– Allt pekar på att uppvärmning leder till större naturliga växthusgasutsläpp. I sjöar ser man ett klart mönster av större metanutsläpp vid högre temperaturer, det visar våra detaljerade mätningar, säger Sivakiruthika Natchimuthu, doktorand vid Tema Miljö, Linköpings universitet, och huvudförfattare till forskargruppens senaste publikation om ämnet.

Forskargruppen vid Linköpings universitet har under två år publicerat ett flertal studier som pekar åt samma håll – att de naturliga växthusgasutsläppen påverkas när klimatet blir varmare och då i sin tur kan öka signifikant.

I den senaste studien har man, genom att bland annat undersöka växthusgasen metan och dess flöde i tre sjöar, tydligt sett att över tid spelar temperatur en viktig roll för metannivån. Forskarnas mätningar visar att vid en höjning av temperaturen från 15 till 20 grader nästan fördubblas metanet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Limnology and Oceanography.

Ond spiral
Att utsläpp orsakade av människor påverkar växthuseffekten som i sin tur påverkar klimatet har forskarna vetat länge. Därför har man också kunnat ta med utsläpp orsakade av människor i beräkningen när man försöker förutspå hur klimatet kommer att utvecklas över tid. Den framtida utvecklingen av naturliga växthusgasutsläpp har dock varit mer oklar.

Nu framträder en ond spiral – växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen leder till uppvärmning som i sin tur ger ökade naturliga utsläpp och ytterligare uppvärmning.

Därmed får varje minskning av utsläpp orsakade av människan en dubbelt gynnsam effekt eftersom både den omedelbara direkta uppvärmningen och bieffekten med ökade naturliga utsläpp förhindras. Det menar professor David Bastviken vid Linköpings universitet.

– Resultaten om att naturliga växhusgasutsläpp påverkas är överraskande tydliga. Det finns flera oberoende studier baserade på både vår och andras forskning som stöder detta. Frågan är inte längre om de naturliga utsläppen kommer att öka utan snarare hur mycket, säger David Bastviken.

Kontakt:
Sivakiruthika Natchimuthu, doktorand, 013-282959, sivakiruthika.natchimuthu@liu.se
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se

Publikation
Spatio-temporal variability of lake CH4 fluxes and its influence on annual whole lake emission estimates. Natchimuthu S, Sundgren I, Gålfalk M, Klemedtsson L, Crill P, Danielsson Å, Bastviken D. 2015.  Limnology and Oceanography.
doi: 10.1002/lno.10222.

Tidigare publikationer

– Orsakerna till att följsamhet till reseråden inte minskar risken för att bli sjuk kan vara flera, till exempel ligger dålig hygien på restauranger bakom mycket av problemen med diarrésjukdomar. Varannan student som reste utomlands som en del i sina universitetsstudier blev sjuk. Vi ser generellt att yngre resenärer tar större risker jämfört med äldre resenärer och blir också därför oftare sjuka, säger Martin Angelin, infektionsläkare samt forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och som nu skrivit en avhandling.

Martin Angelin har i en enkätstudie undersökt utlandsresenärer som inför en resa besökt resevaccinationsmottagningen på infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt i en annan studie universitetsstudenter från Umeå, Stockholm och Göteborg som genomfört en del av sina studier utomlands.

Hälsostudenter tar störst risker
Hälsostudenter utmärker sig när det gäller riskexponering. I jämförelse med studenter från andra utbildningar fick hälsostudenter förvisso mer hälsorådgivning före resan men utsatte sig ändå för större risker, till exempel i trafiken. Dessutom så blev var tredje hälsostudent bärare av antibiotikaresistenta tarmbakterier, så kallade ESBL-bakterier, i samband med resan. Hälsostudenterna blev förutom ESBL-bakterier även bärare av många andra typer av antibiotikaresistenta bakterier. Många av dessa antibiotikaresistenta bakterier har man tidigare inte sett hos svenska resenärer.

Risken för bärarskap med ESBL-bakterier ökade beroende på resmål och ifall man behandlades med antibiotika under resan. Resenärer till Indien hade högst risk för bärarskap. Konsekvenserna av detta bärarskap är oftast små för den enskilde friske resenären, men bidrar till ökningen av antibiotikaresistens i Sverige och leder till att mer utsatta individer kan insjukna i sjukdomar orsakade av dessa resistenta bakterier.

Martin Angelin är uppväxt i Helsingborg och tog sin läkarexamen i Göteborg 2003. Han arbetar som infektionsläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Avhandling
Fredagen den 27 november försvarar Martin Angelin, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Resande – en riskfaktor för sjukdom och spridandet av antibiotikaresistens. Engelsk titel: Travel – a risk factor for disease and spread of antibiotic resistancen. Opponent: Anu Kantele, professor vid Institutionen för klinisk medicin, Helsingfors universitet. Huvudhandledare: Helena Palmgren. Disputationen äger rum kl 09 i Byggnad 6A, Sal A5, Norrlands universitetssjukhus

För mer information:
Martin Angelin, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Telefon: 070-372 9646 martin.angelin@umu.se

Forskarna bygger ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.

− I befintliga lexikon missgynnas kvinnor, bland annat på grund av rådande könsnormer i urvalskriterierna, med också för att ojämlika villkor gjort att männen haft större utrymme att genomföra handlingar som gjort officiella avtryck i samhället, säger Maria Sjöberg, professor i historia som leder projektet tillsammans med Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.

Utvald på grund av känd man
De kvinnor som finns med i dagens lexikon har inte sällan valts ut för att de varit gifta med en prominent man eller möjligen varit framstående kulturellt, som till exempel skådespelerska, sångerska eller författare. I och med det förloras många kvinnliga insatser.

För att hamna i det kvinnobiografiska lexikonet finns fyra urvalskriterier som är mer vidsträckta: a) kvinnor med anknytning till Sverige som har bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt b) historiskt betydelsefulla kvinnor som har levt i Sverige c) pionjärer på olika områden d) kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.

