Stefan Annell har i sin forskning följt över 700 nya svenska poliser under deras tidiga karriär. Studierna löper från antagningsprocessen, genom deras utbildning fram till slutet på det första anställningsåret.

– För att rekrytera de bästa poliserna och få dem att stanna kvar och trivas i yrket måste man se rekrytering som en långsiktig process. Det handlar inte bara om urval och utbildning. Hur en nybliven polis introduceras i jobbet, vilka möjligheter som ges till återkoppling och en rimlig arbetsbelastning är minst lika viktigt, säger Stefan Annell, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Resultaten visar att flera urvalsmetoder bör användas för att identifiera de sökande som har bäst förutsättningar. Vad gäller urvalsmetoderna vid rekrytering visar avhandlingen att det är mest användbart att kombinera ett brett verbalt begåvningstest, brett personlighetstest och fysiska konditionstest.

– Intervjuer tycks däremot i första hand vara användbara för att sålla bort mindre lämpade kandidater, säger Stefan Annell.

Stefan Annell menar att det vid rekrytering av poliser är viktigt att efterstäva långsiktig hållbarhet för både organisationen, individen och samhället. Det betyder att det är viktigt att fokusera på faktorer som bidrar till god matchning mellan de nya polisernas och polisorganisationens förutsättningar.

I studien användes flera mått på anpassning till yrkets krav, bland annat prestation, trivsel med yrket, hälsa och viljan att fortsätta arbeta som polis.

– Min forskning visar att Polisen, och även andra organisationer där målsättningen vid rekrytering är långsiktig, tjänar på att se rekrytering som en långsiktig process. Hållbar rekrytering handlar om mer än att attrahera sökande och genomföra urval, säger Stefan Annell.

Ytterligare information . Hållbar polisrekrytering – Teoretiska, metodologiska och praktiska perspektiv på rekrytering och urval.

Kontaktinformation
Stefan Annell, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och psykolog vid Rekryteringsmyndigheten.Tfn 010-821 11 00, 0761-40 06 17, e-post stefan.annell@trm.se

– Efter en noggrann kartläggning vet vi nu att det finns ett mer än en handfull gamla läkemedelssubstanser som inte är godkända för behandling av svampinfektioner, men som har potential att bli nya effektiva läkemedel, säger Marios Stylianou, som är verksam vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Svampinfektioner orsakar mycket lidande och är ett stort problem inom sjukvården. Ungefär hälften av de som drabbas av en blodförgiftning, sepsis, på grund av en svampinfektion dör. Dessutom orsakar svampar underlivsinfektioner hos cirka 75 procent av alla kvinnor minst en gång i livet.

Ett problem är att de kända svampdödande läkemedel som finns på marknaden inte är särskilt effektiva, samtidigt som de kan öka risken för resistensutveckling och därmed fler livshotande svamppatogener.

I sitt avhandlingsarbete lyfter Marios Stylianou fram sju läkemedelssubstanser som är effektiva mot svampar, men som i första hand är godkända för andra sjukdomar. Patienter som är extra känsliga för svampinfektioner är de som har ett nedtryckt immunförsvar, exempelvis patienter som genomgår cytostatikabehandling. I dag behandlas cancerpatienter med svampinfektion framför allt med två olika klasser av läkemedel, en mot svampinfektioner som orsakas av Candida albicans, och en mot cancer. Sammantaget ger detta ofta allvarliga toxiska effekter.

Fyra av de nya läkemedel mot svamp som identifieras i Marios Stylianous avhandling är patenterade för cancerbehandling. Därför kan cancerpatienter som får dessa läkemedel både behandlas för svampinfektioner och cancer, samtidigt som det sannolikt är möjligt att minska de toxiska effekterna.

– Att utveckla ett läkemedel från start kräver stora budgetar och många år av forskning. I de flesta fall når inte läkemedlet det slutliga godkännandet. Det tillvägagångssätt vi har använt där man återanvänder gamla substanser minskar både kostnaden och utvecklingstiden väsentligt, säger Marios Stylianou.

Avhandlingen beskriver också en ny metod för att identifiera nya substanser som har en hämmande effekt på svampar. Med denna metod dödar man inte den aktuella svampen utan försvagar den så att patienternas nedsatta immunförsvar ändå kan ta hand om infektionen.

– Den stora fördelen med denna metod är att man avväpnar svampen utan att den utvecklar resistens, säger Marios Stylianou.

Avhandlingen
Pharmaceutical And Immunollogical Challenge Of Fungal Pathogens

Om disputationen
Fredagen den 25 september försvarar Marios Stylianou, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Farmaceptisk och immunologisk utmaning av patogena svampar. (Engelsk titel: Pharmaceutical and Immunological Challenge of Fungal Pathogens) Opponent: Professor Christophe d’ Enfert, Institute of Pasteur/Mycology Department/ Fungal Biology and Pathogenicity, Paris. Huvudhandledare: Constantin F. Urban. Disputationen äger rum kl. 10.00 Byggnad (6E) R-1, föreläsningssal E04, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Marios Stylianou Telefon: 090-785 22 97 E-post: marios.stylianou@umu.se

– För tidigt födda barn är känsliga för smärta eftersom hjärna och nervsystem är under utveckling. Men det går inte att ge dem smärtlindring eller lugnande medel för säkerhets skull för smärtlindring vid fel tillfälle leder också till skador. Därför är smärtskattningen så viktig, säger Mats Eriksson, specialistsjuksköterska i intensivvård och forskare i medicinsk vetenskap, som arbetat med kartläggningen tillsammans med Hugo Lagercrantz och Lena Bergqvist vid Karolinska institutet samt forskare från 17 andra länder.

