I avhandlingen ”Faces of Marketing: Examining consumer responses to depictions of people in marketing”, visar Hanna Berg vid Handelshögskolan i Stockholm att konsumenter reagerar olika på traditionella bilder av modeller och på de bilder av modeller som ofta används i webbutiker som beskurits så att deras huvuden inte finns med i bild.
Även huvudlösa skyltdockor hade effekter på konsumenters reaktioner. Bland annat gav dessa bättre resultat för konsumenter med stor kunskap om mode och kläder. Resultaten från studierna med huvudlösa modeller och skyltdockor är teoretiskt intressanta och har även betydelse för hur företag bör resonera kring avbildningar av människor i sin marknadsföring.
– Det finns en uppfattning om att bilder på modeller och skyltdockor behöver se ut på ett visst, ganska stereotypt, sätt för att vara effektiva men som inte direkt bygger på någon forskning, säger Hanna Berg.
– De här studierna visar att modeller och skyltdockor faktiskt inte ens behöver ha huvuden för att ha positiva effekter.
Avhandlingen visar även på positiva effekter av att använda bilder på leende modeller i marknadsföring. Eftersom de känslor som vi ser andra människor uttrycka är smittsamma, så ger bilder av leende modeller upphov till större glädje, vilket i sin tur leder till mer positiva attityder.
Den ökade glädje som konsumenter upplever är ett exempel på en positiv bieffekt av marknadsföringen, som annars ofta kritiseras för att ha negativ påverkan på samhället.
Disputationen är öppen för allmänheten och äger rum den 22 september 10.15 på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65.
Kontaktinformation
Hanna Berg, PhD, Center for Consumer Marketing, Handelshögskolan i Stockholm Hanna.Berg@hhs.se Mobil: 070-248 78 11
– Att ställa några böcker och filmer som handlar om döden i hyllan på vårdavdelningen är ett exempel på hur vården kan underlätta för barnen att närma sig döden. Materialet finns tillgängligt för de som vill prata, utan att man tvingar de som inte är redo att prata om döden, säger Li Jalmsell, cancerläkare och doktorand på Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet.
Hennes doktorsavhandling Towards Good Palliation for Children with Cancer: Recognizing the Family and the Value of Communication visar att de sjuka barnen vill ha information om vad som ska hända. Inklusive de dåliga nyheterna.
– Det får gärna presenteras hoppfullt, men hellre ett rakt besked om att de kommer att dö, än ett inlindat: ”Det ser lite sämre ut just nu”. Om läkaren säger på det viset känner sig barnen förda bakom ljuset, säger Li Jalmsell.
Att barnen själva får information kan få dem att må bättre i slutet av livet. Men det är också bra för familjen. Det finns ett samband mellan hur föräldrarna upplevde barnets lidande och hur föräldrarna själva mår. Li Jalmsells avhandling visar att även föräldrarna tyckte att det var meningsfullt att prata med sina barn om döden. Det var ofta barnen som själva tog initiativ till samtalen. De utgick från enkla saker som sagor för att börja ställa frågor och prata om vad som var på väg att hända.
Enligt forskaren Li Jalmsell skulle just tillgång till böcker och filmer som handlar om cancer kunna underlätta för familjerna att ha de här samtalen. I avhandlingen har Li Jalmsell även studerat journaler för barn som avled av sin cancer. De studierna visar att det var ganska kort tid mellan att läkarna gjorde bedömningen att barnen inte gick att bota, till att barnen avled. Det gör att tiden är väldigt knapp för den som vill diskutera hur de ska tillbringa den sista tiden i livet.
När det gäller de barn som avled av sjukdomen så önskade barnets syskon de hade haft mer information på slutet. De upplevde att de inte var beredda på förlusten. De syskon som inte hade fått prata med någon om vad de kan förvänta sig när deras bror eller syster dör, led av ångest i större utsträckning än de som hade fått samtalsstöd.
– När man vårdar svårt sjuka eller döende barn är det viktigt att sträcka ut sitt fokus så att det inkluderar hela familjen. Syskon och föräldrar påverkas också. Inte bara av det faktum att ett barn är på väg att dö, utan också av hur deras son, dotter, bror eller syster mår, säger Li Jalmsell.
Li Jalmsell är ST-läkare i onkologi på Visby lasarett och doktorand på Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling den 25 september.
För mer information, kontakta Avhandlingen:Towards Good Palliation for Children with Cancer: Recognizing the Family and the Value of Communication Läs Li Jalmsells inlägg på etikbloggen
Kontaktinformation
Li Jalmsell, telefon 0733 58 23 23, epost: li.jalmsell@crb.uu.se
Marie Kirsebom har intervjuat sjuksköterskor och husläkare verksamma vid äldreboenden. Hon har också granskat 594 remitteringar till akutmottagningen från äldreboenden i Uppsala kommun under en niomånadersperiod samt studerat de äldreboenden som under den tiden hade högst respektive lägst frekvens av remitteringar till akuten.
Enligt husläkarna är medicinska vårdplaneringar mycket viktigt för att vården ska bli så trygg och säker för den äldre som möjligt. Medicinska vårdplaneringar innehåller bland annat en plan för hur den äldre vill vårdas vid försämringar i hälsotillståndet och genomförs tillsammans med den äldre och anhöriga.
Andra viktiga faktorer för patientsäkerheten är sjuksköterskornas kompetens, medan otillräcklig bemanning, stor sjuksköterskeomsättning, brist på medicinskteknisk utrustning samt IT-system för patientjournaler där husläkare och sjuksköterskor inte kan läsa varandras noteringar upplevs som risk för patientsäkerheten.