En redaktion bestående av både historiker och litteraturvetare ska under de kommande två åren ta fram listor på kvinnor som borde vara med i lexikonet. Ett urval kommer sedan ske och skribenter utses som kan författa artiklar över kvinnorna. Uppskattningsvis kommer 1000 artiklar att ingå i projektet.

Underlag för ny forskning
Tanken är att lexikonet ska vara tillgängligt gratis på webben och länka till andra uppslagsverk, arkiv och museer. På så sätt skapas ett historiskt relevant källmaterial för studier av såväl kvinnors som mäns skilda och ibland lika villkor i det förflutna. Lexikonet kommer att finnas både på svenska och på engelska.

− Därmed görs svenska kvinnors bidrag till vetenskap, litteratur, konst, politik, filosofi och populärkultur tillgängliga för svensk såväl som internationell forskning, och bildar samtidigt underlag för ny forskning, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.

Kontakta för mer information:
Maria Sjöberg, 0709-35 37 39, 031-786 52 57, maria.sjoberg@history.gu.se
Lisbeth Larson, telefon: 0708-16 30 58, lisbeth.larsson@lir.gu.se

Fakta
Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska har fått 5,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond och kommer att pågå under två år. I projektet ingår förutom Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson historikerna Linus Karlsson och Ulrika Lagerlöf Nilsson, litteraturvetaren Cecilia Pettersson, språkvetaren Lars Borin och bibliotekarien Berith Backlund. Göteborgs universitetsbiblioteks personal kommer att sköta inmatningen av artiklar i databasen som kommer att konstrueras av Språkbanken och SWE Clarin, Svensk språkteknologi för humaniora och samhällsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Vid projektets slut kommer uppdraget att uppdatera lexikonet att flyttas över till SWE Clarin och KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning, vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Det visar Kristoffer Stighäll i sin avhandling vid Örebro universitet.

– Vi vet att arter allmänt hotas när det blir allt längre mellan reviren. Det som varit okänt tidigare är att de svenska vitryggsreviren i sig är fragmenterade. Det finns för lite lövträd och för mycket gran, säger Kristofer Stighäll.

Antalet häckande par har minskat från 100 på 1970-talet till förra årets tre par. Finland hade för 20 år sedan tio häckande par, samma antal som i Sverige detta år.Idag kan man räkna in 120 par i Finland. I Sverige är målet att komma upp i 100 par för att arten ska bli livskraftig.

Mer björk i finskt skogsbruk
– Det svenska skogsbruket har varit så otroligt effektivt och helt inriktat på gran och tall, medan lövträden har bekämpats. I Finland är det annorlunda. Där är björken det bäst betalda träslaget och används i möbelindustrin, förklarar Kristoffer Stighäll.

Den vitryggiga hackspetten lever av insekter som i sin tur lever i lövträd. Det är inte enbart denna fågelart som fått sin livsbetingelser kringskurna av skogsbruk. Men den har en unik position.

– Den vitryggiga hackspetten är en värdemätare på den biologiska mångfalden i skogen. Om vi klarar av vitryggen så vet vi att klarar vi en massa andra arter också. Det finns ingen annan som fyller den uppgiften, säger Kristoffer Stighäll.

Det handlar om alla sorters arter, från andra fåglar som får hjälp med att hacka ut bon i träden, ner till markens lavar och svampar.

Uppfödning i fångenskap
I avhandlingen ingår en studie av arbetet med att föda upp vitryggiga hackspettar i fångenskap för att sedan släppa dem fria. Avelsprojektet har visat att fåglarna vill ha lugn och ro och trivs i stora burar. Sammanlagt har 181 fåglar släppts ut. I det fria har 13 individer räknats in i år, inklusive de tre häckande paren.

– Uppfödningen har fungerat väldigt bra och förra året slog ett par rekord med att få fem ungar. Vi vet hur vi ska får vitryggen att fortplanta sig i fångenskap och vi vet hur skogen ska se ut för att den ska klara sig sedan, konstaterar Kristoffer Stighäll.

Det är skogsbolagen som kan skapa förutsättningarna. Storägare som Bergvik Skog, Stora Enso och Sveaskog är redan engagerade.

Söka med satellitbild
– Det min forskning visar nu är att storleken på de revir som finns avsatta idag inte räcker till eftersom det är så ont om lövträd. Mer lövträd måste också sparas, säger Kristoffer Stighäll. Han pekar också på vikten av långsiktighet, av den enkla anledningen att skogen växer långsamt.

Kristoffer Stighäll har också provat fram ett nytt sätt att söka av skogen med satellitbilder för att hitta lövrika områden som skulle gynna den vitryggiga hackspetten. Studien visar att lövträd nära sjöar och vattendrag och lövsumpskogar är särskilt viktiga för vitryggen.

Avhandling
Habitat composition and restocking for conservation of the white-backed woodpecker in Sweden. Avhandlingen innehåller också en sudie om betydelsen av olika former döda träd för vitryggens möjlighet att hitta mat.

För mer information kontakta:
Kristoffer Stighäll, 070-669 68 96

I en longitudinell studie undersöktes 758 kvinnors intresse för olika modeller av förlossningsvård, såsom hemförlossning med barnmorska, vård på en ABC-klinik (Alternative Birth Center) och vård med samma barnmorska genom hela vårdkedjan.

Studien visar att drygt 50 procent av kvinnorna efterfrågar en större kontinuitet i vården med samma barnmorska under graviditet, förlossning och tid efter förlossning.

– Modeller som erbjuder en sammanhängande vård med en eller två barnmorskor är säkra, kostnadseffektiva och ökar chansen för en normal förlossning, en positiv förlossningsupplevelse och kan också minska förlossningsrädsla bland gravida kvinnor, säger Ingegerd Hildingsson, professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet.

