I samband med de oprovocerade attackerna sommaren och hösten 2014 väcktes tanken hos Franziska Klügl och hennes kollega Amy Loutfi att göra något för att motverka den rädsla som spred sig.
– Tanken var en app som på en karta visar var människor finns i ett område. Den vetskapen kan öka känslan av säkerhet, säger Franziska Klügl.
Appen ”Take Back the Night – Örebro” finns nu att ladda ner på Google Play store och fungerar än så länge på ett begränsat område på Campus Örebro.
Enkät kartlade rädslan
Avstampet för projektet var enkäter med 300 studenter som gjordes av kriminologistudenter under handledning av Henrik Andershed och Maria Doyle på Örebro universitet. Resultatet visade att de som svarat känner sig säkra om de är ensamma utomhus – eller om det finns en större grupp med människor i närheten. Finns det bara en annan person i området kommer rädslan.
På Långhuset och Teknikhuset på Campus Örebro finns sensorer uppsatta som fångar upp personer inom området. Alla som registrerat sig får tillgång till denna information och delar också sin GPS-position med andra, anonymt.
Du ser din egen position och andra som rör sig mellan Långhuset och Teknikhuset på Campus Örebro.
– Du känner dig säkrare eftersom du vet mer om vad som händer i din omgivning. Appen är ett sätt att hantera känslan av osäkerhet och ger dig information så att du kan fatta mer informerade beslut. Till exempel att välja att gå hem en viss väg på kvällen för att det finns många människor där, säger Franziska Klügl.
Konceptet texta i liten skala
Appen är i sin första tekniska fas där sensorer och mjukvara testas i mindre skala på universitetets campus. Men konceptet är mycket mer än teknik.
Appen bygger på tillit hos användarna. Det krävs en e-postadress för att registrera sig, men den uppgiften syns inte utåt. Användarna är anonyma för varandra och informationen hur man rör sig spelas inte in.
– Ett dilemma är att du själv inte vill dela med dig av information om dig själv, men att du samtidigt vill veta så mycket som möjligt om andra, säger Franziska Klügl.
Inspiration från dejtingappar
”Take back the Night – Örebro” är den första appen i sitt slag. Men inspirationen kommer från dejtingappar. Skillnaden är att i dejtingapparna är personlig information en förutsättning eftersom du vill veta så mycket som möjligt om de andra som registrerat sig.
Projektet ”Take Back the Night – Örebro” har finansierats av Internetfonden och avslutas nu i sin första fas.
– Det är ett litet projekt men kan vara början på mycket intressant forskning, säger Franziska Klügl.
Det handlar delvis om teknik, hur man kan bygga ut antalet sensorer och mjukvara för att kunna täcka till exempel en stadskärna.
Ger en helhet
– Tekniken skulle kunna förutse hur folk rör sig och vart de är på väg. På så sätt kan man öka belysningen på mörka platser. Eller tända upp stora ljustavlor med budskap där människor passerar.
Men tekniken är bara en del i helheten. Franziska Klügl ser också en framtida användning för att öka säkerheten för sårbara människor. Det kan vara äldre som är rädda för att tappa bort sig eller att ramla där ingen hittar en.
– Kombinationen av sensorer och information är betydligt större än enbart den här appen, säger hon.
– Resultaten tyder på att själva akutvården är jämlik men att personer med låg socioekonomisk status behöver mer riktade insatser efter sjukhusvistelsen, säger Anita Lindmark som har skrivit avhandlingen.
Studien är baserad på en statistisk bearbetning av uppgifter om 62 000 patienter som för första gången drabbades av stroke mellan 2001 och 2009 i det svenska strokeregistret Riksstroke. Efter justering för övriga riskfaktorer visade resultaten att socioekonomisk status – utbildning och inkomst – hade liten påverkan på överlevnaden första veckan efter stroke.
Anmärkningsvärda skillnader Efter den akuta fasen hade däremot personer med hög inkomst och personer som var sammanboende lägre risk att avlida. Då framträdde även skillnader kopplade till utbildning; personer med universitetsutbildning hade lägre risk att avlida än personer med enbart grundskola. Skillnaderna är relativt stora och kan inte förklaras med medicinska faktorer som utskrivning av läkemedel.
– Det är anmärkningsvärt att effekten av låg inkomst är fullt jämförbar med effekten av andra traditionella riskfaktorer som rökning eller med fem års högre ålder, säger Anita Lindmark.
En annan del i avhandlingen handlar om hur man kan göra statistiska modeller för att utvärdera och göra rättvisa jämförelser av sjukhusens vårdkvalitet, trots att sjukhusen behandlar patienter som ser lite olika ut. Ett statistikverktyg i form av en öppen programvara för att analysera utfallet av jämförelser presenteras i avhandlingen.
Anita Lindmark är uppvuxen i Jokkmokk och bosatt i Umeå.
För mer information:
Anita Lindmark
Tel: 090-786 61 09
Mobil: 073-843 64 96
E-post: anita.lindmark@umu.se
För fyra år sedan beslutade landstinget i Kronoberg att begränsa antalet vårdinrättningar där patienterna skulle kunna betala sina avgifter med kontanter. Från och med nu var sedlarna portade från samtliga kassor förutom de som fanns på Centrallasarettet i Växjö och på lasarettet i Ljungby. Men beslutet överklagades, och i september 2015 levererade Högsta förvaltningsdomstolen domen: landstinget bryter mot riksbankslagen.
