– Det är glädjande att mängden död ved ökar i produktionsskogen, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportens författare. Och den viktigaste orsaken är den hänsyn som tas vid avverkning. Redan under hyggesfasen gör den döda veden stor nytta. Många arter, framför allt insekter, vill ha sol. Ett dött träd på ett hygge kan därför hysa en insektsfauna som skiljer sig ganska mycket från den i ett motsvarande träd inne i skogen, framförallt när det gäller björk och asp.
Skogsbruket började ställa om till högre hänsynsnivåer i mitten av 1990-talet, och idag är det standard att lämna liggande träd (lågor), stående träd som får dö på rot och kapade högstubbar. Tillsammans ska hänsynen bidra till att den nya skogen får mer av den värdefulla döda veden.
Tydliga effekter
När forskare från Skogforsk och SLU nu har gått igenom de vetenskapliga studier som har gjorts av denna form av hänsyn syns effekterna tydligt. En undersökning i Hälsingland jämförde till exempel hyggen skapade före och efter 1990-talets mitt. De ”nya” hyggena hade i snitt 15 m3 död ved per hektar jämfört med 9 m3 på de ”gamla” hyggena. Förändringen syns också tydligt i den officiella statistiken från Riksskogstaxeringens årliga inventeringar av svensk skogsmark: volymen hård död ved i ungskog har fördubblats på 20 år.
– Samtidigt har vi långt kvar till de nivåer på död ved som vi hittar i den obrukade naturskogen. Vill vi bevara vedlevande skogsarter måste vi både skydda stora skogsområden och jobba med hänsyn i produktionsskogen, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.
Olika ved gynnar olika arter Vilka arter som gynnas beror på vilken död ved som lämnas. Aspspecialister gillar till exempel sol, medan granspecialister vill ha skuggad död ved. Jan Weslien rekommenderar skogsägare att ta reda på vilken skogstyp som är viktig i ett område, och att prioritera hänsynen efter det. Om man lämnar lite av allt på en plats, kan det bli för lite av allt.
– I ett bestånd med mycket asp bör man prioritera att lämna både levande och döda aspar, och i ett eklandskap bör man satsa på ekar, säger han. Ibland vill man gynna någon särskild art och då är det viktigt att prioritera just det som den arten vill ha. Ett bra exempel från forskningen är den hotade större svartbaggen – den har försvunnit från södra Sverige och sydgränsen verkar flyttas norrut hela tiden. För att hejda tillbakagången behövs det en kraftfull och prioriterad hänsyn i kanten på utbredningsområdet.
Men det finns också hot mot den döda veden. Studier i Finland har visat att markberedningen kan förstöra mycket av den döda liggande veden. I svenska studier har man också sett att lågor försvinner i samband med skörd av skogsbränsle.
– Här är det jätteviktigt att maskinförarna får ordentliga instruktioner så att de inte kör sönder den döda ved som lämnats. Om den döda veden koncentreras på hygget, och gärna finns i anslutning till en hänsynsyta, blir det tydligare vad som måste sparas, säger Lena Gustafsson.
Syntesen om död ved är den fjärde delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har utvecklat och preliminärt utvärderat en interaktiv app för personcentrerad e-hälsa som underlättar egenvård vid bröstcancer.
Appen, kallad Care Expert, har utvecklats för kvinnor under behandling för bröstcancer och innehåller funktioner för självskattning av hälsa och livskvalitet, självmonitorering, självvalidering och direktrapportering till personens egen kontaktsjuksköterska.
Bäst vid tidig bröstcancer
Den nya appen ger stöd så att patienterna under behandlingen själva kan identifiera eventuella symptom och behandlingsbiverkningar. De kan också få stöd till vad de kan göra själva, ta kontakt med sjukvården via appen eller söka akut. Prototypen ger dessutom tillgång till skräddarsydda, vetenskapligt baserade råd för egenvården samt möjligheter till skriftlig kontakt med vårdteamet.
Sådant stöd är av särskilt betydelse vid behandling för tidig bröstcancer som mestadels sker inom öppenvård.
Utvärderingen visar att de kvinnor som använde appen upplevde ett ökat stöd och en ökad, kontinuerlig tillgång till vårdteamet.
– En stor fördel med prototypen är att den integrerar patientens och vårdteamets perspektiv, vilket är en nyckel för att applikationer för e-hälsostöd ska vara framgångsrika, säger doktoranden Filipa Ventura vid Sahlgrenska akademin.
Sätter fokus på personen
En delstudie med 226 kvinnor som behandlades för bröstcancer visar att information om diagnosen och behandling via ett datorbaserat program inte är tillräckligt för att stödja kvinnors förmåga att hantera sin livssituation vid cancerbehandling, eller för att öka deras delaktighet i vården.
Det finns idag ett flertal appar utvecklade för att stödja cancerpatienter i behandlingen. Care Expert är den första som utformats med utgångspunkt i personcentrerad vård, som sätter fokus på personen snarar än på personens diagnos.
– Om e-hälsostöden verkligen ska möta patienternas behov måste de involveras från allra första början, annars är risken uppenbar att applikationen inte används eller att den ökar patientsbördan istället för att vara stödjande, säger Filipa Ventura.
Avhandlingens slutsats är att kvinnor som genomgår bröstcancerbehandling kan vara i behov av stöd, även om de är resursstarka personer. Med rätt stöd kan kvinnorna bättre hantera sjukdomens och behandlingens konsekvenser, samtidigt stärks den egna motivationen till att vara delaktig i sin vård och behandling.
