Forskarna från Chalmers och SP har studerat olika alternativ för att minska utsläppen tillräckligt. Förutom minskad konsumtion av nötkött och mjölkprodukter är effektivare produktion och förbättrad teknik avgörande. I gynnsamma fall skulle utsläppen sammantaget kunna halveras genom olika åtgärder i produktionen.
– Täckning av stallgödselbrunnar, till exempel, skulle nästan kunna eliminera utsläppen från dessa brunnar, säger David Bryngelsson, en av forskarna bakom studien. Och utsläppen från produktion av handelsgödsel kan halveras om fabrikerna använder den senaste tekniken. Men för att driva fram sådan klimatsmart teknik krävs en mycket ambitiösare klimatpolitik för jordbruket än idag.
Minskad köttskonsumtion ett måste
Enligt forskarna är de tekniska möjligheterna sämre för utsläppen från nötdjur, som är en av de största utsläppskällorna. Därför kommer minskad konsumtion av nötkött troligen vara nödvändigt om klimatmålen ska nås.
– Men vi måste inte alls ge upp köttätande helt och hållet, säger Stefan Wirsenius, medförfattare till studien. Fläskkött och framför allt kyckling orsakar ganska låga utsläpp, motsvarande 10 till 30 kilo koldioxid per kilo protein, medan nötköttets utsläpp är hela 200 kilo per kilo protein. Vi kan därför fortsätta att äta kyckling och fläskkött i stor omfattning, förutsatt att vi samtidigt drar ner på nötköttet.
Att ost- och andra mjölkprodukter är ett klimatproblem är en annan slutsats som dras i studien.
Mjölkprodukter stor klimatbov
– Svenskars konsumtion av ost och andra mjölkprodukter är bland den högsta i världen, och orsakar mer än dubbelt så stor klimatpåverkan jämfört med vår griskött- och kycklingkonsumtion, säger Stefan Wirsenius. Om vi ersatte en del av mjölkprodukterna med vegetabiliska alternativ, till exempel havredryck, skulle det bli lättare att nå klimatmålen.
Forskarna har även studerat hur mycket minskat matsvinn kan bidra till minskade utsläpp. Något oväntat visar det sig vara lite:
– Även om det är bra för klimatet att slänga mindre mat så är effekten mycket liten jämfört med vad som krävs för att nå klimatmålen, säger David Bryngelsson. Minskat matsvinn kan inte minska utsläppen med mer än fem till tio procent. Teknikförbättringar och minskad nötkötts- och mjölkkonsumtion är mycket viktigare.
Studien visar att ju högre andel fett som ingår i kosten för normalviktiga och underviktiga personer, desto högre är risken för undernäring senare i livet. Resultaten gäller enbart underviktiga eller normalviktiga personer (BMI under 25). En teori om varför detta inte gäller överviktiga är att ett högt BMI har en sådan stark skyddande effekt mot undernäring.
Lisa Söderström anser att det finns anledning att se över mängden fett i maten samt vilken typ av fettrika livsmedel som medelålders och äldre konsumerar. Det är speciellt livsmedel med ett högt innehåll av mättat- och enkelomättat fett – till exempel helfet ost, smör till bröd, fet grädde, bullar och kakor – som ökar risken för undernäring.
Nattfastan bör vara kortare
– En möjlig förklaring till detta kan vara att näringsinnehållet generellt var lågt i denna kost, men detta kan vi emellertid bara spekulera i eftersom vi inte har studerat detta närmare. Dessa resultat är även aktuella med tanke på de fettrika dieter, exempelvis låg-kolhydrat, hög-fett (LCFH), som har blivit alltmer populär som viktminskningsmetod, men där ännu inga långsiktiga vetenskapliga studier finns som visar på konsekvenserna av dem.
En annan studie som ingår i avhandlingen som tidigare uppmärksammats visar att 65 procent av äldre som skrivs in på sjukhuset i Västerås är undernärda eller ligger i riskzonen för att utveckla undernäring. Personer med undernäring visade sig ha fyra gånger ökad risk för en för tidig död jämfört med personer utan näringsproblem.
Avhandlingen visar även att nattfastan, det vill säga tiden mellan sista målet på kvällen och första morgonen därpå, inte bör överstiga 11 timmar hos äldre. De personer som har en längre nattfasta än 11 timmar har 67 procent ökad risk för undernäring. Äldre individer bör även äta minst fyra gånger om dagen, då de individer som äter tre eller färre gånger om dagen har en tre gånger ökad risk för undernäring.
Screena för undernäring
– Förhoppningsvis kan kunskapen från studien vara ett stöd för vård-och omsorgspersonalen i deras arbete med att minska nattfastan och öka antalet måltider för äldre med risk för undernäring. Första steget är dock att hitta de äldre som har risk för undernäring. Att screena samtliga patienter 65 år och äldre som skrivs in på sjukhus borde därför göras rutinmässigt, säger Lisa Söderström.
Studien som rapporterar om ett högt energiintag från fett i kosten och framtida risk för undernäring i avhandlingen bygger på en undersökning där forskare vid Centrum för klinisk forskning och Karolinska institutet under 10 år följt upp 725 medelålders- och äldre män och kvinnor i Mellansverige.
Dessa individer rapporterade sina kostvanor genom ett så kallat livsmedelsfrekvensformulär år 1997 när medverkade i de populationsbaserade studierna Svenska mammografikohorten (SMC) och Kohorten svenska män (COSM). När dessa personer 10 år senare skrevs in på Västmanlands sjukhus Västerås screenades de för undernäring med instrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).
Studien som undersökt förekomsten av undernäring och sambandet mellan undernäring och nattfasta samt antalet ättillfällen per dag bygger på totalt 1771 äldre individer ≥65 år som screenades för undernäring med MNA.
För mer information kontakta: Lisa Söderström, Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, tel: 073-702 25 57, e-post: lisa.soderstrom@ltv.se
I studien finns publicerad i tidskriften Nature Communications, visar Uppsalaforskare att en antikropp ger mer exakt information än vanliga radPET cameraioaktiva spårämnen vid PET-avbildning av hjärnan.
– Den stora fördelen med monoklonala antikroppar jämfört med vanliga småmolekylära PET-substanser är deras mycket höga specificitet, att de endast binder till lösliga former av amyloida plack, så kallade protofibriller, som sannolikt är förstadium till Alzheimers sjukdom och orsakar symtomen, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.
