– Ur ett bedömningsperspektiv är det tydligt att gymnasieproven behöver välja spår. Antingen satsar man på att fånga elevernas förmåga att skriva efter på förhand givna textmönster, eller också försöker man fånga elevernas förmåga att agera i olika skrivsituationer. Som det är nu gör man både och. Det ger dubba budskap till såväl elever som lärare, och det blir inte bra, säger Eric Borgström, som skrivit en doktorsavhandling i svenska vid Örebro universitet.

Inte följt instruktionen
I provuppgifterna ställs eleverna inför en skrivsituation som anger vad de ska göra. Det kan till exempel stå att de ska skriva en artikel, ett inlägg eller en essä. Utöver detta får de också en detaljerad instruktion som talar om hur de ska göra det. Ett vanligt argument för underkänt betyg är just att eleven inte följt instruktionen.

– Helheten kan mycket väl vara bra men om eleven har hoppat över ett steg i instruktionen kan han eller hon inte godkännas, säger Eric Borgström.

Han menar att proven har konstruerats utifrån idéer om hur texterna ska se ut, snarare än utifrån vad eleverna behöver kunna göra med sitt skrivande. I verkligheten finns ofta olika retoriska strategier att ta till för att nå sina mål.

– Som skrivforskare skulle jag önska att man tog avstamp i frågan vad eleverna ska kunna göra med sitt skrivande och konstruerade prov som sökte fånga hur väl eleverna gör detta i sina texter. Nu börjar provkonstruktionen istället i andra änden. Man ställer frågan hur elevernas texter ska se ut, för att därefter försöka skapa uppgifter som resulterar i sådana texter. Det är bakvänt. Det är ändamålen som ska styra val av verktyg, inte tvärtom.

Gick fort från politisk idé till praktik
Eric Borgström har tillsammans med kollegan Daroon Yassin även undersökt lågstadiets skrivprov. Dessa infördes som en tidig kontrollstation för att synliggöra elevers kunskapsbrister.

– Det finns ibland en föreställning om att det är så enkelt att mäta elevers kunskaper. Men det tar tid att utveckla sunda prov. Den norska grundskolans nya skrivprov föregicks exempelvis av många års förberedande forskningsarbete innan de sjösattes, och inte minst viktigt, av en dialog mellan politiker och skrivforskare. De svenska år 3-proven gick alldeles för fort från politisk idé till pedagogisk praktik.

Eric Borgström och Daroon Yassin följer i sin artikel provens genomförande i två klassrum.

– Även om det är de enskilda eleverna som ska hjälpas visar vi att andra faktorer än den individuella förmågan inverkar på elevernas resultat, exempelvis hur uppgiften presenterades.

Forskarna Lina Bunketorp Käll, Michael Nilsson och Thomas Lindén vid Centre for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet, har i en vetenskaplig studie testat hypotesen att en ökad mängd rörelse på schemat stimulerar lärandet och förbättrar skolresultaten.

I studien, som publiceras i vetenskapliga tidskriften Journal of School Health, fick 408 femteklassare i Göteborgsregionen i samarbete med en lokal idrottsförening två extra lektioner med lek- och rörelseaktiviteter i veckan, vilket ungefär dubblade mängden schemabunden fysisk aktivitet.

För att utvärdera effekten jämfördes hur femteklassarna klarade de nationella lärandemålen fyra år innan förändringen, samt fem år efter. Resultaten jämfördes mot kontrollgrupper i tre skolor som inte fick extra fysisk aktivitet.

Resultaten är enligt forskarna samstämmiga. En större andel elever på interventionsskolan uppnådde läromålen i samtliga undersökta ämnen – svenska, engelska och matematik – jämfört med kontrollgruppen.

– Man kan uttrycka det som att två extra lektioner i veckan fördubblade oddsen att den enskilde eleven uppnådde de nationella lärandemålen. I de jämförelseskolor där eleverna inte fick extra fysisk aktivitet noterades inte motsvarande förbättring – snarare såg vi där en försämring, säger forskaren och neurologen Thomas Lindén vid Sahlgrenska akademin.

De medverkande skolorna var noga utvalda och enligt forskarna fullt jämförbara avseende fördelningen mellan pojkar och flickor, andel elever med utländsk härkomst, samt föräldrarnas inkomst, arbetslöshet och utbildningsnivå.

– I en studie som denna är det svårt att helt kontrollera alla faktorer som kan påverka skolprestationen. Men resultaten är så pass samstämmiga att vi anser oss ha vetenskapligt stöd för vår slutsats: extra fysisk aktivitet verkar kunna hjälpa barn att lyckas bättre i skolarbetet.

– Resultaten från denna studien överensstämmer väl med data från andra studier både i djur och människa som visar en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och förbättrad kognitiv förmåga. Vi har tidigare i en rad studier visat på en stark positiv korrelation mellan konditionsnivå och IQ hos unga vuxna samt minskad risk för sjukdomar i nervsystemet senare i livet. Genom att nu visa på en koppling mellan fysisk aktivitet och bättre skolprestationer hos en grupp femteklassare adderar vi ytterligare kunskap till denna intressanta forskningslinje, säger professor Michael Nilsson.

