Vad händer i hjärnan när vi tänker och vilka beståndsdelar bygger upp en tanke? Lundaforskare har tagit ett stort steg mot en förståelse av denna centrala frågeställning.

Sedan 1980-talet har en allmän uppfattning bland hjärnforskare varit att hjärnan har ett system som gör att hjärnans aktivitet hålls på en så låg nivå som möjligt, med bibehållen funktion. Detta kallas sparse coding. Anton Spanne och Henrik Jörntell ifrågasätter denna doktrin i en nypublicerad studie i Trends in Neurosciences.

– Vi visar att tidigare fynd som indikerar att hjärnan har en sparse coding-mekanism inte stämmer, säger Henrik Jörntell. Våra slutsatser är kontroversiella och kommer säkert att bli omdiskuterade.

Analyserar tankarnas beståndsdelar
Den viktigaste observationen forskarna gjort är att hjärnan istället har ett mycket stort antal kopplingar mellan nervceller som är aktiverbara när vi tar in och bearbetar intryck. Lundaforskarna har dragit dessa slutsatser baserat på dels genomgångar av tidigare forskningspublikationer, dels egna experiment.

– Om sparse coding skulle gälla innebär det en rad olika negativa konsekvenser för hjärnan. Den största och viktigaste konsekvensen är att hjärnan då inte skulle kunna generalisera, utan bara lära sig exakt det som händer vid ett specifikt tillfälle. Istället menar vi att ett stort antal kopplingar mellan våra nervceller bibehålls aktiverbara för att hjärnan ska kunna lära sig saker på rimlig tid när vi letar samband mellan olika företeelser i vår omvärld. Att kunna generalisera är den viktigaste egenskapen för inlärning, fortsätter Henrik Jörntell

Förstå vad som går fel vid sjukdomar
Dessutom visar studien att en tidigare negligerad grupp av nervceller, olika typer av så kallade inhibitoriska nervceller, har mycket stor betydelse för hög minneskapacitet.

När man vet mer om hur hjärnan fungerar kan man på ett mer precist sätt se hur funktionen störs vid olika sjukdomar. Fynden kan användas för att ge en detaljerad förståelse av vad som går fel vid till exempel demens eller amnesier och inlärningssvårigheter och kan även få betydelse för att finna nya behandlingsvägar efter exempelvis en stroke.

Studien publiceras i Trends in Neurosciences, Questioning the role of sparse coding in the brain, Anton Spanne, Henrik Jörntell.

Kontaktinformation
Henrik Jörntell, henrik.jorntell@med.lu.se, 046-222 77 64

Resultaten kan vara användbara för polis och underrättelsetjänst när de ska bedöma sanningshalt i förhör. Undersökningen bygger på experiment där en grupp försökspersoner skulle planera en icke-kriminell handling och en annan grupp skulle planera ett fingerat brott.

Alla fick två uppsättningar frågor; dels förväntade frågor om vilka avsikter man hade, dels oväntade frågor om hur de planerade utföra handlingen.

– Det visade sig att de oväntade frågorna förstärkte skillnaden mellan sanningssägare och lögnare. Svaren på de oväntade frågorna från dem som talade sanning var längre, mer detaljerade och tydligare, säger Tuule Sooniste som skrivit avhandlingen.

Försökspersonerna fick också jobba tillsammans i par eller fyra och fyra. I intervjuer därefter var det tydligt att sanningssägare var mer samstämmiga än lögnarna i sina svar på oväntade frågor. Men i svaren på förväntade frågor fanns det inte någon skillnad.

– Lögnare pratade också mer om varför de ville uppnå målet, medan sanningssägare fokuserade mer på att berätta om hur målet skulle uppnås. En ytterligare komponent i avhandlingen var att jämföra en standardintervju med metoden kognitiv intervju, en intervjuform som bland annat går ut på att den intervjuade återberättar tankar och känslor i samband med en specifik händelse och återger alla minnen utan att sålla stort från smått. Resultatet visade att med kognitiv intervju i kombination med oväntade frågor förstärktes skillnaderna mellan sanning och lögn.

– Övergripande visar resultaten att strategiska förhör kan ge ledtrådar till vad som är falska och vad som är sanna avsikter. Att använda oväntade frågor förstärker skillnaderna mellan de som ljuger och de som talar sanning. Och om man analyserar svar på förväntade frågor är det till hjälp att fokusera på svarens specifika innehåll, hur och varför målet skulle uppnås, säger Tuule Sooniste.

Läs mer om avhandlingen:
Avhandlingens titel är Discriminating Between True and False Intentions: Questions to Pose and Cues to Use.

Kontaktinformation
Tuule Sooniste, tel: 072-5408960, tuule.sooniste@psy.gu.se

– Populärkultur ändrar platsers popularitet och hur de beskrivs i guideböcker och marknadsföringsmaterial, säger Maria Månsson vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

I sin avhandling har Maria Månsson använt sig av kyrkan Rosslyn Chapel i Skottland som figurerar i Da Vinci-koden och som därefter blivit en turistattraktion. Att hon just valde den platsen beror på att hon ville illustrera ett fenomen som blivit allt viktigare inom besöksnäringen. Nämligen att populärkultur kan påverka och förändra beskrivningen av en plats och på det sättet generera en större effekt på vilket sätt platsen uppfattas av besökande turister.

Avhandlingen visar också att populärkultur kan påverka turisternas beteende/aktiviteter när de besöker en plats.

