– Ett trovärdigt sjösäkerhetsarbete kräver professionella bedömningar av yrkesskickliga individer i sitt sammanhang och främjar ansvarstagande, förtroende och professionalism, menar Fredrik Hjorth i sin avhandling.

Det finns ett glapp mellan inspektörernas kunskap och roll, och det rådande inspektionssystemet i Sverige och Europa.

Styrda av procedurer
Resultaten av avhandlingen tyder på att organisatoriska reformer och införandet av så kallade New Public Management och liknande system har satt svenska hamnstatskontrollanter under press att bli mer styrda av procedurer samt i högre grad kontrollerade.

Det ansvar som följer med yrket som inspektör inom de komplexa strukturerna inom sjöfarten, har genom dessa reformer hamnat i konflikt med inspektörernas självständighet och yrkesroll.

Inom sjöfarten finns flera riskfaktorer att beakta enligt forskningsrapporter, till exempel trötthet, stress, minskade besättningar, frekvent användande av bekvämlighetsflagg och en dåligt utvecklad säkerhetskultur. Riskfaktorer som riskerar att öka risken för olyckor och därmed utgör en fara för människor, miljö och egendom.

För att minska dessa risker, finns det runt om i Europa en utbyggd hamnstatskontroll av handelsfartyg. En hamnstatskontroll som syftar till att upprätthålla en andra skyddsmur för att motverka att undermåliga fartyg och rederier bedriver trafik utmed Europas kust.

Kompetens och integritet
Genom en serie intervjuer med inspektörer som utför denna hamnstatskontroll i Sverige, har denna studie syftat till att fokuserar på inspektörerna egna perspektiv på sin upplevda arbetssituation, deras professionella utmaningar, status och identitet, samt den upplevda kvalitén av de Europeiska hamnstatskontrollerna och den svenska kontrollorganisationen.

Inspektörerna berättar att de upplever att deras kompetens och integritet är avgörande faktorer för framgång i arbetet. De anser vidare att den höga grad av styrning som den svenska myndigheten utövar över inspektörernas arbete leder till en begränsning av deras självständighet, integritet och förmågan att göra professionella bedömningar.

Avhandlingen visar att en viss grad av kontroll ses som positivt och fyller ett behov som stöd för den enskilde inspektören, men att en överkontroll hindrar en professionell självständighet och hämmar handlingsfriheten för den enskilde inspektören. Denna kontroll skapar en ambivalens hos inspektörerna vilket riskerar att påverka kvalitén på utförda inspektioner, samt ökar komplexiteten vid inspektioner av fartyg som utförs i Sverige.

Avhandling
Complexity and Ambivalence in Ship Safety Inspection – The view of Swedish Port state control officers försvaras den 20 november 2015 på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitet i Kalmar. Opponent är Docent Michael Baldauf, World Maritime University, Malmö. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

KONTAKT

Fredrik Hjorth, tfn: 0480 – 49 76 21 eller e-post: fredrik.hjorth@lnu.se Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070 308 40 75

Forskarna har fått över 36 miljoner kronor för att finansiera projektet. Redan i dag är superdatorer uppbyggda av tio- till hundratusentals beräkningskärnor som tillsammans utgör ett datorsystem med massiv parallellitet. För att effektivt kunna utnyttja denna kapacitet behövs tillgång till effektiva och skalbara parallella algoritmer och programvara, vilket sedan länge är ett område inom den beräkningsinriktade och datavetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.

HPC2N (High Performance Computing Center North) vid Umeå universitet erbjuder, som del av VR:s metacenter SNIC, nationell tillgång till förstklassiga superdatorsystem för storskaliga beräkningar och masslagring av data.

En triljon operationer per sekund
Framtida superdatorer kommer att vara ännu mer extremt parallella, skalbara och heterogena; målsättningen är att kunna leverera superdatorer med en beräkningskapacitet på en triljon operationer per sekund (1 triljon = 1 000 000 000 000 000 000; 10 upphöjt till 18) senast till år 2020.

Denna dramatiska utveckling ställer i sin tur nya och utmanande krav på effektiva numeriska algoritmer och programbibliotek. Syftet med NLAFET är att angripa dessa utmaningar och slutligen leverera nya skalbara numeriska bibliotek för storskaliga fundamentala problem inom numerisk linjär algebra, inklusive lösning av täta och glesa ekvationssystem och egenvärdesproblem.

Komponenterna i ett programbibliotek kan ses som legobitar som används för att kunna bygga programvara för olika tillämpningsområden. I dag finns dessa tillämpningar inom i stort sett alla fakultets- och forskningsområden, med längst tradition inom teknik- och naturvetenskap.

Analys av stora datamängder
Förutom simuleringar av olika fysikaliska modeller av verkligheten är bearbetning och analys av stora datamängder ett viktigt område med många nya tillämpningar.

NLAFET står för ”Parallel Numerical Linear Algebra for Future Extreme Scale Systems”. Det är ett högprofilerat forskningsprojekt (RIA) för extremt skalbara datorsystem, finansierat av Europeiska kommissionen inom sektionen Future och Emerging Technologies (FET), inom ramen för Horizon 2020.

Horizon 2020 är EU:s ramprogram för att finansiera forskning och innovation, med finansiering på nästan 71 miljarder euro över sju år (2014-2020).

För att uppnå projektets målsättningar krävs en bred satsning på att utveckla nya algoritmer, utforska avancerade schemaläggningsstrategier och exekveringssystem, automatisk optimering av programvara (så kallade offline och online autotuning), och inte minst att undvika flaskhalsar gällande kommunikation och synkronisering av miljontals beräkningsuppgifter som tillsammans bildar helheten.

Förutsättningar för kreativitet
NLAFET-projektet koordineras av Umeå universitet med internationella partners från University of Manchester (UNIMAN), Storbritannien, Institut National de Recherche en Informatique et Automatique (INRIA), Frankrike samt Science and Technology Facilities Council (STFC), Storbritannien.