Sjuksköterskor på äldreboende och husläkare identifierar också medicinska vårdplaneringar som en viktig faktor för att inte äldre inte i onödan ska behöva åka in till akuten.
Att anhöriga har en klar bild av vilken vård som kan erbjudas på äldreboendet och att de vet vad den äldre önskar underlättar beslut vid försämringar i hälsotillstånd. När Marie Kirsebom studerade om de äldreboenden med högst respektive lägst remitteringsfrekvens skiljde sig åt fann hon att medicinska vårdplaneringar i högre grad var genomförda på de boenden som mest sällan remitterade äldre till akuten.
Remitteringarna var också fler från vinstdrivande privata vårdgivare än från kommunala eller privata icke-vinstdrivande vårdgivare.
– Resultaten indikerar att organisatoriska faktorer kan förklara skillnader i remitteringsfrekvens mellan äldreboenden. Medicinska vårdplaneringar tillsammans med den äldre och deras anhöriga är viktiga för planering av framtida medicinska beslut. Dessutom verkar en hög kompetens hos sjuksköterskor ha en positiv effekt på vården på äldreboenden.
För att möta det ökande behovet av en allt mer specialiserad medicinsk vård på äldreboende och för att kunna erbjuda palliativ vård av hög kvalitet föreslås flera förändringar. Äldreboenden behöver bli utrustade med lämplig medicinskteknisk utrustning och bemanningen av sjuksköterskor anpassas därefter. Dessutom bör sjuksköterskor och husläkare få till gång till varandras journalsystem, säger Marie Kirsebom.
Avhandling
Mind the gap: Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care försvarades 18 September.
Marie Kirsebom är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Kontakt: Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se 3 0 0 0 Skicka som e-post Dela
Kontaktinformation
tel: 070-795 64 05, e-post: marie.kirsebom@pubcare.uu.se
Litiumbaserade batterier har högst energiinnehåll av alla återuppladdningsbara batterier, och är därför mycket lovande som energikälla för elektriska fordon. För storskalig användning av elfordon krävs dock billigare batterier, samt att man kommer till rätta med vissa av säkerhetsaspekterna hos litiumbatteriet.
– Exempelvis kostade säkerhetsproblem med batterierna i Boeing-planet Dreamliner miljontals kronor dagligen för japanska flygbolag härom året, säger Daniel Brandell, en av forskarna bakom studien.
Den flytande elektrolyten är den batterikomponent som driver upp kostnaden. Den är också kemiskt instabil, och utgör därmed en säkerhetsrisk. Bättre och billigare vore att ersätta den med en elektrolyt i fast fas, men dessa har – hittills – endast varit funktionsdugliga vid högre temperaturer.
Nu har emellertid forskare vid Uppsala universitet gjort ett genombrott och tagit fram ett nytt polymert elektrolytmaterial för litiumbatterier som visat sig funktionsdugligt även vid rumstemperatur.
– Genom att låta oss inspireras av polymerer bestående av nedbrytbara biomaterial har vi upptäckt hög ledningsförmåga hos helt andra polymermaterial än de som normalt används i fasta elektrolyter, säger Daniel Brandell.
– De här materialen är dessutom mycket lättare att arbeta med rent kemiskt och kan därför öppna upp ett helt nytt fält av materialutveckling för bättre, mer hållbara och säkrare batterier. Våra prototypbatterier kan laddas upp och ned stabilt under lång tid vid rumstemperatur, vilket är unikt för de här fasta elektrolyterna.
Innan forskningsresultaten kan implementeras i kommersiella batterier återstår dock en del utvecklingsarbete. Bland annat behöver forskarna säkerställa att materialen är mekaniskt stabila över längre tid. Eventuellt kan de behöva förstärkas genom kemiska modifikationer.
– Vi skulle också gärna se lite högre jonledningsförmåga för att kunna nå ett större segment av marknaden för litiumbatterier. Vi vet redan att våra elektrolyter inte är lättantändliga och därför mer säkra än de alternativ som används idag, men även mer rigorösa säkerhetstest måste göras. Det avgörande är dock att den här klassen av polymerer – polyestrar och polykarbonater – kommit på tapeten för batterielektrolyter, säger Daniel Brandell.
Den tryckta publikationen ges ut i december 2015. Ref: Jonas Mindemark, Bing Sun, Erik Törmä, Daniel Brandell, “High-performance solid polymer electrolytes for lithium batteries operational at ambient temperature”, Journal of Power Sources, 2015.
Kontaktinformation
Daniel Brandell, tel: 073-943 59 32, daniel.brandell@kemi.uu.se eller Jonas Mindemark, tel: 073-685 74 39, jonas.mindemark@kemi.uu.se
Många elever får inte den teknikundervisning de har rätt till och Skolinspektionen har i en nyligen genomförd granskning funnit att undervisningens kvalitet behöver förbättras då den sällan utgår från kursplanen och elevernas erfarenheter. Eva Björkholm, ursprungligen grundskollärare, nu forskare vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik vid Stockholms universitet, har tillsammans med lärare på fältet utgått från mål i kursplanen och genom så kallade Learning studies utvecklat och beskrivit vad eleverna egentligen kan när de utvecklat de kunskaper som undervisningen i teknik syftar till.
I avhandlingen identifierar Eva Björkholm ett antal aspekter som kan vara viktiga att ta hänsyn till när teknikundervisningen ska utformas.