– Jag har tittat på guideböcker och hur de beskrev kyrkan Rosslyn Chapel innan Da Vinci-koden gjordes om till film och hur guideböckerna beskrev platsen efteråt. Det är en väldigt stor skillnad. Innan filmen kom ut så nämndes kyrkan knappt, men tittar du i de senaste guideböckerna så nämns den som en av de viktigaste platserna i Skottland, säger Maria Månsson.

Statistiken över antalet besökare vid Rosslyn Chapel visar sitt tydliga spår. Innan Da Vinci-koden publicerades 2003 hade kyrkan runt 35 000 besökare. Efter att filmen hade haft premiär 2006 ökade antalet till runt 170 000 besökare per år. Idag har kyrkan runt 140 000 besökare per år. Men det är inte enbart filmer och litteratur som påverkar platsers popularitet. I Maria Månssons forskning framkommer även att den vanliga turisten, genom att vara aktiv i sociala medier, tagit en ny och gratis roll i dagens marknadsföring. Om slutsatserna i avhandlingen säger Maria Månsson så här:

– Att turistorganisationer kan öka kännedomen om sina destinationer genom att lägga till populärkulturella element till sina medieprodukter. Men där är det viktigt att förstå att det är en samverkan mellan flera faktorer som oftast skapar effekter. Ta till exempel filmerna om Sagan om ringen, som genererade turism till Nya Zeeland, de bygger på en trilogi av böcker som redan är superkända och så bygger man vidare på det, säger Maria Månsson.

Läs/ladda ner avhandlingen:
Mediatized tourism – The convergence of media and tourism performances

Kontaktinformation
Maria Månsson, Forskare Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet Epost: maria.mansson@ism.lu.se Tel: 042-356653

I fjol rapporterade en forskargrupp från Harvarduniversitetet i Boston, USA, att Viagra, ett läkemedel mot impotens av typen fosfodiesterashämmare, PDEi, ökade risken för malignt melanom, som är en typ av elakartad hudtumör. Man tolkade detta som att läkemedlet stimulerade tillväxten i melanomceller.

Forskare från Umeå i samarbete med forskare i Uppsala, Lund och New York, publicerar idag en undersökning i den medicinska topptidskriften Journal of the American Medical Association, JAMA, som motsäger dessa fynd.

– Vår studie visar att redan uttag av ett enda recept för någon av de tre PDEi läkemedlen Viagra, Cialis och Levitra var förenat med en statistiskt säkerställd riskökning för melanom och det talar emot ett biologiskt samband, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Umeå universitet som lett undersökningen.

Studien visar dessutom att risken var högst för tidiga, ytliga melanom, vilket också talar mot ett orsakssamband mellan PDEi och melanom. Undersökningen visar dessutom att män som tog ut dessa recept var friskare och hade högre utbildning och högre inkomst än andra män, vilket inte är överraskande eftersom dessa läkemedel inte omfattas av läkemedelsförmånen, det vill säga inte är rabatterade. Undersökningen som var mer 30 gånger större än den amerikanska studien gjordes bland annat med hjälp av data från Läkemedelsregistret, Melanomregistret och flera andra sjukvårdsregister och demografiska databaser.

– Vår undersökning talar för att män som använder impotensläkemedel solar mer, är mer hälsomedvetna och oftare söker vård för små hudförändringar, vilket medför att de har högre risk att få diagnosen melanom. Resultaten talar emot att dessa läkemedel stimulerar tillväxten av melanomceller. Starkt solljus är den viktigaste riskfaktorn för melanom så det bästa skyddet mot melanom är att skydda sig mot stark UV-bestrålning avslutar Pär Stattin.


Läs om studien i Jama:
Use of Phosphodiesterase Type 5 Inhibitors for Erectile Dysfunction and Risk of Malignant Melanoma, Journal of the American Medical Association, JAMA, 2015;313(24):1-7. DOI:10.1001/jama.2015.6604

Kontaktinformation
Pär Stattin Telefon: 073-620 52 51 E-post: par.stattin@umu.se

Fiskar med större hjärnor och högre intelligens hade högre uttryck av Angiopoietin-1 (Ang-1), och när genuttrycksnivåerna hos Ang-1 sänktes experimentellt skapades fiskar med mindre hjärnor. Trenderna uppvisades hos två mycket obesläktade fiskarter, guppyn (Poecilia reticulata), och zebrafisken (Danio rerio). Resultaten tyder på att Ang-1 är viktig för hjärnans utveckling och funktion hos många fiskar.

Studien som publicerades i nätupplagan av tidskriften ”Proceedings of the Royal Society – Biological Series”, har identifierat den underliggande genetiska arkitekturen bakom naturlig variation i hjärnstorlek och kognitiva förmågor. Resultaten kan betyda att Ang-1 är viktig för hjärnans utvecklig även hos andra ryggradsdjur, inklusive människan, men ytterligare forskning krävs innan det kan fastställas, enligt forskarna bakom studien.

Selektionslinjer med olika stora hjärnor hos guppies med påvisade skillnader i intelligens, framtagna av Niclas Kolm och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet, användes för första steget i studien; en genuttrycksanalys av alla gener i fiskarnas arvsmassa. Det var en 10 procentig skillnad i hjärnstorlek mellan fiskarna i analysen och bara en enda gen, Ang-1, uttrycktes olika mellan fiskar med stora respektive små hjärnor. Påföljande steg i studien med nedreglering av Ang-1 hos zebrafisksembryos av professor Pertti Panulas forskargrupp vid Helsingfors Universitet bekräftade att Ang-1 är viktig för hjärnans storlek.