Få ville föda hemma
Bara cirka två procent av de tillfrågade kvinnorna önskade en förlossning i hemmet när de tillfrågades under graviditeten, och intressetvar ännu lägre efter födseln. Intresset för vård på en ABC-klinik var cirka fem procent.

– I Sverige är kvinnor ofta mycket nöjda med dagens modell av mödravård, så det är logiskt att valet faller på möjligheten att behålla en relation till barnmorskan genom hela vårdkedjan om den möjligheten skulle ges, säger Ingegerd Hildingsson.

I Sverige är det endast vissa sjukhus i Stockholmsområdet som erbjuder en vårdmodell med en större kontinuitet av barnmorskor under hela vårdkedjan, vilket ökar chansen att få en barnmorska under förlossningen som varit med tidigare i vårdkedjan.

Studie på förlossningsrädda
– Att erbjuda alla kvinnor möjligheten att ha samma barnmorska kan på sikt vara ett bra alternativ. I dagsläget väljer vi att satsa på kvinnor med förlossningsrädsla. Vetenskapsrådet har tilldelat oss forskningsmedel för att göra en randomiserad studie. Där kommer kvinnor med förlossningsrädsla kunna ingå i en studie där de antingen lottas till ”standardvård”, vilket idag innebär samtalsstöd, eller till en vårdform som förutom samtalsstöd också innebär en ökad kontinuitet, säger Ingegerd Hildingsson.

Studien
Swedish women’s interest in models of midwifery care – Time to consider the system? A prospective longitudinal survey

För mer information:
Ingegerd Hildingsson, professor, 010-142 85 87, e-post: ingegerd.hildingsson@miun.se

Ateroskleros, eller åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom som leder till plackbildning i artärer, vilket hindrar blodtillförseln till hjärnan, hjärtat samt andra organ och extremiteter. Vid kraftig åderförkalkning täpper plackbildningen igen blodkärlen och stoppar blodtillförseln till de vitala organen. Åderförkalkning i halsartärer, så kallad karotisstenos, kan leda till stroke och är ett allvarligt tillstånd som ofta drabbar äldre eller personer med riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, diabetes, högt kolesterol och fetma.

Ateroskleros kan kontrolleras med exempelvis kolesterolsänkande mediciner medan allvarliga fall av tillslutna artärer hos symptomatiska patienter kan behandlas kirurgiskt.

Förhindra onödiga operationer
– Vi vet att förebyggande kirurgisk behandling av karotisstenos endast fungerar för en liten grupp patienter och att de flesta patienterna med symptom på åderförkalkning behandlas bättre med mediciner. Med ultraljud kan vi identifiera de patienter som på grund av hög risk att drabbas av stroke skulle kunna behandlas kirurgiskt. Men att kunna förhindra onödiga operationer är i de flesta fall lika viktigt, säger Fisnik Jashari, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

För att diagnostisera åderförkalkningssjukdom och mäta mängden plackbildning i artärer är ultraljud en metod att föredra framför andra eftersom den är strålningsfri, billig och skonsam för patienter.

Fisnik Jashari kommer från Prishtina, Kosovo, där han arbetar som ST-läkare inom neurologi. Han är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Avhandling
Carotid artery disease: plaque features and vulnerability

Disputation
Torsdagen den 26 november försvarar Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karotissjukdom: Plack-särdrag och vulnerabilitet. (Engelsk titel: Carotid artery disease: plaque features and vulnerability). Opponent: Christine Kremer, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Michael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00, i Unod T9, Hörsal D, Norrlands universitetssjukhus

Kontakt
Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.Telefon: 090-785 0000/ +377 4419 4792.  fisnik.jashari@medicin.umu.se

Det visar Cecilia Magnusson Sporre i sin avhandling i måltidskunskap vid Örebro universitet.

Måltider är så mycket mer än mat. FAMM är en teoretisk modell som beskriver hur man ur olika synvinklar kan se på måltider, en modell som har tagits fram vid Restaurang- och hotellhögskolan. Förutom den självskrivna utgångspunkten – maten och drycken – spelar rummet, mötet och styrsystemet roll för att skapa stämningen, den avgörande helheten.

Atmosfären viktig
– Tallriksmodellen räcker inte längre. Bemötandet, upplevelsen, känslan och atmosfären är viktiga. När sjukhusen tänker gäster istället för patienter så blir det bättre, säger Cecilia Magnusson Sporre.

Hon har kartlagt hur FAMM spridit sig från den akademiska hemvisten i Grythyttan, ut till storköken i den offentliga sektorn och tagit plats i projektplaner, måldokument och statliga direktiv. Hon konstaterar i avhandlingen att den offentliga måltiden är en viktig del av det svenska välfärdssamhället – och att det finns en diskussion om hur måltiderna kan bli bättre.

En ökad komplexitet i det som Cecilia Magnusson Sporres benämner ”måltidsgörandet” ställer nya krav på ”måltidsgörarna”. I den gruppen samlas alla yrken som jobbar med allt runt matlagning och servering, och inte bara de ”som rört i grytorna”. Här finns pedagoger på skolor och undersköterskor i omsorgen och vården med många fler.

Medveten måltid
Tillagning och synen på måltiden har utvecklats sedan 1980-talet.Då kom begreppet ”det medvetna köket” som förenade nyttig mat med god mat och vackra presentationer. Idag gäller begreppet ”den medvetna måltiden”.

– Nu är det viktigt med etisk reflektion, med miljö och ekologi. Det räcker inte längre med att maten bara är god, vacker och hälsosam, konstaterar Cecilia Magnusson Sporre.

Tankemönstret kring ”den medvetna måltiden” är en spegling av tidsandan, precis som de tidigare synerna på mat och måltider, enligt henne. Idag är begrepp som ekologiskt, äkta vara och hållbarhet viktiga, behov som ställer nya krav.

