‘- Nu vill jag försöka visa är att den här metoden inte är något som bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell, säger Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle.

Den japanska metoden handlar om att läraren noggrant väljer ut problem som passar in i undervisningen och redan vid planeringen förutser hur eleverna kommer att lösa dem.

Låt dem gissa
Läraren visar eleverna problemet men går själv inte igenom hur det går att lösa utan låter i stället eleverna börja fundera. Eleverna får gissa, först individuellt och sedan i grupp.

– I den svenska modellen lyfts egentligen endast problemlösningsförmågan fram, säger Yukiko Asami-Johansson.

– Från dag ett måste läraren gång på gång understryka: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt, utan att ni visar att ni tänker,

Planeringen avgör
Avgörande för att lyckas är att läraren planerar lektionerna moment för moment och skapar bra problem. Allt måste planeras från dag ett. Vilka problem som passar vilka lektioner, under hela läsåret.

Val av problem är jätteviktigt och de ska leda till:

– I Japan gör man inte detta arbete själv utan samarbetar med andra lärare vilket gör att man orkar och att det blir roligt.

Visa att ni tänker
Från början måste läraren understryka gång på gång: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt utan att visa vad ni tänker! Så känner eleverna att gissningsmomenten leder till ett rationellt tänkande, menar Yukiko Asami-Johansson.

– Och dessutom, har man gissat något så vill man veta om det är rätt eller fel och så leder ett problem till nästa kärnproblem. Det ger en helt annan inställning till att tackla problem.

Skådespeleri
Iakttar man en japansk lärare under en lektion så är det väldigt mycket skådespeleri. Läraren låtsas hela tiden att han inte är en auktoritet. ”Jaså säger du det..” Är det sant..?” ”Men titta det här verkar ju fungera…”

– Man spelar med sina egna kunskaper för att låta eleverna själva diskutera sig fram till lösningarna.

Eftersom metoden kräver att läraren fattar vilken metod eleven egentligen använder, så ställer den också krav på läraren.

– Det olyckliga som händer här hos oss, kanske framförallt i lägre årskurser, är att lärare som egentligen inte vill undervisa i matematik ändå blir tvungna att göra det.

Döda glädjen i att lösa problem
– Och då har läraren inte så mycket viljan att undersöka vilka olika metoder man kan använda för att nå ett visst mål.

– Om Kalle då har en egen fiffig metod, som läraren kanske inte kommer på, så tvingar hen kanske Kalle att förkasta sin metod. ”Nej Kalle, jag tycker att du ska använda min metod.” Och då dödar man ju glädjen i att lösa matematiska problem.

I Japan
I Japan är lärarna tvungna att göra en ”Öppen-lektion”. De planerar en lektion tillsammans och sedan genomför de lektionen i en klass och andra lärare tittar på den. Även andra skolors lärare från hela Japan kan komma och titta.

Sedan diskuterar man vad som fungerade bra och vad som inte fungerade. Därefter redigeras lektionsplaneringen tillsammans och lärarna genomför den på nytt i en annan klass.

– Och sedan diskuterar man igen, det är en cyklisk process. Du blir en bättre lärare och det är ju roligt.

– Japanska matematiklärare har också egna nätverk så det är en väldigt social del också.

Metoden är universell
Yukiko Asami-Johansson har varit matematiklärare i gymnasiet och är nu forskare samt undervisar blivande lärarstudenter vid Högskolan i Gävle.

– Jag själv har tillämpat den här metoden och sett potentialen och möjligheterna. Det jag försöker förmedla till mina lärarstudenter är, lär er denna metod och samarbeta med andra lärare.

– Jag vill försöka visa är att detta inte är något som kanske bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell.

Planen är sedan att fortsätta och doktorera på detta tema, om hur japanska lärare använder den japanska modellen och hur svenska lärare använder sin modell med laborativa matematiklektioner.

Viktigt vara trygg i klassrummet
Yukiko Asami-Johansson samarbetade med en lärare när hon gjorde sin studie. Läraren lärde sig hela metoden och planerade alla uppgifter.

– Hon tänkte igenom elevernas möjliga lösningsmetoder. Om någon kommer med det svaret, hur ska jag agera då? Hon planerade detaljerat inför varje lektion vilket verkligen krävs för att lyckas.

När Yukiko sedan intervjuade lärarens elever så de att det var roligt att tänka. ”Nu är matematik mitt favoritämne eftersom jag fick veta att lektionen inte går ut på att svara rätt, utan att tänka”.

– Väldigt viktigt för att lyckas med den här metoden är att få en social norm i klassen. Eleverna måste känna sig trygga att uttrycka sina tankar.

– Om du känner dig osäker i klassrummet, att någon kan komma att skratta åt dig eller säga att du har resonerat dumt, då orkar man inte.

Lärande är att tänka själv
Dessa strategier för att lösa problem tillskrivs den ungerska matematikern George Pólyas.

Hans bok från 1945 om konkret problemlösning ”How to solve it” har sålt i över en miljon exemplar. Pólyas tes var: ”Lärande är att låta eleverna tänka själva, att gissa först…”

– Många länder över hela världen har tagit till sig detta, Japan är ett av dem, avslutar Yukiko.

För mer information kontakta:
Yukiko Asami-Johansson, forskare Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 87 87, E-post: yukiko.asamijohansson@hig.se

Josefin Thoresson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, har följt ett projekt där cirka 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, ägda av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, skulle renoveras och energieffektiviseras.

Medarbetare i bostadsbolaget arbetade för att i samband med renoveringen förändra husens energisystem. Det skulle ske genom att energieffektivisera, öka produktionen och användningen av småskalig förnyelsebar energi, samverka med de boende och även arbeta för att minska de boendes energianvändning.