Positronemissionstomografi (PET) som metod för diagnostik av Alzheimers sjukdom har utvecklats snabbt de senaste åren. Vid undersökningen tillförs kroppen ett radioaktivt spårämne, oftast via ett blodkärl. Med PET-kamera kan man därefter studera hur spårämnet tas upp och fördelar sig i kroppens celler eller organ.
Fusionsprotein ökar passagen
Den nya PET-metoden har utvecklats av forskare knutna till PET-centrum vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset.
Det är första gången man använt en monoklonal antikropp för PET-avbildning av molekyler i hjärnan. Sådana antikroppar används ibland som spårämnen för att diagnostisera framförallt cancertumörer ute i kroppen. I hjärnan är dock upptaget av antikroppar begränsat av blodhjärnbarriären.
För att tränga igenom har forskarna utvecklat ett fusionsprotein som ökar passagen cirka 15 gånger. Likt en trojansk häst förs en antikropp in i hjärnan via en annan antikropp som lurar en receptor på kärlväggen. Studien har gjorts på levande Alzheimermöss.
– Jämfört med traditionella spårämnen som ger mer statistiska/oförändrade signaler när sjukdomen fortskrider, kan man med vår metod följa förloppet mer i detalj. Det är en stor fördel eftersom symtomen vid Alzheimers sjukdom ofta kommer gradvis under 10-20 år. Metoden ger helt andra möjligheter att se sjukdomsutveckling och bedöma effekten av läkemedelsbehandling, säger Stina Syvänen, docent och PET-forskare i gruppen.
PET-metoden på depressioner
Forskarna arbetar för närvarande med en liknande PET-metod för Parkinsons sjukdom. I framtiden räknar man med att även andra sjukdomar i hjärnan ska kunna undersökas med denna teknik, till exempel depression och bipolär sjukdom.
Flera nya läkemedelssubstanser för behandling av Alzheimers sjukdom är i kliniska fas II- och III-prövningar. Utvecklingen försvåras av att det saknas metoder för att mäta deras effekter på molekylär nivå hos patienter.
Den nya monoklonala antikroppen, BAN2401, utvecklad i Uppsala, testas just nu i en stor internationell studie på cirka 800 patienter i Europa, Kanada, Japan och USA. I Sverige är tre universitetssjukhus involverade: Akademiska, Sahlgrenska och Skåne.
ALZHEIMERS SJUKDOM
Närmare 100 000 i Sverige har Alzheimers, den vanligaste demenssjukdomen. I befolkningen över 65 år har närmare fem procent sjukdomen, i befolkningen över 80 år runt var femte person. Vanliga tidiga symtom är försämrat minne, till exempel problem med att hitta på välkända platser. I senare skeden blir den språkliga förmågan allt sämre, det uppstår motoriska störningar, svårigheter att känna igen personer och förstå saker. Till slut blir man sängliggande.
– Det verkar finnas en utvecklingspotential i engelskaundervisningen, säger Eva Olsson doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Har redan bra engelska
En undersökning bland 230 gymnasieelever visade att elever som valt att studera på ett språk- och ämnesintegrerat program, ett så kallat CLIL-program (content and language integrated learning), med engelska som undervisningsspråk, använde engelska akademiska ord i större omfattning redan när de började gymnasiet jämfört med elever som valt program med svenska som undervisningsspråk.
– CLIL-program tycks attrahera elever som redan har förhållandevis goda kunskaper i engelska när de börjar utbildningen, vilket man förstås måste ta hänsyn till när man undersöker effekterna av den typen av undervisning, säger Eva Olsson.
Det visade sig dessutom att CLIL-eleverna använde engelska på sin fritid betydligt oftare och under längre tid än elever som valt program med undervisning på svenska.
– Engelskan tycks ha en viktigare och större roll i CLIL-elevernas liv, inte bara i skolan utan också på fritiden, säger Eva Olsson.
Två timmar mer engelska per dag
De eleverna använde engelska ungefär två timmar mer per dag på sin fritid än de övriga eleverna, vilket i ett längre perspektiv innebär att skillnaden i exponering är mycket stor. Även betydelsen av fritidsengelska bör därför vägas in när CLIL utvärderas.
I studien jämfördes andelen allmänakademiska ord i fyra olika skrivuppgifter om natur- och samhällsvetenskapliga ämnen som eleverna skrev under de tre gymnasieåren. Allmänakademiska ord, såsom further (vidare), require (kräva) och vital (livsviktig), är inte ämnesspecifika utan förekommer i de flesta discipliner.
CLIL-eleverna använde en större andel sådana ord i samtliga skrivuppgifter, men deras användning av akademiska ord ökade alltså inte mer än bland övriga elever när hänsyn tas till skillnader i ingångsvärden.
I avhandlingen undersöktes också hur användning av engelska på fritiden inverkar på elevers förmåga att skriva olika typer av texter på engelska. En undersökning bland högstadieelever visade att de elever som ofta använde engelska på sin fritid hade ett mer varierat och nyanserat språkbruk när de skrev texter med vardagligt språk. De kunde även anpassa sitt språkbruk i sammanhang där mer formellt språk kunde förväntas.
Strukturerad akademisk språkutveckling
Elevers användning av engelska på fritiden tycks alltså ha en större positiv inverkan på deras förmåga att skriva på engelska på lägre kunskapsnivåer än på högre, där ett mer akademiskt språkbruk behövs.
– Avhandlingens resultat visar att elevers akademiska språk inte utvecklas per automatik bara för att eleverna exponeras för språket. Eftersom svenska elever generellt har goda kunskaper i engelska, exempelvis i europeisk jämförelse, är det rimligt att skolan erbjuder strukturerad stöttning i just akademisk språkutveckling i engelska eftersom det är ett språk som används i allt större omfattning i högre studier och i yrkeslivet, där språkkunskaper utöver det vardagliga språket behövs., säger Eva Olsson.
Redan nu uppmärksammas det akademiska språket i skolans styrdokument och Eva Olssons förhoppning är att avhandlingens resultat beaktas när skolans undervisning planeras oavsett vilket ämne eller språk undervisningen sker på.
