MDH-forskarna har undersökt 21 utsatta stadsdelar och kommuner i Sverige och jämfört socioekonomiska faktorer som utbildning, sysselsättning och inkomst. Man har även tittat på sociokulturella faktorer som andel med utländsk bakgrund, valdeltagande och brottsstatistik. För att förhindra att högutbildade flyttar ifrån en utsatt stadsdel krävs bland annat satsningar på en attraktiv boendemiljö där en
boendekarriär är möjlig.

Kartläggningen visar att utbildningsnivån är betydligt lägre i de utsatta stadsdelarna. Många går ut årskurs 9 utan betyg, trots att kommunerna arbetat med utbildningsinsatser. Detta tros bero på utflyttning av utbildad arbetskraft, ett begrepp som inom statsvetenskapen kallas för kompetensflykt.

– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kallas på engelska, innebär att kommunernas satsningar på att höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att stadsdelens utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbildad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunerna än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i den utsatta stadsdelen, utan i andra delar av kommunen, säger Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap vid MDH.

Både plus och minus med mångetnicitet
Studien visar också att stadsdelar där det bor människor med ett stort antal olika nationaliteter får en sämre socioekonomisk utveckling, men en bättre sociokulturell utveckling.

– Det verkar som om befolkningen i stadsdelar med hög andel multietnicitet röstar i större utsträckning än i de med låg multietnicitet. En teori är att personerna med utländsk bakgrund kan komma från länder med en politiskt aktiv kultur och flyttat på grund av politiska orsaker som ytterligare ökar deras politiska intresse och benägenhet att rösta, säger Terence Fell.

Så kan utsatta kommunerna få en bättre utveckling
Forskarna har utifrån sin granskning dragit ett antal slutsatser gällande åtgärder för att gynna utvecklingen i utsatta stadsdelar. Och huvudåtgärden stavas samhällsplanering.

I studien är det framförallt en stadsdel som utmärker sig vad gäller socioekonomisk utveckling. Utvecklingen i den mångetniska stadsdelen Hallunda/Norsborg i Botkyrka kommun visar på hur rätt val av insatser kan påverka området positivt. ­

– Den sämre socioekonomiska utvecklingen i multietniska stadsdelar beror på att det till dessa områden kontinuerligt flyttar nya personer med utländsk bakgrund. Kommunen hinner inte bygga upp en stabil utveckling i området innan det kommer ytterligare nya personer med utländsk bakgrund. Ett förslag på lösning kan istället vara att erbjuda dem bostäder i olika stadsdelar istället för i en och samma. Då får man en möjlighet att stabilisera den ekonomiska utvecklingen innan nya personer med utländsk bakgrund på nytt kan flytta dit, säger Terence Fell.

Ett annat förslag för att minska risken för kompetensflykt är att kombinera utbildningsinsatser med satsningar på närmiljön i stadsdelen, exempelvis genom att bygga nya, mer attraktiva bostäder.

Forskning om hållbart samhälle
MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland bedriver sedan 2009 en plattform för samverkan som kallas Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskontraktet har forskarna studerat utvecklingen i de utsatta stadsdelarna där de jämförts utifrån aspekter som utbildning, sysselsättning, inkomst, andel med utländsk bakgrund, brottsstatistik och valdeltagande. Resultatet ger kommunerna indikatorer på vad som påverkar utvecklingen positivt respektive negativt vilket kan ligga till grund för att stärka den socioekonomiska utvecklingen.

FAKTA
Undersökta stadsdelar och kommuner: Alby, Andersberg, Bergsjön, Bäckby, Eskilstuna kommun, Fittja, Flemingsberg, Gamlegården, Gångstensberget, Hallunda/norsborg, Herrgården, Hertsön, Hjällbo, Husby, Lagersberg, Norra Biskopsgården, Rinkeby, Ronna, Tensta, Västerås stad och Västra Skogås.

Infektioner med bakterier eller andra mikroorganismer kan i vissa fall leda till blodförgiftning. Om mikroorganismerna når blodbanan uppstår en inflammatorisk reaktion genom aktivering av kroppens immunförsvar. Reaktionen begränsas oftast till det infekterade området men i vissa fall kan immunsvaret bli överaktiverat, vilket leder till en generell inflammatorisk reaktion i hela kroppen. Detta tillstånd kallas sepsis och vid de allvarligare formerna av sepsis, svår sepsis eller septisk chock, påverkas olika organsystem så att intensivvård kan behövas.

Sofie Jacobson, tidigare överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, visar i sitt avhandlingsarbete att svår sepsis och septisk chock är mindre vanligt förekommande vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus, jämfört med vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar internationellt. Cirka 5 procent av de patienter som vårdades på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus hade eller utvecklade sepsis under det första vårddygnet, vilket är i storleksordningen 33–50 procent färre än vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar i internationella studier.

– Men, dödligheten är dock jämförbar med internationella siffror och betydligt högre än för genomsnittet bland intensivvårdspatienter. Bland de som drabbas av den svåraste formen, septisk chock, avlider mer än 40 procent, det gäller både män och kvinnor. Därför är det angeläget att öka förståelsen för vilka som löper stor risk att avlida för att kunna förbättra behandling och omhändertagande av dessa patienter, säger Sofie Jacobson.

Sofie Jacobson har baserat sin avhandling på data från patienter som vårdats för sepsis på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus, åren 1988–2008, samt på analys av prover donerade till den Medicinska Biobanken, Umeå universitet.

