För att undersöka materians minsta beståndsdelar låter fysiker partiklar krocka med varandra vid mycket höga hastigheter, till exempel i partikekelacceleratorn LHC på Cern. I kollisionerna skapas skurar av vanliga och ovanliga partiklar, alla osynliga för ögat.

För att kunna identifiera dem behöver man detektera den kon av ljus, så kallad Tjerenkov-strålning, som bildas kring en partikel när den färdas snabbare än ljuset i ett genomskinligt material.

Går det? Ja, faktiskt. Inget kan färdas snabbare än ljushastigheten –  i vakuum. Men i vissa material går ljuset långsammare och däri kan alltså partiklar röra sig fortare än ljuset utan att bryta mot några fysikaliska lagar. Tjerenkov-strålning är ljusets motsvarighet till den chockvåg av ljud som skapas när ett föremål rör sig snabbare än ljudet. Ljuskonens vinkel, alltså dess spetsighet, ger partikelfysikerna ett mått på partikelns hastighet vilket hjälper dem att identifiera partikeln.

Problemet är att ljuskonens vinkel slår i taket vid en viss rörelsemängd (massa x hastighet) hos partikeln; alla partiklar med en rörelsemängd därutöver alstrar ljuskoner med samma vinkel. Därmed blir de omöjliga att identifiera.

Nu har chalmersforskaren Philippe Tassin och hans medarbetare vid Bryssels fria universitet designat ett material som manipulerar Tjerenkov-konen så att även partiklar med hög rörelsemängd får en ljuskon med distinkt vinkel. Arbetet frontar veckans nummer av i tidskriften Physical Review Letters.

– Resultatet blir att även partiklar med stor rörelsemängd kan särskiljas och identifieras effektivt, säger Philippe Tassin.

Metoden som de använt för att designa sitt material kallas för transformationsoptik. Det är en ganska ny och mycket fruktbar kombination av Einsteins relativitetsteori – med sin krökta rumtid – och optik. Noggrant uträknade variationer av materialets brytningsindex får ljuset att uppleva materialet som krökt och därför uppför det sig annorlunda än vad vi är vana vid. I chalmersforskarnas material upplever Tjerenkov-strålningen materialet som uttänjt i två olika riktningar, vilket alltså ger upphov till ljuskoner med distinkta vinklar.

Genom sitt arbete har Philippe Tassin och hans kollegor dessutom visat på mer djupgående möjligheter med transformationsoptik.

– Hittills har transformationsoptik mest handlat om att ändra ljusstrålars banor genom ett material. Vi visar att det även går att påverka själva alstringen av ljus. Som ett exempel har vi löst problemet med Tjerenkov-ljuskonerna för partiklar med stor rörelsemängd, förklarar Philippe Tassin.

Transformationsoptik kan bland annat även användas för design av material som koncentrerar eller absorberar ljus oerhört effektivt, vilket är användbart inom solkraft. Kopplingen till Einsteins rumtid gör det också möjligt att designa material som simulerar kosmologiska fenomen, till exempel svarta hål.

Resultaten kommer från en forskningssamarbete mellan Chalmers och Vrije Universiteit Brussel. Projektet finansierades av styrkeområde Nanovetenskap och nanoteknik vid Chalmers och Research Foundation-Vlaanderen i Belgien.

Länk till artikeln: Controlling Cherenkov Radiation with Transformation-Optical Metamaterials

Totalt 67 projekt, varav tre större forskningsprogram, beviljas anslag. Programmet ”Statsbyggnad och den globala ordningens ursprung under och efter det långa 1800-talet” leds av professor Jan Teorell, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Forskarna ska förklara varför den så kallade territoriella staten dominerat över andra statssystem och vad detta får för konsekvenser för dagens statsbyggnad och det internationella systemet.

Professor Maria Larsson, psykologiska institutionen, Stockholms universitet ska i programmet ”Vårt unika doftsinne” tillsammans med nio internationellt etablerade experter inom olika områden av doftpsykologi fördjupa kunskaperna om det mänskliga doftsinnet. De ska bland annat undersöka sambandet mellan dofter och språk, doftsensationer i drömmar samt associationen mellan förlust av luktsinnet och demenssjukdom.

Professor Nils-Eric Sahlin, biomedicinskt centrum, Lunds universitet, ska i programmet ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” ta reda på hur distinktionen mellan begreppen ”vetenskap” och ”beprövad erfarenhet” har berikat och påverkat det offentliga beslutsfattandet. Forskarna ska även se hur begreppen på bästa sätt kan användas för att förbättra beslutsfattandet.