Nyligen hölls projektets kick-off-konferens vid Umeå universitet med deltagare från samtliga fyra parter. Konferensen arrangerades gemensamt av Institutionen för Datavetenskap och HPC2N. Vid konferensen presenterades upplägget av forskningsprojektet samt dess olika delar.

En viktig utmaning för NLAFET, liksom för alla projekt inom Horizon 2020, är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en kreativ forskningsmiljö för att effektivt kunna samarbeta och tillsammans uppnå de högt ställda ambitionerna inom projektet.

KONTAKT
Bo Kågström, professor, huvudkoordinator och vetenskaplig ledare för NLAFET, Institutionen för datavetenskap och HPC2N, Umeå universitet. Telefon: 073-620 54 19. E-post: bokg@cs.umu.se

Om några år, 2022, planerar NASA att skicka upp en 300 kilos rymdfarkost och ramma asteroiden Didymos. Parallellt kommer då en ESA-byggd satellit att cirkulera i omloppsbana runt Didymos och registrera samt spela in den spektakulära händelsen.

En grupp forskare med bland annat rymdfysiker från KTH, är ett av fem team som konkurrerar om att just deras satellit ska ingå i ESA:s Asteroid Impact Mission (AIM).

Det är för att få en större vetenskaplig avkastning från uppdraget som ESA och NASA samarbetar och efterfrågat två Cubesat-satelliter som ska hänga med AIM-rymdfarkosten ut till Didymos. ESA kommer att utse de bästa förslagen i juni 2016.

Mäta asteroidens magnetism
ESA:s uppdrag är tudelat, och det Cubesat-förslag som KTH designat kommer att kunna ta hand om ett antal olika mätningar.

– Vi har föreslagit två Cubesat-satelliter som kommer att mäta asteroidens magnetism, undersöka vad asteroiden består av samt studera det material som kommer att slungas ut från Didymos när asteroiden träffas av NASA:s rymdfarkost, berättar Lorenz Roth, rymd- och plasmafysiker på KTH.

Asteroid Impact Mission planeras in i minsta detalj redan nu, i god tid inför beslutet om att köra eller inte som tas i december 2016. Uppdraget kommer att vara det första i sitt slag att stöta på en dubbelasteroid i rymden. Ja, Didymos har nämligen sällskap av en måne som cirkulerar runt asteroiden.

Hur är det då tänkt att fungera med Cubesat-satelliterna?
Jo, de kommer släppas ut i Didymos omloppsbana från AIM-rymdfarkosten, som själv kommer att befinna sig på behörigt avstånd från asteroiden.

– Cubesat är både enklare och billigare än standardsatelliter för sådana här högriskuppdrag. ESA vill inte att AIM-rymdfarkosten ska påverkas av själva närkontakten mellan NASA:s rymdfarkost och Didymos, så då måste den befinna sig på säkert avstånd från kollisionen.

Om Cubesat-satelliterna blir skadade är dessa de enda rymdfarkoster du förlorat, säger Lorenz Roth. Han berättar samtidigt att det återstår en hel del forskning om just asteroider.

Studera effekten av kraschen
– Även om vi vet ungefär vad Didymos består av är dess måne lite av ett mysterium. Jag tycker på det hela taget att detta är ett coolt forskningsprojekt. Att krascha en 300 kilo tung rymdfarkost rakt in i en asteroid och sedan studera effekterna av det. Vi interagerar verkligen med vårt forskningsobjekt i stället för att bara stirra på det på avstånd, säger Lorenz Roth.

Det ska tilläggas att Didymos mäter 800 meter i diameter medan Didymoon, som är smeknamnet på månen, är 150 meter i diameter. ESA:s Asteroid Impact Mission och NASA:s Double Asteroid Redirection Test (DART) kommer att genomföras när Didymos befinner sig så nära jorden som möjligt (år 2022), vilket är ungefär fyra gånger avstånden mellan jorden och månen.

I den forskargrupp som KTH ingår i återfinns även Institutet för rymdfysik, ÅAC Microtec, Institute for Space Sciences of Catalonia (IEEC) och German Aerospace Center (DLR).

Förutom Lorenz Roth ingår även KTH-forskarna Gunnar Tibert och Nickolay Ivchenko i forskargruppen, som går under namnet The PALS (Payload of Advanced Little Satellites).

KONTAKT
Lorenz Roth på 08 – 790 76 89 eller lorenzr@kth.se.

Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.

Matsvinn är ett problem som har diskuterats allt mer under senare år, och butiker uppmärksammas ofta för att de kasserar mycket mat. All matproduktion bidrar till olika utsläpp, till exempel växthusgasutsläpp, som har en negativ inverkan på miljön, men om maten kasseras har dessa utsläpp skett helt i onödan.

Mattias Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt vad som kastas inom avdelningarna frukt och grönt, chark, kött, mejeri och ost i sex butiker under fem år. Han har dessutom beräknat hur stora utsläpp av växthusgaser detta matsvinn bidrar till, samt vad butikerna kan göra för att minska utsläppen.

Störst svinn av frukt och grönt
Det som kasserades mest i butikerna var frukt och grönt, som stod för 84 procent av den kasserade vikten. Av detta var 77 procent reklamationer, vilket betyder att butiken inte ansåg att varorna höll tillräckligt god kvalitet och därför begärde pengarna tillbaka från leverantören. Själva varorna kastades i butikernas sopcontainrar och blev därefter uppeldade eller komposterade beroende på i vilken kommun butikerna var belägna.

Frukt och grönt var alltså det klart dominerande sortimentet när den kasserade massan vägdes, men när maten värderades utifrån sina växthusgasutsläpp ökade betydelsen av köttavdelningens svinn betydligt. Detta beror på att produktionen av kött, och då främst nötkött, ger upphov till mycket större utsläpp per kg mat än produktion av frukt och grönt. Kött stod för 30 procent av svinnets klimatpåverkan, 12 procent av det ekonomiska värdet och 4 procent av vikten.