Det internationella EU-projektet har undersökt 6700 för tidigt födda barn på 243 neonatala intensivvårdsavdelningar i 18 länder och är den största studien i sitt slag. Studien visar att för drygt hälften av barnen gjordes ingen smärtskattning och en femtedel av barnen fick ingen smärtlindring eller lugnande läkemedel alls.

– Det är anmärkningsvärt att så många barn inte bedöms. En bra smärtskattning är grunden för en bra behandling. Genom att kontrollera barnets ansiktsuttryck, puls och andning kan man uppskatta hur mycket smärtlindrande medel som behövs, säger Mats Eriksson.

Det är inte säkert att de 20 procent av barnen som inte fick någon smärtlindring behövde det. Men samtidigt visar studien att i de fall barnens smärta bedömdes var det nästan dubbelt så stor chans att de fick smärtlindring med opioider såsom morfin, eller lugnande läkemedel.

Desto tidigare barnen var födda, desto mindre var chansen att de skulle få smärtlindrande eller lugnande läkemedel.

– 20 procent av barnen fick aldrig smärtlindring och det är troligt att många av dem hade behövt det åtminstone vid något tillfälle, säger Mats Eriksson.

– I Sverige har vi kommit långt. Vi är bra på smärtskattning och på att anpassa behandlingen. Vi är dessutom bra på att ta hjälp av andra metoder. Att lindra smärta med sockervatten eller genom hud-mot-hudkontakt med en förälder. På så sätt lindrar vi smärtan för barnet utan att använda för mycket smärtstillande eller lugnande.

En bra balans mellan smärta och smärtlindring gör att det går att undvika framtida problem. Att uppleva mycket smärta som nyfödd kan leda till ett förändrat smärtbeteende som vuxen. Att man blir känsligare för smärta helt enkelt. Dessutom får många barn problem med uppmärksamhet och koncentration. En del utvecklar ADHD. Men det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller smärtskattning och smärtlindring.

Grekland utmärker sig till exempel genom att ge mycket mindre smärtlindring.

– Målet är att alla barn ska behandlas likadant och att det inte ska baseras på slump, traditioner eller vad den enskilde läkaren tror eller inte tror på. Det finns internationella riktlinjer men de är gamla och behöver uppdateras. Nästa steg är att ta fram gemensamma europeiska riktlinjer.

Artikel
Resultat av studien finns publicerade i The Lancet:

Kontaktinformation
Mats Eriksson E-post: mats.h.eriksson@oru.se Telefon: 019-303362, 070-779 22 44

I Sverige som i många andra delar av Europa och Nordamerika har stora däggdjur och fåglar gjort en remarkabel comeback på senare år. I Sverige har vi fler stora vilda djur än vad som är känt i historisk tid. Detta medför viktiga möjligheter, som mat, skinn, jakt, upplevelser etc och för biologisk mångfald (fröspridning, gödselspridning, bete, bök m m), men det skapar även utmaningar kopplat till konkurrens med människornas intressen i landskapet (skog, grödor, trafik etc).

Risken för sjukdomar bland de vilda djuren, och i synnerhet zoonoser, smittspridning från djur till människa, är kanske den största utmaningen ur ett samhälleligt perspektiv. Ökad kunskap om och rapportering om sjukdomar ökar medvetandegraden i samhället, vilket är mycket viktigt.

Rapporteringen om viltsjukdomar exploateras dock ibland obetänksamt i media, ofta med ogrundat eller svagt stöd från forskare. Ogrundad rapportering riskerar att ändra samhällets syn på vilda djur till att bli omotiverat negativ, vilket i sin tur kan innebära en risk för att vår långsiktiga acceptans av att leva sida vid sida med vilda djur, och i förlängningen för biologisk mångfald och en rik fauna och flora.

Naturvetare och humanister behöver samarbeta med tvärvetenskaplig forskning om hur, ibland ogrundade, hotbilder exploateras och vilka samhälleliga risker de kan medföra.

Artikel
Opportunities and challenges with growing wildlife populations and zoonotic diseases in Sweden (European Journal of Wildlife Research).

Kontaktinformation
Carl-Gustaf Thulin, tel 0705-64 53 58 Göran Ericsson, tel 0706-765012

Axfusarios är en sjukdom som drabbar stråsäd och som orsakas av svampar inom släktet Fusarium. Svampinfektioner i axen orsakar skördeförluster, men svamparna bildar även mögelgifter (mykotoxiner) som kan ha negativa hälsoeffekter på människor och djur.

