Under de första decennierna efter andra världskriget kom över en halv miljon människor till Sverige. De flesta av dem kom till Sverige för att det fanns jobb att få – de var arbetskraftsinvandrare. Denna nytillkomna arbetskraft spreds emellertid – då som nu, fast på ett annat sätt – inte jämt på den svenska arbetsmarknaden.

Många av dem fick anställning i tillverkningsindustrin, särskilt stor var andelen metall- och verkstadsindustrin och inom ingen region var invandrarna så talrika som i Västmanlands läns metall- och verkstadsindustri. Olle Janssons avhandling syftar till att förklara varför utländska arbetstagare koncenterades till metall- och verkstadsindustrin under efterkrigstiden.

Orsakerna bakom att invandrare under efterkrigstiden i hög grad anställdes som industriarbetare och koncenterades till industrisektorn har givits flera olika förklaringar i tidigare forskning. För att undersöka omständigheterna och orsakerna bakom koncentrationen inom branschen använder han sig av två fallstudier – av metall- och verkstadsindustrin i Västmanlands län och av verkstadsföretaget Bulten i Hallstahammar – för att studera i vilken utsträckning som tidigare förklaringar, var för sig eller i kombination, kan förklara koncentrationen av utländska arbetare i dessa fall.

Genom att relatera fallstudiernas resultat med generella förhållanden på arbetsmarknaden och inom metall- och verkstadsindustrin utökar och reviderar avhandlingens resultat vår kunskap om drivkrafterna bakom fördelningen av invandrare på svensk arbetsmarknad under efterkrigstiden.

Avhandlingens slutsatser visar på att behov av arbetskraft var en nödvändig men inte tillräcklig orsak för att förklara det stora antalet utländska arbetare i metall- och verkstadsindustrin. Andra viktiga förklaringar var den förmåga och de kontakter som framförallt större industriföretag hade, vilket möjliggjorde direkt rekrytering i utlandet samtidigt som det bidrog till, och styrde, kedjemigrationen.

– Detta mönster förstärktes ytterligare av offentliga institutioner gynnade och bistod vad de såg som nyckelindustrier inom svensk exportindustri, vilket många större metall- och verkstadsföretag var en del av, säger Olle Jansson.  

Arbetskraftsinvandring som lösning var emellertid inte ändamålsenligt i alla avseenden. Med tiden blev det allt svårare att få utbildare och erfarna yrkesarbetare från utlandet. Trots att det rådde ett närmast kroniskt underskott av sådana inom svensk metall- och verkstadsindustri. Invandrare kom istället att koncentreras till okvalificerade arbeten med oattraktiva arbetsförhållanden.

FAKTA
Ladda ner avhandlingen ”Industriell invandring – Utländsk arbetskraft och metall- och verkstadsindustrin, i Västmanlands län och på Bulten i Hallstahammar, 1946–1967” i fulltext. 

Avhandlingen försvaras 24 oktober 2014.

– Om man bara räknar arbetet med datorer och datakanoner så ”kostar” själva krånglet med dessa motsvarande 818 lärararbetstimmar i månaden för de undersökta lärarna, berättar Carola Aili, forskare vid Lunds universitet. Det betyder att fem lärartjänster av de 291 helt och hållet går åt till att hantera teknikproblem.

Lärarna får i studien också rapportera om och hur krånglet drabbar kvaliteten i undervisningen. Vid 543 undervisningstillfällen har krånglet med datorer och kanoner drabbat eleverna i form försämrad eller minskad undervisning. Räknar vi på 25 elever i varje klass, betyder det att 13 575 elever direkt drabbats av försämrad undervisning under de tre dagarna på grund av teknik som krånglat och den tid lärare måste lägga på detta samt på grund av de omprioriteringar lärare var tvungna att göra.

Utifrån detta resultat skulle datakrångel i en medelstor kommun med 500 lärare under ett helt skolår skulle ”äta upp”, 10 lärartjänster och försämra över 217 000 undervisningstillfällen. Carola Aili berättar att de undersökta kommunerna är relativt väl försedda med tekniksupport enligt lärarna som deltog i studien och tekniken är av god kvalitet i flertalet skolor. I kommuner med sämre teknikstöd till lärarna får datakrånglet sannolikt en än större negativ påverkan på elevernas undervisning.