Större svinn bland ekovaror
I avhandlingen framkom också att svinnet är större i det ekologiska sortimentet än i det övriga. Detta kan givetvis ha många orsaker, men skillnaden kunde inte förklaras av kortare hållbarhet eller större leverantörsförpackningar. Däremot visade sig omsättningen vara betydligt lägre för ekologiska varor än för de konventionella alternativen, vilket kan förklara en stor del av svinnet.

Mattias Eriksson har också beräknat hur svinnet skulle påverkas om förvaringstemperaturen i butikerna sänktes. En sänkt förvaringstemperatur skulle förlänga matens hållbarhetstid, vilket i sin tur möjliggör längre försäljningstid för butiken och lägre svinn, men temperatursänkning medför också en kostnad i form av högre elförbrukning. Bäst effekt hade sänkt förvaringstemperatur i köttavdelningar, som beräknades få en nettobesparing. För mejeriavdelningen däremot kostade åtgärden mer än den smakade, eftersom elförbrukningen förväntas öka betydligt mer än minskningen av svinnet.

Bäst att skänka bort eller röta svinnet
Slutligen undersöktes hur matsvinnet bäst tas om hand om det inte kan förhindras. Här visade sig biogasproduktion och att skänka maten till välgörenhet vara de bästa alternativen. Tyvärr kommer inget av dessa alternativ i närheten av vinsten med att minska matsvinnet och därmed förhindra onödig livsmedelsproduktion.

Avhandling
MSc Mattias Eriksson, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandlingSupermarket food waste. Prevention and management with the focus on reduced waste for reduced carbon footprint vid SLU i Uppsala.Fredagen den 20 november 2015, kl 13:00. Sal A2034, MVM-huset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Ole-Jørgen Hansen, Institutt for kjemi, bioteknologi og matvitenskap, Universitetet for miljø og biovitenskap, Ås, Norge

KONTAKT
Mattias Eriksson Institutionen för energi och teknik Avdelningen för lantbrukets teknik och system 018-67 17 32, mattias.eriksson@slu.se

Avhandlingen belyser att det finns flera olika faktorer som påverkar hur väl arbetsplatser lyckas prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten, och studierna har särskilt fokuserat på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal.

Materialet för studierna togs fram med hjälp av enkäter, fokusgruppintervjuer och kreditupplysning.

– Vi fann att de företag som är större, har en positiv säkerhetskultur samt hög kreditvärdighet generellt också har ett bättre utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Sambandet var även det omvända, att mindre företag, en negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet indikerar att en organisation också har ett sämre utvecklat SAM, säger Hasse Nordlöf,

Positiv säkerhetskultur
– En positiv säkerhetskultur kännetecknas bland annat av att varje anställd känner ett personligt ansvar för att arbeta säkert och att arbetsledningen är engagerad i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna. På arbetsplatser med positiv säkerhetskultur finns det ett sammanhållande socialt kitt som anger att arbetsmiljön och säkerheten är mycket viktig och därmed ska prioriteras, menar Hasse Nordlöf.

Avhandlingen undersökte även personers uppfattningar om i vilken mån det egna företaget prioriterar arbetsmiljön. En jämförelse av chefers och skyddsombuds uppfattningar visade att cheferna generellt ansåg att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde.

– Sammantaget ser vi att strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter inverkar på huruvida företag har möjligheter att prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten.

– De företag som vill bli bättre på arbetsmiljöarbete skulle bland annat kunna överväga att certifiera sitt arbetsmiljöarbete enligt ledningsstandarden OHSAS 18001, samt att införa en särskild budgetpost avsatt för arbetsmiljöarbetet, menar Hasse Nordlöf.

Avhandling
Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety .
Avhandlingen försvaras torsdagen den 3 december, klockan 13.00, Krusenstjernasalen, Biblioteket Högskolan i Gävle, Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Hasse Nordlöf är doktorand vid Centrum för belastningsskadeforskning vid avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och inskriven vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

KONTAKT

Hasse Nordlöf, tel: 026-64 84 57, e-post: haenof@hig.se

Vid vanlig framställning av bioetanol mals exempelvis vetekorn till pulver, som sedan kokas med vatten och enzymer för att omformas till mindre molekyler och sockerarter.

När bagerijäst tillsätts äts sockret upp och alkohol (etanol) bildas. Men eftersom jästen inte kan äta upp alla sockerarter blir det en hel del rester. Med Jorge Ferreiras metod får svampar äta upp resterna och bilda ännu mer etanol. Resterna från detta är utmärkta för att användas som djurmat.

– Jag har provat mig fram med fem olika typer av trådbildande mikrosvampar (filamentous fungi) och börjat i liten skala i labbet, säger Jorge Ferreira.

Sedan har jag fortsatt med den bästa svampen i större och större tester. Nu testas det i en reaktor som är 80 kubikmeter, och det ser lovande ut.

Metoden som han har utvecklat är särskilt lämpad för att användas när etanol produceras från råvaror som majs, sockerrör och vetekorn.

– Men jag vill testa detta i industriell skala och även för lignocellulosa, som skogsavfall, säger han.

Nu ska tester göras vid Lantmännens etanolfabrik i Norrköping.

Mer etanol plus en ny djurfoderprodukt
Han berättar att det finns minst två vinster med att använda hans metod: Dels att det går att få ut mer etanol från samma mängd råmaterial och att en ny djurfoderprodukt görs av det som blir över, och dels att metoden kan användas även för råmaterial som innehåller mer lignocellulosa.

Det finns fler fördelar med metoden. Den är ganska enkel att införa i befintliga etanolfabriker.

