Gångförmågan är nödvändig för både människors och djurs överlevnad. Gången har en episodisk karaktär. Vi rör oss när vi vill eller behöver göra det, likaså kan vi även avbryta pågående rörelser. Denna episodiska kontroll har i allmänhet förknippats med aktiverande signaler, så kallade excitatoriska signaler, från hjärnstammen som är i kontakt med och aktiverar nervkretsar i ryggmärgen. Men hur går det till när gångrörelsen avbryts? Beror det bara på att det saknas aktiverande signaler från hjärnstammen eller finns det en särskild stoppsignal?
I studien som nu publiceras i Cell undersökte forskarna Julien Bouvier och Vittorio Caggiano tillsammans med professor Ole Kiehn och kollegor hur hjärnstammens komplexa nervkretsar kontrollerar gångrörelser hos möss. Forskarna använde avancerade metoder som exempelvis optogenetik, som gör det möjligt att selektivt aktivera utvalda grupper av nervceller med ljus, och genetisk ”avstängning” (eng. genetic silencing) för att selektivt inaktivera utvalda grupper av nervceller.
Lamslår nervcellerna
Något oväntat fann forskarna en grupp excitatoriska nervceller som visade sig vara nödvändiga för mössens förmåga att kunna stanna vid gång. När dessa ”stoppceller” aktiveras avbryter mössen genast sina rörelser. Omvänt leder ”avstängning” av dessa nervceller till att mössen har mycket svårt att sluta gå.
– Vi fann att stoppcellerna lamslår de nätverk av nervceller som är inblandade i att skapa rörelsens rytm, själva klockan i nätverket, och inte de motorneuroner som direkt kontraherar musklerna. Därmed gör aktiviteten i stoppcellerna det möjligt för musen att stanna smidigt utan att förlora muskelspänning, precis som för oss själva när vi frivilligt stannar exempelvis inför ett hinder, säger Ole Kiehn, som leder laboratoriet bakom studien vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Även om studien undersöker funktionen i den normala hjärnan, kan upptäckten bidra med insikter om hur gångförmågan påverkas vid sjukdomar i hjärnan.
– Exempelvis vid Parkinsons sjukdom är ett tydligt motoriskt symptom att gången kan ”frysa”. Det är möjligt att ”stoppcellerna” har en onormalt hög aktivitet vid Parkinsons sjukdom och att detta bidrar till gångstörningarna, säger Ole Kiehn.
Studien finansierades med anslag från Hjärnfonden, Söderbergstiftelserna, Vetenskapsrådet, Europeiska vetenskapsrådet, EMBO och NIH.
Publikation
Descending command neurons in the brainstem that halt locomotion, Julien Bouvier*, Vittorio Caggiano*, Roberto Leiras, Vanessa Caldeira, Carmelo Bellardita, Kira Balueva, Andrea Fuchs, and Ole Kiehn, Cell, online 19 November 2015.
Kontakt
Ole Kiehn, professor, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 070-763 42 40. E-post: ole.kiehn@ki.se
Mammalian Locomotor Laboratory
Med ohövlighet menar man det som går under radarn för vad som otillåtet och som på något sätt bryter mot normen för ömsesidig respekt. Det kan handla om småtaskigheter som att exkludera någon från information och samarbeten eller att ”glömma” bjuda med på gemensamma arrangemang. Det kan också handla om att ta åt sig äran för andras arbete, sprida rykten, skicka elaka e-postmeddelanden eller inte ge beröm till underordnade.
– Det handlar alltså om ett beteende som inte omfattas av lagstiftning men som kan få stora konsekvenser och utvecklas till ren mobbning om man låter det fortgå, säger Eva Torkelson som leder det av forskningsrådet FORTE finansierade projektet om ohövlighet som social process i organisationer.
Ohövlighet kan bli mobbning
Hon berättar att mobbning på arbetsplatser är ett ganska väldokumenterat fenomen medan ohövlighet, som riskerar att eskalera till mobbning, inte är det.
Forskarteamets studier visar att den vanligaste orsaken till att man själv beter sig ohövligt är att man tar efter ett beteende som man har sett hos sina kollegor.
Totalt uppgav tre fjärdedelar av de som svarat på forskarnas enkäter att de minst 1-2 gånger under det gångna året blivit utsatta för ohövlighet.
– Ett viktigt fynd som vi gjort i våra studier är att de som uppträder ohövligt på arbetsplatsen upplever starkare socialt stöd vilket troligen gör dem mindre rädda för negativa reaktioner för sitt beteende från chefer och arbetskamrater, säger Martin Bäckström, professor i psykologi.
Eftersom man ofta tar efter andras beteende så riskerar ohövligheten att bli en ond cirkel som får stora effekter för hela arbetsplatsen. Tidigare forskning pekar på mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, medarbetare som presterar sämre eller söker sig därifrån, minskad lojalitet och fler konflikter.
Men hur ska man då göra för att komma åt ett otrevligt beteende som är lite diffust och inte riktigt går att sätta fingret på?
Eva Torkelson tror att medarbetar- och chefsutbildningar är lösningen:
– När folk får upp ögonen för vad ohövlighet verkligen får för konsekvenser så får de ofta sig en tankeställare, säger hon. De flesta vill ju inte medverka till att få en sämre arbetsplats.
