– Resultaten av vår forskning betonar vikten av interprofessionella samtal om värdekonflikter inom sjukvården eftersom sådana dialoger bidrar med kunskap om hur etiskt svåra situationer kan hanteras på ett bättre sätt, säger Catarina Fischer Grönlund, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad.
Etiskt svåra situationer kan definieras som situationer då mänskliga värden, intressen eller principer står i konflikt och det är svårt att komma fram till bra handlingsalternativ. Att som vårdpersonal inte kunna handla utifrån sina värderingar om vad som är rätt och gott har visat sig öka risken för stressrelaterad ohälsa.
Det har även visat sig vara viktigt att samtala om etiskt svåra situationer för att hälso- och sjukvårdspersonal gemensamt ska förstå olika aspekter av värdekonflikten. Olika former av organiserat etiskt stöd i klinisk verksamhet (så kallad clinical ethics support/CES) har därför utvecklats för att ge hälso- och sjukvårds personal möjlighet att samtala interprofessionellt om etiska svårigheter.
Ökad isolering mellan yrkesgrupperna
Catarina Fischer Grönlunds avhandling bygger delvis på inspelade intervjuer med läkare och sjuksköterskor som berättade om etiskt svåra situationer som gav dem dåligt samvete. Samtalen skedde i en CES-intervention inspirerad av sociologen Jürgen Habermas kommunikationsteori, där fokus ligger på innehållet i kommunikationsprocessen och organisationsstrukturen.
Resultaten visade att sjuksköterskor och läkare på en avdelning båda upplevde känslor av osäkerhet, ensamhet och övergivenhet i liknande etiskt svåra situationer men utifrån olika perspektiv. De upplevde att de inte kunde samtala om sina erfarenheter över yrkesgränserna, vilket ökade deras känslor av osäkerhet och skapade misstro och isolering mellan yrkesgrupperna.
Hela personalgruppen på avdelningen fick möjlighet att i en CES-intervention samtala om värdekonflikter i ett tillåtande och öppet samtalsklimat och med professionell vägledning. Genom att berätta och lyssna på andras erfarenheter och utmanas till att värdera sin egen inställning kunde personalen successivt omvärdera situationen. Under kommunikationsprocessen utvecklade deltagarna en ökad tolerans och ett genuint engagemang i att söka realistiska handlingsalternativ för patientens bästa.
Fast samtalsstruktur förutsättning för spontan dialog
– Genom att skapa ett tillåtande och öppet samtalsklimat blev det möjligt för personalen att gå från frustration och individuell tolkning av värdekonflikten till en gemensam förståelse och vidgade etiska perspektiv, säger Catarina Fischer Grönlund.
CES interventionens ramverk gav samtalen en fast struktur, vilket var en viktig förutsättning för en fri och spontan dialog. I avhandlingen beskrivs tre viktiga förhållningssätt för att främja en gemensam överenskommelse: att öppna upp för en tillåtande kommunikation, att främja vidgade perspektiv och att bidra till utveckling av en ömsesidig förståelse.
Catarina Fischer Grönlund är född och uppvuxen i Malmö men har bott i Umeå sedan början på 80-talet. Hon har arbetat som sjuksköterska inom anestesisjukvård vid operationscentrum på Norrlands universitetssjukhus sedan början på 90- talet. De senaste sex åren har Catarina också varit anställd som adjunkt på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och varvat mellan undervisning och kliniskt arbete.
Om disputationen:
Fredagen den 18 november försvarar Catarina Fischer Grönlund sin avhandling med titeln: Upplevelser av att vara i etiskt svåra vårdsituationer och en intervention med etiskt stöd i klinisk verksamhet. (Engelsk titel: Experiences of being in ethically dificult care situations and an intervention with clinical ethics support). Fakultetsopponent: Professor emerita Unni Lindström, Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Huvudhandledare: Karin Zingmark. Disputationen äger rum kl 9.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Kontakt: Catarina Fischer Grönlund, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
073-907 0663; catarina.fischer.gronlund@umu.se
Diabetes är ett stort hälsoproblem och ungefär 400 000 människor i Sverige är drabbade. Eftersom diabetiker med pendlande blodsockervärden är infektionskänsliga är det vanligt att de får blödningar i tandköttet. En forskargrupp med bred bakgrund studerar nu hur matvanorna och kosten kan förbättra munhälsa och minska medicineringen mot typ 2-diabetes.
Förbättrad hälsa på kort tid
– Mina forskarkollegor brukar säga att munnen är kroppens spegel. Några deltagare var fundersamma över maten i början men har nu blivit inspirerade, och vi har redan sett hur deltagare i studien kunnat sänka sina insulindoser. Flera upplever en positiv förändring i hälsan på denna korta tid, säger Viktoria Olsson, lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.
Kålpudding med brunsås, lingon och grillade grönsaker.
Genom att äta långsamma kolhydrater kan blodsockret komma i bättre balans. Deltagarna har fått en specialkomponerad meny baserad på traditionellt nordiska råvaror, som grönsaker, bär, fullkorn, fet fisk, magert kött och rapsolja. Maten har de sedan fått hemtransporterad i små lådor färdiga att värmas och sättas på bordet.
Torsdag den 17 november ska de tio deltagarna i studien sätta sig i tandläkarstolen under forskarnas lupp på Högskolan Kristianstad. Studien är ett samarbete mellan Centralsjukhuset i Kristianstad, det medicinska forskningscentret Igelösa Life Science och Högskolan Kristianstad. Media är välkomna:
Högskolan Kristianstad, tandvårdsmottagningen hus 18, 08.00–20.00
Planen är att pilotstudien ska leda till en storskalig studie under 2017 och i förlängningen förebygga och behandla ett stort antal kroniska inflammationstillstånd genom kosten.
Kontakt:
Cecilia Widén, forskare i fysiologi vid Högskolan Kristianstad, 044-20 85 88, cecilia.widen@hkr.se
Viktoria Olsson, lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad, 044-20 38 17, 0730-59 73 71, viktoria.olsson@hkr.se
Viveca Wallin Bengtsson, universitetsadjunkt/övertandläkare, 044-250 38 81, viveca.wallin_bengtsson@hkr.se
Fabian Rimfors, forskningskommunikatör, 044-250 36 61, 0768-23 88 42, fabian.rimfors@hkr.se
– Det är viktigt att kunna se om hjärtats högra kammare är förstorad eller har onormal form. Det kan uppstå vid olika sjukdomstillstånd som hjärtsvikt och medfödda hjärtfel och kan medföra sänkt pumpförmåga hos höger kammare, säger Stina Jorstig, civilingenjör vid Medicinsk Teknik på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro Universitet.