– De senaste åren har vi fått en betydligt bättre förståelse för hur inlärningens mekanismer fungerar. Nu känns det väldigt roligt att kunna lägga fram argument för att det med ganska enkla medel kan gå att förbättra unga elevers skolresultat.

– Vår förhoppning är att resultaten ska beaktas av de beslutsfattare som planerar för skolans organisation och innehåll, säger studiens projektledare och forskare Lina Bunketorp Käll.

– I en fördjupad studie undersöker vi bla könsskillnader, psykisk hälsa och mekanismer bakom de påvisade effekterna förklarar Lina vidare.

FAKTA
Skolstudien finansierades av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur, Hjärnfonden, Centrum för Idrottsforskning och Stiftelsen Kempe Carlgrenska fonden.

Artikeln The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting publicerades i Journal of School Health i augusti.

Länk till artikel: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/josh.12179/abstract

Typ 2-diabetes kännetecknas av rubbad ämnesomsättning. Förutom förhöjda blodsockernivåer ses ökade koncentrationer av fettsyror tidigt i sjukdomen. Förändringarna påverkar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln negativt så att de frisätter mindre insulin eller till och med dör, vilket bidrar till att sjukdomen försvåras med tiden.

I en studie från Uppsala universitet har forskare gjort viktiga upptäckter, som kan förklara hur den vanliga fettsyran palmitinsyra hämmar insulinfrisättningen. När betaceller från människor eller möss exponerades för palmitinsyra för att efterlikna den diabetiska miljön, försämrades den glukosstimulerade insulinfrisättningen tydligt redan efter två dygn. Samtidigt sågs en markant minskad bildning av cykliskt AMP, ett viktigt signalämne för insulinfrisättningen.

– Den försämrade signaleringen verkar bero på minskad aktivitet av genen för ett av de enzym som producerar cykliskt AMP. Störd signalering och insulinfrisättning kunde efterliknas genom att på konstgjord väg reducera uttrycket av den aktuella genen, och sedan korrigeras med direkt tillförsel av cykliskt AMP till cellerna, berättar Anders Tengholm, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, som är ansvarig för studien.

Resultaten förklarar hur läkemedel som stimulerar bildningen av cykliskt AMP har gynnsamma effekter hos patienter med typ 2-diabetes. Fynden kastar även nytt ljus över sjukdomens uppkomst och skapar förutsättningar för att utveckla nya, mer specifika och effektiva diabetesläkemedel.

FAKTA
Tian G, Sol EM, Xu Y, Shuai H, Tengholm A. (2014). Impaired cAMP generation contributes to defective glucose-stimulated insulin secretion after long-term exposure to palmitate. Diabetes, in press.

Hur länge är acceptabelt att stå under spårvagnsfärden? Hur trångt kan det bli på tunnelbanan innan resenären väljer ett annat alternativ? Attityder till komfort och trängsel i kollektivtrafiken ska kartläggas i en studie av VTI.

I dag finns viss kunskap om hur resenärer värderar komfort och trängsel vid kollektivtrafikresor, men den mesta forskningen kommer från andra länder eller är gjorda på lokal nivå. VTI gör nu en mer fullständig svensk studie som ska undersöka resenärers attityder när det gäller olika komfort- och trängselnivåer ombord på tunnelbanor, spårvagnar och pendeltåg.

– Genom att undersöka resenärens preferenser ska vi skatta betalningsviljan för förbättrad komfort genom minskad trängsel, säger Jan-Erik Swärdh, forskare på VTI.

Undersökningen kommer att göras med hjälp av en webbenkät. Rekrytering av svarspersoner kommer att ske dels bland pendlare ombord på kollektivtrafikfordon i Stockholm och Göteborg, dels slumpmässigt via en webbpanel för att få en mer heltäckande bild.

– Hur många som reser samtidigt har betydelse för hur bekväm en resa uppfattas. Vilket också är beroende av hur fordonet är utformat, säger Jan-Erik Swärdh.

Enkäten kommer delvis att bestå av frågor där man får välja mellan olika alternativ i en hypotetisk situation. Frågorna presenteras med bilder som illustrerar trängselnivån, exempelvis från situationer med lätt trängsel där ett fåtal sittplatser är lediga, till svår trängsel där många står trångt i fordonet.  Antal passagerare per kvadratmeter är ett sätt mäta negativ nytta gav trängsel.

Syftet med studien är också att förstå de underliggande faktorer som påverkar passagerares preferenser och attityder till komfort. Enkäten kommer att innehålla frågor om subjektivt välbefinnande vid resande och socialt beteende som har att göra med att sitta och stå, ta upp mer sittplats än man behöver och liknande.

FAKTA
Uppdragsgivare är Trafikverket och projektet ska vara avslutat till sommaren 2015.

Cyanobakterier, som är den mer korrekta benämningen på de hälsovådliga organismerna, ökar snabbt världen över till följd av övergödningen och den globala uppvärmningen.