– Vi blev förvånade över att en enda gen var uppreglerade hos guppies med stora hjärnor. Eftersom hjärnan är ett så komplext organ trodde vi att genetiken bakom hjärnans storlek skulle vara komplicerad, men våra resultat tyder på att hjärnans storlek kontrolleras genom en relativt enkel genetisk mekanism, säger Judith Mank, professor vid University College of London.

Proteinet som Ang-1 kodar för har en viktig roll i bildandet av blodkärl och hjärnceller hos många ryggradsdjur vilket tyder på att genen kan spela en stor roll för hjärnans storlek och funktion hos andra djur, även hos människor.

– Andra gener kan också vara viktiga för hjärnans storlek tidigt i den embryonala utvecklingen men inga andra gener hade någon skilllnad i genuttryck mellan vuxna individer med små eller stora hjärnor. Framtida studier kommer att utföras för att lösa gåtan om även andra gener kan spela roll på embryostadiet, säger Niclas Kolm, docent vid Stockholms Universitet.

– Vi vet ännu inte om Ang-1 är viktig för människohjärnans storlek och storleksvariation – denna gen ingår inte bland de typiska gener som studeras i forskning på människohjärnans storlek – men eftersom genen är viktig för bildandet av nya blodkärl även hos människor så kan det finnas en koppling eftersom större hjärnor kräver högre blodtillförsel, särskilt under tillväxt och under många av hjärnans funktioner. Dessa mönster ger oss möjlighet att studera Ang-1 och dess funktion hos olika ryggradsdjur, säger Judith Mank, professor vid University College of London.

Kontaktinformation
Niclas Kolm, docent, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0730-98 08 09, e-postniclas.kolm@zoologi.su.se

Nervceller är isolerade från varandra och kommunicerar med hjälp av kemiska signaler, så kallade signalsubstanser eller neurotransmittorer. I nervcellen omvandlas signalsubstanserna till elektriska impulser som färdas längs med cellens membran tills de når andra änden av cellen. Där omvandlas den elektriska signalen till kemiska signaler, som förs vidare till nästa cell.

För att påverka kommunikationen mellan nervceller hos människa använder man idag elektrisk stimulering. Men nu har forskare vid Swedish Medical Nanoscience Center vid Karolinska Institutets institution för neurovetenskap, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, byggt en liten organisk bioelektronisk komponent, som kan känna av kemiska signaler och sedan skicka dessa vidare till mänskliga celler.

– Vår konstgjorda nervcell är gjord av konduktiva polymerer, alltså en form av plast som leder ström. På samma sätt som mänskliga nervceller känner den konstgjorda cellen av förändringar i en kemisk signal, som sedan omvandlas till en elektrisk signal. Via elektronisk mjukvara och hårdvara kan signalen skickas vidare till önskad plats, där en omvandling sker till en kemisk signal som nu kan verka på nästa cell. Vi illustrerar detta med frisättning av neruotransmittorn acetylkolin, vars effekt på mänskliga celler kan följas i ett mikroskop, säger Agneta Richter-Dahlfors, forskningsledare och professor i cellulär mikrobiologi.

Forskarna hoppas att deras innovation, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Biosensors & Bioelectronics, ska kunna förbättra behandlingar av neurologiska sjukdomar som idag är beroende av det traditionella sättet att elektriskt stimulera nervceller. Den nya tekniken gör det möjligt att stimulera nervceller mer specifikt med hjälp av signalsubstanser av betydelse för olika funktioner i kroppen. I framtiden skulle detta till exempel kunna hjälpa läkare att kringgå skadade nervceller och återskapa normal funktion.

– Än så länge är vår konstgjorda nervcell förhållandevis stor, men med hjälp av modern nanoteknik man vi minska storleken och så småningom kan det bli ett implantat som man kan operera in i patienten. Vi tror att man i framtiden ska kunna placera delen som känner av de kemiska signalerna i en del av kroppen och koppla den trådlöst så att signalsubstanser levereras i en annan del av kroppen. Denna typ av autoreglering eller fjärkontroll öppnar nya och spännande möjligheter för forskning och utveckling av behandlingar av neurologiska sjukdoma, säger Agneta Richter-Dahlfors.

Forskningen har finansierats med stöd av Carl Bennet AB, VINNOVA, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Swedish Brain Power, Knut och Alice Wallenbergs  Stiftelse, Kungliga vetenskapsakademien samt  Önnesjöstiftelsen.

Publikation: 
“An organic electronic biomimetic neuron enables auto-regulated neuromodulation”, Daniel T. Simon, Karin C. Larsson, David Nilsson, Gustav Burström, Dagmar Galter, Magnus Berggren, Agneta Richter-Dahlfors, Biosensors & Bioelectronics, first online 22 April 2015, Volume 71, 15 September 2015, Pages 359–364.

Kontaktinformation
Agneta Richter-Dahlfors, professor, forskningsledare Swedish Medical Nanoscience Center Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 08 524 874 25 E-post: Agneta.Richter.Dahlfors@ki.se Benjamin Libberton, postdoc, kommunikationsansvarig Swedish Medical Nanoscience Center Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 0737259236 E-post: Benjamin.Libberton@ki.se

Varnhem med klosterruinen och den stora kyrkan är en av Västergötlands mest historiskt värdefulla miljöer. Anledningen till att klostret byggdes just här var den donation som ”fru Sigrid”, en kvinna från den västgötska aristokratin, gjorde när storgården Varnhem skänktes till munkarna omkring 1150.