Hjärtats två kammare ser lite olika ut och den högra kammaren har en mer komplex geometri än den vänstra. Vänster kammare har en jämnare form och den är lättare att bedöma utifrån längd och areamått. Tidigare var det mer fokus på den vänstra kammaren, som ansågs ha en viktigare funktion, men forskning inom detta område har under de senaste tio åren haft ökat fokus på höger kammare.
Ultraljud bekvämare för patienten
Stina Jorstig har i sin forskning tagit fram en förbättrad metod för bedömning av högerkammarfunktion. Vid undersökning av hjärtats funktion är det vanligt att använda bildgivande tekniker. Ultraljud och MR-kamera (magnetresonanstomografi) är två exempel på tekniker som används i dagens sjukvård.
– Vid undersökning av höger kammare är det vanligt att man vill bedöma dess förmåga att pumpa ut blodet i lilla kretsloppet där det syresätts i lungorna.
Denna bedömning av höger kammares pumpförmåga görs på olika sätt i ultraljuds- och MR-bilder eftersom bilderna tas under olika förutsättningar. Ultraljud och MR bygger på två helt olika tekniker.
Det som mäts är hur stor andel av hjärtats totala blodvolym som pumpas ut i ett hjärtslag. För att kunna mäta det måste man kunna mäta hjärtats volym i olika faser i hjärtcykeln. Det kan vara svårt att göra vid en ultraljudsundersökning.
MR-undersökning utesluter vissa patienter
– Den nya metoden skattar kammarens pumpförmåga utifrån en modell av högerkammaren som består av tre längdmått som kan mätas med ultraljud.
Det är sedan tidigare känt att den metod som anses bäst kunna mäta volymer och kammarens pumpförmåga av höger kammare är MR. Vid en MR-undersökning ligger patienten i ett trångt utrymme och ska hålla andan vid många tillfällen under bildinsamlingen. Det kan upplevas påfrestande för patienten. En ultraljudsutrustning kan förflyttas till patienten och kräver inga andningsuppehåll under undersökningen.
Det är inte alla patienter som kan göra en MR-undersökning på grund av metallimplantat, graviditet eller vissa pacemakers. Mätningar med ultraljud kan göras förhållandevis lätt men bildkvaliten blir inte lika bra som vid MR.
I studien ingick 12 friska försökspersoner och 25 patienter med nedsatt högerkammarfunktion vid Universitetsjukhuset Örebro.
Mätningar av hjärtats storlek
– Utifrån insamlade bilder görs tre längdmätningar av hjärtat i olika faser av hjärtcykeln. Utifrån dessa kan man sedan skatta hjärtats pumpförmåga.
Resultaten från studien visar att den nya metoden stämmer bättre överens med referensvärden på pumpförmågan beräknad utifrån MR-bilder än den metod man idag använder för att bedöma pumpförmåga med ultraljud.
Kontakt: Stina Jorstig, Civilingenjör vid Medicinsk Teknik på Regionservice, Universitetssjukhuset Örebro Region Örebro län Mobil: 070-934 38 96
Mail: stina.jorstig@regionorebrolan.se
Bakterier som orsakar sjukdom – hos både djur och människor – kan ofta bekämpas med antibiotika. Men läkemedlen fungerar inte om bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta. Det är ett växande problem för hela världen.
Förekomsten av resistens hos tarmbakterier – till exempel kolibakterier – i friska djur vid slakt visar hur bruket av antibiotika har påverkat deras bakterieflora.
– Man kan se det som ett ekologiskt fotavtryck, säger Christina Greko, som är veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.
Djur i Norden konsumerar minst antibiotika
Spanien, Italien och Cypern är de länder i Europa som använder mest antibiotika för djur. Sverige, Norge och Island konsumerar minst.
– Skillnaderna förklaras till viss del av vilka typer av djur man har i olika länder, vilken typ av djurhållning, vilka typer av antibiotika – och hur mycket – som används, säger Christina Greko.
Flera EU-länder använder till största delen bredspektrumpreparat, något som har större inverkan på utvecklingen av antibiotikaresistens.
I Norden dominerar penicillin. Det har ett smalt spektrum, vilket innebär att det bara är effektivt mot ett fåtal bakteriearter.
I oktober 2016 kom en EU-rapport som visar att bruket av antibiotika för lantbrukets djur fortsätter att minska i Sverige. Sveriges försäljning av antibiotika för djur har minskat med cirka 60 procent sedan 1980-talets början.
Samarbete mellan olika aktörer
– Det är resultatet av många års arbete för att förebygga sjuklighet bland djuren. Den svenska modellen bygger på ett nära samarbete mellan myndigheter, akademi, organisationer och djurägare. Känd kunskap kommer till användning i stallarna, säger Christina Greko.
Så används antibiotika till djur i Sverige
Sverige har den lägsta användningen av antibiotika till djur som hålls för livsmedelsproduktion inom EU. Betydligt mindre mängd antibiotika används till djur än till människor i Sverige. Under 2014 använde människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur.
I Sverige får antibiotika endast användas till djur av veterinärmedicinska skäl efter en veterinärs ordination. Användningen styrs av regelverk som bland annat syftar till att minska risken för resistens och att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.
Vanliga skäl till att antibiotika används till djur som hålls för livsmedelsproduktion är dels smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur, dels juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. När det gäller sällskapsdjur som exempelvis hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker.
Skillnaderna mellan länder är stora. Resistensen mot olika antibiotika hos kolibakterier i gris, kyckling och kalv ligger på lägre nivåer i Sverige än i till exempel Tyskland och Nederländerna.
Tyskland och Nederländerna har en stor antibiotikaförbrukning, men har påbörjat ett förändringsarbete som kan ge utdelning längre fram. Konsumtionen ökar dock i Portugal och Polen.
– Antibiotikaresistensen är ett problem som berör olika sektorer. Resistensen sprids mellan människor och djur och ut i miljön och tillbaka. Ett olyckligt kretslopp, kommenterar Christina Greko.
Hon hoppas att fler konsumenter ska börja fråga i butiker och på restauranger var kycklingen kommer ifrån och hur den är uppfödd.
– Om djuren håller sig friska behövs inte antibiotika. Då minskar också problemet med resistens.
EU-förbud mot antibiotika för tillväxt
Antibiotika för veterinärmedicinskt bruk är receptbelagt i EU. Låga doser av antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt förbjöds i Sverige 1986 och inom EU år 2006. I många länder i världen är det fortfarande tillåtet.
