– Det här öppnar nya möjligheter för att kunna påvisa olika typer av föroreningar. Till skillnad från dagens sensorer, som bygger på små förändringar i sensorns optiska egenskaper, är vår metod mer robust, säger Maja Feierabend, doktorand på Institutionen för fysik på Chalmers och huvudförfattare av den vetenskapliga artikeln från Chalmers och Technische Universität i Berlin.
Tillsammans med sin handledare, docent Ermin Malic, och doktor Gunnar Berghäuser, har hon utvecklat en helt ny typ av kemiska nanosensorer. De består av ultratunt nanomaterial som är extremt känsligt för förändringar i omgivningen. Om man belyser en sådan sensor kan man se ett så kallat optiskt fingeravtryck, som består av olika frekvenser av ljus. Beroende på vilken typ av gasmolekyler som finns i omgivningen förändras fingeravtrycket.
Chalmersforskarnas tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på nanosensorns yta för att påvisa gasmolekyler. När gasmolekyler finns i närheten av nanosensorn aktiveras dessa mörka elektroniska tillstånd och lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet och visar en ny kurva. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där. (Bild: Maja Feierabend och Ermin Malic)
Chalmersforskarnas metod bygger på att de tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på sensorns yta. När det finns molekyler i närheten aktiveras dessa mörka tillstånd och ytan lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där.
– Vår metod har stor potential och banar väg för ultratunna, snabba, effektiva sensorer med hög precision. I framtiden hoppas vi att detta ska leda till högkänsliga och selektiva sensorer som kan användas inom miljöforskningen, säger Ermin Malic.
Forskarna har ansökt om patent för den nya sensormetoden. Nästa steg är att arbeta vidare med experiment för att kunna förverkliga den nya generationens kemiska sensorer.
För mer information:
Ermin Malic, docent, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 32 63, ermin.malic@chalmers.se
Maja Feierabend, doktorand, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 32 64, maja.feierabend@chalmers.se
Vår tids klimatförändringar kommer främst från mänskliga aktiviteter, såsom utsläpp av växthusgaser, och kommer att påverka människors hälsa i negativ riktning.
– Vi har studerat om vi människor kan få i oss de näringsämnen vi behöver från matvanor som genererar låga utsläpp av växthusgaser, jämfört med matvanor som är associerade med höga utsläpp. Resultaten visar att det finns människor vars matvanor har låg klimatpåverkan och samtidigt är så pass näringsrika att de lever upp till de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola, MDH.
Klimatet en global fråga
Klimatförändringar är en angelägen global fråga och livsmedelssektorn är en viktigt bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser. Enligt WHO kommer framtida klimatförändringar leda till runt 250 000 dödsfall per år mellan åren 2030 och 2050.
– Klimatförändringar kommer att påverka människors hälsa i framtiden. Därför är det viktigt att reducera utsläpp av växthusgaser inom alla sektorer i samhället och här kan vi alla bidra på olika sätt. Syftet med min forskning är att uppmärksamma att klimatsmarta matvanor också kan vara hälsosamma matvanor och bidra till en hållbar livsstil och hälsa, säger Katarina Bälter.
Stora skillnader matrelaterat utsläpp av växthusgaser
Studien är en del av projektet LifeGene, vars syfte är att öka kunskapen om hur gener, omgivning och människor sätt att leva påverkar vår hälsa. Den nyligen publicerade studien från MDH visar att det finns stora skillnader mellan människor i matrelaterde växthusgasutsläpp. Män och äldre personer tenderar att ha matvanor som genererar högre utsläpp jämfört med kvinnor och yngre personer.
– Nötkött, fläskkött och mejeriprodukter genererar mest växthusgasutsläpp medan vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, bönor, spannmål, grönsaker och frukt genererar minst. Men det är viktigt att tänka på att äta säsongsbetonat också, eftersom färsk frukt kan ha hög klimatpåverkan om den transporteras med flyg från andra sidan jordklotet, säger Katarina Bälter.
Underlag för beslutsfattare
Katarina Bälter ska inom kort åka på en konferens i Bryssel för att presentera sina forskningsresultat. Hennes förhoppning är att studien ska utgöra underlag för politiker, beslutsfattare inom livsmedelssektorn samt vanliga konsumenter att ta beslut som rör mat och klimatpåverkan.
– Min roll som forskare är att ta fram information och öka medvetenheten om dessa frågor. Jag ser fram emot vår nästa studie då jag och mina forskarkollegor ska titta närmare på kopplingen mellan matvanor med låg klimatpåverkan och hur den kosten påverkar människors hälsa i det långa loppet, säger Katarina Bälter.
Kontakt:
Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH, katarina.balter@mdh.se, 021-10 17 53, 073-625 14 94
Dani Franjkovic, kommunikatör vid MDH, danijela.franjkovic@mdh.se, 021-10 73 34
Forskarna har koncentrerat sig på enzymet DHODH som har en nyckelfunktion i cellens framställning av DNA-byggstenen pyrimidin.
I friska mänskliga celler med en normal livscykel återanvänder cellen sina redan tillverkade pyrimidinmolekyler. Men vid cancer och många autoimmuna sjukdomar, det vill säga sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader, delar sig cellerna snabbare än normalt. Eftersom cellerna är beroende av enzymet DHODH för att bilda pyrimidinmolekyler kan en framkomlig väg för att stoppa den onormala celltillväxten, och därmed sjukdomsförloppet, vara att hämma enzymet.
Sätt att hämma enzymet DHODH
– Om vi kan hitta ett sätt att hämma enzymet kan forskare på sikt hitta nya läkemedel mot cancer och en rad autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism och psoriasis, säger Rosmarie Friemann som leder det aktuella forskningsprojektet.