Här bedriver Västergötlands museum sedan 2005 ett arkeologiskt forskningsprojekt kallat ”Varnhem innan munkarna kom”. En kyrkogrund med omgivande begravningsplats har grävts ut och resultaten ger en helt ny bild av Västergötlands kristnande. Dateringarna av gravarna är sensationellt tidiga.

− Det är fantastiskt spännande att vi har funnit kristna gravar från vikingatiden som visar att religionsskiftet i området skedde redan under 900-talet, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum.

Den första kyrkan i Varnhem var av trä, men den ersattes snart av en stenkyrka. Här finns bevarade stenväggar från ca 1030-1040-talen, de äldsta vi känner till i Skandinavien norr om Danmark. Att bygga i sten var en helt ny teknik i området. Endast de allra rikaste och mäktigaste hade råd och möjlighet att genomföra ett sådant projekt i Västergötland på 1000-talet.

Nu har arkeologerna inlett årets utgrävning vid den 1000-åriga kyrkoruinen i Varnhem. Under två veckor är utgrävningsområdet fullt med ett 50-tal arkeologistudenter från Göteborgs universitet som ska tränas både i arkeologisk dokumentation och i att guida och berätta om fynden för de många besökarna som kommer hit.

− Det är en häftig upplevelse för studenterna att få vara med och gräva på en av de arkeologiskt mest spännande platserna i Sverige, säger forskaren Tony Axelsson, ansvarig för fältkurserna på Göteborgs universitet.

Vid årets undersökning som precis inletts ska arkeologer från Göteborgs
universitet och Västergötlands museum kartlägga den stora
begravningsplatsen runt ruinen och fortsätta arbetet med att gräva ut
gravar.

Kontaktinformation
Tony Axelsson, Göteborgs universitet, telefon: 070-585 44 94, e-post: tony.axelsson@gu.se. Maria Vretemark, Västergötlands museum, telefon: 070-223 26 12, e-post: maria.vretemark@vgregion.se. Thomas Melin Pressekreterare Göteborgs universitet telefon: 031-786 2021, 0708-376334 e-post: thomas.melin@gu.se

– Klimatförändringarnas påverkan på den globala hälsan kan att bli enorma, inte enbart genom direkt hälsopåverkan utan också på grund av minskad social stabilitet när människor tvingas flytta och fly, säger Peter Byass, professor vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som har varit senior rådgivare i arbetet med forskningsrapporten från Lancet Commission on Health and Climate Change.

– Samtidigt kan omställningen och anpassningen till klimatförändringarna medföra positiva hälsoeffekter, till exempel genom minskade utsläpp och delvis förändrade kostvanor. Effektivt klimatarbete kan faktiskt visa sig vara en av de största möjligheterna att också förbättra den globala hälsan som vi någonsin haft, säger Peter Byass.

Människor tvingas fly
I arbetet med rapporten, som publiceras i veckan av tidskriften The Lancet, medverkar företrädare för europeiska och kinesiska klimatforskare, miljöforskare, naturvetare, samhällsvetare, forskare från medicinområdet, ingenjörer, energipolitiska experter, med flera.

Rapporten visar att de direkta hälsoeffekterna när det gäller klimatförändringarna kopplas till ökad förekomst och intensitet av extremt väder, framför allt värmeböljor, översvämningar, torka och stormar. Indirekt påverkan kommer från förändrade infektionsmönster, effekter av utsläpp, osäkerhet när det gäller tillgång på mat och därmed undernäring. Hälsoeffekter kan även kopplas till att människor ofrivilligt tvingas lämna drabbade områden eller planerade förflyttningar av människor på grund av hotande förändringar i levnadsförhållandena. Ökad förekomst av konflikter är också en faktor som rapporten lyfter fram som ett hot mot den globala hälsan.

Färre sjukdomar i luftvägarna
Men genom globala ansträngningar för att minska utsläppen kan man uppnå positiva sidoeffekter på hälsan. Rapporten lyfter fram ett antal sådana punkter. Det handlar bland annat om att minskad förbränning av fossila bränslen minskar förekomsten av sjukdomar i luftvägarna, men också att människor kommer att gå och cykla mer, vilket både minskar utsläppen och förekomsten av övervikt, diabetes, kranskärlssjukdom, och stroke. Även konsumtionen av rött kött förväntas minska som en följd av arbetet med att tackla klimatförändringarna, vilket har hälsofördelar.

Rapporten föreslår en ny oberoende global handlingsplan ”Countdown to 2030: Climate Change and Health Action”, med bildandet av en organisation som ska övervaka och rapportera vartannat år till FN om hur hälsoläget kopplat till klimatförändringarna påverkas. Organisationen ska även rapportera om hur arbetet fortskrider när det gäller policys för minskade utsläpp, åtgärder för att befrämja hälsa och framsteg för att minska befolkningars sårbarhet, samt att skapa hållbara hälso- och sjukvårdssystem med låga koldioxidutsläpp.

Global samsyn
– Sammantaget behövs en stark internationell samsyn för att skapa en global ekonomi där vi minimerar koldioxidutsläppen. Det ger i sig möjlighet att förbättra människors hälsa. De insatser som rapporten föreslår är särskilt betydelsefulla för befolkningar i världens fattigaste och mest utsatta områden, som också i nuläget är hårdast drabbade av klimatförändringen, säger Maria Nilsson, forskare vid enheten för epidemiologi och global hälsa, som är en av rapportens huvudredaktörer.