– Årets program är goda representanter för den bredd som humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning erbjuder. Programmen visar med tydlighet hur viktig och relevant hum/sam-forskning är för samhället. I en tid med politisk oro i stora delar av världen och med en åldrande befolkning i många länder belyser de forskningens viktiga roll, säger Göran Blomqvist, vd på Riksbankens Jubileumsfond.

RJ beviljar dessutom anslag till 51 mindre projekt. I den stora mångfalden finns bland annat forskning om de europeiska kopparnätverken under bronsåldern, video-baserad aktivism i Egypten, Palestina och Syrien samt hur europeiska soldaters död i Afghanistan hanteras politiskt och i samhället på hemmaplan.

Förutom rena forskningsprojekt ger RJ anslag till 13 projekt som förstärker infrastrukturen för forskningen, bland annat till en ny användarplattform för konfliktdata samt analys och teckentolkning av tabeller i SCB:s digitaliserade statistik.

Samtliga beviljade anslag finns på rj.se.

Riksbankens Jubileumsfond har under 2014 påbörjat en treårig satsning, RJ sabbatical, för att fler forskare ska få tid att färdigställa sin forskning, att slutföra arbeten och att skriva större verk och synteser.

– Avsikten med RJ sabbatical som stödform är att bidra till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering. Som enda finansiär har RJ valt att satsa på sabbatical som stödform. Och gensvaret i den här utlysningen måste tolkas som att satsningen verkligen fyller ett behov , säger Britta Lövgren, ansvarig forskningssekreterare på RJ.

Långt fler ansökningar än vad RJ räknade med kom in. Åtta projekt, motsvarande knappt åtta procent av ansökningarna beviljades. Bland de beviljade projekten finns bland annat ämnen som hur och varför Sverige blev ett av de mest jämställda länderna i världen, växthusgaser, matvanor och dess betydelse för samhället i ett globalt perspektiv samt hur civilsamhälleorganisationer utmanar eller upprätthåller staters gränser.

– Med RJ sabbatical hoppas vi bidra med ett kvalitetshöjande inslag i forskningssystemet när stora pensionsavgångar förväntas och att ge utrymme för forskningsarbeten som är karriärutvecklande och som kan innebära avgörande steg framåt i den vetenskapliga karriären, säger Britta Lövgren.

Samtliga beviljade anslag finns på rj.se.

Totalt nio ansökningar fick anslag.

– De forskningsprojekt som nu får anslag är en spännande blandning av discipliner, forskningsfrågor och undersökningsobjekt, liksom internationella jämförelser, säger Robert Hamrén, den forskningssekreterare på RJ som ansvarar för utlysningen.

Bland de myndigheter som berörs i forskningen finns polisen, där forskarna ska analysera hur olika effektivitetskrav som riksdag och regering ställer på polisverksamheten inverkar på det faktiska polisarbetet, och hur kraven kan leda till konflikter gentemot exempelvis rättssäkerhetskrav och respekt för mänskliga rättigheter.

Ett annat projekt studerar och jämför granskningskulturen och dess konsekvenser för handläggarna i Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Styrning och granskning av offentlig verksamhet har blivit centrala forskningsteman. Vi behöver satsa på forskningen för att förstå de förändringar som har skett inom offentlig verksamhet och fördjupa bilden av konsekvenserna, säger Robert Hamrén.

Samtliga beviljade projekt presenteras på rj.se

David Lindegren från Ericsson och Arne Nykänen forskare vid Luleå tekniska universitet ska forska tillsammans om digitalt ljud i ett nytt forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med telekomföretaget Ericsson och med finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning. Forskningsfrågan är om brister i digital ljudöverföring vid telefoni och distansöverbryggande teknik, t.ex. distansutbildning, kan försämra förmågan att minnas vad som sagts.

– Hur säkerställer man att man har tillräckligt hög kvalitet på överföringarna, till exempel vid hemspråksundervisning på distans, så att barnen ska ha en chans att lära sig så mycket som möjligt och att det inte blir svårare för barnen att lära sig för att man har för låg teknisk överföringsnivå, säger Arne Nykänen forskare vid Luleå tekniska universitet.

Han blev varse problemet efter att ha upplevt övergången på jobbet från analog telefoni till digital mobiltelefoni.

– Man hör ju så oerhört mycket sämre vad som sägs än med analog telefoni, det är mycket fel och konstiga ljud som gör det svårt att höra, säger han.

Samarbete om akustisk miljö
Luleå tekniska universitet har under lång tid haft ett samarbete med psykologer vid Högskolan i Gävle där man tittat på den akustiska miljön i klassrum och hur den påverkar inlärning.