– Det var till exempel svårt för eleverna att värdera ändamålsenligheten hos en del tekniska lösningar, som att ett svåröppnat medicinburkslock kunde vara ämnat att vara svåröppnat för små barn. Eleverna värderade de tekniska lösningarna främst utifrån sig själva som användare och relaterade mer sällan till andras behov. Att urskilja själva konstruktionens betydelse för realiserandet av olika funktioner var en annan aspekt som identifierades. Eller standarduppgiften att konstruera en länkmekanism i form av en sprattelgubbe i kartong. Eleverna ville först styra de olika delarna genom att själva greppa tag i dem. Det var ett stort steg för dem när de kunde bygga ett maskineri av olika komponenter som samverkar, säger Eva Björkholm.
Mer förvånande var upptäckten att själva materialet kartong försvårade elevernas urskiljande av mekanismens olika delar.
– Man har tagit för givet i undervisningen att kartong skulle vara lämpligt för den här övningen, men själva materialet gjorde det svårare för eleverna. Om de haft ett tredimensionellt material hade de förmodligen löst uppgiften på ett annat sätt. Likaså verkar användningen av ett ämnesspecifikt språk i undervisningen vara viktig för elevernas möjlighet att lära.
Eva Björkholm hoppas nu att andra lärare kan ta till sig resultaten och använda dem som en resurs när de planerar och genomför sin teknikundervisning. På så sätt bidrar avhandlingens resultat till bygget av en gemensam kunskapsbas för lärare i teknik i de tidiga skolåren.
Eva Björkholm disputerade 18 september med avhandlingen ”eva.bjorkholm@cehum.su.se” target=”_blank”>Konstruktioner som fungerar – En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren”
Kontaktinformation
Presskontakt: Presstjänst Telefon: 08-16 40 90 EpostEva Björkholm: 070-361 37 45, eva.bjorkholm@cehum.su.se
Anette Forsberg har i sin diktorsavhandling intervjuat 22 personer som medverkat som sörjande i svensk nyhetsjournalistik om dödsfall i samband med brott och olyckor.
Anette Forsberg, som tidigare har varit verksam journalist, har undersökt hur vanliga människor i efterhand sett på sin medverkan i sorgejournalistiken. Det visade sig att uppfattningarna om medierapporteringen gick isär.
– Vissa upplever att journalister har uppträtt hänsynsfullt, men det finns de som upplever att de har kränkts. Journalister kan ses som antingen allierade, fiender, en möjlig tillgång eller en osäkerhetsfaktor. Den journalist som är först på plats riskerar att få nej till intervjun, för att de sörjande är i chock och kan reagera med rädsla eller ilska. Men det finns också de som är så chockade att de blir avtrubbade och accepterar att intervjuas, säger Anette Forsberg, fil. dr. vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.
De flesta av studiens deltagare hade en realistisk syn på journalistiken och förstod att reportrarna ville tala med dem för att det som hänt hade ett nyhetsvärde. Samtidigt insåg de att det även fanns kommersiella motiv för mediebevakningen. Vid några tillfällen hade det höga nyhetstempot lett till övertramp.
– Några sörjande fick reda på att deras anhöriga avlidit via en tidnings nätupplaga. Flera personer upplevde pressen från medierna som betungande. Men att publiciteten ledde till att man fick stöd och sympatier från andra människor gav tröst. Många upplevde även att de hade hedrat sina döda genom att berätta om dem genom journalistiken. På så vis kunde de integrera sin mediemedverkan i den egna sorgeprocessen.
– Ur de sörjandes perspektiv finns både positiva och negativa sidor, och jag tror att journalister behöver reflektera över och också diskutera mer om sorgejournalistik. De sörjandes nyhetsvärde är som störst när de mår som allra sämst. Man borde fundera över om det är lämpligt med intervjuer av nära anhöriga tätt inpå dödsfallet.
En del sörjande känner att de inte har fått vara i fred. Reportrarna borde kanske ha väntat, säger Anette Forsberg.
Avhandlingen
Sorgens avtryck. Erfarenheter av medverkan som sörjande i journalistik om brott och olyckor
Kontaktinformation
För ytterligare information Anette Forsberg, fil. dr., Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, mobil 070-626 23 91, telefon 0480-49 70 15, e-post anette.forsberg@lnu.se Ester Pollack, docent, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, mobil 070 185 02 59, telefon 08-16 30 29, e-post ester.pollack@ims.su.se Svante Emanuelli, informatör, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, telefon 08 16 44 18, e-post svante.emanuelli@ims.su.se
Målet för svensk turism om en fördubblad besöksnäring år 2020 ska bland
annat nås genom utveckling av destinationer och offensiv marknadsföring.
Här finns dock stora utmaningar. Är mer marknadsföring rätt väg? Vilka
aktörer bör driva destinationsutveckling och vad ska göras? Hur får man
kunskap om gästens uppfattning och behov?
I rapporten ”Vintersportorten året runt del II – Produkt och marknadsföring” har Maria Lexhagen tillsammans med Fredrik Olausson vid turismforskningscentret ETOUR undersökt en av Tillväxtverkets nationellt utpekade exportmogna destinationer – Åre.
Rapporten redogör bland annat för Åres nuläge utifrån företagens, fritidsfastighetsägares och gästers syn på destinationen. Aktuella och framtida samhällstrender som påverkar nya resetrender lyfts fram och sex framgångsrika internationella exempel på fjälldestinationer analyseras. Resultaten visar att för att stärka sin konkurrenskraft i en värld där kundens och globala aktörers beteende styrs av digitaliseringen, behöver destinationer i större utsträckning utgå från att destinationer är öppna system som inkluderar gästen.