FAKTA
Studien av villkoren för lärarnas teknikanvändning är en av delstudierna i forskningsprojektet Villkor för lärararbetets organisering. Projektet finansieras av AFA Försäkringar, se projektbeskrivning i AFAs projektkatalog https://www.afaforsakring.se/Forskning/Projektkatalogen/?search=aili  Ytterligare information om en annan av delstudierna i projektet: http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolan_kristianstad/pressreleases/kvalitetsdrivande-laerararbete-ett-varannandagsuppdrag-898445 

Region Blekinge finansierar ett projekt under 2015 där BTH samarbetar med svensk polis, Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) och näringslivet. Den totala budgeten ligger på 2 MSEK.

– Inom projektet ska vi dels fortsätta det befintliga samarbetet relaterat till nya metoder för ökad kunskap kring mängdbrott baserat på datavetenskapliga metoder, men framförallt etablera ett nationellt centrum kring IT-baserad polismetodik, berättar Martin Boldt vid BTH.

Projektet innebär också att knyta samman till exempel IT-företag och försäkringsbolag med polisen genom öppna datakällor i syfte att utveckla och förbättra tjänster riktade mot medborgare.

– Sammantaget visar detta på hur BTH:s profil är angelägen för och bidrar till lösningar för breda samhällsfrågor. Det finns också potential för ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att mer effektivt komma åt den organiserade brottsligheten. I förlängningen finns också en vision om ett gemensamt europeiskt perspektiv, avslutar Martin Boldt.

– Ingen har tidigare gjort mätningar när en komet passerar så nära en planet, säger docent Mats Holmström vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Kometen Siding Spring kommer att passera planeten Mars på ett avstånd av endast 140 000 km, ungefär en tredjedel av avståndet från jorden till månen, som jämförelse. De yttersta delarna av kometens tunna atmosfär kommer att i hög hastighet (56 km/s) kollidera med Mars atmosfär.

– Vi förväntar oss att gas och damm från kometen kommer att träffa Mars atmosfär, som tillfälligt värms upp och expanderar, säger Mats Holmström, detta borde vi kunna se med vårt instrument.

Institutet för rymdfysik, IRF, har huvudansvaret för instrumentet ASPERA-3 som är ett internationellt samarbete med deltagande från ca 15 forskargrupper från ett tiotal länder. ASPERA-3 mäter bl a hur laddade partiklar från solen, den så kallade solvinden, påverkar atmosfären på den röda planeten. Mars Express skickades upp av den europeiska rymdorganisationen ESA och har befunnit sig i bana kring Mars sedan 2003.

FAKTA
Webbsidor:
– Institutet för rymdfysik: http://www.irf.se
– Instrumentet ASPERA-3 och satelliten Mars Express: http://www.irf.se/link/MEX_sve

Sidor om kometen Siding Spring hos:

– ESA: http://blogs.esa.int/mex/category/comet-siding-spring/
– NASA:  http://mars.nasa.gov/comets/sidingspring/

Syftet med projektet FörskoleVis är att barn och förskolepedagoger tillsammans ska kunna se och förstå vad energi är och hur mycket energi de använder i förskolan. De kommer därför att bli medvetna om kopplingen mellan sitt beteende och energianvändningen – och göra energikloka val.

Redan i våras genomfördes första pilotperioden när materialet testades i de fem förskolorna som är med i projektet. Hittills har responsen från barnen och personalen i förskolorna varit mycket positiv, och de flesta tycker att materialet är roligt och intressant att använda. En av de deltagande förskolepedagogerna säger så här om projektet:

– Jättekul och få vara i detta pilotprojekt och även kunna påverka vad som ska vara med. Det känns jätteviktigt att få jobba med detta tillsammans med barnen!

De synpunkter som kom in från förskolorna i våras, har tagits till vara och använts för att uppdatera handledningsmaterial och digitalt verktyg till pilotperiod 2 som precis startat. För att kunna se om och vilken effekt konceptet har på elanvändningen, mäts samtidigt elanvändningen i förskolorna. Mätresultatet visar på en lägre elanvändning under pilotperiod 1 än under referensperioden, vilket är fantastiskt kul!

– Om barn lär sig att fånga strömtjuvar redan som små så kommer de antagligen fortsätta att vara medvetna och energikloka som vuxna, säger Kristina Fyhr, projektledare för FörskoleVis på SP.