Antibiotika i fodret kan också förebygga diarréer. Erfarenheter från Sverige och Danmark visar dock att bättre hygien, foder, skötsel och smittskydd har lika god effekt – kanske till och med bättre.
– Det handlar både om god djuromsorg och att motverka smitta, säger Christina Greko.
Smitta sprids ofta i samband med inköp av djur från andra besättningar. Risken för smittspridning minskar om djuren lever på samma gård från födsel till slakt.
Exakt vad som behöver göras för att minska behovet av behandling varierar mellan djurslag och typ av uppfödning, men också från gård till gård. Därför är skräddarsydd rådgivning viktigt, menar hon.
Halverad förskrivning till hundar
Antibiotikaförbrukningen bland sällskapsdjur minskar också i vårt land. Sedan 2006 har förskrivningen av antibiotika till hundar halverats.
– En spännande utveckling. Engagemanget måste hållas levande hos alla inblandade, tycker Christina Greko.
Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se
Så kan hund- och kattägare motverka antibiotikaresistens
Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur ditt djur ska skötas så kan du förebygga sjukdomar hos djuret. God boendemiljö, bra skötsel och foder bidrar till god hälsa. Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt
Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta. Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den. Undvik att smitta vidare och att själv smittas – ha en god handhygien när du är i kontakt med djurets mat eller om ditt djur har ett sår
Finns det antibiotikarester i kött som säljs i Sverige?
Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i maten. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas och man får inte tillvarata mjölk eller ägg inom ett visst antal dagar efter behandling. På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.
Antibiotikaresistenta bakterier kan spridas via maten
Den viktigaste spridningsvägen är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan man smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika men kan vara besvärliga att drabbas av.
En nyligen genomförd studie visar att det är låg risk att människor i Sverige idag smittas av resistenta bakterier via maten.
Tidigare i år har forskargruppen lyckats med att synkronisera en kedja av fem oscillerande magnetiska nano-kontakter uppställda på rad. En av nano-kontakterna hade då rollen som dirigent och styrde den ton som de övriga nano-kontakterna synkroniserade mot.
Detta synkroniserade tillstånd kan bäst beskrivas som riktat eller drivet eftersom varje nano-kontakt i kedjan bara lyssnar till sin närmaste granne (åt dirigentens håll) och justerar sin egen frekvens i enlighet med grannens. Samspelet är riktat på samma sätt mellan varje granne och kedjan kan därmed göras mycket lång utan att oscillatorerna sjunger falskt.
Sjunger unisont även utan dirigent
Den här gången har samma forskargrupp kunnat visa synkronisering av så många som nio nanosignaler i en ny typ av oscillator där nanokontakterna ersatts av smala nano-passager i en magnetisk film. I detta system finns inte längre någon dirigent. Istället är det en platt organisationen och varje signal lyssnar till båda sina grannar. Som en följd av detta beslutas den slutgiltiga signalen genom en kompromiss mellan alla de ursprungliga enskilda frekvenserna. Det synkroniserade tillståndet kan alltså bäst beskrivas som både ömsesidigt och dubbelriktat. Det innebär att informationen nu överförs i båda riktningarna och en störning på någon plats längs oscillatorns kedja kan leda till en justering av tonen i hela kören.
Genom att använda sig av den nyligen upptäckta spin-Hall-effekten, inte bara för att driva varje oscillator, utan också för att förbättra kopplingen mellan varje oscillator, kunde forskarna också synkronisera två oscillatorer separerade med upp till 4 mikrometer.
− Oscillatorn är bara 100 nanometer bred. Synkronisering över fyra mikrometer motsvarar en rad av nio sångare där varje sångare står cirka 80 meter från sin närmaste granne och fortfarande är alla sångare i samklang. Synkroniseringen är därför mycket kraftfull, säger Ahmad Awad, forskare vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet och försteförfattare till studien.
Resultaten viktiga för framtida forskning
Forskarna anser att båda typer av oscillatorer som nämnts ovan kan spela en viktig roll i framtida oscillerande nätverk för neuromorfiska beräkningar. Det gäller dock att försäkra sig om att in- och utgångar från nätverket är korrekta och att informationen färdas i rätt riktning så att inga störningar sker. Men inne i nätverket, vill forskarna använda sig av parallellitet och det kollektiva svaret hos samtliga oscillatorer. Detta kräver därför tvåvägskommunikation och ömsesidig synkronisering inom själva nätet.
− Våra demonstrationer av både driven och ömsesidig synkronisering i två olika sorters magnetiska nano-oscillatorer är egentligen bara det första steget. Tillförlitligheten i våra resultat ger oss nu frihet att utforska oscillatornätverk av alla storlekar med hjälp av ett brett spektrum av olika layouter där vi enbart endast begränsas av fantasin. Lägg därtill potentialen för neuromorfiska datorer så kan man förstå varför vi tycker det här är så spännande, säger Johan Åkerman, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet och den ansvarige forskaren bakom resultaten.
Det tidigare arbetet med driven synkronisering publicerades i Nature Nanotechnology 11, 280 (2016).
Kontakt:
Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet johan.akerman@physics.gu.se, 031-786 9147, 0766-22 91 47
På vissa platser i norra Sverige har snöperioden förkortats med mer än två månader mellan 1978 och 2008, vilket får stora konsekvenser för livet i norr. Data från 10 väderstationer i renbetesområden, från Frösön i Jämtland till Dividalen inte långt från Riksgränsen, visar att de kallaste dagarna försvunnit snabbast under perioden och att långa köldperioder idag är betydligt mer ovanliga än tidigare.
– Vår forskning visar att klimatförändringarna i norra Sverige var mer omfattande än förväntat och att renskötseln framstår som mycket sårbar, säger Maria Furberg, som är doktorand vid institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin och klinisk mikrobiologi.
Klimatförändringarna i norra Sverige, såsom kortare snöperioder, har fått negativa konsekvenser för renskötarnas liv och leverne. Renskötarnas hantering av konsekvenserna försvåras av helt andra omständigheter som också påverkar renskötseln, som exempelvis ökad konkurrens från andra näringar, krympande betesmarker, rovdjurspolitik och dålig ekonomi.
Tiofaldig ökning av harpest
Maria Furberg visar i sin avhandling att tularemi (harpest) ökat kraftigt både geografiskt och numerärt mellan 1984 och 2012 och att fallen har en stark koppling till vattendrag och sjöar. En undersökning av 1 500 slumpvis utvalda personer i Norr- och Västerbotten som gjordes 2014 visade att knappt 3 procent hade tecken på att de haft tularemi-infektion. Det motsvarar 16 gånger fler fall än vad som rapporterats.