– Hälsosamfundet har svarat på en lång rad allvarliga hälsohot om vi tittar bakåt i tiden; arbetet för att minska rökningen och kampen mot HIV/AIDS är ett par exempel. Nu behövs krafttag för att svara på ett annat betydande hot mot människors hälsa och miljö; klimatförändringen. Att ställa om till ett hållbart samhälle är ekonomiskt möjligt och det ger dessutom hälsovinster, säger Maria Nilsson.

Rapporten kommer att ligga till grund för samtal om klimatförändringarnas inverkan på den globala hälsan under flera möten fram till FN:s internationella klimatkonferens, som hålls i Paris från den 30 november till den 11 december 2015.

Läs rapporten i tidskriften The Lancet

Kontaktinformation
Peter Byass. Telefon: +44 771 1077808, 076-787 30 07. E-post: peter.byass@umu.se. Maria Nilsson. Telefon: 070-349 71 74. E-post: maria.nilsson@umu.se

Tandvården har i dag inga tillförlitliga metoder för att hitta personer med ökad risk för allvarliga inflammationer runt tänder och implantat i munnen. Syftet med forskningen är att med ett nytt angreppssätt få fram nya kliniska verktyg för att kunna diagnostisera och behandla patienter.

– Vi letar efter proteiner som finns i biofilmer runt tänder och implantat. Proteinerna kan härstamma antingen från bakterier eller från humana celler. Finner man sådana proteiner skulle man kunna förutse att här blir det en infektion och sätta in behandling i ett tidigt stadium, säger Gunnel Svensäter, professor i oral biologi på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

Stor samhällsnytta
Gunnel Svensäter ser en mycket stor samhällsnytta: för patienter men också ekonomiskt – genom minskade vårdkostnader och för företagen som kan utveckla verktyg som kan komma att användas världen över.

Projektet är fyrårigt. Det handlar om att gå från laboratorieexperiment för att hitta proteinmarkörer, över kliniska studier med patienter till att utveckla nya verktyg inom tandvården. För den sistnämnda, tekniska kompetensen står ett antal företag som skjuter till ytterligare tolv miljoner. Tillsammans med Malmö högskolas sex miljoner gör det projektet till ett av högskolans större.

– Problemet vi försöker lösa är globalt och stort. Det är kanske 10 procent av Sveriges befolkning som kan få allvarliga problem i form av kroniska infektioner, som kan leda till att man tappar tänderna. Det ser ungefär likadant ut i hela världen, säger Gunnel Svensäter.

Test ska finnas riskpersoner
Vad hoppas du att ni har nåt fram till om fyra år?

– Att vi har hittat en grupp av proteiner, och att vi kan utveckla ett enkelt test för att undersöka förekomsten av sådana hos en grupp patienter som löper risk att bli sjuka.

En annan målsättning med forskningsprojektet är kunskapsspridning:

– Det är ett projekt med många olika kompetenser: mikrobiologer, cellbiologer, kemister och klinisk kompetens. Vi har haft tankar om ett forskningsprojekt med den här inriktningen i många år. Nu har vi rätt forskargrupp och företag på plats och det känns fantastiskt bra.

FAKTA
Projektet är ett samarbete mellan Malmö högskola, Örebro universitet och de fem företagen Nobel Biocare AB, PEAS Institute AB, AlzeCure AB, Enzymatica AB och CapSenze HB. Gunnel Svensäter leder projeket i medverkan med professorerna Julia Davies (Mah), Torbjörn Bengtsson (Örebro Universitet) och Börje Sellergren (Mah).

Kontaktinformation
Gunnel Svensäter: 0709 655 437, gunnel.svensater@mah.se. Magnus Jando, kommunikatör på Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 070-965 53 72, magnus.jando@mah.se

– Vi vill hitta metoder för att förvalta ett hållbart och mångfunktionellt landskap där många värden, intressen och behov beaktas. Det handlar om konkreta idéer som ska jobbas fram i samarbete med fjällens lokala och nationella aktörer, säger Sandra Wall-Reinius, projektledare och forskare vid ETOUR, Mittuniversitetet.

Forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” har beviljats 4,3 miljoner under 2016–2017 och ska undersöka hur natur- och kulturmiljövård kan kombineras med det lokala och nationella närings- och föreningslivets behov.

– Med Jämtlandsfjällen som pilotmodell ska vi titta på flexibla former av natur- och kulturmiljövård där skyddsvärden kan kombineras med hänsyn till lokala behov, utveckling av upplevelsevärden och turism. Centralt i projektet är användningen av ett breddat ledkoncept som inkluderar mer än de existerande fysiska lederna, allt detta kommer att vara användbart i diskussioner om en eventuell framtida nationalpark i området, säger Sandra Wall-Reinius.