– Man behöver bara lägga till ytterligare ett steg i processen, och kan fortsätta använda all utrustning i fabriken, säger Jorge Ferreira.

Dessutom påverkar metoden biprodukterna så att viskositeten (”tjockleken”) minskar, vilket gör dem lättare att torka. Därför går det åt mindre energi när vätskan, etanolen, separerats och det som är kvar, djurfodret, ska torkas.

Samma mikroorganismer som gör människomat
I labbet visar han hur det hela ser ut. Vätskan som ska destilleras till etanol avskiljs genom en vanlig sil och sedan återstår en klick biomassa som ser ut ungefär som havregrynsgröt. Det kan alltså användas som djurfoder.

– Detta är rikt på protein, Omega 3 och Omega 6. Mikroorganismerna som producerar detta djurfoder används traditionellt för att producera en del jästa matvaror, som tempeh, en indonesisk sojaprodukt.

Jorge Ferreira är mycket nöjd med sin metod och pekar på dess fördelar.

– I förlängningen kan den bidra till att vi i högre utsträckning kan byta ut oljebaserade fordonsbränslen, eftersom det effektiviserar etanolproduktionen, säger han.

En kollega har gjort datorsimuleringar som visar att lönsamheten vid etanolfabriken också ökar. Och dessutom får vi fram en bra och giftfri produkt som kan användas som djurfoder. Det känns väldigt fint!

Avhandling
Integration of filamentous fungi in ethanol drymill biorefinerylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av doktoranden: Jorge A. Ferreira vid Högskolan i Borås Handledare: Professor Mohammad Taherzadeh Disputation: 13 november vid Högskolan i Borås:

KONTAKT
jorge.ferreira@hb.se, 0722-93 64 54

Människan ska fortsätta att utveckla maskinerna och hålla dem i vår tjänst, men robotarna behöver regler att hålla sig till, säger Magnus Hjelmblom, forskare vid Högskolan i Gävle.

Utvecklare av system av robotar eller intelligenta programvaror har mängder av saker att ta hänsyn till. Bland annat krävs det vissa regler och ett inbyggt system för bevakning av att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse att göra.

Utgår från algebra
– Min forskning handlar om att reglera agenternas beteende med hjälp av det jag kallar normer, vilket innefattar såväl oskrivna regler som formella regelsystem och lagar, säger Magnus Hjelmblom.

Det nya är att Magnus utgått från algebra och inte från logik som är det vanliga, och gjort det till ett instrument för att verkligen reglera beteendet på körbara system.

– Det är ett lite nytt angreppssätt och jag har utvecklat det från ett teoretiskt begrepp till något som är praktiskt användbart.

Visat att man kan skapa normer som är meningsfulla och som ger ett vettigt resultat. Algebraiska metoder är matematik i grunden och lämpar sig ofta väldigt väl för bearbetning på dator.

– Jag har utvecklat ett ramverk för att någon annan sedan ska kunna skapa en specifik applikation. För att exemplifiera så har jag också utvecklat ett antal konkreta program/applikationer som illusterar hur detta ramverk fungerar och används.

Simulerar evolutione
I ett av exemplen används en så kallad genetisk algoritm, som simulerar evolution för att utveckla något som bättre och bättre löser ett problem. Detta kan man göra dels genom att låta agenternas beteende styras dels av en enkel funktion som talar om vad agenterna vill göra och ett normativt system som talar om vad de får och inte får göra.

– Detta i kombination kan ge ganska kraftfull problemlösningsförmåga.

Maskiner får mer och mer att säga till om och blir mer och mer avancerade. Maskiner tar över allt mer av människans arbete exempelvis inom vården. Det är lätt att förstå vikten av att sådana maskiner har försetts med klara regler för vad de får och inte får göra.

Människan måste behålla kontrollen
– Så det blir så klart intressant att fundera på hur man kan reglera dessa artificiella agenters beteende.

– Maskiner är bra på många sätt och dem ska vi använda för att hjälpa oss. Men det är vi människor som ska fatta de avgörande besluten. Och vi ska utveckla bra hjälpmedel för beslutsfattare så att vi kan säkerställa att besluten blir så bra och rationella som möjligt.

Avhandling
Norm-Regulation of Agent Systems: Instrumentalizing an algebraic approach to agent system normslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vid Stockholms universitet 3 november. Handledare har varit professor Magnus Bohman, KTH, samt professor Jan Odelstad, Högskolan i Gävle.

KONTAKT

Magnus Hjelmblom, universitetsadjunkt i besluts-, risk- och policyanalys vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 86 48 E-post: magnus.hjelmblom@hig.se

Två olika olika studierna är nu publicerade i tidskriften Nature Genetics, den ena ledd från Uppsala universitet. Bägge visar på samma sak.
Det finns tre olika sorters brushanar som beter sig helt olika under lekenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Så kallade ”Independents” har färggranna fjäderkragar och huvudtofsar och försvarar revir på spelplatsen, bokstavligen med näbbar och klor.

”Satelliter” är något mindre än Independents, har nästan alltid vit krage och huvudtofs och försvarar inte revir. ”Faeders” ser ut som honor, saknar kragar och tofsar, är tydligt mindre än andra hanar och försvarar inte revir.

Independents och Satelliter genomför ett märkligt skådespel under spelet där Satelliterna tillåter Independents att dominera. Bägge typerna av hanar tjänar på detta eftersom beteendet lockar till sig honor som är redo att para sig.

Faeders får också möjlighet att para sig när andra typer av hanar är upptagna med att slåss eller interagera på annat sätt, förklarar Fredrik Widemo som disputerade på brushanarnas spelbeteenden 1995.

Tidigare studier har visat att dessa dramatiska skillnader i beteende, storlek och utseende är under strikt genetisk kontroll och bestäms av ett enskilt lokus (en specifik plats på en kromosom).