De senaste åren har höga mykotoxinhalter uppmätts i spannmål i Sverige, framförallt av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). Axfusarios kan orsakas av ett flertal olika Fusarium-arter och det är viktigt att kunna undersöka hela Fusarium-samhället för att kunna utveckla effektiva bekämpningsmetoder mot sjukdomen.

I samarbete med forskare i Frankrike har Ida Karlsson utvärderat och utvecklat en metod som visade sig kunna beskriva artsammansättningen i Fusarium-samhällen med god noggrannhet. När hon använde metoden på skördade vetekärnor i Sverige kunde det finnas upp till åtta arter eller varianter av Fusarium-arter i ett och samma fält.

En fördel med metoden är att man inte på förhand måste bestämma vilka arter man letar efter, vilket underlättar övervakningen av Fusarium-förekomsten i spannmål. Övervakningen är nödvändig om man till exempel vill kunna upptäcka hur Fusarium-samhällets sammansättning förändras över tid och hur Fusarium-arter sprids till nya områden.

Flera europeiska studier har visat att halten av Fusarium-mykotoxiner i genomsnitt är lägre i ekologiskt odlad spannmål än i konventionellt odlad. En förklaring skulle kunna vara att mångfalden av mikroorganismer på bladen är olika i de båda odlingssystemen. Även ett grönt och till synes friskt blad bär på en mångfald av för ögat osynliga bakterier och svampar. En större mångfald av mikroorganismer skulle kunna konkurrera bättre med Fusarium och leda till lägre förekomst av Fusarium-svampar och deras mykotoxiner.

Studier av andra organismgrupper, till exempel insekter, har visat att den biologiska mångfalden ofta är större i ekologiskt odlade fält än i konventionellt odlade, men hur floran av mikroorganismer skiljer sig vet vi mindre om. I sitt doktorsarbete har Ida Karlsson gjort en mer detaljerad kartläggning av bladsvampar i vete än vad som tidigare varit möjligt.

Artrikedomen visade sig vara större i ekologiskt odlade vetefält än i konventionellt odlade. Mängden svamp varierade dock mycket mellan fält, vilket tyder på att andra faktorer än odlingssystemet också är viktiga, till exempel väderleken.

Förekomsten av sjukdomsframkallande svampar varierade också mycket, men skiljde sig inte åt mellan odlingssystem. Ingen heller när det gäller Fusarium-floran på vetekärnor syntes några skillnader mellan odlingssystemen. Däremot påverkade intensiteten i odlingen Fusarium-floran.

Odlingsintensiteten mättes som ett index bestående av antalet kemiska bekämpningar och mängden tillfört kväve och var högre i konventionell odling än i ekologisk. Resultaten visar att det finns möjlighet att påverka bladlevande svampar genom åtgärder i odlingen. Med ökad kunskap om bladlevande svampars ekologi och funktion kan odlingsstrategier utvecklas som gynnar naturligt förekommande mikroorganismer som kan konkurrera med Fusarium eller andra sjukdomsframkallande svampar.

Avhandlingen
MSc Ida Karlsson, institutionen för växtproduktionsekologi, försvarar sin doktorsavhandling Diversity of wheat phyllosphere fungi in different agricultural production systems. With special reference to Fusarium vid SLU i Uppsala. Fredagen den 25 september 2015, kl 09:00 Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: Professor Simon Edwards, Harper Adams University, Newport, Storbritannien

Kontaktinformation
Ida Karlsson, SLU 018-67 28 80, ida.karlsson@slu.se

I arbetet med att optimera utbudet av kollektivtrafik är samhällsekonomiska analyser ett viktigt verktyg och värderingar av betalningsvilja för de nyttor som uppstår vid förbättringar behövs som input.

I en nyligen avslutad studie har forskarna frågat resenärerna om hypotetiska resval med fyra attribut som varierades: pris, restid, sittplats eller ståplats samt trängselnivå. Trängselnivå illustrerades av bilder med olika antal stående passagerare per kvadratmeter.

– Betalningsviljan för en sittplats visade sig ligga på mellan 30 och 37 kronor per timme beroende på trängselnivån, säger Jan-Erik Swärdh, forskare på VTI.

För en minskning av trängseln ombord från 1 stående passagerare per kvadratmeter till inga stående passagerare skattades en betalningsvilja på 8 kronor per timme då resenären själv står. Sitter resenären ner finns ingen betalningsvilja för denna trängselminskning.

Som förväntat ökar betalningsviljan ju större minskningen av trängseln blir. Sker minskningen från 8 stående passagerare per kvadratmeter till inga stående alls är betalningsviljan 27 eller 32 kronor per timme, beroende på om resenären själv sitter eller står. Samtliga dessa skattningar ligger något högre än tidigare svenska erfarenheter.

– Resultatet av studien är relevant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv när det gäller utbud och investeringar i kollektivtrafik. Detta är en viktig fråga i många urbana miljöer runt om i världen där problemen med trängsel i kollektivtrafiken är stor, säger Jan-Erik Swärdh.