Röntgenkristallografi visar hur enzymet kan hämmas
I studien har forskarna följt upp datorbaserad läkemedelsdesign med kemisk syntes av enzymhämmare. Hämmarna har forskarna sedan utvärderat både med hjälp av biokemiska metoder och med helcellsexperiment.
– I Göteborg är vi specialiserade på att bestämma proteiners tredimensionella strukturer med en teknik som kallas röntgenkristallografi. Vi har bestämt den tredimensionella strukturen av det här enzymet bundet till de bästa hämmarna som utvecklats inom projektet. Detta gör att vi nu har en atomär bild av hur hämmarna verkar på enzymet.
Med hjälp av den här detaljerade strukturella informationen kan forskarna optimera en ny generation hämmare, och därmed komma ett steg närmare effektivare läkemedel mot cancer och autoimmuna sjukdomar.
Studien av dihydroorotat dehydrogenas (DHODH)
Studien är ett samarbete mellan universitet i Italien, Sverige, England och Brasilien där varje forskargrupp bidrar med sin expertis. Enzymet som studerats är Dihydroorotat dehydrogenas (DHODH)
– Dagens forskning inom det här fältet fokuserar på att hitta alternativa barriärer, det vill säga skydd mot gaser, fett och fukt som kan förstöra maten, säger Åsa Nyflött, doktor i kemiteknik. Det kommer ta tid att helt fasa ut aluminium och dagens plaster, det kommer ske i små steg men med tiden kommer vi att ha miljövänligare livsmedelsförpackningar i nya material.
Barriär mot syre
Åsa Nyflötts har i sin forskning studerat vilka egenskaper som är viktiga för nya förpackningsmaterial och hur man kan åstadkomma de egenskaperna. Syret i luften kan förstöra maten och ett exempel på det är att syre får fett att härskna, vilket gör att maten smakar illa och även kan vara skadlig att äta. Syre är en liten gasmolekyl som lätt tar sig in i förpackningar om det inte finns en barriär. Åsa Nyflött forskar på hur syremolekylerna tar sig igenom barriären och hur man kan hindra att syret kommer in i förpackningen. En avgörande egenskap för nya hållbara material.
– Både maten och förpackningen måste skyddas. Maten måste skyddas för att inte bli förstörd och därmed minimera spill av mat på grund av transportskador. Förpackningen måste i en del fall skyddas från maten för att inte förstöras och även från mekanisk påverkan.
Mindre miljöpåverkan är målet
Det är mindre miljöpåverkan som eftersträvas. Aluminium och plast kan inte bara tas bort utan måste ersättas med någon annat. Ersättningsmaterialet ska ha låg miljöpåverkan och för att uppnå det målet måste det till mer forskning inom området. Det finns potentiella material som ännu så länge har svårt att konkurrera med dagens material. De nya materialen tar i en del fall upp fukt för lätt och då förlorar man barriären.
Forskningen har genomförts inom VIPP, Forskarskolan för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter, vid Karlstads universitet och finansierats av de Stora Enso, KK-stiftelsen och Karlstads universitet.
För mera information kontakta Åsa Nyflött, doktor i kemiteknik på tel 070 385 3158 eller asa.nyflott@kau.se
Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och hennes forskarkollegor har analyserat ett strategiskt urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götalandsregionen under 2015. Studien har mynnat ut i en ny rapport.
– Vi ser att det finns en mängd situationer där patienter inte får tillgång till den vård som de faktiskt har rätt till. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla rätt till vård vid sjukdom och vården ska vara patientsäker och trygg.
– Vårt syfte är inte att peka ut enskilda händelser, utan att lyfta mönster på gruppnivå. De exempel vi lyfter i rapporten tyder på att det finns ett systemfel i hälso- och sjukvården, och det ser jag som mycket allvarligt, säger Annelie Sundler.
Mänskliga rättigheter inte för alla inom sjukvården Vidare visar rapporten att enskilda personer är sårbara i kontakt med hälso- och sjukvården, och att patienters utsatthet och maktförhållande till sjukvårdspersonal behöver hanteras ansvarsfullt för att inte skapa ojämlikheter eller leda till upplevelser av diskriminering.
– Vi har analyserat utifrån tre olika perspektiv, varav ett handlar om att titta på särskilt utsatta grupper. Där ser vi att patienter som inte passar in i systemet det vill säga patienter som är sjuka men svåra att diagnostisera och behandla, far illa. Man kan säga att de faller mellan stolarna, de skickas runt inom sjukvården eller blir inte tagna på allvar, säger Annelie Sundler.
I realiteten ska patienten kunna få vård, men Sveriges lagstiftning är utformad som skyldigheter för vården, inte som rättigheter för patienten. Det gör patienters rättigheter otydliga, menar Annelie Sundler.
Hälso- och sjukvården blir rättsosäker
– Det är mänskliga rättigheter som borde beaktas men som inte går att utkräva, och därför blir hälso- och sjukvården rättsosäker, säger hon och fortsätter:
– Det finns ingen instans för patienter att utkräva vård, även om man i efterhand kan kontakta patientnämnderna. Till saken hör att patientnämnderna inte har till uppgift att företräda patienterna, utan snarare att ta emot synpunkter, vara opartiska och förmedla kontakter.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till? – Det finns möjligheter att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet, där anmälningar från patienter och närstående kan utgöra ett värdefullt underlag. En av rapportens slutsatser är att det finns ett behov av en mer patient- och personcentrerad hälso- och sjukvård, och det vill vi fortsätta diskutera framöver.