Studien
Forskningen består av två skilda studier. Den första är gjord inom sektorn Hotell och restaurang och den andra bygger på data inhämtat av SIFO från ett urval som avspeglar den svenska populationen.
Den första studien har publicerats i BioMed Research International och den andra väntar på publicering.
Kontaktinformation:
Eva Torkelson eva.torkelson@psy.lu.se, 046-222 91 19
Martin Bäckström martin.backstrom@psy.lu.se, 046-222 01 79
Kristoffer Holm kristoffer.holm@psy.lu.se
– Jag kan nu säga till patienterna att det går att komma tillbaka till ett normalt liv efter lungcanceroperationen, och att egna insatser är lika viktiga som handledda träningspass, säger Barbara Brocki som är verksam som fysioterapeut vid universitetssjukhuset i danska Ålborg där hon genomfört sina doktorandstudier.
Den förväntade livslängden efter lungcanceroperationer har ökat vilket innebär att allt fler är beroende av rehabilitering.
I en av avhandlingens studier visar Barbara Brocki och hennes medförfattare hur patienter som promenerar återfår sin livskvalitet, både som kroppsligt och psykiskt välbefinnande. Trots att lungfunktionen är fortsatt nedsatt ligger livskvaliteten och förmågan att gå, ett år efter operationen, på samma nivå som för friska.
– Resultaten ger mig som behandlade fysioterapeut argument för att rekommendera fysisk aktivitet både i hemmet och i vården, säger Barbara Brocki.
Hennes avhandling innefattar också studier av styrkan i andningsmusklerna efter operationen. Resultatet visar att operationen i sig inte minskar kraften i musklerna. Däremot medför tidig andningsträning en förbättrad syresättning hos högriskpatienter.
Barbara Brocki lägger fram sin avhandling 23 november. Hennes handledare är Elisabeth Westerdahl vid institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet.
Kontakt
Barbara Brocki, +45 41 40 4218 eller bcb@rn.dk
Sammanhanget är viktigt när en dator ska hantera ett fenomen som lukt.
Marjan Alirezaie visar i sin avhandling i informationsteknologi vid Örebro universitet hur det går att överbrygga klyftan mellan datorernas siffror och det som är begripligt för människor. Och hur detta kan ske automatiskt.
Sensorer tillhör idag vår vardag och finns i mobiltelefoner, i hälsovården och i hemmen, för att bara nämna några applikationer. Sensorerna strukturerar information på sitt sätt. Hos mottagarna, människan, organiseras kunskap på ett annat sätt, ett mänskligt sätt.
För att komplex data från sensorer ska kunna bli användbar för människor används så kallade ontologier. Ontologier är ett verktyg för datorer och människor att kartlägga relationer mellan saker. För en dator är ontologin ett verktyg att uppfatta enkla och mer komplicerade fenomen, som till exempel stolen som möbel – eller stolen som något att sitta i.
Marjan Alirezaie förespråkar i den avslutande delen av sin avhandling nya ontologier, med enkla strukturer som kan återanvändas. I strukturen finns utrymme för att kunna handskas med osäkerhet och bristande på data från sensorerna.
Ontologierna gör det möjligt att tolka data i ett sammanhang. Det är till stort hjälp när det gäller fenomen som är svåra att modellera för en dator, till exempel lukt.
– Vi kan ha en komplex signal från en sensor som visar att det är någonting som luktar hemma. För att avgöra vad det är som luktar måste vi se till sammanhanget. Det luktar fisk eftersom jag ser någon som äter fisk, eller tillagar fisk, förklarar Marjan Alirezaie och fortsätter:
– Sammanhanget är ett sätt att överbrygga klyftan mellan datorns representation av ”lukt” och en människas uppfattning av lukt. Detta sammanhang kan struktureras i en ontologi.
Sammanfattningsvis handlar avhandlingen om hur datorer automatiskt kan använda sammanhanget i ontologierna för att hjälpa människor att förstå sensordata.
– Om fem år kommer det att finnas 20 miljarder uppkopplade applikationer som genererar enorma mängder data varje dag. Vi måste hitta sätt att använda allt detta till något nyttigt och begripligt för människor, säger Marjan Alirezaie.
För mer information (engelska) kontakta:
Marjan Alirezaie, 076-416 14 23, marjan.alirezaie@oru.se
Även om urfolks politiska ställning har stärkts de senaste decennierna lever koloniala idéer och maktrelationer kvar, många urfolk kämpar fortfarande för att få sina rättigheter till land och självbestämmande erkända. Detta är också högaktuellt i förhållande till skyddade naturområden.
En majoritet av världens naturskyddsområden är etablerade på urfolks traditionella marker, och inrättandet av skyddade områden har ofta inneburit stora sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser för urfolk. Baserat på studier av dels internationella konventioner för områdesskydd, dels skyddade områden i de svenska och norska delarna av Sápmi, analyserar Elsa Reimerson i sin avhandling om det politiska handlingsutrymmet för urfolk i styrningen och förvaltningen av naturskyddsområden.