Tularemi – från djur till människa
Tularemi är en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar från djur till människa. Smittspridningen sker i Sverige oftast via myggbett. Sjukdomen ger symtom som hög feber, infekterade sår, svullna lymfkörtlar och ibland även lunginflammation.
– Den kraftiga ökningen av antalet rapporterade harpest-fall är uppseendeväckande och sjukdomen förefaller vara mycket vanligare än vi tidigare trott. Sjukvården behöver förbättra harpestdiagnostiken så att alla som smittas får korrekt behandling. Dessutom behöver orsakerna till ökningen av harpest undersökas vidare med fortsatt forskning, säger Maria Furberg.
Kontaktinformation:
Maria Furberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet maria.furberg@umu.se
Jan Blomgren har via enkäter och gruppintervjuer undersökt vad cirka 200 elever i årskurs 9 anser att digitala resurser betyder för deras motivation och för det egna skolarbetets genomförande. Studien har genomförts vid tre fristående skolor där elever och lärare har tillgång till en egen personlig, bärbar dator.
– När elever ges tillfälle att själva beskriva varför de vill prestera eller inte i skolan har de förmåga att identifiera vad som främjar eller hämmar deras motivation och lärande i en digitaliserad lärmiljö, säger avhandlingens författare Jan Blomgren.
Vill ha valmöjligheter
Eleverna själva säger att det som krävs för att de ska bli motiverade är digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter.
– Men motivationen hämmas av att lärare inte samplanerar i tillräcklig omfattning vilket enligt eleverna ökar arbetsbördan och leder till att de inte kan ta ansvar för och planera sitt eget arbete, säger Jan Blomgren.
Elever agerar utifrån hur de uppfattar undervisningen de deltar i, och undervisningen formar i sin tur de mål eleverna strävar mot. Två typer av mål kan urskiljas i avhandlingens resultat.
− Majoriteten av eleverna anger att de vill nå personligt viktiga mål, det vill säga lära sig så mycket som möjligt i ett livslångt perspektiv. Den andra typen av mål är mer prestations- och tävlingsinriktade och handlar om att via höga betyg visa att man är duktigare än klasskamraterna.
Uppskattar den digitala kommunikationen
Digitala resurser används till det mesta i skolarbetet. Eleverna uppger att datorn ger större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet. I vissa fall upplevs den digitala kommunikationen vara bättre än den analoga i klassrummet, i form av en bra dialog med läraren. Eleverna uppskattar den snabbhet och kvalitet med vilken de får återkoppling på sina prestationer. De värdesätter också tidsvinsterna genom att de slipper passa tid och plats för att nå lärarna.
Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritik finns också angående ett överutnyttjande av datorn. Ibland ses den nästintill som en distraktion. Tydligt är dock att digitaliseringen har öppnat för fler kommunikationsvägar mellan elev och lärare när det gäller bedömning och återkoppling på det som presterats än vad som varit möjligt tidigare.
– Den insikt elever visar när de reflekterar över sitt skolarbete och sin egen inställning till att prestera är en kraftfull resurs för lärare att ta till vara för att ytterligare förbättra undervisningen, säger Jan Blomgren.
Klimatförändringarna kommer att påverka biodiversiteten, våra ekosystem och alla de människor som är beroende av dessa. Detta har väckt mycket oro och tilldragit sig enormt vetenskapligt intresse. Som en följd av de metodologiska tillvägagångssätt som har använts kvarstår dock många frågetecken kring hur framtida temperaturer kommer att påverka biodiversiteten i marina miljöer och sötvattensmiljöer, enligt forskning som presenteras i en ny översiktsartikel.
Tvetydiga prognoser Vid slutet av december 2015 hade fler än 140 000 vetenskapliga artiklar om klimatförändring och global uppvärmning publicerats. Men hur tillförlitliga är egentligen aktuella prognoser kring konsekvenser för biodiversiteten av framtida klimatförändringar? För att ta itu med denna fråga har forskare vid Linnéuniversitetet analyserat de metodologiska tillvägagångssätt som har använts vid tidigare forskning. Forskarna fokuserade på en delmängd studier som har undersökt hur temperaturskiftningar påverkar livet i marina miljöer och sötvattensmiljöer.
De granskade studierna inkluderar såväl fältstudier som experiment genomförda antingen i laboratorium eller under naturliga förutsättningar. Doktorand Hanna Berggren genomförde litteratursökningen i studien.
– Vi registrerade de olika svarsvariabler man tagit hänsyn till, vilka arter man undersökt, hur lång tidsperiod studien pågått samt på vilket vis man manipulerat temperaturen. Därefter jämförde vi de mönster vi fick fram med prognoser för framtida takt och omfattning av klimatförändringar, berättar Hanna Berggren.
Slutsatserna presenterades nyligen i specialutgåvan ”Impacts of Climate Change on Marginal Ecosystems – the Baltic Sea” av Journal of Marine Science and Engineering. Som en följd av de tillvägagångssätt som användes vid de tidigare studierna var ekologiska och evolutionära reaktioner hos individer, populationer, arter och ekosystem på temperaturförändringar många gånger svåra att fastslå. Den kausala mekanismen förblev ofta tvetydig enligt översiktsartikelns författare.
– Vi upptäckte att den termiska påfrestning man använt sig av vid de experimentella studierna var 10 000 gånger kraftigare än de prognoser som finns för den framtida uppvärmningen av våra hav. Det föreligger så klart alltid en kompromiss mellan realism och metodologisk spårbarhet, men det är viktigt att hitta den rätta balansen, menar professor Anders Forsman som är huvudförfattare av artikeln.
En osäker framtid De tillvägagångssätt som har använts i studierna kan tillhandahålla viktiga insikter i hur både individer eller hela ekosystem svarar på heterogena miljöer och kortsiktiga temperaturväxlingar som är förknippade med varierande väderförhållanden eller årstidsväxlingar. Dock förblir det alltjämt osäkert i vilken mån de även kan bidra med information kring mer långsiktiga konsekvenser av framtida klimatförändringar, menar artikelförfattarna.
– Vi räknar med att en del av våra forskarkollegor kommer att bli provocerade av de resonemang och slutsatser vi presenterar i vår översiktsartikel. Vårt mål är dock att se till att kunskapen går framåt och att bidra till en djupare förståelse för dessa komplexa frågor. Det är helt avgörande att erhålla resurser och inrättningar för mer storskaliga och långsiktiga studier som kännetecknas av en större realism, sammanfattar Anders Forsman.
Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, visar en ny rapport från IFAU.
– Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb.
Effekten av födelseordningen påverkas av vilket kön syskonen har. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre.