Landstingets försök att bli av med sedlarna och mynten visade vilka som blir vinnare den dagen vi lever i ett kontantlöst samhälle: alla som hanterar kontanter.
För kontanter kostar. De ska förvaras, räknas, transporteras och sedan deponeras. Dessutom drar kontanter till sig rånare, vilket medför kostnader för säkerhet. Den butik som trots säkerhetsåtgärder drabbas av rån får betala dyrt. Enligt en beräkning som Handelsanställdas förbund gjorde 2005 kostar varje rån cirka 100 000 kronor utöver själva bytet. Då tillkommer det psykiska lidandet för personalen som var på plats vid rånet.
Det finns även butiker som har föregripit det kontantlösa samhället och satt upp skyltar som talar om att de inte accepterar kontanter.
– Det blir mer och mer vanligt att handlare gör så, men de är fortfarande i en klar minoritet, säger Niklas Arvidsson, docent och lektor i industriell dynamik vid KTH.
När Niklas Arvidsson publicerade rapporten Det kontantlösa samhället.., i januari 2013, trodde han inte att det skulle inträffa inom de närmaste 30 åren.
– Det som har hänt efter det är att utvecklingen har gått mycket snabbare än jag trodde då.
Bankerna vinnare när kontanter försvinner
År 2020, om drygt tre år, är det nya budet. Då kan vi befinna oss i ett samhälle där kontanter har en marginell betydelse. Niklas Arvidsson kallar det för det kontantfria samhället, som till skillnad från det kontantlösa har en viss mängd sedlar och mynt i omlopp. De stora vinnarna i ett sådant samhälle är också de som mest framgångsrikt, åtminstone mer framgångsrikt än landstingen, driver på utvecklingen: bankerna.
För bankerna innebär kontanterna en kostnad, dels för de enskilda kontoren men också för företaget Bankernas depå som ägs av de fem största bankerna. För att minska kostnaderna har bankerna stängt ner hundratals bankomater och höjt avgifterna för hanteringen av sedlar. De har även gemensamt lanserat betalningssystemet Swish, som har blivit en stor succé för betalningar mellan privatpersoner.
– Det som sannolikt händer i första skedet är att man börjar använda tjänster som tillhandahålls av bankerna och som är kopplade till kort, säger Niklas Arvidsson. Sedan försvinner bankernas kostnader i hantering av kontanter.
Men bankernas förmåga att tjäna pengar på det kontantlösa samhället hänger till stor del på hur bra de är på att hitta nya affärsmodeller. På kort sikt har bankerna en fördel, men på lång sikt kan nya, snabbrörliga företag se möjligheter som de stora kolosserna inte upptäcker.
– Vi ser redan att det dyker upp företag som levererar tjänster som erbjuder betalningar ovanpå den infrastruktur som finns, och på längre sikt skulle de kunna utmana bankerna också, säger Niklas Arvidsson. Så bankerna blir inte ensamma om att kunna utnyttja marknaden för den här typen av tjänster.
En del av marknaden består av tjänster som ska underlätta för de som blir förlorare i ett kontantlöst samhälle, däribland äldre, funktionshindrade och nyanlända. För att underlätta för de här grupperna har staten, genom länsstyrelserna, utlyst en innovationsupphandling av nya typer av betaltjänster. Enligt upphandlingen innefattar den här gruppen 1,5 miljoner personer. Upphandlingstiden gick ut i slutet av september.
Pensionärer inte lika positiva
Förutom banker och andra företag som levererar betalningstjänster är också staten en vinnare i ett samhälle utan kontanter. Skatteverket räknar med att de årligen går miste om 60-70 miljarder kronor på grund av svartarbete, en verksamhet som skulle försvåras avsevärt i ett samhälle där kontanter är ett undantag.
Alla som hanterar kontanter är dock inte vinnare i det kontantlösa, eller kontantfria, samhället. Det finns trots allt de som tjänar pengar på att transportera sedlarna utan att någon lägger beslag på dem. Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, tog för ett drygt år sedan initiativet till vad som kallas Kontantupproret. Kampanjen har stöd av organisationer som PRO, Sveriges hembygdsförbund och Torg och marknadshandlarnas ekonomiska riksförening. Uppropet har när det här skrivs drygt 4000 underskrifter.
Kommer du ihåg när du tappade mjölktänderna? Efter mycket vickande hade du en tand i handen – men bara den emaljklädda kronan. Hela tandens rot hade på något sätt försvunnit.
Tänder utsätts för många påfrestningar och det finns en poäng i att kunna byta ut dem under ett djurs livslängd. Konstigt nog var tänderna hos de tidigaste käkförsedda ryggradsdjuren fixerade vid käkbenen och kunde inte ömsas. Tandömsning utvecklades så småningom oberoende vid två tillfällen genom två ganska olika processer. Hos hajar och rockor löser de fibrer som fäster tänderna vid käkens skinn upp sig och hela tanden lossnar. Hos benfiskar och landlevande ryggradsdjur sitter den växande tanden fast direkt i käkbenet med en speciell benvävnad och när det är dags för tandömsning måste denna vävnad lossna. Särskilda celler kommer då in och absorberar dentinet och benvävnaden tills tanden lossnar. Det är därför våra mjölktänder förlorar sina rötter innan de ömsas. Men när utvecklades denna process?