Majoritetssamhället styr
– Urfolks möjligheter till deltagande och inflytande påverkas av majoritetssamhällets syn på deras rättigheter, egenskaper och kunskaper, och beroende på vilka roller de tilldelas ser deras handlingsutrymme olika ut, säger Elsa Reimerson.
Uppfattningar om hur naturskyddsområden bäst bör styras och förvaltas spelar också in. Detta blir tydligt inte minst i jämförelsen mellan de svenska och norska delarna av Sápmi.
Avhandlingens studier av världsarvet Laponia i Sverige och införandet av lokala styrelser för skyddade områden i Norge visar på betydande skillnader mellan de svenska och norska delarna av Sápmi. I Norge finns en mer utvecklad institutionalisering av samiska rättigheter och ett tydligare fokus på lokalt deltagande i naturskyddsförvaltningen generellt.
Det ger ett vidare handlingsutrymme för samiska aktörer i den norska delen av Sápmi än i den svenska, där förvaltningen av Laponia står ut som ett undantag vad gäller samiskt inflytande.
Samtidigt är samerna i Norge hänvisade till etablerade norska kanaler för inflytande, medan förvaltningsorganisationen i Laponia har utformats med inspiration från samiska arbetssätt och organisationsformer.
– Laponiaförvaltningens form kan underlätta och möjliggöra samiskt deltagande och inflytande. Å andra sidan tillskrivs Laponia en ställning som unikt och extraordinärt, och det är inte säkert att detta enkelt kan ”exporteras” till andra skyddade områden i svenska Sápmi.
Tystade alternativ
Avhandlingen visar att vissa föreställningar och uppfattningar, flera av dem med tydligt koloniala rötter, har blivit så dominerande att de uppfattas som självklara. Skyddade områden framställs som något naturligt och obestridbart, liksom nationalstaternas makt och kontroll över dem – även då de ligger på urfolks marker.
Naturvårdens målsättningar prioriteras framför urfolks viljor och intressen och urfolks kunskap villkoras utifrån sitt eventuella bidrag till uppfyllandet av naturvårdsmålen. När urfolk får möjligheter till deltagande och inflytande är det vanligen inom majoritetssamhällenas politiska strukturer, som ofta är präglade av ojämlika maktrelationer.
– Att de här föreställningarna blivit så dominerande bidrar till att tysta kritik och alternativ. De gör det svårt att få gehör för radikala ifrågasättanden av själva grunden för naturskyddsområden, av synen på förhållandet mellan människa och natur eller av hur samhället och politiken ska organiseras. Det är viktigt att vi fortsätter belysa och kritisera det som tas för givet, så att vi kan skapa plats åt alternativa tolkningar och annorlunda visioner. På så vis kan vi öppna upp för förändring, säger Elsa Reimerson.
Avhandling
Fredagen den 27 november försvarar Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling Nature, culture, rights: exploring space for indigenous agency in protected area discourses (svensk titel: Natur, kultur, rättigheter: urfolks handlingsutrymme i naturskyddsdiskurser). Disputationen äger rum kl. 13:15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ulf Mörkenstam, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
KONTAKT
Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen E-post: elsa.reimerson@umu.se Telefon: 090-786 61 78
Nyfödda barn får ofta en mild form av gulsot som gör att de blir gulaktiga i huden och ögonvitorna. Gulsoten uppkommer ofta i slutet av första levnadsveckan, efter att barnet och föräldrarna lämnat sjukhuset.
Den milda formen av gulsot behöver inte behandlas. Men enstaka nyfödda får en svår form av gulsot, som i värsta fall kan orsaka bestående hjärnskador hos tidigare friska spädbarn. Därför görs riskbedömningar av alla nyfödda innan de får åka hem från sjukhuset och dessa ligger till grund för planering av uppföljningskontroll.
Den aktuella studien är världens hittills största registerstudie om nyföddhetsgulsot vars resultat kan användas för individualiserad riskbedömning redan vid födseln.
Riskfaktorer
– Vi hittade att man enkelt kan förutsäga en mer än hundrafaldig variation i förekomsten av behandlingskrävande gulsot hos nyfödda, säger Mikael Norman, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som har lett studien.
I den nya studien använde forskarna data från det svenska medicinska födelseregistret. Drygt 1,2 miljoner barn som föddes under åren 1999–2012 ingick i studien. Av dessa hade 1,9 procent behandlats för nyföddhetsgulsot.
Forskarna undersökte vilka faktorer hos mamman, barnet och förlossningen som redan vid födelsen var kopplade till behandlingskrävande gulsot. På så sätt identifierade de en grupp riskfaktorer och kunde göra skattningar av hur dessa riskfaktorer i olika kombinationer påverkade risken för att barnet senare skulle utveckla gulsot.
Störst risk att utveckla behandlingskrävande gulsot hade barn som förlösts med sugklocka två till tre veckor före fullgången tid. Risken ökade också om modern var överviktig, förstföderska eller hade asiatiskt ursprung, och då barnet var större eller mindre än förväntat.
Förebygga hjärnskador
Lägst risk hade barn födda med planerat kejsarsnitt mer än en vecka efter fullgången tid.
– Det händer fortfarande att nyfödda barn får hjärnskador av gulsot och registerdata antyder att problemet är större i Sverige än andra jämförbara länder.