FAKTA
Konceptet utvecklas av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Interactive Institute Swedish ICT och GR Utbildning samt pilotförskolor i Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.

Läs mer på www.forskolevis.se

Projektet pågår till och med våren 2015 och det digitala verktyget och handledningsmaterialet ska därefter spridas så att det kan användas av fler förskolor i landet.  

Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen (tack vare försäljning av el märkt Bra Miljöval) och de deltagande kommunerna Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.

Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.

Ekologen Tina Astor har i sitt doktorsarbete vid institutionen för ekologi, SLU, undersökt hur olika arter och samhällen med landsnäckor reagerar på förändringar i miljön och vad som påverkar deras roll i förnanedbrytningen. Landsnäckor finfördelar förnan, vilket gör den mer lättillgänglig för mikroorganismerna. De kan också genom sin avföring och slemproduktion skapa en gästvänlig och näringsrik miljö för mikroorganismerna.

– Om mängden eller artsammansättningen bland snäckor förändras, så kan även mikrobsamhället rubbas vilket kan påverka förnanedbrytningen, berättar Tina Astor.

Tina Astor har använt databasinformation om snäckarters egenskaper och om i vilka miljöer olika snäckor lever. Vissa egenskaper visade sig vara betydelsefulla för alla arters möjlighet att trivas när miljön förändrades. Det handlar om förmåga att överleva torrperioder, vid vilken fuktighet snäckorna trivs bäst, vilken typ av miljö de föredrar, samt snäckskalets storlek.

– Gemensamt för dessa egenskaper är att de kan kopplas till markfuktighet och vegetationstyp, som alltså är det som förklarar var olika snäckarter finns och hur många de är. Bäst förmåga att bryta ned förna på kalkhaltiga marker hade storskalade snäckor med stort kalkbehov och de som var självbefruktare. Tina Astors resultat utgör en startpunkt för framtida studier om mekanismerna bakom den här typen av samband.

– Även om snäckor oftast inte är de viktigaste organismerna för förnanedbrytningen, så är de utmärkta modellarter för att undersöka hur olika egenskaper hos organismer påverkar förnanedbrytning.

FAKTA
Dipl. Geoekolog Tina Astor, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ” What do snails do in ecosystems? It is a matter of traits”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Fredagen den 17 oktober, klockan 9.30, sal L, Undervisningshuset, SLU Uppsala. Opponent: D. Paul Kardol, institutionen för skogens ekologi och skötsel,SLU, Umeå.

Avhandlingen

Detta visar Jeanette Åkerström i sin doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet ”Participation is everything” – Young people´s voicec on participation in school life.

Avhandlingen uppmärksammar också vikten av att uppmärksamma ungdomar med funktionsnedsättning i samband med delaktighet i skolan.

– Avsikten med avhandlingen är att undersöka ungdomars delaktighet i skolan både i förhållande till jämnåriga och till vuxna i skolan. Men det finns också ett syfte att forma en forskningsmetod som inkluderar ungdomarna i forskningen, säger Jeanette Åkerström.

Delaktighet från ungdomars perspektiv täcker flera dimensioner av skollivet, till exempel sociala, medbestämmande, lärande och kommunikativa aspekter.

– Jag har hämtat första delen av avhandlingens titel – ”Delaktighet är allt” – från en av ungdomarna, som i enkätstudien svarade på frågan om vad delaktighet i skolan är. Det är alltså flera faktorer som avgör om ungdomarna upplever delaktighet i skolan.

Kommunikation
Ett intressant resultat är kommunikationens centrala roll. Den kan vara både inkluderande och exkluderande eller inte fungera alls. Ungdomarna i studien beskriver de gånger då kommunikationen inte fungerar eller när kommunikation används på exkluderande sätt som exempel på när de inte känner sig delaktiga i skolan.

– Ungdomar lägger stor vikt vid vuxnas roll för deras delaktighet. Det är i och för sig inte så konstigt om man tänker på hur skolan och samhället i stort är konstruerat, men det var förvånande att ungdomarna själva var så medvetna om vuxnas begränsande roll för delaktighet men också att vuxna kan göra ökad delaktighet i skolan möjlig.

