskare att se alla delar i den virtuella inlärningsmiljön som likvärdig med fysiska klassrum, både vad gäller tekniken och eleven. Det anser jag skulle vara en fördel vid fortsatta teoretiska studier på området.
– Kombinationen av skola och arbetsliv är betydelsefull eftersom de utvecklar olika former av lärande. Men det är viktigt att man vid planeringen av utbildningen tänker på vad som kan läras i skolmiljön respektive på arbetsplatsen, säger Magnus Fjellström.
I sin doktorsavhandling har Magnus Fjellström följt en klass byggelever i gymnasieskolans årskurs tre med inriktning mot träarbetare som bygger hus som en del av utbildningen. Med utgångspunkt i observationer har han genomfört intervjuer med elever och lärarna. Två år senare följdes det upp med de elever som då arbetade som lärlingar i byggbranschen som fick svara på frågor om de kunskapsmål som en byggnadsarbetare förväntas ha kompetens om.
Utbildningsmålen blir mindre viktiga än byggproduktionen
Resultaten visar att utbildningsmålen i både skola och arbetsliv lätt ses som sekundära utifrån den struktur som råder när byggproduktion styr utbildningen. Det blir då i hög grad strävan att bli klar med objektet som styr vilka uppgifter som faktiskt utförs och som eleverna därmed får möjlighet att lära sig utifrån. Att byggutbildning genom elevobjekt i skolan har brister bekräftar även tidigare forskning på området.
Trots att både skolan och arbetslivet tycks ha svårt att möta de mål som finns, visar avhandlingen genom att även fokusera på den efterföljande lärlingstiden, hur skola och arbetsliv i kombination möter de förväntade kunskaper som en byggnadsarbetare förväntas besitta. Vidare visar avhandlingen hur det är möjligt att utveckla olika former av lärande i de två kontexterna, och att de tillsammans i stort möter upp mot branschens krav på utbildade yrkesarbetare.
Skillnaderna i vad som är möjligt att lära är kopplat till dels den frihet eleven eller lärlingen har i genomförandet, dels till vilken stöttning som ges indirekt – genom att se hur andra utför liknande uppgifter – eller direkt genom att lärare eller handledare visar hur uppgifterna ska utföras.
– Man kan dra slutsatsen att det inte behöver vara uppgiften i sig som avgör vad som går att lära utan snarare de möjligheter som skapas i utförandet av uppgiften, säger Magnus Fjellström.
Magnus Fjellström är uppvuxen i Vilhelmina och har arbetat 10 år som snickare. Därefter som yrkeslärare på byggprogrammet på Dragonskolan i Umeå.
Avhandlingen: Magnus Fjellström, Pedagogiska institutionen, försvarar fredag 7 april sin avhandling med den svenska titeln:Att bli en byggnadsarbetare. En studie av yrkeslärande i skola och arbetsliv (Engelsk titel: Becoming a construction worker. A study of vocational learning in school and work life). Humanisthuset, hörsal E, Umeå, kl. 10.00-12.00. Fakultetsopponent: Docent Gun-Britt Wärvik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Infektionsläkaren Gunlög Rasmussen forskare om det komplexa samspelet mellan bakterie och människa.
– Stafylokocker (Staphylococcus aureus)kan orsaka ett brett spektrum av sjukdomar, allt från ytliga hudinfektioner till livshotande blodförgiftning med komplikationer som spridning till hjärtklaffar eller skelett, säger Gunlög Rasmussen, specialistläkare på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Vi får en allt äldre befolkning och därmed ökad sjuklighet. Risken att drabbas av bakterier i blodet med stafylokocker ökar vid ingrepp där främmande material opereras in eller andra kirurgiska ingrepp samt av mediciner som sätter ner immunförsvaret.
– Det är viktigt att få en ökad kunskap om den komplexa interaktionen mellan bakterie och värd för att kunna ge så effektiv behandling som möjligt. I min forskning ville jag titta på olika faktorer som kan påverka att sjukdomsbilden ser så olika ut vid blodförgiftning orsakad av stafylokocker.