Kontakt: Filipa Ventura, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet filipa.ventura@gu.se
Joakim Öhlén, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0733-748711 joakim.ohlen@gu.se
För vägtrafiken finns en väl utvecklad litteratur och praxis kring värderingen av skador som uppstår i samband med olyckor. Inom sjöfarten har arbetet inte kommit lika långt.
– Denna studie tillför värderingar på tre typer av skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt vatten: personskador inklusive dödsfall, fartygsskador och utsläppsskador, säger Inge Vierth, forskare på VTI.
För personskador och dödsfall finns det väletablerade kalkylvärden som Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (ASEK) rekommenderar och som används i samhällsekonomiska analyser inom väg- och järnvägstrafiken. Forskarna rekommenderar att dessa värden även bör användas för sjöfarten.
Resultaten av studien om samhällsekonomiska kostnader för sjöolyckor visar att den totala kostnaden för de 103 omkomna i sjöfartsolyckor i svenska farvatten mellan 1985 och 2014 var 2,3 miljarder kronor. Kostnader för sammanlagt 430 allvarliga eller lindriga personskador tillkommer.
– Den existerande litteraturen kring värderingar av fartygsskador är bristfällig. Denna studie för forskningsfältet framåt med värderingar baserade på försäkringsutbetalningar, säger Inge Vierth.
Olyckskostnaden ökar med ålder Med data från försäkringsbolaget The Swedish Club har forskarna Magnus Landergren och Victor Sowa genomfört en ekonometrisk analys som visar hur olyckskostnaden beror på olyckstyp och fartygets storlek och ålder. Analysen visar också att fartygstyp inte har någon signifikant påverkan på olyckors kostnad. Studien visar att olyckor inom kategorin brand och explosion resulterar i de dyraste olyckorna. Även kollisioner och grundstötningar ger upphov till stora kostnader.
– En olyckas kostnad ökar också med fartygets ålder, för varje ytterligare års ålder ökar olyckskostnaden med 100 000 kronor. En stor del av den totala kostnaden för sjöfartsolyckor kommer dock från några få stora olyckor, därför kan olyckskostnaden vara svår att skatta för en enskild olycka, säger Magnus Landergren.
Med data från den internationella oljefonden IOPC görs en regressionsanalys där oljeutsläppens kostnad förklaras av utsläppens storlek. Den skattade modellen visar på en avtagande marginalkostnad per utsläppt ton olja. Utsläppen av olja i svenska vatten har enligt Transportstyrelsens olycksdatabas blivit allt mindre och färre. VTI:s värdering och olycksstatistiken visar att oljeutsläpp inte utgör någon betydande samhällsekonomisk kostnad i Sverige. Detta beror troligen på ett ambitiöst säkerhetsarbete, enligt Inge Vierth.
– Vi kan se att de modeller som används i dag inte stämmer med våra mätresultat. Därför lägger vi nu fram en ny hypotes hur mitralklaffen fungerar i ett levande hjärta.
Men detta är bara en tolkning och materialet kan kanske även tolkas på andra vis. Det är fritt fram för andra forskare att tolka våra data och bygga ännu bättre modeller, förtydligar Neil Ingels.
För en sak är säker, deras hypoteser går ibland stick i stäv med de modeller som i dag anses ligga närmast sanningen.
Mitralklaffen får ofta ta smällarna
Mitralklaffen är, tillsammans med aortaklaffen, den hjärtklaff som oftast drabbas av skada eller sjukdom. Båda finns de på vänster sida i hjärtat där friskt syresatt blod ska pumpas ut i kroppen.
Kirurgerna kan i dag antingen reparera mitralklaffen, som finns mellan vänster förmak och vänster kammare, eller ersätta den med en konstgjord, men det händer att klaffen trots detta fortsätter att läcka.
Neil Ingels har utvecklat en metod där man sätter små markörer på hjärtklaffarna hos får. Med hjälp av flerskiktsröntgen har hans forskargrupp sedan kunnat studera hur klaffen fungerar i fyra dimensioner.
Rörelsen kan de följa med 1/10 millimeters noggrannhet och med en tidsupplösning på 60 bilder i sekunden.Till en början studerade han hjärtats funktion, men de senaste 20 åren har studierna av aorta- och mitralklaffarna intensifierats.
Klaffbladen rullar ihop sig i kanterna
Hjärtklaffarna är uppbyggda av vävnadsflikar som kallas klaffblad. Friska klaffblad är mycket tunna men också extremt smidiga och starka. När klaffen stängs sluter klaffbladen tätt emot varandra för att hindra blodet att flöda tillbaka.
De är fästa med små muskler och muskeltrådar i hjärtats muskelvägg.Klaffarna öppnas och stängs minst en gång i sekunden i storleksordningen 100 år. I runda slängar 300 miljoner gånger.
– Vilka andra material håller för det slitaget, frågar Neil Ingels retoriskt.
Och så långt är forskare och läkarvetenskap överens. Men mätresultaten visar nu att klaffen ingalunda smäller ihop och täpper till som en ventil. Klaffbladen verkar istället rulla ihop sig i kanterna och sugas ihop i en mjuk rörelse.
Efterlikna naturen
Exakt vilken del av det övre och det undre klaffbladet som möts till en början är inte så noga, bara de möts så suger bladen i vandra och trycket från det strömmande blodet gör sedan att klaffen stängs helt. En mjuk rörelse som kan förklara varför klaffen inte slits mer än den gör.