Hur är det möjligt att så komplexa skillnader mellan individer kan ha en så enkel genetisk bakgrund?
För att bringa klarhet i detta har forskarna kartlagt hela arvsmassan hos de tre olika typerna av brushanar.

– Vi upptäckte att både Satelliter och Faeders bär på en så kallad ”supergen” som inte är en gen med superegenskaper, utan ett kromosomsegment omfattande cirka 90 gener som hålls samman av en så kallad kromosominversion och där det inte sker något genetiskt utbyte mellan de kromosomvarianterna, förklarar Jacob Höglund som studerat brushanens ekologi och evolution under många år.

Skillnaden i DNA-sekvens mellan de olika kromosomvarianterna är så hög som 1.4 procent, vilket är högre än den genomsnittliga skillnaden mellan människans och schimpansens kromosomer. Detta innebär att denna inversion måste ha uppkommit hos brushanen redan för cirka fyra miljoner år sedan.

– Det står nu helt klart att Satellit och Faeder har utvecklats under miljontals år genom en evolutionär process som omfattar många genetiska förändringar i olika gener inom denna ”supergen”, förklarar Leif Andersson som har lett studien.

Supergenen innehåller bland annat fem gener som påverkar metabolismen av steroidhormoner. Enligt forskarna är det särskilt intressant att man ser en tydlig anrikning av genetiska förändringar kring HSD17B2-genen som kodar för ett enzym som omvandlar aktivt testosteron till en mer inaktiv form.

– Det är en tydlig skillnad i nivån av testosteron mellan Independents å ena sidan och Satelliter och Faeders på den andra och vi tror att detta är förklaringen, säger Jacob Höglund.

Det finns många exempel på samband mellan beteende och variation i färgteckning hos djur men det är sällan orsakssambanden blivit klarlagda. Denna studie ger nu en rimlig förklaring varför satelliterna både har förändrat beteende och nästan alltid vita kragar och huvudtofsar.

– Det beror helt enkelt på att supergenen innehåller både gener som påverkar metabolismen av könshormoner som HSD17B2 och en gen (MC1R) med en central roll för färgteckningen. Eftersom det inte sker något genetiskt utbyte mellan Independents och Satelliter i denna region så hänger egenskaperna alltid ihop, förklarar Leif Andersson.

Varför har denna otroligt fascinerande biologiska mångfald utvecklats bland brushanar?
– Att slåss för att försvara revir och få tillgång till honor är både farligt och kräver mycket energi. Detta beteende skapade en möjlighet för evolutionen av alternativa parningsstrategier där hanar inte spenderar energi på att etablera och försvara revir utan får tillgång till honor på det sätt som Satelliter och Faeders gör, förklarar Fredrik Widemo.

– Vi tror att denna evolutionära process startade för ungefär 4 miljoner år sedan när inversionen uppkom och att inversionen i sig förändrade regleringen av en eller flera gener som påverkar metabolismen av könshormon. Detta gav upphov till en primitiv form av Satellit/Faeder som sedan har utvecklats steg för steg när nya fördelaktiga mutationer för de alternativa strategierna uppkommit, avslutar Leif Andersson.

En video som illustrerar hur independents, satelliter och faeders beter sig under brushane-spelet finns tillgänglig på hemsidan för Science for Life Laboratorylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Videoklippet baseras på en film inspelad i Karesuando av NHK, Japanese Broadcasting Company.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

KONTAKT
Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, tel: 070-514 49 04, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se Professor Jacob Höglund, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala Universitet, tel: 070-425 01 26, e-post: Jacob.Hoglund@ebc.uu.se Docent Fredrik Widemo, inst. för vilt, fisk & miljö, SLU, tel: 070-339 93 50, e-post: Fredrik.Widemo@slu.se

Axelproteskirurgi har utvecklats snabbt de senaste decennierna. En ny avhandling har utvärderat hållbarheten och benstabiliteten hos så kallade TESS-proteser, ett relativt nytt oskaftat axelprotessystem där endast ledkulan ersätts, vilket innebär ett mindre ingrepp i benet. TESS-proteser introducerades i Frankrike 2004 och Sundsvalls sjukhus var 2007 bland de första i landet att börja använda dem.

– I början fanns en viss oro om TESS-proteserna var lika stabila och hållbara som de skaftade. Vi har jämfört patienter som fått skaftade axelproteser med dem som fått oskaftade proteser och kunnat visa att de två systemen är likvärdiga hos patienter med god benkvalité. I en annan studie har vi dessutom kunnat konstatera att TESS-proteser kan hjälpa till att återställa axelanatomin, säger Bakir Kadum, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och författare av avhandlingen.

Avhandlingen har som första studie också utvärderat hur väl TESS-proteser underlättar återställning av axelanatomin. Resultaten visar att oskaftade proteser kan vara till hjälp för att återställa axelanatomin och nu inleds vidare forskning för att undersöka vad detta innebär för patienter.

Mindre benförlust
Den största fördelen med TESS-proteser är att de i jämförelse med skaftade proteser leder till mindre benförlust när de sätts in och är dessutom lättare att bytas ut.

Utöver sina doktorandstudier så arbetar Bakir Kadum som kirurg på ortopedkliniken på Sundsvalls sjukhus.

Avhandling
Total Shoulder Arthroplasty: clinical and radiological studies on the implant positioning and fixationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om disputationen
Fredagen den 20 november försvarar Bakir Kadum, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling Axelproteskirurgi: Kliniska och radiologiska studier om positionering och fixering av proteskomponenter. (Engelsk titel: Total shoulder arthroplasty: Clinical and radiological studies on the implant positioning and fixation.) Opponent: Professor Lars Adolfsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, Linköping. Huvudhandledare: Göran Sjödén. Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Sundsvall sjukhus

 KONTAKT
Bakir Kadum Doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Telefon: 076-231 6196 E-post: bakir.kadum@lvn.se

Sverige har generellt en hög täckningsgrad, och en lång tradition, när det gäller barnvaccinationer – med tydligt positiva effekter för barns hälsa.