Forskningen visar vikten av att bredda perspektivet på ungdomars delaktighet i skolan och inte begränsa delaktigheten till att låta barn och ungdomar komma till tals. De förväntar sig att vuxna lyssnar till och värderar deras åsikter som lika relevanta som vuxnas. Som viktiga delar i ungdomars upplevelser av delaktighet i skolan ingår även inte bara sociala relationer med kompisar utan också lärande- och stödjande relationer med vuxna i skolan och kommunikation med dem.

En utsatt grupp
Med i forskningen har varit både ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar utan funktionsnedsättning. Ett av forskningens resultat är att ungdomar med funktionsnedsättning, och speciellt ungdomar med fler än en funktionsnedsättning, befinner sig i en mycket sårbar situation vad gäller delaktighet i skolan. Generellt upplever dessa ungdomar lägre delaktighet i samtliga dimensioner som studien har mätt och när de deltar löper de en högre risk att utsättas för kränkningar och hot.

– Ett resultat som behöver mer forskning är att en funktionsnedsättning verkar vara mer negativt för flickors delaktighet i skolan än för pojkars. Det kan tyda på att det finns en könsdiskriminering som gör att flickor är mer utsatta i skolan än pojkar med funktionsnedsättning.

Mellan tre och sex procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder).

ADHD är en funktionsnedsättning, som innebär att man kan ha svårt att kontrollera sin impulser och sitt humör, att sitta still och vänta eller att vara uppmärksam mer än korta stunder i taget. Det finns olika former av ADHD, där störningar i uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet är olika framträdande.

Ofta behandlas ADHD med centralstimulerande läkemedel, som för de flesta har god effekt men som inte fungerar för alla.

I studien fick 75 barn och ungdomar med ADHD antingen fettsyrorna omega 3 och 6, eller placebo under 3 månader, och därefter fick alla omega 3/6 under 3 månader. Studien genomfördes dubbelblint, vilken innebär att vare sig forskare eller deltagare fick veta om de fått de verksamma kapslarna förrän efteråt.

– För gruppen som helhet såg vi ingen större förbättring, men hos 35 procent av de barn och ungdomar som har formen ADHD med uppmärksamhetsstörning (ofta kallad ADD) förbättrades symtomen så mycket att vi kan tala om en kliniskt relevant förbättring, säger Mats Johnson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Nivåerna av omega 3 och omega 6 mättes även i blodprov, där de som fick en tydlig förbättring av sina symtom också visade sig ha fått en bättre balans mellan nivåerna av dessa två fettsyror.

Avhandlingen visar också att en kognitiv träningsmetod som kallas Collaborative Problem Solving (CPS) kan vara ett bra alternativ eller komplement vid behandling av ADHD och trotssyndrom. Metoden innebär att barnen och familjen får hjälp med att träna tankeförmågor och lösa problematiska situationer. I studien ingick 17 barn, vars familjer fick upp till tio veckors CPS-samtal. Familjerna fick ange hur mycket beteendeproblemen förbättrades direkt efter behandlingen, och även ett halvår efteråt.

– Vår studie om CPS som behandling för ADHD och trotssyndrom är den första i Sverige. Alla familjer i vår studie fullföljde behandlingen, och hälften av dem upplevde en stor eller en mycket stor förbättring av beteendeproblemen, säger Mats Johnson.

Den patientgrupp som fortfarande hade svåra ADHD-symtom när CPS-behandlingen var avslutad fick möjlighet att komplettera med centralstimulerande läkemedel. Vid uppföljningen sex månader senare upplevde 81 procent av alla de deltagande familjerna en stor eller mycket stor förbättring.

Det talar enligt Mats Johnson för att CPS kan förbättra problemskapande beteende hos barn med ADHD och trotssyndrom, och att barn med svåra ADHD-symtom kan förbättras med en kombination av CPS och ADHD-medicinering.

FAKTA
Länk till avhandling. Forskningen har genomförts inom Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen Non-stimulant interventions in ADHD försvarades vid en disputation den 3 oktober.

Den invasiva minken är på väg att bli ett viktigt redskap i miljöövervakningen. Undersökningar av vilda minkar har potentialen att visa oss vilket spektrum av miljögifter som finns i ett område, och avslöja hur detta påverkar fruktsamheten hos däggdjur, inklusive oss själva.