– Skarven blir mycket stark och tät, eftersom bladet rullat ihop sig består skarven av flera vikta lager. Jämför med ett papper – viker man det dubbelt flera gånger blir det också mycket starkare, förklarar Neil Ingels.
Genom att undersöka och efterlikna naturen borde man kunna tillverka nya och förbättrade mitralklaffar, hoppas Neil Ingels och Matts Karlsson.
– Efter en hjärtinfarkt händer det att hjärtat blir förstorat, det nedre klaffbladet kommer då för långt från det övre för att de ska kunna sugas ihop. Kirurgerna sätter in en stel ring runt klaffen för att bladen ska komma närmare varandra och det fungerar ibland, men inte alltid och påfrestningen på klaffen blir stor, förklarar Matts Karlsson.
Här borde med andra ord finnas plats för nya lösningar och uppfinningar.
Boken, som innehåller 43 kapitel och mängder av data, har titeln Mitral Valve Mechanics, författare är Neil B Ingels Jr och Matts Karlsson och är publicerad på LiU Electronic Press, 2016.
För mer information, kontakta: Professor Matts Karlsson, matts.karlsson@liu.se, 013 28 11 99
Blodsockersänkare i form av analoger till inkretinhormonet GLP-1 är vanliga läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, eftersom det ökar glukosresponsen hos betacellerna i bukspottskörteln och får dem att producera mer insulin.
I dag finns det övertygande bevis för att behandling med liraglutide är effektfullt åtminstone kortsiktigt eftersom det sänker blodsockret initialt. Det finns dock många patienter som inte svarar på behandling och vissa som uppvisar bieffekter som illamående, kräkningar och diarré.
Försämrad insulinproduktion på sikt
Hittills har det inte funnits några studier som visar långtidseffekter av inkretinbehandling. För att studera detta lät forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami göra en studie på möss som fått mänskliga insulinproducerande celler intransplanterade i ögats främre kammare.
Mössen fick daglig behandling med liraglutide i mer än 250 dagar och forskarna kunde under tiden följa hur bukspottskörtelns betaceller påverkades över tid. Resultaten visade en initial förbättring hos de insulinproducerande cellerna, men följdes därefter av en långsam försämring med minskad utsöndring av insulin som svar på glukos. Enligt forskarna var resultaten oväntade.
– Med tanke på avsaknaden av kliniska studier kring långtidseffekter av dessa läkemedel hos diabetespatienter är den här upptäckten viktig, säger Midhat Abdulreda, forskare vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine.
Bra att veta vid långtidsförskrivning
– Det är också viktigt att ta hänsyn till de här resultaten innan man skriver ut recept på blodsockersänkande GLP-1 analoger för behandling som är avsedd att pågå under många år, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
– Dessutom visar den aktuella studien hur man generellt kan studera långtidseffekter av läkemedel på mänskliga insulinproducerande celler i den levande organismen, vilket torde ha stor betydelse för läkemedelsindustrin, säger Per-Olof Berggren.
Forskningen har finansierats med anslag från bland andra Diabetes Research Institute Foundation (DRIF), National Institutes of Health/ National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Stichting af Jochnick Foundation, European Research Council (ERC) och Novo Nordisk Fonden. Företagsintressen: Per-Olof Berggren är medgrundare och VD för Biocrine, ett onoterat bioteknikföretag, som använder ögats kammare som ett forskningsinstrument. Midhat Abdulreda är konsult för samma bolag.
Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 31 Mobil: 070-729 57 31 E-post: per-olof.berggren@ki.se”>per-olof.berggren@ki.se
Den årliga mätningen av bilbältesanvändning har genomförts i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Redan i mätseriens början använde majoriteten av förare och framsätespassagerare bälte. År 2015 är nivåerna uppe på 97–98 procent, en liten uppgång jämfört med föregående år.
– Enligt de senaste observationerna är dessutom 89 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är den hittills högsta noteringen och en betydligt högre nivå än 2014, säger Jörgen Larsson, VTI.
I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2015 då 97 procent av barnen i baksätet var bältade. Detta är en uppgång jämfört med 2014.
Kvinnor har genomgående högre bältesanvändning än män. Dessutom gäller att bältesanvändningen ökar med ökad ålder, särskilt bland manliga personbilsförare. De yngsta manliga personbilsförarna, 18–25 år, har fortfarande den lägsta bältesanvändningen.
Mångdubblad användning i tunga fordon
År 1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även för övriga bilar, däribland tunga fordon.
– I de tunga fordonen, med eller utan släp, var endast ungefär 5–7 procent av alla förare bältade 1999. År 2015 är andelen bältade förare i dessa fordon cirka 69 procent, vilket är ett väsentligt högre värde än tidigare år, säger Jörgen Larsson.
Sedan 1995 observeras också taxiförares bältesanvändning på samtliga mätplatser. Lagen om taxiförares bältesanvändning trädde i kraft 1 oktober 1999. Sedan dess har bältesanvändningen bland taxiförare ökat kontinuerligt. 2015 är bältesanvändningen nästan 97 procent, något lägre än 2014 men ändå nästan i nivå med förare av vanliga personbilar.
Observationerna gjordes under ett tiotal dagar i augusti–september 2015. Sammanlagt observerades drygt 57 300 personbilar, cirka 1 200 taxibilar samt nästan 8 900 övriga bilar, huvudsakligen lastbilar.