– Inget ämne undervisas utan språk och det är med hjälp av språket ämnet förstås, säger Eva Olsson.
Avhandling: Eva Olsson lägger fram sin avhandling On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, fredagen den 26 februari klockan 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborgs universitet. Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Expressionismen lanserades omkring 1910 som en reaktion på den impressionistiska och naturalistiska bildkonsten, som hade varit rådande i decennier. Där impressionisterna försökte beskriva världen så verklighetstroget som möjligt, jobbade expressionisterna mer med intensitet, abstraktion och stilisering.
– Nu skulle konstnären i stället arbeta med expressiva uttryck för att fånga tingens kärna. Konsten skulle inte längre vara som ett fotografi utan snarare dokumentera ett aktivt förhållningssätt till omvärlden, säger Gunilla Hermansson, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Först ut var Lagerkvist
Det var inom bildkonsten som expressionismen slog igenom först – i Frankrike, Tyskland och flera andra länder i Europa, däribland de skandinaviska. Men författare och kritiker plockade upp den nya inriktningen och tyckte att litteraturen skulle arbeta på samma sätt. I Norden var Pär Lagerkvist först ut. Efter en resa till Paris skrev han år 1913 manifestet Ordkonst och Bildkonst.
– Där säger han att framöver måste litteraturen, framförallt prosalitteraturen, arbeta på nya sätt, precis som den nya bildkonsten. Pär Lagerkvist pekar på den expressionistiska och kubistiska bildkonsten och lanserar det som ett program för ny litteratur. Han gör upp med de tjocka, realistiska romanerna, psykologiskt djupborrande och med långa miljöbeskrivningar. Han anser att det har blivit dekadent, nu behövs en ny, sträng och manlig konst!
Inom lyriken och dramatiken lämnade expressionismen starka avtryck, men vad den egentligen satte för spår inom prosan i Norden har hittills varit outforskad mark. Det har ansetts att prosa och expressionism inte hör ihop, eftersom prosans form inte fungerar tillsammans med expressionismens intensiva känsloutbrott och extrema abstraktion.
Gunilla Hermanssons nya bok Modernisternas prosa & expressionismen visar att prosan verkligen tog intryck av expressionismen. Hon går igenom sju författare som var med och lanserade begreppet i Norden, och undersöker om deras egna verk färgades av det nya.
Markerade avstånd mot våldet
– De författare som var intresserade av expressionismen och skrev om den i offentligheten tog in vissa impulser av den i sitt eget skrivande. Språket från programmen och artiklarna flyter in i romanerna och novellerna, även om de rörde sig i en mer allmänmodernistisk riktning.
– Ofta är kubismen lika central när den moderna bildkonsten tas som förebild. Men en författare som höll fast i begreppet expressionism väldigt länge var Elmer Diktonius i Finland. För honom var det kvintessensen av vad konst är.
Föreställningarna om expressionismen, liksom om de andra avantgarderörelserna i Europa, präglades av brutalitet, maskulinitet, våld, krig och viljan att rasera gamla institutioner. När de nordiska författarna plockade upp den nya estetiken ville de å ena sidan använda samma brutala språk, å andra sidan markera ett visst avstånd mot våldet.
Ett exempel är den danske författaren Tom Kristensens roman Livets arabesk, som utspelar sig under en kommunistisk revolution i Danmark. Huvudpersonen är en rik kirurg, som också är konstsamlare.
Utopiska och andliga dimensioner
– Han samlar på avantgardistisk konst, egentligen som ett uttryck över leda i tillvaron snarare än en begeistring över konstens potential. Det visar sig att han har gjort experiment på sina patienter inspirerade av den här konsten. På så sätt kopplas konstens brutalitet till verklig brutalitet. Romanen är ett tydligt exempel på när de här författarna både använder den nya konsten och distanserar sig från den, för att visa på det fatala i den.
Utöver det våldsamma, har Gunilla Hermansson kunnat se en annan linje i den nordiska, expressionistiska prosan, en linje med tydliga utopiska och andliga dimensioner: längtan efter en ny människa, ett nytt samhälle, drömmen om frälsning – ett tidigare underskattat spår i nordisk expressionism.
Där bevisas att kombinationen prosa och expressionism faktiskt fungerar, tycker Gunilla Hermansson.
– Jag menar att om vi kombinerar de här olika linjerna och även tittar på den utopiska biten, då lämpar sig prosan utmärkt för att både ta in avantgardistiska tekniker och bearbeta den återkommande frälsningsdrömmen på olika sätt.
Boken Modernisternas prosa & expressionismen utgår ifrån sju nordiska författarskap: Anna Lenah Elgström, Pär Lagerkvist, Emil Bønnelycke, Tom Kristensen, Hagar Olsson, Elmer Diktonius och Sigurd Hoel.
För mer information kontakta: Gunilla Hermansson: telefon 0732-20 66 60, 031-786 45 58, e-post gunilla.hermansson@lir.gu.se
För recensionsex: Kontakta Makadam förlag, 08-645 10 52 eller info@makadambok.se
Resultaten har publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet. Studien omfattar 2507 patienter som opererats vid tolv kliniker i Sverige som har följts i tre år, och har genomförts av det nationella kvalitetsregistret för obesitaskirurgi, SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry).
Patienterna har slumpmässigt behandlats antingen med att man förslutit de två öppningar i tarmens upphängning som uppstår då man konstruerar en gastric bypass eller att öppningarna, på konventionellt sätt, lämnas utan förslutning.
Gruppen som behandlades på det nya sättet med förslutningar av dessa öppningar fick en markant minskad frekvens av tarmvred jämfört med gruppen som opererades på konventionellt sätt.
Studien är viktig av två skäl. För det första för de medicinska resultaten, de visar att man ska försluta de öppningar i tarmens upphängning som uppstår då man gör en gastric bypass. Det är i dessa öppningar som tarmen kan klämmas fast och ett tarmvred uppstå. Detta har tidigare varit obevisat och omstritt. För det andra är studien viktig metodologiskt.
Stor studie på kort tid
– Vi har, vad vi vet först i världen, visat att man på ganska kort tid kan genomföra en stor kirurgisk studie med tusentals patienter, få mycket säkra svar på sina frågor och detta till en mycket ringa extra resursinsats. Skälet är att studien genomförts som en så kallad registerbaserad randomiserad kontrollerad studie.