I två av hennes studier visar hon att immunologiskt aktiva ämnen påverkar män och kvinnor olika när det gäller risken att avlida i sepsis. Ett av dessa ämnen är leptin som utsöndras till blodet från fettvävnad och är känt som ett mättnadshormon. Leptin har betydelse för reglering av kroppsvikt och ämnesomsättning. På senare år har leptin kopplats till låggradigt inflammatoriska tillstånd som är förknippade med fetma och utveckling av hjärtkärlsjukdom samt typ II-diabetes.

Studier från Umeå universitet har tidigare visat att höga leptin-nivåer är en riskfaktor för insjuknande i typ II-diabetes, hjärtinfarkt och stroke för män, men inte för kvinnor. I den nu aktuella avhandlingen visas att leptin även är kopplat till det höggradigt inflammatoriska syndromet sepsis.

– I normalfallet verkar höga leptinnivåer vara en starkare riskfaktor för sjukdom hos män än hos kvinnor. Men vid det akuta insjuknandet i sepsis ökar leptinhalterna hos män, vilket har en skyddande effekt, medan det för kvinnor är tvärtom; höga nivåer ökar risken att avlida, säger Sofie Jacobson.

Hon berättar vidare att ytterligare ett protein av betydelse för immunförsvaret, mannos-bindande lectin (MBL) inverkar olika på kvinnor och män när det gäller risken att avlida på grund av sepsis. Höga nivåer av MBL i det akuta skedet av svår sepsis var förenat med ökad risk för kvinnor att avlida men inte för män.

– Sammantaget kan fynden i avhandlingen få betydelse för tidig diagnostik och optimal behandling av det potentiellt dödliga tillstånd som sepsis är. Men det krävs dock ytterligare studier för att bekräfta de olika sambanden, säger Sofie Jacobson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Sofie Jacobson kommer från Umeå och är överläkare vid
Neurorehabiliteringsavdelningen, Neurocentrum, men har ett mångårigt
förflutet som överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands
universitetssjukhus. Sofie Jacobson är doktorand vid Institutionen för
kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Om disputationen: Torsdagen den 4 december försvarar Sofie Jacobson institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Svår sepsis; epidemiologi och könsrelaterade skillnader i inflammatoriska markörer. (Engelsk titel: Severe sepsis; epidemiology and sex-related differences in inflammatory markers). Opponent: Else Tönnesen, professor, Department of Clinical Medicine, Aahus University, Danmark. Huvudhandledare: Ola Winsö.

I takt med att befolkningen blir allt äldre står demenssjukdomar för en allt större del av samhällets sjukdomsbörda. Normaltryckshydrocephalus är en sjukdom som drabbar den äldre befolkningen och påverkar gångförmåga, kontinens och minne. Datortomografibilder av hjärnan visar att dess hålrum är förstorade och sjukdomen kan obehandlad leda till både demenssjukdom och att individen blir rullstolsburen. Detta visar en avhandling som Anders Behrens försvarar vid Umeå universitet den 5 december.

Behandlingen av normaltryckshydrocephalus består av att en så kallad shunt, som dränerar hjärnans hålrum på vätska, opereras in. Det är viktigt att diagnos och behandling inte drar ut på tiden, eftersom möjligheterna att förbättras minskar om behandlingen blir fördröjd.

För att upptäcka minnesstörningen tidigt och förbättring efter shuntoperation har Anders Behrens, doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, utvecklat ett datoriserat minnestest. Testet består av ett flertal deltest som mäter de olika aspekter av minnesstörningen som specifikt utmärker sjukdomen normaltryckshydrocephalus. Datortestet har visat sig bra på att påvisa minnessvårigheter, men även att visa förbättring efter shuntoperation hos patienter med sjukdomen. Testet är gratis och är redan översatt till danska och engelska. En översättning till tyska är nära förestående.

– Min förhoppning är att testet ska kunna gagna patienter, som tidigt kan få diagnos och behandling. Jag hoppas också att ett gratis och standardiserat test ska stimulera samarbete mellan olika forskargrupper, eftersom det återstår stora forskningsinsatser för att ta reda på hur sjukdomen uppstår och hur patienterna ska behandlas på bästa sätt, säger Anders Behrens.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Anders Behrens kommer från Karlskrona där han jobbar som ST-läkare med
specialisering mot neurologi och han har även en civilingenjörsexamen
med inriktning mot teknisk fysik. Han är doktorand vid Institutionen för
klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet.

Fredagen den 5 december försvarar Anders Behrens, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titeln: Mätningar vid Idiopatisk normaltryckshydrocephalus – Datoriserat neuropsykologiskt testbatteri samt intrakraniella pulsvågor. (Engelsk titel: Measurements in Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus – Computerized neuropsychological test battery and intracranial pulse waves. Opponent: Marianne Juhler, professor/överläkare, Köpenhamns universitet. Huvudhandledare: Jan Malm. Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal E 04, Unod R1.

Vad kan havsfåglar berätta om de ekologiska förändringar som sker under havsytan? En hel del, visar en ny doktorsavhandling av Martina Kadin, från Stockholm Resilience Centre. Hennes avhandling handlar om samspelet mellan havsfåglar och tillståndet i haven med speciellt fokus på fiske och andra ekosystemtjänster.

– Havens betydelse för människors försörjning uppmärksammas allt mer, samtidigt som det står klart att många marina resurser minskar i snabb takt. Detta utgör ett hot mot havens ekosystemtjänster – de nyttor och värden som vi använder och som har sitt upphov i ekologiska processer och funktioner i haven, förklarar Martina Kadin.