Föräldrar engagerar sig mer i storasyskon, småsyskon ser mer på teve
Att storasyskon har bättre social förmåga beror enbart på miljöfaktorer. Genom att specialstudera familjer som förlorat eller adopterat bort ett barn kan sociala och biologiska faktorer särskiljas. Föräldrar tycks engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon lägger betydligt mindre tid på att läsa läxor. De läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer datorspel. Föräldrar är också mindre benägna att diskutera skolarbetet med yngre barn.
– Föräldrar verkar ge mer tid och uppmärksamhet åt storasyskon, vilket kan vara en viktig förklaring till varför de har bättre social förmåga och gör andra yrkesval än småsyskon, säger Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.
Syskonordningens betydelse
Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.
– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.
Jämförelser av syskon inom familjer
Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).
– Det här är en helt ny form av jakt i flock som man inte har sett förut. När segelfiskar, Istiophorus platypterus, angriper ett sardinstim, Sardinella aurita, turas de om att attackera stimmet. De slår med sitt svärd och skadar så många sardiner som möjligt. När sardinerna är omtöcknade är de lättare att fånga, säger James Herbert-Read, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet och institutionen för zoologi vid Stockholms universitet och den som har lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Kan bli 3,5 meter långa
Segelfisken hör till släktet spjutfiskar. Den kan bli upp till 3,5 meter lång och väga runt 100 kilo. Segelfisk är en av världens snabbaste fiskar och kan simma över 40 kilometer i timmen. Man vet sedan tidigare är att segelfisken använder sig av spjut för att fånga sitt byte, och att den inte behöver utnyttja sin snabbhet för jakten. Men exakt hur jakten har gått till har varit oklart.
Studien visar hur kollektiva fördelar kan uppnås genom en mycket enkel mekanism. Segelfisken kan jaga på samma sätt, oavsett om den jagar i grupp eller ensam. Men det är effektivare och ger mer föda att jaga tillsammans med andra. I attacken skadas många bytesfiskar och det gör att fler segelfiskar kan få mat, men trots att bytet blir lättillgängligt nöjer sig varje segelfisk ändå med bara en fisk i taget.
Studier utanför Mexiko
Den här fältstudien gjordes till havs utanför Cancun i Mexiko. Forskarna har filmat attackerna och sedan analyserat filmerna.
Vi har sedan utvecklat en matematisk modell som förklarar dynamiken i jakten. Vi kan visa att det lönar sig att jaga i flock, om gruppen är upp till 70 individer. Då har vi räknat hur stort byte fiskarna får i förhållande till tiden de har lagt ner på jakten, säger James Herbert-Read.
Resultaten från den här studien hoppas forskarna kan vara början på hur mer komplexa gruppjaktbeteenden utvecklats bland flera arter.
Kontakt:
James Herbert-Read, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet och vid institutionen för zoologi vid Stockholms universitet, Tel: 076-3372666, www.JamesHerbertRead.com
Det finns en föreställning om att mobbade barn som inte har några vänner kan få det på nätet istället.
− Vår forskning ger inget stöd för det resonemanget, säger Ylva Bjereld, doktorand i socialt arbete, som i en ny studie visar att den här gruppen barn är exkluderad från de kommunikationsformer som vuxit fram i digitaliseringens fotspår.
Tillsammans med forskare från Sverige, Island och Finland har hon undersökt hur användandet av sms, telefoni och internet − så kallad teknikmedierad kommunikation − har ökat bland barn i de nordiska länderna under tidsperioden 2001−2010. Forskarna tittade också på om utvecklingen skilde sig åt bland de som uppgav att de var mobbade. Totalt ingick närmare 66 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.
Resultatet visar att 81 procent av de tillfrågade barnen använde teknikmedierad kommunikation tillsammans med vänner mer än tre dagar per vecka 2010; en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2001. Men bland de barn som endast hade få eller inga nära vänner och dessutom uppgav att de var utsatta för mobbning syntes ingen ökning alls.
– De stod kvar på samma nivåer som 2001. Det är anmärkningsvärt med tanke på den enorma utveckling som skett den senaste tioårsperioden vad gäller till exempel mobiltelefoni och sociala medier, säger Ylva Bjereld.
Exkludering även utanför skolan
Resultatet tyder på att mobbade barn har en än mer utsatt situation än tidigare.
– Förr kunde fritiden åtminstone vara ett andrum för de här barnen men nu fortsätter exkluderingen även efter skolan fast i andra digitala forum. Detta blir särskilt påtagligt eftersom en så stor del av ungas vardag tillbringas tillsammans med kompisar på nätet.
Bland barn som var mobbade men uppgav att de ändå hade flera vänner hade användningen av teknikmedierad kommunikation däremot ökat under tidsperioden.
Mobbade mår sämre psykiskt – Vi vet från tidigare forskning att barn som är mobbade ofta har ett sämre psykiskt mående. Att använda teknikmedierad kommunikation kan vara ett sätt att stärka vänskapsrelationer och få nya vänner, vilket i sin tur kan innebära ett skydd mot att utveckla ett ännu sämre mående.
En av Ylva Bjerelds slutsatser är att det krävs ett fortsatt arbete mot mobbning generellt för att också den mest utsatta gruppen mobbade barn ska kunna bli delaktiga via de nya kommunikationsformerna.
– Att mobbade barn med få vänner är en extra utsatt grupp vet vi sedan tidigare. När vi i den här studien ser att de också är exkluderade från nya kommunikationsformer är det i högsta grad angeläget att uppmärksamma den här gruppen, säger hon.
Bakom studien står förutom Ylva Bjereld också Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet; Petra Löfstedt, fil.dr. i folkhälsovetenskap och vetenskaplig ledare vid Folkhälsomyndigheten; Thoroddur Bjarnasson doktor vid Akureyriuniversitetet, Island; Jorma Tynjälä, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland; Raili Välimaa, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland samt Max Petzold, professor i hälsovetenskaplig statistik vid Sahlgrenska akademin.
– Man kan bland beslutsfattare ana en övertro på lärlingsutbildning som en lösning på samhälleliga problem som exempelvis ungdomsarbetslöshet och socialt utanförskap, säger Per Kristmansson.
Avhandlingen baseras på en studie av fem gymnasieskolors genomförande av lärlingsutbildningen inom Handels- och administrationsprogrammet medan den pågick som försök, något som sedan permanentades. Minst halva gymnasieutbildningen är förlagd till en eller flera arbetsplatser där eleverna ska förberedas för arbetslivet. Yrkesutbildning relaterad till detaljhandelsbranschen är ett tidigare relativt outforskat område.