Riskfaktorerna som vi identifierat gör det möjligt att med ett enkelt poängsystem bedöma risken redan direkt efter födseln. En sådan bedömning är en bra grund för att ge råd till föräldrar och för vårdpersonalen att planera när och i vilken form uppföljning av barnet behöver göras för att tidigt upptäcka svår gulsot och på så sätt effektivt förebygga hjärnskador, säger Mikael Norman.
Studien har finansierats med så kallade ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation
Predicting Nonhemolytic Neonatal Hyperbilirubinemia, Mikael Norman, Katarina Åberg, Karin Holmsten, Vania Weibel, Cecilia Ekéus, Pediatrics, volume 136, number 6, December 2015, doi: 10.1542/peds.2015-2001.
KONTAKT
Mikael Norman, professor, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, och Neonatalverksamheten, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon: 070-002 10 07 E-post: mikael.norman@ki.se
– Det är viktigt att betona att bakterien oftast inte leder till annat än en mildare infektion hos människa, men i allvarligare fall kan den trots allt utvecklas till Weils sjukdom. Vi har informerat myndigheterna och de som jobbar med skadedjursbekämpning, för dem är detta viktig information. Men det är bra om det även kommer till vårdpersonals och allmänhetens kännedom, säger Tanja Strand, forskare vid Zoonosis Science Center, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.
Leptospira interrogans är en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Upptäckten gjordes inom ramen för forskargruppens löpande analys av skadedjur, en verksamhet som sker i samarbete med Anticimex. Studien omfattade 30 stadsråttor infångade i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Smitta i Stockholm och Göteborg
Vid analysen upptäcktes antikroppar mot den undertyp av bakterien, Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, som i allvarliga fall kan utvecklas till Weils sjukdom. Eftersom infektionen är mer eller mindre kronisk hos gnagare är råttorna smittbärare under lång tid.
– Av de smittade råttorna kom två från Stockholm och två från Göteborg, vilket betyder att infektionen är spridd. Vi har nu inlett en större studie för att få en bild av hur utbredd smittan är, säger Tanja Strand.
Smittan är vanligare i Danmark där flera fall upptäckts genom åren, både hos råttor och hos människa, och det finns tecken på att den blivit vanligare. I Sverige har smitta av samma allvarliga undertyp av Leptospira interrogans rapporterats hos hästar och grisar.
Vad betyder upptäckten, behöver allmänheten oroa sig?
– Det finns ingen anledning för allmänheten att oroa sig, men det kan vara bra att känna till att smittan överförs via råttornas urin. Däremot är det bra om läkarsamfundet är medvetna om att Leptospira inte bara är förknippad med tropisk utlandsvistelse eller lantliv, utan även finns inom stadens gränser.
Highly Pathogenic Leptospira Found in Urban Brown Rats (Rattus norvegicus) in the Largest Cities of Sweden (Vector-Borne and Zoonotic Diseases).
Läs mer om bakterien och sjukdomen på Folkhälsomyndighetens hemsida.
De belyser de ensamkommande flyktingbarnens situation i en mix av forskaruppsatser och uppsatser skrivna av studenter, som samtidigt blir till ett exempel på hur man skriver en uppsats.
– Orsaken till att jag sammanställde boken var att den skulle bli kurslitteratur. Flera studenter skrev uppsatser om detta men hade ingen vettig litteratur som samlar olika perspektiv, säger Fereshteh Ahmadi.
– Men självklart har boken också med den heta debatten att göra.
Riktlinjerna kan begränsa
En del av problemen för socialarbetarena är att riktlinjerna kan begränsa och kollidera när de sätter barnens perspektiv och behov i centrum.
– Det kan vara ekonomiska begränsningar eller kunskapsbrist, som när man använder empowerment för att ge barnen makten.
Ses som en grupp
Det kan också vara generaliseringar som man gör, att man inte ser barnen som individer utan som en grupp.
– Man ser kanske inte att de är unga och tillhör en generation som är mycket globaliserad. Då gör det inget vilket land man kommer från.
HVB-hemmen
Hur är ett bra HVB-hem? Viktigt är att de ser barnens perspektiv, i hur de ser på vården, maten och kommunikationen och hur detta gör att barnen får ett förtroende.
HVB-hemmet kan innebära både socialisation och stämpling. Här kommer maktförhållandet i HVB-hemmen in, hur ungdomarna känner sig svaga och hur de blir bemötta på hemmet.
– Hur de blir stämplade utifrån sina karakteristiska drag och hur en del accepterar det och agerar utifrån det.
Två olika reaktioner
En del kan känna sig underordnade och köper den bilden. Den påverkar när de sedan kommer ut i samhället och känner sig som andra klassens medborgare.
– Men en del kan också bli fientliga mot svenskar och de tar då med sig bilden av det första bemötandet. En del av detta har att göra med hemmet och annat med externa faktorer.
Det viktigaste är bemötandet
Det viktigaste är hur de blir bemötta av personalen. De är traumatiserade och de har språket emot sig. Men allt detta kan vändas till något positivt om personalen har kompetensen att först och främst förstå barnens situation.
– Språkkunskaper och psykologi är viktigt men det räcker inte, man måste ha det här mänskliga draget, att förstå, ha empati, nyfikenhet och respekt för dem.