– Det innebär till exempel att destinationers affärsmodell behöver utvecklas mot att ha mindre ensidigt fokus på egen marknadsföring och mer på management av gemensamma resurser i öppen samverkan, säger Maria Lexhagen, centrumledare ETOUR.
Rapporten visar också att företagen vill att destinationsorganisationens prioriterade uppgift bör vara att arbeta med strategiskt utvecklingsarbete och representera turismen i kontakt med andra.
– Det är också tydligt att företagen vill förändra hur destinationsutveckling finansieras och att de har idéer om hur det kan göras, samt vad de resurser som då skapas kan användas till, säger Maria Lexhagen.
I gästundersökningen som redovisas i rapporten har ett nytt angreppssätt för att mäta destinationens varumärke använts. Framtidens destinationsutveckling bör enligt författarna ha sin utgångspunkt i att bygga relationer med gästen genom kommunikation med gästen på plats och kunskap om gästens behov och upplevelse.
Företagens och de offentliga intressenternas möjlighet att fatta strategiska beslut om utveckling är beroende av delad kunskap om gästen. Det kan nås genom användning av digitala verktyg för affärsanalys (business intelligence) – vilket är sällsynt i dagens turistnäring. Här har ETOUR i annan forskning utvecklat system för affärsanalys, också i form av en kommersiell produkt – DestIntell.
I rapporten lyfts även olika verktyg fram som skulle kunna ses som ett ”recept” för trendspaning och omvärldsanalys för turistdestinationer.
– Få företag har resurser för att på ett systematiskt sätt jobba med trendspaning. Vi har genom de omfattande studier som ligger till grund för rapporten visat på flera olika verktyg som tillsammans ger en mycket god bild av nuläge och trender som utgångspunkt för utveckling, menar Maria Lexhagen.
Globalisering, klimatförändringar, ekonomi och teknisk utveckling är alla starka drivkrafter som påverkar turismens utveckling. Det finns studier som pekar på att år 2050 kommer varannan människa på jorden att göra en internationell resa, och Sverige är i allt högre utsträckning ett attraktivt land att besöka. Det menar Maria Lexhagen är en tydlig indikation på potentialen i utveckling av turismen året runt på svenska fjälldestinationer, inte minst utifrån aktuella turismtrender som cykelturism, ekoturism, gastroturism, evenemangsturism, lyxcamping och slow travel.
Rapporten är ett resultat från projekten ”Kunskapsbaserad turismutveckling” och ”Den nya fjällupplevelsen” finansierade av Europeiska Regionala utvecklingsfonden och Naturvårdsverkets program Storslagen fjällmiljö.
Rapporten
Vintersportorten året runt
Kontaktinformation
Maria Lexhagen, centrumledare ETOUR, 010-142 83 39, e-post: maria.lexhagen@miun.se
Lärande besök har etablerat sig som ett program för kvalitetsutveckling vid sidan av de dominerande kvalitetssystemen. Programmet innebär i korthet att lärare i mindre kollegiala observatörsgrupper besöker en annan skola och en annan kommun än den egna för att observera och samtala, ”spegla, stärka och utmana”. Vad som granskas bestämmer de själva, och syftet är att stimulera till lokal pedagogisk utveckling.
Observatörerna förväntas i sin tur föra inspirationen och lärdomarna vidare till de egna arbetsplatserna. Sedan start har omkring 140 Lärande besök genomförts och 210 kollegiala observatörer har utbildats i de tre kommunerna. Monica Nyvaller har undersökt hur processer formas som får ett program att överleva i den dagliga konkurrensen med andra program och initiativ, och varför programmet lyckats knyta människor till sig och vinna deras lojalitet. Hon har gjort fältstudier och intervjuat lärare, observatörer, skolledare, utvecklingsledare och skolchefer.
– Lärande besök visar exempel på professionellt samspel har därmed hävdat sig som en viktig förändringsfaktor för kvalitet och pedagogisk utveckling, säger Monica Nyvaller.
Hennes analyser visar: att Lärande besök har etablerat sig som ett attraktivt och angeläget komplement till rådande och dominerande kommunala kvalitetsutvecklingssystem; att Lärande besök för utvecklingsledare och skolchefer ger en transparent direktlänk till barns och elevers lärande, via insynen i lärares undervisning och skolledares ansvar; att programmets samspel inom professionen visat på en kollektiv förmåga att granska och bedöma det egna yrkesutövandet.
Monica Nyvaller lägger fram sin avhandling Pedagogisk utveckling genom kollegial granskning: Fallet Lärande besök utifrån aktör-nätverksteori vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen 25 september, 13.00. Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Monica Nyvaller, monica.nyvaller@ped.gu.se, telefon 031-786 22 72, 0702-68 92 64
Upp till 40 procent av proteinbehovet kan täckas av dessa alternativa råvaror utan att tillväxten hos odlad röding, regnbåge och abborre försämras. Det visar Aleksandar Vidakovic i en avhandling från SLU.
Vattenbruk producerar idag omkring hälften av all fisk som konsumeras i världen, och i Sverige har produktionen fördubblats sedan 1990-talet. Ett hinder för en långsiktigt uthållig tillväxt är att fiskfodret till stor del baseras på vild fisk eller vegetabilier som istället skulle kunna ätas direkt av människor.