Resenärerna rekryterades i april/maj 2015 i den lokala kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö, dels under en resa och dels från en stor webbpanel. Totalt ingår 2 003 resenärer i studien. Färdmedlen det handlar om är tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och lokalbuss.

Projektet är finansierat av Trafikverket och har genomförts inom ramen för CTS (Centrum för transportstudier).

Notat 20-2015 är en sammanfattning av CTS Working Paper 2015:12:
Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12.

Kontaktinformation
Jan-Erik Swärdh +46 8 555 770 28 +46 70 921 73 18 jan-erik.swardh@vti.se

Tandemalj är en kroppsvävnad vi alla är bekanta med: glimmande vit lyser den mot oss ur badrumsspegeln varje morgon när vi borstar tänderna. Den är den hårdaste substans som kroppen producerar, nästan helt uppbyggd av mineralet apatit (kalciumfosfat) som avlagras på ett underlag av tre unika emaljmatrixproteiner.

Vi landryggradsdjur har bara tänder i munnen, men vissa fiskar som till exempel hajar har även ”hudtänder” – små tandliknande fjäll – på kroppens utsida. Hos många fossila och några få nulevande ålderdomliga benfiskar, som till exempel bengäddan (Lepisosteus) från Nordamerika, är fjällen täckta med en emaljliknande vävnad benämnd ”ganoin”.

Tatjana Haitina, forskare vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, har undersökt bengäddans genom som sekvensbestämdes av Broad Institute och fann att den har gener för två av våra tre emaljmatrixproteiner, de första exempel på sådana gener som hittats hos någon strålfenig benfisk. Dessa gener uttrycks dessutom i huden, vilket tyder på att ganoin verkligen är en form av emalj.

Men var uppkom emaljen – i munnen, i huden eller båda två samtidigt? Svaret på den frågan ges av två mer än 400 miljoner år gamla fossila benfiskar, Psarolepis from Kina och Andreolepis från Gotland, som studerats av Qingming Qu och Per Ahlberg från Uppsala universitet i samarbete med Min Zhu från Institute of Vertebrate Palaeontology and Palaeoanthropology (IVPP) i Beijing. Hos Psarolepis är fjällen och ansiktets hudtänder täckta med emalj, men inte tänderna; hos Andreolepis finns emalj bara på fjällen.

– Psarolepis och Andreolepis är bland de äldsta kända benfiskarna så vi tror att avsaknaden av tandemalj hos dem är ett ursprungligt drag och inte någon sorts specialisering. Det verkar alltså som om emaljen uppkom i huden, där vi kallar den ganoin, och sedan koloniserade tänderna, berättar Per Ahlberg, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Studien är den första som kombinerar nya paleontologiska och genomiska data i samma analys för att utforska vävnadernas evolution. Forskargruppen planerar att fortsätta undersöka ryggradsdjurens olika hårdvävnader på samma sätt.

Qingming Qu, Tatjana Haitina, Min Zhu, Per Erik Ahlberg, (2015) New genomic and fossil data illuminate the origin of enamel, Nature, DOI: 10.1038/nature15259

Läs mer om forskningen om evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Per Ahlberg, tel: 018-471 2641, e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se Tatjana Haitina, tel: 018-471 6120, e-post: tatjana.haitina@ebc.uu.se

Forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) University of Washington, USA publicerar resultaten i den vetenskapliga tidskriften PLOS Geneticts. De flesta biologiska egenskaper regleras av många gener. Trots att det är sannolikt att samspelet mellan dessa är viktigt, ignoreras detta i de flesta av dagens genetiska studier.

Nu har forskare visat att det för vissa egenskaper, till exempel rotens tillväxt, är helt nödvändigt att ta hänsyn till dessa samspel för att kunna hitta de bidragande generna. Forskningsresultaten kan därför få stor betydelse för hur man skall studera genetiken bakom andra egenskaper där det varit svårt, eller omöjligt, att hitta de gener som bidragit till den biologiska variation man kan se i naturen.

Viktiga tillämpningsområden för denna kunskap finns bland annat inom studier av sjukdomsutveckling i människa, men även när man vill förstå vilka begränsningar och möjligheter som finns för framtidens växt och djurförädling eller hur klimatförändringarna vi står inför kan komma att påverka vilda växter och djur. I denna studie av rotens tillväxt har man använt modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana).

I ett globalt samarbetsprojekt har det tidigare samlats in ett stort antal varianter av backtrav som anpassat sig till vitt skilda miljöer runt om i världen. Sedan har arvsmassa för dessa kartlagts i stor detalj. Forskarna har nu utnyttjat denna gemensamma resurs genom att mäta tillväxten hos rötterna i ett stort antal av dessa genetiskt väl kartlagda varianter för att sedan söka efter vilka gener det är som bidrar till den variation som finns i rotens utseende.

– Vi kunde direkt visa att en hel del av skillnaden i rottillväxt mellan varianterna från olika delar av världen berodde på skillnader i växternas genuppsättning, säger Örjan Carlborg, professor vid SLU, som lett studien. Särskilt spännande var dock att skillnaderna inte verkade bero på variation i enskilda gener, utan nästan enbart på samverkan mellan gener

Forskarna upptäckte att ingen av de fler än 200 000 testade genetiska markörerna i arvsmassan gjorde något enskilt bidrag till tillväxten av rötterna hos de testade varianterna av Backtrav.