Risk för upprepade infektioner
Att Gunlög Rasmussen valde att forska om stafylokocker är dels för att det är en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning. Det är en allvarlig sjukdom med betydande dödlighet. Den andra anledningen var att sjukdomsbilden kan se så olika ut. Stafylokocken är välutrustad med sjukdomsalstrande faktorer som gör den extra framgångsrik att framkalla sjukdom och bidra till risken för upprepade infektioner.
– 30 procent av befolkningen är bärare av gula stafylokocker utan att man är sjuk. Men den kan också orsaka en infektion. Jag har studerat betydelsen av bakteriens genetiska uppsättning av sjukdomsalstrande faktorer, så kallade genotyp vid blodförgiftning.
Gunlög Rasmussen har även studerat immunsvarets betydelse för sjukdomsbild och allvarlighetsgrad då patienten får bakterier i blodet orsakade av stafylokocker.
I två studier undersöktes bakterieisolat utifrån genotyp. Stafylokockerna delas utifrån släktskap in i olika kloner.
– En bakterie som tillhör en klon bär ofta på en viss uppsättning sjukdomsalstrande gener. Vissa kloner var mer benägna att ge bakterier i blodet och hjärtklaffsinfektion.
Hon tittade också på om det skett förändringar i genotyp hos stafylokocker som orsakat bakterier i blodet under perioden 1980-2010. Resultaten visar att förekomsten av vissa kloner och sjukdomsalstrande gener varierade över tid, men att det var ovanligt att bakterierna bar på gener för resistens mot antibiotika.
Immunförsvaret reagerar på olika sätt
För att ge så individanpassad och optimal behandling som möjligt behöver vi en ökad kunskap om hur individens immunsvar ser ut när man drabbas av blodförgiftning med stafylokocker.
– I ytterligare två arbeten i min avhandling har jag studerat olika aspekter av hur patientens immunsvar reagerar när man blir utsatt för stafylokocker. Immunförsvaret aktiveras då mottagarceller känner igen celler som främmande.
– Vid en blodförgiftning kan bakterierna orsaka en mer komplicerad infektion genom att slå sig ner på olika ställen i kroppen som exempelvis hjärtklaffar, skelett och leder. Infektionen är då både besvärligare att utreda och behandla. Vi kunde se stora skillnader i immunsvar mellan olika individer, där de som var mest sjuka reagerade med störst ytterligheter i svar.
I sista delarbetet ville Gunlög Rasmussen studera skillnader i immunsvar hos patienter med komplicerad och icke-komplicerad blodförgiftning. Resultaten visade att de med komplicerad blodförgiftning hade nedsatt immunfunktion, resultat som skulle kunna användas för att ge varje enskild patient en mer individanpassad behandling.
Genotyp: bakteriens uppsättning av gener.
Kloner: genetiskt släktskap mellan olika stafylokocker.
Ett världsunikt avloppssystem ger hopp om ökad hållbarhet för urbana områden. Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH, har granskat systemet och funnit att biogasproduktion, växtnäringsåtervinning och värmeåtervinning kan öka.
Mat- och toalettavfallet forslas bort till en behandlingsanläggning några hundra meter bort för att bli växtnäring och biogas. Med separerade avlopp blir det också enklare att återvinna bad- och köksvattnet till färskvatten.
– Enligt mina beräkningar kan biogasproduktionen närapå att dubbleras och återförseln av näringsämnena kväve och fosfor till jordbruket ökar med 700 respektive 300 procent, säger Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH.
Stora utmaningar med den globala kvävecykeln
För att minska övergödningen är det viktigt att enkelt få tillbaka näringsämnena till åkern, betonar Hamse Kjerstadius. Den globala kvävecykeln pekas ut som en av framtidens största utmaningar för mänskligheten, till och med allvarligare än den globala uppvärmningen.
Näringsämnena i toalettavlopp är alltså prima växtnäring för åkermark.
– Problemet är att vi idag blandar in en massa andra avlopp, till exempel dagvatten och industriavlopp, med toalettavlopp. Förutom att det blir alldeles för utspätt, får vi in oönskade tungmetaller och andra föroreningar som är svårt att rena bort. Avloppsslam är därför ganska impopulärt att använda idag. Med källsorterande system utvinns näringsämnena i en fraktion ren från oönskade föroreningar och detta i fraktioner som är attraktiva för jordbruket.