– Fortplantningen styrs till stor del av hormoner och man vet att många miljögifter kan störa detta hormonsystem, säger Sara Persson vid SLU:s avdelning för reproduktion. Men precis som vi människor, är vilda djur exponerade för en blandning av kemikalier, och det är just den sammanlagda effekten av denna ”cocktail” av miljögifter som vi vill studera. Och då är den vilda minken ett utmärkt indikatordjur.

I samarbete med jägare runt om i landet och med forskare från Örebro universitet har en mängd miljögifter analyserats i minkvävnader, bland annat PCB, DDE, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen.

När minkarnas ”giftprofiler” sedan jämfördes med olika mått på könsorganen syntes flera samband. Bland annat hade hannar som ackumulerat mycket DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) och vissa perfluorerade ämnen (t.ex. PFOS, som har använts i brandskum, skaljackor m.m.) ett kortare avstånd mellan anus och könsorgan.

– Att detta avstånd är förkortat är inget problem i sig, säger Sara Persson, men det kan vara ett tecken på att könshormonerna har påverkats under fosterutvecklingen, det vill säga en möjlig feminisering eller en negativ påverkan på det hanliga hormonsystemet. Det finns andra studier som visar att ett förkortat avstånd mellan anus och könsorgan är relaterat till andra effekter, såsom minskad storlek på könsorganen och ökad risk för missbildningar.

I den aktuella SLU-studien fanns det en tendens att minkar med höga halter av DDE även hade kortare penis, och forskarna vill därför följa upp resultaten med större studier.

Flera skäl bidrar till att minken är en lämplig indikatorart, eller varningsklocka, i studier av miljögifter. Som rovdjur befinner den sig högst upp i näringskedjan, vilket gör att många föroreningar anrikas i olika vävnader. Den är också ganska stationär och präglas därmed starkt av den lokala miljöbelastningen. Som invasiv art är den dessutom lovligt jaktbyte året om.

Artikeln: Sara Persson & Ulf Magnusson. Environmental pollutants and alterations in the reproductive system in wild male mink (Neovison vison) from Sweden. Chemosphere 120 (2015) 237–245.

Efterfrågan av miljövänliga batterier har ökat kraftigt de senaste åren. De har en viktig roll i ett hållbart samhälle. Exempelvis måste batteriet i en elbil tillverkas på ett hållbart sätt för att innebära en miljövinst gentemot en bensinbil.

Dagens litiumjonbatterier i elbilar, telefoner och laptops använder metalloxider som kommer från energikrävande utvinning ur bergarter och återvinns inte idag. Christoffer Karlsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt en ny klass av organiska material för detta ändamål, nämligen ledande redoxpolymerer, en typ av elektriskt ledande plast.

Ledande polymerer har många unika egenskaper som lett till att de fått en rad olika användningsområden. Metallisk ledningsförmåga som kan styras är kanske deras viktigaste egenskap, samt möjligheten att tillverka dem billigt vid låg temperatur. Både ledande polymerer och redoxpolymerer har använts för energilagringssyfte, och på senare tid har även intresset för lågmolekylära organiska föreningar som aktivt material i batterielektroder ökat kraftigt. Den främsta anledningen till detta är att de kan tillverkas från förnyelsebara källor genom miljövänliga metoder vid låga temperaturer, i kontrast till dagens oorganiska material.

Avhandlingen visar hur en serie ledande redoxpolymerer beter sig, och ger några allmänna designprinciper för denna typ av polymerer.

– De har potential som elektrodmaterial i framtida miljövänliga batterier, och i förlängningen skulle det vara möjligt att tillverka organiska batterier uteslutande av polymerer. En sådan proof-of-concept-battericell, med olika ledande redoxpolymerer som aktiva material på båda elektroderna, har vi också testat, säger Christoffer Karlsson

– Det här är första gången som vi påvisar lungmask hos en svensk katt. Parasiten förekommer i andra delar av Europa, men så vitt vi känner till är detta det första fyndet i Sverige, säger Eva Osterman Lind, specialist på parasiter vid SVA.

Sniglar bär på parasiten
Kattens lungmask har olika arter av sniglar som mellanvärd. Katter kan smittas när de tar bytesdjur utomhus, antingen genom att äta smittade sniglar eller via andra bytesdjur som möss, fåglar och grodor som blivit smittade efter att ha ätit sniglar som bär på parasiten. Smittan överförs med andra ord inte direkt från katt till katt. Parasiten smittar inte till hund eller till människor.