Forskarna har studerat ett 424 miljoner år gammalt fiskfossil från Gotland för att få mer kunskap om vårt märkliga sätt att ömsa tänderna på. (Foto: Henning Blom)
Forskarna bakom den nya studien, som publicerats i Nature, bestämde sig för att undersöka ett käkben från det 424 miljoner år gamla fiskfossilet Andreolepis från Gotland. Andreolepis står nära den gemensamma förfadern till alla nu levande benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Käken är en pytteliten sak, mindre än en centimeter lång. Men inuti döljer sig en underbar hemlighet: den interna mikrostrukturen är perfekt bevarad och innehåller information om käkbenets tillväxthistoria.
Verktyg undersöker detaljer i 3D utan att förstöra fossilet Fram tills nyligen har den enda möjligheten att se interna strukturer i fossil varit att skära det i tunna skivor och titta på dessa under ett mikroskop. Detta förstör dock själva provet och ger bara en tvådimensionell bild som är svår att tolka. Vid European Synchrotron Radiation Facility (ERSF) i Grenoble, Frankrike, är det nu möjligt att göra tomografiska undersökningar som fångar lika små mikroskopiska detaljer, men i tre dimensioner och utan att förstöra fossilet.
Donglei Chen, studiens förstaförfattare, har spenderat flera år med att mycket noggrant ”dissekera” data från undersökningarna på datorskärmen. Hon har byggt upp en tredimensionell karta över hela förloppet när tänder tillkommer och tappas – första gången tandbildningen hos ett tidigt fossil har studerats i sådan detalj.
Varje tandömsning syns som ett ärr
– Varje gång en tand ömsades lämnade resorptionsprocessen en hålighet där den hade suttit fast. När ersättningstanden sattes på plats bevarades den gamla resorptionsytan som ett svagt underliggande ärr inuti benvävnaden. Jag hittade upp till fyra sådana begravda resorptionsytor under varje tand, staplade på varandra som tallrikar i ett skåp. Detta visar att tänderna byttes ut om och om igen under fiskens livstid, säger Donglei Chen, doktorand vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Fiskfossilet har studerats med hjälp av synkrotron röntgentomografi. (Foto: Donglei Chen)
Detta är det tidigaste kända exemplet på tandömsning genom basal resorption och den tycks vara mest lik den tandömsningsprocess som ses hos primitiva benfiskar idag, så som bengäddor och fengäddor. Liksom hos dessa fiskar så utvecklades nya ersättningständer jäms med de gamla snarare än under dem som hos oss människor.
– Mängden biologisk information som vi får från dessa undersökningar är helt häpnadsväckande. Vi kan följa processen med tillväxt och resorption ända ner till cellnivå, nästan som hos ett levande djur. Vartefter vi använder den här tekniken på fler tidiga ryggradsdjur så kommer vi att förstå deras livsprocesser mycket bättre – och helt säkert kommer vi att stöta på rejäla överraskningar, säger Per Ahlberg, professor vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, och en av projektledarna.
Det går inte att dra allmänna slutsatser utifrån studierna, påpekar Anna L Jonhed (tidigare Anna Forsell). Urvalet är inte slumpmässigt utan barnen uppfyller ett antal kriterier: utsatta för våld, mellan 3 och 13 år och svensk – eller engelskspråkiga.
Med dessa förbehåll kan Anna L Jonhed konstatera att tre av fyra av de intervjuade barnen har umgänge med sina våldsamma fäder, som främst misshandlat sina partners. Hos nästan två tredjedelar av barnen fanns också tecken på att de blivit utsatta för direkt våld. Hälften av barnen i den senare har dessutom oövervakat umgänge. Anna L Jonhed har en förklaring till att fädernas våldsbenägenhet inte är ett hinder för att träffa barnen:
– En pappa som vill ha umgänge agerar helt enligt de familjeideal vi har. En mamma som hävdar att pappan inte är lämplig agerar i motsatt riktning.
Villorat umgänge ett alternativ
Det kan också vara att mammor anser att en vårdnadstvist innebär en för stor risk, och därför istället väljer att inte strida enligt Anna L Jonhed. Det kan också vara att våldet inte bedöms som särskilt allvarligt.
Anna L Jonhed anser att den svenska lagen, föräldrabalken, borde skrivas om för att barnens perspektiv ska vägas in i besluten om umgänge:
– Lagen talar om behov av nära och god kontakt, men idag handlar umgänget om kvantitet och inte om kvalitet. Med kvalitet som främsta begrepp kan man vid behov villkora kontakten med papporna.
Ett villkor kan vara umgängesstöd i det fall barnen vill träffa sin pappa. Anna L Jonhed argumenterar för att det i så fall ska finnas en stödperson som ser till barnens bästa och en stödperson som hjälper pappan.
Barnens rätt borde komma i första hand
Det är ingen brådska att fatta beslut om umgänge vid en skilsmässa där pappan är våldsam enligt Anna L Jonhed som hänvisar till en av studierna i avhandlingen:
– Jämför man barn som har umgänge med sin pappa och de som inte har umgänge så mår de lika bra, eller dåligt.Teoretiskt borde de barn som träffar sin pappa må bättre, men så är inte fallet.
Barn har också fått ge sin syn på sina pappors förmåga till omsorg i allmänhet. Den visar att barnen anser att dessa fäder är oengagerade och ställer höga krav, alltså ytterligare faktorer som talar för att barnens omdöme borde spela roll i beslut om umgänge.
Barnens rätt måste komma i första hand på ett helt annat sätt än idag enligt Anna L Jonhed. Och så behövs det mer studier:
– Här är det mammor och barn som deltar, papporna saknas. Men sådana studier är svårt att få till, konstaterar hon.