För mer information, kontakta: Jörgen Larsson, forskare, Trafiksäkerhet och trafiksystem, .VTI, +46 13 20 41 81, +46 70 883 78 36 jorgen.larsson@vti.se
Diskussionen om denna grupp tog fart under det sena 1900-talet i spåren av att frivilligorganisationer och media rapporterat om villkoren för de asylsökande som gått under jorden efter ett avslagsbeslut.
Den efterföljande debatten har fokuserat på gruppens utsatta situation i form av avsaknad av rättigheter, exploatering på arbetsmarknaden och utestängning från sociala skyddsnät. Avhandlingens analytiska utgångspunkt är att irreguljära migranter, eller för att vara mer specifik: deras utsatthet och rättslöshet, synliggjort och öppnat för en problematisering av den nationella välfärdsstatens exkluderande mekanismer.
Kravet på amnesti
Studien fokuserar särskilt på de debatter som förts in anslutning till två centrala krav. Det första är kravet på amnesti, det vill säga uppehållstillstånd, för människor som uppehåller sig i landet utan tillstånd. Det andra är kravet att vissa sociala rättigheter – närmare bestämt tillgång till skola och vård – ska göras oberoende av legal status.
Debatten om amnesti var som mest intensiv 2005 i samband med en större reform av asylprocessen. Reformen innebar att den hårt kritiserade Utlänningsnämnden avskaffades och att överklagandeprocessen fördes över till förvaltningsdomstolar. I anslutning till detta restes krav på att de som fått sin ansökan prövad i det gamla systemet skulle ges amnesti på humanitära grunder.
Kampanjen var delvis framgångsrik och resulterade i en tillfällig lagstiftning i enlighet med vilken tusentals människor gavs möjlighet att lämna in en ny ansökan och beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Debatten om sociala rättigheter initierades vid millennieskiftet i samband med att Sverige ratificerade barnkonventionen. Denna process resulterade i att ”gömda barn” gavs tillgång till vård. Därefter restes successivt krav på en rätt till skolgång liksom krav på att även andra kategorier av irreguljära migranter skulle ges tillgång till vård.
Rätt till skola och vård
Kraven ledde slutligen fram till en lagändring 2013 som gav irreguljära migranter rätt till skolgång och vård. I avhandlingen kopplas denna lagändring samman med ett genomslag för normer om mänskliga rättigheter. Vid millennieskiftet, när debatten först initierades, var den dominerande uppfattningen i Sverige att det skulle vara orimligt och inkonsekvent att ge människor som uppehåller sig i landet utan tillstånd tillgång till sociala rättigheter.
När den nya lagstiftningen antogs 2013 ställde sig istället en absolut majoritet av riksdagens ledamöter sig bakom uppfattningen att tillgång till utbildning och vård utgör mänskliga rättigheter och att detta innebär att staten har en skyldighet att tillhandahålla dessa rättigheter till alla invånare.
Avhandlingen, som sträcker sig mellan 1999 och 2014, visar på en successiv avmattning av debatten om papperslösas situation. Det senaste årets utveckling talar dock för att gruppen återigen är på väg att hamna högt upp på den politiska dagordningen. Under de senaste månaderna har regeringsföreträdare vid flera tillfällen pekat ut gruppens närvaro som problematisk och aviserat att hårdare tag kommer att krävas för att komma tillrätta med situationen.
Kontakt
Amanda Nielsen, e-post: amanda.nielsen@lnu.se, tfn: 0470 – 76 75 36
Jonas Tenje, pressansvarig, 070 – 308 40 75
– De som någon gång drabbats av sjösjuka vet hur fruktansvärt det är. Det är ett av de mest ångestladdade tillstånd man kan tänka sig. Man kan helt enkelt inte ta vara på sig själv, säger Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet.
Yrselsjukan som också kan innebära hörselnedsättning och tinnitus beror på en störning av vätsketrycket i innerörat. Symptomen går att rå på men det finns inget botemedel. Forskarna i Lund ska nu med hjälp av supermagnetkameran titta in i innerörat på möss för att försöka få nys om sätt att förebygga och bota sjukdomen.
Studera minimala musöron
– Innerörat är annars svårt att studera, då det sitter i skallbasen och de utrymmen vi är nyfikna på är enormt små. Men med hjälp av en magnetkamera på 9,4 Tesla kan vi nu se in i ett musöras minimala strukturer utan att skada djuret, berättar Måns Magnusson.
Genom att skapa ett tillstånd som liknar Ménières sjukdom har forskarna med magnetkameran kunnat följa sjukdomsförloppet och effekten av olika ämnen och mediciner på innerörat.
– Då kan vi se vilken behandling som har bäst effekt och därmed förhoppningsvis förhindra att besvären utvecklas. Det har inte gjorts tidigare på en levande individ, så det måste ses som ett genombrott för hörsel- och balansforskningen.
Prövat på möss
Ménières sjukdom drabbar mest kvinnor och män i medelåldern, men förekommer även hos yngre och äldre personer.
– Det är en sjukdom som kan vara invalidiserande och den kommer i skov. Den kan försvinna helt under ett par års tid, för att sedan åter komma tillbaka. Det finns patienter som drabbas av ett par attacker av svår yrsel i veckan och ett anfall kan vara mellan 20 minuter och tolv timmar.
Den behandling som idag kan ges patienter med Ménières sjukdom är vätskedrivande mediciner, kortisoninjektioner eller kirurgi. Men det är egentligen för behandling av symptom på yrsel och inte behandling för att bromsa själva sjukdomen. När det gäller kirurgi kan den dämpa eller ta bort yrseln, men ofta till priset av att patienten blir döv på det drabbade örat.