Sammantaget ställer sig Hamse Kjerstadius mycket positiv till systemet och hoppas att fler kommuner kommer att inspireras av lösningen nu när större delen av Sveriges snart hundra år gamla ledningsnät ändå behöver bytas ut under kommande decennier.
– När ledningsnäten byggdes en gång tiden var egentligen den enda uppgiften att forsla bort avloppsvatten från staden. Idag har vi helt andra utmaningar och avloppsnäten måste anpassas till dessa. Vanligt avfall är vi duktiga på att återvinna, men inte avlopp! Ett exempel på det är att vattenlagstiftningen inte har ändrats avseende återvinning sedan den skrevs för 50 år sedan.
Tre liknande försök i världen
Det innebär en kostnadsökning på ungefär 25 procent att bygga så här, enligt de uträkningar Hamse Kjerstadius gjort tillsammans med SP, Sveriges provningsanstalt. Men den ökade investeringskostnaden vägs upp av miljövinster i form av ökad hållbarhet för urbana områden; ökad biogasproduktion, ökad växtnäringsåtervinning, ökad värmeåtervinning och minskad klimatpåverkan
Oceanhamnen, som det nya stadsdelen heter, förväntas bli inflyttningsklar i slutet av 2018. Området kommer rymma 320 lägenheter och arbetsplatser för sammanlagt 1600 personer.
I världen finns bara tre liknande pågående pilotsatsningar, i Holland, Tyskland och Belgien. De förväntas stå klara ungefär samtidigt. Dessa andra satsningar tar dock inte hand om matavfallet separat och fokuserar inte i samma utsträckning på att återanvända näringsämnen.
Två skillnader med det avloppsystemet
Nytt toalettavfall: De vakuumtoaletter som skall införas i området får ett helt eget avloppsrör, vilket innebär att urin och bajs inte blandas ut med bad- köksvatten och dagvatten såsom idag. Separationen och den låga spolvolymen i vakuumtoaletterna innebär att bättre teknik kan användas i den behandlingsanläggning som ligger några hundra meter bort från bostadsområdet.
På så vis kan mer biogas produceras och från resterna kan bli utmärkta gödselprodukter för åkermark. Vidare kan bad- och köksvatten återvinnas vilket kan bli mer och mer aktuellt i framtiden då allt fler svenska kommuner periodvis erfar vattenbrist.
Nytt köksavfall: Den andra förändringen rör köksavfallet. De bruna påsarna skippas. Istället mal de boende ner köksavfallet ner i en matavfallskvarn bredvid diskhon. På så vis erhålls ett renare matavfall som också kan rötas direkt till biogas.Your text
Hela staden Djenne, belägen i mellersta Mali vid Nigerflodens inlandsdelta, är en levande historisk relik. Moskén är världens största lerbyggnad och hela staden är byggd i en lerarkitektur med tvåtusenåriga anor. I biblioteket pågår ett digitaliseringsprojekt finansierat av British Librarys ”Endangered archives project”. Stadens historia görs tillgänglig för omvärlden och förhoppningsvis säkras även manuskriptens fortlevnad.
Historien om hur Timbuktus hundratusentals manuskript räddades undan islamisterna under kriget 2012 är berömd världen över. Men även systerstaden, det mindre kända Djenne, har en lång historia med koranskolor och ett intellektuellt kulturliv som producerade och samlade in mängder av manuskript från 1300-talet och framåt. Det är en levande del av historien, koranskolorna finns kvar och det produceras fortfarande nya manuskript.
Svenska Sophie Sarin, historiker och sedan tio år hotellägande Djennebo, är den som dragit igång räddningsaktionen. Hon hade bott flera år i staden innan hon förstod att en del av Malis unika manuskriptskatt fanns i Djennes bibliotek och som arvegods hos ortens familjer.