– Det var först när vi analyserade alla miljontals kombinationer av de genetiska markörerna som vi lyckades identifiera sju regioner i arvsmassan som förklarade i stort sett all genetisk variation i denna population, säger Örjan Carlborg.

Genom att kartlägga de sju regionerna i arvsmassan i större detalj lyckades man också experimentellt bekräfta att det i fyra av de sju regionerna finns gener som är nödvändiga för rotens tillväxt. Man arbetar nu med att studera dessa gener i mer detalj för att förstå hur de tillsammans bidrar till att Backtrav kunnat anpassa sig till så olika miljöer i naturen.

– Något som varit extra roligt med denna studie är att se hur mycket växt och djurgenetiker kan lära sig av varandra genom att samarbeta över traditionella ämnesgränser. Nu har vi många spännande, nya uppslag att arbeta vidare på när vi skall analysera data från våra hönsstudier, avslutar Örjan Carlborg.

Resultaten publiceras i PLOS Genetics den 23 september. Författare är Jennifer Lachowiech, Xia Shen, Christine Queitsch och Örjan Carlborg.

Kontaktinformation
Örjan Carlborg, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Tel 018-67 20 01, 076-210 91 14 orjan.carlborg@slu.se


Ökad risk för värmeböljor, skyfall och översvämningar är något av vad vi kan förvänta oss i Sverige med ett förändrat klimat. Vi behöver anpassa oss, men även ställa om för att minska utsläppen av växthusgaser. Anpassning kan exempelvis vara att planera städer så att de med hjälp av naturen bättre hanterar vatten och värme. Det är nödvändigt att ställa om från fossila till förnybara energikällor. Det kan ske genom ökad satsning på förnybar energi, men också genom mer oväntade innovationer; där ett exempel är att göra bensin av bakterier.

Tidigare klimatböcker i serien Formas fokuserar har behandlat möjliga framtidsscenarier och hur det nya våtvarma klimatet kan komma att påverka samhället. I Kan vi tackla det nya klimatet? ligger fokus istället på lösningar för både omställning och anpassning. 18 forskare från vitt skilda områden ger sin bild.

Kan vi tackla det nya klimatet? är nr 24 i pocketboksserien Formas Fokuserar.

Boken kan i sin helhet laddas ned gratis som pdf: www.formasfokuserar.se

Kontaktinformation
Presskontakt:
Emilie von Essen
Telefon:
0733503161
Epost:
eve@formas.se

I snitt förlorar vi cirka tio procent av vår muskelmassa per årtionde – med start redan i 40-årsåldern. Forskarna beskriver det som en dold folksjukdom som kommer bli ett allt större problem allt eftersom fler lever längre. Därför är det viktigt att hitta de bakomliggande orsakerna för att kunna förebygga problemet.

60 kvinnor mellan 65 och 70 år ingick i studien i Örebro. De var alla friska, aktiva och mådde bra. De delades slumpvis in i tre olika grupper. En kontrollgrupp som fortsatte som tidigare, en grupp som började styrketräna två gånger i veckan och en tredje grupp som började styrketräna och som dessutom fick en kostplan.

Efter sex månader var det tydligt att styrketräningen hade gett resultat. Båda grupperna som tränade hade 20 procent starkare benmuskler. Gruppen som inte tränade hade förlorat muskelstyrka.

– Men det som slog oss var muskelmassan. Den första gruppen hade försämrats även här. Den andra gruppen som styrketränat hade ökat muskelmassan något men den tredje gruppen som dessutom hade förändrat sin kost hade ökat sin muskelmassa signifikant, säger Fawzi Kadi, professor i idrottsfysiologi, som genomfört studien tillsammans med doktoranden Emelie Strandberg och andra forskare i gruppen Muscle & Exercise Physiology- Research Group.

Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå. De kunde konstatera att det finns ett samband mellan inflammation och muskelmassa. Desto högre grad av inflammation desto mindre muskelmassa. Cellprov visade att en högre inflammation gav en sämre tillväxt bland muskelcellerna. De delade sig långsammare.

– I den här studien hade de 3 grupperna samma nivå av låggradig inflammation i kroppen när studien startade men hos gruppen som förändrat sin kost har halten Arikadonsyra, en fettsyra som främjar inflammation minskat, berättar Britta Wåhlin-Larsson.

Kvinnorna i studien fick med sig menyer att följa och för att få en långsiktig förändring tror forskarna att det måste vara roligt och enkelt att göra förändringar. De har ätit extra omega-3 – en fettsyra som kan ha en anabol, det vill säga muskelbyggande, effekt – i form av framför allt mer fisk och skaldjur.

– Problemet kommer sakta smygande men när det nått en viss punkt får det allvarliga konsekvenser. Det blir svårt att klara sig i vardagen och att leva ett självständigt liv. Risken för fallolyckor ökar och det kan leda till en för tidig död, säger Britta Wåhlin-Larsson.