– Hela studien har administrerats av ett nationellt kvalitetsregister där patienter som ingår i studien inte har inneburit några extra arbetsinsatser eller kostnader jämfört med alla andra patienter som opererats för fetma, berättar docent Ingmar Näslund, överläkare, kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, huvudansvarig för studien.
– I hela världen opereras hundratusentals patienter årligen, varav över hälften med gastric bypass. Det betyder att en mycket stor grupp patienter kommer att få glädje av denna nya kunskap, säger Erik Stenberg som är doktorand vid Örebro Universitet och läkare vid kirurgiska klinikerna i Örebro och Lindesberg och som senare i år ska doktorera bland annat med denna studie i sin avhandling.
Läs sammanfattning av artikel: Closure of mesenteric defects in laparoscopic gastric bypass: a multicentre, randomised, parallel, open-label trial
För mer information kontakta: Docent Ingmar Näslund. Överläkare kirurgiska kliniken. Universitetssjukhuset Örebro Tel: 019 – 602 19 58. Mobil: 072 – 22 68 300. Mail: ingmar.naslund@regionorebrolan.se
De bekämpningsmedel som analyserats i studien förbjöds i flertalet industrialiserade länder för 20-30 år sedan. Gifterna anrikas i näringskedjan och blir kvar i kroppen under lång tid, speciellt i fettvävnaden. Därför går det fortfarande att mäta halter av de klorerade ämnena i de flesta svenskar, liksom i människor över nästan hela världen. Det mest kända av dessa ämnen är DDT.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tidigare påvisat samband mellan denna typ av långlivade miljögifter och diabetes, åderförkalkning och stroke. Dessa forskare har nu studerat om dessa miljögifter är associerade med framtida kognitiv störning, något som ses vid till exempel Alzheimers sjukdom.
Den så kallade PIVUS-studien omfattar cirka 1000 70-åriga män och kvinnor i Uppsala som har studerats under lång tid. Forskarna mätte halterna i blodet av tre olika klorerade långlivade bekämpningsmedel (så kallade OCPs; p,p_DDE, en nedbrytningsprodukt av DDT samt transnonaklor och hexaklorbensen) vid starten av studien och följde sedan vilka individer som under en tioårsperiod fick diagnoser som innefattar kognitiv störning.
Tre gånger högre risk för kognitiv störning
Resultatet av studien visar att individer med höga nivåer av dessa tre OCPs hade tre gånger så hög risk att få en diagnos innefattande kognitiv störning som de med låga nivåer vid studiestart. Dessa resultat var oberoende av faktorer som kön, rökning, diabetes, motionsvanor, alkoholintag, högt blodtryck och viktförändringar.
– Även om denna typ av bekämpningsmedel är kända för att påverka hjärnfunktionen i laboratorieexperiment, är det intressant att se detta samband då nivåerna i blodet idag är ganska låga i befolkningen. Men individerna i PIVUS-studien är den första generation som har exponerats för dessa ämnen under större delen av sitt liv. Så, vi ser en koppling mellan lågdos, men kronisk, exponering för vissa långlivade bekämpningsmedel och framtida negativ påverkan på hjärnan hos människor, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.
Studien har gjorts i samarbete med professor Duk-Hee Lee, Kyungpook National University, Korea; professor Bert van Bavel och Samira Salihovic, PhD, Örebro Universitet; professor David Jacobs, University of Minnesota, USA och Monica Lind, docent i miljömedicin på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.
Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades 1942. DDT används i tropiska områden som har problem med insektsburen malaria och tyfus. Det sprejas då främst inomhus, för att undvika spridning i naturen; medlet är lågt toxiskt för människor. Tidigare användes DDT i stor skala på åkrar, men sådan användning är i de flesta länder förbjuden sedan 1970-talet. Källa: wikipedait
Fynden som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution, har gett forskarna en större föståelse för vad problemet med de tysta mutationerna var och hur bakterierna kunde kompensera för detta.
Under lång tid har man trott att synonyma mutationer är ”tysta”, det vill säga har ingen effekt – varken positiv eller negativ – på genprodukten (proteinet) och på organismens tillväxt och överlevnad. Under senare år har dock flera studier visat att dessa mutationer ändå ofta orsakar problem för organismen, trots att de inte förändrar proteinets sekvens.
– En viktig fråga för evolutionsbiologer och genetiker är därför varför dessa mutationer har en negativ effekt. Vår studie visar hur effektivt och på hur många sätt en bakterie kan kompensera för negativa effekter av sådana mutationer genom att nya mutationer uppstår, säger Dan I. Andersson, huvudansvarig för studien.
Synonyma med kostsamma mutationer
I den aktuella studien har forskare tittat närmare på fyra synonyma men kostsamma mutationer i genen för ett ribosomalt protein och kunnat konstatera att det huvudsakliga problemet med dessa mutationer var att de orsakade minskad produktion av proteinet.
Cellerna kom in i en ond cirkel där låga proteinnivåer resulterade i defekta ribosomer som i sin tur orsakade problem i proteinsyntesen. Genom att låta dessa sjuka bakterier växa i många generationer kunde man också se att evolutionen löste problemet med de synonyma mutationerna genom uppkomst av kompenserande mutationer som återställde nivån av det ribosomala proteinet till normala nivåer.
På så vis kunde forskarna få en större förståelse för vad problemet med de tysta mutationerna var och hur bakterierna kunde kompensera för detta.
Tysta mutationer i fler gener?
– Antagligen kan man hitta liknande effekter av ”tysta” mutationer i många andra gener och organismer, speciellt i de gener som kodar för proteiner som är delaktiga i cellens centrala informationsflöde, säger Anna Knöppel, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelser.
Referens: Anna Knöppel, Joakim Näsvall and Dan I. Andersson et al (2016) Compensating the costs of synonymous mutations. MBE. DOI: 10.1093/molbev/msw028
För mer information, kontakta professor Dan I. Andersson, tel: 018-471 4175, 070-1679077, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se
– Jag tror att avhandlingen kan fördjupa debatten och att den i ett vidare perspektiv kan stimulera diskussioner om hur man förhåller sig till historiska orättvisor, säger hon.