Tidig upptäckt kan rädda liv och göra reningsinsatserna enklare och effektivare i framförallt varma miljöer såsom Afrika, Australien och södra USA där man hämtar sitt dricksvatten från dammar och vattendrag där algblomning blir allt vanligare. Tekniken blir bärbar, billig och snabbavläst.

Även i Sverige förmodas älgar, hundar, fåglar och kreatur ha blivit sjuka och ibland också dött efter att fått i sig de farliga toxinerna.

Bakom tekniken står Lesedi Lebogang, doktorand i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Hon har precis lagt fram en avhandling där tekniken presenteras. Hon kom till Sverige från Botswana International University of Science and Technology i Palapye.

– I Botswana är cyanobakterier ett rejält problem. Det finns flera rapporter om boskapsdöd i Botswana på grund av algtoxiner de senaste åren, säger Lesedi Lebogang.

Att Lesedi Lebogang hamnade i Lund beror på att här finns en biosensor Bo Mattiasson och Martin Hedström, båda forskare i bioteknik, har uppfunnit. Metoden är alltså en anpassning av den här grundteknologin, som går ut på att spåra oerhört små koncentrationer i vätskor, på vilken Lesedi Lebogang lyckats tillsätta de antikroppskemikalier som spårar cyanobakteriens gifter.

När cyanobakterien spricker avger den en mängd olika toxiner som antikropparna kan reagera på vilket leder till att sensorn reagerar.

– Att integrera analys-systemet i en verklig situation var den verkligt svåra nöten att knäcka, säger Lesedi Lebogang.

Lesedi Lebogang planerar att fortsätta forskningen hemma i Botswana. Tekniken är patentskyddad i Sverige och kommer att finnas kommersiellt tillgänglig om något år.

Grundteknologin går förenklat ut på att sensorn snappar upp små biokemiska signaler som sedan förstärks och omvandlas till mätbara elektriska signaler.

En annan anpassning är tidig HIV-diagnos, redan ett par dagar upp till en vecka efter smittotillfället. Amerikanska FDA är här med och utvärderar tekniken. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan den här metoden mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.

FAKTA
Länk till Lesedi Lebogangs avhandling “Biosensor-based Methods for Detection of Microcystins as Early Warning Systems” http://www.lu.se/lup/publication/4610658

Vetenskaplig publicering “Development of a real-time capacitive biosensor for cyclic cyanotoxic peptides based on Adda-specific antibodies” i Analytica Chimica Acta http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S000326701400350X

Att engagera konsumenterna att förbruka mindre el och att få till en bestående beteendeförändring, det har varit den stora utmaningen när appen utvecklats, enligt Mohammed Al Abassi. Till sin hjälp har han och de andra i Greenely AB fått hjälp av KTH:s studentinkubator Student Inc.

Han berättar vidare att förståelsen för den egna elförbrukningen i form av ett redovisande av kilowattimmar hittills har varit låg.

– Med hjälp av appen Greenely vill vi göra det enkelt för användaren att dels se energiförbrukningen och dels förstå vad den beror på, säger Mohammed Al Abassi.

Appen Greenely använder sig av information från de smarta elmätare som sedan 2009 finns installerade i anslutning till Sveriges hushåll. Något ytterligare hårdvara behöver alltså inte anslutas för att appen ska kunna användas. Det spelar inte heller någon roll om du bor i hyreslägenhet eller villa. Informationen hämtas oavsett från elmätarna som finns överallt.

Hur ska det då vara enkelt för användaren att begripa hur mycket el som förbrukas? Jo, genom lekfullhet.

– I appen finns ett träd som blomstrar när du spenderar lite el. Allt eftersom förbrukningar går upp så gulnar löven, och gör du av med riktigt mycket så blir bladen på trädet röda. Det är väldigt enkelt att förstå, och vi använder oss lite grand av samma tänk som runt fenomenet Tamagotchi. Tanken är att man vill ta hand om sitt trä, att vårda det, säger Mohammed Al Abassi.

Den som är mer nere med kalla siffror och mindre intresserad av elektroniska husdjur kan dock se förbrukningen i reda kronor och ören.

– Energiförbrukningen kan även demonstreras i form av djupare analyser än trädet för den som vill. Appen utgår dessutom från ditt hushåll och dina förutsättningar, och ger därmed en rättvis bild av just din energiförbrukning. Dessutom tar appen givetvis hänsyn till parametrar som aktuellt energipris och utetemperatur, säger Mohammed Al Abassi.

Han tillägger att appen är en fortsättning på hans och studentkollegornas exjobb och att Greenely AB förutom honom består av Tanmoy Bari, Simon Kalicinski och Fredrik Hagblom.

Greenely-appen kommer att lanseras i en så kallad alfa-version i månadsskiften september/oktober och kommer att finnas att ladda ner till både Iphone och Androidmobiler. Senare i höst ska den lanseras i större skala.

FAKTA
Avhandlingen är elektroniskt publicerad

Sedan januari i år ingår företaget i KTH:s studentinkubator Student Inc och framtiden ser lovande ut, enligt Mohammed Al Abassi. Han hoppas att Greenely ska innebära en beteendeförändring i stor skala.