Kontakt: Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, tfn: 0709-242358, e-post: annelie.sundler@hb.se
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa
Forskare som på olika sätt bidragit till rapporten ”Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland” är Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola och associerad forskare vid Uppsala universitet, samt Anna Råberus, adjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Samtliga är legitimerade sjuksköterskor med lång klinisk erfarenhet från olika vårdkontexter.
I studien har forskarna analyserat ett urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götaland under 2015. Anmälningarna som har valts ut är av skriftlig karaktär och har tagits emot via e-post eller brev. Totalt inkom 5700 anmälningar från patienter och närstående till patientnämnden i Västra Götaland under 2015.Under 2015 skedde cirka fyra miljoner vårdkontakter med läkare i Västra Götaland och långt fler vårdkontakter totalt.
Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter har varit med och finansierat forskningen.
Rapportsläpp: Tid: 16 mars kl. 10:00 – 12:00 Plats: Lokal M506, Högskolan i Borås. Press och media är varmt välkomma att delta vid presentation av rapporten samt efterföljande panelsamtal med forskare, politiker och tjänstepersoner.
Forskarna har hittat två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter i Chitrakoot i centrala Indien. Den ena typen är trådformad, den andra består av bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.
– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller. Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora flercelliga organismer blev vanliga först för ungefär 600 miljoner år sedan, nära gränsen till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.
Det synliga livets tid startade tidigare än vi trott
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.
– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger Stefan Bengtson.
Inbäddade i stromatoliter
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.
– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick till min handledare för att berätta vad jag sett! säger hon.
Cyanobakteriematta som bildar ca 30 cm hög pelare (stromatolit), i Chitrakoot i centrala Indien. Den ljusa bergarten är dolomit (kalciummagnesiumkarbonat), den mörka fosforit (kalciumfosfat). Rödalgerna hittades inbäddade i stromatoliterna. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.
Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.
Hormonet insulin, som behövs för att reglera kroppens blodsockerhalt, produceras av bukspottkörteln och spelar en nyckelroll i utvecklingen av diabetes. De insulinproducerande cellerna är organiserade i så kallade Langerhanska öar som är utspridda i tusental i bukspottkörteln. Inom diabetesforskningen är det ofta viktigt att kunna studera mängden insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Idag är sådana studier huvudsakligen baserade på analyser av utvalda vävnadssnitt. Utifrån dessa försöker man sedan skapa en helhetsbild av bukspottkörteln.
– Sådana analyser ger dock begränsad information och har ofta relativt stora felmarginaler eftersom slutsatserna är baserade på tvådimensionella data, säger Ulf Ahlgren, som är professor i molekylärmedicin och huvudansvarig för publiceringen.
Kan liknas vid en skiktröntgen
Ulf Ahlgren och forskarkollegor vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) har tidigare utvecklat nya metoder för att skapa tredimensionella bilder av insulincellernas utbredning i intakta bukspottkörtlar baserat på så kallad optisk projektionstomografi (OPT). Denna teknik kan liknas vid en skiktröntgen som använder vanligt ljus istället för röntgenstrålar.
– Den aktuella publiceringen är den hittills mest omfattande anatomiska och kvantitativa beskrivningen av insulincellernas utbredning. När vi nu gör den tillgänglig för forskarsamhället kommer materialet kunna användas som ett kraftfullt referensverktyg för en mångfald av studier inom diabetesforskning, exempelvis vid vävnadssnittbaserade undersökningar, vid utvecklandet av icke-invasiva avbildningstekniker eller för olika typer av datamodellering och statistiska analyser, säger Ulf Ahlgren.
De dataset som publiceras i Scientific Data består av optiska tomografiska bilder samt information om de individuella Langerhanska öarnas volym, 3D-koordinater och utseende genom hela bukspottkörteln från både friska möss och så kallade ob/ob möss, som har en genetisk predisposition för att utveckla fetma och diabetes, av olika åldrar. Dataseten visar att bukspottkörtelns olika lober har olika sammansättningar av Langerhanska öar som skiljer sig i storlek och mängd. Enligt forskargruppen understryker detta att bukspottkörteln inte bör ses som ett homogent organ när man inom experimentell diabetesforskning studerar de insulinproducerande Langerhanska öarna.
Forskargruppen, under ledning av professor Ulf Ahlgren vid Umeå Center för Molekylär Medicin, gör en open access-publicering av en unik datasamling i tidskriften Scientific Data. Datasamlingen kommer kunna användas av forskarsamhället som ett kraftfullt referensverktyg för en mångfald av studier inom diabetesforskning, exempelvis vid vävnadssnittbaserade undersökningar, vid utvecklandet av icke-invasiva avbildningstekniker eller för olika typer av datamodellering och statistiska analyser.
Visualiserar förändringar i Langerhanska öar
Dataseten som presenteras i Scientific Data ligger till grund för en annan nyligen publicerad studie i Scientific Reports. Forskarna har i denna studie med hjälp av 3D-modellerna identifierat förändringar i de Langerhanska öarna hos ob/ob mössen. Djurmodellen används ofta för att studera initiala metabola förändringar som kan leda till typ 2-diabetes. Forskarna har med de utvecklade teknikernas hjälp kunnat visa att ob/ob möss i mycket hög utsträckning får förändringar i de Langerhanska öarna i form av cystliknande strukturer. Studien visar att dessa förändringar orsakas av interna blödningar till följd av ökat blodflöde och kärlinstabilitet.
– Ob/ob möss har beskrivits i tusentals publikationer. Men den stora förekomsten av sådana förändringar har tidigare aldrig identifierats och visualiserats, säger Ulf Ahlgren.
Forskarna vill nu studera om liknande cystliknande strukturer bildas vid utvecklingen av diabetes även i andra djurmodeller och hos människor, samt ta reda på hur dessa förändringar eventuellt bidrar till sjukdomsbilden.