Tack vare ett samarbete mellan forskarna på Lund University Bioimaging Center, LBIC, Experimentell medicinsk vetenskap och Avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar vid Kliniska vetenskaper i Lund, går det nu att studera sjukdomsförlopp på försöksdjur och så småningom få möjlighet att erbjuda de människor som drabbas en ny behandling.
Kontakt: Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet. Mobil 070-5671796, mans.magnusson@med.lu.se
– Stickning är inte att designa i en annan textil teknik; det är att designa från ett annat perspektiv. När ett stickat plagg tas fram finns inget material eller tyg att utgå ifrån då plaggform och material görs simultant i samma process. Därav kan den rådande uppdelningen mellan material och form som två skilda designparametrar ifrågasättas när det kommer till designprocessen för stickat.
Karin Landahl sysslar med praktikbaserad experimentell grundforskning inom modedesign vid Textilhögskolan. Hennes forskning är gjord genom ett antal designexperiment, som sedan lett fram till en teoribildning. Den teorin är sedan illustrerad genom projektet Knutar.
Visar på nya tankesätt
– De sätt vi tänker på och benämner plagg kan vara begränsande. Vi säger till exempel ”tröja” eller ”byxa” och får då en bild av en form på näthinnan. Eller vi säger ”klockad” eller ”A-linjeformad” och får en bild av ett plaggs siluett.
Karin Landahl visar på nya tankesätt och arbetsmetoder för den tidiga designprocessen för stickade plagg. Kanske det finns ett sätt att samtidigt arbeta med form och material som kan öppna för utveckling. Hon använder begreppet ”invariant”, som lyfter fram karaktäristiska och oföränderliga egenskaper i en form. Teorin som kommit ur Karin Landahls experiment kan användas i exempelvis undervisning och utveckling av den stickade tekniken.
Projektet Garment Knots (stickade knutar) illustrerar användnings- och gestaltningspotentialen av teorin. Här är den matematiska knuten det som guidar och beskriver formen. Knutteorin är en gren inom matematiken som studerar och beskriver matematiska knutar i det tredimensionella rummet. Genom att utgå från reglerna som definierar en knut har hon tagit fram dessa plagg på industristickmaskiner, gjorda i ett enda stycke.
Avhandling:The myth of the silhouette – on form thinking in knitwear design av doktoranden Karin Landahl. Huvudhandledare: professor Lars Hallnäs, Textilhögskolan, Högskolan i Borås Disputationen ägde rum 28 januari 2016 på Textilhögskolan, Högskolan i Borås
– Det är förvånande men mycket lovande att rätt val av kostfiberblandning på väldigt kort tid kan få påfallande hälsosamma effekter på friska människor, säger Anne Nilsson, docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Stimulerar tillväxten av goda bakterier Under tre dagar fick friska medelålders personer äta ett bröd baserat på kornkärnor till måltiderna vid frukost, lunch och middag. En undersökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt- kärlsjukdom morgonen efter visade att försökspersonernas ämnesomsättning påverkades positivt upp till 14 timmar efter med bland annat minskat blodsocker- och insulinpåslag efter en måltid, ökad insulinkänslighet, och förbättrad aptitreglering.
Effekterna uppkommer enligt forskarna då den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor når tjocktarmen och stimulerar tillväxt av goda bakterier och stimulerar till frisättning av viktiga tarmhormoner.
– Vi såg en ökning av tarmhormoner som reglerar ämnesomsättning och aptit. Vi såg även en ökning av ett tarmhormon som hjälper till att sänka kronisk låggradig inflammation, vilket i förlängningen kan hindra uppkomsten av både hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, förklarar Anne Nilsson.
Kostfiber från kornkärnor
Forskarna har tillsammans med en forskargrupp ledd av professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet även sett att kostfibrer från kornkärnor ger en ökning av tarmbakterien Prevotella copri som visade sig ha en direkt blocksockerreglerande effekt, samt minskar andelen av en tarmbakterie som anses ohälsosam.
Studien visar även att effekterna av kornkärnsbaserad kost påverkas av vår tarmflorasammansättning. Personer med låga koncentrationer av Prevotella copri uppvisade inte samma goda effekter när de åt kornkärnsbrödet som personer med högre koncentration.
Resultaten är enligt forskarna intressanta ur ett folkhälsoperspektiv, då antalet personer med övervikt och diabetes typ 2 har ökat markant under flera år.
Korn som ett naturligt inslag i matlagningen
Mer kunskap kring effekter av specifika kostfibrer på hälsan hoppas forskarna ska resultera i att företag kan ta fram livsmedel med hälsosamma egenskaper som kan motverka diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskarna hoppas även att korn i framtiden blir ett naturligt inslag i fler produkter och vid matlagning i exempelvis sallader, soppor, grytor och som ersättning till exempelvis ris och potatis.
Text: Cecilia von Arnold
Artikeln var först publicerad i Aktuellt om Vetenskap & Hälsa där du kan läsa mer om om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.
– Proteinet FGF21 är ett spännande läkemedelsmål för behandling av kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes. Den här studien är ett genombrott för att bättre förstå mekanismerna hos proteinet, säger Stefan K. Nilsson, som är forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet och som deltagit i studien som gästforskare vid University Medical Center i Hamburg.
Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, visar att en del av fettsyrornas omfördelning förklaras av det fettspjälkande enzymet lipoproteinlipas.