– Det är mycket viktigt med respekt, att man har kunskapen om deras kultur och behandlar dem på ett bra sätt.
Personalen
Det är viktigt att man som personal inte beter sig på ett sätt som gör att man förlorar sin respekt. De här barnen är vana vid ett visst avstånd och respekt till föräldrar och andra ansvariga.
– Om du beter dig på ett sådant sätt att du förlorar denna respekt så förlorar du också kontrollen.
– Det är viktigt att vi är vänner men samtidigt att vi har respekt för varandra och att lära sig hur de ser på respekten.
De anser inte att de är underordnade
De anser inte att de är underordnade och de vill bli bemötta med respekt.
– Om de blir behandlade på ett respektfullt sätt, som de kanske inte har blivit i sitt hemland, så ser de ju det positiva och värdefulla i vårt samhälle på det sättet.
– Du kan prata hur mycket du vill om allas lika värde, men om du inte agerar så, då blir det ju bara prat.
Text: Douglas Öhrbom
KONTAKT
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle Telefon: 070-717 19 07, E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se
Under normal utveckling av människokroppen bildas nya celler på ett kontrollerat sätt för att bilda vävnader och organ. Ibland uppstår det dock problem som när för många celler skapas, eller när de blir gamla eller skadade. Skadade celler kan eventuellt leda till ytterligare större åverkan som till exempelgenom att de blir cancerogena. Celler som är skadade eller överflödiga måste därför avlägsnas via programmerad celldöd, så kallad apoptos. När detta maskineri inte fungerar som det ska kan det leda till dödliga sjukdomar som cancer (otillräcklig apoptos) eller atrofier (för mycket apoptos).
En viktig aspekt i celldödsprocessen den mitokondriella apoptotiska reaktionsvägen, vilken kontrolleras av Bcl-2-proteinfamiljen. Genom att modifiera egenskaperna hos mitokondriernas yttre membran så dikterar de pro- och anti-apoptotiska proteinerna huruvida hål bildas i membranet. Hålbildning i det yttre mitokondriemembranet medför att proteiner från mitokondriens inre kan läcka ut i cellen, där de orsakar en kaskad av händelser som till slut resulterar i cellens död.
På grund av sin stora betydelse har Bcl-2-proteiner varit föremål för stort intresse inom forskningsvärlden. Martin Lidman har närmat sig fältet från ståndpunkten att man måste ta hänsyn till proteinernas interaktioner i närvaro av biomembran när man studerar dessa proteiners struktur och funktion. Tidigare studier har ofta bedrivits utan närvaro av biomembran, och dessutom med avklippta versioner av proteinerna som saknat funktionellt viktiga transmembrandelar. Att arbeta med modifierade varianter underlättar på många sätt studierna av dessa proteiner, men kan även leda till missvisande slutsatser, eller helt enkelt inte ge någon relevant information i vissa fall.
Humana fullängdsproteiner
Martin Lidman har arbetat med humana fullängdsproteiner som är antingen proapoptotiska eller antiapoptotiska, och studerat dels deras interaktioner med varandra och dels med syntetiska biomembran efterliknande det yttre mitokondriella membranet vid dess kontaktpunkter mot det inre membranet.
Eftersom en väg som leder till apoptotiska förhållanden i en cell är ökade koncentrationer av reaktiva syreföreningar, simulerades oxidativ skada på de lipidmembran som proteinerna interagerar med.
– Resultaten av mina studier visar att oxidativ skada stimulerar cellens förmåga att rekrytera det pro-apoptotiska proteinet Bax till de mitokondriella membranen, och förbereder proteinet för ytterligare aktivering. Detta har tidigare antagits vara kontrollerat av proteiner utan att membranen har en aktiv roll, säger Martin Lidman.
Experiment visade att i närvaro av oxiderade fosfolipider så skapar Bax små porer genom membranen, men eftersom Bax inte är fullständigt aktiverad så blir porerna inte så stora att proteiner från mitokondriens inre kan frisättas. För fullständig aktivering av Bax krävs även interaktioner med signalerande pro-apapoptiska BH3-domänproteiner som tBid.
Avhandling
The role of the mitochondrial membrane system in apoptosis: the influence of oxidative stress on membranes and their interactions with apoptosis-regulating Bcl-2 proteins
Kontaktinformation:
Martin Lidman, kemiska institutionen, E-post: martin.lidman@umu.se
“Samtid och framtid skall döma oss efter måttet av den hjälp, som vi, innevånare i ett fritt och lyckligt land, lämnade våra trosfränder i en tid av svåraste hemsökelse.”
De svenska mosaiska (judiska) församlingarnas uttalande kort efter Novemberpogromerna 1938 var mer rättvisande än någon då kunde föreställa sig. Pontus Rudbergs avhandling handlar just om den i forskningen känsliga och omdebatterade frågan om judiska reaktioner på nazisternas förtryck och massmord på judar. Hur agerade de svenska judarna för att hjälpa judar i Europa under åren 1933–45 och hur ska deras agerande förstås?
