Lagens krav för utsläpp av partiklar har historiskt sett bara gällt för större partiklar. Det har medfört att utsläpp av de minsta partiklarna, nanopartiklarna, i betydande utsträckning har ökat.

De mätningar som görs av nanopartiklar idag sker dessutom vid utsläppskällan och inte en bit bort ifrån utsläppskällan när nanopartiklarna exponerats för utomhusluft.

– Nanopartiklarna genomgår kemiska och fysikaliska förändringar i atmosfären och resultaten från de lagstadgade mätningarna skiljer sig därför från de mätningsresultat vi får en bit bort ifrån utsläppskällan, säger Jonathan Westerlund, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Både sjöfart och vägtrafik står för höga utsläpp av nanopartiklar men forskarnas förslag på åtgärder för vägtrafik och sjöfart ser olika ut.

– Våra mätningar visade att ett fåtal bussar stod för den största delen av utsläppen av nanopartiklar. Men för sjöfarten gällde att alla fartyg stod för höga utsläpp av nanopartiklar. Troligen beror det på att utsläpp från sjöfart länge varit oreglerad. Därför måste åtgärder för att minska utsläpp av nanopartiklar från sjöfart gälla alla fartyg, säger Jonathan Westerlund.

Gemensamt för sjöfart och vägtrafik är däremot att olika körsätt påverkar utsläppen. Att välja rätt växel vid rätt hastighet och att inte accelerera mer än nödvändigt kan göra stor skillnad för utsläppen av nanopartiklar.

Striktare lagkrav på nyproducerade fordon har lett till en minskning av utsläppen av större partiklar men samma effekt märks inte på nanopartiklar.

– I våra studier har vi sett att utsläppen av antalet småpartiklar var höga även för nya bussar med moderna utsläppskrav. Och andra studier visar att utsläpp av fler små partiklar kan vara mer skadligt än få stora partiklar, säger Jonathan Westerlund.

I forskningsstudierna, som utförts i Göteborg, har mätningar gjorts både i atmosfären och direkt vid utsläppskällan för bussar och fartyg.

– Nuvarande lagkrav baseras enbart på mätningar utförda direkt vid utsläppskällan och tar inte hänsyn till de processer som sker i atmosfären. De verkliga effekterna av nanopartiklarna blir därför svåra att uppskatta, säger Jonathan Westerlund.

Avhandlingen: Nanoparticles from Shipping and Road Traffic

Länk till avhandlingen

Handledare: Professor Mattias Hallquist

Kontaktinformation
Kontakt: Jonathan Westerlund, institutionen för kemi och molekylärbiologi, 0706- 065433, 031-786 9068, olof.jonathan.westerlund@gmail.com

– Hormonberoende bröstcancer drabbar majoriteten av de cirka 8000 kvinnor som varje år får en bröstcancerdiagnos, bara i Sverige. Om vi från början kunde identifiera vilka patienter som har bäst nytta av olika läkemedel, skulle vi slippa onödig behandling med risk för svåra biverkningar.

Det vanligaste hormonbehandlande läkemedel som används vid efterbehandling av bröstcancer är tamoxifen. Anna Göthlin Eremo har i sin forskning studerat hur det verkar på olika patienter. Hos en del av dem återkommer cancern efter en tid. Andra, som inte drabbas av återfall, skulle kanske ha sluppit det även utan behandling.

– Det är därför viktigt att redan från början, i samband med cancerdiagnosen, försöka hitta de faktorer som gör att en patient kan ha nytta av läkemedlet och vilka patienter som kanske behöver andra typer av behandlingar.

Anna Göthlin Eremo förklarar att en av de stora utmaningarna inom cancerforskningen är att sjukdomen tar sig så olika uttryck.

– Komplexiteten hos cancerceller är enorm. Det finns många biologiska faktorer som påverkar – både i själva cancercellen och utanför. Att hitta lösningar handlar därför i väldigt hög grad om att lägga pussel – och att inse att det inte går att använda exakt samma behandling på alla patienter utan att hitta det som fungerar bäst i det specifika fallet.

Anna Göthlin Eremo har jämfört tumörförändringar hos patienter som drabbas av återfall trots behandling med tamoxifen med patienter som inte drabbas. Bland annat tycks patienter som har vissa proteiner svara bättre på behandling än de som saknar dessa proteiner.

– Lyckas vi hitta fler av de biologiska faktorer som förstärker respektive försämrar behandling med tamoxifen, kan vi ge en bättre och mer adekvat vård. Vissa faktorer i tumören talar för en minimal risk för återfall vilket kan innebära att en del patienter inte alls behöver ta hormonbehandlande läkemedel.

Anna Göthlin Eremo planerar att arbeta vidare med sina resultat tillsammans med forskarkollegor.