Vävnader i eukaryota organismer, flercelliga organismer som växter och djur, består av många enskilda celler. Cellerna organiserar sig ofta enligt föregivet mönster för att kunna utföra specifika uppgifter.

Christian Kiefer har i sitt avhandlingsarbete studerat det yttersta skiktet av celler i växters rötter. Som modellväxt har han använt Arabidopsis thaliana eller backtrav som växten heter på svenska.

Vissa av cellerna i det yttersta cellskiktet bildar rothår. Rothåren bildas normalt sett alltid nära den ände av cellerna som ligger djupast ner i jorden. Cellerna får information om att bilda rothår just där av växthormonet auxin. För att kunna reagera på hormonet måste cellerna kunna orientera sig åt rätt håll.

– När jag började mitt doktorandprojekt var inte mycket bekant om hur detta fungerar, säger Christian Kiefer. Nu kan vi visa att cellskelettet har en viktig roll i processen.

Cellskelettet byggs upp dels av mikrotubuli som bildar transportvägar inuti cellen, dels av långa kedjor av proteinet aktin. Aktin har en framstående roll när det gäller att få rothår att växa på celler som ligger djupare i jorden, visar avhandlingen.

– Därutöver har vi identiferat flera andra proteiner och molekyler som interagerar med aktin och bidrar till placeringen av rothår, säger Christian Kiefer. En intressant upptäckt vi gjorde var att mängden av ett av dessa proteiner, Actin-interacting protein 1-2 (AIP1-2), som bildas i roten kontrolleras av mängden av växthormonerna auxin och etylen.

Även om fynden i avhandlingen handlar om grundläggande forskning, kan det vara intressant att veta att generna och proteinerna som studerats inte bara finns i växter, utan även i människor och djur.

– Kunskapen om hur dessa proteiner fungerar i formandet av vävnader i växter kan bidra till att förstå hur dessa proteiner fungerar i människors celler, säger Christian Kiefer. En intressant sidoaspekt är att en motsvarighet av proteinet AIP1-2 i djur nyligen visat sig bidra till listeriabakteriens förmåga att infektera värdorganismers celler. Det har fått uppmärksamhet i och med ett listeriautbrott i Danmark där tolv personer dött efter att ha ätit listeriasmittad ”rullepölse”.

FAKTA
Avhandlingen är elektroniskt publicerad

Om disputationen: Fredagen den 10 oktober försvarar Christian Kiefer, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Characterisation of actin cytoskeletal functions and interactions during planar polarity formation in Arabidopsis. Svensk titel: Karakterisering av aktin cytoskelettets funktioner och interaktioner under utbildningen av planpolaritet i Arabidopsis. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal BiA201, Biologihuset på Umeå universitets campus. Fakultetsopponent är universitair docent Dr. Tijs Ketelaar, Laboratory of cell biology, Wageningen university.

Christian Kiefer är född i Helsingborg, men har bott 14 år i Tyskland där han studerade biokemi vid universitet i Tübingen. Sedan fem år tillbaka är han bosatt i Umeå och har gjort sitt avhandlingsarbete vid Umeå Plant Science Centre.

Detta har Åsa Pérez, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling som handlar om hur gymnasieelever i internationella korttidsutbyten inte bara förvärvar kunskaper och färdigheter utan också kanske framförallt får nya perspektiv på omvärlden och utvecklar sina sätt att tänka om sig själva och andra.

– Resultatet visar att också utbyten som är kortare än en månad ofta innebär ett fördjupat lärande som ofta får betydelse för individens personliga utveckling som också kan jämföras med det lärande som sker i andra betydligt längre vistelser, berättar Åsa Pérez.

– Erfarenheterna från sådana utbyten leder ofta till personliga förändringar och beskrivs också ofta i termer av att ha haft långtgående och bestående betydelse bortom gymnasieåren, till exempel när det gäller framtida val av studier, arbete och intressen.

Vidare upplevs lärandet i utbyten ofta som holistiskt; med en helhetsyn, på ett sätt som den vanliga klassrumssammanhanget inte lika lätt uppnår. Utifrån dessa resultat kan man tala om utbytena i termer av bildningsresor.

– Ändå pekar denna studie också på att skolor ofta misslyckas i att tillvarata och värdera den kunskap som dessa elever förvärvat. Ofta värderas inte heller erfarenheterna som formell kunskap i form av att generera betyg eller studiepoäng. 

Tidigare studier har ofta behandlat aspekter av internationalisering inom högre utbildning och särskilt fokuserat kunskapsutveckling i skolämnen eller olika aspekter av ekonomi och policyfrågor. Avhandlingen bygger på ett intervjumaterial med svenskar och chilenare som under sin gymnasietid för 4 – 6 år sedan deltog i ett internationellt korttidsutbyte i respektive land. Denna avhandling bidrar den här avhandlingen till kunskap inom området erfarenhet och lärande inom internationalisering, ett område som vi hittills vetat relativt lite om.

FAKTA
Disputationen ägde rum fredag 3 oktober vid Umeå universitet. Opponent var professor Ninni Wahlström, institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet, Växjö.

Nedladdningsversion av avhandlingen Meeting the Other and Oneself. Experience and Learning in International, Upper Secondary Sojourns.