Till sommaren ska de sista ansökningarna från personer som vanvårdats på barnhem eller i fosterhem vara behandlade av Ersättningsnämnden som haft till uppgift att pröva de ansökningar om ekonomisk ersättning enligt en särskild lag som trädde i kraft 2013.
– Jag har riktat in mig på att studera gränsdragningar och gråzoner och visar att det inte är självklart att ge ekonomisk ersättning. Det är heller inte oproblematiskt att säga att något tillhör historien, säger Malin Arvidsson som undviker att använda uttryck som ”en mörk del av vår historia” eftersom det inte går att exakt säga när historien slutar och samtiden tar vid.
Gränsdragningen ett dilemma
Malin Arvidsson har i sin avhandling studerat och jämfört denna lagstiftningsprocess med en tidigare ersättningslag, den som kom till för att kompensera människor som tvångssteriliserats. Hon har funnit både likheter och skillnader.
– I båda fallen var gränsdragningen ett dilemma, både i tid men också vilka människor som skulle kunna komma ifråga för ekonomisk kompensation.
Lagen om ersättning till tvångssteriliserade omfattade åren 1935 till 1975, den period då de gamla steriliseringslagarna gällde, medan lagen om ersättning till barn som vanvårdats rör tiden 1920 till 1980. Avgränsningen i tid förenar lagarna medan grunden för ersättning skiljer sig åt.
– I Steriliseringsutredningen från slutet av 1990-talet lade man vikt vid att påminna om det historiska sammanhanget medan Barnkonventionen låg till grund för dokumentation av vanvård. Både Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen hade därmed en tydlig normativ hållning hämtad från vår samtid, säger Malin Arvidsson.
Hälften har fått avslag
En likhet är att båda lagarna är av typen ”ex gratia” – av nåd. Staten tar på sig ansvaret att symboliskt kompensera människor som farit illa utan att skulden hos någon motpart prövas.
Malin Arvidsson konstaterar att den typen av lag bygger på politisk vilja och inte ger en stark position för dem som berörs av lagen, de sökande. Den nya möjligheten till ersättning kringgärdades i båda fallen av en rad kriterier. Vanvården skulle till exempel enligt formuleringen vara av ”allvarlig art”.
– Den gränssättningen orsakade mycket diskussion. När den politiska kompromissen nåddes var kriterierna inte helt klara. Men detaljerna i lagens utformning har kommit att spela väldigt stor roll, säger hon. Över hälften av de sökande har fått avslag på sin ansökan.
Journalistiska avslöjande bakom lagarna
En sak som förenar det två lagstiftningarna är på vilket sätt det hamnade på politikernas agenda. I båda fallen handlade det om journalistiska avslöjanden.
– Att be om ursäkt eller ge ersättning kan verka som politikerna agerar spontant, ett självklart svar när missförhållanden uppdagas. Men i själva verket hade berättelserna och de drabbades anspråk på upprättelse funnits där länge.
Malin Arvidsson tar upp två fall från förfluten tid i sin avhandling. Det finns fler som skulle kunna vara aktuella för en liknande process. De finska krigsbarnen är ett exempel.
Invandring och integration är den klart viktigaste frågan för svenska väljare. Det visar en undersökning av Dagens Nyheter. Och i samma undersökning svarar väljarna att Sverigedemokraterna (SD) har bäst politik när det gäller invandring och integration.
Det syns tydligt i väljarstödet som ökar för SD. Sedan 2012 har de sju partierna förlorat 17 procent av väljarna och nio av tio avhoppare säger i dag att de skulle rösta på SD. Detta enligt Dagens Samhälles konsensusdata för den svenska väljaropinionen. I januari 2012 fick SD 6,7 procent i väljaropinionen och i januari 2016 21,5 procent, en ökning med 14,8 procentenheter.
– Dagens riksdagspartier bidrar till en splittringspolitik. Sverigedemokraterna äger invandringsfrågan och blir frågan den viktigaste i nästa val kommer partiet att vinna ytterligare väljare, säger Anders Hellström.
Anders Hellström har i flera år studerat Sverigedemokraterna, partiets retorik, väljarstödet och framställningen av partiet i media. Nu har Hellström slutfört ett forskningsprojekt där han jämför de nationalistiska partierna i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det finns flera likheter mellan partiernas retorik men också stora skillnader visar hans forskning.
Partiet måste anses normalt
För att locka väljare måste politiska partier befinna sig inom vad som anses normalt för medianväljaren, harmoniera med de kulturella koderna i sitt land. Och för att få framgång politiskt och i det offentliga samtalet krävs att partiet anses rumsrent eller trovärdigt. Här skiljer sig de skandinaviska nationalistiska partierna åt.
– Dansk Folkeparti i Danmark och Fremskrittspartiet i Norge har blivit trovärdiga. De har normaliserats. De andra partierna har anpassat sig till deras politik och de har fått genomslag för sin politik nationellt. I Sverige däremot har partierna på nationell nivå stängt ute och uteslutit samarbete med Sverigedemokraterna, säger han.
Men indirekt påverkar SD politiken eftersom de andra partierna vill vinna tillbaka sina väljare.
– Ju längre tid som Sverigedemokraterna har ett stort väljarstöd, desto större blir möjligheterna till att påverka politiska beslut.
SD spinner på nostalgi och myter För att förstå attraktionskraften i Sverigedemokraterna (SD) måste man titta på hur Sverige har sett ut historiskt. I sitt partiprogram spelar SD på det historiska arvet och de nationella myterna om Sverige.
– De gamla socialdemokraterna som byggde folkhemmet är nationens hjältar menar SD och de nya socialdemokraterna sviker folket. De radikaliserar populära stämningar och spinner på en nostalgisk dröm om att ”det var bättre förr”, ett tryggare samhälle med mindre kriminalitet och våld, bättre skola, ordning och reda.
– Men SD aktar sig för att dra samma slutsatser som nazismen. De respekterar parlamentarisk demokrati och är emot rasism och våld. För att anses rumsrena har de gått så långt som att utesluta sitt eget ungdomsförbund.
I sin politiska retorik använder Sverigedemokraterna polariserande känslosamma uttryck som ”Sverige har vaknat”. Men invandringspolitiken har alltid varit polariserad poängterar Hellström.