– Om vi fortsätter att kartlägga hur resistens mot tamoxifen uppkommer kan det i framtiden leda till utveckling av nya skräddarsydda och mer direktriktade behandlingspreparat, vilket i sin tur kan öka överlevnaden hos patienter med denna cancerform.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Göthlin Eremo, 070-20 32 350

– De är medvetna om att deras beslut kring skola, förskola och bostadsområden i förlängningen bidrar till att göra staden mer uppdelad. Men de förklarar att de gör det som är bäst för barnen, säger Maja Lilja, som skrivit en doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.

Boendesegregationen fördubblades mellan 1990-2010 och Sverige delas i allt högre grad upp efter etnicitet men också i rika och fattiga.Maja Lilja har undersökt hur nyblivna medelklassmammor ser på sitt bostadsområde och sina barns uppväxt i förhållande till etnicitet, klass och kön.

Hälften av kvinnorna i studien bor i ett område med människor från olika kulturer, som Maja Lilja har valt att kalla Björkby, och hälften i ett homogent medelklassområde, Gräsbacken.

– Oberoende var du bor påverkas du av segregation och kvinnorna i min studie vill att deras barn ska möta människor från olika kulturer för att bli mer toleranta och öppna inför olika människor som vuxna, säger Maja Lilja.

Samtidigt vill de känna sig säkra på att deras barn formas inom vad de ser som svensk medelklass. De vill inte att deras barn ska gå i en förskola eller skola där det är för många barn med utländsk bakgrund för det skulle kunna hota barnens trygghet. Kvinnorna vill undvika att bo i områden som är stökiga eller som har för många människor med utländsk bakgrund.

– Kvinnorna betonar hur viktigt det är att växa upp i en mångkulturell miljö men nämner samtidigt hur deras beslut i praktiken förhindrar att barnen växer upp i en sådan miljö.

Kvinnorna i Gräsbacken har valt att flytta till ett homogent samhälle och möter nästan bara personer med samma bakgrund som de själva. Kvinnorna i Björkby funderar kring trygghet och att bli ihopkopplade med ett stigmatiserat område och flera överväger att flytta från bostadsområdet innan barnen börjar skolan.

– Flera av kvinnorna som flyttat till Björkby säger dessutom att de inte bor i Björkby utan i Rosenlund som är ett villaområde där. Ett sätt att ta avstånd från det stigmatiserade området på andra sidan vägen och inte associeras med kriminalitet och sociala problem.

– Samtidigt när de talar om Björkby ur ett kulturellt perspektiv lyfter de fram hela området och det faktum att det är blandat. Genom att framställa området som ett enda mångkulturellt område kan kvinnorna göra anspråk på att vara toleranta och öppna gentemot personer med utländsk bakgrund, säger Maja Lilja.

Men en kvinna går mot strömmen i Maja Liljas studie. Hon har valt att placera sitt barn i en mångkulturell förskola just för att barnet ska komma i kontakt med många olika kulturer.

– Det blev tydligt för mig att barnens bästa blir ett sätt att legitimera besluten man tar. Men vi är alla en del av detta och måste fundera på de val vi gör och vilka konsekvenser de får – både för oss och för samhället, avslutar Maja Lilja.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Maja Lilja: 0707 925041, maja.lilja@oru.se

Genom sensorer och elektroder i våra kläder, så kallade smarta textilier, mäts allt ifrån puls, svett, hjärtfrekvens till belastande arbetsställningar, muskelaktivitet och stress. Såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön avslöjas genom mätningar, signaler, datainsamling och analyser direkt i jobbvardagen – inte ett antal år och arbetsskador senare.

Det är professorerna Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz vid Skolan för teknik och hälsa på KTH som jobbar med att utveckla dessa listiga mätsystem, textilier och klädesplagg.

Men varför behövs de? Svaret kommer från Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär”. Cirka 27 procent av kvinnorna och 20 procent av männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. 2012 hade 22 procent av kvinnorna och drygt 17 procent av männen någon form av arbetsorsakade besvär, fysiska eller psykiska.

När det kommer till enbart arbetsorsakade besvär till följd av fysisk belastning ligger siffran på 10 procent av kvinnorna och 8 procent för män under 2014.

Hur fungerar då de smarta kläderna i praktiken? Jo, till exempel genom att använda sensorer av textil och elektroniska mätgivare inbyggda i kläderna.

– Givarna visar vinklar och krafter på olika kroppsdelar. Förenklat är det ett sätt att titta på kroppställningar. Man kan placera ut givarna och sensorerna i kläderna och på det sättet mycket exakt fånga både rörelser och kroppställning, berättar Jörgen Eklund, professor och chef på enheten för ergonomi på KTH.

Genom att analysera den information som givarna och andra sensorer samlar in kan man utvärdera om arbetet och arbetsmiljön har en negativt eller kanske positiv konsekvens för kroppen och psyket.

Det är dock inte bara skadliga rörelser som kan identifieras utan även icke-rörelser. Även om man motionerar en halvtimme tre gånger per vecka så finns det studier som visar att man får negativa hälsoeffekter av för mycket stillasittande. Information om hur lite man rör sig kan givetvis också samlas in.

