Tidigare forskning har visat att människor med invandrarbakgrund missgynnas i rättsväsendet. Till exempel döms de ofta till strängare straff än etniska svenskar, vid likartade brott. Samma forskning antar att detta missgynnade sker ”omedvetet” och utan uppsåt. Att diskrimineringen finns invävd i det språk, de handlingar och värderingar som utgör rättssystemet.

En grupp forskare vid Högskolan i Malmö under ledning av Philip Lalander, professor i socialt arbete, genomför nu en stor etnografisk studie där de undersöker hur rätten förhåller sig till personer avseende deras kön, ålder och etnicitet.

Forskarna har bevistat ett 40-tal rättegångar i tre städer och samlat på sig ett stort material. Målen har handlat om ”gaturelaterad” brottslighet som våldsbrott, narkotikabrott eller stölder. De åtalade har främst varit unga personer. Forskarna har observerat gester, tonläge hos svaranden och hos domstolens övriga aktörer. De har studerat själva domstolsritualen samt intervjuat vittnen och anklagade. Studien påbörjades 2013 och halvvägs in i arbetet börjar artiklar publiceras och mönster skönjas.

Tolkade förhör källa till missförstånd
Ett av de tidiga resultaten härrör från 18 tolkade förhör vilka forskarna analyserat. Sociologen Torun Elsrud, som medverkar i projektet, finner dem problematiska:

– Vi märker att tolkningen ofta leder till missförstånd. Ibland beror det på grammatiska skillnader i språken. Men också att tolkarna tolkar mer aggressivt och till och med gör egna tillägg av typen: ”Nu måste du berätta sanningen”.

Det förekommer rena felöversättningar. Tolken kan ha översatt: ”Varför skulle jag göra det?” när den tilltalade egentligen sagt: ”Jag vet inte, jag var inte där den kvällen”. Tolkningen är mer konfrontativ än den tilltalades utsaga.

Det händer också att rättens ordförande stressar på och begär att tolken ska översätta simultant. Eller att en åklagare kan vägra sakta ner trots att tolken begär det. Allt detta ökar risken för missförstånd, vilket äventyrar rättssäkerheten.

Philip Lalander:

– i ser hur vittnen blir tystare och tystare under förhörets gång, särskilt under antagonistiska förhör. Det byggs upp en frustration av känslan att inte bli förstådd. Det man själv tycker är viktigt utelämnas.

Domstolen främmandegör
Underläget kan förstärkas av domstolens egna tendenser att göra de tilltalade till främlingar. Forskarna talar om ”kulturalisering” som till exempel sker när åklagaren säger: ”Nu är ni i Sverige och då är det svenska regler som gäller” till en tilltalad som varit i Sverige i 30 år. Eller att ett expertvittne från polisen talar om en etnisk grupp som en ”flock”.

I många av de rättegångar som forskargruppen undersökt saknas teknisk bevisning. Istället är det trovärdighetsbedömningar som väger tyngst. Frågan är hur den eventuella särbehandlingen syns i domarna.

– Det vet vi inte än. Det ska vi undersöka under nästa fas av projektet, säger Philip Lalander.

Forskningen ska pågå fram till 2016 med ett starkare fokus på hur föreställningar om kön och ålder förhandlas i rätten. I projektet medverkar även juristen och rättssociologen Annika Staaf.

Läs mer om forskningen på www.rj.se:http://anslag.rj.se/sv/anslag/44621

Philip Lalander kan kontaktas här: http://forskning.mah.se/id/hsphla

Kontaktinformation
Presskontakt:
Jenny Björkman
Telefon:
08 506 26 433
Mobil:
08 506 26 400
Epost:
jenny.bjorkman@rj.se

Att livnära sig som musiker idag är mycket mer än att vara kreativ. För att göra avtryck på nationell eller global nivå måste en musiker även ta i beräkning virala fenomen, sociala medier, reklam, spel, visuella uttryck och rörlig bild. Det är med andra ord inte fråga om att enbart vara en skicklig musiker eller producent – det krävs ett helt spann av verksamheter för att göra sig ett namn och kunna leva på sitt skapande. Få har möjlighet att vara sådana allkonstnärer. Det krävs nätverk med samarbetande parter.

Stärka nätverk
Music Innovation Network Inner Scandinavia, MINS, ska studera och arbeta för att stärka dessa nätverk regionalt – både i Värmland och i Hedmark, Norge – och har nu fått finansiering från Interreg och andra parter på cirka 14 miljoner kronor. Två tredjedelar av pengarna tilldelas Karlstads universitet som projektägare.