Fiskindustrin söker därför nya, billiga råvaror som är lämpliga till fiskfoder. Aleksandar Vidakovic har i sitt doktorsarbete vid SLU fokuserat på fyra nya proteinkällor som skulle kunna ersätta fiskmjöl i foder till odlad fisk: musselmjöl, bagerijäst, en jästblandning och en mikrosvamp.
Blåmusslornas aminosyraprofil liknar den i fiskmjöl, och både abborre och röding visade sig ha god förmåga att smälta musselmjölets proteiner. I rödingfoder kunde 40 procent av fiskmjölet bytas ut mot musselmjöl utan att tillväxten försämrades.
Musslor tar upp näringsämnen från vattnet, vilket gör att de är intressanta som biologiska reningsverk i övergödda vattendrag. Bagerijäst har också en hög proteinhalt och kan odlas på en mängd substrat som vi människor inte kan tillgodogöra oss.
I odlingsförsök med röding och regnbåge kunde 40 procent av fiskmjölet ersättas med bagerijäst utan att tillväxten försämrades. Intakt jäst innehåller dock mycket cellväggar, som kan vara svåra att bryta ned för fiskar.
En jästblandning bestående av Wyckerhamomyces anomalus (70 %) och bagerijäst (30 %), har hög proteinhalt och kan liksom ren bagerijäst odlas på olika substrat.
I foder till regnbåge kunde jästblandningen ersätta 40 procent av fiskmjölet utan att tillväxten försämrades. Mikrosvampen Zygomycetes odlas på rester från pappersmassatillverkning och innehåller mellan 40 och 50 procent protein.
Studierna visar dock att när 40 procent av fiskmjölet ersattes med denna svamp blev tillväxten sämre. Möjligtvis kan en lägre inblandning av mikrosvampen fungera bättre.
Slutsatsen är att bagerijäst, jästblandningen och blåmusslor kan användas för att ersätta 40 procent av fiskmjölet i foder till flera fiskarter. Det behövs dock ytterligare forskning för att optimera användningen.
Aleksandar Vidakovic, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarade sin doktorsavhandling Fungal and mussel protein sources in fish diets: nutritional and physiological aspects 11 september vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Helgi Thorarensen, Holar University College, Island.
Läs mer på sidan Hållbara fodermedel för akvakultur
Kontaktinformation
Aleksandar Vidakovic 018-67 15 95, 072-247 44 02, aleksandar.vidakovic@slu.se
Användare upplever ofta problem när de tittar på video eller surfar på webben i mobila nät, i synnerhet när de är på resande fot. Det som kan hända är bland annat att bilden fryser, eller hackar, för att nedladdningen tar tid vilket ger en försämrad användarupplevelse med missnöje hos användaren som följd.
I en doktorsavhandling inom ämnet telekommunikationssystem som läggs fram vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, föreslår forskaren Junaid Junaid ett kvalitetsövervakningssystem som skulle kunna införas hos nätoperatörerna.
Systemet skulle både hjälpa operatören att upptäcka brister i nätet som försämrar användarupplevelsen, men även avhjälpa problemen. Systemet skulle dessutom kunna ge indikatorer på användarens reaktioner på prestandaproblem så att operatörerna i god tid kan vidta åtgärder för att förbättra användarupplevelsen.
Med andra ord – systemet skulle kunna överbrygga klyftan mellan operatör och användare.
Avhandling
Network-based monitoring of quality of experience
Disputationen är öppen för allmänheten. Måndagen den 21 september 13:15 Plats: Sal J1630, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontaktinformation
Junaid Junaid (engelsktalande) via e-post junaid.junaid@bth.se
Det är Per-Olof Berggrens forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet som tillsammans med kolleger från Sydkorea publicerat en studie i vetenskapstidskriften Cell Reports.
Insulin är livsviktigt då det reglerar vår blodsockerkoncentration genom att till exempel stimulera upptaget av socker till specifika organ som muskler och fett samt bromsa frisättningen av socker från levern.
Individer med typ 2-diabetes är okänsliga för insulin. Detta leder till att kroppen försöker kompensera genom att producera mer insulin och även genom att öka antalet insulinproducerande celler. För att kunna hitta nya behandlingsmetoder för diabetes är det viktigt att förstå exakt vad som sker i kroppen.
Något som länge förbryllat forskare runtom i världen är att det kan förekomma såväl insulinokänslighet som insulinkänslighet i samma cell eller kroppsorgan.
Några som särskilt intresserat sig för de insulinproducerande betacellerna är alltså professor Per-Olof Berggrens forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
– Betacellen är beroende av insulin för sin normala funktion. Vid diabetes blir betacellerna okänsliga för insulin, säger docent Barbara Leibiger, knuten till gruppen och en av forskarna bakom den nu publicerade studien.
Forskarna har tidigare visat at betacellen har två receptorer med olika funktioner, insulinreceptor A och insulinreceptor B. I den aktuella studien visar de tillsammans med kollegor från Sydkorea att trots att insulinreceptor B vid diabetes är insulinokänslig när det gäller en specifik signalväg, så kan den under dessa betingelser istället aktivera en annan signalväg som leder till att betacellerna ökar i antal.
Forskarna identifierade även reglersteget som är ansvarigt för förändringen, nämligen PI3K-C2α.
– Resultaten är viktiga eftersom de förklarar hur betacellen kan förändras från ett differentierat till ett proliferativt tillstånd, alltså att de insulinproducerande cellerna börjar dela sig och blir fler, säger docent Ingo Leibiger, som lett den aktuella studien tillsammans med Per-Olof Berggren.