– Rådgivningen behöver i högre grad än idag nå fram till sina målgrupper och leda till de livsstilsförändringar och köpbeslut som ger en effektivare energianvändning, bättre totalekonomi och minskad miljöpåverkan. Vårt forskningsprojekt ska ta fram kunskaper som kan utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningens metoder, säger Are Kjeang, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem.
Forskningsprojektet organiseras och testas samtidigt i flera kommuner utifrån olika spår och modeller. Dessa behandlar alltifrån lokal samverkan med till exempel banker och energiföretag till en enklare, mer konkret kommunikation via både internet respektive personliga råd. I nästa skede kan projektet komma att ge något av en verktygslåda för hur kommunerna kan arbeta med sin energirådgivning.
Tvärvetenskaplig satsning
För att genomföra projektet krävs en tvärvetenskaplig ansats och forskare från både natur- och samhällsvetenskapliga ämnen ingår. Projektet som är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Linköpings universitet är tvåårigt och finansieras av Energimyndigheten med totalt 4,5 miljoner kronor.
Kontakt: Are Kjeang, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, tel 054 700 1110 eller 073-0325233, mejl: are.kjeang@kau.se
Drygt sju år efter att utfasningen av glödlampan initierades, definieras belysningskvalitet fortfarande med hur en ljuskälla förhåller sig till en 40 eller 60 watts glödlampa. Det räcker inte, menar Magdalena Boork, forskare på SP.
– Jämförelsen ger inte konsumenten tillräckligt med information för att kunna välja önskvärt ljus för olika tillämpningar. Ibland har det skapat frustration, säger hon.
Forskarna har använt ett multisensoriskt laboratorium på SP i Borås. Där har de mätt upplevda egenskaper hos lampor med hjälp av tränade mänskliga paneler.
– Sensoriska metoder innebär att de mänskliga sinnena – syn, lukt, hörsel, smak och känsel – används för att bedöma produkter, förklarar Magdalena Boork.
En av panelerna har tränats för att kunna bedöma belysningens egenskaper objektivt, det vill säga utan att tycka något om produkten. Bedömningarna genomfördes främst i labbet, men för att bekräfta att metoden och resultaten även gäller i de miljöer där belysningen ska användas, genomfördes också tester i verklig miljö. Paneldeltagarna genomförde testerna på samma produkter och enligt samma metodik.
Forskningen visar att:
Det är möjligt att göra objektiva bedömningar av belysning
Det är möjligt att göra bedömningar både i laboratorium och i en verklig miljö, men resultaten blir tydligare i laboratoriemiljö
Resultaten från bedömningarna kan beskriva armaturers och ljuskällors karaktäristiska egenskaper
Magdalena Boork hoppas att projektet kan främja övergången till mer energieffektiv belysning. Hon tror också att denna typ av mätningar av upplevda belysningsegenskaper i förlängningen kan förenkla för beställare, till exempel fastighetsägare, när de pratar med ljusplanerare och belysningstillverkare.
– Då kan de ställa krav som inte bara utgår från tekniska mätvärden, utan även tar hänsyn till användarens behov och komfort, säger hon.
Nästa steg i arbetet är att skapa ett kommunikationsverktyg som gör det enklare att välja rätt ljus på rätt plats vid rätt tid, men också att skapa ljusmiljöer som är både energieffektiva och ger en god upplevelse för den som vistas i rummet.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten, Thorn Lighting (Zumtobel Group) och SP.
Peter Jansson undersöker i sin avhandling möjligheterna till ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld. Utgångspunkten är att många olika faktorer samverkar vid mäns våld och att det därför är viktigt att anlägga en helhetssyn.
– Genom att följa en våldsdömd genom livet får man en mer komplex och rättvisande bild av varför personen reagerar med våld. Har han själv blivit utsatt för våld i barndomen? Hur fungerade det i skolan? Har det varit svårt att få jobb och hur har det fungerat på arbetsplatsen?, förklarar Peter Jansson.
Resultaten visade att de män som utsatts för våld i barndomen är mer skambenägna och ofta reagerar våldsamt när de blir kränkta.
– Våld och aggressioner föregås ofta av skamkänslor. Skam är en av de allra starkaste och smärtsammaste känslorna som kan drabba en människa. Istället för att rikta ilskan inåt, mot sig själv, är det vanligt att man riktar aggressionen utåt. Det är en skyddsmekanism.
Marginaliserad miljö förvärrar skamkänslorna
Studierna visade också att män från marginaliserade samhällsskikt var mer benägna att omsätta skammen i våldshandlingar, vilket också relaterades till påverkan från maskulinitetsnormer.
Peter menar att män som utsatts för våld och övergrepp i barndomen, och som har växt upp i ett bättre socialt sammanhang, kan klara av att hantera sina känslor på ett mer konstruktivt sätt än de män som växer upp i en marginaliserad miljö och under påverkan av maskulinitetsnormer med tuffhet, aggressioner och våld.
Hans förhoppning är att avhandlingen ska leda till vidare forskning inom området – och på sikt ge underlag till nya behandlingsformer. Avhandlingen presenterar bland annat material som kan underlätta i kontakten mellan terapeuten och våldsverkaren.
Våld överförs mellan generationer
– Skam är en känsla. Då fungerar det inte med enbart kognitiv beteendeterapi, utan den måste kompletteras. Våld överförs mellan generationer och därför är det väldigt viktigt att bryta mönstret. Kan vi bara hjälpa några få, så att våldet inte förs vidare, så kan effekten bli stor över tid.