Driver på polarisering
– I valet 2014 fanns det två läger. Ena sidan förespråkade mer flyktingmottagande, den andra sidan mindre. Men det behövs inte bara två läger eller poler. Vi måste bredda diskussionen, säger Anders Hellström.
En ökad polarisering i samhället är farlig menar Hellström. En mer nyanserad verklighetsbeskrivning behövs.
– Politiska åsikter och tankar kan leda till att man tillgriper våld. Det kan man bara se på bränderna mot flyktingboenden. När Jimmie Åkesson tog avstånd från detta då minskade bränderna.
Mediernas framställning av de nationalistiska partierna och deras politik skiljer sig också åt i länderna. Hellström har studerat dags- och kvällstidningar i Sverige, Norge och Danmark.
– Tonläget skiljer sig åt och Sverige sticker ut. Medieeliten i Sverige är mycket emot SD. I Norge och Danmark är rapporteringen mer balanserad.
Olika delar av forskningsresultatet presenteras i den nya boken Trust Us och i en rapport som utges av Delmi senare i vår.
– Trots att mycket möda lagts ner för att visa att ändrade arbetsställningar och annan variation i arbetet ger bättre hälsa, kan vi inte säga hur den rätta variationen ser ut, menar gävleforskarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis som skrivit rapporten Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet, på beställning från Arbetsmiljöverket.
Det saknas bra studier om vilka arbetsuppgifter som det är vettigt att växla mellan och i vilka tidsförlopp.
Övertro på pauser
Svend Erik Mathiassen berättar att flertalet studier av fysisk variation handlar om pauser i kontorsarbete. Detta därför att det inom ergonomin traditionellt handlat mycket om pauser i arbetet och väldigt mycket mindre om effekterna av att växla mellan olika belastningar.
Men studierna visar inte på några tydliga effekter av flera pauser. Några studier visar dessutom att om arbetsgivaren ger dig 20 minuter extra paus, så tar du mindre spontana pauser. Du äter upp av dina spontana pauser därför att du ändå ska producera samma mängd arbete.
– Om man vill ha variation i kontorsyrken så måste det till mer radikala förändringar. Ersätter man bara 10 procent av arbetstiden vid datorn med tyngre uppgifter, som att städa rummet eller lyfta lådor, händer det väldigt mycket mer med variationen än med nog så många extra vilopauser, säger Svend Erik Mathiassen.
Se organisationen som en låda
– Forskning i jobbrotation måste bygga på att hela organisationen ses som en låda med arbetsuppgifter, som sedan ska fördelas på ett bra sätt mellan personer. Man flyttar runt pusselbitar, säger Svend Erik Mathiassen.
Men de få studier av jobbrotation som finns fokuserar nästan samtliga på de individer forskarna trott skulle gynnas av rotationen. Ett typexempel är en svensk studie där kassörskorna vid en stormarknad gick från att bara vara kassörskor, till att till hälften göra något annat i butiken.
– För det första ändrade detta inte på besvären, även om kassörskorna tyckte det var fint med jobbrotation. Dessutom, och det är min poäng, vet vi ingenting om hur det gick för dem vars arbetsuppgifter de fick överta. Organisationsperspektivet finns praktiskt taget inte med i forskningen. Om det går illa för dem vars jobb försvinner så är det på organisationsnivå ingen bra idé längre, säger Svend Erik Mathiassen.
Vad går att växla till?
Om en arbetsplats vill använda sig av jobbrotation måste den först titta på om det i organisationen överhuvudtaget finns något vettigt att växla till. Bland annat Lean har gjort att den industriella produktionen nischats så hårt, att det på vissa företag bara finns produktion.
– Förr var det så att på till exempel Volvo, var matsalen Volvo, städningen var Volvo och monteringen var naturligtvis Volvo. Men sedan kom outsourcingen; matsalen är nu ett helt annat företag, städningen är också ett annat företag. Den som tidigare fick ont på linan kunde få jobba tre månader i cafeterian tills det blev bättre. Men nu är allt nischat. De som arbetar i cafeterian de har endast cafeterian, och de som jobbar med städning de bara städar, säger Svend Erik Mathiassen.
Skulle det då inte gå att skapa en arbetssituation där du till exempel jobbade inom vården ojämna veckor och på ett callcenter jämna veckor?
– Det skulle vara två helt olika saker och kanske till och med hälsofrämjande, jämfört med att folk sliter ut sig, var och en i sin bransch, säger Svend Erik Mathiassen.
Ur rapporten:
Det är en allmän övertygelse bland forskare och ergonomer att repetitivt arbete och arbete där belastningen är snarlik under långa tidsperioder kan leda till besvär.
Endast ungefär hälften av sysselsatta i Sverige anser att de har ett omväxlande arbete.
Rationalisering och outsourcing av produktion leder sannolikt till mindre fysisk variation inom den enskilda organisationen.
I befintliga kontorsyrken verkar potentialen mycket begränsad för att nå ökad fysisk variation genom att ändra proportionerna av de arbetsuppgifter som står till buds (inklusive raster och pauser).
Det finns mycket få studier som faktiskt dokumenterar hur den fysiska variationen för den enskilde påverkas av en arbetsväxling eller arbetsutvidgning, även om just detta oftast är syftet med dessa initiativ.
Det saknas även studier av om, till exempel arbetsväxling, kommer alla arbetstagare till nytta eller om vissa grupper, som kvinnor, äldre och invandrare, diskrimineras då arbetet fördelas mellan individer.
För mer information, kontakta: Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle Tel: 070-678 81 58 E-post: svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Det är professor Sara Snogerup Linse vid Lunds universitet som utvecklat metoden som kan bromsa ett tidigt molekylärt förlopp i Alzheimers sjukdom, tillsammans med kollegor vid universiteten i Cambridge och Groningen.
Forskarna visar också att den verksamma läkemedelssubstansen mot cancer, bexaroten, kan bromsa uppkomsten av plack och minska mängden nervcellsdödande former.
Ny kunskap om förloppet
Att hitta ämnen som slår ut hela det molekylära förloppet utan att veta hur processen går till är oerhört svårt. Trots detta har de flesta liknande forskningsprojekt arbetat på det sättet fram till nu.