– Syftet med denna avhandling är att bidra med ny kunskap om ekologiska processer och social-ekologiska interaktioner för att kunna trygga en mångfald av nyttigheter från marina ekosystem, fortsätter hon.

Avhandlingen visar också hur vetenskaplig kunskap och användning av indikatorer baserade på havsfåglar kan utgöra ekosystemtjänster när de underlättar förvaltning av naturresurser.

Sillgrisslor i fokus
En stor del av Martina forskning har bedrivits på ön Stora Karlsö, vid Gotland, där hon undersökt sillgrisslors reproduktion och födosöksbeteende. Hon har särskilt intresserat sig för förändringar i födotillgång och kopplingen till fisket i Östersjön.

– Att studera havsfåglar, som ofta återfinns i toppen av havens näringsvävar, kan ge en rad värdefulla insikter om tillståndet i haven och hoten mot de många ekosystemtjänster vi får från våra hav, berättar Martina.

En av studierna i avhandlingen bidrar med viktig kunskap kring betydelsen av kvalitet och kvantitet av föda för häckande sillgrisslor i Östersjön. Här har förändringar i fiskbestånden skapat ett negativt samband mellan kvalitet och kvantitet för sillgrisslorna, som matar sina ungar med skarpsill. Födokvalitet (åldersspecifik vikt hos skarpsill), men inte födokvantitet (antalet skarpsillar), var positivt relaterad till ungarnas överlevnad från kläckning fram till att de lämnar häckningskolonin. Föräldrafåglarnas födosökningsturer å andra sidan, var kortare då det var högre födokvantiteter, men visade inget samband med födokvalitet.

Bortom Östersjön
Resultaten från Martina avhandling kan dock vara viktiga även bortom Östersjön. Runt om i världen påverkas idag många andra havslevande djur av förändringar i födotillgång på grund av överfiske, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. De resultat som presenteras i avhandlingen kan därför vara till nytta för att bättre kunna designa och utvärdera ekosystembaserade metoder för fiskeriförvaltning, samt användas för att kommunicera behovet av sådana metoder.

Martina är också intresserad av hur havsfåglar kan engagera människor i havsmiljöfrågor. Hon har därför även ägnat sig åt alltifrån offentliga föreläsningar och populärvetenskap till deltagande fältstudier och projekt som kopplar marinekologi och konst.

I framtida forskning skulle hon vilja fokusera mer på kopplingarna mellan havsfåglars kulturella ekosystemtjänster och huruvida studier av dem kan skapa sätt för människor att bättre förstå och relatera till tillståndet i haven.

– Ett intressant ämne skulle kunna vara hur webbkameror placerade i häckningskolonier påverkar människors uppfattning om den marina miljön, och om sådana kameror kan användas för att samla in havsfågeldata med hjälp av allmänheten, säger Martina.

I Sverige dör omkring 3 av 1000 barn under sitt första levnadsår. Internationellt sett är det en av de lägsta siffrorna för spädbarnsdödlighet men även i Sverige finns det möjligheter att ytterligare minska spädbarnsdödligheten. En riskfaktor som bör gå att förebygga är kvinnors övervikt.

– Vår forskning visar att barnets risk ökar med ökande övervikt hos mamman. För en enskild kvinna är risken, oavsett vikt, oerhört liten att barnet dör. Att våra resultat ändå har betydelse på befolkningsnivå hänger samman med att övervikt är vanligt bland kvinnor i barnafödande ålder, säger Stefan Johansson, överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet.

Studien bygger på uppgifter ur Medicinska födelseregistret och omfattar drygt 1 miljon kvinnor och deras 1,8 miljoner barn födda under åren 1992-2010. I analyserna av detta stora material undersökte forskarna om mammors kroppsmasseindex (BMI) vid inskrivningen på mödrahälsovården var associerat med barns risk att dö under första levnadsåret. Av alla kvinnor var 24 procent överviktiga (BMI 25,0–29,9) och 9 procent led av fetma (BMI 30,0 och uppåt).

Resultatet visade entydigt att ökande BMI var kopplat till ökande spädbarnsdödlighet, från 2,4 fall per 1000 normalviktiga kvinnor (BMI 18,5–24,9) till 5,8 fall per 1000 kvinnor med mest uttalad fetma (BMI 40,0 och högre). Relativt sett var riskökningen måttlig för barn till kvinnor med övervikt (BMI 25,0–29,9) eller lindrig fetma (BMI 30,0–34,9), 25 respektive 37 procent. För kvinnor med mer uttalad fetma (BMI 35,0 och uppåt) var barnets relativa risk fördubblad.

I två tidigare projekt har forskargruppen visat att ökande BMI hos kvinnor ökar risken för att barnet ska födas för tidigt och för syrebrist under förlossningen, två komplikationer som i sig kan leda till att barn avlider.

– När vi undersökte dödsorsaker bland spädbarn såg vi emellertid att flera olika problem låg bakom det samband vi funnit. Förutom för tidig födsel och syrebrist bidrog medfödda missbildningar och nyfödda barns sjukdomar till den högre spädbarnsdödligheten, säger Stefan Johansson.

Forskarna önskar att deras resultat inte oroar kvinnor med ett förhöjt BMI eftersom det trots allt är sällsynt att spädbarn dör i Sverige. Det viktigaste budskapet studien ger är enligt Stefan Johansson betydelsen av ett brett folkhälsoarbete, där ett sundare samhälle med en mer normalviktig befolkning skulle också gagna nyfödda barns hälsa.