Peter Jansson önskar också att hans avhandling ska bli en dörröppnare för den här typen av forskning i Sverige.
– Internationellt är det integrerade perspektivet vanligt. I Sverige tillämpas det inte alls. Idag är det offren som ligger till grund för teoribildningen men jag anser att det är lika viktigt att förstå förövaren. Istället för att begränsa sig till enbart ett könsmaktsperspektiv och därmed producera bilden av ett kvinnligt offer och en manlig förövare, behöver vi anlägga ett bredare synsätt där förövaren också kan vara ett våldsoffer som dessutom är påverkad av sin position i klasstrukturen.
Sveriges kommuner och landsting hanterar årligen stora summor skattepengar och har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har utvecklats betydligt under de senaste 20 åren. Men dagens reglering är komplicerad och ger upphov till flera rättsliga frågor. Per-Ola Wiklanders avhandling analyserar och utvärderar regleringen som rör den kommunala redovisningsskyldigheten.
Avhandlingen ”Kommunal redovisning. En rättsvetenskaplig studie” är den första mer omfattande studien i landet om det kommunala redovisningsområdet ur ett rättsligt perspektiv.
Redovisningslagen kom 1998
– Kommunal redovisning är ett område som ingen, från en rättsvetenskaplig horisont, forskat om tidigare. Det var både en möjlighet och en utmaning och har inneburit en form av grundforskning. Det känns roligt att avhandlingen kommer så rätt i tiden. Utredningen om en ny kommunallag lämnades till regeringen förra året och i våras kom ett betänkande från den kommunala redovisningsutredningen. Förhoppningsvis kan min undersökning ge ett bidrag här, säger Per-Ola Wiklander, nybliven juris doktor i offentlig rätt.
Den kommunala redovisningslagen trädde i kraft 1998 och innan dess fanns inte mycket lagstiftning att förhålla sig till. Per-Ola Wiklander har gått igenom regleringen i sin helhet och bland annat undersökt hur kommunala redovisningsfrågor behandlas av domstolarna. Undersökningen visar att domstolarna inte tar hänsyn till regelverket på det sätt som lagstiftarna tänkte sig. Ytterligare en aspekt är att Rådet för kommunal redovisning ger ut rekommendationer för kommunal redovisning, men reglerna är inte lag.
I avhandlingen analyserar, systematiserar och utvärderar han regleringen som rör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i förhållande till ”god redovisningssed”, en rättslig standard. Lag och kompletterande normer jämförs, både principiellt och genom en särskild undersökning av fyra utvalda frågor: materiella anläggningsfrågor, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagande och sammanställd redovisning – det som för privata bolag kallas koncernredovisning.
Umeå-forskaren Anneli Dyrvolds avhandling Difficult to read or difficult to solve? visar att svenska elever behöver mer träning i att läsa texterna i matematikuppgifter.
– Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik.
– Min forskning visar på egenskaper i uppgiftstext som är svåra att läsa och som det dessutom är viktigt att kunna läsa som del i en matematikförmåga. Därför är det viktigt att elever faktiskt får stöd i att utveckla en sådan matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.
Inte lika självklart att läsa diagram och symboler
Anneli Dyvolds forskning visar att matematikuppgifter kan vara svåra att läsa och i vissa fall är svårighetsgraden rimlig, i andra inte. Och om matematikuppgifter innehåller ovanliga ord som dessutom är ovanliga i matematikböcker medför det risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i prov.
Däremot visar forskningen att till exempel uppgifter med många olika betydelserelationer mellan ord, bilder och symboler är svåra men att det ingår i en matematisk läsförmåga att tolka dessa uppgifter. En sådan läsförmåga ingår rimligen i det som i skolans kursplaner kallas kommunikationskompetens och ett matematikprov förväntas därför testa denna kompetens.
– Elever får i matematikämnet lära sig viktiga matematikord och att dessa behöver beröras i undervisningen kan förstås intuitivt. Däremot, när det gäller att lära sig läsa matematiktext med både diagram och symboler är det inte lika självklart hur elever bäst lär det. Därför är mina resultat som visar på en komplexitet i betydelserelationer i uppgiften viktiga som en del i att förstå vad som ingår i en matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.
De uppgifter som studerats är PISA matematik och Svenska ämnesprov i matematik för årskurs 9. Avhandlingens slutsatser baseras på statistiska analyser av relationer mellan olika typer av egenskaper i uppgiftstexten och hur svåra uppgifterna är att läsa och lösa.
Kontakt: Anneli Dyrvold, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 090-786 53 75, 070-674 33 49, anneli.dyrvold@umu.se
Fredagen den 21 oktober 2016 försvarar Anneli Dyrvold, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling. Anneli Dyrvold är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon har tidigare studerat till lärare vid Mittuniversitetet – i campus Härnösand och Sundsvall. Efter lärarutbildningen arbetade hon som lärare matematik och naturkunskap på gymnasiet i Örnsköldsvik. Disputationen äger rum klockan 10:00 i MIT huset, sal MA121. Fakultetsopponent är Professor Candia Morgan, Institute of Education, University College London.
Den somaliska gruppen i Sverige är socioekonomiskt utsatt med en mycket hög arbetslöshet. Det är också den grupp som många i majoritetsbefolkningen anser att de står längst ifrån kulturellt.
I en avhandling i barn- och ungdomsvetenskap har Gunnel Mohme i tre olika studier undersökt hur en grupp svensk-somalier hanterar några utmaningar som det innebär att vara somalier, svart och muslim i Sverige. Flickorna i avhandlingen är elever i en muslimskt profilerad skola där 80 procent av eleverna är av somaliskt ursprung.