Det som sedan genomfördes under renoveringen var åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Det var åtgärder som inte innebar några förändringar för arbetet med underhåll, ingen förändrad relation till energibolaget och inte heller några förändringar för de boende.

Stoppade solpaneler
– Politikerna sätter upp höga energi- och miljömål, men det blev svårt för bostadsbolaget att genomföra sina planer eftersom energiarbetet inte tilläts kosta något extra och inte heller fick förändra något i grunden. Ambitiösa energimål är en sak, men innebörden tolkas på olika sätt och alla behöver inte vara överens om hur målen ska nås eller vilka prioriteringar som behöver göras. Det skapar konflikter, säger Josefin Thoresson.

Att sätta upp solpaneler på taken som bostadsbolaget föreslagit stoppades exempelvis. Det kommunala energibolaget Gävle Energi motarbetade småskaliga energiproduktionsanläggningar i Östra Sätra, vilket innebar att bostadsbolaget inte längre ansåg att investeringen kunde betraktas som affärsmässig.

– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson.

Lagen minskade möjligheterna
Den ändrade lagen för allmännyttiga bostadsbolag som trädde i kraft 2011 och hur den tolkades av bostadsbolaget fick också stor betydelse för hur energiarbetet genomfördes.

– Lagändringen fick effekten att den minskade möjligheten för bolaget att satsa på mer långsiktiga effektiviseringar eftersom det på kort sikt skulle minska bolagets vinst. Låga värmekostnader och att skapa nya attraktiva bostadsområden ansågs också av kommunledningen vara viktigare än att satsa resurser på att göra husen i ett miljonprogramsområde mer långsiktigt energieffektiva och resurssnåla.

Hon citerar också Gävle Energis affärschef i sin avhandling:

”Jag skulle inte vilja säga att vi ska minska energianvändningen med 20 procent(…) Jag skulle vilja vara med och medverka till att vi utökar energiuttaget med 20 procent, men att man utnyttjar varje kilowattimme mycket mera effektivt för det stimulerar till att människor får jobb i större grad, att vi tillverkar mer saker och att mer människor vill bo i Gävle.”

Befolkningstillväxt går före hållbarhet
–  Kommunens möjligheter till ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt ges stort utrymme och ett ambitiöst arbete att energieffektivisera stadens miljonprogramsområden behandlas inte som någon del i det, konstaterar Josefin Thoresson.

Hon tror dock att bostadsbolaget kan komma lite längre genom att involvera de boende.

– De boende ansågs viktiga vid renoveringen, men de hanterades främst som kunder som skulle hållas nöjda. De ansågs ha mindre intresse av energifrågor, även om vissa av de boende visade på både intresse och engagemang. Att de boendes beteende har stor betydelse för hur mycket energi ett hus förbrukar är känt både inom forskningen och inom bostadsbolaget,  så det intresse som finns borde man kunna väcka och utveckla, utan att skapa missnöje bland de boende, säger hon.

Hur generella anser du att resultaten från projektet i Gävle är?

– Det är svårt att säga. Man talar ju ofta om hur tröga bostadsbolagen och byggbranschen är att ta till sig nya idéer, men här visar det sig att vi behöver lyfta blicken. En utmaning är bristen på en tydlig styrning som ger större tyngd till energifrågorna. Idag är energifrågorna lätta att prioritera bort när kostnaderna ska ställas mot bevarandeaspekter, tillgänglighetskrav eller bolagens ekonomiska avkastning. Miljö och energi anses viktigt, men förändringarna får inte ha några konsekvenser för befintliga arbetssätt eller relationer.

Josefin Thoresson har bedrivit sin forskning inom den tvärvetenskapliga Forskarskolan Program Energisystem. Handledare var professor Kajsa Ellegård, Tema T och bihandledare Wiktoria Glad, Tema T och Patrik Rohdin, Avdelningen för energisystem, IEI.

Avhandling
Omställning – tillväxt – effektivisering, Energifrågor vid renovering av flerbostadshus, Josefin Thoresson, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet 2015

Kontakt
Josefin Thoreson, josefin.thoresson@liu.se, 013 28 29 67

Enligt tidigare forskning finns det ett starkt samband mellan omorganisationer och ohälsa bland medarbetare och chefer. Långtidssjukskrivningar och förtidspension är några exempel på konsekvenser som kunnat kopplas till större organisationsförändringar, särskilt inom socialtjänsten och i större kommuner.

– Det finns mycket eländesforskning om organisationsförändringar så vi valde istället att också undersöka vad som tycks fungera. Vi ville ta reda på vad som kännetecknar organisationer som lyckas väl med större omorganisationer och vad som kan göras för att chefer och medarbetare ska uppleva en god psykosocial arbetsmiljö, även i förändringstider, säger Stefan Szücs, docent vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tydlighet och delaktighet avgörande
Han har tillsammans med forskarkollegorna Lotta Dellve, Annika Härenstam och Lisa Björk kartlagt den psykiska hälsan hos personalen inom kommunala förvaltningar som befunnit sig mitt i större omorganisationer.

Studien visar att tydlighet och delaktighet är två avgörande faktorer för att främja gott psykiskt mående bland både personal och chefer.

– En tydlig ledning är mycket viktigt för medarbetarnas mående vid större omorganisationer. Men lika viktigt är tydlighet i form av riktat organisationsstöd, genom till exempel preventiva hälsoprogram, som är tydligt kopplat till bättre hälsa och färre långtidssjukskrivningar, säger Stefan Szücs.

Delaktighet, både i form av socialt stöd mellan chefer och personligt chefsstöd i förhållande till medarbetare, påverkar också personalens psykiska hälsa vid omorganisationer. Särskilt viktigt för att skapa delaktighet är det personliga samtalet mellan chefen och medarbetare.