I Sverige litar man till betyg för urval till både gymnasieskolan och till högre studier. Betyg har i tidigare studier visat sig vara bra på att förutsäga studieframgång, bättre än mått på begåvning och bättre än mått på kapacitet för studier. Varför just betyg har så god prognosförmåga är inte klarlagt.

Det finns ett flertal möjliga förklaringar, varav en är att betyg är flerdimensionella mått som återspeglar både kognitiva, sociala och beteendemässiga aspekter som alla är viktiga i skolan.

I sin avhandling undersöker Cecilia Thorsen prognosförmågan för betygens tre nämnda aspekter. Från de två databaserna Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) och Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) har hon hämtat information om betyg från årskurs 9 och gymnasiet, nationella prov från årskurs 9, kognitiva test, kunskapstest, föräldrars utbildningsnivå och kön, för ett mycket stort antal individer från hela riket.

Resultaten visar att både normrelaterade betyg, där elever jämförs med varandra, och målrelaterade betyg är flerdimensionella. De kunskapsrelaterade dimensionerna bidrar i stor utsträckning till att förklara betygens goda prognosförmåga, men även den så kallade gemensamma dimensionen bidrar till att förklara förmågan att förutsäga studieframgång. Den gemensamma dimensionen kan bland annat relateras till elevernas intresse för skolan.

– Den återspeglar även sociala och beteendemässiga aspekter som är viktiga i skolan, som samarbetsförmåga och punktlighet, säger Cecilia Thorsen.

Det finns också ett betydande inflytande av kognitiva aspekter på betygen där problemlösning, slutledning och abstraktion har störst betydelse i den tidiga skolgången. Verbal förmåga har också inflytande på skolresultaten under hela skoltiden och bidrar också till att förutsäga betygen i årskurs 9.

En av Cecilia Thorsens slutsatser är att betygens goda prognosförmåga delvis kan förklaras av kognitiva förmågor men också av sociala och beteendemässiga aspekter som återspeglas i betygen, vilket alltså inte är i enlighet med skolans styrdokument.

– De sociala och beteendemässiga aspekterna kan delvis ha sin grund i att lärare väger in aspekter i betygen som inte uttrycks i kunskapskraven, men som ändå visar sig vara betydelsefulla för framgång i vidare studier. Det allvarliga är att det kan medföra brister i likvärdigheten för de elever som inte förstår det outtalade, att även de aspekterna vägs in i betygssättningen, säger Cecilia Thorsen.

Text: Torsten Arpi

Cecilia Thorsen är doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan Väst. Cecilia Thorsen lägger fram sin avhandling Dimensionality and Predictive validity of school grades: The relative influence of cognitive and social-behavorial aspects vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Bägge forskningsstudierna handlar om samma upptäckt, nämligen att virus förvandlar sin arvsmassa till flytande form vid själva infektionsögonblicket. Tack vare denna förvandling kan viruset smidigt överföra sitt DNA till offrets celler, som därmed blir infekterade. Den ena studien har undersökt herpesvirus som infekterar människor.

– Våra resultat förklarar mekanismen bakom herpesinfektionen genom att visa hur virusets DNA kommer in i cellen, säger Alex Evilevitch, forskare i biokemi vid Lunds universitet.

Evilevitch konstaterar att upptäckten var överraskande. Ingen har tidigare känt till den så kallade fasövergången från fast till flytande form hos virus-DNA. Fasövergången för det studerade herpesviruset är temperaturberoende och sker vid 37 grader, vilket är en direkt anpassning till människans kroppstemperatur. Evilevitch hoppas att forskningsresultaten ska leda till en ny typ av medicin som tar sikte på att påverka fasövergången för virus-DNA, vilket då skulle kunna minska infektionsförmågan och spridningshastigheten hos viruset.

– Ett sådant läkemedel påverkar de fysikaliska egenskaperna hos virusets DNA, vilket gör att läkemedlet kan motstå virusets mutationer, säger Alex Evilevitch.

Den andra studien som Evilevitch och hans kollegor har publicerat nyligen handlar om bakteriofager, det vill säga virus som infekterar bakterier, i detta fall E coli-bakterier i människans magtarmkanal. Forskningsresultaten visar att även dessa virus har förmåga att omvandla sitt DNA från fast till flytande form. Liksom för herpesviruset sker fasövergången vid 37 grader, det vill säga anpassat till människans kroppstemperatur.

Dessa bägge virustyper, alltså bakteriofager och herpesvirus, skildes åt i ett tidigt skede under evolutionens gång, redan för flera miljarder år sedan. Att de ändå uppvisar samma förmåga – att förvandla sitt DNA för att underlätta infektionsmomentet – pekar på att det kan röra sig om en generell mekanism som finns hos många virustyper.

Alex Evilevitch och hans kollegor har i tidigare studier kunnat mäta det höga tryck som utgör virusets bakomliggande motor i själva infektionsögonblicket. Trycket är fem gånger kraftigare än i en oöppnad champagneflaska. Det höga trycket uppstår i viruset på grund av att DNA ligger mycket tätt sammanpackat. Trycket fungerar som en utlösande kraft som gör att viruset överhuvudtaget kan skjuta iväg sitt DNA in i en cell hos det drabbade värddjuret. Det var denna upptäckt som ledde vidare till de två nu aktuella studierna, vilka nyligen publicerats i Nature Chemical Biology respektive PNAS.