Hälften ville bli läkare I en av studierna fick flickorna i årskurs fem på skolan skriva uppsatser under rubriken ”Min framtid”. Under fem år samlades 68 uppsatser in och analysen visade mycket höga utbildningsambitioner, hälften av flickorna ville till exempel bli läkare.
– De höga utbildningsambitionerna visade sig också vara ett av de främsta skälen till att föräldrarna valt att sätta sina flickor i just den här skolan och inte skolans muslimska profil, som många kanske tror. För den här gruppen var det också viktigt att välja en skola där deras barn kunde känna sig accepterade och trygga och där de inte stack ut på grund av sin religiösa tro eller sin hudfärg, säger Gunnel Mohme.
Uppsatserna visade också att många av flickorna tänkte sig sin framtid utanför Sverige. Främst var det USA och Storbritannien som hägrade – platser där det idag bor många med somalisk bakgrund och där det visade sig att många av flickorna hade släktingar.
– Den somaliska gruppen är idag spridd över världen, och till skillnad från tidigare kan dagens migranter med hjälp av sociala medier och billiga flyg fortsätta att hålla tät kontakt med varandra, berättar Gunnel Mohme.
Barnen görs transnationella Dagens migrationsforskning talar om transmigranter och avser då de kontakter som människor behåller och utvecklar med forna landsmän samtidigt som de utvecklar band till det nya landet. Gunnel Mohme visar i sin avhandling exempel på hur även barnen kan göras transnationella.
– Det kan ske genom att familjerna, eller delar av familjerna, flyttar mellan olika länder, att man besöker varandra men också att man förväntas stödja varandra ekonomiskt. Transnationella relationer får konsekvenser för känslan av tillhörighet. På vilket sätt och i vilken omfattning varierar och beror på hur förankringen i ursprungslandet och i det mottagande landet ser ut och utvecklas, säger Gunnel Mohme.
Nästan all synlig materia i universum består av joniserad gas, också kallad plasma. Chockvågor i plasma uppstår nära planeter, stjärnor och supernovor. Chockvågor är tunna skikt där plasma saktas ner mycket snabbt. Dessa chockvågor är mycket bra på att accelerera partiklar. Chockvågor vid supernovaexplosioner är sannolikt källan till kosmisk strålning – laddade partiklar från rymden med mycket hög energi.
Detaljer kring hur partiklar accelereras och hur plasma hettas upp i plasmachockvågor är fortfarande inte förstådda. Chockvågor betraktas ofta som plana ytor men i datorsimulationer av plasmachockvågor kan det bildas krusningar i chockvågen. Dessa svårfångade ytvågor har varit mycket svåra att studera i rymden på grund av deras korta våglängd och höga hastighet.
Detaljer i strukturen på chockvågorna
En ny studie av forskare från Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala avslöjar att dessa ytvågor existerar i chockvågor i rymden. I studien används data från MMS-satelliterna som sköts upp förra året.
– Med de nya MMS-satelliterna så kan vi för första gången se små detaljer i strukturen på chockvågor i rymden, säger Andreas Johlander, doktorand på IRF, som ledde studien.
Resultaten är viktiga för astrofysiken där krusningar i chockvågor tros spela en roll i att accelerera laddade partiklar till väldigt höga energier. Strukturen på chocken spelar också roll för hur plasma flödar och hettas upp.
– De direkta observationerna av krusningar i en chockvåg i rymdplasma ger oss möjlighet att kvantifiera krusningarnas egenskaper. Detta för oss ett steg närmare att första hur chockvågor kan producera kosmisk strålning, säger Andreas Johlander.
– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA, en av forskarna bakom den nya rapporten. som
Utgångspunkten för forskarna, som representerar 33 institutioner i 16 länder, var den serie utbrott av fågelinfluensa av typen H5N8 som startade 2013. Den drabbade både fjäderfä i livsmedelsproduktionen och vilda fåglar i Sydkorea. Viruset spreds sedan till Japan, Nordamerika och Europa och orsakade nya utbrott från hösten 2014 till våren 2015.
Bara i USA slaktades över 40 miljoner fjäderfä på grund av fågelinfluensautbrott under den här tiden.
Virus flög med fåglarna från Asien till Europa
Forskarna analyserade flyttmönster hos vilda fåglar som visat sig vara infekterade av H5N8. Dessa uppgifter kombinerades med epidemiologiska data, bland annat olika riskfaktorer för smittspridning under utbrotten, samt jämförelse av virusets arvsanlag från infekterade fåglar i de drabbade länderna.
Resultaten visar att H5N8 troligen har introducerats av långdistansflygande flyttfåglar från Asien till Europa och Nordamerika, via deras gemensamma häckningsområden i norra Ryssland och Arktiska tundran.
Forskarna menar att en större övervakning av de vilda fåglarnas häckningsplatser skulle göra det möjligt att kunna få fram tidiga varningar om hot av spridning av allvarligare former av fågelinfluensa, både den typen av fågelinfluensa som är stort hot mot fåglar och fjäderfänäringen men även de varianter som också kan drabba människor.
Allvarligare former av virus hos vilda sjöfåglar – Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA.
– Tidigare visste man att mindre sjukdomsframkallande fågelinfluensavirus finns naturligt hos vilda sjöfåglar. Men att detta även gäller för de allvarligare formerna är en nyhet.