– Ett annat viktigt budskap handlar om förlossnings- och neonatalvården. Förlossningar av överviktiga kvinnor, särskilt de med kraftigt förhöjt BMI, ska betraktas som mer riskabla. Vården har här ett ansvar att vara särskilt observanta för att minimera riskerna för både mamma och barn, säger han.

Studien har finansierats genom Karolinska Institutets Distinguished Professor Award (till professor Sven Cnattingius) samt anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Publikation: ”Maternal overweight and obesity in early pregnancy and risk of infant mortality – a population-based cohort study in Sweden”, Stefan Johansson, Eduardo Villamor, Maria Altman, Anna-Karin Edstedt Bonamy, Fredrik Granath, Sven Cnattingius, The BMJ 2014;349:g6572, online 2 December 2014.

I den nationella IT-strategin för hälsosektorn (Nationell e-Hälsa) som presenterades 2006 uppmanas svensk hälso- och sjukvård att använda IT-system för att erbjuda en tillgänglig och säker vård. Det skulle ha varit infört redan 2012, men är försenat. Ofta förklaras förseningen med att tekniken inte är användarvänlig och att systemen inte kan använda samma data och information. De nya systemen sägs skapa merarbete istället för att effektivisera arbetet.

Lina Nilsson har i sin avhandling Social challenges when implementing Information systems in a Swedish healthcare organization studerat hur sociala utmaningar såsom makt, yrkesstolthet och möten bidrar till att stora, tröga organisationer såsom hälso- och sjukvårdsorganisationer inte hinner med i den snabba samhällsutvecklingen. Hon konstaterar att IT-systemen förändrar den hierarki som personalen känner sig trygg i.

En vanlig kommentar bland sjukvårdspersonal är att de inte har tid att lära sig att använda IT-systemen. Det är också vanligt att personalen tror att allt löser sig när nyexaminerade, teknikvana hälso- och sjukvårdsmedarbetare (exempelvis sjuksköterskor) kommer ut i arbete.

– Det är att förenkla situationen. Att säga att man inte har tid att lära sig använda IT-systemen kan stå för känslor av okunskap, rädsla eller brist på engagemang från organisationen, menar Lina Nilsson. När IT-system ska införas måste hänsyn tas till det sociala spelet mellan människor som styr hur, var och vad som ska uppfattas som ett verktyg som kan ge tillgänglig och säker vård.

– Genom att studera de mekanismer som leder till specificering av olika muskelfibrer i fiskembryot så får vi en ökad förståelse för hur muskeltillväxt och återbildande av skadad muskelvävnad går till, vilket är generella mekanismer både hos människor och djur, inklusive fiskar. Dessa kunskaper kan vara till stor hjälp vid utveckling av behandlingar av sjukdomar där muskelvävnad bryts ner utan att kunna byggas upp igen, säger Hanna Nord, doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, som står bakom avhandlingen.

En muskel består av en blandning av fibertyper med olika egenskaper. De olika fibertyperna kan kategoriseras in i olika undergrupper baserat på de komponenter som de är uppbyggda av. Muskelrörelse uppstår när muskelfibrer kontraheras och beroende av vilka komponenter fibrerna är uppbyggda kontraheras de i varierande hastighet och har olika uthållighet.

Muskelvävnaden har förmåga att bilda nya muskelfibrer livet ut. I anknytning till muskelfibrerna finns speciella celler som aktiveras och bildar ny muskelvävnad vid till exempel skada eller träning. Dessa muskelstamceller finns redan i embryot där de har en roll i det ursprungliga bildandet av muskelvävnaden.

Hanna Nord har i sitt avhandlingsarbete framför allt studerat hur muskelstamcellerna vet om de ska fortsätta dela sig för att skapa fler celler med samma egenskaper, eller bilda nya muskelfibrer. Hon har även studerat hur de embryonala cellerna instrueras att bilda specifika typer av muskelfibrer. Hon har dessutom varit intresserad av att förstå mekanismerna bakom återbildandet av fibrer i vuxen muskelvävnad.

När det gäller fördelningen och förekomsten av olika muskelkomponenter i zebrafisk konstaterar Hanna Nord att muskelvävnaden kan delas in i tre olika områden där fibrerna i främre delen av kroppen, mitten och stjärten alla uttrycker unika varianter av samma komponent. Denna indelning regleras av ett samspel mellan två signalvägar i embryot och kan återspegla ett behov av olika typer av muskelfibrer vid olika simbeteenden hos fisken.

– Kroppsmuskulaturen hos zebrafisk kan delas in i distinkta regioner, som definieras av specifika varianter av muskelkomponenter. Utvecklingen av dem styrs av två olika signalvägar i embryot. Ett viktigt protein i dessa processer är Six1 som reglerar delningen av de celler som är involverade i tillväxt och återbildande av muskelvävnad, säger Hanna Nord.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Hanna Nord kommer ursprungligen från Långsjöby, Storuman. Hon har en magisterexamen i molekylärbiologi och är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredagen den 5 december försvarar Hanna Nord, Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, försvarar sin avhandling med titeln: Six1s roll i muskelstamceller och etableringen av snabba muskel fibrer. (Engelsk titel: The role of Six1 in muscle stem cells and the establishment of fast-twitch muscle fibres). Opponent: Freek van Eeden, dr, department of biomedical science, the University of Sheffield. Huvudhandledare: Jonas von Hofsten. Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal B, Unod T 9. 

Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa. I denna behandlingsform varvas traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag finns uppföljare på flera andra orter.

Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat Gröna Rehab – en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen, drivet i Göteborgs botaniska trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd rehabilitering för personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också stresshanteringskurser för personer i riskzonen. Eva Sahlin har använt djupintervjuer för att ta reda på hur deltagare i dessa två verksamheter upplever, beskriver och värderar sin behandling och har följt deltagarna under 1,5 år genom frågeformulär bland annat om deras psykiska hälsa och välbefinnande.

Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett till förbättringar i flera avseenden, till exempel när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion. För personer i behov av rehabilitering visade det sig vara viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att få tid för vila under en första återhämtningsperiod i hemmet var viktigt.

Den naturunderstödda kursen i stresshantering hade också lett till förbättringar när det gäller symptom på utbrändhet. Många tyckte också att deras arbetsförmåga hade ökat och att de hade färre stressrelaterade hälsoproblem. Ett annat positivt tecken var en minskning av de långa sjukskrivningarna.

– Deltagarna i båda verksamheterna tillägnade sig strategier och verktyg som gör dem bättre på att hantera sin stress, och detta hade de stor nytta av även ett år efter att rehabiliteringen eller kursen var avslutad, säger Eva Sahlin.

I båda verksamheterna ingick avspänningsövningar både inomhus och utomhus, och de som genomfördes utomhus fick överlägset bäst betyg av flertalet av dem som intervjuades. Guidade naturvandringar gav deltagarna inspirerande kunskap om naturen och öppnade upp för existentiella reflektioner som var av betydelse i läkeprocessen. Naturvandringarna bidrog också till att deltagarna oftare sökte sig ut i naturen efter kursen och hade större glädje av sin egen trädgård.

– Att utnyttja trädgårdsaktiviteter och naturmiljöer i kurser och rehabilitering tycks ha positiva effekter på människor med stressrelaterade psykisk ohälsa, säger Eva Sahlin.

Hennes rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabilitering och förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa.

FAKTA
Doktorsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.

MSc Eva Sahlin från SLU:s institution för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi i Alnarp, försvarar sin doktorsavhandling To stress the importance of nature – Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stress-related disorders. Tid: Fredagen den 5 december 2014, kl 10:00. Plats: Hernqvistaulan, SLU, Skara. Opponent: Professor Terry Hartig, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet. Eva Sahlin är förskollärare och montessorilärare, samt Fil. Mag. med psykologi som huvudämne.

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11651/

SLU:s institution för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi

Institutet för stressmedicin http://www.vgregion.se/sv/Institutet-for-stressmedicin/

När Linda Vikdahl påbörjade studien tänkte hon att frågan om delaktighet i Svenska kyrkan för personer med utvecklingsstörning i första hand var en fråga för kyrkan, men det blev snart uppenbart att ansvaret vilar tungt på samhället i stort.

– Dessa personer är beroende av samhällets insatser för att kunna leva ut sin religiositet. När det kommer till personer med utvecklingsstörning kan religion alltså inte vara en privatsak. Studien visar exempelvis att det finns en stor okunskap bland förvaltare/gode män om religionsfrågor, säger Linda Vikdahl.

– Ett par intervjupersoner blev hindrade att vara med på begravningsgudstjänster de velat vara med på eller att rösta i kyrkovalet, av sina förvaltare/gode män.

Avhandlingen visar också att ett skäl till att gå till kyrkan är längtan att uppfattas som ”normal”. Personerna vill vara delaktiga i kyrkan eftersom man uppfattar att det är något som de flesta är. Detta talar mot särlösningar, det vill säga särskilda verksamheter som riktar sig uteslutande mot personer med funktionshinder. För att kunna uppfattas som ”normal” måste man ges möjlighet att delta i den ordinarie verksamheten.

Varför valde du just detta ämne för att skriva en avhandling i religionsvetenskap?
– Jag har en lillasyster som bland annat har en utvecklingsstörning. Som barn följde jag med mina föräldrar till kyrkan nästan varje söndag, men jag har inget minne av att min syster någonsin följde med. Jag är också konfirmerad, men det är inte min syster.

– De flesta kyrkliga verksamheter har helt enkelt inte varit möjliga för henne att delta i på grund av hennes funktionshinder. Jag är också prästvigd för Svenska kyrkan. Under mina år i församlingstjänst har jag återkommande funderat över varför jag träffar så få personer med utvecklingsstörning i kyrkan.

Vad önskar du blir en konsekvens av din forskning?
– Att personer med utvecklingsstörning får det stöd som de behöver för att leva ut sin religiositet. Att frågor om andlighet och religion, och personer med utvecklingsstörning, blir uppmärksammade i handikappolitiken, i omsorgen och i religiösa institutioner. Jag hoppas också att samhället och kyrkan börjar samarbeta kring de här frågorna.

FAKTA
Det finns lite kunskap om vilken roll kyrkliga gemenskaper spelar hos personer med funktionshinder. Det beror på att deras egna röster sällan fått komma till tals i vare sig forskning eller kyrkliga sammanhang. Detta gäller särskilt personer med utvecklingsstörning. I denna avhandling studeras de upplevelser som personer med utvecklingsstörning har av delaktighet i Svenska kyrkan.

Den identifierar vilka sociala processer som har betydelse för dessa upplevelser. Studien bygger på deltagande observationer och kvalitativa intervjuer med personer med utvecklingsstörning. Intervjumaterialet är tolkat utifrån symbolisk interaktionism.

Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 13.00 – 15.00, Humanishuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är Lars Johan Danbolt, teologie doktor, Det teologiske menighetsfakultet, Oslo.

Idag saknas tillräckliga kunskaper om denna smärtproblematik i vården för att rehabiliteringen ska bli effektiv. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att objektivt mäta funktionsnedsättningar och att utveckla samt utvärdera nya rehabiliteringsmetoder.

Thomas Rudolfsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi, visar i sitt avhandlingsarbete att kvinnor med långvarig nacksmärta ofta har specifika nedsättningar i nackens rörelseomfång. Enligt studierna har dessa personer en begränsad förmåga till bakåtböjning i den övre nackregionen, medan det finns en begränsning i framåtböjning i den nedre nackregionen.

– Forskningsresultaten i avhandlingen ger en mer detaljerad och specifik bild av den här typen av funktionsnedsättning. Denna kunskap kan vara av värde vid individanpassning av träning, men också ge en ökad förståelse för orsakerna bakom besvären. Att graden av rörelsebegränsning uppvisar samband med den självskattade funktionen i nacken, symtom och upplevelser av hälsa, stärker testets kliniska validitet och motiverar till att använda metoden i vården. Men det räcker inte med detta. Nu är det viktigt att vi i forskningen fortsätter att klarlägga orsakerna bakom de specifika nedsättningarna hos personer med nacksmärtor, säger Thomas Rudolfsson.

I avhandlingsarbetet har Thomas Rudolfsson också utvärderat en ny metod för rehabilitering av nackbesvär. Den specifika metoden för nackkoordinationsträning kan dock inte rekommenderas för kvinnor med långvarig nacksmärta. Detta eftersom korttidsuppföljning och sexmånadersuppföljning visade att träningsformen inte var bättre än styrketräning eller massage, vare sig när det gällde att förbättra sensomotorisk funktion eller att minska smärta.

Avhandlingen är publicerad digitalt


FAKTA
Thomas Rudolfsson är civilingenjör och arbetar vid Centrum för
belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, samt är doktorand vid
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi, Umeå
universitet.

Torsdagen den 4 december försvarar Thomas Rudolfsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Sensomotorisk funktion och rörelseomfång i nacken hos kvinnor med långvarig nacksmärta – utvärdering med rörelseanalys och effekter av nackkoordinationsträning. (Engelsk titel: Sensorimotor control and cervical range of motion in women with chronic neck pain – kinematic assessments and effects of neck coordination exercise). Opponent: Anneli Peolsson, docent, Institutionen för medicin och hälsa, avdelningen för fysioterapi, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Mats Djupsjöbacka. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Projektet leds av SP Processum i samarbete med Boliden, Ragn-Sells, MTC, SCA Obbola, Domsjö Fabriker, LTU, Ecoloop och Ramböll och det genomförs i två steg. I ett första steg har en täckning gjorts av en provyta utanför Boden som ska föreställa en gruvavfallsdeponi i liten skala. Testanläggningen innehåller lådor fyllda med svavelhaltigt gruvavfall. Under 2015 kommer metoden att demonstreras i full skala i en av Bolidens nedlagda gruvor, Näsliden.

– Massabruken har tidigare sett en potential i grönlutslammet, som är en biprodukt från deras kemikalieåtervinningsprocess, men inte kunnat hitta en bra användning för det, berättar Gunnar Westin, projektledare för projektet hos SP Processum. Grönlutslam håller tätt och har en bra vattenhållande förmåga och en del används därför till att täcka egna deponier. Gruvindustrin har å andra sidan haft svårt att hitta bra material för att täcka gruvavfall så att inte tungmetaller läcker ut i sjöar och vattendrag efter avslutad brytning.

I ett första projekt konstaterade forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, i laboratorieförsök att alla undersökta typer av grönlutslam klarar kraven för täckning avseende genomsläpplighet. Därför utreddes i ett efterföljande projekt de ekonomiska och tekniska möjligheterna att använda grönlutslam som täckning av gruvavfall. Slutsatsen var att förutsättningarna för lyckad täckning definitivt finns. Därför har i år ett fältförsök startats med gruvavfall upplagt som en ”vall” med måtten 8 x 50 m och med en höjd av drygt 2 m som innehåller en hårdpackad blandning av grönlutslam och morän. Under 2015 ska vattennedträngningen mätas och därefter kommer gruvavfallet från en nedlagd gruva att testas i full skala under ett år.

– Grönlutslam (GLS) är ett väldigt intressant material av flera anledningar, säger Magnus Filipsson, Miljösamordnare Gruvor/Miljö, hos Boliden Mineral AB. I just detta fall är tanken att minska permeabiliteten och öka den vattenhållande förmågan för en blandning av tillgänglig morän och GLS. Syftet med tätskikten är att erhålla en syrebarriär som minimerar oxidation och metalltransporter över tid. Ju lägre oxidationstakt, desto mindre påverkan på nedströms liggande recipienter.

– Ursprungliga valdes grönlutslam därför att det har ett låg genomsläpplighet och är alkalint vilka är egenskaper som är attraktiva vid efterbehandling av gruvavfall, säger Christian Maurice, uppdragsledare Ramböll och LTU. Grönlutslammet liknar ”Paste” vilket är en metod för behandling av anrikningssand. Grönlutslam kan dock inte användas som det är på grund av dess konsistens och därför föddes idén att blanda det med morän där slammet fyller igen hållen i moränen. Inblandning av låga halter grönlutslam ger ett stabilt material att bygga med samtidigt som det skapar de ekonomiska förutsättningarna för användning av metoden.