Nu står hon i ett rum med flera uppsättningar upp och nedvända digitalkameror. Vanliga Nikon D5300, upphängda med linsen riktade rakt ned mot en yta täckt av en slät tygmatta där manuskript efter manuskript försiktigt placeras och fotograferas av. Intill manuskripten läggs ett gråkort för vitbalans och en papplinjal. De som i framtiden läser manuskripten på en dator långt härifrån ska få med sig några fysiska fakta, som manuskriptpapprets färgnyans och storlek.
Under tre stora digitaliseringsprojekt i Djenne har omkring 8500 manuskript hanterats och närmare en halv miljon bilder har tagits.
– Det pratas mycket om antalet manuskript men det säger egentligen inte så mycket. Vissa består av en liten lapp medan andra är på flera hundra sidor, säger hon.
Tillsammans med sina lokala kollegor upptäcker hon dagligen nya historiska detaljer och berättelser. På sistone har de hanterat en stor mängd brevkorrespondens mellan Västafrikanska 1800-talsledare. Som när Sokotokalifatets grundare Usman dan Fodio skrev till Seko Amadu (1776-1845), grundare av Masinariket, för att få råd om hur en bra ledare ska bete sig.
– Det finns inte längre några okända delar av världen att resa till och upptäcka, jag tror detta är det närmaste jag kan komma. Det är ett litet äventyr varje dag, säger hon.
När manuskript samlats in i Djenne har det gjorts med varsamhet och tydligt visad respekt för de familjer som haft dem i sin ägo. Fransmännen stal många manuskript under kolonialtiden och Sophie Sarin kan förstå att en del nu tror att britterna är i färd med att göra samma sak. De digitaliserade manuskripten kommer dessutom vara tillgängliga världen över bara genom ett datorklick. En tydlig kontrast till de gamla traditionerna i Djenne.
– Det finns en tanke här om att man måste göra sig förtjänt av att få läsa och förstå manuskripten. Folk här spenderar halva sina liv i koranskolor innan de får tillåtelse att ta del av manuskriptens innehåll. Nu ser de att vem som helst kommer kunna se dem, helt utan vare sig tålamod, blod, svett eller tårar. Det finns folk här som reagerat över detta, säger hon.
Inom forskarvärlden är synen på digitalisering inte oväntat en annan. Håkan Håkansson, docent i idé- och lärdomshistoria och bibliotekarie på Lunds universitetsbibliotek (LUB), ser det som en demokratifråga att vem som helst ska ha tillgång till historiskt material.
Hemma i Sverige finns dessutom ett annat problem. Resurserna för digitalisering är små och stora stycken historia har ännu inte digitaliserats. I LUB:s fysiska arkiv blir medelåldern på besökarna allt högre.
Det som inte digitaliseras försvinner
– Yngre forskare, de som är uppväxta med digitala resurser och med utbildning de senaste 15-20 åren, använder helt enkelt inte fysiska samlingar. De pallrar sig inte hit utan baserar sin forskning på digitala källor. Man kan tycka att det är lite slött, men samtidigt är det begripligt. Digitalt är lättåtkomligt och lätthanterligt, säger han.
Att digitalisera allt framstår som en omöjlighet. Bara på LUB finns det enligt Håkan Håkansson uppemot tretton hyllmil material. Att digitalisera allt skulle kräva 14 000 heltidstjänster under ett år. Men även om det görs ett hårt urval menar han att nya insatser för svensk digitalisering är akuta.
– I praktiken försvinner allt som inte digitaliseras. Det forskas inte på, och då blir det till ett hål i historieskrivningen, säger han.
Digitalisering kan också handla om att rädda människors rätt till sin historia.
– Det finns många exempel runt om i världen där någon gått in och förstört historiska lämningar för att radera till exempel en hel skriftkultur eller en grupps identitet, säger Håkan Håkansson.
Det kastar oss tillbaka till Mali och biblioteket i Djenne. Här vågar man inte lita på att ett nytt kaos inte ska bryta ut. Digitaliseringsprojekten i Djenne startades förvisso redan 2009 men de senaste årens förstörelse gör att digitaliseringen av både Djennes och Timbuktus manuskript blivit än mer angelägen.