Mötas i mindre grupper
– Det räcker inte att chefen för ut budskapet om en omorganisation via arbetsplatsträffar. Chefskap via andra personliga samtal där chefer och anställda möts i mindre grupper eller enskilt är oerhört viktigt för medarbetarna i ett sådant läge. Det skapar förutsättningar för delaktighet, säger Stefan Szücs.

Ett tillitsfullt samarbete chefskollegor emellan och möjlighet till ett öppet resonemang inom chefsgruppen är enligt Stefan Szücs på liknande sätt viktigt för chefen som ska genomföra omorganisationen. Studien visar också att ett mer strukturellt stöd till chefer bidrar till ett bättre psykiskt mående.

– Strukturellt chefsstöd handlar om att det måste finnas regler och policies att luta sig mot som chef och att det finns ett stöd från personalavdelningen. Likaså att chefens uppdrag är avgränsat och tydligt, säger Stefan Szücs.

Forskningsprojektet Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner består av sex delstudier och är finansierat av AFA försäkringar. Studier genomfördes 2004, 2008 och 2012 där ledande representanter från politik, administration och professioner från Sveriges samtliga 290 kommuner deltog genom att besvara en enkät. Mellan 50 till 60 procent av de tillfrågade svarade att de genomfört en större omorganisation det senaste året/innevarande mandatperiod. Med större omorganisation menas här förändringar som omfattar hela kommunen eller innebär att hela kommunala verksamheter förändras.

För mer information kontakta:
Stefan Szücs, docent i statsvetenskap, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet,. stefan.szucs@socwork.gu.setel: 031-786 4498

Denna nya upptäckt har forskare vid Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien, kommit fram till. Resultaten presenteras i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

Forskarna kan visa att bakterier i havet som utsätts för försurning tvingas ställa om sin ämnesomsättning radikalt: från ett fokus på nedbrytning till att lägga energi på att klara av syran i vattnet.

Bakterier som reningsverk
Bakterier i världshaven spelar en viktig roll i näringsämnenas globala kretslopp. Främst fungerar de som nedbrytare av organiskt material som producerats av alger eller som människan släpper ut. När alger eller andra organismer i havet dör och bryts ner av bakterier fungerar bakterierna som havens reningsverk. Samtidigt hjälper bakterier till att frigöra exempelvis kväve och fosfor som behövs i näringskedjan.

Det beräknas att världshaven kommer att bli tre gånger surare mot slutet av detta århundrade om vi människor, med dagens takt, fortsätter att producera koldioxid genom förbränning av fossila bränslen.

Miljarder bakterier i varje liter
– Tidigare har man tänkt att ökade mängder koldioxid i vattnet, och den havsförsurning det medför, främst påverkar produktionen i det marina ekosystemet genom inverkan på algers fotosyntes, säger Jarone Pinhassi. Nu visar våra genetiska analyser att havsförsurning direkt påverkar hur bakterierna styr sin ämnesomsättning.

I varje liter havsvatten finns ungefär 1 miljard bakterier. Precis som bakterierna i våra mag- och tarmkanaler är viktiga för människors välmående, så är bakterierna i havet avgörande för hälsan i det marina ekosystemet. Bakterier är nedbrytare, men fyller också en rad andra viktiga funktioner i havet. Exempelvis har de förmågan att bilda vitaminer som algerna och andra levande varelser i havet är beroende av.

– För att förstå konsekvenserna av framtida klimatförändringar för havets produktivitet är forskning om hur bakterier reagerar på mänskliga koldioxidutsläpp central, säger Jarone Pinhassi. Kanske kan vi till och med lära oss hur vi ska utnyttja marina bakteriers genetiska anpassningar för att bättre utnyttja Jordens resurser.

Artikel i Nature Climate Change:
Response of marine bacterioplankton pH homeostasis gene expression to elevated CO2

För mer information kontakta:
Jarone Pinhassi, professor i marin mikrobiologi:, 070-2756318, jarone.pinhassi@lnu.se”>jarone.pinhassi@lnu.se
Josefin Fägerås, kommunikatör: 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se

I somras fortsatte en svensk arkeologisk expedition från Göteborgs universitet att gräva ut delar av staden och nyligen tillkännagavs resultatet av de cypriotiska myndigheterna.

Hala Sultan Tekke ligger nära flygplatsen i Larnaca och blomstrade under perioden 1300−1150 f.Kr. för att sedan överges av hittills okänd anledning. De så kallade ”sjöfolken” kan ha invaderat ön och medfört att staden förstördes och övergavs.

Purpurfärgning av textil
Hundratals år av åkerbruk inom stadsområdet har påverkat lämningarna eftersom byggnaderna som är av sten och soltorkat tegel ligger precis under jordytan. Plöjningen påverkar 20−30 centimeter ner i jorden. Det innebär att bosättningen från perioden strax innan staden övergavs delvis är förstörd men att äldre lämningar från omkring 1200 f.Kr. och tidigare – de tidigaste fynden är från 1600 f.Kr. − är i bättre skick då de ligger under plöjdjupet.

− Vi grävde bland annat fram en 2,1 x 2,7 meter stor bassäng, som högst sannolikt har använts till purpurfärgning av textilier. Vi hittade också skålar och kannor i keramik, vikter till vävstolar, en amulett i form av en skarabé och smycken av guld och silver, säger Peter Fischer, senior professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och projektledare vid utgrävningarna av bronsåldersstaden.

Vidsträckta förbindelse
Fynden bekräftar de interkulturella, vidsträckta, förbindelserna under bronsåldern. På Hala Sultan Tekke har Peter Fischer och hans team funnit föremål från områden som inkluderar västra Medelhavet, södra och centrala delar av Europa samt Levanten (länderna runt östra Medelhavet) och Egypten. Lapis lazuli, en intensiv blå ädelsten, importerades långväga från Afghanistan redan under denna tid och bärnsten kom från Östersjöområdet.