Avhandlingen fokuserar särskilt på hjälpverksamheten hos Mosaiska församlingen i Stockholm och visar de hjälpformer som församlingen engagerade sig i samt analyserar agerandet utifrån olika begränsningar och möjligheter som den svenska flyktingpolitiken, finansieringen av verksamheten och församlingens samarbete med internationella hjälporganisationer. Tidigare forskning har tenderat att se svensk-judiska reaktioner på nazisternas terror som passiva eller överdrivet försiktiga. Pontus Rudbergs avhandling korrigerar den bilden genom att visa att de svenska judarna oförtröttligt agerade på en mängd olika sätt för att bistå judar i Europa under hela perioden från 1933 till 1945.
Svenska judar bidrog till mottagande, omskolning och utbildning av flyktingbarn och ungdomar. De gjorde påtryckningar för att få både den svenska och den amerikanska regeringen att öka flyktingmottagandet och intervenerade för att stoppa deportationer, skickade hjälpsändningar till judar i ghetton och koncentrationsläger samt var inblandade i direkta räddningsaktioner.
Avhandlingen visar att den begränsade omfattningen av resultaten av hjälpverksamheten snarare berodde på Sverige och andra staters restriktiva flyktingpolitik, de svensk-judiska organisationernas begränsade ekonomiska resurser samt påtryckningar från utländska organisationer än på svenska judars försiktighet och rädsla.
Avhandlingen The Swedish Jews and the Victims of Nazi Terror, 1933-1945 försvaras den 20 november.
Kontaktinformation:
Pontus Rudberg, tel: 076-123 1606, e-post: Pontus.Rudberg@hist.uu.se
– Mekanismen bakom våra resultat är ännu okänd. Men det är möjligt att den kirurgiska precisionen försämras senare i veckan, vilket kan bero på kirurgens och teamets ackumulerade arbetsbörda, säger Jesper Lagergren, läkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och King’s College London.
Matstrupscancerkirurgi är en lång och krävande operation (i snitt sex och en halv timme), där man vet att kirurgens erfarenhet är av stor betydelse för patientens chans till överlevnad.
I den nu aktuell studien undersökte forskarna totalt 1 748 patienter som opererats för matstrupcancer i Sverige mellan 1987 och 2010. Forskarna kunde då se att femårsdödligheten ökade med 13 procent för de patienter om opererats under onsdag till fredag i jämförelse med de som opererats en måndag eller tisdag.
Sambandet starkast vid tidig tumör
I analyserna justerades resultaten för möjlig inverkan av störfaktorer som ålder, annan sjuklighet, tumörstadium, tumörens typ (histologi), förbehandling med cytostatika och strålbehandling, och kirurgens erfarenhet av just matstrupscancerkirurgi.
Sambandet mellan veckodag och överlevnad var starkast för tidiga tumörstadier (tumörstadium 0-I), måttligt för mellanliggande tumörstadier (II-III) och var frånvarande för avancerade tumörstadier (III-IV).
Avsaknad av effekt för avancerade tumörstadier kan bero på den generellt låga chansen till bot; överlevnaden fem år efter operationen är cirka 10 procent.
När det gäller tidiga tumörstadier är det i högre grad kirurgin som är avgörande för utgången.
– Det behövs fler studier för att bekräfta resultaten innan man går ut och ger kliniska rekommendationer. Men om dessa resultat visar sig få stöd i kommande forskning bör man planera verksamheten så att operationer för matstrupscancer företrädesvis sker i början av arbetsveckan, säger Jesper Lagergren.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Publikation
Weekday of esophageal cancer surgery and its relation to prognosis, Jesper Lagergren, Fredrik Mattsson & Pernilla Lagergren, Annals of Surgery, online 10 November 2015, doi: 10.1097/SLA.0000000000001324.
Mer om Jesper Lagergrens forskargrupp.
KONTAKT
Jesper Lagergren, läkare, professor Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08 517 760 12 eller 070 227 40 88 E-post: jesper.lagergren@ki.se
– Gnagarspermier är minst dubbelt så långa som spermier från stora däggdjur som primater, tigrar och till och med valar. Vi ville veta varför spermier skiljer sig så dramatiskt åt i storlek när de har samma uppgift – att befrukta ägg, säger John Fitzpatrick, biträdande lektor, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
John Fitzpatrick har tillsammans med Stefan Lüpold, Universität Zürich, undersökt hur konkurrensen mellan spermier från olika hannar och storleken på honornas livmoder har påverkat hur sperma i 100 däggdjursarter utvecklats. Forskarna har mätt både spermielängd och antal spermier i en ejakulation. Det är viktigt eftersom de resurser som används för att producera spermier måste delas mellan antal och storlek. Med andra ord – ju längre spermier desto färre kan produceras.
– Vi visar att hannar investerar mer i spermiestorlek och antal i djurarter där spermier från flera hannar tävlar om att befrukta ägg jämfört med hos monogama arter.
Honans storlek påverkar också
John Fitzpatrick och Stefan Lüpold har också upptäckt att honans storlek påverkar om det är bättre för en hanne att producera längre och fler spermier. Hos större honor, med större fortplantningsorgan, kan spermier gå vilse eller spädas ut på väg till ägget. Därför producerar hannar hos större djur en stor mängd små spermier. Små arter, där spermierna har lättare att hitta ägget, producerar därför längre spermier i jämförelse.