År 2012 infördes vaccination mot Humant Papillomvirus (HPV, se fakta) för flickor 10-12 år i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Täckningsgraden är dock betydligt lägre än för övriga vacciner, något som kan ha samband med att vacciner varit omdiskuterade inom vissa grupper under senare tid.

Syftet med avhandlingen har varit att upptäcka faktorer som hindrar respektive främjar det nationella HPV-vaccinationsprogrammet för att på sikt öka täckningsgraden och därmed minska förstadier till HPV-relaterad cancer.

Oro för biverkningar
Tidigare studier har visat att faktorer som påverkar föräldrars val bland annat är oro för biverkningar samt att det finns kulturella skillnader. Man har också visat att skolsköterskans roll är viktig.

I Maria Grandahls avhandling intervjuas vårdnadshavare, skolsköterskor och invandrarkvinnor om HPV-vaccinationer, genom enkät eller med djupintervjuer. Hon har även undersökt effekten av att göra en utbildningsinsats genom en randomiserad interventionsstudie där cirka 800 elever från fem landsting ingick.

En grupp fick extra information om HPV, medan den andra fick ett vanligt hälsosamtal (kontrollgrupp).

– Den studien visade en positiv effekt av extra information på inställningen till HPV-vaccin, särskilt gällde det elever med invandrarbakgrund. Det påverkade även hur eleverna såg på risken att drabbas av HPV och på att använda kondom med ny partner, säger hon.

Ökade arbetsbördan
Bland dem som fått extra information var det också fler som valde att vaccinera sig. Intressant var också att nära 80 procent (76.6 %) av skolsköterskorna menade att det statliga ekonomiska stödet inte använts för omkostnader till HPV-vaccinationerna.

Majoriteten (67 %) tyckte att vaccinationerna var tidskrävande och hade ökat arbetsbördan. Nästan åtta av tio hade kontakts av föräldrar som hade frågor, de flesta handlade om vaccinets säkerhet och effekt och flickans unga ålder. De som arbetade på skolor där stödet använts för en extra skolsköterska eller mer arbetstid hade en mer positiv attityd till programmet.

Maria Grandahl konstaterar att införandet av en ny vaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet kräver adekvata förutsättningar med tydlig fortbildning av skolsköterskor innan implementering. Skolsköterskans information till föräldrar och elever är mycket viktig.

Forskningsomgång om HPV-vaccin
– Det är även viktigt att bevaka att de statliga ekonomiska bidragen används för dess syfte; att främja ett välfungerande vaccinationsprogram. Liksom att beakta kulturella och socio-ekonomiska skillnader för att säkerställa en hög täckningsgrad och minska HPV-relaterad cancer, säger hon.

Hon hoppas också att den stora forskningsgenomgånglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som gjorts nyligen om HPV-vaccin och kunde avskriva ökad risk för sjukdomar som ibland nämns av oroliga föräldrar kan minska ogrundade rykten om HPV-vaccin (referenser: Arnheim-Dahlström et al BMJ 2013; Langer-Gould et al JAMA Neurology 2014, samt den nya rapporten från The European Medicines Agency’s Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, PRAC)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fakta
Humant Papillomvirus (HPV) är en mycket vanlig sexuellt överförbar infektion. Det finns cirka 200 olika typer av HPV varav de flesta är harmlösa och läker spontant, men vissa är onkogena. HPV nr 16 och 18 beräknas orsaka 70 procent av all livmoderhalscancer och har även samband med cancer i mun och hals, ändtarm, vagina och penis. HPV 6 och 11 orsakar de flesta fall av kondylom. En HPV-infektion är så vanlig att de flesta sexuellt aktiva någon gång i livet drabbas av en infektion. HPV-infektioner är vanligast bland ungdomar och unga vuxna. Studier har visat att ungdomar har mycket låg kunskap om sambandet mellan sexualvanor, HPV och cancer och det har framhållits att ungdomar behöver få kunskap om detta samband.

Avhandling
Prevention of Human Papillomavirus in a school-based settinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

KONTAKT

Maria Grandahl, mobil: 070-892 25 81, maria.grandahl@pubcare.uu.se

Johanna Nilsson är textilkonservator vid Livrustkammaren där dräkter och föremål med kunglig historisk anknytning är en viktig del av museets samlingar.

− Dräkterna är efterfrågade av museer världen över och är ofta på resa. Inför utlån och utställningar hanteras de sköra dräkterna varsamt av konservator, men även en försiktig hantering innebär ett visst slitage, säger Johanna Nilsson vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Testade olika konserveringsmetoder
I sin avhandling har Johanna Nilsson testat olika konserveringsmetoder. Den ena metoden innebär att ett nytt tyg läggs in under det trasiga historiska tyget och sys fast med läggsöm, den andra metoden att man använder förstygn. Den tredje metoden innebär att en tunn silkeslöja sys fast över det historiska tyget, så kallat crepeline.

− För att få försöksmaterial att utföra testerna på blev ett första steg att hitta en metod att åldra siden så att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt.

Johanna Nilsson visar provtagning från Gustav II Adolfs tröja. Den ingår i kröningsdräkten av vit sidenatlas från 1617, som bl a består av tröja och byxor. I en ny doktorsavhandling,vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, utforskar Johanna hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras. Foto: Erik Lernestål

Skapade gamla sidenprover för vetenskaplig undersökning
För att kunna framställa sidenprover som likande gammalt siden, använde Johanna Nilsson Gustav II Adolfs kröningsdräkt från år 1617 och Karl X Gustavs kröningsdräkt från år1654 som referens. Arbetet gjordes tillsammans med forskare på KTH. Att värma standardsiden i 125˚C i 42 dygn var den metod som fungerade bäst.