– Vi vill hjälpa människor att hålla sig friska längre. Vi vill ta fram råd som gör att de kan ta saken i egna händer innan de blir sjuka. Därför riktar sig studien till friska äldre, avslutar Fawzi Kadi.

Text: Britta Wåhlin-Larsson, Örebro universitet

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Fawzi Kadi: E-post: fawzi.kadi@oru.seTelefon: 019-302160

– Jag tycker inte att man tillräckligt låter unga människor få komma fram med; hur de uppfattar livet i vårt samhälle, säger Birgit Lindgren Öden, forskare vid Högskolan i Gävle.

Man måste följa dem över lång tid

Birgit  Lindgren Öden har under lång tid intervjuat sex ungdomar om hur de ser  på livet. Första intervjun gjordes 2000 och den sista 2012. Syftet med studien var att undersöka om de värderingar som formats under barndoms- och ungdomstid är stabila in i vuxen ålder.

De har behållit sina värderingar

Frågorna  handlade om respondenternas livssyn. Hon använde inte fasta frågor  eftersom hon ville veta vad som rörde sig i deras huvuden. Chansen att  få jobb, den egna inställningen till utbildning, synen på religion,  politik, ideologi.

Hon konstaterar att de värderingar de uttryckte första gången har de behållit upp i vuxen ålder.

– Det här är bara det första steget tror jag i att göra sådana här  studier där man verkligen frågar människor. Vi har möjlighet att lära  oss hur det blir framöver utifrån vad vi lär oss om dem.

Omställningens tid

De  stora samhällsförändringar som skett i de moderna länderna har  inneburit ett förändrat levnadssätt i jämförelse med tidigare  generationer

De unga socialiseras in i ett helt  nytt samhälle än det vi hade. Socialisationsagenterna är fler idag än  bara kärnfamiljen. Hur detta påverkar individer men också samhället i  stort är en angelägen fråga att söka svar på.

– Vi i den äldre generationen har svårt att riktigt förstå vad som händer. Tidigare kunde vi säga – utbilda dig och ta ett jobb – så enkelt är det inte längre! Analys av vår samtid tillsammans, över generationsgränser, är en bra början.

Birgit  Lindgren Öden försvarade sin avhandling ””Från ung till vuxen i  omställningens tid : En longitudinell studie av värderingar med  utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen” vid Åbo  universitet den 11 september.

Kontaktinformation
Birgit Lindgren Öden, universitetsadjunkt i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Telefon: 073-28 07 301 E-post: birgit.lindgren-oden@hig.se

Finansiären Formas går tillsammans med fem medfinansiärer in med 20 miljoner kronor i projektet som samlar forskare från flera discipliner.

Våra samhällen är inte planerade för att klara extrema skyfall. Idag är det oklart vilka samhällsorgan som har ansvar för att minimera skaderisken. Detta vill vi studera närmare, säger Rolf Larsson, docent i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och koordinator för projektet.

I första hand kommer projektet inte att resultera i handfasta byggråd (sådan forskning görs också vid avdelningen) utan inta ett fågelperspektiv för att se hur samhället bäst ska samordna sig för att hantera problemet.

– Det här problemet går på tvärs i hela samhället. Situationen leder till att enheter, myndigheter och personer som tidigare inte varit så aktiva i dessa frågor, nu måste samarbeta. Hur det ska gå till är inte givet, säger han.

Han tillägger att i stort sett alla svenska kommuner är utsatta, något som kollegan Lars Bengtsson visat i tidigare forskning http://www.lu.se/article/risken-for-skyfall-lika-stor-over-hela-landet

Forskarna tänker även belysa motstridiga tendenser i hur vi vill planera våra städer. Ett sådant är förtätning kontra ”blågröna” städer. Genom att bygga mer i befintliga områden, minskar utrymmet för bland annat törstiga gräsmattor. Parallellt förespråkar vissa forskare att vattendrag och växtlighet bör ges större plats, då sådana ytor till skillnad från hårdgjorda ytor kan suga upp och forsla bort vatten.

– Dessa idéer kan nog kombineras. Men då måste man planera rätt, poängterar Rolf Larsson.

Nu håller han och kollegorna som bäst på att planera de tre kommande årens upplägg. Eftersom inriktningen inte är helt spikad ännu, tar han gärna emot synpunkter från såväl drabbade som icke-drabbade kommuner.

– Ja, vi vill stämma av vår verklighetsbild med olika intressenter. De får väldigt gärna hör av sig, tipsar han. Vi behöver konkreta exempel.

Fakta:
I projektet ”Hållbar hantering av urbana översvämningar” ingår forskare teknisk vattenresurslära, riskhantering, arkitektur, institutet för livsmedels­ekonomisk analys, GIS-centrum, alla Lunds universitet samt Kultur och Samhälle, Malmö Högskola. Medfinansiärer (utöver huvudfinansiären Formas) är Sweden Water Research, Region Skåne, Höje å Vattenråd, Länsförsäkringar Skåne och Göteborgs stad.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Larsson, docent teknisk vattenresurslära, +46-46-222 7398, +46-709-653798, Rolf.Larsson@tvrl.lth.se

Två lärarstudenter vid Göteborgs universitet bedriver på ideell basis svenskundervisning för nyanlända mammor i Bergsjön. Undervisningen sker i samarbete med institutionen för svenska språket.