”Ha lungmask i åtanke”
En katt med lungmask kan uppvisa symtom i form av hosta i varierande grad. Det finns godkända avmaskningsmedel att använda för behandling.<br /><br /> – Fyndet betyder att veterinärer bör ha lungmask i åtanke när de har en hostande utekatt som patient. Lungmasklarver kan påvisas i avföringsprov, men måste efterfrågas speciellt.

Just nu pågår hos SVA en insamling av avföringsprov från utekatter till en studie där man bland annat letar efter lungmask.

– Kattägare till utekatter får gärna skicka in prover till oss för analys. Det är intressant att se om vi kan hitta lungmask även hos till synes friska utekatter, säger Eva Osterman Lind.

– Förekomsten av de två vanligaste cancerframkallande HPV-typerna, som kan förebyggas med vaccin, är i vår studie lika hög som för livmoderhalscancer. Det är alltså potentiellt möjligt att undvika en majoritet av peniscancerfallen genom vaccinering, säger Peter Kirrander, som skrivit en doktorsavhandling i kirurgi vid Örebro universitet.

Han har undersökt sambandet mellan Humant Papillomvirus, HPV, och peniscancer men också behandlingsmetoder och risken för återfall. De flesta män som får diagnosen peniscancer i Sverige har en begränsad och botbar sjukdom men behandlingen kan medföra stora konsekvenser för såväl livskvalitet som sexualitet.

Säker metod som bevarar organet
– Vi har undersökt hur risken för återfall påverkas om man undviker de behandlingar som medför störst lidande. Det kan innebära att man istället för att amputera använder till exempel laserteknik.

Patienter, som behandlas med metoder som bevarar penisen, har visat sig ha en högre risk för återfall men återfallen påverkar inte patientens chanser att överleva i någon större utsträckning. Därför rekommenderar Peter Kirrander att de nya skonsammare metoderna ska användas i högre utsträckning.

– Vi har även testat ny teknik för att undersöka lymfkörtlarna. Det är den första studien i Sverige av den så kallade sentinel node tekniken, säger Peter Kirrander.

Ny teknik
För att ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna har patienter tidigare varit tvungna att genomgå en omfattande operation som ofta medför stora biverkningar. Den nya tekniken medför nästan inga biverkningar men tyvärr visade den inte så goda resultat som forskarna hoppats.

– Sentinel node tekniken hade en något lägre känslighet än vad vi strävar efter. Vi behöver utveckla tekniken eftersom det är viktigt att patienterna undersöker lymfkörtlarna i samband med diagnos. Våra studier visar att återfall i lymfkörtlarna påverkar patientens prognos i stor omfattning.

– Överlevnadssiffrorna för patienter med peniscancer är inte fullt så bra som man skulle kunna förvänta sig men det tror jag främst beror på att vården i Sverige är väldigt decentraliserad och att följsamheten av riktlinjer tyvärr är dålig, säger Peter Kirrander.

Världens behov av energi växer stadigt, men ett hållbart samhälle kräver en omställning från dagens fossilbaserade råvaror. Forskargrupper världen över jobbar intensivt med att utveckla avancerade energisystem som är effektiva, billiga och samtidigt ger en liten miljöpåverkan.

Vätgasbränsleceller är en lovande teknik för hållbar energiproduktion, där den enda restprodukten är vatten. Traditionella bränsleceller är emellertid beroende av effektiva katalysatorer för att driva de långsamma kemiska reaktionerna som äger rum vid bränslecellernas katod och anod. Platina och andra ädelmetaller samt dess legeringar är de vanligast använda katalysatorerna, men på grund av deras mycket höga priser söker forskare intensivt efter katalysatorer som i stället baseras på vanligt förekommande grundämnen, såsom wolfram och nickel.

I en ny studie presenterar umeåfysikern Thomas Wågberg tillsammans med kinesiska kollegor en unik legering med palladium (Pd) och wolfram (W).

 – Trots att palladiumet bara utgör 12 procent av legeringen har den en likvärdig effektivitet som en katalysator av ren platina. Räknar vi på kostnaden, så innebär det att vår katalysator är 40 gånger billigare än en kommersiell, berättar Thomas Wågberg, docent på institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Förklaringen till den höga effektiviteten är den unika sammansättningen av legeringen. Den är inte en homogen legering men heller inte att fasseparerat tvåfassystem, snarare något mitt emellan.