Under inbördeskriget 2012 nådde islamisternas ockupation aldrig Djenne. Men de finns kvar i närområdet och trots FN:s fredsinsats i landet har det dykt upp väpnade grupper även längre söderut i landet det senaste året.
– De kan hända att de vill förstöra manuskript mest för att jäklas med folk, rent ut sagt. Men det handlar också om att många av skrifterna bygger på islamska sufi-traditioner som bland annat innehåller magi. Det är sådant som islamisterna inte gillar, säger Sophie Sarin.
En av de arabiskkunniga medarbetarna är Saadou Traoré. I manuskripten ser han Djennes historia representeras. Just nu arbetar han med ett fortsättningsprojekt för Hamburgs universitet där det digitaliserade materialet ska katalogiseras med så många detaljer som möjligt.
– Jag beskriver pappret, olika mönster och själva materialet ingående. Det är en helt ny värld man kan utläsa bara med hjälp av att få information om det fysiska pappret, säger han.
Text: John Palm på uppdrag av Forskning.se
Foto: Malin Palm på uppdrag av forskning.se
Erica Sandlund och Pia Sundqvist, båda docenter i engelska vid Karlstads universitet, har under de senaste fyra åren forskat om nationella prov. De har fokuserat på provet i nian och den muntliga delen i engelska. Där är eleverna indelade i par eller smågrupper och förväntas samtala om en mängd olika ämnen. Läraren sitter med under provet och ansvarar för att bedöma varje elevs prov.
Forskarna genomförde en enkät bland engelsklärare i hela landet, som en del av forskningsprojektet ”Testing Talk”. Enkäten kompletterades med ett antal lärarintervjuer. Syftet var att få en bild av hur ett representativt, slumpmässigt urval av engelsklärare runt om i Sverige såg på just den muntliga delen av det nationella provet.
Stora skillnader mellan skolor
Forskarna ställde frågor om till exempel vilka lokaler lärarna hade tillgång till för provet, vilken typ av stöd man fick från skolan för att genomföra provet och vilken teknisk utrustning man eventuellt använt för att spela in provet samt hur själva bedömningen gick till.
– Resultaten visar att det är väldigt olika förutsättningar på skolorna, vilket gör att provet faktiskt genomförs på helt olika sätt beroende på vilken skola det är. Det gäller storleken på grupperna, om vikarier sätts in, men även tillgång till teknisk utrustning för inspelning, säger Pia Sundqvist, forskningsledare för studien.
På en del skolor genomförs samtliga muntliga engelskprov på en och samma dag som en schemabrytande aktivitet och vikarier sätts in. Det betyder att läraren kan fokusera på att genomföra provet med sina egna elever i lugn och ro. På andra skolor måste läraren använda lektionstid och raster för att hinna med alla prov. De får inte någon vikarie och läraren måste samtidigt ha ansvar för det pågående arbetet i klassrummet.
Gruppstorleken spelar roll
Provinstruktionerna till lärarna har varierat under åren men nämner i regel två eller fler elever per prov. Ungefär en fjärdedel av lärarna sätter ihop elever i par för det muntliga provet, ungefär 60 procent använder grupper på tre elever och resten av lärarna har grupper på fyra eller fler elever.
– Ur elevens perspektiv är det annorlunda om man genomför ett muntligt prov tillsammans med en, två eller tre klasskamrater. För läraren, som ska bedöma varje elev individuellt, spelar gruppstorleken givetvis också en roll. Studien visar att en del lärare väljer stora grupper av tidsskäl, berättar Erica Sandlund, projektledare.
De nationella proven ska bidra till likvärdig bedömning och ge resultat som kan jämföras mellan skolor och kommuner. Skolverket skickar ut detaljerade instruktioner till skolorna om hanteringen av proven samt om genomförandet och bedömningen.
Bedömningen av muntlig färdighet inte likvärdig
– Studien visar att själva standardiseringen av det engelska muntliga provet fungerar bristfälligt. Det har samma tyngd som övriga provdelar, men vi tycker det behandlas ganska styvmoderligt. Det är till exempel omöjligt att utvärdera det muntliga provet systematiskt eftersom det inte är ett krav att spela in.