Bergsjön i Göteborg finns sedan några år tillbaka Mammaforum, en mötesplats för nyanlända kvinnor som är gravida eller just har fått barn. Stiftelsen Födelsehuset står bakom projektet, som finansieras av Göteborgs stad. Kvinnorna får stöd av doulor och kulturtolkar på sitt modersmål och efter förlossningen fortsätter många föräldrar att gå till Mammaforum för att träffa varandra och gå på någon av de många aktiviteterna som arrangeras där.

Genom sin lärarutbildning fick de två studenterna, Alma Rauer och Mimmi Rombach, reda på projektet och drog igång svenskundervisning för mammorna, som ofta inte talar någon svenska alls.

‒ Vi ville använda det vi lär oss i praktiken, och detta kändes som ett lysande tillfälle. Vi får starta upp en grupp tillsammans, följa den, planera hela terminer och ta ett större grepp om undervisningen än vad vi annars får tillfälle till, säger Alma Rauer.

Många av mammorna har ingen skolbakgrund och studenterna får alltså anpassa sig efter ganska speciella omständigheter – plus att det alltid är många barn närvarande i undervisningen.

‒ Vi försöker utgå från mammornas liv och vardag. Eftersom det är barn med blir det en annan prägel på lektionerna med kortare moment och mycket muntligt. Det är dessutom en väldigt blandad grupp, så vi försöker att inte vara så textbundna utan ta avstamp i vardagssituationer, säger Mimmi Rombach.

För de nyanlända kvinnorna är undervisningen ett sätt att öva på svenska när de är föräldralediga. Dessutom är Mammaforum en trygg miljö där de brukar vara, vilket gör steget att komma på lektionerna betydligt mindre.

‒ Mammorna vill kunna hämta och lämna på förskolan, ringa läkaren och utföra andra vardagssituationer på svenska. Det försöker vi hjälpa till med. Vi vill öka lusten att lära, säger Alma Rauer.

Även för de två lärarstudenterna är det lärorikt. De får öva sig på lärarrollen, ledarskap och olika moment i svenska som andraspråk.

‒ Och så har vi varandra ‒ genom att ha ett tätt kollegialt samarbete och se varandra undervisa lär vi oss otroligt mycket tillsammans. Det bästa av allt är faktiskt att vi lär oss nya saker hela tiden- samtidigt som det ju är så att ju mer man förstår sig på yrket, desto mer komplext framstår det, säger Mimmi Rombach.

Sofia Tingsell, universitetslektor i svenska som andraspråk, var den som tipsade lärarstudenterna om att mammorna i Bergsjön efterfrågade svenskundervisning.

‒ Jag och mina kollegor är väldigt imponerade av studenternas engagemang och kunskap. För att stötta dem bidrar vi med handledning. Förhoppningsvis kan även studenterna skriva sina examensarbeten med utgångspunkt i projektet, säger Sofia Tingsell, universitetslektor i svenska som andraspråk.

Kontaktinformation
Sofia Tingsell, telefon: 031-786 64 10, e-post: sofia.tingsell@svenska.gu.se Mimmi Rombach, e-post: gusrombmi@student.gu.se Alma Rauer, e-post: gusraual@student.gu.se

Det visar forskning som är gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Köttfärs som är förpackad i modifierad atmosfär ser genomstekt ut snabbare än köttfärs som nyss är malen. Detta innebär att temperaturen är alltför låg för att avdöda eventuella sjukdomsframkallande bakterier som EHEC, säger docent Sofia Boqvist, SLU.

Syftet med att förpacka köttfärs i modifierad atmosfär är att förlänga hållbarheten. Den förlängs med upp till åtta dagar. Hållbarheten på köttfärs som mals i butik är endast en dag.

Att äta hamburgare som inte blivit tillräckligt upphettad ökar risken att bli smittad med till exempel EHEC-bakterier om dessa finns i köttfärsen.

– De flesta av oss som steker hamburgare avgör oftast om den är klar genom att titta på färgen. Att äta hamburgare som inte blivit tillräckligt upphettad ökar snabbt riskerna att bli smittad av till exempel EHEC eller campylobacter. Kött och köttfärs måste hettas upp till 71 grader för att bakterier ska avdödas, säger Sofia Boqvist.

Svenska konsumenter använder termometer bara i liten utsträckning för att kontrollera om hamburgaren är klar.

– Tillagar man hamburgare gjord på köttfärs paketerad i modifierad atmosfär bör man även känna på konsistensen och se på köttsaftens färg för att avgöra om hamburgaren är färdig. Att förlita sig på färgen går alltså inte. Det skulle handeln kunna informera om, avslutar Sofia Boqvist.