Genom en rad avancerade experimentella tekniker och teoretiska beräkningar, visar forskarna att legeringen är uppbyggd av små metalliska öar av palladium inbäddade i Pd-W-legeringen. Storleken på öarna är cirka en nanometer och består av 10-20 Pd-atomer som är lokaliserade vid ytan. Deras unika omgivning ger upphov till speciella effekter som innebär att öarna fungerar som högeffektiva katalytiska centra för syrereduktion.

För att stabilisera nanopartiklarna i verkliga tillämpningar är de förankrade i en speciell kolnanostruktur som benämns “ordered mesoporous carbon”. Det är ett ledande kolmaterial med stor yta per volymsenhet. Fästet hindrar att nanopartiklarna lossnar eller klumpar ihop sig under bränslecellstesterna.

– Framställningen av materialet baseras på en syntesmetod som kan utföras i en vanlig mikrovågsugn köpt på den lokala stormarknaden. Om vi inte skulle behöva använda en skyddsgas av argon, så skulle jag kunna tillverka den här avancerade katalysatorn hemma i mitt eget kök!, säger Thomas Wågberg.

FAKTA
Wågberg och hans forskarkollegor har nyligen beviljats anslag från Kempestiftelserna för att köpa en mer avancerad mikrovågsugn och får därigenom möjlighet att köra mer avancerade experiment för att vidareförädla katalysatorns egenskaper.

Om artificiell fotosyntes
Studien har utförts inom forskningsmiljön Artificiell fotosyntes – Det konstgjorda lövet – som stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Fysiker, kemister och växtforskare vid Umeå universitet jobbar tillsammans för att framställa rena, miljövänliga energisystem.

Originalartikel: Guangzhi Hu, Florian Nitze, Eduardo Gracia-Espino, Jingyuan Ma, Hamid Reza Barzegar, Tiva Sharifi, Xueen Jia,Andrey Shchukarev, Lu Lu, Chuansheng Ma, Guang Yang, and Thomas Wågberg: Small palladium islands embedded in palladium-tungsten bimetallic nanoparticles form catalytic hot-spots for oxygen reduction. Nature Communications, 2014 (5). DOI:10.1038/NCOMMS6253. http://www.nature.com/ncomms/2014/141013/ncomms6253/full/ncomms6253.htmlhttp://www.nature.com/naturecommunications

Foto: Mattias Pettersson [Ref 3]

År 2003 presenterade den tyska patologen Heiko Braak en teori som föreslog att sjukdomens spridning startade i magtrakten. Tesen har alltsedan, trots högljudda protester, vunnit mark. Nu presenterar forskare vid Lunds universitet de första direkta bevisen på att sjukdomen faktiskt kan vandra från mage till hjärna.

Den så kallade Braak-hypotesen gör gällande att sjukdomsprocessen tar sin början i magtarmkanalen och i hjärnans luktcentrum. Teorin stöds av att symptom kopplade till matsmältning och luktsinne uppträder väldigt tidigt i sjukdomen.

Forskare vid Lunds universitet har tidigare kartlagt spridningen av sjukdomen i hjärnan, ett förlopp som tros drivas av ett felveckat protein som klumpar sig och ”smittar” närliggande celler. Professor Jia-Yi Lis forskargrupp har nu för första gången kunnat följa denna spridningsprocess från mage till hjärna, i råttmodeller. Experimenten visar hur det sjuka proteinet, alfa-synuklein, transporteras från cell till cell för att slutligen nå hjärnans centrum för motorik, vilket ger upphov till sjukdomens karakteristiska rörelserubbningar.

– Detta är första gången man har kunnat bevisa att sjukdomsprocessen faktiskt förflyttas från det perifera nervsystemet till det centrala, från magtarmkanalen till hjärnan. I ett längre perspektiv ger det här oss nya måltavlor för att försöka bromsa sjukdomen i ett tidigare skede, säger professor Jia-Yi Li, forskargruppsledare för Neural Plasticitet och Reparation vid Lunds universitet.

Forskargruppen ska nu genomföra experiment där mekanismerna bakom förflyttningen av det skadliga proteinet kommer att studeras i detalj. De aktuella resultaten tyder på att proteinet överförs i kommunikationen mellan nervcellerna och det är vid denna kontaktpunkt forskarna på sikt hoppas kunna sätta stopp för sjukdomens vidare spridning.