Solid-to-fluid DNA transition inside HSV-1 capsid close to the temperature of infection

Barn som har hög risk att drabbas av glutenintolerans får inte minskad risk att utveckla sjukdomen, trots förebyggande behandling med små doser gluten när de är fyra till sex månader gamla. Detta enligt en internationell studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

– Förhoppningen i denna studie var att vi skulle hitta ett sätt att förhindra utveckling av glutenintolerans bland barn som löper hög risk att drabbas av sjukdomen, genom att vänja dem vid små doser gluten när de var mellan fyra och sex månaders ålder, helst medan amningen fortfarande pågick. Dessa kostråd tycks dock tyvärr inte påverka risken. Det gör att vi nu måste fortsätta söka andra orsaker till varför glutenintolerans är så vanligt i Sverige säger Anneli Ivarsson, överläkare och enhetschef vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Tidigare forskning har visat att det kan finnas en möjlighet att minska risken för glutenintolerans, celiaki, om gluten introduceras till barn mellan fyra och sex månaders ålder, speciellt om amningen fortgår samtidigt. För att undersöka detta närmare har forskarna, som kommer från tio länder i Europa, genomfört en studie med 944 barn som har hög ärftlig risk för sjukdomen, vilket innebär att de är bärare av de genetiska varianterna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8, och har minst en förälder med sjukdomen.

Totalt fick 475 barn mellan fyra och sex månader en liten dos, 100 mg, gluten dagligen, medan 469 barn fick placebo. Därefter fick alla barn börja äta vanlig mat som innehåller naturligt gluten från vete, råg eller korn. Under studiens gång mätte forskarna halter av antikroppar, med mera, som är förknippade med sjukdomen. Vid en utvärdering när barnen var tre år gamla jämfördes de båda grupperna vad gäller risken för glutenintolerans, fastställd på ett väletablerat sätt genom bedömning av ett vävnadsprov från barnens tarmludd.

Studien visar att 77 barn hade fått diagnosen glutenintolerans vid utvärderingen. Dessutom räknades ytterligare tre barn som drabbade, enligt etablerade diagnosriktlinjer. Det gav sammantaget en sjukdomsförekomst på 5,2 procent bland de undersökta barnen, utan någon säkerställd skillnad mellan grupperna, trots olika sätt att börja med gluten. Även halter av antikroppar förknippade med sjukdomen var likvärdigt förhöjda bland barnen i de båda grupperna. Ytterligare ett fynd som forskarna gjorde var att amning inte tycktes påverka risken för barnen att utveckla glutenintolerans.

– Resultaten visar att det är svårare än vad vi tidigare trott att förebygga celiaki hos barn med hög ärftlig risk. Vi vet att aktuella kostråd i Sverige på befolkningsnivå har minskat risken för celiaki. Den aktuella studien visar att högriskbarnen tyvärr inte tycks vara hjälpta av dessa kostråd, men tydligt är att kostråden inte ökar risken för glutenintolerans. Det finns alltså ingen anledning idag att ändra Livsmedelsverkets kostråd, säger Anneli Ivarsson.

Läs studien i New England Journal of Medicine

Läs en editorial i tidskriften om de nya fynden

I avhandlingen ”Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave” har hon studerat långtidssjukskrivna kvinnor. De flesta har muskuloskeletala besvär – ofta nack- och skulderbesvär.

Kvinnorna arbetar inom human serviceyrken. Det innebär kommunal verksamhet som skola, omsorg, personliga assistenter, städ och skolkök men även inom administration och ledning. Kvinnorna bor i samma storstad i Sverige. Många av kvinnorna har dessutom även psykiska besvär som depression, utbrändhet och stress.

– Det stora antalet långtidssjukskrivna har varit ett stort problem för samhället. När sjukskrivningsreglerna ändrades 2008 minskade antalet något. Men nu har det börjat stiga igen. Och det är fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna, säger Linda Åhlström, som också är sjuksköterska vid Arbets- och miljömedicin och disputerar nu vid Göteborgs universitet vid Sahlgrenska akademin och Institutionen för medicin.

Träning en viktig faktor
Ur gruppen valdes 60 kvinnor med nacksmärta slumpmässigt ut för en randomiserad studie. De fick prova olika åtgärder – interventioner. En grupp fick exempelvis testa intensiv styrketräning tillsammans med en coach när en annan grupp fick ha på sig en biofeedback-väst som larmar när man går och spänner sig. Från denna grupp har Linda Åhlström även intervjuat 16 av kvinnorna.

– Jag har kommit fram till flera viktiga slutsatser. En av dem är att en intervention med intensiv styrketräning kan användas för att minska smärtan och öka arbetsförmågan, säger hon.

Hon har också identifierat faktorer som kan underlätta återgång i arbete. De individer som hade rehabilitering och stödjande förhållanden på arbetsplatsen ökade sin arbetsförmåga över tid.