Kontaktinformation
Kontakt: Sofia.Boqvist@slu.se tel 018-67 23 88, 070-789 48 22

Omkring 50 000 svenskar beräknas ha FH men bara cirka 2 000 har fått en diagnos. För många är en hjärtinfarkt i 40-årsåldern det första tecknet på sjukdomen.

Tidig diagnos och rätt behandling är avgörande för att en person med FH ska kunna leva ett långt liv utan hjärt-kärlsjukdom, säger Emil Hagström, hjärtläkare och docent vid Uppsala kliniska forskningscentrum samt forskare i kardiologi vid Uppsala universitet.

Höga kolesterolvärden bidrar, tillsammans med riskfaktorer såsom rökning och diabetes, till åderförkalkning som i vissa fall utvecklas till hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Högt kolesterol i blodet är mycket vanligt i befolkningen och beror i de flesta fall på livsstilen, såsom onyttig kost och för lite motion.

Men hos cirka 0,5 procent av befolkningen (knappt 50 000 svenskar) går det höga kolesterolvärdet i arv i släkten, så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH. FH är lika vanligt som typ 1-diabetes och leder till att den drabbade redan från födseln har mycket höga nivåer av LDL-kolesterol, det onda kolesterolet. I de allra flesta fall känner personen inte till att han eller hon har FH innan en allvarlig hjärtkärlsjukdom inträffar i unga år.

FH misstänks hos personer med högt LDL-kolesterol i blodet, där de själva och eller andra i familjen insjuknat i hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder. Diagnosen kan bekräftas genom att man tar ett vanligt blodprov och utför en genetisk analys.

Tillsammans med patientföreningen FH Sverige, har forskarna utvecklat ett webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH. Det egendiagnostiska testet lanseras imorgon och ger patienter med möjlig FH kontakt med specialiserade FH-mottagningar.

Sjukvården känner till knappt fem procent av alla personer i Sverige med FH. Det betyder att ytterligare drygt 45 000 personer har sjukdomen utan att känna till det och ofta utan behandling med mycket stor risk för att drabbas av allvarlig hjärtkärlsjukdom. Har du föräldrar, mor- eller farföräldrar eller syskon som före 50 års ålder drabbas av hjärtinfarkt eller stroke bör du göra testet, säger Gunnar Karlsson, ordförande i patientföreningen för FH i Sverige.

Det egendiagnostiska testet är ett enkelt verktyg för att kunna få en vägledning om en person uppfyller kriterier för FH, säger Lennart Nilsson, hjärtläkare och docent vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Gör testet: www.fhtestet.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Gunnar Karlsson, ordförande FH Sverige, 070-335 05 73 Emil Hagström, hjärtläkare och docent vid UCR och Uppsala universitet, 0708-110328 Lennart Nilsson, hjärtläkare och docent vid Linköpings universitet, 073-2703844

En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).

I dag sker medicinsk behandling av komplexa sjukdomar som cancer nästan enbart genom att kombinera flera olika läkemedel. Kombinationerna sätts i dag samman utifrån läkemedel som visat effekt var för sig men är inte nödvändigtvis den bästa kombinationen. Det nya robotsystemet kan själv leta upp optimala behandlingskombinationer och har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik i vid Uppsala universitet.

– Vi har byggt ett labbrobotsystem som planerar och utför experiment med många substanser och drar egna slutsatser av resultatet. Idén är att successivt förfina kombinationer av substanser så att de dödar cancercellerna utan att skada friska celler, säger forskaren Claes Andersson som också varit ledande i projektet.

Istället för att endast kombinera ett par substanser i taget har den labbrobot som forskarna har tagit fram förmåga att hantera ett tiotal läkemedel samtidigt. Målet är att den framöver ska kunna hantera många fler, helst hundratals.

– Vi är nu ett bland några få laboratorier i världen med den här typen av labbrobot. Men hittills har man bara letat efter kombinationer som ger sig på cancercellerna, och inte alls tagit hänsyn till bieffekterna, säger Mats Gustafsson.

Nästa steg i utvecklingen är att göra labbroboten smartare och mer automatiserad. I dagsläget finns det ett par moment som måste göras manuellt. Dessa manuella steg vill forskarna bygga bort. De vill också bygga in mer information i roboten, till exempel kunskap om var i kroppens celler en viss medicin verkar bäst, för att på det sättet få den effektivare.

För patienter som får tillbaka samma typ av cancer flera gånger kan det hända att tumörcellerna hunnit utveckla ett försvar mot läkemedelssubstanserna mellan sjukdomstillfällena. Den nya labbroboten skulle också kunna vara viktig i arbetet med att få fram preparat som gör de resistenta cellerna mottagliga igen för den ursprungliga behandlingen.

En artikel om robotsystemet presenteras i dag i den vetenskapliga open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group), och ingår i en doktorsavhandling om läkemedelskombinationer, nyligen försvarad av Dr Muhammad Kashif.

Artikel
In vitro discovery of promising anti-cancer drug combinations using iterative maximisation of a therapeutic index (Scientific Reports)

Kontaktinformation
Mats Gustafsson 018-611 42 41, 0709-620436 mats.gustafsson@medsci.uu.se