FAKTA
Publikation: ”Direct evidence of Parkinson pathology spread from the gastrointestinal tract to the brain in rats”. Staffan Holmqvist, Oldriska Chutna, Luc Bousset, Patrick Aldrin-Kirk, Wen Li, Tomas Björklund, Zhan-You Wang, Laurent Roybon, Ronald Melki, Jia-Yi Li.

http://link.springer.com/article/10.1007/s00401-014-1343-6

– Den Handkirurgiska kliniken på USÖ är den klinik i västvärlden som har mest erfarenhet av handledsproteskirurgi, säger Kurt Pettersson, verksamhetschef på Handkirurgiska kliniken. Att just vi har fått vara med och utveckla denna protes betyder att vi är en klinik i världsklass inom detta område.

För reumatiker
Protesen kommer att kunna användas av reumatiker eller av personer som har drabbats av olika slags förslitningsskador.

– Den nya protesen avser att ge användaren en mycket bättre rörlighet samtidigt som vi hoppas på en minskad risk för proteslossning jämfört med tidigare proteser. Vi räknar också med en ökad hållbarhet och det går också att byta delar på ett enklare sätt än med andra proteser. Vi har utvecklat protesen efter analys och samlad erfarenhet från vårt i särklass största patientmaterial.

Fria händer
Kurt Pettersson blev tillfrågad av en representant från ett amerikanskt läkemedelsföretag om han ville vara med och utveckla en ny slags handledsprotes. Sedan har han i stort sett fått fria händer. Än så länge är protesen enbart testat i ett biomekaniskt laboratorium där protesen opererats in på armar efter avlidna personer. Men på tisdag 14 oktober är det dags för den första riktiga patienten.

Maria Kouns arbetar i Malmö där mer än hälften av gymnasieeleverna har ett annat modersmål än svenskan. Den senaste internationella PISA-mätningen visar även att läsförståelsen bland svenska elever sjunker.

– Därför måste vi anpassa undervisningen utifrån den verklighet vi står mitt i och ta det flerspråkiga klassrummet på allvar, säger Maria Kouns.
Det är precis det Maria Kouns gör i sin avhandling. Hon har fått två lärare i fysik att arbeta mer intensivt med språk i sin ämnesundervisning i den stora fysikkursen på 150 poäng under tre terminer. Själv har hon fungerat som observatör och språkligt bollplank åt de bägge fysiklärarna. Lärarna har undervägs utvecklat olika sätt att låta eleverna tala om och skriva om fysik. Lärarna har också reflekterat över och analyserat var och hur de språkliga aktiviteterna fungerar bäst.

– Fysikläraren kan självfallet fysiken, begreppen och de teoretiska modellerna och de har tolkningsföreträde, säger Maria Kouns. Men här gällde det att tänka kring språket i fysikundervisningen tillsammans med en språkdidaktiker.

Lärarna måste förstå vad som är språkligt svårt
I avhandlingen framkommer att lärarna själva ville förändra sitt sätt att undervisa i fysik. Bägge är erfarna och har arbetat många år som lärare. De två fysiklärarna utvecklar något olika aktiviteter för att bearbeta begrepp som energi, rörelsemängd, termofysik och elektricitet. De betonar samtalandet respektive skrivandet på något olika sätt. Ibland har eleverna svårt att gå från det konkreta till det abstrakta och fler mellanledsaktiviteter i skrivandet skulle behövts.

– Ett viktigt resultat i avhandlingen är att lärarna måste jobba sig igenom sitt eget ämne för att se var och hur de språkliga aktiviteterna passar bäst annars är det bortkastad tid, säger Maria Kouns. De måste helt enkelt själva identifiera vad som är språkligt svårt.

– Avhandlingen visar även att lärarna behöver kunna något om texter för att få redskap och verktyg till utveckling av sin fysikundervisning.
På så sätt får lärarna en annan insikt över kunskapsluckor och svårbegripliga moment. De kan efterhand förbättra, tydliggöra och omdisponera undervisningen.

Hur ska avhandlingen användas?
– Jag hoppas och tror att både lärare och skolledare kan inspireras av avhandlingen. Poängen är ett slags kollegialt lärande. I det här fallet går språkutveckling hand i hand med ämnesundervisningen i fysikämnents teori och begreppsapparat.