– Det nya är att vi först har skaffat kunskap om vilka delsteg som ingår i förloppet och sedan letar efter ämnen som slår ut specifika delsteg, säger Sara Snogerup Linse.
Det är det så kallade amyloid-beta proteinet som klumpar ihop sig på oönskat sätt till små och stora ansamlingar. De stora ansamlingarna kan man se i hjärnan på Alzheimerpatienter, men det är de små som är farligast. Tidigare kände vetenskapen till ett första steg där de små ansamlingarna bildas.
Specifikt inriktade bromsar
– Vi har upptäckt ett andra kraftigt dominerande steg som genererar majoriteten av de farliga formerna. Vår metod gör det möjligt att hitta ämnen som reducerar båda dessa steg. Om man arbetar blint utan att veta hur processen går till är risken att man istället hittar bromsande ämnen som enbart reducerar tillväxten från små till stora ansamlingar, då ökar mängden av de små och farligaste formerna, säger Sara Snogerup Linse.
– En nytta kan vara att vår metod leder till upptäckt av ämnen som specifikt bromsar de delsteg som ger upphov till farliga former och nervcellsdöd.
För mer information: Sara Snogerup Linse, professor. Lunds universitet, kemiska institutionen. 046-222 82 46. sara.linse@biochemistry.lu.se
I slutet av februari samlas världens ledande forskare på infektionssjukdomen dengue i Sri Lanka för en forskarkonferens, som del i en världsomspännande mobilisering i kampen mot denguefeber.
En central del i arbetet är DengueTools, ett internationella forskningskonsortium som koordinerats av Umeå universitet med stöd av EU-medel.
Forskningssamarbetet har ökat kunskapsmängden om virussjukdomen, och hur den kan begränsas genom att kontrollera stickmyggorna Aedes aegypti och A. Albopictus, och arbetar med att utveckla övervakningsstrategier av myggor och sjukdomsfall, få bättre och snabbare diagnosmetoder och nya sätt att bekämpa denguevirusets spridning.
Mobiliserar mot zikaviruset
Det var till följd av en ökad sporadisk rapportering av inhemsk denguesmitta i Frankrike och Kroatien 2010, och en rädsla att dengue epidemier skulle kunna sprida sig till Europa som DengueTools lanserades som EU-projekt i september 2011. Farhågorna för Europa bekräftades redan följande år då ungefär 2 100 personer smittades under ett dengueutbrott på Madeira, Portugal.
Dengue- och zikavirusen bärs av samma myggarter, Aedes aegypti och A. albopictus. Just därför är den kunskap som samlats genom DengueTools-konsortiet, och den infrastruktur för forskning som byggts upp, till enormt stor nytta när Europa och andra delar av världen nu mobiliserar för att bekämpa hälsohotet från Zika.
Mycket kring denguefeber är fortfarande okänt. Konferensen på Sri Lanka kommer att beröra DengueTools tre huvudsakliga fokusområden:
utveckling av nya praktiska och kostnadseffektiva verktyg och strategier för diagnosticering och övervakning av epidemier i drabbade områden med begränsade sjukvårdsresurser
utveckling av nya strategier för att förhindra dengueinfektioner bland skolbarn
beskrivning och motåtgärder för att hindra att denguefeber sprider sig till nya områden såsom Europa
Denguefeber är en myggburen virussjukdom som drabbar mellan 50-100 miljoner människor varje år, varav ca 25 000 fall är dödliga.
Denguefeber utgör en stor sjukvårdsbörda i drabbade länder.
Eftersom myggorna som sprider dengueviruset är aktiva dagtid, och barn generellt inte har immunitet, så är skolbarn den mest utsatta gruppen.
Omkring 100 länder anses utsatta för virussmittan men särskilt drabbade är länder i Sydostasien och Sydamerika.
Totalt riskerar ungefär 2,5 miljarder människor att smittas.
Smittorisken är högst i tropiskt- och subtropiskt klimatförändringar och globala resmönster bidrar till ökade risker att denguefeber sprids i södra Europa.
DengueTools är ett 54 månader långt projekt som leds av Umeå universitets centrum för forskning om global hälsa, under ledning av professor Annelies Wilder-Smith. I konsortiet ingår 14 partner från 11 länder i Europa, Asien och Sydamerika. Det har finansierats med ett forskningsanslag från EU på 5,7 miljoner euro. Projektet, som förlängdes sex månader, avslutas med evenemanget Stem the Tide, en internationell forskningskonferens i Colombo, Sri Lanka. DengueTools är ett av tre just nu pågående konsortier med fokus på infektionssjukdomen dengue och det första att avslutas.
För mer information, kontakta: Raman Preet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet 072 706 1365/090 786 5221 raman.preet@umu.se
– De flesta allergier mot baslivsmedel växer bort och därför är det viktigt att återkommande utvärdera om barnets misstänkta eller konstaterade allergi läkt ut, förklarar Anna Winberg.
I studien ingick alla skolbarn i år 1 och 2, i Luleå, Piteå och Kiruna kommuner. Den visade att matallergi i själva verket var ovanlig bland barn som helt undvek baslivsmedel på grund av en upplevd överkänslighet.
Studien visade bland annat att:
rapporterad födoämnesöverkänslighet i åldrarna 7-8 var vanligt (21 procent) och i en uppföljning vid 11-12 år hade andelen ökat till 26 procent
rapporterad allergi mot baslivsmedel var åtta gånger högre (5 procent) än den allergiförekomst som påvisades i allergitest (0,6 procent)
trots att 14,5 procent av barnen, vid 11-12 års ålder, uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av upplevd överkänslighet, kunde pågående mjölkallergi endast påvisas hos 3 procent av dessa barn
barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre Body Mass Index (BMI) än barn som inte undvek mjölk
Exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige saknas men tros drabba omkring 5-8 procent av alla barn och 3-5 procent av vuxna. Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur. Det är sedan tidigare känt att majoriteten av barn som är allergiska mot baslivsmedel växer ifrån sin allergi och att utläkning oftast sker innan skolåldern.
– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, säger Anna Winberg.
I studien undersöktes även biomarkörer i blod- och avföringsprover i samband med allergitesten, även kallade matprovokationer. Några av de analyserade biomarkörerna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier.