Särskilt intressant menar forskarna att det är att betacellen uppvisar en selektiv insulinokänslighet och på så sätt kan aktivera andra insulinberoende signalvägar. Detta skulle något på sikt kan leda till nya behandlingsprinciper vid diabetessjukdom.
Studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Stichting af Jochnicks stiftelse, Diabetesfonden, försäkringsbolaget Skandia, Diabetes Research and Wellness Foundation, Berth von Kantzows stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes, Europeiska forskningsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Publikation
PI3K-C2 α Knockdown Results in Rerouting of Insulin Signaling and Pancreatic Beta Cell Proliferation, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Meike Paschen, Na-Oh Yunn, Jong Hoon Lim, Sung Ho Ryu, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, and Ingo B. Leibiger, Cell Reports , 6 October 2015 paper issue, online first 17 September 2015.
Kontaktinformation
Per-Olof Berggren, professor Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 31 eller 070-729 57 31 E-post: Per-Olof.Berggren@ki.s Ingo B. Leibiger, docent Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 25 E-post: ingo.leibiger@ki.se
Simon Oja disputerar 18 september på en avhandling i retorik där han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Hans forskning visar att innehållet i kommunikationen utåt och inom partiet är detsamma, även om partiet kommunicerar det på olika sätt.
– Flera av skämtteckningarna från SD-Kuriren är förvisso grova på ett helt annat sätt än valaffischer och annonser. Skämtteckningarnas explicita tilltal tål inte offentligheten, i vart fall inte majoriteten av dem. Men det är samma åsikter som uttrycks, att Sverige är för svenskarna och att invandringen är ett hot, säger Simon Oja.
Valaffischer och annonser har anpassats till den externa målgruppen men de innehåller samma budskap som SD-Kurirens skämtteckningar. Det som särskiljer Sverigedemokraterna från övriga riksdagspartier, nationalismen och xenofobin det vill säga rädsla för främlingar, återfinns i båda materialen.
Konsekventa i sina budskap
Partiets berättelse om ett närmast mytiskt land som i dag är i förfall eller till och med under attack, är en röd tråd i allt material.
– Både externt och internt lyfter partiet fram att det finns en konflikt mellan svenskar och invandrare, specifikt muslimska invandrare. Näst intill alla problem går att härleda till invandringen. Och i de fall invandringen inte utgör problemet är det troligt att den är lösningen. Att kraftigt begränsa invandringen kan lösa allt från kriminalitet, arbetslöshet och låga pensioner, säger Simon Oja.
Han pekar på att den upplevda dubbelheten snarare kan ha med partiets historia att göra. Deras historiska rötter finns inom den öppet rasistiska organisationen Bevara Sverige Svenskt och har utvecklats via 90-talets bombarjackor till 2000-talets blåsippa. Samtidigt misstänker många att de fortfarande är samma parti nu som då.
Simon Ojas doktorsavhandling visar att partiet är konsekvent vad gäller budskap och att det erbjuder en tydlig berättelse.
– När jag frågar mina studenter om olika partiers berättelser kan de flesta redogöra för Sverigedemokraternas. Men det är inte många som kan återge Socialdemokraternas eller Alliansens.
– Politik och ideologi konstrueras genom språket och därför är det viktigt att studera Sverigedemokraterna ur ett retoriskt perspektiv. Ett parti som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem och som, istället för att vara ett enfrågeparti, snarare är ett ”ensvarsparti”.
Samma lösning på alla frågor
I valet 2002 fick Sverigedemokraterna 1,4 procent av rösterna. I dag är de Sveriges tredje största parti, som fortfarande ökar i undersökningarna. Framgångarna har fört med sig radikala förändringar vad gäller samhällets attityd till partiet. 2002 publicerade inte radio, tv och tidningar annonser med Sverigedemokraterna som avsändaren, eftersom de ansågs stå för en politik som inte gick att acceptera. I dag publicerar i stort sett alla medier deras material – partiet är demokratiskt valt och då anses det inte finnas någon anledning att stoppa dem enbart på grund av avsändaren.
– I dag bedömer istället medierna innehållet i annonsen och bestämmer utifrån detta om den är lämpligt att publicera eller inte. Det har alltså skett en påtaglig förändring och massmedialt har partiet normaliserats och till viss del har även uppfattningen om att partiet inte är offentliga med vilka åsikter de hyser börjat förändras.
– I en demokrati är vi fria att välja men också ansvariga för våra val. Med anledning av detta bör vi sträva efter att göra så informerade och reflekterade val som vi förmår. Min förhoppning är att min avhandling kan vara till hjälp för detta när det gäller Sverigedemokraterna, avslutar Simon Oja.
Avhandling
Sverigedemokraternas budskap 2005-2010: en retorisk studie av ett annorlunda parti
Kontaktinformation
Simon Oja: simon.oja@oru.se Alternativt: Linda Harradine 019 30 14 70, 070 643 14 70
Elon Strömbäck visar att effektiviteten hos offentlig upphandling att styra mot ett givet mål beror på marknadens funktion, där faktorer som konsumenternas och producenternas priskänslighet samt köparens marknadsandel bestämmer utfallet. Miljökriterier bör vara formulerade utifrån det mål som de syftar till att uppnå samt vara tillräckligt ambitiösa så att företagen måste förbättra sin miljöstandard.