Är det då tänkbart att man med hjälp av dessa sensorfyllda kläder lättare kan hävda sin rätt till ersättning för arbetsskador till exempel från Försäkringskassan? Det går ju att monitorera sin arbetsmiljö bra, till exempel enahanda rörelser.

Det är möjligt, och en av många användningsområden. Men framför allt ger vi ett billigt instrument till arbetsgivaren att använda för att förebygga arbetsorsakade besvär, men också för att behålla det i arbetet och arbetsmiljön som faktiskt är bra, säger Jörgen Eklund.

Förutom de smarta klädernas förmåga att identifiera arbetsställningar och -rörelser kan de även hålla koll på arbetsmiljöns psykosociala påverkan på människor. Jörgen Eklund berättar att det finns flera sätt att mäta stressnivån. Hjärtfrekvensvariabilitet (hur tiden mellan hjärtslagen varierar), blodtryck och hudkonduktans (hudens förmåga att leda ström) är tre sådana sätt.

– Ju mer stressad man är desto mindre varierar tiden mellan enskilda hjärtslag. Följer vi en individ under en arbetsdag kan vi se vilka situationer som stressar henne eller honom. Det är dessutom inte alls säkert att man själv är medveten om att man är stressad, men genom att mäta kan man tydligt se detta. Man kan tro att man har full koll på läget, men mätningarna visar någonting helt annat. Det gäller att hitta risk- och friskfaktorer, säger Jörgen Eklund.

Förutom att människor slipper lida i onödan genererar en bra arbetsmiljö god kvalitet på produkten eller tjänsten. Det finns det många studier som visar detta, bland annat från bilindustrin. Därför är både Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz övertygade om att god arbetsmiljö är en viktig<br /> konkurrensfördel i den globala kapplöpningen.

– Sämre arbetsplatser kostar i slutändan mer. Kan du visualisera mätningarna och därigenom ringa in problemen, som man kanske inte kan se med blotta ögat, blir sambandet ännu tydligare, säger Kaj Lindecrantz.

Arbetsmiljön har givetvis också stor betydelse när höjd pensionsålder diskuteras. Ska kroppen men även knoppen orka med att jobba ytterligare 5-10 år vill det till att arbetsmiljön inte bryter ner människan.

FAKTA

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Eklund på 08 790 48 26 / jorgen.eklund@sth.kth.se eller Kaj Lindecrantz på 08 790 48 25 / kaj.lindecrantz@sth.kth.se

Elikana Kalumanga, doktorand på Institutionen för naturgeografi, har i sin avhandling kartlagt hur afrikanska elefanter rör sig i landskapet, vad de äter och hur de utnyttjar olika naturresurser. Sex elefanter från olika grupper i Ugalla i västra Tanzania sövdes och förseddes med GPS-kragar under två år, vilket gav en position för varje elefant fyra gånger om dagen.

Resultaten visar att elefanterna rör sig mer fritt omkring de områden där parkvakterna kör till och från naturskyddsområdet och att de undviker områden söderut där det finns större möjligheter för tjuvjägare att ta sig in. Samtidigt låter sig en del elefanter inte begränsas till naturskyddsområdena utan rör sig över stora delar av landskapen omkring Ugalla. Under torrperioden håller sig grupperna nära floderna medan de skingras över vidsträckta områden under regnperioden då stora delar är översvämmade och det finns gott om vatten i landskapet.

Elefanter anses vara generalister i sitt val av föda, men resultaten visar på att de kan vara selektiva i vad de äter. Elefanterna äter till exempel jord från vissa termitstackar för att få i sig mineraler och salt, vilket saknas i de växter de äter.

– Elefanterna är viktiga för den biologiska mångfalden och safariturismen och de har även ett stort symbolvärde. Trots detta vet vi idag väldigt lite om hur elefanterna rör sig i skogslandskapet och vilka resurser de utnyttjar, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och Elikana Kalumangas handledare.

Afrikas elefanter har minskat kraftigt under de senaste 200 åren. I början av 1800-talet fanns det cirka 24 miljoner elefanter. Trots stora insatser för att bevara elefanterna under 1900-talet finns det idag bara cirka 500 000 kvar. Antalet elefanter fortsätter att minska på grund av tjuvjakt och att de områden som finns att röra sig inom krymper.

Trots att Tanzania har avsatt 25 procent av sin landyta för olika naturskyddsområden är utrymmet för elefanter begränsat. Ugalla patrulleras av beväpnande vakter för att skydda djuren från tjuvjakt. Tjuvjakten har ökat i området på grund av en ökad mängd vapen, lättare att transportera ut tjuvgodset ur landet samt en stor efterfrågan på elfenben och elefanthår från Asien.

– För att skapa ett hållbart bevarande av biologisk mångfald krävs integrerade bevarandestrategier där olika ministerier och sektorer är inblandade. Det omfattar bevarandet av olika resurser som krävs för både djurliv, vegetation och den fattiga landsbygdsbefolkningen. Regelbundna samordnade patruller mot tjuvjakt bör införas över hela Ugalla och de omgivande områdena, säger Elikana Kalumanga, doktorand på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, e-post sara.cousins@natgeo.su.se, tfn 08-16 47 67, mobil 0708-10 15 95.