– Vi inom den akademiska gastronomin måste svara upp mot kraven från samhället för att kunna ge rätt utbildning. Det är viktigt att vi lägger ribban och är de verkliga experterna när intresset för mat är så stort.

Ekonomin begränsar
Tre kockar ur olika generationer ger sin syn på ”den medvetna måltiden” i en av Cecilia Magnusson Sporres studier. De konstaterar att ekonomin begränsar möjligheten att välja råvaror, främst de ekologiska. En andra slutsats är att förtroendet för närproducerat är högre än för ekologiska produkter.

– Potatisen från åkern bredvid restaurangen har ett värde, fast den kanske innehåller miljögifter. Det finns ett symbolvärde och en trygghet i svamp från skogen i närheten, säger Cecilia Magnusson Sporre och konstaterar att det är svårt att hålla isär begreppen närproducerat, småskaligt och ekologiskt.

Komplexiteten ställer nya krav på den gastronomiska utbildningen och på måltidsgörarna.

– Sammanhanget är avgörande. Förutsättningarna för en lyckad måltid är så olika, säger Cecilia Magnusson Sporre som själv har lång yrkeserfarenhet som kock. Hennes avhandling heter Måltidsgörarens utmaningar – komplexiteten i det medvetna måltidsgörandet.

För mer information:
Cecilia Magnusson Sporre, 070-230 49 54, cecilia.sporre@oru.se

Metoden kom till på 80-talet inom beroendebehandlingen och har på grund av de positiva erfarenheterna kommit att användas på allt fler livsstilsrelaterade problem.

2011 kom så nationella riktlinjer från Socialstyrelsen för sjukdomsförebyggande metoder. Detta som en guide för vårdpersonal i hur de ska hantera de stora problemen som följer av till exempel tobaksanvändande, riskbruk med alkohol eller för lite fysisk aktivitet. Och då rekommenderades bland annat rådgivande samtal, MI är en av de metoder som föreslås.

Hälften hade fått utbildning
Ann-Sofi Östlund har i sin forskning tittat på hur distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården använder motiverande samtal.

I en enkätstudie, utförd i tre län, har hon frågat hur mycket utbildning de fått i att använda sig av motiverande samtal, hur ofta de använder MI och vad de tycker de har för förutsättningar.

– Cirka hälften av primärvårdssjuksköterskorna hade gått utbildning i MI. Många tyckte sig också använda tekniken, även de som inte fått utbildning, säger Anna-Sofi Östlund.

Att så ett frö
Vid intervjuer med 20 primärvårdssjuksköterskor från två län, uppger de som använder metoden att MI verkligen har underlättat arbetet med patienterna.

– Förr tyckte de att de bara stod och stampade och att ingenting hände. Men nu känner de att de kommer ett steg vidare varje gång och också att patienten blir hjälpt och motiverad.

Tanken med MI är att man ska väcka insikten hos patienten, vilken sedan själv skall komma med idéerna. Det handlar om att så ett frö, inte om att predika.

– Man ska inte pracka på dem: ”Du ska gå hem och göra det här…” Utan man ska fråga; Hur tänker du själv? Vad skulle du kunna göra?

På samma nivå
MI ska göras på ett empatiskt och respektfullt sätt. Patienten ska aldrig känna sig anklagad eller dömd. Att motivera patienten att själv komma till insikt, det är det som är andan i MI.

– Och att man gör det på samma nivå. Patienten är ju expert på sig själv och på sitt liv, vi ska bara hjälpa dem vidare i det.

– Det ingår i MI att också bekräfta. Att jag förstår att det här är jobbig för dig och att man har ett samarbete.

Rätt förutsättningar saknas
Primärvårdssjuksköterskorna tycker att det är en respektfull metod. De har känslan av att ansvaret inte hänger på dem längre. Även om förändringen inte kommer, så har man kanske sått ett litet frö i alla fall och det tycker de känns bra.

– Tidigare så kände de att de skulle få patienten att gå ner i vikt. Men nu är det patienten som måste göra denna förändring själv, även om de ska hjälpa patienten dit.

Så primärvårdssjuksköterskorna tycker att metoden är bra, men de tycker också att de inte får rätt förutsättningar. De upplever att efter utbildningen på två dagar så händer inget mer.

– Det intressanta var att de flesta tyckte de fått för lite utbildning i MI. De tror på metoden men det är få som fått någon feedback, uppföljning eller handledning och därför tycker de att det är svårt att komma vidare.

Skolade i det gamla sättet
Medelåldern på primärvårdssjuksköterskorna är också över 50 år och de är skolade i det gamla sättet att ge råd och nu måste de tänka om helt i den här metoden.

Förr gav man bara råd: Så här ska du äta, och sedan skickade man hem patienterna och tyckte att de skulle förstå det.

Att motivera är att väcka att patienten överhuvud taget har en problematik. Det är första steget, man kanske inte ens är medveten om att man äter ohälsosamt eller dricker ohälsosamt.

Vid analys av 32 inspelade samtal, så uppnådde ingen kompetensnivå för MI samtal. Den del av MI som de uppnådde minst kompetens i var ”öppna frågor” och det är ett av de grundläggande verktygen i MI.

Riktade frågor
Vid analys av 50 inspelade samtal, så var det vanligaste pratet var ”neutralt” och det är inte MI och där blev det heller inga svar att patienten skulle ändra sig.

– Intressant var att man såg att de frågor som var riktade mot att patienten skulle göra en förändring, följdes också mest av förändringsprat från patienterna.

Och om man riktar frågan fel, till exempel: Vad är det som gör att du vill fortsätta röka? Då blev det mest prat om att man behåller sitt nuvarande beteende.

– Detta är nytt i MI, det har man inte riktigt känt till i metoden. Att riktningen på frågan kanske har större betydelse än om den är öppen eller sluten.