I forskningsprojektet ingår forskare från Mittuniversitetet, Stockholms universitet och KTH. Projektet är en del av Naturvårdsverkets forskningssatsning ”Storslagen fjällmiljö” och bygger vidare på tre nu pågående projekt inom satsningen, nämligen:

Läs mer om projektet: www.storslagnafjall.se

Kontaktinformation
Sandra Wall-Reinius, projektledare och forskare vid ETOUR, e-post: sandra.wall-reinius@miun.se , 010-142 82 46 Pelle Fredriksson, kommunikatör, Storslagen fjällmiljö, e-post: pelle.fredriksson@miun.se , 010-142 83 48

– Vi har en lång erfarenhet av forskning kring utmattning och slitage, var för sig, hos stål, men nu vill vi studera den kombinerade effekten av dem, säger Jens Bergström, projektledare vid Karlstads universitet. Det är extra spännande att vi nu har lyckats samla en mycket kvalificerad projektgrupp kring forskningsfrågor som siktar mot att förlänga livslängden hos höghållfasta stål i dessa tillämpningar.

I tillverkningsindustrin är skador orsakade av utmattning och slitage begränsande i många användningar. Den materialvetenskapliga forskargruppen CMM vid Karlstads universitet har nu fått en möjlighet att forska i dessa frågor då KK-Stiftelsen har beslutat om ett forskningsanslag om 8 miljoner kronor. Anslaget gäller ett samverkansprojekt mellan Karlstads universitet och företagen Atlas Copco Rock Drills AB, Ovako AB, Sandvik Mining Rock Tools AB och Uddeholms AB. Forskningsprojektet ska behandla utmattning och slitage hos högpresterande stål i tillämpningar i tillverkningsindustrin som plåtformning och bergborrning.

Forskning i samverkan med näringslivet
Företagen i projektet bidrar med lika mycket som KK-Stiftelsen till projektet, 8 miljoner kronor, för frågor som de upplever som angelägna. Sima Valizadeh, global forskningsansvarig i materialfrågor hos Atlas Copco Rock Drills, menar att:

– En väsentlig del av vårt avtryck inom forskning och utveckling finns i Sverige och vi utvecklar kontinuerligt vårt samarbete med svenska universitet. Vi tror att det aktuella projektet har potentialen att stärka Atlas Copcos konkurrenskraft och att öka den grundläggande kunskapen hos ett bredare omfång av slitageegenskaper och stålsorter.

– KK-stiftelsen är en oerhört viktig finansiär för universitetets forskningsverksamhet, säger Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet. Vi kan konstatera att både 2014 och inledningen på 2015 har varit otroligt lyckade år i relation till KK-stiftelsen, och det senaste beslutet är ett tydligt bevis på att vårt strategiska arbete med våra forskningsgrupper ger utslag. Under 2013 utsågs bland andra CMM till stark forskargrupp. Det här är fantastiskt roligt och jag gratulerar våra forskare.

Forskningsfrågorna rör initiering och tillväxt av korta sprickor under utmattningsbelastningar samt slitage vid främst glidande och dynamiska kontakter. Särskilt kommer samverkan av de olika skademekanismerna att studeras genom överbryggande, synergistiska, projektdelar. Total projektomslutning är 18 miljoner kronor.

Kontaktinformation
Jens Bergström, professor i materialteknik vid Karlstads universitet och projektledare för projektet, tel 0706 280 302 eller jens.bergstrom@kau.se

– Vi ser exempelvis att fisken fått mindre könskörtlar och att levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret påverkats, berättar forskningsassistent Ylva Ericsson vid SLU. Hon har sammanställt resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen som har pågått sedan 1989.

I abborre och tånglake har halterna av många miljögifter och metaller minskat, eller åtminstone inte ökat, de senaste 25 åren. Att fiskarnas hälsa, trots miljöförbättringarna, har blivit sämre är oroande. De fyra nationella referensområden som fiskarna kommer ifrån är nämligen relativt orörda och opåverkade av människors verksamhet.

Finns ingen självklar förklaring
I tre av områdena – Holmön, Kvädöfjärden och Torhamn – kan än så länge inte den försämrade hälsan hos fisken tydligt kopplas till generella förändringar i fisksamhällets struktur och funktion. I Fjällbacka har dock fångsterna av tånglake minskat och med rekordlåga fångster år 2014.

Den mångåriga övervakningen visar att det inte går att hitta en enkel förklaring till den försämrade fiskhälsan i de undersökta områdena.

– Det finns många kemiska ämnen som inte ingår i undersökningarna som skulle kunna orsaka hälsoeffekterna, och en blandning av kända och okända kemikalier kan också samverka för att påverka fiskarnas hälsa, säger Jens Olsson, forskare och koordinator för Kust och hav inom SLU:s miljöanalys.

Dock visar mätningarna i ett av områdena – Kvädöfjärden – att vissa av de klassiska miljögifterna, som DDE, HCB och kvicksilver, faktiskt börjat öka igen i abborre de senaste tio åren.

Behöver ytterligare studier
Andra tänkbara förklaringar till att fisken kan ha blivit mer utsatt för giftiga ämnen på senare tid, är om fisken börjat äta annan föda eller om bottenlevande djur rört upp mer miljögifter. En ökad vattentemperatur eller andra förändringar i den naturliga miljön, kan också påverka fiskens hälsa.

– Vi behöver göra ytterligare studier för att försöka reda ut vad som orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk och hur detta kan påverka bestånden. Det handlar bland annat om att följa upp fler kemikalier och deras spridningsvägar samt kartlägga andra miljöfaktorer som kan ligga bakom förändringarna, säger Jens Olsson.

På institutionen för akvatiska resurser görs just nu djupare statistiska analyser på de data som samlats in hittills för att närma sig svaren på dessa frågor.