– Lipoproteinlipas har varit av forskningsintresse här i Umeå i 50 år, vilket gör det särskilt roligt att få ha bidragit till den här studien, säger Stefan K. Nilsson. Min gästforskarvistelse i Hamburg är bara början på ett varaktigt samarbete med en av världens starkaste forskningsgrupper inom cellulär fettransport. Det kommer så klart att gynna framtida studier kring blodfetter här vid Umeå universitet.
Hoppas på nya läkemedel mot övervikt
Studien har utförts vid University Medical Center i Hamburg i samarbete med läkemedelsbolaget Pfizer. Förhoppningen är att forskningen i framtiden ska leda till nya läkemedel. Genom att stimulera proteinets blodfettsreglerande mekanismer skulle ett sådant läkemedel kunna förbättra överviktstillstånd och minska dess kliniska manifestationer såsom kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes.
Forskarna undersökt vilka mekanismer som gör att proteinet FGF21 sänker halten av blodfetter. Resultaten visar att FGF21 minskar frisättningen av fria fettsyror från fettvävnaden, vilket i sin tur leder till att levern producerar mindre blodfetter. De sänkta halterna av blodfetter beror också på att FGF21 aktiverar enzymet lipoproteinlipas, som finns i kroppens fett- och muskelvävnader. En ökad lipoproteinlipas-aktivitet leder till snabbare spjälkning och upptag av blodfetterna.
Studien visar också att FGF21 förändrade det metabola mönstret hos diabetiska möss och ökade deras förbränning av överskottsenergi.
Kontaktinformation: Stefan K. Nilsson, Institutionen för medicinsk biovetenskap
E-post: stefan.k.nilsson@umu.se
I det nyss avslutade projektet, som letts av Annie Jonsson, lektor i ekologi på Högskolan i Skövde, samlade forskarna in data om miljön och uppgifter om de stora sötvattensmusslornas förekomster i Göta älvs vattensystem.
– Stormusslor som lever i sötvatten är betydelsefulla organismer som levererar flera ekosystemtjänster. Genom att de filtrerar stora mängder vatten bidrar de med vattenrening. Bäddar av musslor på bottnarna ger struktur och skydd för många andra organismer. Det leder till ökad biologisk mångfald.
Få musslor på grund av miljöpåverkan
Resultatet från undersökningen bekräftade det som forskargruppen vid Högskolan i Skövde misstänkte, att musselförekomsterna i Göta älv är få och svaga. Musslor har påträffats på knappt en tredjedel av de drygt tvåhundra undersökta platserna, och bara i tio av de tjugofem undersökta biflödessystemen. Orsakerna är negativ miljöpåverkan, både historisk och nuvarande.
– Positivt är dock att vi hittat alla de fem arterna vi letat efter – allmän dammussla, större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla och flodpärlmussla. Föryngring har också förekommit på olika håll i systemet av dessa arter. Så är det inte för sent att göra något!
Föreslår åtgärder Enligt Annie Jonsson kan det till exempel vara att åtgärda negativa miljöfaktorer som övergödning, försämrade spridningsmöjligheter för värdfiskar eller erosion. Musslorna behöver som larver leva på en värdfisk som parasit ett tag. Detta är troligen också en viktig faktor för musslornas spridning.
Projektgruppen kommer även med rådet att först satsa på de stora biflödessystemen där det finns gott musslor och större sannolikhet för långsiktig överlevnad. Och att satsa på de musselarter som har störst möjligheter att föröka sig på respektive plats.
Göta älv används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten, som mottagare av avfallsvatten, industrin använder den för kraftproduktion, samt kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten. Dessutom är den en viktigt sjöfartsled.
– Vi vill använda vår kunskap från projektet för att i dialog med brukare och intressenter och planera rimliga åtgärder, Med en levande dialog mellan ekologi och produktionsintressen ser vi möjligheter att snabbare finna sådana lösningar, säger Annie.
Projektet har pågått i två år och har till största delen finansierats av Svenska Naturskyddsföreningen. Pengar har också kommit från Göta älvs vattenvårdsförbund, dit Annie är inbjuden i april för att prata om projektet. Nästa steg för forskargruppen är att söka nya anslag.
– Min dröm är att vi får göras ett stort återplaneringsprojekt och att dessutom få utvärdera förbättringsåtgärderna.
Kontaktinformation: Annie Jonsson, lektor i ekologi, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde, annie.jonsson@his,se
– Hur vi arbetar med textil i produktdesignprocessen påverkar vilken typ av produkter vi kan skapa, men även kvaliteten, innovationsgraden och uttrycksfullheten i dessa produkter.
Det säger doktoranden Linnéa Nilsson vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås som i sin avhandling undersökt förhållandet mellan textildesign och produktdesign.
– Stora förändringar har skett när det gäller hur och var textila material produceras och vad textila material kan vara och göra. Samtidigt har sättet produktdesigners arbetar förändrats, till exempel med en allt större användning av digitala designverktyg som kan krocka med mjuka, elastiska textila material. Dessa förändringar i material och praktik påverkar både vad som designas och hur vi kan arbeta med textil i designprocessen.
Linnéa Nilsson disputerade vid Textilhögskolan vid Högskolan i Borås den 27 januari 2016. Hon har själv utbildning i både produktdesign och textildesign och har nu i flera olika projekt studerat förhållandet mellan textildesign och produktdesign.