– De tidigare studierna visar att har du en dålig akustisk miljö, antingen genom att det är en massa bakgrundsljud, brus, störningar eller att man har en lång efterklangstid så kommer man ihåg sämre vad man har hört, även om störningarna inte är värre än att man uppfattar allt, säger han.

Det var mot bakgrund av detta som Arne Nykänen fick idén om att studera konsekvenserna av digitalt överfört ljud vid till exempel distansutbildning. Han pratade med Robert Ljung, forskare i Gävle, och kom fram till att det borde vara samma sak med telefoni med dålig överföring, att det blir svårare att komma ihåg vad som har sagts.

Telecomföretaget Ericsson
Efter att ha initierat samarbete med Ericsson om forskning och gemensamt löst finansieringsfrågan kan projektet starta.

– Vi ska fortsätta med att undersöka hur minne av tal påverkas av vanligt förekommande fel i digital telefoni. Detta kommer att ge kunskap som är viktig både för att kunna utveckla och optimera telefonsystemen och för att kunna ställa rätt krav när lösningar för distansöverbryggande teknik, till exempel distansundervisning, skall väljas, säger David Lindegren som arbetar på Ericsson i Luleå

Han har sin grundutbildning från Luleå tekniska universitet och har jobbat på företaget i sju år. Genom finansieringen kommer han att kunna jobba halvtid med forskningsprojektet som startar i oktober. Frågor som man vill få svar på i projektet är vad som är rimligt att uppnå tekniskt och ekonomiskt och utifrån det välja acceptabla lösningar baserat på psykoakustiska studier.

Vinnova gör bedömningen att ett nytt smart koncept för omhändertagande av glasdeponierna är mycket intressant i ett samhällsperspektiv. En stark regional förankring med relevanta behovsägare ger förutsättningar för att forskningsresultaten kan nyttiggöras. På sikt kan kunskapen möjliggöra för nya affärsmöjligheter och stärkt konkurrenskraft för svensk industri.

I Glasriket finns en mängd glasdeponier där ett 40-tal klassas som stor risk. En inventering av 22 glasbruk i Kalmar och Kronobergs län visade att bara deponiernas blyinnehåll var ca 1 600 ton!

– Nybro kommun har många förorenade område och det är väldigt positivt att vi nu tar fram ett sätt att ta hand om avfallet och nyttiggöra det, säger Anders Davidsson, myndighetschef för samhällsbyggnad vid Nybro kommun.

I projektet utvecklas en teknik där deponerat kristallglas återanvänds som glasråvara som kan bli nya glasprodukter efter att bly, arsenik och antimon avskilts. Metallerna blir till råvaror som kan säljas.

Saneringen av vissa av områden är prioriterad men blir både dyr och besvärligt med dagens metoder. Jämfört dessa traditionella gräva-och-deponera-metoder finns möjlighet att kraftigt reducera saneringskostnaden för Glasriket och andra delar av landet med motsvarande problem. Det bör resultera i att förorenade områden kan saneras i snabbare takt.

Projektdeltagare
Glafo – glasforskningsinstitutet (projektägare), Nybro kommun och Målerås glasbruk är huvudaktörer i projektet. Behovsägarna i form av ledningen för alla Glasrikets kommuner, de två regionförbunden i Glasriket samt de två landshövdingarna är referensgrupp.

Om Glafo
Glafo, glasforskningsinstitutet, arbetar internationellt med glasforskning, utveckling, utbildning och tekniskt stöd, främst till glastillverkande, glasbearbetande och glasanvändande företag. Det kan t ex gälla planglas (bygg-, fordons- och inredningsglas), mineralull, konst- och hushållsglas, förpackningsglas och gränssnittet till andra material.

Det handlar om forskning som med hjälp av innovation kan få Sverige att prestera bättre i förhållande till miljökvalitetsmålen och de transportpolitiska målen.

– Den kunskap som kommer fram genom projekten leder till innovationer som bidrar till ekologisk hållbarhet, samtidigt som det skapas nya affärmöjligheter och stärkt konkurrenskraft för Sverige, säger Rein Jüriado, handläggare på VINNOVA. 