Läs mer:

Fakta/Integrerad kustfiskövervakning
Längs Sveriges kuster finns fyra nationella referensområden för övervakning av kustfisk, som har valts ut för att de har låg mänsklig påverkan: Fjällbacka i Västra Götalands län, Kvädöfjärden i Östergötlands län, Holmön i Västerbottens län och Torhamn i Blekinge län. I de tre första områdena har provfisken utförts ända sedan slutet av 1980-talet, medan undersökningarna i Torhamn startade år 2002. Varje år fiskas det med nät och ryssjor i dessa fyra områden, och fångsten analyseras sedan på olika sätt. Programmet är ett samarbete mellan Institutionen för akvatiska resurser vid SLU, Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet (GU) och Enheten för miljöforskning och övervakning på Naturhistoriska riksmuseet (NRM). SLU analyserar framför allt fångstens storlek och artsammansättning, och gör även åldersanalyser på insamlade tånglakar och abborrar. GU gör hälsoundersökningar på dessa arter, och NRM analyserar halter av metaller och organiska miljögifter i fiskarna.

Kontaktinformation
Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44 eller 076-1890538

– Även den nya generationen skum som ska vara miljövänligare innehåller fluorkemikalier som aldrig kommer att brytas ner i miljön. Och om vi fortsätter släppa ut kemikalier som miljön inte klarar av att bryta ner kommer vi få en ohållbar situation – det är bara en tidsfråga, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.

Det har blivit vanligare att brandkåren använder skum istället för vatten för att släcka bränder. Skum är indelade i olika kategorier där B-klass skum är till för att släcka bensin eller oljebränder, men har i vissa fall även använts på villor. Dessutom har det använts okontrollerat i stora volymer i övningssammanhang.

– Alla produkter vi testade har en effekt på miljön. Värst var just B-skummet, som ska användas vid vätskebränder och som innehåller fluorkemikalier, säger Anna Kärrman.

Förbjuden i brandskum
PFOS, perfluoroktansulfonat, är sedan flera år tillbaka förbjuden i brandskum. Men studien visar att brandskum innehåller andra fluorkemikalier, så kallade PFAS-ämnen, och när dessa omvandlas i naturen bildar de ett ämne som liksom PFOS är långlivat och farligt för människors och djurs hälsa.

– Det är högst olyckligt att PFAS-ämnen används i brandskum. Ämnen som vi släpper ut okontrollerat i miljön måste vara nedbrytbara. Om de inte är det måste saneringen vara 100-procentig, säger Anna Kärrman.

– Alla produkter vi analyserade innehöll olika kemikalier som ger en effekt på miljön. Ingen var ofarlig, säger Anna Kärrman.

Varken luktar eller smakar
Det finns flera fall då grundvattentäckter blivit kontaminerat av brandskum. Ibland har det upptäckts av en slump eftersom kemikalierna varken luktar eller smakar något. Men vid något tillfälle har brandskummet kommit ut i dricksvattnet så snart efter släckning att det fortfarande har varit i form av skum.

MSB:s hållning är att begränsa användandet så långt som möjligt och endast använda brandsläckningsskum där inget annat släckmedel har verkan eller att låta objektet brinna under kontroll.

– Det här är ett av de största miljöproblemen vi har haft i Sverige då det hotar grundvattnet, avslutar Anna Kärrman.

Kontaktinformation
Anna Kärrman: E-post: anna.karrman@oru.se Telefon: 019-301401, 070-978 07 44. -978 07 44.

Att genom mittseparering uppgradera en ”vanlig” väg till 2+1-väg har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå högre trafiksäkerhet och ökad framkomlighet. 2+1-vägar har därför blivit ett mycket vanligt inslag i vägnätet de senaste 15 åren.

Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön. Inför en mittsepareringsåtgärd måste alltså åtgärdens konsekvenser för miljön och människan beskrivas, liksom hur olägenheter ska kunna undvikas eller mildras. I studien har forskarna identifierat ett antal miljökonsekvenser som idag inte alltid uppmärksammas i processen inför ett mittsepareringsprojekt.

Försummat miljökonsekvenserna
– Framför allt framkom att man i planeringen hade försummat att beskriva miljökonsekvenser av den omledningstrafik som uppstår då den mittseparerade vägen av olika orsaker stängs av, säger Lennart Folkeson, forskare på VTI.

Eftersom 2+1-vägar stängs av även vid enkla drift- och underhållsåtgärder måste trafiken ofta ledas om via andra vägar. Detta leder till otrygghet för personer som bor eller har sin dagliga verksamhet invid omledningsvägen. Det kan också uppstå olägenheter som har med föroreningar, buller och vibrationer att göra. Dessutom framkom det i studien att omledningsvägarnas standard inte alltid är tillräcklig för att ta emot de trafikflöden som plötsligt kan uppstå.

Långsiktiga konsekvenser
Miljökonsekvenser förknippade med själva 2+1-vägarna handlade bland annat om svårigheter för kringboende att ta sig över vägen, otrygghet för barnfamiljer, ökat behov att skjutsa barn samt begränsad tillgänglighet till jordbruks- och skogsfastigheter på andra sidan vägen.

Tillfälliga vägavstängningar kan leda till minskade intäkter för näringsidkare och olägenheter i samband med fördröjda varuleveranser.

– På sikt kan sådana konsekvenser möjligen påverka lönsamheten för lokal företagsamhet och bidra till avfolkning av landsbygden, säger Lennart Folkeson.

När det gäller cykeltrafik visade studien bland annat på behovet av cykelvägar utan avbrott för att inte tvinga cyklister ut på 2+1-vägen samt tydlig skyltning till cykelvägarna.