– Strukturen inom offentlig upphandling är dock sådan att företag med låg miljöstandard och höga kostnader för att anpassa sin produktion efter ambitiösa miljökrav helt avstår från att delta i budgivningen för att istället fortsätta producera för den privata marknaden, säger Elon Strömbäck.
Grön upphandling i praktiken
En empirisk studie av ett stort antal genomförda städtjänstupphandlingar i Sverige visar att den flora av olika miljökrav som används inte är tillräckligt ambitiösa i förhållande till företagens miljöstandard för att bidra till en omställning av produktionen.
Betydelsen av köparens marknadsandel för företagens beslut att delta i upphandlingen, är en annan aspekt som Elin Strömbäck studerat. Även om offentlig sektor i Sverige har potential att vara en betydande köpare på många marknader så förutsätter det att olika myndigheter med skiftande verksamheter koordinerar sina miljökrav för att styrmedlet ska nå sin fulla potential.
– I praktiken visade det sig dock att användningen av miljökrav är högst decentraliserad och beror på myndighetstyp, politisk sammansättning i det beslutande organet, samt myndighetens marknadsandel. Detta riskerar att underminera företagens incitament att anpassa sin produktion efter myndigheternas skiftande preferenser och miljömål, säger Elon Strömbäck.
Avhandling
Policy by Public Procurement: Opportunities and Pitfalls
Elon är uppvuxen i Kilafors utanför Bollnäs. Han är utbildad civilekonom med inriktning mot nationalekonomi vid Umeå universitet och doktorand vid Handelshögskolan. Elon Strömbäck, Handelshögskolan, försvarar sin avhandling med den svenska titeln: Offentlig upphandling som politiskt styrmedel: möjligheter och utmaningar Fakultetsopponent: Docent Carine Staropoli, Centre d’économie de la Sorbonne, Paris School of Economics. Disputationen äger rum 25 september kl. 13.00, i Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet, och hålls på engelska.
Kontaktinformation
Elon Strömbäck vid Handelshögskolan, Umeå universitet Telefon: 070-5388516 E-post: elon.stromback@umu.se
Kärnkraftsavfall innehåller bland annat radioaktivt klor. Det radioaktiva kloret tas upp lätt av både människa och andra organismer, är lättrörligt i naturen samt har en mycket lång halveringstid, 300 000 år. I samband med beslut om var kärnavfall ska lagras behöver samhället mer kunskap om hur klor uppför sig i naturen.
Nu har forskare vid Linköpings universitet kunnat visa att vilka trädarter som dominerar är avgörande för vad som händer med klor i naturen. Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology, och har även uppmärksammats i Science.
– Vi har tidigare inte förstått varför det finns mer eller mindre organiskt klor på vissa ställen. Nu har sett att det finns ungefär tio gånger mer organiskt klor där det finns barrträd istället för lövträd, säger David Bastviken, professor vid tema miljöförändring, Linköpings universitet.
De nya resultaten kommer från studier av en experimentell skog i Bourgogne i östra Frankrike. Skogen skapades 1975 genom att man i små sektioner, vardera 0.1 hektar, planterade olika trädsorter. 30 år senare ser man nu att sektioner med barrträd jämfört med lövträd har förmåga att ackumulera mycket mer klor, både organisk klor och klorid, främst i markens humuslager, och att kloret hålls kvar längre.
Allra högst klormängder påträffades i sektioner med gran. Den nya upptäckten ger värdefull information i samband med hantering av radioaktivt avfall. Kommer radioaktivt klor, som är lättrörligt, ut ur kärnavfallet så binds det följaktligen lättare och hålls kvar längre i barrskog än i lövskog.
– Det här är data som kan hjälpa oss att förstå vad som kan hända i framtiden vad gäller både radioaktivt avfall och andra klorerade miljögifter. Det är värdefull information när man ska göra riskmodeller, säger Malin Montelius, doktorand, som har drivit projektet.
Forskningsprojektet, som gjorts på uppdrag av den franska kärnkraftsmyndigheten och det företag som driver kärnkraftverken i Frankrike, är ett samarbete mellan franska och svenska forskare.
Författare till artikeln är förutom Malin Montelius och David Bastviken lektor Teresia Svensson från Linköpings universitet.
Publikation
Experimental Evidence of Large Changes in Terrestrial Chlorine Cycling Following Altered Tree Species Composition, Montelius M,Thiry Y, Marang L, Ranger J, Cornelis J,Svensson T, Bastviken D, (2015), Environmental Science and Technology, Vol. 49, No, 8, 4921–4928 doi:10.1021/acs.est.5b00137 Editors choice i Science
Kontaktinformation
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se Malin Montelius, doktorand, 013-282179, malin.montelius@liu.se
I den aktuella studien från Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin har forskare jämfört kostnaderna under en 15-årsperiod efter kirurgisk respektive konventionell fetmabehandling hos drygt 4000 patienter som hade antingen diabetes, prediabetes eller normal blodsockerstatus.
Resultaten från studien, som publiceras i Lancet Diabetes & Endocrinology och som även involverat forskare från Australien, visar att de sammantagna sjukvårdskostnaderna för diabetikerna är ungefär desamma oavsett om de opereras eller får traditionell fetmabehandling.
– Även om en fetmaoperation initialt är ganska dyr balanseras det långsiktigt av att diabetiker ofta blir av med sin diabetes efter operationen, vilket leder till lägre kostnader för läkemedel och sjukvård, säger Lena Carlsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Våra resultat ger stöd åt tanken att patienter med typ 2-diabetes bör prioriteras för fetmakirurgi före de som har normalt blodsocker. Det gäller speciellt de som har en nyligen diagnosticerad diabetes, säger Martin Neovius, Karolinska Institutet.