− Förbindelserna med Norden är dessutom verifierade genom fynd av cyprisk koppar under bronsåldern i Sverige. Bronsåldern kan med rätt betecknas som en ”gyllene tid” i mänsklighetens historia i vilken sofistikerade civilisationer ingick i ett nätverk av interkulturella kontakter.

Flyktingvåg åt motsatt håll
Nya undersökningar av Hala Sultan Tekke med hjälp av så kallad georadar är planerade – helt beroende på finansiella resurser för vilka det svenska teamet och ett forskarteam från Ludwig Boltzmann Institut, Wiens universitet, kommer att söka medel under våren 2016. Teamet från Wien är världsledande på icke destruktiva georadarundersökningar som resulterar i avbildningar av lämningar ner till två meter under markytan.

Peter Fischer har dessutom nyligen fått ett större anslag från Vetenskapsrådet för att under fyra år tillsammans med sitt team undersöka den fysiska evidensen av invandrare, ”sjöfolken”, till Cypern omkring 1200 f.Kr.

− ”Sjöfolken” är ett samlingsbegrepp för ett fenomen som bäst kan betecknas som en omfattande migration från nuvarande Italien över Cypern till Levanten och Egypten – alltså åt motsatt håll jämfört med dagens vågor av flyktingar, säger han.

För mer information:
Peter Fischer, telefon: 0707–534317, e-post: peter@fischerarchaeology.se

I sin avhandling har doktoranden Bharat Randive vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin kartlagt hur det så kallade Janani Suraksha Yojana (JSY)-programmet framgångsrikt ökat andelen födslar inom vården. Men eftersom programmet implementerades i bristfälliga hälsovårdssystem så var det mindre effektivt när det gäller målsättningen att reducera antalet dödsfall.

– Kontantbidragen är i sig själva otillräckliga för att förbättra hälsoutfall, säger Bharat Randive.

Obstetrisk akutvård saknas
– Programmen kan effektivisera användningen av vårdresurser men kommer inte lyckas reducera mödra- och neonataldödligheten utan att också fokusera på att minska socioekonomiska ojämlikheter kring tillgång till vård och på att förbättra vårdkvalitén. Obstetrisk akutvård, vilket är nödvändig för att rädda liv på gravida och nyfödda, är ofta obefintlig vid offentliga sjukhus i Indiens fattiga delstater. Dessa områden är globala hotspots för undvikbara mödradödsfall.

Bharat Randive har undersökt hälsodata från nio indiska delstater med mindre utvecklad vård och jämfört vårdtillgång och hälsoutfall i både rika och fattiga områden. I delstaterna hade de fattiga områdena 135 fler mödradödsfall per 100 000 födslar medan minskningen av antalet dödsfall var fyra gånger långsammare än i de rika områdena.

Bristfälliga remisser
Då alla förlossningssjukhus i JSY-programmet inte är utrustade för att erbjuda avancerad vård är remisser för obstetrisk akutvård en framgångsfaktor eftersom det förväntas rädda liv på gravida och nyfödda. Men studien visar att remisserna ofta håller låg kvalité och var förknippade med högre risk för negativa händelser vid födseln.

Till och med när gravida skickades vidare på remiss inom tidsmålet på två timmar fanns ett stort antal dödsfall. Vid implementeringen av JSY-programmen kom kritik från högt uppsatta beslutsfattare samt från representanter för civilsamhället. Kritikerna ifrågasatte lämpligheten med ett kontantbidrag och remisser och betonade istället hur robusta vårdsystem och kvalitativa vårdtjänster är avgörande för att programmet framgångsrikt ska kunna minska dödligheten.

Bharat Randive bor i Pune, India. Förutom sina doktorandstudier så har Bharat arbetat som Senior Programme Associate för MATIND-projektet vid R.D. Gardi Medical College i Madhya i delstaten Pradesh.

Avhandling
Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India

Om disputationen 
Fredagen den 15 januari kommer Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, att försvara sin avhandling med titeln: En studie av ett program (Janani Suraksha Yojana) som med hjälp av kontantbidrag till mammor försöker uppmuntra till förlossning på sjukhus (Engelsk titel: Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India). Opponent: Kyllike Christensson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare: Lars Lindholm.

Disputationen äger rum kl 9:00 i Rum 135, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus

För mer information kontakta:
Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
E-post: bharatsarika2005@gmail.com

Det vanligast förekommande svampinfektionshotet för människor är Candida albicans, en vanligt förekommande svampart som orsakar infektioner i mun och könsorgan.

Svampinfektionen kan förvärras av att kroppens immunförsvar överreagerar, vilket leder till inflammatoriska reaktioner som orsakar hög dödlighet bland riskgrupper.

Ava Hosseinzadeh, doktorand vid Umeå universitet, har upptäckt två nya antiinflammatoriska agenter, en antioxidant och en molekyl, som kan användas för att kontrollera kroppens hyperinflammatoriska reaktioner vid svampinfektion.

Växande hälsoproblem
Svamparten Candida albicans utgör ett växande hälsoproblem för personer med nedsatt immunförsvar. Svamparten har förmågan att växa som antingen en rund eller trådlik form. Den senare formen är mer smittsam och invasiv.

En viktig del av kroppens immunförsvar är neutrofiler, en vanlig sorts vita blodkroppar som utvecklat flera olika strategier för att bekämpa de två olika formerna av svamparten.

Neutrofiler spårar upp och slukar svampcellerna eller utsöndrar en antimikrobiell substans som dödar dem. Dessutom kan neutrofiler svara genom att släppa ut nätliknande fällor som gjorda av DNA-strängar och fyllda med antimikrobiella proteiner.

Fångar och dödar svampceller
Så kallade neutrofila extracellulära fällor (NET) kan fånga och döda svampceller. Men neutrofiler kan också svara genom att okontrollerat släppa ut fällor, vilket skadar kroppsvävnad och är associerat med inflammatoriska sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus (SLE) och åderförkalkning.