Från skråväsende till datorisering
I doktorsavhandlingen görs en bred genomgång av detaljhandelns utveckling från skråväsendet fram till dagens datoriserade miljöer. Man kan se att detaljhandelns ställning som en lågstatusbransch med hög andel deltidsjobb och relativt låga löner går långt tillbaka i historien.
I Sverige finns relativt få möjligheter att formellt utbilda sig inom detaljhandeln. Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet är en av dessa. Internationellt tycks det vara vanligare med branschutbildningar. Den är dock långtifrån idag den givna vägen för att komma in i handelsbranschen.
Marknadsförs för skoltrötta
Handels- och administrationsprogrammet med lärlingsutbildningen har marknadsförts som ett alternativ för skoltrötta elever. Det visar sig dock att det är en krävande utbildning att både arrangera och delta i men där det råder ett tydligt glapp mellan kursplanerna och det faktiska innehållet i den arbetsplatsknutna utbildningen.
Det blir vad arbetsplatsen kan erbjuda snarare än vad som sägs i kursplanen som framstår som avgörande för innehållet. Lärlingseleverna får tillgång till arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen och är kvantifierbarana, men de får sällan ta del av mer avancerade arbetsuppgifter och får svårt att nå ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande.
– Det saknas något som binder skolan och arbetslivet samman. Skolorna lyckas inte förmedla uppdraget till arbetsplatserna. Eleverna riskerar att få en smal utbildning och en anställningsbarhet som är giltig endast på den aktuella arbetsplatsen, säger Per Kristmansson.
Per Kristmansson är utbildad gymnasielärare, född och uppvuxen i Sollefteå men bosatt i Umeå.
För mer information:
Per Kristmansson
Tel. 090-786 67 77
Mobil 070-291 59 19
E-post: per.kristmansson@umu.se
En whiplashskada innebär för många människor långvariga besvär med smärta i nacken. Ungefär 30 000 personer skadas per år och hälften av dem får fortsatt smärta. Ofta ökar besvären vid aktivitet och vid arbete med armarna i axelhöjd.
– Det har länge funnits kunskap om att nackmusklernas funktion ändras vid långvarig smärta. Förändringen finns i ytliga muskler, men även i djupt liggande muskler nära skelettet. Men det har varit svårt att mäta tidigare. De djupa musklerna ska fungera som en korsett som ska skydda de smärtkänsliga lederna och nerverna i nacken, säger forskarstuderande sjukgymnasten Gunnel Peterson, vid Linköpings universitet.
Ultraljud undersöker musklerna
Ultraljud har länge använts inom andra områden, såsom fosterdiagnostik och hjärtundersökningar. Metoden är inte smärtsam eller skadlig för patienten. Ultraljudet ger information om musklernas funktion under rörelse, vilket inte kan ses på vanlig röntgen eller i magnetkamera. Ultraljud kan också användas för att mäta effekten av träning.
I avhandlingen jämförs ultraljudsundersökningar av whiplashpatienter med personer utan nackbesvär. Den undersökningen har sen kompletterats med en utvärdering av tre olika träningsprogram som de whiplashskadade patienterna har fått prova i en så kallad randomiserad kontrollerad studie. Patienterna tränade under 12 veckor och de lottades till antingen; 1) nack-specifik träning, 2) nack-specifik träning i kombination med beteendemedicinska åtgärder eller 3) allmän fysisk aktivitet och träning.
Ojämn aktivering av muskler
– Koordinationen mellan musklerna är förändrad vid kvarstående besvär efter whiplashskada. Personer med whiplashskada har en ojämn aktivering av musklerna och de djupa musklerna verkar stabilisera nacken sämre än för personer utan nackbesvär, säger Gunnel Peterson.
Resultatet av träningsstudien visar att även långvariga besvär kan förbättras av rätt träning. De personer som tränade nack-specifik träning eller nack-specifik träning med beteendemedicin hade större uthållighet i nackmusklerna och minskade nacksmärtan i jämförelse med personerna i gruppen som fick allmän fysisk träning.
Syftet med avhandlingen är att ge en fördjupad förståelse av vad utmattningssyndrom kan innebära för den drabbade. Detta genom att undersöka erfarenheten med fokus på ett existentiellt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vårdtagare och vårdgivare om upplevelser, den drabbades behov och betydelsen av att uppmärksamma de existentiella behoven i rehabilitering.
Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige och en vanlig orsak till sjukskrivning. Studien visar att utmattningssyndrom också väcker existentiella frågor kring mening, existens och livsval hos den som drabbas. Förutom den meningsförlust som de upplever i sitt eget liv, uppfattar de också att det råder en existentiell tomhet i samhället, något som de menar innebär att människor saknar verktyg att hantera existentiella utmaningar.
Behöver förstå sin livssituation
– Detta skapar ett behov av att förstå sin livssituation för att kunna hantera den. För vårdtagare kan reflektion kring existentiella frågor och möjligheten att dela erfarenheter vara avgörande för att kunna komma ur utmattningstillståndet, säger Ann-Kristin Eriksson, doktorand.
Vårdgivarnas erfarenhet är att det finns flera hinder för existentiella perspektiv i vården. Det dominerande biomedicinska paradigmet innebär att det ofta saknas kunskap om värdet av existentiella perspektiv från beslutsnivå ner till det enskilda vårdmötet. Det påverkar även hur vårdtagare uttrycker sin ohälsa och tillsammans tenderar det att osynliggöra existentiella perspektiv i vården.
FAKTA: UTMATTNINGSSYNDROM
Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Det kan till exempel vara omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet som gör att man blir sjuk. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man ”går in i väggen”.
Symtomen varierar och kan vara både kroppsliga och psykiska, till exempel:
Känslomässiga: Lättirriterad, orolig och nedstämd.
Tankemässiga: Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter.
Sömnstörningar: Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten.
Trötthet: Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning.
Bearbetning av existentiella frågor motiverar
Resultaten pekar på att bearbetning av existentiella frågor kan fungera som en väg tillbaka till en inre drivkraft och motivation, vilket är nödvändigt för att kunna starta en hälsofrämjande process.
– Det visar vikten av att också uppmärksamma den existentiella utmaning som personer genomgår vid utmattningssyndrom och att fokusera på betydelsen av den drabbades behov att skapa mening. Samtidigt ges det ett litet utrymme i praktiken. Därför är en diskussion angelägen om hur den resursen kan tas tillvara på ett bättre sätt, säger Ann-Kristin Eriksson.
Omfattande bruk av antibiotika medför ökad risk för att bakterier ska utveckla motståndskraft. Vår moderna avancerade sjukvård är helt beroende av antibiotika.