15 projekt får finansiering med sammanlagt 57 miljoner kronor:

Affärsmodeller för Citylogistik, Linköpings universitet, 5 miljoner

Nya drivmedel och policyinstrument för sjöfarten; analys av potentialen att minska risker för miljö och hälsa, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 2 miljoner

Mindre diesel med effektiva mätmetoder, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB, 1 miljon

Transportrelaterat CSR-arbete för ökad lönsamhet och innovation, Linköpings universitet, 3,5 miljoner

BRT (Bus Rapid Transit) -en studie med utvärdering av fyra svenska demoprojekt, Kungliga tekniska högskolan, 5 miljoner

Optimal design of terminal airspace (ODESTA), Linköpings universitet, 4,7 miljoner

Policymodell för hållbara urbana transporter, Statens väg- och transportforskningsinstitut, 4,1 miljoner

Blev det som det var tänkt? Metodutveckling för säkring av miljömålsuppfyllelse i väg- och järnvägsplaneringen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, 3,5 miljoner

OptiDrifT – optimerad gatudrift i tätort för förbättrad miljö, tillgänglighet och säkerhet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, 5 miljoner

Logistiklösning för slakterinäringen, Linköpings universitet, 4,1 miljoner

Deponier som gruvor 2.0 – utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet och miljöprestanda, Linköpings universitet, 2,3 miljoner

Glasdeponier –  från usch till resurs!, Glafo AB, 4,3 miljoner

En uthållig och lönsam svensk fiskbransch: Ökat utbyte och värde av begränsade marina resurser, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, 5 miljoner

Swedish Algae Factory, Göteborgs Universitet, 3 miljoner

Utveckling av nya högupplösta vattenkartor för skoglig planering, Sveriges Lantbruksuniversitet, 4,5 miljoner

Dataspel som knyter an till verkligheten till exempel genom att ta hänsyn till var de spelas, när de spelas och vem och vilka det spelas av, kan bli mycket effektiva budskapsbärare eller läromedel. Detta tar lärospel, reklamspel och så kallad gamification till en helt ny och högre nivå.

Mattias Svahns avhandling utgår från problemet med hur familjer kan fås att spara elektricitet för att undersöka påverkansprocessen från platsberoende dataspel. Slutsatsen är att spel som drar in även andra personer än spelaren och skapar en lek med både frivilligt och ofrivilligt deltagande spelare, är ett kraftfullt verktyg för att få familjer att spara elektricitet.  

− Det här visar hur dataspel med relativt enkla, men kreativt avancerade designgrepp kan komma till användning i kommunikationsstrategiskt besvärliga situationer, eftersom spel får människor att skrida till handling i större utsträckning än vanligare reklammedier, säger Mattias Svahn.

Forskningen har gjorts i samarbete med Interactive Institute Swedish ICT/Energy Design i Eskilstuna som byggt helt nya dataspel som kopplar ihop ett hushålls elkonsumtion och gör den synlig i ett spelsystem. Ju mer spelaren stänger av sina elslukande hushållsapparater i verkligheten desto bättre går uppdrag, tävlingar och fighter i spelmiljön.
 
− Tidigare forskning har visat att dataspel som från början är designade som reklam eller läromedel kan påverka spelarens attityder och inställningar men den har inte förmått visa vad påverkansprocessen är. Den här avhandlingen gör påverkansprocessen synlig på ett sätt som inte tidigare gjorts, säger Mattias Svahn.

FAKTA
Forskningen har bedrivits i ett samarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm, varumärkeskonsultbolaget go/communication och Interactive Institute Swedish ICT med finansiering av bl.a. KK-stiftelsen och Energimyndigheten.

Länk till en affisch om ett av avhandlingens projekt.
 

Infektioner i lungorna är vanliga och bidrar till omfattande sjuklighet och dödlighet bland patienter med kroniska lungsjukdomar. Kunskaperna om de immunologiska mekanismer som normalt skyddar oss mot bakterieinfektioner i lungorna är begränsade. Detsamma gäller de förändringar av dessa mekanismer som resulterar i en ökad känslighet för bakteriella infektioner i lungorna hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), svår astma och cystisk fibros.

I den nu aktuella studien presenterar forskare från Institutet för miljömedicin och Institutionen för medicin Solna, tillsammans med kollegor vid Sahlgrenska Akademin, en helt ny mekanism i lungornas antibakteriella försvar hos människa. Mekanismen har tidigare inte påvisats i något annat organ eller djurart. Mekanismen bygger på att signalsubstansen interleukin-26, som endast finns hos högre däggdjur, normalt förekommer och dessutom kan frisättas i höga koncentrationer i lungorna hos friska individer.

Vid lokal exponering för bakteriesubstanser i luftvägarna sker en omfattande frisättning av just interleukin-26 bland annat från makrofager, en typ av vita blodkroppar som alltid finns på plats och utgör en viktig del av kroppens immunförsvar. Den frisatta signalsubstansen ökar rekrytering och ansamling av neutrofiler, en typ av vita blodkroppar som är specialiserade på att angripa bakterier. Detta sker både direkt och indirekt, via särskilda receptorer på neutrofiler och på strukturella lungceller.