Forskargruppens studier har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Kempestiftelserna, EU (Marie Curie ITN, “European Training Network for Excellence in Molecular Imaging in Diabetes”) och Umeå Universitet
Kontakt: Ulf Ahlgren, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) Telefon: 090-785 4434 E-post: ulf.ahlgren@umu.se
Bilden lagd i topp: Bilden, skapad med OPT-teknik, visar bukspottkörteln från en frisk mus. De enskilda insulinproducerande öarna (Langerhanska öar) har färgkodats och deras exakta volym och 3D koordinater kan bestämmas mycket exakt och i hela bukspottkörteln. I bilden har den exokrina (grå) bukspottkörtelvävnaden delvis redigerats bort digitalt. Bild: Ulf Ahlgren.
– Det är tydligt i frågan om valjakt. Argumenten är olika beroende på vem vi pratar med. De handlar om djurens rätt, människors hälsa, turism och en tusenårig tradition. De har alla påverkat dagens jakt, säger Benedict Singleton, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
Det är en krock mellan Färöisk praxis och den globala valfångstdebatten men jakten har även lokala motståndare. Även om motståndet bland lokalbefolkningen inte väcker samma uppmärksamhet som ditresta miljöaktivister.
– Valjakten väcker starka känslor. Den är fortfarande väldigt populär bland större delen av befolkningen. Samtidigt är miljöaktivisterna aggressiva i retoriken och det blir vi mot dem. Människor som är negativa till jakten bland lokalbefolkningen drar sig undan deras demonstrationer.
Valköttet innehåller höga mängder gift
De olika grupperna använder olika argument. Medan miljöaktivister främst strider för valens bästa talar lokala motståndare om hur jakten påverkar människors hälsa och turismen.
– Valköttet har varit en viktig näringskälla på Färöarna men idag rekommenderar hälsomyndigheten människor att inte äta köttet alls eller som mest en gång i månaden, eftersom det innehåller höga mängder gift, säger Benedict Singleton.
Under åren har såväl stora protester som lokal påverkan förändrat jakten. För även om valfångsten fortfarande pågår har den anpassats till nya regler, krav på träning och bättre teknik. Motståndarna har inte fått stopp på jakten men jägarna har anpassat sig till deras krav.
– Det finns en tendens att leta efter en lösning och en riktig åsikt. Det är helt naturligt eftersom vi måste rita linjer och bestämma vad som är riktigt annars blir det kaos. Men det går inte att förenkla för mycket. Det handlar om att hitta en balans mellan många olika intressen
– Min avhandling visar att balans är möjlig och att vi behöver kunna hantera komplexitet på ett bättre sätt om vi vill lösa många av samtidens stora miljöproblem.
I det omfattande samarbetsprojektet Karolinska Schizophrenia Project tar forskare vid Karolinska Institutet ett helhetsgrepp om sjukdomsmekanismerna vid schizofreni. Nu presenteras de allra första resultaten i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry.
Schizofreni är en av de mest handikappande psykiatriska sjukdomarna och drabbar ungefär en procent av befolkningen. Sjukdomen debuterar vanligtvis hos ungdomar på väg in i vuxenlivet och är ofta livslång med symtom som vanföreställningar, förändrad verklighetsuppfattning och oro. Sjukdomsmekanismerna är till stora delar okända vilket har hämmat utvecklingen av nya läkemedel. Den läkemedelsbehandling som finns idag syftar till symtomlindring men är endast delvis framgångsrik – bara 20 procent av patienterna blir symtomfria.
Lägre halter GABA i ryggmärgsvätskan
I Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) samarbetar forskare från en rad olika forskningsdiscipliner i syfte att skapa en helhetsbild av sjukdomsmekanismerna och upptäcka nya måltavlor för läkemedelsbehandling. Patienter som nyligen insjuknat i psykos rekryteras och genomgår omfattande undersökningar och provtagningar. Med de senaste teknikerna analyseras patienternas kognitiva funktioner, genetiska variationer, biokemiska avvikelser och förändringar i hjärnans struktur och funktion och jämförs sedan med friska individer i samma ålder.
Nu presenteras de första resultaten från forskningsprojektet i två studier i tidskriften Molecular Psychiatry. Den ena studien visar att patienter med nydebuterad schizofreni har lägre nivåer av signalsubstansen GABA i ryggmärgsvätska än friska personer. Ju lägre koncentrationer av GABA som uppmättes hos patienterna desto svårare var deras sjukdomsbild.
GABA är inblandad i de flesta funktioner i hjärnan och står tillsammans med glutamat för nära 90 procent av all signalöverföring. Glutamat ökar aktiviteten medan GABA dämpar aktiviteten i hjärnan, och de två signalsubstanserna samverkar med varandra.
Immuncellerna kan få en förändrad funktion
– Många djurexperimentella studier har genom åren föreslagit minskade GABA-nivåer i hjärnan vid schizofreni. Våra resultat är viktiga eftersom de ger kliniskt stöd för denna hypotes, säger professor Göran Engberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Den andra studien visar med hjälp av hjärnavbildningstekniken positronemissionstomografi (PET) att patienter med obehandlad schizofreni har lägre förekomst av proteinet TSPO (translocator protein), som uttrycks på immunceller såsom mikroglia och astrocyter.
– Vår tolkning av resultaten är att immunceller i hjärnan får en förändrad funktion i samband med insjuknande i schizofreni, säger docent Simon Cervenka vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Resultaten från de båda studierna ger nya ledtrådar till sjukdomsmekanismerna vid schizofreni, men det är oklart om förändringarna är orsaker till eller konsekvenser av sjukdomen. Uppföljande studier pågår nu för att undersöka vad som ligger till grund för avvikelserna samt hur dessa biologiska processer kan påverkas för att förändra sjukdomens förlopp.