Enligt den så kallade kosmetikaförordningen måste kosmetiska produkter (till exempel smink, hudkräm, schampoo, deodorant, tandkräm) idag ha en innehållsdeklaration, så att konsumenter ska kunna undvika de ämnen man inte tål.

Doftämnet linalylacetat är ett undantag: ämnet finns inte upptaget i kosmetikaförordningen och behöver heller inte redovisas i innehållsförteckningar.

Linalylacetat är i sig svagt allergiframkallande. Men studier vid Sahlgrenska akademin visar nu att ämnet kan reagera med syret i luften och bilda starkt allergiframkallande hydroperoxider.

Linalylacetat kan därmed vara en vanlig orsak till kontaktallergier.<br /><br />I studien testade forskarna 1 717 personer som var under utredning för eksem kopplat till kontaktallergi. Ungefär 2 procent av dem visade allergiska reaktioner mot linalylacetat.

– Det kan låta som en liten andel. Men det betyder att det är ungefär lika vanligt att vara kontaktallergisk mot linalylacetat som mot de andra doftämnen som listas i kosmetikaförordningen, säger Lina Hagvall, forskare vid Göteborgs universitet.

Personerna som reagerade mot oxiderad linalylacetat testades även mot andra doftämnen som ingår i dagens rutintester. Hela 57 procent visade då ingen allergisk reaktion.

– Försöken visar att det behövs en bred testpanel för att fånga kontaktallergier mot doftämnen. Majoriteten av de som har kontaktallergi mot oxiderad linalylacetat upptäcks alltså inte med dagens allergitester, säger Lina Hagvall:

– Eftersom ämnet heller inte deklareras på kosmetiska produkter har de som är allergiska svårt att undvika ämnet, vilket i värsta fall kan leda till att eksemen förvärras och blir kroniska.

Resultaten i studien bör enligt Göteborgsforskarna leda till att oxiderad linalylacetat inkluderas bland de doftämnen som används för diagnostisering av kontaktallergi. Ämnet bör dessutom redovisas i kosmetiska produkters innehållsförteckning, anser forskarna.

Artikeln Air-oxidized linalyl acetate An emerging fragrance allergen? publiceras i den vetenskapliga tidskriften Contact Dermatitis.

Länk till artikel

FAKTA KONTAKTALLERGI

Kontaktallergi innebär att kroppen utvecklar ett immunologiskt minne mot kemikalier i omgivningen. Kontaktallergi visar sig vanligtvis genom att huden utvecklar eksem i det område där kontakten skett med det främmande ämnet. I detalj uppstår den allergiska reaktionen när ämnet binder till hudens proteiner och aktiverar immunförsvaret. Långvarig kontakt kan leda till kroniska, svårbehandlade eksem.

De vanligaste orsakerna till kontaktallergi är exponering för doftämnen, metaller och konserveringsmedel. I kosmetikaförordningens märkningskrav för kosmetiska produkter ingår 26 doftämnen och 2 naturliga doftämnesblandningar.

Kontaktinformation
Kontakt: Lina Hagvall, fil. dr., forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, lina.hagvall@gu.se

Förutom mjältens viktiga funktion i vårt immunförsvar, har den även förmågan att dra sig samman och tömma sitt förråd av röda blodkroppar vilket ger möjligheter till en ökad prestation. Det kan ge positiva effekter i samband med sporter som klättring på hög höjd, fridykning och troligen även underlätta vid vissa sjukdomar där syretillförseln är minskad som vid exempelvis KOL och sömnapné.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att klarlägga vad som startar mjältens sammandragning. Studierna i avhandlingen har lett till flera viktiga upptäckter.

Syrebrist är en viktig initierande faktor av mjältens sammandragning, och både syrebrist som uppkommer till följd av att hålla andan och från simulerad hög höjd startar sammandragningen. Men det sker en starkare sammandragning vid andhållning än vid höghöjdsexponering. En viktig skillnad mellan dessa situationer är att nivåerna av koldioxid är låga på hög höjd och höga vid andhållning, ökade nivåer av koldioxid förstärker antagligen sammandragningen i samband med andhållning.

Det finns fysiologiska funktioner som svarar med en ”allt-eller-inget” respons, avhandlingen har visat att mjälten inte tillhör dem. Mjälten drar sig istället samman gradvis, i förhållande till aktuellt stimulus. Det kan ge gynnsamma effekter i samband med arbete och prestation på hög höjd, samt minska belastningen på hjärtat i mindre ansträngande situationer när mjälten lagrar blodet igen.

Mjältens förmåga att dra sig samman har funnits bli förstärkt vid långvarig exponering för syrebrist och hårt arbete, vilket har visat sig i samband med en bestigning av Mt Everest. Det ger viktig information om att mjältens sammandragning möjligen är träningsbar och att den anpassas vid acklimatisering.