Förr ville man få fram den här diskrepansen, att fråga så för att sedan fråga vidare vad som skulle vara bra med att inte röka.

– Men nu ser man att det blir för mycket prat om det som inte skall vara där. Man skall uppmuntra det positiva!

MI måste användas rätt
Det satsas stora resurser på att detta är en av de metoder som skall användas när det gäller att verka för livsstilsförändring.

– Men man försäkrar sig inte om att MI används rätt. Då kommer det inte att synas några resultat hos patienterna och så tror man att det är fel på metoden.

Avhandling
Ann-Sofie Östlund försvarar sin avhandling Motivational Interviewing in Primary Care – Nurses´ experiences and actual use of the method 25 november kl.13.00 i Universitetshuset sal IX, Uppsala.

Huvudhandledare har varit Barbro Wadensten, docent, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och bihandledare Marja-Leena Kristofferzon, docent, och Elisabeth Häggström, docent, båda på Högskolan i Gävle.

Kontakt
Ann-Sofi Östlund, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Telefon: 026- 64 50 10, 070-371 73 31. E-post: ann-sofi.ostlund@hig.se

I den antika mytologin fick kärlekens och begärets gudinna Afrodite det tvekönade barnet Hermaphroditos tillsammans med gudarnas budbärare Hermes. I sin avhandling har Linnea Åshede studerat hur Hermaphroditus framställs i den romerska konsten. Hon har undersökt hur figuren porträtteras i gruppscener på bland annat skulpturer och fresker vilket illustrerar hur romarna tänkte sig att en tvekönad varelse borde relatera till och bemötas av kvinnor, män, människolika figurer och djuriska satyrer.

− Hermaphroditus och de figurer hen avbildas tillsammans med, till exempel Pan, menader, gudar och eroter, avspeglar genom sin specifika konstruktion i bildspråket hur antikens kulturer såg på gränsdragningar, till exempel vad som var acceptabelt beteende för mer eller mindre ”kvinnliga” eller ”manliga” kroppar, säger Linnea Åshede.

Synen på sex skiljer sig från den moderna könsbaserade uppdelningen

Det viktigaste resultatet av studien är att Hermaphroditus-figuren inte framställs som hälften kvinna, hälften man – hen bör i stället förstås som en kropp sammansatt av skönheten hos kvinnor och erotiskt objektifierade ynglingar. Figuren speglar därmed den romerska synen på sexualitet, som skiljer sig från den moderna, strikt könsbaserade uppdelningen i homoerotiska eller heteroerotiska begär.

I stället gjordes en uppdelning i vuxna män som aktivt begärande, och kvinnor och ynglingar som passiva objekt. Hermaphroditus avbildas så gott som helt utan konventionellt maskulina drag, och framstår därmed som ”det bästa av två världar” som objekt för manliga begär.

Viktigt skilja den mytologiska figuren från verkliga individer

− Tvärtemot den dominerande moderna synen på atypiskt könade individer som patologiska avvikelser avbildas Hermaphroditus som en tilldragande, idealiserad och positiv figur. Här är det dock viktigt att skilja på henom som mytologisk figur och verkliga atypiskt könade människor som under antiken ofta uppfattades som problematiska och behandlades illa.

Linnea Åshedes studie visar också att tidigare forskning kring Hermaphroditus-figuren har varit färgad av sin tids uppfattningar om sexualitet och kön som inte överensstämmer med den romerska synen. Moderna förväntningar på att hermafroditer alltid måste uppfattas som chockerande eller ”missbildade” har lett tidigare forskning till att bortförklara de manliga figurernas erotiska intresse för Hermaphroditus som ”misstag”.

− Genom att hävda att manliga figurer som klär av Hermaphroditus egentligen var på jakt efter en kvinna har man oavsiktligt reproducerat transfobiska stereotyper där individer med ovanliga genusuttryck betraktas som falska bedragare, säger hon.

Kan ha fungerat som en ”säkerhetsventil”

Avhandlingen visar att Hermaphroditus generellt mottas väl så länge hen håller sig till reglerna för hur en ”passiv” kvinna/pojke förväntas uppföra sig, men möts med motstånd om hen tar för ”maskulint” initiativ. Generellt tycks det som att romarna tänkte sig att alla – kvinnor, män, gudar, människor och djur – kände samma sorts begär, men att bara vissa grupper tilläts agera utifrån dem. Det finns dock undantag där Hermaphroditus uppvisar beteenden och begär som traditionellt associeras med en maskulin genusroll utan att för den sakens skull möta censur.

− Det mest unika med Hermaphroditus är alltså inte att hen är tvekönad, utan att hen kan framställas i konsten som både begärande subjekt och begärligt objekt på samma gång – som sant könsrollsöverskridande.

Gruppbilderna där Hermaphroditus ingår avbildar inte kompletta berättelser med given utgång, utan ”kristalliserade ögonblick” som innehåller många olika typer av avsiktliga tvetydigheter, med syfte att engagera betraktarens fantasi och erbjuda möjligheter till tolkning och spekulation.

− Figuren kan därför ha fungerat som en ”säkerhetsventil” i relation till samhällets normer, det vill säga erbjudit utrymme för fantasier om alternativ till de rigida könsrollerna, säger Linnea Åshede.

Avhandling:

Desiring Hermaphrodites: The Relationships of Hermaphroditus in Roman Group Scenes

Forskarna har även studerat ett proteinkinas som är viktigt för reglering av ämnesomsättning i såväl maskar som människor.

– Det är fortfarande oklart vilka mekanismer på molekylnivå som egentligen styr hur kroppen absorberar näringsämnen. Dessa insikter, i hur protonutsläpp och tarmrörelser spelar en avgörande roll i ämnesomsättning hos rundmaskar, kan vara en viktig del i fortsatt forskning kring ämnesomsättning hos människor, säger Ming Sheng, doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin och författare av avhandlingen.