– Vi gör bedömningen att den här mekanismen är viktig för att förstå det antibakteriella försvaret i lungorna hos friska individer och hur immunsystemet aktiveras vid vanliga luftvägsinfektioner eller lunginflammation. I förlängningen hoppas vi att kunskapen ska visa sig viktig för förståelsen av hur patientgrupper med kroniska lungsjukdomar kan utveckla en ökad känslighet för bakterieinfektioner, vilket kan öppna för utveckling av ny infektionsbehandling, säger Anders Lindén, professor vid Institutet för miljömedicin, som lett forskningen.

Publikation: “Interleukin-26 in Antibacterial Host Defense of Human Lungs: Effects on Neutrophil Mobilization”, Karlhans F. Che, Sara Tengvall, Bettina Levänen, Elin Silverpil, Margaretha E.Smith; Muhammed Awad, Max Vikström, Lena Palmberg, Ingemar Qvarfordt, Magnus Sköld, Anders Lindén, American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, e-pub ahead of print 7 Oct 2014.

Oförsäkrade förare står för 34 procent fler olyckor än försäkrade förare. Oförsäkrade förare mellan 25 och 34 år har störst olycksrisk. Det visar Sherzod Yarmukhamedovs doktorsavhandling i nationalekonomi vid Örebro universitet. Han har undersökt hur man kan ändra reglerna för att göra det dyrare att inte försäkra bilen. Med nuvarande regler straffas de förare som kör oförsäkrat med ett avställt fordon mildare än de som betalat fordonsskatten.

– Det betyder att man till exempel genom att bestraffa fordon som är av- och påregistrerade på samma sätt kan öka kostnaden för att köra oförsäkrat, säger Sherzod Yarmukhamedov.

Kör minst försiktigt
– Man hade annars kunnat tro att det är de försäkrade förarna som kör minst försiktigt eftersom de är skyddade av försäkringen. Men det är bara en grupp det gäller. Det är gruppen som har helförsäkring med den lägsta självrisken.

I övriga grupper är det troligtvis så att försäkringsbolagen undviker den fällan med hjälp av självrisken. Sherzod Yarmukhamedov har i samband med detta även undersökt hur 2007 års skattereform, som gjorde det dyrare att försäkra bilen, har påverkat förarnas val av försäkringar.

Resultaten visar att reformen bidrog till att förare bytte till billigare försäkringar. Det vill säga de bytte från helförsäkring till halv- eller trafikförsäkring.

– Men jag kunde slå fast att bytet till ett mindre försäkringsskydd inte påverkar förarnas körbeteende, säger Sherzod Yarmukhamedov.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet, men också åldrande män. Sjukdomen resulterar i minskad benmassa i både det trabekulära benet som finns i kotor och i det rörformade, kompakta ben som finns i till exempel höftben och underarmar. Patienter med benskörhet får företrädesvis frakturer i kotor, underam och höftben. De läkemedel som finns i dag förhindrar framför allt frakturer i kotor men är mindre effektiva mot frakturer i underarm och höftben. Höftbensfrakturer är speciellt allvarliga eftersom omkring 25 procent av alla som drabbas av en höftfraktur efter 80 års ålder dör inom ett år efter skadetillfället.

För två år sedan identifierade forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, under ledning av professor Claes Ohlsson, att genen WNT16, hos människa var förbunden med tunt kortikalt ben och ökad risk för underarmsfrakturer utan att ha någon koppling till det trabekulära benet.

I ett samarbetsprojekt med forskare vid Sahlgrenska akademin och Ulf Lerner, som är senior professor vid både Umeå universitet och Sahlgrenska akademin, samt med forskare vid Harvard Medical School, USA, och universitet i Åbo, Finland, har man nu kunnat visa att proteinet WNT16, som denna gen kodar för, endast bildas av benbildande celler i det kortikala benet.

– Med hjälp av möss där Wnt16-genen har modifierats på olika sätt har vi dessutom funnit att detta protein bestämmer hur tjockt och hur starkt kortikalt ben skall vara utan att påverka mängden trabekulärt ben, säger Ulf Lerner, professor i molekylär parodontologi, Umeå universitet och Centre for Bone and Arthritis Research, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Förutom att visa att de två olika bentyperna regleras med olika mekanismer berättar Ulf Lerner att fynden öppnar nya möjligheter för att specifikt påverka kortikal bentjocklek. I detaljerade mekaniska studier har forskarna visat att den kortikala bentjockleken bestäms genom att proteinet påverkar signaler inne i de bennedbrytande celler som kallas osteoklaster så att deras bildning hämmas.