– Detta visar att var spermierna konkurrerar med varandra, i honans fortplantningsorgan, och konkurrenssituationen avgör när det lönar sig för en hanne att producera längre eller fler spermier, säger John Fitzpatrick.
Studien publiceras denna vecka i tidskriften Proceedings of the Royal Society of London.
Kontakt
John Fitzpatrick, Zoologiska institutionen, 08-16 26 21, 073-710 63 59, e-post john.fitzpatrick@zoologi.su.se
I en aktuell studie visar Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Jönköping University, att anti-muslimska fördomar i hög utsträckning är händelsestyrda; terroristattacker leder till att anti-muslimska opinioner snabbt blossar upp för att därefter, i lugnare tider, bedarra.
– Terroristernas urskillningslösa våld skapar osäkerhet och rädsla och det är i ett sådant känsloklimat som människor kan sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer, säger Klas Borell.
Anti-muslimska stämningar påverkar, visar forskningen, också antalet hatbrott riktade mot muslimer och muslimska mötesplatser, men det handlar om ett indirekt samband, menar Klas Borell.
Hatbrott utlöser moteffekter
– Terroristattacker och anti-muslimska stämningar ger handlingsutrymmen åt islamofobiska grupper och nätverk.
Borells internationella forskningsöversikt visar dock att uppmärksammade hatbrott i sig själva är dramatiska händelser med oväntade effekter.
– När hatbrott uppmärksammas i massmedia utlöser de mycket ofta motreaktioner. Brott av det här slaget utmanar rättsmedvetandet hos många människor och leder till solidaritetsaktioner. En statistiskt representativ studie från Sverige illustrerar dessa paradoxala effekter. Just på de orter i Sverige där muslimska församlingar utsatts för flest hatbrott bedömer församlingarnas ledare stödet för muslimers rätt att få utöva sin religion som störst. Hatbrott fungerar med andra ord som katalysatorer för solidaritetshandlingar av olika slag och får inte de effekter förövarna varit ute efter, säger Klas Borell.
Klas Borells internationella forskningsöversikt ”When is the Time to Hate? A Research Review on the Impact of Dramatic Events on Islamophobia and Islamophobic Hate Crimes in Europe” publiceras nu i den internationella tidskriften Islam and Christian-Muslim Relations.
Kontaktinformation: Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete, E-post: klas.borell@ju.se
Dagens behandlingar fungerar mer eller mindre väl på vissa cancerformer, medan stora problem kvarstår med resistens och återfall. Dessutom är många av de nya läkemedlen extremt dyra, starkt toxiska och ineffektiva mot sällsynta diagnoser.
180 forskare från 22 länder antog en utmaning från den kanadensiska organisationen ”Getting to know cancer”: en genomlysning av studier om växtsubstansers effekter.
Ett av de projektets mångvetenskapliga team leddes av Lasse Jensen, kärlforskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Teamet — där också Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid LiU, deltog – granskade omkring 500 arbeten med inriktning på blodkärlstillväxt. Denna process som också kallas angiogenes krävs för att en tumör ska kunna växa och sprida dottertumörer.
– Vi radade upp tio saker som påverkar tumörens blodkärlstillväxt och patologisk funktion. Själv fokuserade jag på fysiologiska fenomen som migration av endotelceller, syrebrist, inflammation och bristande lymfkärlsfunktion, säger Lasse Jensen.
Teamet identifierade mer än 100 växtbaserade substanser som visat effekt på de utvalda måltavlorna. Sedan utvärderades de med hänsyn till läkemedelspotential, låg toxicitet och interaktion med andra substanser. Resultaten har sedan jämförts med traditionell kemoterapi.
Hopp om växtbaserad terapi
– I dagens kemoterapi tvingas läkarna ofta ge maximal dos, nära gränsen för svåra biverkningar. Sannolikt behövs inte det med växtbaserade substanser, där marginalen mellan den effektiva dosen och den skadliga ofta är större, säger Lasse Jensen.
Han hoppas att lärdomarna från studien ska ge forskningen om växtbaserad terapi högre status och uppmuntra till nya projekt och kliniska prövningar. Själv skulle han vilja testa kombinationer av flera växtsubstanser och vanlig kemoterapi.
Exempel på växtbaserade kemikalier som studerats i projektet är resveratol i vindruvor, genistein i soja och curcumin i gurkmeja.
– Många av dem har testats för anti-cancereffekter, men nästan ingen forskning har gjorts på kombinationer av flera substanser, säger Keith I. Block, forskningsledare vid Block center for integrated cancer treatmenti Illinois, USA.
Mot bakgrund av den evidens som läggs fram i metastudien efterlyser han en omedelbar forskningssatsning på området. Många frågor är ännu obesvarade och det krävs omfattande djurförsök innan behandlingen kan prövas på människor.