Även i länder som Ryssland och Sydkorea har man påträffat dessa virustyper bland vilda fåglar, utan att de kopplats till aktuella utbrott hos fjäderfä.
Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och
Förmågan till spridning överraskar – Det här H5-viruset är unikt både i sin enorma geografiska utbredning och i sina biologiska egenskaper. Virusets biologi och förmåga att sprida sig fortsätter att överraska oss, säger Siamak Zohari.
Forskarna understryker vikten av att öka den lokala medvetenheten om att rapportera sjuka och döda fåglar, såväl fjäderfä som vilda fåglar, för att tidigt kunna upptäcka utbrott av fågelinfluensa. Man trycker också på behovet för fjäderfäproducenter att se över smittskydds- och biosäkerhetsrutiner så att inte virus introduceras i verksamheten från vilda fåglar och miljön utanför.
Forskarna bakom den nu publicerade vetenskapliga artikeln i Science är organiserade i sammanslutningen Global Consortium for H5N8 and Related Influenza Viruses. SVA är enda svenska deltagande institution.
Potatisen har förändrats på ett sätt som gör att den enbart bildar amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Förädlingen har gjorts genom riktad mutagenes – den gen som ansvarar för bildandet av amylos har stängts av med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
Kontrollerad mutation För att ta fram nya egenskaper och växtsorter har växtförädlare ända sedan 1930-talet utnyttjat mutationsförädling. Fram till nyligen har man använt kemikalier eller radioaktiv strålning för att framkalla mutationer och sedan har man letat efter önskade förändringar. Mutationer hamnar då slumpmässigt utspridda och oftast på ett flertal ställen i växtens arvsmassa. Med nya växtförädlingstekniker, där CRISPR-Cas9 är en metod på stark frammarsch, kan man idag rikta mutationen till en bestämd gen och t.o.m. till ett bestämt ställe på en gen. Tekniken är med andra ord en mer kontrollerad och precis variant av de traditionella mutationsförädlingsmetoder som har genererat många av de växtsorter vi odlar idag.
Inomhusodling vid SLU i Alnarp. Foto: Mariette Andersson
Per Hofvander och Mariette Andersson från SLU:s institution för växtförädling har lett en forskargrupp som har använt den nya tekniken för att ta fram en ”skräddarsydd” potatis för stärkelseindustrin. Dagens potatisstärkelse måste modifieras genom olika industriprocesser eftersom en av de två komponenterna i stärkelsen, amylosen, inte är lagringsstabil. Och nu har forskarna alltså lyckats slå ut (mutera) den gen som styr bildningen av amylos i en potatis med hjälp av metoden CRISPR-Cas9, och all stärkelse i den nya potatisen består därmed av den andra stärkelsekomponenten, amylopektin. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Plant Cell Reports.
Efterlängtade egenskaper – Vi är de första i Sverige som har visat att vi kan använda CRISPR-Cas9 som ett effektivt förädlingsverktyg och har tagit fram en efterfrågad industriell egenskap i en odlingsvärd sort, säger Per Hofvander. Förädlingsverktyget kommer att kunna användas för att ta fram sorter med många olika egenskaper i framtiden.
– Den nya potatissorten är färdigförädlad, men den kommer att behöva uppförökas och sortprovas innan den kommer i praktisk odling, säger SLU-kollegan Mariette Andersson.
Lyckeby Starch AB, som driver och finansierar CRISPR-Cas9-projektet tillsammans med SLU, ser stora möjligheter att kommersialisera resultatet. Stärkelsen i den utvecklade potatisen har unika egenskaper som innebär att nya innovativa specialstärkelseprodukter kan erbjudas livsmedelsindustrin.
– Projektet är ett stort steg i Lyckebys hållbarhetsstrategi och vår strävan att utveckla nya miljövänliga specialingredienser som efterfrågas av medvetna konsumenter, säger Mathias Samuelsson på Lyckeby.
Bättre för miljön Stärkelse är en väldigt vanlig konsistensgivare i många livsmedel, såsom soppor, såser, krämer och mejeriprodukter, och den globala stärkelseproduktionen uppgår till ca 40 miljoner ton. En stor del av tonnaget är processtekniskt modifierat för att stärkelsen skall leva upp till de krav som livsmedelsindustrin ställer i form av processtolerans och lagringsstabilitet. Stärkelsen i den nyutvecklade potatisen är naturligt lagringsstabil och kan således användas i många livsmedelsapplikationer utan någon processteknisk modifiering, och därmed så skapas möjligheter för en miljövänligare tillverkning.
– Lyckeby siktar nu på att driva projektet vidare mot storskalig odling och tillverkning av nya hållbara ingredienser till livsmedelsindustrin, säger Mathias Samuelsson.
Konakt: Per Hofvander, docent
Institutionen för växtförädling, SLU
040-41 50 13, per.hofvander@slu.se
Om Lyckeby
Lyckeby Starch AB med säte i Kristianstad erbjuder moderna potatisbaserade specialstärkelser, fibrer och protein av hög kvalitet till livsmedels- och teknisk industri. Företaget ägs av cirka 700 lantbrukare i sydöstra Sverige. För mer info, se: www.lyckeby.com
När tweets ska följas är det för det mesta aktuellt att undersöka dem i realtid, eftersom det är väldigt dyrt att köpa sig tillgång till Twitters arkiv. De olika inläggen har ofta så kallade hashtags, alltså ämnesmärkningar, som anger något om vad de handlar om. Men svar på inlägg och de kommande diskussionerna saknar ofta hashtags, eftersom skribenten inte vill använda några av de tillåtna 140 tecknen till att skriva sådana.