– Vi upptäckte två nya antiinflammatoriska agenter som skulle kunna användas för att kontrollera farliga inflammatoriska reaktioner som uppstår i kroppen när neutrofiler okontrollerat släpper ut extracellulära fällor, förklarar Ava Hosseinzadeh, som är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi.

– Dessa kommer troligtvis spela en viktig roll i framtida försök att utveckla behandlingar för inflammatoriska sjukdomar som orsakats av Candida albicans-infektioner. Effektiva behandlingar skulle kunna rädda livet på drabbade människor som av olika anledningar har nedsatta immunförsvar.

Komplexa reaktioner
Komplexiteten i kroppens inflammatoriska reaktioner på Candida albicans har länge varit ett hinder i arbetet med att förstå hur kroppen reagerar på svampinfektionen. Ava Hosseinzadeh, som ingår i Constantin Urbans forskargrupp vid Institutionen för molekylärbiologi, utvecklade en dynamisk metod för att jämföra de runda och trådliknande svampcellerna och noggrant studera inflammatoriska reaktioner orsakade av extracellulära fällor. Metoden ledde till upptäckten av de antiinflammatoriska agenterna.

Avhandling
Modulation of neutrophil extracellular trap formation in health and disease

Fredagen den 15 januari kommer Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, att försvara sin avhandling med titeln Reglering av extracellulära fällor från neutrofiler i hälsa och sjukdom (Engelsk titel: Modulation of Neutrophil Extracellular Trap Formation in Health and Disease). Opponent: Professor Carol Munro, Institute of Medical Sciences, Foresterhill, Aberdeen, UK. Huvudhandledare: Constantin F Urban. Disputationen äger rum kl 13:00 vid Major Groove, Molekylärbiologi

För mer information kontakta:
Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet E-post: ava.hosseinzadeh@umu.seTelefon: 090-785 2297

Forskarna har jämfört nordeuropeiska kokböcker från de senaste 800 åren och kunnat konstatera att nutida recept är mer avancerade och mångfacetterade än recept ur kokböcker för forna tiders kungar. Nutida recept innehåller fler steg, separata processer och olika metoder, men också fler ingredienser, både råvaror och halvfabrikat.

– Vi ville undersöka om den generella trenden att kulturell komplexitet ökar över tid också gäller något så grundläggande som matlagning. Det kunde vi bekräfta. Eftersom de äldsta bevarade kokböckerna var recept för kungar och adel, medan moderna kokböcker är till för allmänheten, kunde vi samtidigt konstatera att recept för gemene man idag är mer avancerade än recept i gamla kungakokböcker, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologi och en av forskarna bakom studien.

Forskarna kunde också visa att utvecklingen av matlagning mer liknar en långsam evolutionsprocess än snabba modesvängningar, utom vad gäller kryddning och till viss del vilka grönsaker som används.

– Under perioden vi studerade upptäckte européerna Amerika, något som förstås gett avtryck i vilka ingredienser som används. Vid mitten av 1800-talet gick man också över från att laga mat över öppen eld till spis, något som förändrade matlagningen för alla, säger Sven Isaksson, docent i arkeologi.

Forskarna har också provat att laga några av maträtterna från de gamla recepten.

– Där finns flera enskilda rätter i alla de gamla kokböckerna som är helt klart utsökta också i modern tappning, men att helt byta till mat som på 1300-talet till exempel vill vi nog inte göra hur kunglig den än är. Vad som smakar gott och vad vi tycker är äckligt är saker som vi till största delen lär oss, säger Sven Isaksson.

Studierna är del i ett större projekt för att förstå generell kulturutveckling vid Centrum för evolutionär kulturforskning.

Artiklar
An Empirical Study of Cultural Evolution: The Development of European Cookery from Medieval to Modern Times i tidskriften Cliodynamics och A Novel Method to Analyze Social Transmission in Chronologically Sequenced Assemblages, Implemented on Cultural Inheritance of the Art of Cooking i tidskriften PLoS ONE.

För ytterligare information:
Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Tfn: 08-674 7367, e-post: sven.isaksson@arklab.su.se

Om Centrum för evolutionär kulturforskning:
Kulturell evolution är ett snabbt växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige bedrivs forskning vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Där arbetar biologer, matematiker, arkeologer, statsvetare, antropologer, lingvister, sociologer, psykologer och andra tillsammans i ett försök att förstå kulturell förändring på ett brett plan. Centret etablerades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.

Musslor tar upp kväve och fosfor från vattnet. Genom att skörda musslor kan denna ekosystemtjänst tillvaratas: skörden kan då bidra till att minska övergödningen i Östersjön. SLU:s upphandling rör själva ekosystemtjänsten, det vill säga upptag av kväve och fosfor, genom ersättning för skörd av musslor i Östersjön. SLU kommer alltså inte att köpa själva musslorna, utan dessa behåller odlaren äganderätten till.

I projektet NutriTrade kommer det att göras mätningar av närsaltsinnehållet i upptagna musslor, och utredningar av vissa andra miljöeffekter i området. Om metoden med musselodling visar sig lyckad kan det i förlängningen finnas intresse hos myndigheter med ansvar för Östersjöns miljö att undersöka möjligheterna att införa ett miljöstöd för musselodling.

Musselmjöl som foder
I dagsläget finns ingen kommersiell marknad för musslor från Östersjön, men musselmjöl kan användas som foder åt bland annat odlad fisk och värphöns. Det finns också forskare vid SLU som arbetar med att utveckla tekniken för att framställa musselmjöl som kan användas på detta sätt.

Musselodlaren kommer förhoppningsvis att kunna sälja sina musslor till ett musselmjölsförsök som bedrivs inom ett annat, fristående EU-projekt, Baltic Blue Growth.