FAKTA
SP Processum startades 2003 och har utvecklats till ett ledande bioraffinaderiinitiativ på både en nationell och internationell arena. Största delen av verksamheten ligger i att stödja och initiera forskning och utveckling inom områdena: bioteknik, energiteknik, oorganisk kemi, organisk kemi samt råvara med hållbarhetsfokus. Tillsammans med andra bioraffinaderiinitiativ längs den norrlandskusten så utgör SP Processum med universiteten ett viktigt nav för utvecklingen av nya produkter, energilösningar och bränslen från skogsråvaran. SP Processum är värd för tillväxtinitiativet Framtidens Bioraffinaderi. Sedan maj 2013 ägs SP Processum till 60 procent av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och till 40 procent av de 21 medlemsföretagen. www.processum.se. Boliden är ett metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Ramböll, är ett teknikkonsultbolag.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se

Detta framgår av en studie där forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset med avancerad genanalys analyserat blod- och benmärgsceller i kombination med data från patientregister. Totalt ingick cirka 12 000 svenska individer i studien som nyligen publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

– Resultaten visar att blodcancersjukdomar, speciellt akut leukemi, ofta utvecklas gradvis och att man med hjälp av känsliga gentekniker kan spåra sjukdomen flera år innan diagnos. Detta bidrar till ökad förståelse för uppkomsten av blodcancersjukdomar hos äldre personer, säger Martin Höglund, docent och överläkare i hematologi på Akademiska sjukhuset.

Hos hälften av de 31 patienter som senare i livet insjuknade i akut leukemi kunde forskarna se att leukemin utvecklats från just de muterade precancerösa celler som påvisats blodprov tagna flera år innan patienten insjuknat. Martin Höglund betonar dock att förekomst av ”premaligna celler” inte betyder att man per automatik insjuknar i leukemi. En majoritet förblir friska, kanske på grund av att kroppens immunsystem har viss förmåga att stöta bort cancerliknande celler. Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och Broad Institute/Harvard Medical School (USA).

I studien användes patientmaterial och analys av benmärgsceller från Uppsala biobank. Forskarna kombinerade resultat från tekniskt avancerade genetiska analyser på sparade blod- och benmärgsceller med anonymiserade data från patientregister.

Resultaten visar att cirka 10 procent av friska äldre över 65 år, respektive en procent av friska yngre vuxna under 50 år har precancerösa, icke-ärftliga genetiska förändringar i en del av de blodbildande cellerna. Förekomst av sådana ”klonala” celler medförde en cirka 10 gånger ökad risk att senare insjukna i blodcancersjukdom.

Även om den globala uppvärmningen begränsas till under två grader, det så kallade tvågradersmålet, så väntas kraftiga klimatförändringar som påverkar stora delar av samhället och naturmiljön. En ännu högre uppvärmning förväntas ge ännu allvarligare, mer genomträngande och bestående effekter.

Effekterna är till största del negativa. I hotade ekosystem i stora delar av världen kan många arter komma att utrotas, kustnära samhällen hotas av havsnivåhöjning och livsmedelsförsörjningen påverkas. Effekterna försvårar fattigdomsbekämpning och utgör en risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen.

Framtidsutsikter för Sverige
Sveriges klimat har blivit både varmare och mer nederbördsrikt. Temperaturökningen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som förändringen i global medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet. Forskning visar att skyfall och kraftiga regn ökar i intensitet vid ett varmare klimat, vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Låglänta kusttrakter i södra Sverige drabbas då havsnivån stiger. Uppvärmningen får konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem.

– Även om vi i Sverige kan få kraftigare värmeböljor sommartid så är den största skillnaden i temperatur under vinterhalvåret. Då ser vi temperaturökningar som är betydligt större än de globala genomsnitten, säger Erik Kjellström, klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre.

Den globala temperaturökningen kan fortfarande begränsas
Om de globala utsläppen minskas med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller blir negativa år 2100 kan ökningen av jordens medeltemperatur begränsas till under två grader. En så stor utsläppsminskning är möjlig och kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier.

– Det är inte för sent att agera men åtgärder för utsläppsminskning brådskar och kommer att krävas under mycket lång tid, säger Pelle Boberg, handläggare klimat, Naturvårdsverkets avdelning för analys och forskning.

På kort sikt behöver samhället undvika inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Energieffektivisering, hållbar samhällsplanering och förnybar teknik är centrala i omställningen. Sådana åtgärder bidrar även till andra viktiga nyttor, till exempel bättre luftkvalitet och minskad energifattigdom.

­– Internationellt samarbete är nödvändigt för att kunna genomföra de omfattande omställningar och utsläppningsminskningar som behövs. Här spelar ett internationellt klimatavtal en viktig roll, säger Marie Karlberg, handläggare på tillväxtavdelningen på Energimyndigheten.

Klimatanpassning motverkar konsekvenser
För att motverka oundvikliga konsekvenser av klimatförändringen behöver samhället anpassas både till nuvarande klimat och till de nya förutsättningarna. Rapporten tar upp exempel på hur anpassningsarbetet kan förbättras. I början av nästa år presenterar SMHI ett fördjupat underlag om framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.