Valet av textil
Några av frågorna Linnéa Nilsson tittat närmare på är: När och hur tar produktdesigners in det textila materialet in i designprocessen, och hur påverkar detta val vilka produkter som kan skapas? Vad händer med designprocessen när textila material som skiljer sig från vanliga textilier kommer in, till exempel Smart Textiles som förutom textila fibrer kan innehålla elektronik och därmed blir mindre flexibla att arbeta med? Hur ska en textildesigner förhålla sig till den framtida kända eller okända användningen av de textilier som man designar?
– Min forskning visar vikten av att reflektera över och utveckla förhållandet mellan textildesign och produktdesign – för att så bra som möjligt kunna dra nytta av nuvarande och framtida möjligheter med både nya och konventionella material, säger Linnéa Nilsson.
Ett teoretiskt ramverk för designprocessen I avhandlingen introducerar hon ett teoretiskt ramverk och detaljerade beskrivningar av olika typer av designprocesser som kan användas eller vara till hjälp för denna typ av reflektion.
Linnéa Nilssons forskning består av teoretiskt arbete, designexperiment och observationer. Hon har till exempel observerat produktdesignstudenters väldigt olika sätt att arbetar med textil i designprocessen. Detta har bland annat resulterat i ett teoretiskt ramverk som beskriver vad som händer med textil och produkt i designprocessen, utifrån både en produktdesigner och en textildesigners perspektiv.
Nya material, som Smart Textiles och 3D-printad textil, kan tillföra intressanta möjligheter i designprocessen, t.ex. som interaktiva/föränderliga skiss-verktyg. Ett exempel på detta är projektet Open Structures, där Linnéa Nilsson designat två typer av 3D-printade textilier som är skapade för att kunna förändras i både utseende och fysiska egenskaper när någon annan skissar med materialet.
– Det är tydligt att olika metoder passar för olika material, så det finns ingen enkel sanning, säger hon. Men för att kunna göra mer avancerade produkter behövs reflektion kring hur vi arbetar och ofta mer samarbete mellan textil- och produktdesignern, säger Linnéa Nilsson.
Verktyget är så lovande att Simon Alexanderson och Mirko Lempert har blivit inbjudna som experter till filmfestivalen i Berlin denna vecka för att presentera sitt arbete för filmbranschen.
Inom filmindustrin används idag bildmanus, eller storyboard på engelska, för att visa hur en film ska skapas och se ut innan kamerorna börjar rulla. Bildmanus är alltså ett verktyg som gör att filmteamet bättre ska kunna förstå och kommunicera runt arbetet. Att använda sig av bildmanus är dock inte alltid supereffektivt, speciellt inte för komplexa scener med många effekter.
Forskningsprojektet har gått ut på att utveckla och testa snabba och intuitiva sätt att så att säga previsualisera filmer med hjälp av motion capture- och dataspelsteknik i form av spelmotorn Unity.
Billigare göra förlaga virtuellt
– Verktyget, som hittills gått under namnet Interactive Previs, kan användas för att utforska så väl ett visuellt bildspråk som att kommunicera den vision man har, berättar Simon Alexanderson, forskarstuderande på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH.
Idéen kommer från att storfilmsproduktioner med stora budgetar i Hollywood producerat visuella animerade förlagor av filmer före inspelning. Eftersom det inte finns så många storfilmer med enorm budget i Norden har Simon Alexanderson och Mirko Lempert i stället utvecklat ett sätt att göra en animerad förlaga av en film virituellt istället till en kostnad som motsvarar en bråkdel av den i Hollywood.
– Verktyget är anpassat för svenska filmbudgetar. Här hemma är det väldigt ovanligt att skapa en animerad förlaga, det kostar helt enkelt för mycket, säger Simon Alexanderson.
Konst och teknologi i samarbete
Därmed gör verktyget det möjligt även för svenska filmmakare att få ut mer för pengarna. Att öka kvaliteten, minimera risken för att något går fel under filmandet och att effektivisera produktionsprocessen.
Den 11 februari startar filmfestivalen i Berlin. Då är Simon Alexanderson och Mirko Lempert inbjudna som experter att presentera sitt arbete på Berlinale Talens.
– Det känns fantastiskt att Berlinale Talents bjuder ner oss för att introducera vårt verktyg i en heldagsworkshop för 25 filmfotografer från hela världen. Det visar bara på vilka möjligheter det kan finnas när konst och teknologi ingår i ett samarbete, säger Mirko Lempert, lektor på institutionen för film ochmedia vid Stockholms konstnärliga högskola.
Siktar ni mot Hollywood?
– Ja, varför inte! Även när jag jobbade på Disney Research i somras pratade man om att få snabbare feedback under previsualiseringsfasen. Det centrala är att direkt kunna testa nya visuella idéer. Det är den aspekten som är mest intressant, kanske inte den ekonomiska biten, säger Simon Alexanderson.
Han tillägger att verktyget de tagit fram skulle kunna vara ett första steg av två i pre-visualiseringar. Sedan tar filmteamet resultatet från hans och Mirko Lempert verktyg och fortsätter arbeta med det i andra visualiseringsverktyg.
Hur fungerar Interactive Previs?
Jo, först byggs en 3D-miljö upp, till exempel ett rum inklusive skådespelare. Denna miljö projiceras på ett bord och man kan flytta runt objekt som
symboliserar skådespelare och kameror för att testa allt från ut- och inzoomningar till kameraåkningar och panoreringar.
Verktyget visar väldigt tydligt hur olika filmscener kan te sig och direkt skapas ett diskussionsunderlag där exempel regissörer, filmfotografer och scenografer kan diskutera så väl visioner som problem.