Upphandlingen av skörd av blåmusslor i Östersjön offentliggörs den 14 januari 2016. Intresserade musselodlare uppmuntras att lämna anbud.

Inom projektet NutriTrade genomförs flera pilotprojekt för att med hjälp av olika ekosystemtjänster minska mängden kväve och fosfor i Östersjön. Den åtgärd som prövas i Sverige är odling och skörd av blåmusslor. NutriTrade är finansierat av Interreg Central Baltic, som är en av EU:s strukturfonder, vilken i sin tur är finansierad av EU:s regionala utvecklingsfond. Koordinator för NutriTrade är John Nurminens Stiftelse i Helsingfors. Övriga medverkande organisationer är Naturresursinstitutet (Luke) i Finland och Helsingfors universitet.

För mer information:
Marit Widman, forskare
Institutionen för ekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 17 29, marit.widman@slu.se
http://www.slu.se/musslor/

Läs mer:
Nutritrade
Om NutritRade på John Nurminen Stiftelsens webb.

Ett av världssamfundets milleniemål som skulle vara uppfyllt 2015 var att minska mödradödligheten med 75 procent. I Indien har man lyckats få ner mödradödligheten markant sedan 1990, men inte tillräckligt för att uppfylla detta mål. Indien har sedan länge fokuserat på att begränsa barnafödandet och har använt diverse metoder för att åstadkomma detta, bland annat steriliseringskampanjer.

Idag finns vissa typer av preventivmedel tillgängliga gratis på vårdcentraler i Indien, men kanske det viktigaste av allt: regeringen har gått ut hårt för att förändra normen och idealen kring barnafödande. Istället för att värdesätta stora familjer, försöker man uppmuntra tvåbarnsfamiljen. Dessutom uppmuntrar man familjer att öka tidsintervallen mellan barnafödande. Trots detta är sterilisering fortfarande det vanligaste preventivmedlet i Indien. Abort är lagligt och används flitigt, särskilt den privata eller informella sektorn. Aborter står än idag för 8-18 procent av Indiens mödradödlighet. Kanske ännu mer, detta trots att det enligt lagen ska finnas att tillgå säker abort.

Medicinsk abort kan förenklas
Sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för att kunna uppnå de nya hållbarhetsmålen för mödradödlighet och jämställdhet. Mandira Pauls doktorsavhandling har för avsikt att identifiera sätt att förenkla och öka tillgången till reproduktiv hälsa i resurssnåla kontexter. Hon har, tillsammans med sina kollegor, valt att fokusera på medicinsk abort och preventivmedel i Rajasthan, en delstat i norra Indien.

I en av avhandlingens studier följdes kvinnor som genomförde medicinsk abort. De flesta kvinnor som deltog i studien bodde på landsbygden där infrastruktur och vägar ofta är i dåligt skick. En grupp kom på återbesök hos läkare medan den andra gruppen själva utvärderade sin abort hemma med hjälp av ett graviditetstest och ett piktogram, en instruktion i bildformat.

Studien visade att kvinnor tycker att medicinsk abort är en bra abortmetod och att de skulle välja samma metod igen om de skulle behöva. De flesta skulle då vilja följa upp aborten hemmavid istället för att komma tillbaka till kliniken för ett återbesök. De här resultaten påverkades inte av kvinnans utbildningsnivå eller om hon bodde i staden eller på landsbygden. Studien visade även att självutvärdering fungerar lika bra som återbesök på kliniken.

I Indien bör förenklad medicinsk abort med 1-2 läkarbesök ges som ett alternativ till den nuvarande medicinska aborten som innebär tre läkarbesök. Att erbjuda förenklad abort kan därför spara resurser för både vårdgivaren och vårdmottagaren, menar Mandira Paul.

Vill bara ha två barn
För att förstå hur unga och nygifta kvinnor ser på sin reproduktiva hälsa, samt vilka möjligheter de har att bestämma över sin egen kropp, genomförde Mandira Paul och hennes kollegor också en intervjustudie där de intervjuade unga kvinnor och män på landsbygden. Svaren visade att kvinnorna helst inte ville ha mer än två barn och det skulle gärna vara 3-5 års intervall mellan barnen. Preventivmedel var dock tabu och att använda preventivmedel verkade otänkbart, i alla fall innan första graviditeten. Istället använde kvinnorna sig av traditionella och socialt accepterade metoder (så som att räkna dagar och försöka undvika samlag under de fertila dagarna). Detta resulterade dock i oplanerade graviditeter och ofta också i ett behov av abort.

Gfta par diskuterade familjeplanering tillsammans men hade svårt att prata om preventivmedel, dock var det vedertaget att använda abort som en kompletterande metod till de traditionella metoderna.

Mandira Pauls avhandling innehåller också en studie om kvinnors preventivmedelsanvändning efter abort.

– Genom att erbjuda en säker men förenklad medicinsk abortvård som lägger över mycket av ansvaret i kvinnans händer och genom att ge kvinnan fullständig information samt rätten att välja preventivmedelsmetod så kan vi minska mödradödligheten kraftigt. Gör vi detta kan kvinnan få en chans att bestämma över sitt liv, sin reproduktion och då också skapa bättre förutsättningar för sig själv och sin familj, säger Mandira Paul.

Läs hela avhandlingen:
Simplifying Reproductive Health in Low-Resource Settings – Access to medical abortion and contraceptive choice, the importance of gendered structures in Rajasthan.

För mer information:
Mandira Paul, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, internationell mödra- och barnhälsovård, tel: 0739-689267, e-post: Mandira.Paul@kbh.uu.se

Forskning har visat att grumligt vatten kan påverka evolutionen hos vissa fiskarter. Ornament som används för att attrahera det motsatta könet, som exempelvis stark färg, blir oanvändbara då sikten i vattnet försämras, varför ornamenten inte utvecklas.