– Vår förhoppning är nu att resultaten skall leda till förbättrade möjligheter att förbygga och behandla höft- och underarmsfrakturer, ett område där det i dag finns ett mycket stort medicinskt behov av nya behandlingar, säger Ulf Lerner.

Han berättar vidare att det aktuella projektet har varit unikt genom att man på mycket kort tid, med utgångspunkt från en genetisk markör hos människa, kunnat visa med experimentella studier på möss och med celler från mus och människa, på vilket sätt denna genetiska markör påverkar skelettet. Det är därför ett vackert exempel på hur framgångsrik translationell forskning kan vara.

Den aktuella forskningsstudien har undersökt utvecklingen från år 2000 till år 2010 i Sahelbältet söder om Saharaöknen. Befolkningen i regionen har under denna tioårsperiod vuxit från 367 till 471 miljoner människor. Därmed har behovet av mat, djurfoder och bränsle ökat påtagligt. Enligt forskningsstudien ligger ökningen på 2,2 procent per år under tidsperioden.

– Men växternas produktion ökar inte i samma takt utan är istället i princip oförändrad, säger Hakim Abdi, doktorand i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

Enligt den aktuella studien är utvecklingen oroväckande, i ljuset av både klimatförändringar och att befolkningsmängden i regionen spås bli närmare en miljard år 2050. Situationen innebär att marginalen mellan tillgång och efterfrågan krymper mer och mer för varje år vad gäller växtproduktionen.

För att analysera utvecklingen har forskarna med hjälp av fjärranalys och satellitbilder beräknat den årliga växtproduktionen i 22 länder i Sahelregionen och samtidigt jämfört siffrorna med socioekonomiska data om befolkningstillväxt och förbrukning av mat, djurfoder och bränsle. Förhållandet mellan dessa två faktorer, det vill säga växtproduktion och förbrukning, fungerar som ett mått på hur utsatt ett område är ur ett socioekologiskt perspektiv.

Resultaten av studien visar att förbrukningen år 2000 utgjorde 19 procent av den totala växtproduktion som fanns tillgänglig i området. Tio år senare hade förbrukningen ökat till 41 procent av den totala växtproduktionen.

En central fråga i sammanhanget är hur länge marginalen kan fortsätta krympa. I studien konstaterar forskarna att området redan är hårt belastat genom känsligheten för torka, vilket en lång rad svältperioder visat under de senaste decennierna. Klimatförändringarna ökar sårbarheten ytterligare i Sahelområdet, menar forskarna. Enligt flera olika prognoser som har gjorts kommer skördarna att minska på grund av ökad lufttemperatur, och detta trots att Sahelregionen förutspås få större regnmängder i framtiden.

Det visar Håkan Hua i sin avhandling från Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet och Institutet för handikappvetenskap.

Allt fler och allt yngre söker sig till hörselvården, det är inte bara äldre och pensionärer som har problem. 800 000 yrkesaktiva personer i Sverige har en hörselnedsättning. Det innebär att det på många arbetsplatser, alltifrån kontorsmiljöer till skolor och industri, finns personer som har en nedsatt hörsel och därmed är extra känsliga för buller.

– Buller har väldigt stor inverkan på människor med hörselnedsättning. I den här studien har vi undersökt hörselskadades förmåga att lösa vissa arbetsuppgifter i bullermiljöer. Studien visar att de är känsligare för starka bullernivåer och att det påverkar deras kognitiva förmågor, som att tänka och lösa problem, säger Håkan Hua.

I studien har 40 personer med en medelålder på mellan 40 och 47 år testats. De har representerat olika yrken, som förskolepersonal, industriarbetare, tjänstemän och vårdpersonal, och har delats in i två grupper. Den ena har bestått av personer med bra hörsel, den andra av personer som dagligen använder hörapparat och har en lätt till måttlig hörselnedsättning. De har utsatts för olika typer av oljud från bland annat kontorsmiljö, trafik och förskola.

Resultaten visar att det inte bara är de kognitiva förmågorna hos hörselskadade som kan påverkas, utan även det mentala, psykosociala och fysiologiska tillståndet.

– Det här påverkar även det sociala samspelet med kollegorna. De med hörselnedsättning känner sig mer socialt utsatta och undviker helst när det är bullrigt, säger Håkan Hua.

En slutsats han drar av resultatet är att mycket finns kvar att göra i arbetslivet för att underlätta för den här stora gruppen.

– Det skulle till exempel gå att göra mer år rumsakustiken. Men överlag är det också viktigt att kollegor och arbetsgivare blir medvetna om hur hörselskadade människor har det på arbetsplatserna. Det är lätt att tro att en hörapparat löser allt, men så är det uppenbarligen inte. Vi kan ana i resultatet och i tidigare forskning att en intressant grupp att titta vidare på är yngre kvinnor och förskolepersonal med hörselnedsättning.