Förslag till förbättringar:

Fakta om studien
En 2+1-väg är en ”vanlig” väg som mötesseparerats så att vägen växelvis har 2 körfält i ena och 1 körfält i andra körriktningen. För denna studie valdes två studieobjekt: väg 23 Sandsbro–Drättinge och väg 47/195 Hedenstorp–Habo. Studien har gjorts för att bidra till utvecklingen av metodiken för att beskriva miljökonsekvenser av 2+1-vägar. Den baseras på fyra fokusgrupper och en intervju med två länsstyrelsetjänstemän. Deltagarna hade antingen varit engagerade i planering och/eller drift och underhåll av vägarna eller var på olika sätt berörda av konsekvenser av att vägarna blivit mittseparerade.

VTI rapport 871

Kontaktinformation
Lennart Folkeson, Telefon: +46 13 20 41 59 Mobiltelefon: +46 70 917 42 02 E-post: lennart.folkeson@vti.se

Vår kropp är rustad för att hantera vardaglig stress, det vill säga stress som är kortvarig. Däremot kan ett kraftigt och långvarigt stresspåslag påverka vår kropp och vårt immunförsvar negativt. Immunförsvaret som har till uppgift att skydda oss mot bakterier och virus finns även involverat vid en rad vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar.

Flera medicinska studier har visat att immunologiska sjukdomar, till exempel barndiabetes och glutenintolerans, kan orsaka svår belastning och till och med psykisk stress hos såväl det sjuka barnet som hos barnets närmaste omgivning.

Däremot visar professor Faresjös granskning av medicinska vetenskapliga artiklar att det finns alltför få studier som hittills har studerat om svår psykisk stress hos barn och ungdomar i sig kan leda till sjukdomar som barndiabetes, glutenintolerans och ledgångsreumatism.

Professor Faresjö har tillsammans med forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping och Hälsouniversitet i Linköping tidigare visat att en hög stressnivå i familjen kan påverka barnets immunförsvar. Detta är en av få studier som hittills har kunnat visa att en hög stressnivå påverkar immunförsvaret negativt, det vill säga att immunförsvaret inte är lika motståndskraftigt när kroppen utsätts för en hög stressnivå.

Faresjö och hennes kollegor vid Hälsohögskolan arbetar nu intensivt vidare med att studera om negativa upplevelser under barndomen och händelser som skett nyligen i livet kan leda till negativ påverkan på kroppen och immunförsvaret. Forskningen kommer förhoppningsvis att öka vår kunskap om hur psykisk stress påverkar hälsan hos barn och ungdomar.

Artikeln “The link between psychological stress and autoimmune response in children” publiceras i tidskriften Critical Reviews in Immunology (2015, DOI: 10.1615/CritRevImmunol.2015013255).

Kontaktinformation
Maria Faresjö, professor i Biomedicinsk laboratorievetenskap Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping E-post: maria.faresjo@hhj.hj.se Mobiltelefon: 0709- 79 70 31

Kan förlusten av biologisk mångfald hejdas om man synliggör dess ekonomiska värde? I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar forskare att bland de många tusen arter bin som finns i världen, är endast några få arter ekonomiskt viktiga för jordbruket.

De vanligaste pollinatörerna av grödor kan gynnas genom relativt enkla åtgärder i jordbrukslandskapet, åtgärder som dock inte räcker för att bevara mer sällsynta arter.

– Biologisk mångfald är nödvändigt för många funktioner i ekosystemen, men den här studien visar att enbart några få arter är ekonomiskt viktiga för jordbruket. Därför är begreppet ekosystemtjänster inte tillräckligt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Vi måste också fokusera på bevarandet av de sällsynta arterna, bland annat av etiska skäl, säger professor Henrik Smith vid Lunds universitet.

Bin från fem världsdelar
I den studie som nu har presenterats i Nature Communications kombinerades data från mer än nittio studier av vilda bin från fem olika världsdelar. Från Sverige har forskare från SLU och Lunds universitet deltagit i arbetet.

Maj Rundlöf, också hon forskare vid Lunds universitet, beskriver studien som en viktig pusselbit för att synliggöra de målkonflikter som ibland finns mellan bevarandet av den biologiska mångfalden och begreppet ekosystemtjänster.

– Även om de flesta arter av vilda bin inte ger oss direkt ekonomisk avkastning idag kan de få betydelse i ett framtida förändrat jordbrukslandskap. Vem kan idag tro att den sällsynta klöverhumlan en gång var en viktig pollinatör av jordbruksgrödor – vem vet därför vilka arter som är viktiga i framtiden, säger Maj Rundlöf.

Fakta
I Sverige finns det nästan 300 biarter, varav ungefär en tredjedel är hotade och de har därför rödlistats. Orsaker är bland annat brist på boplatser och blommor i jordbrukslandskapet på grund av förslut av naturbetesmarker, hårt betestryck, tidig slåtter och användning av växtskyddsmedel. Vid Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska Institutionen vid Lunds universitet pågår flera projekt om bin, pollinering och ekosystemtjänster.

Artikeln i Nature Communications: Delivery of crop pollination services is an insufficient argument for wild pollinator conservation

Kontaktinformation
Henrik Smith, professor Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen, Lunds universitet, henrik.smith@biol.lu.se, 070-9782056 Maj Rundlöf, forskare Biologiska institutionen, Lunds universitet, maj.rundlof@biol.lu.se, 070-9298524