KaSP är ett samarbete mellan kliniska och prekliniska forskargrupper vid Karolinska Institutet samt fyra psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting.
Studien ledd av Göran Engberg finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Åhlén-stiftelsen, Svenska Läkaresällskapet, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, AstraZenecas och Karolinska Institutets gemensamma program för translationell forskning, Söderström Königska fonden, Professor Bror Gadelius Minne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stockholms läns landsting och KID-medel från Karolinska Institutet.
Studien ledd av Simon Cervenka finansierades av Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Svenska Läkaresällskapet, PRIMA Barn-och Vuxenpsykiatri AB, Torsten Söderbergs Stiftelse, Söderström Königska fonden, EU:s sjunde ramprogram och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet. En av medförfattarna är anställd av AstraZeneca, ett par har mottagit forskningsmedel av AstraZeneca och föreläsararvoden av Roche och/eller Otsuka Pharmaceuticals, och en har medverkat i workshops anordnade av Otsuka Pharmaceuticals.
Publikationer:
CSF GABA is reduced in first-episode psychosis and associates to symptom severity. Orhan F, Fatouros-Bergman H, Goiny M, Malmqvist A, Piehl F, Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) Consortium, Cervenka S, Collste K, Victorsson P, Sellgren CM, Flyckt L, Erhardt S, Engberg G. Molecular Psychiatry, online 14 mars 2017. doi:10.1038/MP.2017.25.
Lower levels of the glial cell marker TSPO in drug-naive first-episode psychosis patients as measured using PET and [11C]PBR28”. Collste K, Plavén-Sigray P, Fatouros-Bergman H, Victorsson P, Schain M, Forsberg A, Amini N, Aeinehband S, Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) consortium, Erhardt S, Halldin C, Flyckt L, Farde L, Cervenka S. Molecular Psychiatry, online 14 februari 2017. doi: 10.1038/mp.2016.247.
Kontakt: Göran Engberg, professor. Institutionen för fysiologi och farmakologi. Tel: 08-524 867 17. Mobil: 070-352 67 17 E-post: Goran.Engberg@ki.se
Simon Cervenka, överläkare, docent Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet samt Psykiatri Nordväst, SLSO Tel: 08-5177 91 85 Mobil: 070-994 42 26 E-post: Simon.Cervenka@ki.se
Upptäckten från forskare vid Lunds universitet utmanar den tidigare obestridda konsensus om beta-amyloid, proteinfragmentet som tros vara roten till Alzheimers sjukdom. I stället för att föreslå att proteinframgmenten rensas bort, något de flesta kliniska prövningar haft som mål, föreslår forskarna nu att beta-amyloid stabiliseras.
Forskarna har använt synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund för att ta fram aldrig tidigare skådade bilder av en fas i sjukdomen som föregår bildandet av skadliga klumpar av beta-amyloid, så kallade plack. Upptäckten öppnar vägar i sökandet efter nya behandlingar till Alzheimers sjukdom.
– Ingen har någonsin använt denna metod för att titta på Alzheimers sjukdom (AS). Bilderna berättar att utvecklingen är långsammare än vi trodde och att det finns steg i utvecklingen av AS som vi vet lite om. Detta väckte naturligtvis vår nyfikenhet ”, säger Gunnar Gouras, professor i experimentell neurologi vid Lunds universitet och huvudansvarig för studien som publiceras i Nature Communications.
Upptäckten öppnar ett fönster till sjukdomens ursprung Vad händer vid detta tidigare okända stadium av Alzheimers sjukdom? Genom biokemisk karakterisering kunde studiens försteförfattare, Oxana Klementieva, titta närmre på dessa tidiga förändringar i hjärnan.
Resultaten visade på ytterligare ett fynd. Nämligen att beta-amyloid inte är uppbyggd av en ensam peptid, en utbredd uppfattning inom fältet, men som en enhet av fyra peptider som sitter ihop, en tetramer. Detta genombrott föreslår en ny hypotes för själva orsaken till sjukdomen.
Den onaturliga separationen av dessa fyra peptider kan utgöra ett tidigt förstadie till de ansamlingar av beta-amyloid som senare förvandlas till plack, Alzheimers kännemärke.
– Detta är mycket, mycket spännande. I en annan amyloid sjukdom, transtyretinamyloidos, har upplösningen av tetramern identifierats som nyckeln i sjukdomsutvecklingen. För denna sjukdom finns det redan ett läkemedel i klinik som stabiliserar tetramern och bromsar sjukdomsutvecklingen. Om vi kan hitta en metod för att stabilisera beta-amyloid på ett liknande sätt kan det vara vägen framåt i utvecklingen av terapier för AS ”, säger Gunnar Gouras.
Forskare vid Lunds universitet kommer nu att försöka kartlägga beta-amyloids beteendemönster långt innan de skadliga proteinklumparna börjar bildas. Sökandet efter ett motgift till vad som bryter isär beta-amyloid proteinet signalerar potentiellt en avgörande kursändring i utvecklingen av framtida behandlingar för AS.
Kontakt: Gunnar Gouras, professor experimentell demensforskning (språk: engelska) Insitutionen för experimentell vetenskap, Lunds universitet Tel: 046 222 03 09, Mobil: 0722115122, E-post: gunnar.gouras@med.lu.se
Studien har finansierats av: Alzheimersfonden, Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (EU), Vetenskapsrådet, MultiPark, Segerfalkstiftelsen, Stiftelsen Anna-Lisa Rosenbergs fond för neurologisk forskning och Åhlén-stiftelsen
Det framgår av en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som lades fram av specialistläkaren i ortopedi, Albert Christersson, den 3 mars.