– Vår målsättning är att vi ska ge regionala musiker större möjligheter att nå en större och bredare publik, säger Linda Ryan Bengtsson, universitetslektor, medie- och kommunikationsvetenskap och projektledare för den svenska delen av projektet. Vi ska kartlägga hur musikinnovationssystemet fungerar, identifiera hinder och hitta sätt att ta sig förbi dem. Vi tittar specifikt på just musik, men det har relationer till andra kreativa näringar.

Gränsöverskridande på flera sätt
MINS är gränsöverskridande på flera sätt. Inom Karlstads universitet deltar Institutionen för geografi, medier och kommunikation, Centrum för Tjänsteforskning, CTF, samt Musikhögskolan Ingesund. På svenska sidan är även Studiefrämjandet deltagare i projektet. Högskolan i Hedmark deltar från norskt håll. Projektet bygger vidare på samarbetspartnernas tidigare erfarenheter på området.

Bland annat har Högskolan i Hedmark i samarbete med Studiefrämjandet genomfört flera projekt för att stärka och professionalisera det regionala musiknätverket i Hedmark och Studiefrämjandet har sedan länge ett stort nätverk och en insyn i det värmländska musiklivet som gör dem till en naturlig partner i projektet.

Nya konstellationer
– Vår ambition är att projektet ska ge ett utvecklat samarbete över gränsen när det gäller såväl forskning och utbildning som samarbete mellan aktörer i branschen, säger Lisbeth Martha Dahl Berglund, projektledare på Högskolan i Hedmark. Vi hoppas också att vi ska kunna skapa internationella kontakter som kan ingå i de regionala nätverk som vi ska studera, så att det finns en språngbräda till den internationella marknaden. För högskolans räkning vill vi också fördjupa samarbetet med Karlstads universitet.

– Det som gör det här projektet riktigt spännande är att evi nu samlar tjänsteinnovation, kreativa näringar, medieforskning och utbildning i en ny konstellation, fyller Linda Ryan Bengtsson i. Vi kommer alltså att ägna oss åt forskning, utbildning och näringslivsutveckling för att stärka de kulturella och kreativa näringarna, och vi har ett uttalat mål att göra nytta i samhället. Vi är ganska duktiga på musiknätverk i Sverige, och det finns ett internationellt intresse för oss. Samtidigt måste det gå att livnära sig på att skapa musik. Det är där vi ska göra skillnad.

Förutom Interreg bidrar Arvika kommun med finansiering till Musikhögskolan Ingesund, och Region Värmland finansierar Studiefrämjandets insatser.

Om Interreg
Interreg är ett EU-program med syfte att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. Det finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Kontaktinformation
För frågor om Music Innovation Network Inner Scandinavia, kontakta Linda Ryan Bengtsson på: linda.ryan-bengtsson@kau.se, 054-700 23 74

Inom EU-rätten används konceptet “tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” (Services of General Economic Interest, SGEI). För SGEI gäller regler som ska balansera EU:s fria rörlighet och konkurrens med de allmänna intressen och fundamentala rättigheter som ligger till grund för regler om skola, vård och omsorg, men även områden som avfallshantering och eldistribution. I korthet innebär SGEI att konkurrensen kan begränsas om det behövs för att säkerställa att ett välfärdsuppdrag ska fullföljas.

– Tolkningen av EU-reglerna, och en granskning av hur de införlivas i medlemsstaternas lagstiftning, är utomordentligt viktigt i en tid då den offentliga sektorn, inte minst sociala tjänster som vård och utbildning, blir alltmer marknadsorienterade överallt i Europa, säger Caroline Wehlander.

I sin avhandling har Caroline Wehlander studerat om EU-regleringen begränsar medlemsstaternas frihet att liberalisera offentligt finansierade sociala tjänster, samt SGEI:s effekt på den lagstiftning som utgör grunden för de svenska valfrihetssystemen inom hemtjänst och skola.

Studien visar att både offentliga och privata producenter i svenska valfrihetssystem för hemtjänst och skola, faktiskt bedriver en ekonomisk verksamhet.Det är mycket tveksamt om de svenska regler som styr kommunernas ersättning till producenterna i dessa system är kompatibla med de EU-regler om statligt stöd som styr finansieringen av SGEI.

Avhandlingen visar också att en central utgångspunkt är om en välfärdsverksamhet kan betraktas som ekonomisk eller i teorin kan vara ekonomisk. Det räcker med det sistnämnda för att alla medlemsstater inom EU måste anpassa sin reglering inom området efter kravet på fri rörlighet. Det leder i sin tur till att liberaliseringar inom välfärdssektorn i vissa medlemsstater kan medföra krav på regeländringar och uppluckringar av motsvarande verksamheter i andra medlemsstater. En dominoeffekt som kan bli aktuell inom exempelvis skolverksamheten.