Både sidenprover med nötningsskador och revor undersöktes sedan. Resultaten visade att, när konserveringarna tagits bort från provlapparna efter tvätt och tumling, höll de nötta provlapparna som konserverats med crepeline bäst.

− Slutledningen är att mycket skört siden helst ska konserveras med crepeline, säger Johanna Nilsson.

Även estetisk kvalitet undersöktes
I avhandlingen undersöktes också vad som avgör att en konservator upplever en konservering som estetiskt tilltalande. Det arbetet gjordes tillsammans med en forskare inom psykologi vid Stockholms universitet. Utifrån fotografier av konserverade föremål fick 34 svenska textil­konservatorer göra en bedömning. Analysen visade att av flera faktorer som undersöktes så var samstämmighet och fullständighet de två faktorer som beskriver estetisk kvalitet, enligt textilkonservatorer.

− Det innebär att konserveringen ska stämma överens med föremålet som konserverats och att ingen skada på föremålet lämnats okonserverat.

Avhandling
Ageing and Conservation of Silk- Evaluation of Three Support Methods Using Artificially Aged Silk

Film
Sömnadskonservering med läggsöm, förstygn och crepeline (film som en del av avhandlingen)

Kontakt
Johanna Nilsson, textilkonservator vid Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Tel: 076- 128 02 56, E-post: johanna.nilsson@lsh.se

På katetrar, proteser och olika medicinska implantat bildas lätt bakteriebeläggningar. Dessa bakteriella biofilmer kan orsaka allvarliga och i värsta fall livshotande infektioner: bara i USA drabbas omkring 1,7 miljoner människor av infektioner orsakade av biofilmer varje år, och omkring 100 000 människor beräknas dö till följd av infektionen.

Biofilmerna kan inte behandlas med antibiotika. Genom att istället flytta fokus från bakterierna till människokroppens förmåga att hantera infektioner har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, utvecklat en metod som i laboratorieförsök och i studier på möss visat sig kunna förhindra att biofilm bildas.

Forskningen koncentrerar sig på de biologiska strukturer som hjälper bakterierna att frodas, och tar fasta på att biofilmen måste ha förankring för att kunna växa.

– I tidigare studier har vi kunnat visa att bakterier ”lurar” blodet att levra sig vid katetern, vilket skapar en sorts byggnadsställning av mikroproppar som stödjer den växande biofilmen, säger Tao Jin, specialistläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

– Vi antog att om vi tvingade kroppen att börja lösa upp dessa små blodproppar skulle vi också kunna förhindra att biofilm från att utveckla sig – och det fungerade, säger kollegan Jakub Kwiecinski.

Mikroskopbild av biofilm skapad av S. aureus bacteria.
Mikroskopbild av biofilm skapad av S. aureus bacteria.

I studierna använde forskarna ett ämne kallat tissue plasminogen activator, samt Staphylococcus aureus som är den bakterie som orsakar flest infektioner på världens sjukhus.

– Resultaten visar att ämnet ökar kroppens produktion av ett propplösande protein, som bryter sönder byggnadsställningen, vilket stoppar bildandet av en biofilm och förhindrar infektion, säger Jakub Kwiecinski.

Eftersom även andra bakterier manipulerar blodets förmåga att levra sig är ämnet enligt Göteborgsforskarna med största sannolikhet effektivt även vid andra infektionstyper.

– Men det här är ett helt nytt koncept för att behandla dessa infektioner, vilket innebär att det kommer ta tid och krävas fler studier innan metoden eventuellt kan tillämpas kliniskt, säger Tao Jin.

Artikel
Tissue plasminogen activator coating on implant surfaces reduces Staphylococcus aureus biofilm formation (Applied and Environmental Microbiology)

Kontakt
Tao Jin
, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-3429710 eller 0737 797402, tao.jin@rheuma.gu.se
Jakub Kwiecinski, tidigare doktorand och postdoc vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universite

t, numera The University of Iowa, USA, jakub.kwiecinski@rheuma.gu.se

Studien som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine har letts av professor Mikael Benson och universitetslektor Mika Gustafsson vid Centrum för individualiserad medicinering.

– Vi angriper ett av sjukvårdens största problem, som leder till stort lidande och enorma kostnader för mediciner och läkemedelsutveckling. En viktig orsak är att behandling ofta inleds först när patienten har tillräckligt många symtom för en diagnos med konventionella metoder, säger Mikael Benson.

Den nya strategin bygger på att analysera T-celler, en typ vita blodkroppar som ständigt patrullerar i kroppen för att bekämpa mikrober eller läka skadad vävnad. Det innebär att de tidigt känner av förändringar vid ett stort antal olika sjukdomar.

Samtidig analys av 20 000 gener
Forskarteamet undersökte genaktiviteten hos T-celler från tio inflammatoriska, maligna och metabola sjukdomar. Undersökningen gjordes med en teknik som möjliggör samtidig analys av alla människokroppens 20 000 gener. Resultaten visade att genaktiviteten vid alla sjukdomarna skilde sig från friska prov.

Därefter konstruerades med hjälp av bioinformatik en matematisk modell för genaktivering av T-celler, som användes för att identifiera de gener som startar aktiviteten.

– Vi antog att sådana gener skulle kunna användas för att ställa tidig diagnos. För att testa detta undersökte vi T-celler från tidiga, symtomfria stadier av multipel skleros och pollensnuva. Det bekräftade att dessa gener kan fungera som sjukdomsmarkörer även när patienten inte har några symtom, säger Mika Gustafsson.

Artikelförfattarna föreslår att dessa gener prövas diagnostiskt i stora studier – till exempel den som på initiativ av president Obama ska följa en miljon amerikaner under flera år.

– En allt tidigare diagnostik bidrar till effektivare behandling. I förlängningen kommer detta att öka intresset för regelbundna hälsokontroller med syftet att tidigt upptäcka och behandla eller förhindra sjukdom, på samma självklara sätt som vi ser på bilprovning och bilservice. Egentligen är det konstigt att vi har ett effektivare sätt att hantera bilars hälsa än vår egen, säger Mikael Benson.