Handledsfrakturer är den vanligaste av alla frakturer i kroppen. Tidigare behandlades dessa frakturer med gips, men under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare att operera. Detta har medfört ökade kostnader för sjukvården, samtidigt som det inte varit vetenskapligt klarlagt att operativ behandling ger ett bättre slutresultat jämfört med gipsbehandling för alla typer av handledsfrakturer
– Det är självklart motiverat med ökade kostnader om slutresultatet blir bättre, men det har man fram tills nu inte kunnat visa. Gipsbehandling av handledsfrakturer har dessutom fått dåligt rykte eftersom en vanlig uppfattning är att gips inte förmår stabilisera en handledsfraktur under läkningstiden, säger Albert Christersson.
Bättre precision i mätningarna med datortomografi
För att kunna jämföra de olika behandlingarna mot varandra måste metoderna att mäta det radiologiska slutresultaten ha hög precision. Men vanliga radiologiska mätningar har en välkänt låg precision och duger inte för att göra vetenskapliga jämförelser mellan olika behandlingsmetoder
I sin avhandling beskriver Albert Christersson dels en ny metod att mäta en av felställningarna vid handledsfrakturer med högre precision med hjälp av datortomografi, dels ett nytt sätt att öka precisionen av samma mätning på vanlig röntgen. Resultaten mätt med den nya metoden visar att gipsbehandling av handledsfrakturer gör nytta för det radiologiska slutresultatet, samt att gipsbehandling inte leder till så stor funktionsnedsättning som man tidigare befarat.
Med denna nya kunskap blir det lättare att jämföra gipsbehandling och operativ behandling i nya studier. Alla ortopeder är överens om att de enklaste handledsfrakturerna ska behandlas med gips, och att de allra allvarligaste frakturerna ska opereras. Behandlingen av de medelsvåra frakturerna, som utgör en stor andel av handledsfrakturerna, är man emellertid inte helt överens om.
Albert Christersson är övertygad om att vissa subgrupper av frakturer, som vi idag opererar, kan behandlas framgångsrikt med gips istället.
– Därmed slipper man många av de komplikationer som uppkommer vid kirurgisk frakturbehandling. Dessutom blir behandlingen mindre kostnadskrävande, säger Albert Christersson.
Ridsporten är och har varit en av de mest populära barn- och ungdomsidrotterna i Sverige och en majoritet av de som rider är flickor och kvinnor. Sedan 1950-talet har ridsporten övergått från att vara en del av den militära verksamheten till att bli en del av idrottsrörelsen.
Gabriella Thorell har undersökt hur ridlärarrollen förändrats de senaste 50 åren genom att bland annat djupintervjua såväl ridlärare utbildade på 1960-, 70- och 80-talet, som ridlärare verksamma idag. En av hennes slutsatser är att militära normer och traditioner från 60-talet och några decennier framåt fortsatte att forma ridinstruktörskurserna. Även efter det att kurserna hade övergått till att bli civila.
Mer service- och lösningsinriktade
– Detta trots att det främst var kvinnor som kom att utbilda sig till ridinstruktörer. Ledarskapet var auktoritärt och relationen till eleverna karaktäriserades av respekt, fostran och disciplin, säger Gabriella Thorell.
Även dagens cirka 450 ridskolor och den så kallade stallbackskulturen präglas till stor del av militära normer. Men en stor del av ungdomarnas lärande grundas också på det sociala samspelet mellan ridlärare och elever i ridskolorna.
Dagens ridlärare vittnar om hur de över tid har blivit mer service- och lösningsinriktade för att anpassa sig efter elevernas önskemål. Ridningens grundutbildning och säkerhetsaspekter är dock något som inte är förhandlingsbart.
Ridskolans inriktning mot barn- och ungdomsverksamhet kom igång på allvar under 1980-talet. Gabriella Thorell har genomfört gruppintervjuer med ungdomar som idag rider för att ta reda på deras åsikter om ridskolans och ridlärarnas roll.
Stallbackskultur ger sociala färdigheter
– Den sociala miljön framhålls som en särskild viktig anledning till att de tillbringar sin tid på ridskolan. I ungdomarnas berättelser framträder tydliga tecken på stallbackskultur i form av normer som ansvarstagande och noggrannhet.
I sin avhandling pekar Gabriella Thorell på att det har skett en förändring av stallbackskulturen, där nu dialog utgör en viktig del för lärande och utveckling. Ridlärarna upplevs vara förebilder. Ridskolan beskrivs som en plats där unga tillsammans tränas i olika sociala färdigheter.
− Genom att delta i gemenskapen på ridskolor får unga ryttare inte bara lära sig om ridning och hästhantering utan även utveckla sociala färdigheter som ledarskap och kommunikation, säger hon.
Teknikprylarna krymper och kommer allt närmare våra kroppar. De flätas samman med många delar av våra liv, men hamnar också mellan oss själva och upplevelsen av den fysiska miljön omkring oss.
De flesta har nog hört talas om eller själva varit inblandade i incidenter i samband när de använt teknik och samtidigt varit på språng. Många använder sina teknikprylar i samband med till exempel cykling, skidåkning och bilkörning. Det säger nästan sig självt att ett tudelat fokus i samband med hög fart innebär risker.
– Min forskning visar på att själva placeringen av tekniken kan bidra till att på ett säkert sätt utvidga våra mänskliga sinnen och samtidigt öka medvetenheten om världen omkring oss, säger Rouien Zarin.
Ge support i stället för att kräva fokus
– När det gäller utformningen av idrottsapplikationer måste tillvägagångssättet utöver design och konstruktion också inkludera ett aktivt engagemang i verksamheten, i syfte att nå en djupare förståelse av sammanhanget.