FAKTA
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

Håkan Hua disputerade den 3 oktober. Avhandlingen heter ” Employees with aided hearing impairment – An interdisciplinary perspective ”. 

Hippocampus är en hjärnstruktur som ligger djupt i tinningloben och är viktig för minne och inlärning. Tidigare forskning visar att konditionsträning bland annat kan öka blodgenomströmningen i hippocampus hos yngre personer. Den nu publicerade studien, som letts av ett forskarlag från Magdeburg i Tyskland, är den första som också länkar dessa förändringar till förbättrad minnesförmåga.

Under en tremånadersperiod studerade forskarna en grupp personer, 60 år och äldre, som tränade individanpassade trettiominuterspass på löpband tre gånger i veckan. I jämförelsegruppen fick deltagarna utföra stretch och muskelavslappnande övningar. I båda grupperna mättes det episodiska minnet (personliga upplevelser), volymen och blodflödet i hippocampus samt deltagarnas fysiska kondition mätt med maximal syreupptagningsförmåga.

– Vi kunde då se att deltagarna fick en förbättrad kondition som uppvisade ett samband med förändringar av minnesförmågan, hippocampusvolym, och blodflödet i hippocampus, säger Lars Bäckman, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och verksam vid Aging Research Center.

Forskarna testade olika modeller för att utforska sambanden mellan fynden. Det visade sig att ökningen av hippocampusvolym hos de deltagare som genomgick träningsprogrammet till stor del kan förklaras av ökat blodflöde. Enligt forskarna handlar det sannolikt om en ökad vaskulär plasticitet, alltså förmågan att expandera och nybilda blodkärlen, snarare än att det bildas fler nervceller i hippocampus vid fysisk aktivitet.

– En poäng är att det kan vara ökningen av blodvolym och syresättningen som är orsaken till den förbättrade minnesförmågan snarare än ökningen av storleken av hippocampus i sig, säger Martin Lövdén, professor i kognitiv neurovetenskap och åldrande vid Karolinska Institutet och också verksam vid Aging Research Center.

Sambanden mellan fynden i studien gäller för personer mellan 60 och 70, alltså yngre äldre. Bland deltagare över 70 år sågs inte samma resultat av träningen, något som enligt forskarna tyder på att det kan finnas en åldersgräns för den här typen av plasticitet i hjärnan. Teamet ska nu gå vidare med sitt arbete och studera om det går att kombinera den fysiska träningen med kognitiv träning för att kunna få ännu högre plasticitet hos deltagarna

FAKTA
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Otto-von-Guericke University Magdeburg; German Center for Neurodegenerative Diseases (DZNE); Center for Lifespan Psychology, Max Planck Institute for Human Development; Aging Research Center, Karolinska Institutet; och Leibniz Institute for Neurobiology.

Forskningen har finansierats av blandat annat Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Swedish Brain Power, Alexander von Humboldt Research Award, och en donation från af Jochnick Foundation. Aging Research Center är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Publikation: ”Vascular hippocampal plasticity after aerobic exercise in older adults”, Anne Maass, Sandra Düzel, Monique Goerke, Andreas Becke, Uwe Sobieray, Katja Neumann, Martin Lövden, Ulman Lindenberger, Lars Bäckman, Rüdiger Braun-Dullaeus, Dörte Ahrens, Hans-Jochen Heinze, Notger G. Müller, Emrah Düzel, Molecular Psychiatry, online October 14, 2014.

Mer om Aging Research Center

Tidskriftens webbplats

– Jag ska undersöka effekter av den svenska lagen och hur domstolarna omsätter den i praktiken. Allt ur brottsoffrets perspektiv. Fungerar regleringen som det var tänkt? Vilka brister finns? Lever Sverige upp till sina internationella åtaganden? säger Märta Johansson.

Hon ska gå igenom domar i tingsrätterna och hovrätterna mellan 2002 och 2014. Domstolarna ska bedöma från fall till fall och ta hänsyn till psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer i människohandelsbrott. Det betyder att det inte behöver handla om att offren förts bort med tvång, låsts in eller varit helt okunniga om att arbetet på något sätt varit kopplat till sexhandel.

Den fria viljan
– Just offrets fria och verkliga vilja ska undersökas närmare. Många har accepterat ett erbjudande på grund av ekonomiska svårigheter och har ibland sedan hamnat i en tvångssituation och inte haft någon väg ut. Men det gäller inte alla. Det som kan se ut som ett senare samtycke till utnyttjandet ska inte ha någon betydelse om ett ”otillbörligt medel” har använts, säger Märta Johansson.