Rundmasken, även kallad Caenorhabditis elegans, är en millimeterkort enkel organism som ofta används som genetisk modell för molekylärbiologisk forskning. Eftersom rundmaskens genom är helt kartlagd så kan upptäckterna om ämnesomsättning ligga till grund för vidareforskning kring hur genetiska samband eller enzymer reglerar upptagningen av fettämnen även hos däggdjur.

Avhandling
Regulation of energy balance in Caenorhabditis elegans

Kontakt
Ming Sheng, Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM. 070-639 8071,  ming.sheng@umu.se

Disputationen
Tisdagen den 24 november försvarar Ming Sheng, Umeå centrum för molekylär medicin, sin avhandling med titeln: Reglering av energibalans i Caenorhabditis elegans. Engelsk titel: Regulation of energy balance in Caenorhabditis elegans. Opponent: Professor Carina Holmberg-Still, Molecular Cancer Biology Program & Institute of Biomedicum, Helsingfors. Huvudhandledare: Simon Tuck. Disputationen äger rum kl 09.00 på Major Groove, Umeå centrum för molekylär medicin, 6L.

Med vår mänskliga perception kan vi känna igen föremål genom bilddetaljer så som former och kurvor. Vi kan till exempel identifiera ansikten, djur, bilar och andra vardagsobjekt i enkla skissbilder men för datorer är denna uppgift väldigt utmanande.

Datorseende är ett område som arbetar med att bygga ”seende datorer”, vilka automatiskt bearbetar och ”förstår” innehållet i digitala bilder. Forskningsområdet är i snabb utveckling och noggrann modellering av bilddetaljer är mycket viktigt inom ett brett spektrum av tillämpningar, till exempel bildregistrering, 3D-rekonstruktion och objektdetektering. I framtida teknik såsom Google Car, virtuell verklighet (VR), eller inom artificiell intelligens (AI), kommer bilddetaljer fortfarande vara grundläggande komponenter. Trots att hundratals lösningar för detektering av bilddetaljer redan existerar, har ett stabilt koncept hittills saknats.

Robusta kurvor och linjer
Bo Li har utvecklat ett koncept som innebär ett genombrott inom fältet datorseende: så kallade interest curves.

– Med denna metod kan en dator rita bilder med penseldrag. Interest curves kan också användas av datorn för att känna igen föremål på ett mer exakt sätt, säger Bo Li.

Konceptet ger helt nya möjligheter för förståelse av bilddetaljer, inklusive punkter, regioner, linjer och kurvor. Det gör också att alla dessa funktioner kan rymmas inom samma teoretiska ramverk. Resultatet innebär inte enbart ett teoretiskt framsteg för framtida forskning kring bilddetaljer, det ger också praktisk vägledning till området.

Den viktigaste komponenten för att hitta bilddetaljer är stabilitet, enligt Bo Li. Hans resultat visar att den nya metoden gör de kurvor och linjer som skall detekterasstabila trots bildtransformationer och störningar i bilderna.

Förut har kurvor och linjer inom datorseende inte varit lika populära att använda som punkter och regioner, eftersom de saknar tillräckligt med robusthet. Bo Lis nya teori och algoritmer ändrar nu på detta.

– Kurvor och linjer är naturligt mer användbara än punkter, eftersom människor använder dessa former för att beskriva världen, förklarar Bo Li.

Hans avhandlingsarbete visar på många fördelar med att använda kurvfunktioner för tillämpningar inom datorseende.

Avhandlingen: Interest curves: Concept, Evalutation, Implementation, and Application. På svenska: Interest curves – Koncept, utvärdering, genomförande och applikationer.

Kontaktinformation:
Bo Li, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Telefon: 076-025 82 01, 090-786 68 24, E-post: bo.li@umu.se

‘- Nu kan vi börja tala om powerplants på riktigt, vi kan placera sensorer i växterna och utnyttja energin som bildas i klorofyllet, tillverka gröna antenner eller producera nya material. Allt sker naturligt och vi använder växternas egna system, säger han.

Med hjälp av de kanaler som fördelar vatten och näring i växter har forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik, under ledning av professor Magnus Berggren, byggt upp nyckelkomponenterna i elektroniska kretsar.

I en artikel i Science Advances visar de hur rosor kan tillverka både analoga och digitala elektroniska kretsar, som i förlängningen kan utnyttjas för att exempelvis reglera växtens fysiologi.

Växtsignaler till elektronik
Traditionell elektronik skickar och bearbetar elektroniska signaler medan växter transporterar och behandlar joner och växthormoner. I organisk elektronik, baserad på halvledande polymerer, kan både joner och elektroner fungera som signalbärare, vilket gör det möjligt översätta växternas signaler till traditionell elektronik.

Med organisk elektronik integrerad i växter öppnar sig en lång rad möjligheter, som att ta tillvara energi från fotosyntesen i en bränslecell eller att läsa av och styra växters tillväxt och andra inre funktioner.

– Tidigare har vi inte haft några bra verktyg för att mäta koncentrationen av olika molekyler inne i levande växter. Nu kommer vi att kunna påverka koncentrationen av de olika ämnen i växten som styr tillväxt och utveckling. Här ser jag stora möjligheter att vi kan lära oss mer, säger Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi på Umeå plant science center och som är medförfattare till artikeln.

Rosor kan göra kretsar
Sedan början av 1990-talet har Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, och hans grupp forskat kring tryckt elektronik på papper. Då och då har även idén att stoppa in elektronik i själva träet dykt upp, men forskningsfinansiärerna har varit kallsinniga.

Tack vare fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i slutet av 2012 kunde Magnus Berggren anställa tre nydisputerade forskare, Roger Gabrielsson, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez.

Uppgiften var att, med stöd av universitetslektor Daniel Simon och professor Xavier Crispin, undersöka om det var möjligt att föra in och även tillverka elektronik i växter.