– Det viktigaste är att vi förstår hur denna respons fungerar och lär oss se vinsterna av den, oavsett om det handlar om idrottsprestationer eller hälsoaspekter, säger doktorand Angelica Lodin-Sundström.

Studierna har genomförts både på labb och i fält i Himalaya. Avhandlingen försvaras 2 juni vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Mer information om avhandlingen ”Initiation of Spleen Contraction Resulting in Natural Blood Boosting in Humans” hittar du här.

Kontaktinformation
Angelica Lodin-Sundström, doktorand, 070-640 41 68, e-post: angelica.lodin-sundstrom@miun.se

För några år sedan visade Ola Andersson med kollegor i en klinisk studie omfattande 400 nyfödda att risken för järnbrist vid fyra månaders ålder var betydligt lägre hos de barn som avnavlats tre minuter efter födelsen än de som avnavlades inom tio sekunder. Barnen i studien var fullgångna och välnärda barn till friska mammor.

– Om man låter navelsträngen sitta kvar i tre minuter, fortsätter blodet att strömma in i barnets blodomlopp. Barnet får cirka en deciliter extra blod, vilket motsvarar två liter hos en vuxen, säger Ola Andersson, forskare vid Uppsala universitet och barnläkare i Halmstad.

I stora delar av världen avnavlas barn direkt efter födseln och går därmed miste om ett viktigt järntillskott via navelsträngsblodet. I fattigare länder kan detta vara av särskilt stor betydelse för barnets utveckling, enligt forskarna.

Den aktuella studien i JAMA Pediatrics är en fyraårsuppföljning av totalt 263 (69%) av barnen från den första studien. Man undersökte barnens utveckling, både via IQ-test, kognitiva tester och frågeformulär till föräldrarna.

Resultaten visar ingen skillnad i IQ eller allmän utveckling mellan tidigt eller sent avnavlade barn. Däremot kunde både test och frågeformulär visa att sent avnavlade barn hade något bättre finmotorik vid fyra års ålder. Skillnaden blev tydligare när forskarna tittade på könsskillnader. Det var framför allt hos pojkarna sen avnavling hade betydelse för finmotoriken.

– Flickor har redan från födseln allmänt ett bättre järnförråd, så pojkar har ökad risk för järnbrist. Vi hoppas att vår studie leder till nya rekommendationer runt om i världen.

Länk till artikeln i JAMA Pediatrics

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ola Andersson, tel: 0709-66 41 80, eller ola.andersson@kbh.uu.se

Eva Pettersson och Linda Mattsson heter de två BTH-forskare som har koordinerat arbetet med att ta fram stödmaterial för grund- och gymnasieskolorna, som regeringen efterfrågat.

Bakgrunden är att regeringen i höstas gav uppdrag åt Skolverket att stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever genom att utarbeta ett särskilt stödmaterial. Materialet ska innehålla anvisningar om hur arbetet med särskilt begåvade elever kan organiseras samt ge exempel på undervisningsmetoder och arbetssätt utifrån rådande lagstiftning och aktuell forskning.

– Materialet är tänkt att användas som underlag vid kunskapsuppbyggnad, till handlingsplaner och som praktiska råd när skolor utvecklar arbetet med särskilt begåvade elever. Materialet består både av övergripande frågor om stöd för utvecklingen av särskilt begåvade elever och av exempel på hur särskild begåvning kan yttra sig i olika ämnen och hur lärare kan anpassa undervisningen. Detta material ger en introduktion till hur skolan kan arbeta med särskilt begåvade elevers utveckling. Vidare ger det inspiration för planering, genomförande och utveckling av undervisningen där syftet är att stimulera och utmana eleverna, berättar Eva Pettersson och Linda Mattsson vid BTH.

Fakta
Eva Pettersson och Linda Mattsson är båda disputerade inom området ”gifted education” i matematik och verksamma som lektor respektive adjunkt vid BTH. Sedan många år har de på olika sätt arbetat med särskilt begåvade elever, främst inom matematik. Arbetet inkluderar bland annat utveckling av och undervisning på högskolekurser; föreläsningar på konferenser och lärarfortbildningar och deltagande i internationella nätverk. Linda och Eva driver också webbsidan Mattetalanger vid Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Pettersson, via e-post: eva.pettersson@bth.se eller via telefon: 0455-38 54 25 eller Linda Mattsson, e-post: linda.mattsson@bth.se eller via telefon: 0455-38 54 56.

Kristoffer Milonas har i sin studie samlat in data om familjer med kontrollposter i svenska börsbolag. Genom att räkna antalet manliga och kvinnliga arvtagare fann han att företagen tar mer miljövänliga beslut när det finns fler kvinnor bland arvtagarna. Däremot såg han ingen effekt på vanliga mått när det gäller finansiella prestationer.