– De här kvinnorna har varit sjuka länge. De arbetar ofta enligt en jojo-princip att de är sjukskrivna ett tag, arbetar ett tag och blir sjukskrivna igen. Kvinnorna har testat och prövat det mesta för att må bättre.

– Man kan tycka att det är sunt förnuft att det underlättar om man känner sig välkommen på arbetsplatsen, men det här var faktorer som faktiskt gjorde skillnad, fortsätter Linda Åhlström.

Slutligen har hon också kommit fram till att en enkel fråga från ett arbetsförmågeformulär: ” Hur skattar du din nuvarande arbetsförmåga jämfört med ditt livs bästa”, där individen får göra uppskattningen på en skala från 1 till 10, kan användas som en indikator och komplement till det fulla frågeformuläret för att skatta arbetsförmågan.

– Nu hoppas jag att jag kan komma tillbaka till arbetsgivaren och berätta om mina resultat. Jag vill också besöka exempelvis Försäkringskassan och Företagshälsovården där mina resultat kan vara till stor nytta, säger Linda Åhlström.

Text: Anna Kjellsson

FAKTA
Disputationen äger rum den 6 oktober vid Institutionen för medicin vid Avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Kl. 9:00 i sal Hamberger, Medicinaregatan 16A. 

Även vid Uppsala universitet forskas det om riskkommunikation. I senaste numret av tidskriften Journal of Risk Research skriver Jessica Nihlén Fahlquist, lektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), tillsammans med Sabine Roeser att det finns tre villkor för en etiskt ansvarsfull riskkommunikation. Det förutsätter för det första att själva tillvägagångssättet är legitimt. För det andra måste riskbudskapet vara etiskt rättfärdigat. Och för det tredje behöver man både ta hänsyn till och utvärdera effekten av både budskapet och sättet man förmedlar det på.

Dessutom anser de att känslor spelar en nyckelroll för att få tag i de moraliska värden som står på spel. Sympati, empati och känslor av ansvar spelar stor roll för hur vi förmedlar och förstår riskinformation.

Sabine Roeser har forskat mycket om känslor och riskkommunikation. Man uppfattar ofta känslor som irrationella och som ett störningsmoment i debatter. Men enligt henne är känslor som rädsla, sympati och medkännande ofta förbisedda i det traditionella sättet att se på risk. I sin föreläsning vid Uppsala universitet kommer hon att presentera ett alternativt sätt att se på känslor: Som något som kan hjälpa oss att få tag i de moraliskt relevanta egenskaperna i en diskussion om risk.

I amningsfrågan kan det till exempel handla om respekt för autonomi och bristande empati om informationen skapar känslor av skuld och skam om amningen misslyckas. I andra fall om rättviseaspekter, som i fallet med flytten av Kiruna.

– Man låter faktiskt enskilda människor stå tillbaka för den kollektiva nyttans skull och det är inte oproblematiskt ur ett etiskt perspektiv. Det finns liknande problematik i vaccinationsprogrammet för H1N1 när svininfluensan nådde Sverige. Man uppmanade folk att vaccinera sig av solidaritetsskäl och för flockimmuniteten. Alltså den kollektiva nyttans skull, säger Jessica Nihlen Fahlquist.

Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser menar att en framgångsrik riskkommunikation väcker reflektion, medkännande och vilja att ta ansvar. Och när kommunikationen misslyckas hittar vi också känslor som minskat förtroende för den som kommunicerar om risken, känslor av hopplöshet eller passivitet.

FAKTA
Länk till artikeln: Nuclear energy, responsible risk communication and moral emotions: a three level framework.

– Det är alltid lika glädjande för styrelsen att bevilja projektansökningar av hög vetenskaplig kvalitet. Stiftelsen tillämpar ett strikt peer-review förfarande genom att ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område. På så vis försäkrar sig styrelsen att anslagen går till de vetenskapligt mest excellenta projekten, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Förutom 21 nya projektanslag och tre fortsättningsanslag till pågående projekt, har 100 miljoner kronor anslagits till ”SCAPIS”, The Swedish CArdioPulmonary bioImage Study. En unik studie med stora möjligheter för forskningsgenombrott i kampen mot lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Studien, som leds av en nationell forskargrupp och som initierades av Hjärt-och Lungfonden, involverar landets alla universitetssjukhus och kommer att omfatta 30 000 personer.

– Projektets mål är att identifiera individuella risker för hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och andra hjärtsjukdomar samt lungsjukdomar som exempelvis KOL, berättar Göran Sandberg, verkställande ledamot i Stiftelsen.

310 miljoner kronor har också anslagits för nationellt infrastruktur inom livsvetenskap.

– Den största delen går till ny teknologi för sekvensering av humana genom. Satsningen gör det möjligt för forskarna öka antalet sekvenseringar kraftigt och till ett betydligt lägre pris, förklarar Göran Sandberg.

Detta öppnar helt nya möjligheter för genetiska och epidemiologiska studier.  