Det blir också omöjligt för en elev som eventuellt är missnöjd med sitt betyg att få ”a second opinion”. Sådant är lätt ordnat på hör- och läsförståelsen eller på uppsatserna. Då ber läraren helt enkelt en kollega om hjälp om det till exempel väger mellan två betyg, menar Erika Sandlund.
Forskarna fortsätter nu med att studera hur bedömning av muntlig färdighet kan bli mer likvärdig.
Studien: The teacher as examiner of L2 oral tests: A challenge to standardization, publicerad i tidskriften Language Testing och är samförfattad av Pia Sundqvist, Peter Wikström, Erica Sandlund (samtliga Karlstads universitet) och Lina Nyroos, Uppsala universitet.Artikelreferens: doi:10.1177/0265532217690782
Lärarna i studien
204 lärare från hela Sverige svarade på enkäten. Alla utom 6 hade någon form av lärarexamen. 80 procent hade lärarlegitimation för engelska på högstadiet. Ytterligare 11 lärare blev djupintervjuade.
Såhär grupperar lärarna eleverna under provet: Par (24%), Trio (61%), Fyra elever eller fler (16%). 26% av lärarna har för vana att spela in provet. 3 av 10 lärare uppger att sambedömning av provet förekommer, men det vanligaste är att det ej sker
Majoriteten av lärarna (85%) tycker inte att det är speciellt svårt att bedöma provet
Förutsättningarna på den lokala skolan har stort inflytande över hur lärare och elever genomför provet
Studien har genomförts vid den ämnesdidaktiska forskargruppen Rose vid Karlstads universitet och finansierats av Vetenskapsrådet.
Kontakt: Pia Sundqvist, ansvarig för studien, docent i engelska vid Karlstads universitet
Tel: 054-700 15 08 (arbete) eller 076-849 62 26 (mobil) pia.sundqvist@kau.se”>pia.sundqvist@kau.se
Erica Sandlund, projektledare Testing Talk, docent i engelska vid Karlstads universitet
Tel: 054- 700 17 09 (arbete) eller 070-560 65 59 (mobil) erica.sandlund@kau.se
Upptäckten som nyligen har publicerats som en huvudnyhet i Physical Review Letters har en grundläggande betydelse för förståelsen av jonisationsprocesser. Det vill säga den process då en atom genom förlust av en eller flera elektroner övergår från att vara neutral till att bli positivt elektriskt laddad.
– Experimentet har precis öppnat dörrarna till ett nytt forskningsområde och vi har sett en glimt av den nya fysiken. Fler experiment planeras för att undersöka detta fenomen vidare, säger Klavs Hansen, en av deltagarna i studien, verksam både vid Göteborgs universitet och i Tianjin University i Kina.
Den fotoelektriska effekten visar att molekyler, stora som små, kan joniseras genom att ljus kan bete sig som både partiklar (fotoner) och vågor och att elektroner emitterar från ett ämne när det belyses med elektromagnetisk strålning av hög frekvens. Detta upptäcktes av Albert Einstein, och 1921 belönades han med nobelpriset för denna forskning.
Kokar ut elektron ur stora molekyler
Men nu visar alltså forskarna att även en foton, en ljuspartikel, kan jonisera stora molekyler på ett sätt som inte kan förklaras med Einsteins fotoelektriska effekt, något som tidigare inte varit känt.
Den process som forskargruppen upptäckt innebär att en foton absorberas av ett kollektiv av elektroner i en molekyl och att fotonenergin omvandlas till värme. I början sprids värmen bara genom elektronerna men efter bara en tiondels picosekund, alltså en biljondels sekund, börjar också molekylen att värmas upp genom de varma elektronerna. Därefter överförs den större delen av värmen till atomkärnan och molekylen har då blivit en vanlig het molekyl.
– Under den här processen kan molekylen emittera en varm elektron, man kan tänka sig att partikeln blir kokad ut ur molekylen. Det är dessa elektroner vi observerat i experimenten. Temperaturen i molekylen i denna process är ytterst hög, flera tiotusen grader, säger Vitali Zhaunerchyk vid Göteborgs universitet, ledare för forskargruppen.