Svaret blev alltså ja. På lite drygt två år har forskargruppen lyckats få rosor att tillverka både analoga och digitala kretsar, skyddade från väder och vind inne i växten.

– Såvitt vi vet finns det inte några tidigare forskningsresultatresultat publicerade om elektronik i växter. Ingen har gjort detta tidigare, konstaterar Magnus Berggren.

Artikel
Electronic Plants, Eleni Stavrinidou, Roger Gabrielsson, Eliot Gomez, Xavier Crispin, Ove Nilsson, Daniel T Simon, Magnus Berggren, Science Advances, DOI 10.1126/sciadv.1501136

Kontakt
Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se, 011-36 36 37 eller 070-978 34 30

Skiftarbete definieras ofta som att arbeta annan tid än dagtid, 6.00–18.00. Resultaten i avhandlingen visar att män som skiftarbetar löper en ökad risk att dö inom en månad efter en hjärtinfarkt. Motsvarande riskökning hittades inte för skiftarbetande kvinnor.

– Det verkar som infarkten har ett allvarligare förlopp för män som arbetar på annan tid än dagtid. Det kan motivera en särskild uppmärksamhet när de behandlas på sjukhus efter en hjärtinfarkt och olika förebyggande åtgärder, säger Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet.

Förstärker riskfaktorer
Avhandlingen visar också att skiftarbete ”förstärker” kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. De negativa konsekvenserna av exempelvis fysisk inaktivitet/stillasittandeär merriskfyllda för män som skiftarbetarjämfört med dagarbetare när det gäller risk för hjärtinfarkt. På samma sätt är förhöjda värden av triglycerider (blodfetter) och bukfetma mer allvarliga riskfaktorer för hjärtinfarkt bland kvinnor som skiftarbetar.

– En ökad fysisk aktivitet bland skiftarbetare skulle minska risken för hjärtinfarkt, och att främja hälsosamma levnadsvanor rent generellt skulle ha positiva hälsoeffekter. Med tanke på att det blir alltmer vanligt med skiftarbete är förebyggande insatser av stor betydelse, säger Jonas Hermansson.

Under de senaste åren har skiftarbete kopplats samman med ökade risker för hjärt-kärlsjukdom, typ II diabetes och det metabola syndromet.

– Det är oklart hur orsakssambanden ser ut, men det kan vara flera faktorer som spelar in, som sömnstörningar, effekter på hjärtat, stillasittande och andra livsstilsfaktorer vid skiftarbete, säger Jonas Hermansson.

Studierna genomfördes med hjälp av statistiska analyser i två olika svenska fallkontrolldatabaser.

Avhandling
Shift Work and Cardiovasular Disease. Den försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, 27 november 2015.

Kontakt
Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap, 070-002 82 79, e-post: jonas.hermansson@sll.se

En god förståelse av Saturnus närområde är värdefull till exempel när nya missioner både till Saturnus och till andra gasjättar med liknande plasmaförhållanden planeras.

Större delen av det observerbara universum består av plasma, det vill säga fria elektroner och joner. Vår sol består av plasma som i små mängder, jämfört med solens massa, hela tiden strömmar ut i och fyller upp vårt solsystem. Denna ström av partiklar kallas solvinden. När solvinden stöter på en planets magnetfält så böjs partikelns bana av och ett särskilt område i rymden runt planeten skapas, detta område kallas planetens magnetosfär.

Resultaten i Mika Holmbergs avhandling baseras på data från Cassinisatelliten, som är i omloppsbana runt Saturnus sedan 2004. I huvudsak har forskarna använt sig av data från Cassinis Langmuirprob, som gör in situ mätningar av de laddade partiklar, det vill säga plasmat, som befinner sig runt Saturnus. Med Langmuirproben mäts plasmats densitet, hastighet och temperatur.

Sprickor i isskalet
En av Cassinis viktigaste upptäckter är att Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. Dessa vattenplymer är också vad som anses vara den största källan till det material av vattenmolekyler och isstoft som finns i den inre delen av Saturnus magnetosfär. När vattenmolekyler joniseras av elektronkollisioner eller av solens strålning så skapas plasma.

Mika Holmberg och hennes kollegor har använt fem års Cassinimätningar för att visa plasmadiskens utbredning. När de begränsat sin studie till densitetsmätningar i ekvatorialplanet så visar det ett densitetsmaximum vid Enceladus bana, som motsvarar genomflygningar av Enceladusplymen.

Dessa mätningar visar densiteter på 100 000 joner per kubikcentimeter. Utanför plymen är densiteterna mycket lägre, i stort sett aldrig över 150 joner per kubikcentimeter. En viktig upptäckt är att densiteterna varierar mycket mer än vad som var förväntat. Detta beror på att plasmadisken är väldigt dynamisk.

Studien visar att Saturnus inre plasmadisk har en stark dag/natt-asymmetri. Jonhastigheterna i området 4 till 6 Saturnus radier varierar med 5-12 km/s, för ett valt radiellt avstånd, mellan dagsidan av Saturnus och nattsidan. Hastigheterna är högre på nattsidan. Detta ger upphov till att partiklarna som kretsar runt Saturnus får banor som är skiftade i riktning mot solen. Det visar sig också i dom uppmätta densiteterna som är högre på nattsidan än på dagsidan. Densiteterna i området 4 till 6 Saturnus radier är nästan dubbelt så stora på nattsidan.

Stoftkornen större än jonerna
– Vi föreslår att det kan bero på en interaktion mellan laddat stoft och joner i plasmadisken. Stoftkornen, som är mycket större än jonerna, påverkas mer av strålningstrycket från solen. Strålningstrycket i samverkan med Saturnus magnetfält ger upphov till en extra jondrift som kan vara den vi uppmäter, säger Mika Holmberg.