– Forskarna får goda möjligheter att klarlägga folksjukdomars uppkomst på molekylär nivå. Det kan i sin tur ge ledtrådar till utveckling av nya typer av läkemedel. Teknologin förbättrar även den genetiska diagnosen av ärftliga sjukdomar och cancerdiagnostiken, konstaterar Sandberg.

FAKTA
Projektanslag 2014 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har fördelats inom medicin, teknik/fysik/matematik, övrig naturvetenskap, nationell infrastruktur inom livsvetenskap samt till fortsättningsanslag.


Projektlistan: https://www.wallenberg.com/KAW/12-miljarder-kronor-till-excellent-svensk-forskning. Mer information om projekten finns på respektive lärosätes hemsida.

Forskare vid institutionen för biomedicin och Sahlgrenska Cancer Center har tillsammans med forskare vid Chalmers gjort en genetisk analys av prover från 400 patienter som genomgått behandling för hepatit C. I studien identifierade forskarna en gen kallad ITPA, som man sedan tidigare vet är förändrad hos en tredjedel av befolkningen i Nordeuropa.

Genvarianten gör att enzymet ITPas, vars uppgift är att ”städa bort” genetiska byggstenar som våra celler inte använder, fungerar sämre. Det visade sig att hepatit C-patienter som bär den speciella genvarianten har betydligt större chans att bli botade.

– Den tredjedel svenskar och andra nordeuropéer som bär på genvarianten har sannolikt fler instabila genetiska byggstenar i omlopp, som därmed kan byggas in i virusgenomet. Till skillnad från normala celler har virus inga säkerhetssystem som kan rätta till dessa misstag. Vår teori är att när virus bygger in dessa felaktiga byggstenar i sina gensekvenser blir de instabila och därmed mer känsliga för antivirala läkemedel, säger Martin Lagging, infektionsläkare och professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin.

– Denna aspekt på försvar mot virusinfektioner har tidigare varit okänd. Vår förhoppning är att vår studie kan öppna för nya och mer effektiva läkemedel, som verkar genom att undertrycka funktionen hos ITPas-enzymet.

Att helt blockera enzymet så att det inte fungerar är troligen inte någon framkomlig väg, eftersom försöksdjur inte överlever om de saknar ITPas. Framtida läkemedel baserade på upptäckten bör därför enligt Martin Lagging bara delvis blockera enzymet och ges under begränsad tid.

Virussjukdomen hepatit C påverkar leverns funktion och kan vara dödlig. Sjukdomen behandlas med antivirala läkemedel som ofta är effektiva. Alla patienter blir dock inte botade, och behandlingen är långdragen, dyr och kan ge upphov till svåra biverkningar.

Studien bedrevs i samarbete med bland andra Staffan Nilsson, verksam inom statistik på Chalmers och Kristoffer Hellstrands forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center.

Artikeln Variants of the inosine triphosphate pyrophosphatase gene are associated with reduced relapse risk following treatment for HCV genotype 2/3 publicerades i vetenskapliga tidskriften Hepatology i juli.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, tog sin början 1968 då 800 kvinnor i Göteborg svarade på ett personlighetstest, som bland annat mätte hur neurotiska och utåtriktade de var.

Kvinnorna i studien fick svara på om de varit med om längre perioder av hög stress, och deras minne testades också. Vid uppföljningen 2006, nästan 40 år senare, hade ungefär var femte av dessa kvinnor utvecklat demenssjukdom.

– Vi kunde se att de kvinnor som utvecklat alzheimer oftare hade haft en neurotisk läggning i det personlighetstest de gjorde 40 år tidigare. Hos de kvinnor som samtidigt utsatts för en längre period av stress såg vi ett tydligt statistiskt samband, säger Lena Johansson.

Människor som har en neurotisk personlighet blir lätt bekymrade, oroliga och lynniga. De har ofta svårigheter att hantera stress.

– Vi vet redan att det finns många faktorer som påverkar risken för att utveckla demenssjukdomar. Personligheten kan avgöra vårt beteende, vår livsstil och hur vi reagerar på stress, och därigenom också påverka risken för alzheimer, säger Lena Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Utåtriktade eller introverta personlighetsdrag i sig ökade inte risken för alzheimer, men kvinnor som var tillbakadragna och samtidigt hade lätt för att bli bekymrade visade sig ha den högsta riskökningen i studien.

Tidigare alzheimerforskning har fokuserat på andra faktorer som utbildningsnivå, familjehistoria och gener. Detta är den första studien som följt personer från medelåldern till hög ålder, som visar vilken betydelse personligheten kan spela för risken att utveckla Alzheimers sjukdom.

– Det finns studier som visat att långvarig stress kan öka risken för alzheimer, och vår huvudhypotes är att det är stressen i sig som är skadlig. Den som är neurotiskt lagd är mer stresskänslig än andra, säger Lena Johansson.

Artikeln Midlife personality and risk of Alzheimer’s disease and distress: a 38 year follow-up publiceras i Neurology den 1 oktober 2014.

Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar. Bara i Sverige är över 100 000 personer drabbade. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Det är fortfarande inte klarlagt vad som utlöser det sjukdomsförlopp i hjärnan som leder till alzheimer.