Ny källa av negativa joner
Forskarna överraskades när experimenten visade att fotoner faktisk absorberades och elektronerna värmdes till så hög temperatur vid absorption av enbart en enkel foton.
Upptäckten har betydelse för astrofysik, i beskrivningen av hur laddade partiklar uppför sig i nyfödda stjärnor.
– Vår upptäckt föreslår en ny källa av negativa joner i områden med nyfödda stjärnor som inte har betraktats förut, säger Vitali Zaunerchyk.
Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med bland annat brittiska forskare vid Oxfords universitet, publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.
Posttraumatisk stress (PTSD) kan drabba personer som har varit med om trauman som krig, tortyr, våldtäkter, motorolyckor eller andra situationer där de upplevde att deras eget eller någon annans liv var i fara. Alla som är med om trauman utvecklar inte den här formen av psykologisk ohälsa, men för den drabbas är ett av de vanligaste symtomen återkommande och påträngande minnesbilder av det skrämmande traumat, som i dagligt tal kallas flashbacks.
Som behandlingsform för den som redan har utvecklat dessa symtom på PTSD används ofta kognitiv beteendeterapi, men i dag saknas förebyggande insatser.
Emily Holmes, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har länge studerat vilka förebyggande effekter som skärmspelet Tetris, tillsammans med andra beteendepsykologiska åtgärder, kan ha på obehagliga, påträngande minnen.
Hindrade traumatiska minnesbilder att fastna
Tidigare har hon studerat friska individer i kontrollerade labbmiljöer. Tillsammans med Lali lyadurai, forskare vid Oxfords universitet, har hon nu för första gången tagit sin modell vidare och gjort kliniska studier på personer som har råkat ut för motorolyckor. Tidigare studier visar att ungefär var fjärde person som varit med om en motorolycka utvecklar PTSD.
– Vår hypotes var att de påträngande minnesbilderna skulle bli färre till antalet om de drabbade fick spela Tetris som en del av en beteendepsykologisk intervention medan de väntade på akuten. Eftersom spelet är visuellt krävande ville vi se om det kunde förhindra att de traumatiska minnesbilderna befästes, säger Emily Holmes.
I studien ingick 71 patienter som varit med om en motorolycka. På akutmottagningen fick hälften av dem genomgå en behandlingsinsats där det ingick att också spela skärmspelet Tetris medan hälften fick utföra en annan uppgift.
Samtliga genomförde uppgiften inom sex timmar efter motorolyckan. Resultatet visade att forskarna hade rätt i sin hypotes. De som hade spelat Tetris hade färre påträngande minnen totalt sett den närmsta veckan efter olyckan jämfört med kontrollgruppen. Forskarna kunde också se att dessa minnesbilder klingade av snabbare.
Viktig första vecka efter olyckan
– Den första veckan är betydelsefull för våra patienter, man åker hem och måste anpassa sig och ta hand om sig själv, då är det svårt med påträngande minnen. Ofta handlar det om flera påträngande minnesbilder om dagen, säger Lali Iyadurai.
Forskarna huvudfokus var antalet påträngande minnesbilder veckan efter traumat. Därför behövs mer forskning på större patientgrupper för att bland annat se om de positiva psykologiska effekterna håller i sig under en längre tid, som till exempel en månad då man som tidigast kan ställa diagnosen PTSD. Men också om tekniken med skärmspel kan användas för personer som redan har utvecklat PTSD, som till exempel flyktingar, där nästan varannan har symtom på PTSD.
– Vem som helst kan påverkas av ett trauma. I framtiden skulle det kunna göra stor skillnad för ett stort antal människor om vi kan använda enkla beteendepsykologiska åtgärder med skärmspel för att förebygga lidande efter trauman, så att de slipper plågsamma minnen. Men mer forskning behövs inom området, säger Emily Holmes.
Forskarna vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet har samarbetat med kollegor vid Medical Research Council Cognition and Brain Sciences Unit, Cambridge i Storbritannien, Ruhr universitet i Tyskland och East Anglia universitet i Storbritannien. Arbetet har finansierats med medel från bland andra Medical Research Council i Storbritannien, UK National Institute for Health Research och The Wellcome Trust.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat.