Avhandlingens studier undersöker också de kemiska reaktioner som pågår i plasmadisken. Forskarna har beräknat hur många joner per sekund som försvinner på grund av rekombination och jämfört det med hur mycket som försvinner på grund av det radiella utflödet.

Undersökningen visar att förlusten på grund av transport dominerar förlusten på grund av rekombination i hela plasmadisken. Studierna visar också att kemisk förlust ändå kan vara viktigt för plasmadiskens struktur i Enceladus närområde, där skillnaden i förlusterna bara är omkring en faktor 2. Resultaten bekräftar även mätningar som visar att den inre delen av plasmadisken variera med tiden.

Mika Holmberg disputerade den 19 november 2015 i Uppsala. Opponenten var professor Thomas Cravens (University of Kansas, USA).

Avhandling
A study of the structure and dynamics of Saturn’s inner plasma disk

Kontakt
Mika Holmberg, Institutet för rymdfysik, Uppsala, tel: 018-471 5910, e-post: mika.holmberg@irfu.se

Ett annat ord för åderförkalkning är ateroskleros. Det innebär att en förhårdnad av artärer bildas av fett som fastnar på artärväggarna, så kallad plack, vilket leder till inflammation, förhårdnad och slutligen total blockering av blodkärlen.

Genom en analys av tidigare forskning bekräftar avhandlingen att effekterna av kolesterolsänkande mediciner på åderförkalkningssjukdomar kan mätas genom att studera förändring och stabilisering i uppbyggnaden av plack, förhårdnader på insidan av kärlen, vilket syns inom en månad efter påbörjad behandling.

– Aterosklerossjukdomar, och i huvudsak hjärtinfarkt och stroke, är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det enda sättet att kontrollera sjukdomsförloppet är att väldigt tidigt identifiera förändringar i artärväggarna, innan de utvecklas till ett sjukdomstillstånd. Den här forskningen förbättrar vår förståelse för hur ultraljud kan användas för att tidigt upptäcka sjukdomstecken och samtidigt mäta behandlingseffekten. Upptäckterna behöver bekräftas i större forskningsstudier, men kan leda till en bättre kontroll av riskfaktorer, säger Pranvera Ibrahimi, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Genom att noggrant studera plackuppbyggnad i artärerna på höger och vänster sida av halsen har forskarna också bekräftat att ateroskleros utvecklas i samma takt på båda sidor. En annan upptäckt i avhandlingen som också stödjer idén om att ateroskleros är en systemsjukdom är att forskarna genom att undersöka artärväggar i de lägre delarna av halsartären tillförlitligt kunde förutsäga sjukdomsgraden högre upp i det arteriella trädet.

Medan medicinsk behandling med kolesterolsänkande mediciner minskar utvecklingen av ateroskleros kan kraftiga tillslutningar av artärernas innersida hos symptomatiska patienter bara behandlas kirurgiskt. Hos patienter som inte har ateroskleros kan ultraljudsundersökningar av halsartärerna vara ett sätt att upptäcka artärsjukdomen innan en tillslutning av kärlen utvecklas.

Pranvera Ibrahimi är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon kommer från Prishtina i Kosovo, där hon arbetar som ST-läkare inom kardiologi.

Avhandling
Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis

Kontakt
Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, 070-236 4399, pranvera.ibrahimi@medicin.umu.se

Disputation
Onsdagen den 25 november försvarar Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karakteristika av icke-invasiv avbildning av ateroskleros i karotiskärlen. (Engelsk titel: Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis). Opponent: Professor Pompilio Faggiani, Cardiology Division, Azieda Ospdaliera Spedali Civili-Brescia, Spedali Civili and University of Brescia, Italien. Huvudhandledare: Micael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00 på Umeå universitetssjukhus, Unod T9, Sal B.

Människor, som lider av insomni, har svårt att somna och vaknar flera gånger under natten eller tidigt på morgonen. Människor, som sover dåligt, har också en högre risk att drabbas av depression – sömnproblem och depression går hand i hand.

Därför har forskare vid Örebro universitet och Karlstads universitet undersökt om patienter som lider av både insomni och depression kan bli hjälpta av KBT-behandling inriktad på sömn.

Dubbel effekt
64 personer deltog i studien. Hälften fick KBT i grupper om fyra till sex personer och hälften fick avslappningsträning. Att alla fick någon form av insats var viktigt för att kunna utesluta att det var omständigheter runt behandlingen som gav resultat – att till exempel få träffa andra i samma situation eller känna sig lyssnad på och förstådd.

– Både KBT och avslappningsträning minskade graden av depression men i gruppen som fått KBT-behandling var det fler som tillfrisknade helt från både insomni och depression. KBT inriktat på sömn hade alltså dubbel effekt, säger Annika Norell-Clarke, tidigare vid Örebro universitet men nu verksam vid Karlstads universitet.

Avslappningsträningen hade minskat graden av depression men hade inte påverkat sömnproblemen i samma utsträckning. Det kan vara problematiskt eftersom depressionen ofta kommer tillbaka om sömnproblemen fortsätter.

Möjligt att hjälpa fler
– Om man sover dåligt blir det svårare att hantera intensiva känslor som oro och negativa tankar. Därför är det viktigt att komma åt så kallade samsjuklighetsproblem. Att se hela bilden, säger Maria Tillfors, professor i psykologi vid Örebro universitet.

– Samtidigt var det oväntat att KBT-behandlingen skulle ha så stor effekt även på depression. Behandlingen var kort, endast fyra träffar varannan vecka och i grupp. Det öppnar upp för möjligheten att hjälpa fler, avslutar Annika Norell-Clarke.

Annika Norell-Clarke och Maria Tillfors arbetade tillsammans med Markus Jansson-Fröjmark, Fredrik Holländare och Ingemar Engström.

Kontakt
Annika Norell-Clarke, 0730724082, annika.clarke@kau.se
Maria Tillfors, 070-538 95 42, maria.tillfors@oru.se