I många länder fattas beslut om fetmakirurgi utifrån en persons BMI, och de med högst BMI prioriteras i allmänhet först. Fetmarelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, kan också vara en faktor – men olika länder har olika riktlinjer. Flera forskargrupper har på senare tid argumenterat för att prioriteringarna för fetmakirurgi bör baseras på patientens sockerstatus, snarare än enbart BMI.
Det har dock funnits en osäkerhet kring hur detta skulle påverka de långsiktiga sjukvårds- och läkemedelskostnaderna. Lancet-studien visar nu att den sammantagna läkemedelskostnaden under 15 års uppföljning i gruppen icke-diabetiker inte skilde sig för de som opererades som för de som fick traditionell behandling.
För de med prediabetes (förstadium till diabetes) var läkemedelskostnaden dock ungefär 28 000 kronor lägre i kirurgigruppen – och cirka 46 000 kronor lägre för de med utvecklad diabetes som genomgick kirurgi. Medan de totala sjukvårdskostnaderna över 15 år var högre bland icke-diabetiker och prediabetiker som opererades (på grund av kostnaderna för operation och eftervård), var totalkostnaderna för diabetiker lika stora oavsett behandlingsalternativ.
– Eftersom operationen ofta befriar patienten från diabetes förhindras också diabetesrelaterade komplikationer, något som ytterligare minskar framtida sjukvårdskostnader, säger Lena Carlsson.
Studien, som enligt forskarna är den första i sitt slag i världen, bygger på data från Swedish Obese Subjects (som studerar långtidseffekterna av fetmakirurgi) samt uppgifter från Läkemedelsregistret och Patientregistret.
Kontaktinformation
Martin Neovius, docent, Karolinska institutet 073-903 3774 martin.neovius@ki.se Lena Carlsson, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070 679 1154 lena.carlsson@medic.gu.se
Miljöförändringar innebär påfrestningar på populationer och arter. Förutsättningarna att klara den utmaningen ökar med ökad diversitet i populationen, visar en ny forskningssammanställning från Linnéuniversitetet i Kalmar, som nyligen publicerats i tidskriften Ecography.
Författarna till studien menar att de forskningsresultat de sammanställt är viktig information för en effektiv naturvård med syftet att bevara biologisk mångfald. Tidigare teoretiska studier har föreslagit att högre grad av inom-artsvariation kan gynna populationer och arter i ett evolutionärt och ekologiskt perspektiv.
Experiment och jämförande studier har testat hypotesen, men en systematisk sammanställning av resultaten har hittills saknats. Nu har forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar gjort en systematisk sammanställning av tidigare forskningsprojekt på växter, djur och bakterier.
Sammanställningen ger ett starkt stöd för hypotesen att mer variabla grupper är mer framgångsrika. Professor Anders Forsman, studiens huvudförfattare, sammanfattar resultatet:
– Vår studie visar att högre diversitet inom grupper av organismer minskar sårbarheten vid miljöförändringar. Populationer med högre diversitet uppvisar också stabilare populationsstorlek, högre etableringsförmåga i nya miljöer, större geografiska utbredningsområden och minskad utdöenderisk, jämfört med mindre variabla populationer och arter.
Ett annat intressant resultat från den nya studien är att variationens betydelse ökar då utmaningarna blir större. Dr Lena Wennersten, medförfattare till studien, förklarar:
– Några av de experiment som ingår i vår sammanställning har testat variationens betydelse under olika miljöbetingelser. Det visar sig då att den gynnsamma effekten av diversitet blir tydligare när påfrestningarna på populationen är större.
Förhållandet mellan graden av variation och de positiva effekterna är inte entydigt. Några av experimenten i sammanställningen har testat flera olika nivåer av variation mellan grupper. En del av dessa studier tyder på att de positiva effekterna tilltar ju högre grad av diversitet som ingår i experimentgruppen. Andra studier tyder istället på att den positiva effekten av variation når ett optimum och att effekten därefter avtar om graden av variation ökas ytterligare.
– För att naturvårdsprojekt som syftar till att bevara biologisk mångfald ska bli effektiva och framgångsrika är det viktigt att inte bara ta hänsyn till enskilda arters miljö-krav, utan även beakta populationens diversitet och dess betydelse, menar författarna.
Sammanställningen som kalmarforskarna gjort stämmer väl överens med påståendet att diversitet är en framgångsfaktor. Samtidigt klargör studien att det finns en rad viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas.
– Det finns stort behov av vidare studier för att vi ska få en klarare bild av variationens betydelse under olika betingelser. Vi hoppas därför att vår studie kan sporra till fortsatt forskning inom detta angelägna och intressanta område, säger Professor Anders Forsman.
Artikeln
Forsman, A. and Wennersten, L. 2015. Inter-individual variation promotes ecological success of populations and species: evidence from experimental and comparative studies. Ecography, DOI: 10.1111/ecog.01357 Länk till artikel:
Anders Forsman och Lena Wennersten ingår i forskargruppen Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Kontaktinformation
Anders Forsman, professor, e-mail: Anders.Forsman@LNU.se; telefon: 0480-44 61 73; mobiltelefon: 0706-27 27 38 Lena Wennersten, PhD, e-mail: Lena.Wennersten@LNU.se; telefon: 0480-44 62 27; mobiltelefon:0733-26 18 51 Jonas Tenje, pressansvarig, mobiltelefon: 070-308 40 75