Artikel
Broad targeting of angiogenesis for cancer prevention and therapy av Z. Wang, C. Dabrosin, X. Yin, M. M. Fuster, A. Arreola, W. K. Rathmell, D. Generali, G. P. Nagaraju, B. El-Rayes, D. Ribatti, Y. C. Chen, K. Honoki, H. Fujii, A. G. Georgakilas, S. Nowsheen, A. Amedei, E. Niccolai, A. Amin, S. S. Ashraf, B. Helferich, X. Yang, G. Guha, D. Bhakta, M. R. Ciriolo, K. Aquilano, S. Chen, D. Halicka, S. I. Mohammed, A. S. Azmi, A. Bilsland, W. N. Keith, L. D. Jensen. Seminars in Cancer Biology November 18, 2015, doi:10.1016/j.semcancer.2015.01.001
KONTAKT
Lasse Jensen 010-1033674, 070-9982096, lasse.jensen@liu.se
En forskargrupp med deltagande av bland andra psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen.
Där finns minnen
Projekt om fjällen handlar oftast om turism och besökande. Men fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Och där finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation.
Speciella träd, stenar och naturformationer, har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen.
– Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. säger Igor Knez.
Läkande platser
– Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att vi bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man när man befinner sig där.
– Det finns en relation mellan styrkan i bandet och välbefinnandet. Det blir som en egenterapi, man sticker iväg till fjällen för att ladda batterierna.
– Och ju starkare relation du har till fjällen desto högre välbefinnande och desto bättre terapi – fjällen blir läkande platser.
Som Carl von Linné uttryckte det 1732 i sin Lappländska resa: ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och det var så som en tung börda blev tagen av mig.”
Mutar in sin plats
Forskarna har tittat på detta både på personlig nivå och på kollektiv nivå. Vad det betyder för den enskilde, men också för kollektivet av boende i länet. På vi-nivå så identifierar man varumärkesplatserna som Åre och så vidare, platserna som är viktiga för turistindustrin och arbetstillfällena.
– Men på personlig nivå så mutar man in sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste.
– Det som de boende värdesätter mest på sina favoritplatser är landskapets skönhet samt avkopplingen och lugnet på platsen. De är också medvetna om platsernas kulturella och historiska kännemärken.
Historiens betydelse
Resultaten bekräftar även historiens betydelse för vår bild och upplevelse av fjällen. Det vackra landskapet med mäktiga fjäll och vida vyer som på 1800-talet uppskattades för sina välgörande egenskaper är än i dag något som både boende och tjänstemän värdesätter högt. Både boende och tjänstemän har även stor kännedom om det historiska kulturarvet i fjällen.
– Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen är en del av hens historia.
Tjänstemännen är medvetna
Olika handläggare i kommunerna intervjuades, när det gäller den fysiska planeringen, om hur man tar hänsyn till dessa kulturella värden? Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer, som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet.
Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella uppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet.
– Det viktiga är att vi visar att identitet och det kulturella arvet har stor betydelse för de boendes välmående. Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster.
Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Deltagare är Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län.
KONTAKT
Igor Knez, professor i psykologi, vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-648111 E-post: igor.knez@hig.se
Forskare har länge kämpat med att få ihop klimatmodeller med den rådande teorin att smältvatten från Nordamerika gav en 1100 år lång kall period i slutet av den senaste istiden, innan jordens klimat fortsatte att gå mot vår nuvarande varma mellanistid.
Forskare från Stockholms universitet i samarbete med forskare från Natural History Museum i London och Plymouth University, har nu hittat bevis för att det var den skandinaviska inlandsisen som låg bakom köldknäppen.
– Det smältande skandinaviska istäcket är den saknade länken för att kunna förstå varför klimatmodeller och rekonstruktioner inte var samstämmiga, och till förståelse av hur det Nordatlantiska klimatsystemet svarar på klimatförändringar, säger Francesco Muschitiello, doktorand vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
– När man tillför smältvattnet från den skandinaviska inlandsisen stämmer våra modeller med rekonstruktionerna, säger Francesco Pausata, post doc vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Studien bygger på biologiska och kemiska analyser av sediment från en forntida sjö i Blekinge och jämför temperatur och nederbörd i regionen med klimatmodellsimuleringar.
Mygglarverna visar att temperaturen först ökade, och sedan snabbt sjönk med fem grader. Biomarkörerna vittnar om en dramatisk minskning av nederbörden. Detta var inledningen till den 1100 år långa kalla perioden yngre dryas. Bakom dessa snabba förändringar låg enligt forskarna smältvatten från den skandinaviska inlandsisen, som ledde till en kraftig ökning av havsis i Nordatlanten som i sin tur ledde till ett kallt och torrt klimat.
– Den skandinaviska inlandsisen spelade definitivt en mycket större roll än vad man tidigare trott. Vårt arbete visar vikten av paleoklimatiska studier, inte minst i förhållande till debatten om global uppvärmning. Resultaten kan vara viktiga för framtida klimatmodeller, säger Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Artikel
Fennoscandian freshwater control on Greenland hydroclimate shifts at the onset of the Younger Dryas finns publicerad i Nature Communications.
Kontakt
Francesco Muschitiello, doktorand, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Tfn: 08-674 7862, e-post: francesco.muschitiello@geo.su.se
Francesco Pausata, post doc, Meteorologiska institutionen(MISU), Stockholms universitet. Tfn: 08-16 25 34, e-post: francesco.pausata@misu.su.se
Barbara Wohlfarth, Professor i kvartärgeologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. E-post: Barbara@geo.su.se