I sin avhandling har Rouien Zarin fokuserat på att designa prototyper för extrema miljöer. Den nya kunskapen kan även tillämpas på teknik i vår vardag och visa på det sätt som teknologi interagerar med oss.
”Wearables”, såsom smarta klockor och kameror, har misslyckats med att vinna en bred marknad eftersom människor inte ser så många fördelar med att använda dem. Många företag är också så intresserade av att vara först på marknaden att de förbiser de experimentella kvaliteterna på sina objekt.
Information med bibehållet fokus på vägen
– Tillverkare av tekniska enheter verkar främst vara intresserade av teknikdriven forskning. Men, när vi använder datorer i och nära våra kroppar blir de mer intima och i de fallen behöver tekniken anpassas till behov, utseende och personers rörelsemönster och inte kräva fokus utan snarare erbjuda support. Annars kommer prylen bara bli ännu en grej som hamnar i byrålådan, säger Rouien Zarin.
Förutom att undersöka erfarenheter kring sport i relation till teknik har Rouien Zarin utvecklat konstruktionslösningar som syftar till att förbättra upplevelsen under träning. I sin forskning har Zarin utforskat olika material, sensorer och återkopplingsmekanismer för att hitta passande sätt att uppmärksamma saker medan man utför en sportaktivitet.
I ett projekt undersökte han utformningen av ett formföränderligt gränssnitt som kan förmedla vägvisningsinformation under en mountainbike-tur utan att cyklisten måste flytta blicken från vägen. Det skedde genom att låta cykeln agera navigator med hjälp av pulserande mekanik i styret. En gps kopplad till mekaniken varskor cyklisten om förändringar i terräng eller färdväg utan att tvinga cyklisten att skifta fokus.
Bärbara ekosystem
En annan undersökning bestod i att studera en bergsklättrares rörelsemönster för att hjälpa användaren att tänka på sina rörelser och främja bättre kroppskontroll under utövandet.
– Det finns ett stort antal uppkopplade bärbara enheter på marknaden, men fortfarande finns också behov av att skapa mer designade artefakter för att ge en mer meningsfull upplevelse. För att locka fram goda relationer med tekniken måste vi bättre uppmärksamma de olika situationer där dessa interaktioner kan inträffa, säger Rouien Zarin.
– Kanske ska vi sluta tänka på mobila tekniker som enheter, och i stället se dem som bärbara ekosystem, det vill säga en konstellation av enheter som kan kopplas samman med andra enheter eller tjänster. Dessa kan givetvis vara individuellt intressanta, men ge ett ännu bättre resultat när de samkörs, säger han.
Tisdagen den 21 mars försvarar Rouien Zarin, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: ”Faster. Stronger. Better? Designing for Enhanced Engagement of Extreme Sports”. Disputationen äger rum klockan 13 i Projektstudion, Designhögskolan, Östra strandgatan 30. Fakultetsopponent är Tom Djajadiningrat, Creative Director of Philips Design in Eindhoven, Netherlands.
Rouien Zarin är uppvuxen i Kanada men sedan tio år bosatt i Umeå. Han är en sportentusiast och tycker om att klättra, åka skidor och cykla. Han har en kandidatexamen i design från the Royal Melbourne Institute of Technology i Australien och en masterexamen i interaktionsdesign från Designhögskolan vid Umeå universitet. Efter examen har han arbetat vid RISE Interactive i Umeå som interaktionsdesigner samtidigt som han har doktorerat.
Stefan Ericson forskar om navigering av självstyrande robotar i jordbruksmiljö. Målet är att skapa en robot som kan navigera med hjälp av information från främst kameror, men även i kombination med GPS.
– Ett exempel på ett område inom jordbruket där robotar skulle fungera utmärkt är ogräsrensning i ekologiska grönsaksodlingar. Detta sköts idag oftast manuellt. Om det fanns kommersiella ogräsrensande robotar skulle det finnas ytterligare ett ekologiskt alternativ till kemisk ogräsbekämpning.
Stefan menar att det också finns tekniska hinder när det gäller att göra robotarna pålitliga så att de klarar den ostrukturerade och dynamiska jordbruksmiljön.
– En utmaning är till exempel att mäta robotens position på fältet på ett säkert och noggrant sätt. Min forskning analyserar hur och på vilka sätt kameror kan användas för navigering av en jordbruksrobot.
Att lokalisera en robot på åkern
Stefan har arbetat med simuleringar, laborationsexperiment och fältförsök för att utvärdera olika sätt att lokalisera en mobil robot på en åker. Simulatorerna har används för att skapa bilder liknande de som förväntats i fält och dessa har används för att utvärdera specifika algoritmparametrar och designval. Laborationsexperimenten har använts för att utvärdera olika markstrukturer vid positionsbestämning vid korta avstånd. Fältförsöken som utförts på riktiga åkrar innehåller data från flera kilometer långa körningar och har använts för utvärdering av lokaliseringsalgoritmer på åkern.
Ett sätt att mäta kamerapositioner är att följa ändringar mellan två bilder, så kallad visuell odometri. Denna utvärderas för lokalisering på olika kamerakonfigurationer, såsom nedåtriktade eller framåtriktade kameror. Lokalisering kan även utföras genom att samtidigt skapa en karta över omgivningen baserad på kamerabilderna. På så sätt kan viss drift i positionsmätningen minskas.
– Kartan utvärderas genom att mäta robotens position på fältet och jämföra med en referens. Kameran kan även användas för att upptäcka olika mönster i fältet, till exempel rader. Roboten kan sedan programmeras för att följa dessa rader.