– En tolkning av resultaten är att döttrar påverkar sina föräldrar till att bry sig mer om miljön; värderingar som traditionellt sett är starkare hos kvinnor. Sådant inflytande från barn på föräldrar har setts i andra sammanhang tidigare, men detta är den första studien som kan påvisa det beträffande börsbolag, säger Kristoffer Milonas.Studien inkluderar både vuxna döttrar och minderåriga, där många av de vuxna döttrarna blev styrelseledamöter i företagen. Trots detta visar studien inga sammanhang mellan arvtagarnas könssammansättning och könsfördelningen i styrelsen, det tycktes tvärtom som att de vuxna döttrarna trängde ut andra kvinnliga potentiella styrelsemedlemmar.

Kontaktinformation
Kristoffer Milonas, PhD Student, Department of Finance, Handelshögskolan i Stockholm kristoffer.milonas@gmail.com Mobil: +44 747 833 99 45

Besvären är livslånga; händerna domnar bort, man får stickningar och fingertopparna blir vita och kalla. Känseln och motoriken försämras vilket även innebär stora problem i samband med många fritidsaktiviteter. Samhällskostnaderna uppskattas till sju miljarder årligen. Men det finns lösningar!

Två centrala typer av vibrationer är roterande respektive slående (translaterande) vibrationer. Swerea IVF har sedan tidigare visat på hur vibrationer från roterande maskiner, till exempel slipmaskiner, effektivt kan åtgärdas. Däremot har de slående maskiner fortsatt att vara ett problem. Ett mycket lovande koncept till åtgärd har tagits fram i ett nyligen avslutat projekt finansierat av AFA Försäkring. Båda lösningsmodellerna är användbara även för andra vibrationsfall än handhållna maskiner. Till exempel har det visat sig att tekniken kan användas för att minska vibrationerna även i flygplanspropellrar och CD-spelare.

Vinnova har nu anslagit 7,3 miljoner kronor till ett tvåårigt projekt, som påbörjas inom kort. Ett konsortium med bred representation har skapats bestående av alla aktuella samhällsaktörer.

– Det unika i projektet är att vi nu äntligen samlar alla intressenter i samhället kring problematiken för att skapa en efterfrågan på bättre maskiner. Alla har ju faktiskt något att vinna på att vibrationerna elimineras, säger Hans Lindell, som är leder konsortiet. Vi vill med projektet visa att det går, fortsätter Hans.

Kontaktinformation
Hans Lindell, Swerea. Tfn: 031-706 60 02 hans.lindell@swerea.se

Boken The Future Use of Nordic Forests – A Global Perspective lanserades igår på den internationella skogsforskningskonferensen IBFRA 2015 som hålls i Rovaniemi, Finland. Boken, som finansierats av forskningsprogrammet Future Forests, utforskar de problem som skogsintressenter i de nordiska länderna kan komma att möta i framtiden.

Den traditionella marknaden för svenska och nordiska skogsprodukter är präglad av stor osäkerhet; produktionen flyttar till länder i syd, efterfrågan på tryckpapper sjunker och de nordiska skogsbolagen är allt mindre beroende av skogarna i Norden. Den framväxande bioenergimarknaden är turbulent och osäker. Samtidigt är skogens miljövärden, inte minst den biologiska mångfalden under fortsatt press och klimatförändringarna ger en ny osäkerhet kring både produktion och användning av skogen.

Att bruka skogen hållbart under påverkan av alla dessa krafter ställer krav som dagens skogsförvaltning inte verkar klara av att leva upp till. I boken konstaterar forskarna att den svenska modellen för skogsbruk inte når de miljömål som samhället beslutat om.

– Den klarar inte heller att överbrygga klyftan mellan skogsindustri och miljöintressen, säger Erik Westholm, professor i landsbygdsutveckling vid SLU och en av bokens redaktörer.

Boken pekar också på en risk för ett globalt underskott på produktiv mark för jordbruks- och skogsbruksändamål omkring år 2050, vilket kan innebära svåra konflikter om mark i flera olika delar av världen.

– Vi skrev den här boken för att identifiera de viktigaste framtidsutmaningarna för de nordiska skogarna, säger Florian Kraxner, som är en av bokens redaktörer och forskningsledare vid det internationella institutet för systemanalys, IIASA, i Wien, Österrike.

Frågan om skogens roll i framtiden är omstridd. Det finns en skiljelinje mellan aktörer som tror att resursbristen kommer att kräva omfattande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, och mellan dem som tror att det ökade trycket på resurser går att möta med förbättrade produktionssystem och teknisk utveckling.

– Med en effektiv global och nationell styrning av hur skogs- och jordbruksmarken används går det troligen att möta framtidsutmaningarna – men det förutsätter ett kraftfullt politiskt agerande på både den internationella nivån och det nationella planet, säger forskaren Karin Beland Lindahl från forskningsprogrammet Future Forests, verksam vid avdelningen för statsvetenskap vid LTU och en av bokens redaktörer.

Kontaktinformation
Karin Beland Lindahl Luleå Tekniska Universitet (LTU), Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Telefon: 0920-49 32 93, 076-801 12 23 E-post: karin.beland.lindahl@ltu.se

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker nationalekonomen Emma Neuman förklaringsfaktorer bakom skillnader mellan grupper på den svenska bostads- och arbetsmarknaden.