Den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Ethology, har gjorts på den säregna fiskarten mindre havsnål (Nerophis ophidion), en art i familjen kantnålar, släktingar till sjöhästen, med omvända könsroller – där det är hanen som är gravid och tar hand om avkomman. Eftersom honorna kan producera fler ägg än vad hanarna kan ta hand om blir det ett ”överskott” av ägg och således konkurrens mellan honorna om att få para sig med en hane. Därför är det honorna hos dessa fiskar som utvecklar sexuella ornament. Under våren växer en lång skinnflik ut längs med honans undersida, och honans blå färg ökar i kontrast. Honan använder fliken och den blå färgen under parningsakten för att imponera på hanarna så att de ska välja att para sig med just henne.

Algblomning påverkar inte utvecklingen av ornament
Fiskar som hölls i vatten med alger utvecklade sina ornament i samma hastighet och till samma grad som hos de fiskar som hölls i klart vatten. Uppsalaforskarna såg alltså att algblomning inte påverkar utvecklingen av dessa ornament, vilket var ganska förvånande eftersom man sett detta hos en del andra fiskarter.

– Forskning har tidigare visat att till exempel ciklider som lever i grumligt vatten i Victoriasjön tappar mycket av sin färg, varför vi trodde att samma sak skulle ske här med havsnålarna, men så var alltså inte fallet. Däremot förändrades valet av partner och blev mer slumpmässigt i den dåliga sikt som algblomningen ställer till med, säger Josefin Sundin, post-doktoral forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Väljer slumpmässigt partner i dålig sikt
Dock var det så att valet av partner förändrades under förhållanden med algblomning, hanarna valde en hona slumpmässigt i den dåliga sikten, vilket alltså kan leda till att de inte längre klarar att välja den ”bästa” partnern med ”vackrast” ornament. Experimenten utfördes på Campus Gotlands forskningsstation Ar. Arten mindre havsnål finns både i Östersjön och längst den svenska västkusten.

Läs hela artikeln:
Algal Turbidity Hampers Ornament Perception, but Not Expression, in a Sex-Role-Reversed Pipefish, i Ethology.

För mer information:
Josefin Sundin, josefin.sundin@neuro.uu.se; josefin@teamsundin.se
mobil: 0730-302270

Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har förändrat väldigt många ärftliga egenskaper. En tidig förändring var troligen ett minskat rädslobeteende. Tamhöns är till exempel mindre lättskrämda än deras vilda urmoder, det röda djungelhönset. Den skillnaden måste ha varit viktig för domesticeringen – höns som var mindre rädda för människor klarade sig bättre i en ”mänsklig” omgivning.

För att kartlägga vilka genregioner som påverkar detta utförde forskarna ett omfattande experiment. Vilda djungelhöns och tama värphöns korsades i många generationer. Avkomman, 572 individer, placerades i en open field-arena – en klassisk testmiljö där rädda djur håller sig till väggar och hörn medan de kaxigare går runt och undersöker omgivningen.

– Man behöver stora försökspopulationer, eftersom beteendet påverkas av många genetiska varianter med enskilt små effekter, säger Dominic Wright, forskare i beteendegenomik och ledare för studien som publiceras i tidskriften Genetics.

Genetisk kartläggning
Forskarna registrerade beteendena hos hönsen och gjorde en genetisk kartläggning, en statistisk metod att koppla individers egenskaper till genetiska varianter.

Den delen kombinerades med en analys av genuttrycket i hjärnans hypothalamus, det vill säga hur mycket olika gener är ”påslagna”. Hypothalamus är ett område i hjärnan som styr hormonsignaleringen mellan hjärnan och kroppens olika organ.

Identifierade tio gener
Till slut hade forskarna lyckats hitta tio gener som starkt associerades till variationen i hönsens rädslobeteende. Fortsatta undersökningar visade att fyra av generna överensstämde med existerande data från samma sorts beteendestudier på möss. Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom.

– Det verkar som om generna för rädsla under evolutionens gång har konserverats hos de här så olika djurarterna. Vi borde alltså kunna använda vår hönsmodell för att förstå bakgrunden till ångest och rädsla hos människor, säger Dominic Wright.

Läs hela artikeln: A novel chicken genomic model for anxiety behavior av M. Johnsson, M.J. Williams, P. Jensen & D. Wright. Genetics 5 januari 2016.

Kontakt:
Dominic Wright, universitetslektor, 013-281242, dominic.wright@liu.se

Forskare från bland annat Stockholms universitet har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet som forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.

– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material, men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe, som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Stort inflytande på Europas kulturhistoria
Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, håller med. Resultatet bekräftar regionens stora inflytande på Europas kulturhistoria. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.

– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med eftersom värmen bryter ner allt DNA. Men skall vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till, så är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Anders Götherström, som leder forskargruppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete:

– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten.

Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.

För ytterligare information:
Anders Götherström, forskare Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Anders.Gotherstrom@arklab.su.se, 073 992 78 64
Jan Storå, docent Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:
Jan.Stora@ofl.su.se alt 070 605 22 93

I en ny studie från Göteborg undersöktes samtliga fall av bekräftad bakteriell sepsis under 3 månader – 700 fall. Studien visar att misstanke om sepsis rapporterades i endast 6 procent av fallen. Liknande resultat har påträffats i en annan svensk studie som kommer att publiceras inom kort. Andra studier visar att om ambulanspersonalen ställt en preliminär diagnos hade tiden till lämplig behandling minskat från cirka 3,5 timmar till 1,5 timmar.

Ambulansvårdade patienter med hjärtinfarkt eller stroke har större chans till överlevnad jämfört med de med blodförgiftning.