Artikel: A validated gene regulatory network and GWAS identifies early regulators of T-cell associated diseases av M. Gustafsson, M. Benson et al. Science Translational Medicine 11 november 2015, Vol. 7, Issue 313, DOI: 10.1126/scitranslmed.aad2722

Kontaktinformation:
Mikael Benson, professor, mobil 072-2276505, mikael.benson@liu.se
Mika Gustafsson, universitetslektor, mobil 0736-900993, mika.gustafsson@liu.se

Beräkningsinriktad teoretisk fysikalisk kemi är en vetenskap som kombinerar teoretisk modeller från fysiken med kemiska fenomen och datorsimuleringar.

I sin avhandling analyserar Yang Huang variationen av spinn-latticerelaxation-hastigheter erhållna från kärnspinnresonansexperiment vid olika magnetfältstyrkor, så kallad NMRD-mätning.

Systemen som studerats är datorsimuleringar av vattendynamik i ett protein (PRXV), det syreproducerande komplexet i fotosystem II, och en joniska vätska (BMIM[PF6]) samt vatten i zeoliten ZSM-5 kanaler.

– För att kunna reda ut hur molekyler rör sig i komplexa system kräver analysen av NMR-relaxationshastigheter att datorsimuleringar (MD) och teoretiska modeller kombineras ihop, säger Yang Huang. Molekyl datorsimuleringar(MD) används som ett komplement till de experimentella resultaten för att få en mer detaljerad molekylär bild.

Kombinationen av olika metoder ger en mer nyanserad bild av hur vatten molekylerna rör sig i och omkring proteiner och allmänt hur molekylers rör sig i vätskor.

Avhandling
Torsdagen den 26 november försvarar Yang Huang, kemiska institutionen vid Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Analysis of NMR Spin-lattice Relaxation Dispersion on Complex Systemslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Svensk titel: Analys av NMR spinn-lattice relaxations dispersion på komplexa system. Disputationen äger rum klockan 10 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Arnold Maliniak, Institutionen för material och miljökemi, Stockholms universitet.

Kontaktinformation:

Yang Huang, kemiska institutionen Telefon: 090-786 63 43 E-post: yang.huang@umu.se

Genvarianten apolipoprotein ε4, ofta förkortad som APOE ε4, hör till en av neuropsykiatrins viktigaste biomarkörer. Genvarianten har en vetenskapligt bekräftad koppling till Alzheimers sjukdom, där personer som bär på genen både har en ökad risk att bli sjuk, drabbas tidigare och får en snabbare utveckling av symtomen. Genvarianten kopplas också till åderförkalkning och andra kardiovaskulära sjukdomar.

Forskare vid Göteborgs universitet kan nu via den longitudinella H70-studien visa att äldre personer som bär på APOE ε4 dessutom löper en ökad risk att utveckla depression.

Tydligt samband
Genom att följa totalt 839 svenskar i åldrarna 70-92 år under fem år kunde forskarna se ett bekräftat samband mellan förekomst av APOE ε4 och framtida depression. Sambandet kvarstod även när forskarna uteslutit personer som utvecklat demens.

– Depressioner är ett ofta förbisett hälsoproblem hos äldre. Genom att använda genvarianten som en markör skulle vi kunna identifiera äldre personer som löper risk att utveckla depression eller demens, och därigenom kunna förebygga och behandla på ett tidigare stadium, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Studien är enligt Göteborgsforskarna den första som kopplar genvarianten till depression i en longitudinell befolkningsstudie.

Artikeln ”A 9-year prospective population-based study on the association between the APOE ε4 allele and late-life depression in Sweden” publiceras i tidskriften Biological Psychiatry den 15 november.

Länk till artikel: http://bit.ly/1RNEJmv

Kontaktinformation:
Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, silke.kern@neuro.gu.se

Enligt svensk lag ska skolmåltiderna som serveras i grundskolan vara näringsriktiga, baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Hittills har det varit oklart om barn får i sig den mängd energi och näring som det är avsett från skolluncherna.

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Food & Nutrition Research har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden studerats. Studien är ett samarbete mellan institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet och Livsmedelsverket. Studien är unik i sitt slag, då resultatet är baserat på data från Riksmaten – barn, vilket är en stor nationell kostundersökning med ett representativt urval.

Kan bli bättre
Sammantaget deltog 1840 barn i årskurs 2 och 5 och barnens medelintag från de registrerade skolmåltiderna jämfördes mot referensvärden baserade på Nordiska näringsrekommendationer. Barnen konsumerade nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelverkets råd för skolmåltiden.

Det finns dock utrymme för förbättringar, framför allt avseende intaget av mättat fett och salt, vilket översteg referensvärdena. Intaget av fibrer, fleromättat fett, vitamin D och järn var för lågt i förhållande till referensvärdena.

Måltidsmiljön också viktig
– Studien visar att skolmåltiden i stort bidrar med avsedd mängd energi och näring, det vill säga att barn nära nog äter den mängd mat de behöver vid skollunchen. Utrymme för förbättringar finns givetvis, men en del av resultaten kan dock sannolikt tillskrivas att barnen själva väljer hur mycket och vilken mat de ska äta. Fiberintaget är exempelvis beroende av om barnen väljer att äta knäckebröd och grönsaker eller inte, säger studiens försteförfattare Christine Persson Osowski.

Det är alltså inte bara viktigt att skolmåltiden är näringsriktig, utan maten och måltidsmiljön behöver även vara ändamålsenlig för att barnen ska äta tillräckligt mycket av en varierad skollunch.

Kontakt

Christine Persson Osowski, Fil. Dr., leg. Dietist, institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se telefon arbete: 018-471 23 28, Mobil: 0766-517 221