I två av avhandlingens delarbeten studeras mekanismer bakom och konsekvenser av etnisk boendesegregation i Sverige under 1990- och 2000-talet. Resultaten visar att inrikes födda tenderar att flytta ifrån eller undvika att flytta till bostadsområden när de når en viss brytpunkt i andelen icke-europeiska utrikes födda. Därmed framstår de inrikes föddas flyttbeteende som en viktig faktor bakom uppkomsten av etnisk boendesegregation i Sverige. Vidare visar Neuman att etnisk boendesegregation under uppväxten kan ha inverkan på ekonomiska utfall i vuxen ålder. Barn till inrikes födda som har växt upp i områden med en hög andel utrikes födda tenderar att ha sämre arbetsmarknadsutfall och är mindre benägna att påbörja högskole- eller universitetsutbildning. För barn till utrikes födda visar resultaten att de har lägre sannolikhet att vara arbetslösa eller socialbidragstagande om de under uppväxten bott i områden med hög andel utrikes födda med liknande etnisk bakgrund som deras föräldrar. Har de däremot växt upp i områden med hög andel utrikes födda med olika etnisk bakgrund tenderar de att ha sämre ekonomiska utfall.

Emma Neuman undersöker också hur kulturella normer bidrar till skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan utrikes födda kvinnor och män i Sverige. Resultaten visar att bland de som invandrat från länder där kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt lägre än mäns, är skillnaden mellan kvinnor och mäns arbetskraftsdeltagande också stor på den svenska arbetsmarknaden. Efter längre tid i Sverige, minskar gapet och närmar sig det för inrikes födda. En slutsats är därför att den kulturella inverkan avtar med tiden.

I avhandlingen studeras också hur mäns kognitiva och icke-kognitiva förmågor påverkar deras benägenhet att bli egenföretagare. Resultaten visar att de som är mer jämna i sina olika förmågor har en ökad sannolikhet att bli egenförtagare och tjänar mer på sitt företag. Däremot är inkomster bland löntagare inte högre för de som har mer jämna förmågor. Detta indikerar att egenförtagare gynnas av att vara bra på många olika saker, till skillnad från löntagare som snarare tjänar på att vara specialister.

FAKTA
Emma Neuman kommer ursprungligen från Härnösand. Sedan 2010 är hon doktorand vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.

Avhandlingen “Essays on Segregation, Gender Economics, and Self-employment” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen den 5 juni 2015, klockan 10:00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Fakultetsopponent är professor Mahmood Arai, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Kontaktinformation
Emma Neuman, Linnéuniversitetet, telefon: 0470- 70 87 59 eller epost: emma.neuman@lnu.se.

– Förhöjd sänka (SR) bland tonåringar kan också kopplas til ökad tarmcancerrisk, säger forskaren Katja Fall vid Örebro universitet.Att fetma och inflammation hos vuxna ökar risken för tarmcancer är känt sedan tidigare, men nu visar en ny stor studie att kraftig övervikt hos tonåringar också spelar roll för risken att utveckla sjukdomen senare i livet. Resultaten publiceras i den internationella tidskriften Gut (en internationell forskningstidskrift inom gastroenterologi*).

Forskarna har följt 240 000 svenska män som genomgick hälsokontroller i samband med sin mönstring mellan 1969 och 1976. Vid mönstringen inhämtades information om männens hälsa inklusive vikt, längd och sänka. Via länkning till cancerregistret kunde forskarna sedan identifiera de män som drabbades av tarmcancer senare i livet.

Under den cirka 35 år långa uppföljningstiden diagnosticerades 885 män med tarmcancer, varav 384 med ändtarmscancer.

Förebyggande åtgärder
– Våra resultat visar att de män som var kraftigt överviktiga vid mönstringen hade en fördubblad risk att senare drabbas av tarmcancer i jämförelse med normalviktiga. Dessutom hade de män vars blodprov visade tecken på inflammation vid mönstringen också en ökad risk för tarmcancer, säger Katja Fall.

Resultaten tyder på att ett högt BMI (Body Mass Index) och förekomst av inflammation i tonåren kan ha inverkan på risken för tarmcancer. De båda faktorerna var oberoende av varandra vilket tyder på att övervikt skulle kunna påverka risken för tarmcancer via en annan mekanism än inflammation.

– Det behövs fler studier för att vi helt ska förstå vilken roll kroppsvikt och inflammation tidigt i livet spelar för risken att drabbas. Fördjupad kunskap på området skulle kunna öppna möjligheter för tidigt förebyggande av insjuknande i tarmcancer, säger Katja Fall.

(* Gastroenterologi är en medicinsk specialitet som sorterar under invärtesmedicin. Disciplinen rör sjukdomar i mag- och tarmkanalen, samt hepatologin – gallvägar, lever och bukspottkörtel.)