– När det gäller hjärtinfarkt och stroke har prehospital-identifiering nästan halverat tiden till behandling för patienterna, vilket har räddat fler liv. Och det är viktigt att även sepsis identifieras tidigt, berättar Angela Bång, docent i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

God överlevnad om behandlingen sker snabbt
Sepsis behandlas med syrgas, intravenös vätska och antibiotika. Chansen till överlevnad är god om behandlingen sker snabbt. Dessutom minskar lidandet hos patienten

– Det brukar kallas ”the golden hour”. Den gyllene timmen är ett begrepp inom akutsjukvården där man observerat att snabba åtgärder och operationer minskar antalet döda, säger hon.

Den låga rapporteringen av sepsis förklaras bland annat av tillståndets diffusa karaktär,  vilket gör att man ofta misstänker andra sjukdomar istället.

Doktorand ska ta fram bedömningsinstrument
Forskningsprojektet MISSIS (Misstänka och behandla Svår SepsiS i ambulanssjukvård) har pågått sedan 2013. Hösten 2015 påbörjade Agnes Olander sina doktorandstudier i projektet. Målet är att ta reda på hur ambulanspersonal identifierar patienter med sepsis, hur vården fungerar runt behandlingen så att den kan starta så tidigt som möjligt och hur patienter och närstående som har genomgått sepsis har upplevt det. Hon ska också evidensbasera ett beslutsstöd så att ambulanspersonalen får ett bedömningsinstrument.

– Det är en resa fram till ett färdigt frågeprotokoll, men nu när vi har en doktorand som arbetar med det kommer det att bli resultat, säger Angela Bång.

Sepsis beror på att bakterier sprider sig till blodbanan och orsakar en allmän infektion. Det kan i sin tur bero på en bakomliggande infektion som urinvägs-, luftvägs- eller sårinfektion. Ibland hittar man ingen tydlig orsak. När patienterna insjuknar utsöndras signalsubstanser, cytokiner, vilka påverkar kroppen på flera sätt, som höjd puls och lägre blodtryck.

– Det är som ett moment 22. På ett tidigt stadium är det svårt att identifiera sepsis, vilket gör att patienten inte får behandling. På ett sent stadium är det lättare att ställa diagnos, till exempel genom blodprov, men då kan det vara så sent att behandlingen inte hjälper. Därför är det av största vikt att ställa tidig diagnos, helst redan i ambulansen, säger Angela Bång.

Symtom som gör att man bör misstänka sepsis

* Plötslig kraftig sjukdomskänsla. Patienterna säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka.
* Plötsligt insjuknande (med snabbt förlopp). Ibland inträffar detta efter att man har haft en annan infektion, och börjat bli frisk från den.
* Plötslig feber och/eller frossa någon gång under förloppet.
* Plötslig andnöd och/eller andningspåverkan.
* Plötsligt illamående, kräkningar och/eller diarréer.
* Plötslig svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet.
* Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att patienten ramlar omkull eller inte kan stå och gå.
* Plötslig hjärnpåverkan, allt från lätt förvirring till hallucinationer.

För ytterligare information:
Kontakt: Angela Bång, docent i prehospital akutsjukvård, telefon: 033-435 4783, mobil: 0703-38 56 58, e-post: angela.bang@hb.se

Framtida sjukdomsdiagnostik kommer i ökande grad att fokusera på hur enskilda celler samverkar i kroppens alla organ när vi är friska och vid sjukdom. Det här är också för närvarande ett mycket aktivt forskningsområde.

Studiens huvudförfattare Caroline Gallant och Spyros Darmanis berättar att metoden att undersöka proteiner och RNA-molekyler hos enskilda celler kan visa hur behandling med läkemedel har olika effekter, vilket är omöjligt att upptäcka med vanliga metoder där stora antal celler studeras tillsammans.

Proteiner speglar bättre cellens tillstånd
Den nya analysmetoden kan också ge svar på om RNA eller proteiner bäst speglar identiteten och tillståndet för en enskild cell. Utslaget över många celler finns en god överensstämmelse mellan antalet RNA-molekyler och de proteiner de kodar för. Forskarna kan nu påvisa att dessa medelvärden inte gäller när enskilda celler studeras. Mängden av proteiner verkar därför bättre spegla en enskilds cell identitet och tillstånd än antalet RNA-molekyler.

Metoden har tillämpats för att förstå varför läkemedel har olika effekt vid behandling av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Analys av RNA- och proteinmönstret i enskilda glioblastomceller från patienter med hjärntumör visar en avvikande grupp av celler som inte svarar på läkemedelsbehandling. Dessa fynd, beskrivna i Cell Reports, understryker värdet av metoden för att utvärdera läkemedel mot tumörer.

Metoden för proteinanalys bygger på den så kallade PEA-tekniken som utvecklas vid Uppsalaföretaget Olink. Tekniken för analys av protein och RNA i enskilda celler kommer nu att göras tillgänglig för forskarvärlden via SciLifeLab vid Uppsala universitet.

För ytterligare information:
Caroline Gallant, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi,
0725-42 38 28, caroline.gallant@igp.uu.se
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin,
0708-96 26 04, ulf.landegren@igp.uu.se

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen, till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp upptäcks det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin, som i sin tur ger oss allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak antagits bero på ett överaktivt immunsystem. Men nu visar en studie att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar – om de inte regleras korrekt. Studien har letts av Malin Lagerström vid Uppsala universitet.

Rekryterar nya immunceller
De histaminkänsliga nervcellerna bär inte bara sensorisk information till hjärnan om det allergiska tillståndet, utan rekryterar också immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna.

– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat, fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion, säger Malin Lagerström.

– Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.

Läs hela artikeln: Identification of a Neuronal Receptor Controlling Anaphylaxis, Cell Reports.

För ytterligare information:
Malin Lagerström, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 073-3358778, e-post: malin.lagerstrom@neuro.uu.se
Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se