Simon Alexanderson och Mirko Lempert har redan låtit sitt verktyg jobba då de previsualiserat ”Siv sover vilse”. Filmen har för övrigt världspremiär på filmfestivalen i Berlin då den är öppningsfilmen i barnsektionen 7 – 14 år. Filmfestivalen äger rum mellan 11 och 21 februari.
En viktig strategi för en förbättrad mödra-och barnhälsa är att det finns välutbildade barnmorskor. Men i många låginkomstländer är yrket inte ens inrättat, eller så är kompetensen otillräcklig – något som bidrar till komplikationer och skador både hos den födande mamman och hos det nyfödda barnet.
Doktoranden Malin Bogren har sedan 2007 haft olika uppdrag för FN i södra Asien. I sin avhandling, som presenteras vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon kartlagt barnmorskesituationen i Afghanistan, Bangladesh, Butan, Indien, Nepal och Pakistan – samtliga länder med hög mödradödlighet.
Misslyckat millenniemål
Målet om en ökad mödraöverlevnad är det av FN:s millenniemål som i lägst grad har uppfyllts. Inte i något av länderna som Malin studerat uppfyller barnmorskeprofessionen kriterierna för att vara en självständig profession. I Nepal saknas utbildade barnmorskor helt och hållet.
– Där är det istället sjuksköterskorna som utför barnmorskans arbete, utan att ha den formella kompetensen, säger Malin Bogren.
Genom enkäter och individuella intervjuer med nyckelpersoner, observationer på förlossningsenheter och analys av policydokument har Malin Bogren formulerat en strategi för att stödja etableringen av en kompetent barnmorskeprofession i Nepal – en strategi som också kan hjälpa etableringen i andra utvecklingsländer.
– Barnmorskeprofessionen i södra Asien saknar nationell lagstiftning som erkänner barnmorskan som ett självständigt yrke. De viktigaste rekommendationerna för att förbättra barnmorskeprofessionen i de granskade länderna är därför att utveckla lagstiftningen, stärka utbildningsmiljön och därmed höja professionens status, säger Malin Bogren.
Öppet samarbete och kommunikation nyckelfaktorer
Vägen fram är lång, men enligt Malin Bogren inte omöjlig. Olika politiska intressen och prioriteringar, ett konkurrerande intresse från sjuksköterskeprofessionen och olika åsikter om vilken akademisk nivå som barnmorskeprofessionen skulle vara på hör till hindren. Men för att lyckas krävs ett nära och öppet samarbete och kommunikation mellan beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare.
– Min avhandling levererar rekommendationer till olika nivåer av beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare. Förhoppningsvis kan den kunskapen hjälpa till att etablera barnmorskeprofessionen i södra Asien, och därmed förbättra och främja hälsan hos mödrar och nyfödda barn.
Kontaktinformation: Malin Bogren, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bogrenupper@gmail.com
Här är det ar det bara positivt att få spel vid matbordet – bokstavligt talat. För mellan huvudrätt och dessert finns möjligheten att släppa loss kreativiteten och spela både trummor och piano, som är tryckta direkt på bordsduken. Smart Textiles forskare Li Guo och Mats Johansson ligger bakom forskningen.
– Vi ville kombinera ljud och textilier och visualisera möjligheterna med textila sensorer på något kul sätt. Då jag är musikintresserad så bestämde vi oss för att göra en spelande duk, berättar Mats Johansson.
Han experimenterade redan på 80-talet med bland annat piezoelektriska sumrar, små elektriska komponenter, insydda i jeans som fungerade som bärbara trumset. Det räckte med att klappa händerna på låren för att starta en konsert.
Ledande garn
Li Guo har disputerat i textila sensorer och forskar i hur man integrerar dem i plagg. Den spelande duken uppkom när Lis forskning mötte Mats idéer. På duken finns ledande garn broderat av så kallade konduktiva fiber och när man vidrör dem omvandlas beröringen till signaler.
Tekniken är långt ifrån färdigutvecklad men förutspås få oändliga användningsområden i framtiden. Rentav förändra hela vår inställning kring textil och teknik. Genom sensorer kan man sätta på musik, värme eller kyla. Att addera denna typ av funktionalitet i textilier och kläder tror Li är framtiden inom västvärldens textilutveckling.
Plagg med sensorer
– Att applicera konduktiva sensorer i kläder är framtiden för bärbar teknologi. En klocka är något som alla har men kanske inte använder varje dag. Kläder däremot är något man alltid använder, säger Li.
Vi kommer att se textila sensorer i plagg som övervakar och sänder iväg data, som en del av pedagogiken i undervisningsmiljöer eller som hjälpmedel inom äldreomsorgen.
Lösningen med sensorer i just textil har flera fördelar: ytorna är mjuka och behagliga samt dämpar ljud. Textil är dessutom lätt att transportera och förvara eftersom den tar väldigt lite plats.
Smart Textiles textila innovationer har uppmärksammats i den norska rikskanalen NRK som spelat in ett program om framtidens textil. Se programmet Forbrukerinspektørene som sänds på NRK1 onsdag 10/2 kl 20.15.
Kontakt: Li Guo, forskare Smart Textiles, Högskolan i Borås li.guo@hb.se eller 033- 435 45 22. Mats Johansson, forskare Smart Textiles, Högskolan i Borås mats.johansson@hb.se eller 033 435 4166, 0735-44 48 28