Kontakt: Stefan Ericson Adjunkt Institutionen för ingenjörsvetenskap, Högskolan i Skövde Telefon: 0500-44 85 09 stefan.ericson@his.se
Mer än var femte man i åldrarna 60–70 år drabbas av impotens. Tidigare forskning har visat att i övrigt friska män med impotens har högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än män utan dessa problem. Riskfaktorer som rökning, typ 2-diabetes, fetma och inaktivitet är kopplade till båda sjukdomstillstånden.
Risken att dö minskade med 33 procent
I den aktuella studien undersökte forskarna hur impotensläkemedel påverkar överlevnaden efter en hjärtinfarkt, något som tidigare har varit okänt. I studien inkluderades alla män under 80 år i Sverige som drabbats av en första hjärtinfarkt mellan 2007 och 2013, totalt 43 145 individer. Drygt sju procent av dessa tog impotensläkemedel under en genomsnittlig uppföljningstid på tre år.
Risken att dö var 33 procent lägre för de patienter som fått impotensläkemedel jämfört med patienter utan denna behandling. Förutom lägre dödlighet var även risken att läggas in på sjukhus för hjärtsvikt 40 procent lägre i den grupp som fått behandlingen. Effekterna sågs bara för patienter som fick den vanligaste typen av impotensläkemedel, så kallade PDE5-hämmare, som Viagra, Cialis eller Levitra, vilket indikerar att det är just dessa läkemedel som bidrar till effekten.
– Det viktigaste vi har visat är att det är ofarligt att skriva ut dessa läkemedel till män efter hjärtinfarkt, och att det möjligen även kan förlänga deras liv och skydda mot hjärtsvikt. Resultaten öppnar också upp för randomiserade studier med PDE5-hämmare efter hjärtinfarkt, där även kvinnor skulle kunna inkluderas, säger Martin Holzmann, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.
Uppföljande studie med 140 000 män
Resultaten i den aktuella studien behöver i viss mån tolkas med försiktighet eftersom information saknades om flera faktorer som kan ha påverkat utfallet. Forskarna planerar nu en uppföljande studie med nästan 140 000 manliga patienter med stabil kranskärlssjukdom, det vill säga tidigare hjärtinfarkt, ballongvidgning eller kranskärlskirurgi. Då kommer man att ta hänsyn till fler faktorer – såsom civilstånd, inkomst och utbildningsgrad hos männen – som sannolikt kan påverka om de får behandling med impotensläkemedel, och som även i sig kan bidra till en längre överlevnad efter hjärtinfarkt.
– I den kommande studien kommer vi att utgå från statistik som gör att vi kommer att kunna studera om effekten skiljer sig mellan olika preparat och om det spelar roll hur mycket medicin man tar. Det skulle i så fall vara en stark indikation på att det är själva medicinen som leder till längre överlevnad och lägre risk att insjukna i hjärtsvikt, säger Martin Holzmann.
Studien var ett samarbete mellan forskare från Karolinska Institutet och University of Milano-Bicocca, Italien. Forskningen har finansierats av bland annat Hjärt-Lungfonden och Stockholms läns landsting.
Kontakt: Martin Holzmann, överläkare, docent. Institutionen för medicin, Solna Mobil: 070-580 94 68 E-post: martin.holzmann@ki.se
Som ett förnyelsebart alternativ till fossila bränslen har efterfrågan på och användningen av träpellets ökat kraftigt. Klimatnyttan med biobränslen har dock ifrågasatts. Kritiken gäller bland annat att biomassa ofta räknas som koldioxidneutralt i klimatberäkningar. Med detta menas att beräkningarna utgår från att den mängd koldioxid som avges vid förbränning samtidigt tas upp av ny vegetation. Därmed förbises den klimatpåverkan som koldioxid från biobränslen har i atmosfären innan den binds in i ny biomassa.
Charlotta Porsö från SLU har tagit sig an denna problematik. I sitt doktorsarbete har hon tagit fram en metod för utvärdering av klimateffekter över tid, och som tar hänsyn till både fossila och biogena utsläpp. Metoden har hon sedan använt för att beräkna klimateffekter av olika system för pelletsproduktion.
Klimatsmart att ersätta kol med pellets
Resultaten visar att produktion och användning av pellets från snabbväxande lövträd (salix och poppel) som odlats på svensk jordbruksmark i träda ger en kylande effekt på den globala medeltemperaturen. Detta samtidigt som ett förnybart bränsle produceras. Pellets från eukalyptusplanteringar som anlagts på outnyttjad mark i Mocambique visade sig också ha en kylande effekt på klimatet, åtminstone inledningsvis. Den kylande effekten på temperaturen beror dels på att koldioxid från luften binds in i levande biomassa, dels på att kollagren i marken växer.
Användning av grenar och toppar till pelletsproduktion leder till en globalt sett värmande temperatureffekt, enligt beräkningarna. Samtidigt har även detta system en betydligt mindre klimatpåverkan än användning av fossilt kol.
– Ur ett klimatperspektiv är det alltså gynnsamt att ersätta fossilt kol med pellets från alla de system jag har undersökt, säger Charlotta Porsö. Det går förvisso åt energi för att producera pellets, men man får ut 7–11 gånger mer energi i de här produktionssystemen.
Den tidsdynamiska metod för livscykelanalys som har utvecklats i avhandlingen ökar förståelsen av hur olika bioenergisystem påverkar klimatet, och kan även användas för andra produktionskedjor.
Civilingenjör i energisystem Charlotta Porsö, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandling vid SLU i Uppsala.Tid: Fredagen den 10 mars 2017, kl 09:00 Plats: Lärosal A2034, Mark-vatten-miljöcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: PhD Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm
Kontakt: Charlotta Porsö, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 18 88, charlotta.porso@slu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