Nu har David Gunnarsson Lorentzen utvecklat en metod för att med hjälp av ett dataprogram samla in den fullständiga diskussionen kring en hashtag och analysera alla inlägg i diskussioner.
– Tidigare har det funnits fyra metoder för att samla in data från Twitter, säger han. Att följa hashtags eller nyckelord, att följa specifika användare, att följa inlägg med särskilda geografiska koordinater eller att kontinuerligt samla in en viss andel av allt som skrivs på Twitter. Det har inte alls varit särskilt heltäckande.
Möjligt att följa diskussioner mer fullständigt David Gunnarsson Lorentzen har i sin doktorsavhandling utgått från ett program som finns med öppen källkod, Your Twapper Keeper, och provat olika metoder samt kombinationer av dem för att få fram ett sätt att bättre och mer fullständigt kunna följa diskussioner.
– Detta är något som andra forskare kommer att kunna använda sig av, till exempel för att analysera hur människor diskuterar med varandra. Det blir i så fall ett komplement till studier av diskussioner på Facebook och andra diskussionsforum.
Han bestämde sig för att följa hashtaggen ”svpol”, som ofta används när det handlar om svensk politik. Hela tiden har han varit noga med att anonymisera de diskussioner han har följt, eftersom hans intresse inte har handlat om att analysera vem som säger eller tycker vad i en diskussion.
I jämförelse med den tidigare vanligaste metoden för analys av tweets, den där man följer en hashtag, visade det sig att hans metod fick fram mer än 50 procent fler inlägg.
– Jag upptäckte också att diskussionerna ofta blir ganska långa, vilket man inte riktigt har haft koll på förut, säger David Gunnarsson Lorentzen. Den längsta jag undersökte hade omkring 1000 inlägg, men det vanligaste var mellan ett par inlägg upp till några hundra.
Allt fler kopplingar mellan twittrare Ett annat resultat av hans forskning är att det går att se hur många twittrare som är engagerade i en diskussion.
– Ofta kan det verka som att det är väldigt många som är engagerade i twittrandet, men jag såg att det var omkring 1 000 twittrare som dominerade och stod för omkring två tredjedelar av innehållet i ”svpol”-diskussionerna.
Han har också sett att användandet av Twitter har ökat rejält sedan 2012, när han inledde sin forskning. Däremot är det inte säkert att antalet twittrare har ökat lika mycket.
– Jag har samlat följardata några år i rad och sett att den tyder på att twittrare följer allt fler andra twittrare. Därför blir kopplingar mellan olika twittrare allt fler, men det är inte säkert att antalet Twitteranvändare egentligen har ökat.
En social robot interagerar med människor inte bara genom att vara fysiskt närvarande, utan även genom att kommunicera socialt, till exempel genom att uppfatta om användaren är ledsen eller glad, om den är trött eller pigg. Roboten kan då anpassa sig efter människans situation och behov, och kan exempelvis föreslå aktiviteter som att ringa upp anhöriga eller boka teaterbiljetter.
Forskningsprogrammet kommer att rymma allt från design av teknik och hårdvara till interaktionsdesign, användarstudier och robotetik. Rekryteringen av de femton doktoranderna pågår och förväntas vara klar 1 april 2017.
Två av doktoranderna kommer att anställas på Umeå universitet.
Robotforskare för framtiden
– Umeådoktoranderna kommer att jobba med robotar som kan förstå tal och även tala själva. Speciellt fokus kommer att ligga på hur man tolkar språk utifrån långsiktiga mål, och hur man hanterar plötsliga byten av samtalsämnen, flertydigheter, och missförstånd, säger Suna Bensch, forskare och en av koordinatorerna för projektet.
Inom projektet har ett konsortium bildats av sju universitet och forskningsinstitut, tre industriella partners, två slutanvändarorienterade partners och tre affärsorienterade organisationer. Umeå universitet fungerar som samordnare.
Inkubatorn Uminova Innovation deltar genom att hjälpa doktoranderna i Umeå med affärsutveckling kopplat till forskningen. Liknande organisationer hjälper doktoranderna vid de andra universiteten.
– De som går igenom doktorandutbildningen kommer alltså bli robotforskare väl lämpade för en framtida karriär inom både akademi och industri, säger Lennart Edblom, universitetslektor och administrativ koordinator för projektet.
– Syftet med projektet är att forskningen ska lösa verkliga behov, och vi har därför samlat inte bara akademiska experter utan även robotföretag och organisationer som jobbar med affärsutveckling och dessutom äldrevård. Det kommer att bli en stimulerande utmaning att få till ett fungerande samarbete mellan alla dessa parter som normalt inte jobbar tillsammans, säger Thomas Hellström, professor och en av koordinatorerna för projektet.
Om forskningsprogrammet:
Projektet Socrates (Social Cognitive Robots in The European Society) löper under fyra år och har en total finansiering på 3,9 miljoner euro. Projektet är en del av Marie Sklodowska-Curie-programmet inom EU:s stora Horizon 2020-satsning.
http://www.socrates-project.eu/
Kontakt: Thomas Hellström, professor vid Institutionen för datavetenskap,Tel: 090-786 77 59
E-post: thomas.hellstrom@umu.se
Nu har Institutionen för datavetenskap köpt in sin första sociala robot som ska användas i projektet. Från vänster: Suna Bensch, Thomas Hellström, roboten och Lennart Edblom. Foto: Mikael Hansson