Kontaktinformation
Katja Fall, docent och läkare, Örebro universitet, katja.fall@oru.se

– En unik anläggning, det finns ingen motsvarande i världen än så länge,
säger Dag Hanstorp, professor i fysik vid Göteborgs universitet.

Desiree är en anläggning med två lagringsringar för joner. Vad som är speciellt med den nya anläggningen är att man kan studera processer som sker i det interstellära mediet, alltså gasmolnen mellan stjärnor, som kan dra ihop sig och bli till nya stjärnor.

Studerar hur stjärnor bildas
Anläggningen består av en stor nedkyld låda (-260 grader Celsius). I den finns två parallella elliptiska banor där varje bana har en omkrets på cirka nio meter. Jonerna åker i två banor, där en laddas med positiva joner och en med negativa.

I anläggningen kan forskarna studera atomer och molekyler i gasfas i vakuum vid mycket låga temperaturer. Jonerna flyger fritt i vakuumkammaren i form av en stråle. Att de är laddade innebär att man kan accelerera och styra dem.

Forskarna gör studier av joner lagrade i ringen där positiva och negativa joner flyger parallellt längs en av raksträckorna i ovalen. Elektronöverföringen mellan jonerna kan studeras vid de låga temperaturer och låga kollisionsenergier som anläggningen möjliggör.

– Det här motsvarar processer som sker i interstellära medier. När vi studerar det här förloppet kan vi bättre förstå hur stjärnor blir till, säger Dag Hanstorp.

Forskare från flera universitet och högskolor samarbetar
I atomer sker processer oerhört snabbt, ofta på miljondels av en sekund. Men i anläggningen Desiree kan man studera mycket långsammare fenomen. I en första studie undersöktes hur exciterade negativa svaveljoner sönderfaller. Jonerna lagrades i över en timma, och man mätte upp en halveringstid på är 503 sekunder.

– Nu har vi lyckats genomföra de första studierna och visat att anläggningen fungerar. Det hela är mycket spännande, säger Dag Hanstorp.

Anläggningen Desirée, som ligger i Stockholm, har byggts upp under tio års tid och nu står den färdig. Projektet leds av professor Henrik Cederquist från Stockholms universitet i samarbete med andra forskare på Stockholms universitet och forskare vid Göteborgs universitet och Malmö högskola.

Länk till artikel http://physics.aps.org/articles/v8/31

Kontaktinformation
Dag Hanstorp, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet Tel: 031-786 9141, E-post: dag.hanstorp@physics.gu.se

Utan internet hade jag aldrig sålt sex
/Natalie, 17 år

Linda Jonsson har undersökt svenska ungdomars sexvanor på internet. Hennes avhandling bygger på ett antal delstudier, bland annat har hon studerat hon hur kontakt mellan ungdomar och sexköpare etableras. Det är genom denna delstudie hon träffar 17-åriga Natalie, en av de 15 unga kvinnor som sålt sex via nätet.

Natalies och de andra ungdomarnas berättelser visar att den första kontakten kan ske via sajter som inte har med sex att göra, som till exempel Bilddagboken, Kik, Facebook eller via onlinespel. Med andra ord handlade det för en del av ungdomarna inte om att sälja sex när de var ute på internet.

– De blev kontaktade av vuxna som gav dem komplimanger eller på annat sätt etablerade en kontakt. Det var en transportsträcka för att introducera dem för sex som kan liknas vid en groomingprocess, säger Linda Jonsson.

För 14 av de 15 unga i Linda Jonssons delstudie gick kontakten med de vuxna vidare till att de sålde sex för pengar, alkohol eller annan ersättning, mer än en gång. Internet verkar vara en självklar kontaktarena mellan köpare och säljare och som sannolikt även gjort det svårare för de unga att sluta.Ofta vet ingen i barnets närhet om att det blivit uppsökt av en vuxen eller att det har sålt sex.

Studien bekräftar också vad man tidigare anat – att denna grupp inte annonserar ut sina sexuella tjänster. Det kan bero på att barnen är rädda för att bli upptäckta, exempelvis av familj och vänner. En annan orsak kan vara att de faktiskt inte behöver annonsera för att sälja sina tjänster eftersom de blir uppsökta ändå.

– Detta är viktig kunskap för de som arbetar professionellt med unga. Inte minst är det viktigt kunskap för exempelvis polisen som arbetar uppsökande. Även andra yrkesgrupper måste fråga unga vad de gör online, både generellt och vad gäller sexuellt beteende. Vi måste öppna upp för barn att berätta om det här, säger Linda Jonsson.

FAKTA
Delstudien ”Without the internet I would never had sold sex”: Young women selling sex online har publicerats i Journal of Psychosocial Research on Cyberspace, Cyberpsychology. Medförfattare var Carl Göran Svedin och Margareta Hydén. Studien ingår också i Linda Jonssons avhandling Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth. Characteristics, Associations and Consequences.

Kontaktinformation
Linda Jonsson, Linköpings universitet, 070- 552 27 19, linda.s.jonsson@liu.se