– En tänkbar effekt är att stora skolföretag i Sverige skulle kunna ifrågasätta att andra EU stater hindrar deras fria rörlighet genom att ha regler som innebär att de ersätter endast icke-vinstsyftande skolor, säger Caroline Wehlander.

Länk till avhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A798102&dswid=8258

Kontaktinformation
Caroline Wehlander Telefon: 073-0218183 E-post: caroline.wehlander@jus.umu.se

– Ytterst handlar det om nyttan med IT, men för att nå nytta och skapa framgångsrika projekt måste de som är inblandade förstå att vägen kan vara ganska slingrig. Vill man uppmuntra deltagande från olika aktörer så medför det att tydliga strategier ofta saknas och att många beslut därför måste tas under resans gång. Att många samverkar reser naturligtvis frågor kring vem som har ansvaret och kontrollen, vems idéer som genomförs och vem som har inflytande.

nn-Sofie Hellberg menar att just processen, hur innehåll formas och omformas, är en del av kärnan.

– Ofta handlar det om att eldsjälar drivs av en fråga och vill presentera en lösning. Människor från olika områden samlas kring en gemensam idé och försöker hitta sätt att genomföra den på.

Ett konkret exempel är tävlingen Öppna Örebro län, ett initiativ som drivs i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Ann-Sofie Hellberg var en av initiativtagarna till projektet.

– De människor som samverkar där fick inte i uppdrag att skapa en tävling utan det var ett område som passade in i deltagarnas ordinarie verksamheter och som också engagerar dem.

Tävlingen är en del av ett projekt som handlar om att driva på arbetet med att göra offentlig information (öppna data) mer tillgänglig för återanvändning, vilket är ett uttalat mål i regeringens digitala agenda. På så sätt kan nya idéer och tjänster utvecklas.

– Ett resultat av projektet är en webbtjänst som håller på att tas fram som visar hur snöröjningen fortskrider inom kommunen. Det är en tjänst som kommer att kunna användas direkt av invånarna i Örebro.

I sin forskning har Ann-Sofie Hellberg utgått från två projekt, det ena är det som handlar om myndigheters och kommuners öppna data. Det andra handlar om sammanhållen journalföring, vilket innebär att innehållet i patientjournaler ska kunna överföras mellan olika landsting eller mellan kommun och landsting, förutsatt att patienten ger sitt medgivande. Båda projekten har haft sina utmaningar.

– Förändring innebär osäkerhet och tar tid att ta till sig. Men genom att det skapas utrymme för människor som tänker annorlunda i samband med e-förvaltningsprojekt kan acceptansen för förändringen öka och göra det som idag är omöjligt möjligt, avslutar Ann-Sofie Hellberg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Sofie Hellberg 0707-985 385, 019-30 14 98

Statistik över mopedförsäljning visar att allt färre mopeder säljs i Sverige. Störst är nedgången för moped klass I. Nedgången avspeglar sig i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid.

– Det är bra att olyckorna och skadorna minskar men vi ser fortfarande ett stort problem, framför allt bland 15-åringar. Under åren 2004 till 2012 omkom cirka 100 mopedister och många blir allvarligt skadade varje år med stora konsekvenser för de inblandade och samhället, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

VTI har nyligen avslutat två studier rörande unga mopedisters säkerhet och beteende i trafiken. I den ena studien beskriver forskarna orsaker till mopedolyckor och en mängd faktorer som påverkar mopedisters beteende i trafiken (VTI rapport 856). Socioekonomisk bakgrund, attityden till beteendet och den norm som råder är några aspekter som påverkar vilka beslut förarna tar inför och under färd.

Den andra studien (VTI rapport 857) har gjorts för att öka kunskapen om föräldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken och hur man kan nyttja föräldrar som en resurs för ökad säkerhet. Resultaten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas attityder, normer och beteenden i samband med mopedkörning. Föräldrarnas värderingar och beteende i trafiken påverkar barnens körstil och föräldrars engagemang i barnens utbildning har en positiv inverkan.

– Föräldrar kan på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken, men behöver stöd för att kunna ta kontroll. Ungdomar som får tydliga restriktioner är mindre benägna att ha ett riskfyllt körbeteende jämfört med de som inte har sådana restriktioner, säger Sonja Forward.