Operationer som i dag tas för givna medför stora risker för patientens liv om det inte längre finns antibiotika som fungerar. Vården av cancersjuka och för tidigt födda barn kommer särskilt att äventyras den dag verksam antibiotika inte finns att ta till.
Ökad dödlighet
– Vid infektioner orsakad av en resistent bakterie kan en effektiv behandling fördröjas och därmed förlänga läkningstiden. Risken för komplikationer ökar och i slutänden kan patienten dö om behandlingen inte fungerar – i synnerhet vid akuta infektioner med ett snabbt förlopp, säger smittskyddsläkare Mats Erntell i Hallands län.
Redan idag drabbas sjukvården av fler infektioner och ökad dödlighet. Europeiska smittskyddsmyndigheten uppskattar att 25 000 dödsfall inom EU varje år beror på antibiotikaresistens. I USA är de nästan lika många.
– Det är bråttom med ett globalt ansvarstagande för att uppnå de förändringar som är nödvändiga, säger Mats Erntell som också är ordförande för Strama Halland och medlem i Programråd Strama som verkar för att samordna det nationella arbetet för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.
Så fungerar ESBL-bakterier
ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. (ESBL är samlingsnamnet för över 500 olika enzymer.) Bakterier som bildar ESBL är motståndskraftiga (resistenta) mot dessa läkemedel.
Bakterierna som bildar ESBL finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur som en del av den normala bakteriefloran. Människor smittas därför via händer, föremål eller vatten som förorenats med bakterier från människors eller djurs tarmflora.
ESBL-bildande bakterier kan till exempel orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning och i vissa fall lunginflammation. Om man får en infektion med ESBL-bildande bakterier finns det risk för att insatt antibiotikabehandling inte har någon effekt eftersom bakterien ofta är resistent mot de antibiotikapreparat som man vanligtvis använder.
Ett av de största orosmolnen inom sjukvården idag är ESBLcarba-bildande bakterier. ESBLcarba är en speciell typ av ESBL-resistens som innebär att bakterierna är resistenta mot antibiotikagruppen karbapenemer, men även mot andra beta-laktamasantibiotika inkluderande bredspektrum cefalosporiner. De flesta ESBLcarba-bildande bakterierna är därtill endast känsliga för ett fåtal andra antibiotika och därför finns det i dag ytterst få behandlingsalternativ mot infektioner med dessa bakterier.
Kunskap om patienter i farozonen kan hjälpa till att undvika utbrott. Bra hygien, goda städrutiner och vård i enkelrum av särskilt avdelad personal är andra krav som kan förebygga smittspridning.
Strama följer antibiotikaförskrivningen på både riks- och länsnivå och i dialog med läkarkåren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har till exempel introducerat ett datasystem inom slutenvården med strukturerade frågor om diagnos och behandling i samband med att mediciner skrivs ut.
– Vi har ställt upp kriterier för symtom och diagnos för att läkare säkrare ska hitta de infektioner i primärvården som är viktiga att behandla och för att tryggt kunna säga vad som inte behöver behandlas, säger Mats Erntell.
Antibiotikaronder är en annan modell, där infektionsläkaren granskar alla fall av antibiotikabehandling tillsammans med kollegerna där för att ta reda på om det till exempel går att byta preparat, ändra doseringen eller avsluta behandlingen.
Precis som att det finns skillnader i antibiotikaanvändningen över nationsgränser, så skiljer sig även användningen lodrätt genom landet. Läkare i södra Sverige ordinerar mer antibiotika än läkare i norr, men den totala förskrivningen minskar ändå ett par procent per år sedan 1990-talets början.
– Sverige är det goda exemplet, men vi måste bli ännu duktigare på att använda antibiotika på ett klokt sätt. Vi kommer att få utbrott av resistenta bakterier om vi inte är noggranna med vårdrutinerna, säger Mats Erntell.
Multiresistenta tarmbakterier
Hur ett sådant utbrott kan se ut har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, undersökt. Myndigheten har tagit fram ett scenario för att visa vad som kan hända om multiresistenta tarmbakterier, så kallade ESBL-bakterier, blir vanligare i befolkningen. De multiresistenta tarmbakterierna producerar enzym som kan bryta ner flera olika antibiotika, till exempel penicilliner, så att de inte längre biter på bakterierna.
Idag bär närmare 5 procent av befolkningen i Sverige på ESBL-bakterier i tarmen. Många bakterier i den här familjen ingår i normalfloran i tarmarna hos både djur och människor, men långt ifrån alla bärare blir sjuka. ESBL-bakterier i tarmen kan dock orsaka till exempel urinvägsinfektion och blodförgiftning. Sådana infektioner kan idag behandlas med en grupp av antibiotika som kallas karbapenemer, som brukar beskrivas som sista utvägen för infektioner med multiresistenta bakterier.
Från smygande till akut scenario
I MSB:s scenario har kolibakterier med ESBLcarba ökat kraftigt i befolkningen under en femårsperiod:
Nu är det sommar, varmt och torrt. Så kommer häftiga åskväder med skyfall. Avloppsnäten klarar inte av de stora vattenmängderna. Ytvattnet för att bevattna grönsaker och jordgubbar förorenas av kolibakterier.
Kycklingar matas med foder från en anläggning som blivit smittad. Människor insjuknar när de äter kyckling som har grillats utan att bli genomstekt, men de tillfrisknar utan att söka vård. Fler och fler blir bärare av multiresistenta bakterier.
Först efter ett par år upptäcker miljöforskare och olika instanser inom sjukvården att kolibakterier med ESBLcarba har ökat. Vart fjärde barn på en neonatalavdelning är smittat, ett barn avlider. Det smygande scenariot har blivit akut.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
– Vårt scenario är utformat för att spegla det värsta troliga – inte det värsta tänkbara. – Vi tog fram det för att kunna visa problemet ur ett så kallat One Health-perspektiv, där både människor, djur och miljö påverkas. Viktigast är frågan om man kommer att upptäcka spridningen i tid, säger Kerstin Borg, analytiker vid MSB.
Anmälningspliktig resistens
Analysen utgår från ESBL med karbapenemresistens. Bakterier som producerar så kallade ESBLcarba är alltså resistenta även mot karbapenemer. ESBLcarba förekommer redan idag hos olika bakterier, bland andra kolibakterier.
ESBLcarba är anmälningspliktig för både människor och djur. Hos människor ställs dessutom krav på smittspårning. Under 2014 konstaterade Folkhälsomyndigheten 46 fall av ESBLcarba i Sverige, varav fyra personer blivit smittade inom landet. De flesta fallen gällde personer som kommit hem efter akutvård eller medicinsk turism i andra länder.