Ett otillbörligt medel är ett av rekvisiten i människohandelsbrottet och syftar till att visa att offret inte samtyckte till att sättas i en situation där det skulle utnyttjas. Det behöver däremot inte visas att man faktiskt utnyttjades eller hur man reagerade på det. Därför är det viktigt att bland annat undersöka vad som i praktiken anses vara utsatthet och vad som krävs för att styrka att någon har utnyttjat detta.

– Jag ska undersöka hur domstolarna förhåller sig till brottsoffrets vilja och valmöjlighet i mål där åtal för människohandel prövas och jämföra detta med den internationella standarden, säger Märta Johansson. Jag kommer även granska hur detta påverkar bedömningar av andra former av människohandelssyften än sexuellt utnyttjande, såsom tvångsarbete och hur det påverkar bedömningar av nationell människohandel.

Passar inte mallen
Projektet är en fortsättning på forskning, som tidigare har fått stöd från Brottsoffermyndigheten, som undersökte hur domstolarna behandlar offer som inte uppfyller mallen för människohandel och då riskerar att inte få det skydd de har rätt till.

– Vilket stöd finns för den bild av människohandelsoffret som domstolarna i Sverige utgår ifrån? Vad är ett ”riktigt” människohandelsoffer?

– För att Sverige och svenska myndigheter ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt internationell, europeisk och nationell rätt krävs en djupare förståelse av olika människohandelsmetoder och för deras offer.

– Utifrån goda exempel från andra länder kan vi dessutom identifiera möjligheter att stärka skyddet för brottsoffer, säger Märta Johansson.

Den 16 oktober inviger Linköpings uiversitet Tema Miljöforskning, som bygger på den starka tradition av tvärvetenskapliga miljöstudier som har genomsyrat Tema Vatten i natur och samhälle, Tema V, sedan 1980 och Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, sedan 2004. Under ett och samma tak i Temahuset på Campus Valla i Linköping kommer ett 70-tal forskare att kombinera naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska analystraditioner och kunskapsfält i studierna av den samtida miljövetenskapliga och miljöpolitiska utvecklingen. Forskningen inom Tema Miljöförändring organiseras kring fem övergripande miljöutmaningar: klimatförändringar, ämnesflöden och föroreningar, energiförsörjning, resurshantering och kunskap för hållbar utveckling.

– Miljöforskningen vid CSPR i Norrköping och Tema V i Linköping är erkänt framgångsrik, vi har alltid haft ett tätt samarbete men att vi nu finns under samma paraply innebär rena kraftsamlingen. Vi kan utmana varandra i dagliga diskussioner och fördjupa skärningspunkterna, kommenterar Mattias Hjerpe, föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning. 

Men LiU:s miljöforskning kommer att stå kvar med en fot i Norrköping. Tema Miljöförändring har forskarplatser i Kopparhammaren 2 och ett fortsatt nära samarbete med Visualiseringscenter C och forskargruppen på SMHI. I Kopparhammaren inreds nu också en för Europa unik beslutsteater där forskarna laborativt kan undersöka beslutsprocesser i samhällsplaneringen. I hög grad aktuellt när det gäller just miljöpolitik, där många beslut måste fattas utifrån mångtydiga underlag. 

Sammanhållet ansvar
Tema M tar också ett sammanhållet ansvar för utbildningen i miljövetenskap från grund- till forskarnivå, vilken fått toppbetyg i de nationella utvärderingarna. 

– Därmed blir vi alla delaktiga i utbildningen på ett nytt sätt. För forskare innebär undervisningen ett bredare sätt att tänka, för studenterna betyder det ännu tydligare kopplingar mellan utbildningen och forskningen redan från dag ett, säger Mattias Hjerpe. 

Tema Miljöförändring har också ambitionen att locka framstående forskare till Linköpings universitet och sprida aktuella diskussioner inom det miljövetenskapliga forskningsfältet till en bredare publik. Två gånger per år kommer världsledande miljöforskare att bjudas in som gästforskare till Tema M och för att delta i en ny serie öppna föreläsningar under rubriken ”Framstående föreläsare samtalar om miljöförändring”. Invigningsdagens föreläsare dr. Jill Jäger blir alltså den första i en rad av internationellt ledande forskare som kommer att gästa Tema M. 

Redan dagen efter invigningen, den 17 oktober, hålls den första disputationen inom Tema M, då Ola Uhrqvist lägger fram sin avhandling ”Seeing and knowing the Earth as a system”.