De huvudsakliga resultaten från enkätstudien visar att föräldrar har en stor tilltro till sin tonåring då det gäller kunskaper och uppträdande i trafiken, men de samtalar inte speciellt mycket om mopedkörning med sina barn. Vissa har infört restriktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Föräldrarna anser att flickorna är säkrare i trafiken, samtidigt som de har fler restriktioner än pojkarna.

Rapporten om föräldrars betydelse för unga mopedisters säkerhet avslutas med en rad rekommendationer med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet, exempelvis via internetforum, nätverk, utbildning och så kallad berättande körning.

Studien består av tre delar; litteraturgenomgång, enkätstudie och intervjustudie. I enkätstudien deltog 440 vårdnadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för  moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar.

VTI rapport 856 Unga mopedisters olycksinblandning – Orsaker och konsekvenser

VTI rapport 857 Mopedungdomars trafiksäkerhet – Föräldrars ansvar och engagemang

Mer information: Sonja Forward

Kontaktinformation
Presskontakt:
Andreas Schander
Telefon:
013–20 42 08
Mobil:
0709–21 82 86
Epost:
andreas.schander@vti.se
Presskontakt:
Helena Sederström
Telefon:
013-20 42 09
Mobil:
0708-832711
Epost:
helena.sederstrom@vti.se

Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

– Vi kan inte bortse från en smartphone-effekt, säger Anders Raustorp vid Göteborgs universitet.

Undersökningar som mäter ungas idrottsvanor finns det gott om, men den aktuella studien har mätt total daglig fysisk aktivitet hos de unga.

En grupp forskare har under ledning av docent Anders Raustorp under ett antal skoldagar undersökt den fysiska aktiviteten hos mellan 40 och 100 barn i årskurs 2 och årskurs 5 på fem skolor vid tre tillfällen under perioden 2000-2013. Aktiviteten har noterats under skoltid och fritid genom stegräknare, plus att vikt, längd och BMI, body mass index, mätts.

För flickor i årskurs 2 ökade aktiviteten mellan år 2000 och 2006 för att stabiliseras 2013. Pojkar i årskurs 2 och flickor i årskurs 5 hade en stabil nivå 2000-2013. För pojkarna i årskurs 5 uppmättes dock en genomsnittlig minskning på 24 procent, från 16670 steg per dag till 12704 steg. Endast 20 procent av pojkarna når rekommenderade 15000 steg.

– Det är bekymmersamma resultat. Regelbunden fysisk aktivitet medför betydande hälsovinster för barn. Vi vet dessutom från tidigare studier att de barn som bedöms som otillräckligt aktiva i tolvårsåldern i hög grad behåller sitt aktivitetsmönster upp i vuxen ålder, säger Anders Raustorp.

Ökad fetma
En följd av den minskade rörligheten är att andelen barn med övervikt/fetma ökade i tre av de fyra undersökta grupperna under undersökningsperioden. Undantaget är flickorna i årskurs 5 där andelen med övervikt/fetma sjönk.Vid tidigare mätningar på dessa skolor har barnen haft internationellt sett höga värden och det har de alltså alltjämt i årskurs 2 och bland flickor i årskurs 5

En trolig förklaring till den sjunkande fysiska aktiviteten hos pojkar i årskurs 5 är enligt forskargruppen tillgången till smarta mobiler.

– Vi sökte något som påverkat aktivitetsnivån efter 2006-2008 i årskurs 5 men inte i årskurs 2 och som påverkat pojkar mer än flickor. Vid strukturerade observationer 2013 noterades elevernas rastaktiviteter. Samtliga pojkar i årskurs 5 i studien hade 2013 fått tillgång till smartphones och under skolrasterna var det främst pojkarna som var absorberade av dem, säger Anders Raustorp.

Resultatet stärks av siffror från Statens Medieråd som för 2013 anger att det i gruppen 11-12-åringar var 22 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna som tillbringade mer än tre timmar om dagen på nätet.

Läs artikeln i Acta Paediatrica: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13027/abstract

Fakta: Den av 14 forskare från bland annat USA, Australien, Canada, Frankrike samt Sverige angivna stegrekommendationen rekommenderar 12000 steg/dag för flickor, 15000 steg/dag för pojkar. Det motsvarar 60 minuter måttlig till intensiv fysisk aktivitet för både flickor och pojkar i årskurs 5. I undersökningen sjönk andelen barn som uppnådde rekommendationen under de 13 åren, från 71 till 61 procent bland flickorna och från 76 till 20 procent bland pojkarna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Raustorp, docent i fysioterapi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet:Telefon: 0708-118706, e-post: anders.raustorp@gu.se