MSB:s scenario har använts i workshops med berörda myndigheter, men Kerstin Borg menar att det finns ännu mer att lära inom krisberedskapen.
– Både länsstyrelser och kommuner måste ha kunskap om riskerna med en ökad antibiotikaresistens. Alla måste veta hur ansvarsfördelningen ser ut och vem som ska göra vad. Ju mer kunskap, desto tryggare kan vi känna oss, säger Kerstin Borg.
Hon tycker dock att svenskar överlag har en stor medvetenhet om riskerna med antibiotika. De flesta av oss vet att vi ska äta hela antibiotikakuren och inte sluta så fort som vi tycker att vi mår bättre.
– Den svenska kulturen utmärks av tillit. Vi litar på våra läkare och våra myndigheter, eftersom de tjänar oss väl. Det är viktigt att värna det förtroendet.
Text: forskning.se Redaktörer: Eva Barkeman, Carina Olsson
Antibiotikaresistens – en samhällsutmaning
Antibiotika är bland de mest värdefulla läkemedel vi har. Vi har länge tagit för givet att antibiotika behandlar de flesta infektioner orsakade av bakterier. Men resistensen mot antibiotika ökar.
En brittisk regeringsrapport konstaterar att 10 miljoner människor kommer att dö årligen på grund av antibiotikaresistens 2050 – fler än som dör av cancer – om vi inte vidtar åtgärder nu.
Därför satsas det mycket på forskning. Och det handlar om mycket mer än att ta fram ny antibiotika.
Sverige samordnar nationell och internationell forskningsfinansiering för att minska antibiotikaresistensen i världen, i det europeiska samarbetet Joint Programming-initiativet inom antimikrobiell resistens (JPIAMR). Syftet är att fylla i kunskapsluckorna. Nya behandlingar räcker inte, utan det handlar också om att stoppa smittspridning och undvika att fler bakterier blir resistenta.
I november är det World Antibiotic Awarness Week, något som Världshälsoorganisationen (WHO) infört för att öka medvetenheten om att vi behöver skydda vår antibiotika. Mottot är ”Handle with care”.
Potatisen förenar Sverige, Norge och Finland på flera sätt. Vi har en gemensam förkärlek för mjölig potatis. På andra håll i Europa föredrar man en fastare potatis. Vi har ett gemensamt kallt nordligt klimat med långa dagar under sommarhalvåret, och problem med samma potatissjukdomar. Däremot har vi inte något stort problem med torka, så torktålighet är inte en intressant potatisegenskap just här.
Av dessa skäl föreslår fyra forskare från SLU:s institutioner för växtskyddsbiologi respektive växtförädling att de tre länderna slår ihop sina potatispåsar och samarbetar för att ta fram nya förbättrade sorter.
Få nya potatissorter
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenterar Dennis Eriksson och hans kollegor en översikt över potatisodlingen, konsumtionen och potatisförädlingen i Fennoskandinavien (Sverige, Norge och Finland). Arbetet med att ta fram nya potatissorter har minskat kraftigt i Norge och Sverige och har upphört helt och hållet i Finland.
– Detta är synd, eftersom potatisen är den gröda som ger högst avkastning här. Samtidigt är den en oersättlig del av vår matkultur, och förädlingen av potatis har en lång och stolt historia i våra länder, säger Dennis Eriksson.
Efter att tidigare ha sjunkit i flera årtionden har konsumtionen av potatis legat stadigt kring drygt 40 kilo per person och år i Sverige de senaste 20 åren. Vill vi fortsätta att äta potatis i framtiden? Kan vi odla potatis mer hållbart än idag? Ja, det tror forskarna. Men hållbarhet kräver smarta strategier.
Angrips av bladmögel
Vi behöver potatissorter som inte behöver besprutas med svampgift. Alla sorter vi odlar idag angrips av bladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans. Besprutningen är dålig för miljön och gör potatisodlingen dyrare. Potatissorterna behöver också så småningom bli anpassade till framtidens klimat, som man förutspår kommer bli varmare och blötare i norr. Och fler växtskadegörare väntas hitta hit när klimatet förändras.
– En hög och stabil produktion på våra nordliga breddgrader är viktig, vilket kräver en tidig knölmognad eftersom odlingssäsongen är relativt kort. Och förutom bladmögel så finns det andra potatissjukdomar som är vanliga i denna region, säger Dennis Eriksson.
Den fennoskandinaviska marknaden är för liten för att vara intressant för vinstdrivna växtförädlingsföretag, och det tar många år att förädla fram nya potatissorter. Hoppet står därför till offentlig finansiering till förädlingen av nya potatissorter, och ett sådant ekonomiskt stöd måste finnas kvar under lång tid, konstaterar forskarna.
Behov av potatisförädling
I sin studie presenterar forskarna sju anledningar till att vi behöver offentliga medel till potatisförädlingen:
En högre grad av nationellt självförsörjande på mat ligger i statens intresse.
Nya potatissorter som står emot sjukdomar kan bidra till att regeringen uppnår sina miljökvalitetsmål, speciellt de mål som gäller en giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap.
Bruttoavkastningen på investeringar är generellt mycket hög för växtförädling.
Potatisindustrin genererar arbetstillfällen.
Fennoskandinavien är som gjort för att odla potatis. Det är den gröda som ger högst skörd per hektar i Sverige.
Dagens sorter måste besprutas med fungicider (svampmedel) och är inte anpassade till våra långa sommardagar.
Potatis är en viktig komponent i det svenska köket och i vårt kulturarv.
När man väl har en ny potatissort, och ska testodla och marknadsföra den, kan det vara idé att samarbeta med ett etablerat växtförädlingsföretag.
Effektivare testodling tillsammans
– Fördelen med det skulle vara att testodlingen kan göras i större skala och mer effektivt. Samarbeten av detta slag skulle kunna ge tillgång till en infrastruktur för testodling som kanske inte finns annars. Men smakar det så kostar det. Betalning för tjänsterna skulle kunna ske i olika former. I Norge har förädlarna på Graminor ett avtal med den privata samarbetspartnern Agrico, som ger Graminor rätten att sälja sorterna inom landet medan Agrico får rätten att sälja sorterna utomlands, förklarar Dennis Eriksson.
Växtförädlingsföretaget Graminor är till större delen statligt finansierat men har även privat delägarskap.
Analysen publicerades nyligen i tidskriften Potato Research. Arbetet finansierades av Mistra Biotech, Formas och SLF.