Om studien:
Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå Universitet. 2006 bjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Kiruna och Piteå in till studien, som omfattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. 2585 barn (96%) deltog. När barnen var 11-12 år, gjordes en uppföljning med samma metoder samt mätning av BMI. Deltagandet var lika högt vid uppföljningen 2010. Barn med upplevd allergi mot baslivsmedel bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. De barn som bedömdes ha en pågående allergi undersöktes vidare med en dubbelblind matprovokation.
Anna Winberg är från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus.
Om disputationen:
Fredagen den 19 februari försvarar Anna Winberg,Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, sin avhandling med titeln: Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn: validering med dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation och biomarkörer. (Engelsk titel: Epidemiology of food hypersensitivity in schoolchildren: validation by double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers). Opponent: Professor Sibylle Koletzko, Division of Peadiatric Gastroenterology and Hepatology, Ludwig Maximilians University, Munich, Germany. Huvudhandledare: Christina West. Disputationen äger rum kl. 13:00 i Bergasalen, Byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus
För mer information, kontakta: Anna Winberg, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet Telefon: 073-044 1934/090-785 2138
E-post: anna.winberg@umu.se
– Runtom i världen saknar 750 miljoner människor tillgång till rent vatten. Installationen i Bangladesh är förhoppningsvis det första steget mot spridande till även andra länder, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola.
Miljöteknikföretaget Watersprint grundades 2013. Företaget har utvecklat och tagit patent på en teknologi som renar vatten genom att kombinera UV-LED-teknik med intelligent mjukvara och Wi-Fi. Systemet på 12 volt är så effektivt att det räcker med en solpanel för att driva det. Solcellerna laddar också batteriet, vilket betyder att den bärbara anläggningen kan användas dygnet runt och på landsbygden där det saknas tillgång till elektricitet.
Micro Productions Centers
Affärsmodellen är hämtad från Nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans organisation Yunus Centre. I oktober installerades den första enheten och nu har ytterligare 9 enheter levererats, till pilotprojektet, i Bangladesh. De så kallade Micro Production Centers, MPC, sköts av lokala och leder till jobb för unga, arbetslösa personer som sköter de små anläggningarna och säljer rent vatten mot en liten avgift. Stora delar av befolkningen i Bangladesh använder idag vatten som är förgiftat av arsenik.
– För oss är det viktigt att kostnaden för rening av vatten är hållbart. Nu kan många människor börja köpa billigt, rent vatten, och samtidigt kan många människor – i enlighet med Muhammad Yunus modell – få en liten inkomst genom att driva anläggningar för vattenrening, säger Kenneth M Persson.
Watersprint har nyligen tecknat kontrakt med FN om att placera ut 500 bärbara enheter i Bangladesh, som kopplas upp med hjälp av wifi och har mjukvara som övervakar maskinen. Genom att anslutas via en mobiltelefon skickar enheten larm med SMS. Man ser också via lysdioder på enheten om något inte fungerar.
Social business och mikrokrediter
Professor Muhammad Yunus tilldelades Nobels fredspris 2006 för grundandet av Grameen Bank och för arbetet med mikrokrediter. Han har också myntat begreppet social business, som ger tillgång till teknologier och tjänster för att lösa sociala eller samhälleliga problem.
Enligt FN-rapporten The rising pressure of global water shortages saknar 750 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten och nära 2 miljoner barn under 5 år dör varje år på grund av brist på rent vatten och anständig sanitet.
Kontakt: Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet mail: kenneth_m.persson@tvlr.lth.se
mobil 0734-128167
Mikroorganismer som lever under jordens yta är ett forskningsområde där det fortfarande finns en hel del kvar att upptäcka. Organismer som bor där har inte odlats i laboratorier och därför är deras livsstil okänd.
En internationell forskargrupp ledd av mikrobiologen Brett Baker vid University of Texas i USA och Thijs Ettema vid Uppsala universitet har upptäckt hur mikroorganismer som först påträffades tre kilometer under Sydafrika klarar av att existera där utan vare dig syre eller ljus.
Ettema och hans kollegor har hittat dessa mikrober i väldigt olika miljöer på land och till havs: i den djupa leran vid en tempererad flodmynning i North Carolina och under varma källor i Yellowstones nationalpark.
Uppkallade efter underjordens härskare
– Den här nya gruppen mikrober är specialiserad för att överleva under ytan, så vi kallar dem Hadesarkéer (Hadesarchaea) efter härskaren över underjorden i grekisk mytologi, berättar Thijs Ettema, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.
Som framgår av namnet tillhör den nyupptäckta mikroben en relativt okänd grupp mikroorganismer som kallas arkéer. Liksom bakterier är arkéer encelliga och mikroskopiskt små, men sett från ett evolutionärt perspektiv skiljer sig arkéer och bakterier mer från varandra än människor och träd.
Det är bara 40 år sedan arkéerna först upptäcktes av den hyllade biologen Carl Woese. Hittills har väldigt lite forskning utförts om arkéer, i jämförelse med bakterier och mer komplexa livsformer som djur och växter.
– Upptäckten av Hadesarkéerna kommer att hjälpa oss i vårt arbete med att förstå biologin och livsstilen hos arkéer som frodas i den djupa biosfären, säger Thijs Ettema.
Kolmonoxid som energikälla
För att lära sig mer om dessa gäckande organismer sekvenserade Baker och Ettema flera individers genom. De kunde utifrån detta slå fast hur mikrobens gener är besläktade med varandra och vilka fysiologiska egenskaper de använder för att överleva under dessa extrema omständigheter.
Hadesarkéerna har förmågan att leva i områden som saknar syre och forskarna tror att de överlever där genom att använda kolmonoxid som energikälla. De kemiska vägar som Hadesarkéernas celler tar för att metabolisera kolmonoxid har inte tidigare observerats av forskare.
– Tidigare var nästan ingenting känt om Hadesarkéernas ekologiska roll och varför de finns närvarande överallt runtom i världen. Den nya upptäckten breddar vår kunskap om hur dessa organismer kan ha utvecklats för att anpassa sig till de extrema förhållandena i den djupa biosfären, säger Jimmy Saw, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och medförfattare till studien.
För mer information kontakta: Thijs Ettema, e-post: thijs.ettema@icm.uu.se, tel: 018 471 4521, mobil: 070 5384219