FAKTA
Om rapporten: Rapporten Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget redovisar det uppdrag som regeringen gav till SMHI i samråd med Naturvårdsverket och Statens Energimyndighet (M2013/3203/Kl) om ett uppdaterat underlag kring det naturvetenskapliga kunskapsläget inför kontrollstation 2015 för de klimat- och energipolitiska målen.

I uppdraget ingår att med hjälp av ny kunskap, däribland FNs klimatpanel IPCCs femte utvärderingsrapport om klimatförändringen (AR5), beskriva det aktuella klimatvetenskapliga kunskapsläget.

Rapporten omfattar en sammanställning och en analys av aktuell klimatforskning med relevans för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, de klimat- och energipolitiska målen till 2020 och visionen att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Rapporten finns att ladda ner från SMHIs webbplats: http://www.smhi.se/publikationer/publikationer/uppdatering-av-det-klimatvetenskapliga-kunskapslaget-1.81290.

Hur får man fram världsledande och innovativ forskning? Eller annan kunskap som samhället behöver? Alla är överens om att sådan kunskap behövs, ändå saknas den. Därför skapar Riksbankens Jubileumsfond, Forte, Formas och Vetenskapsrådet ett forskningsprogram om den långsiktiga kunskapsförsörjningen.

Trots en stor enighet kring vikten av kunskap i dagens samhälle saknas tillräckliga, oberoende och systematiska insikter i hur kunskap och inte minst världsledande forskning kommer till stånd. Effekter av tidigare beslut studeras alltför sällan och tyckande ersätter ofta analyser. För att öka kunskapen om vilka aspekter som påverkar samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning utlyser Riksbankens Jubileumsfond, Forte, Formas och Vetenskapsrådet gemensamt 80 miljoner kronor till forskningsprogrammet: Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang.

– Programmet ska ge kvalificerad kunskap om forskningens och den högre utbildningens roll och organisering i Sverige och internationellt, säger Britta Lövgren, forskningssekreterare på Riksbankens Jubileumsfond, som varit med och utarbetat programmet.

En internationell referensgrupp bestående av forskare och praktiker knyts till programmet samt en koordinator som svarar för gemensamma slutsatser. Programmet beräknas pågå i 10 år och omfattar samtliga ämnen, dessutom välkomnas även internationella forskargrupper att söka medel.

– Vi välkomnar forskning om såväl forskning som utbildning, liksom forskning om vetenskaplig verksamhet vid myndigheter och företag. Och vi kommer att se till att den forskning som finansieras får nödvändig bredd, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådet.

Läs hela utlysningen på www.rj.se.

– Nya tillverkade nanomaterial används exempelvis i tyger, plaster, färgpigment och kosmetika med mera. I dag vet vi för lite om de hälsoeffekter som tillverkade nanomaterial kan orsaka. Det vi vet är att långvariga förändringar i immunsystemet kan leda till både allergiska och autoimmuna sjukdomar. Nu kan vi bland annat visa att speciellt känsliga individer får en långvarig aktivering av immunsystemet efter exponering av titandioxid i luftvägarna, säger Åsa Gustafsson, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som står bakom avhandlingen.

Sedan tidigare är det känt att små partiklar i form av luftföroreningar, asbest, med mera, kan orsaka skador och negativa hälsoeffekter i lungorna. Därför befaras det att liknande hälsoeffekter kan uppstå vid inandning av moderna så kallade tillverkade nanomaterial, bestående av material där en dimension är i storleksordningen 1-100 nanometer i diameter.

En nanometer, som förkortas nm, är en miljondels millimeter. För att förstå hur liten en nanometer är kan man sätta in det i sammanhanget att en rund partikel som är 1 nm i diameter förhåller sig till en fotboll som en fotboll förhåller sig till jorden. Material i storleksordningen 1-100 nm kan få helt nya egenskaper och ge andra biologiska effekter hos människor och djur, än material med större partikelstorlek.

I sitt avhandlingsarbete har Åsa Gustafsson arbetat med att skapa en mer detaljerad förståelse av lungornas och immunsystemets påverkan av nanopartiklar i form av titandioxid och järnoxid i inandningsluften. En viktig del av arbetet har varit inriktat på att förstå hur känsliga grupper i samhället påverkas av nanopartiklar.

En överstimulering av immunsystemet kan leda till överkänslighet mot olika typer av främmande ämnen eller mot kroppsegna ämnen. Ett försämrat immunförsvar kan medföra en sämre förmåga att kunna ta hand om sjukdomsframkallande ämnen som kommer in i kroppen samt oförmåga att känna igen och förstöra skadade celler i kroppen. Sådana förändringar i immunsystemet kan på sikt leda fram till långvariga infektioner eller i värsta fall cancer.

I Åsa Gustafssons avhandlingsarbete, som har genomförts i laboratorium, har speciellt känsliga individer representerats av försöksdjur med allergisk luftvägsinflammation, samt av djur med särskilt stor benägenhet att utveckla inflammatoriska sjukdomar. Studierna visade att kroppen har svårt att göra sig av med titandioxidpartiklar som hamnar i lungblåsorna. Partiklarna medförde en tidig ökning av inflammatoriska celler i lungorna redan efter en dag, och efter tre månader kunde hon fortfarande se en förhöjd nivå av inflammatoriska celler i lungblåsorna. Analyser visade att det även fanns partiklar kvar i lungvävnaden.

De djur som hade en genetisk benägenhet för autoimmun-liknande sjukdomar utvecklade ett kraftigare immunologiskt svar efter partikelexponering, jämfört med dem som hade en ökad benägenhet att drabbas av allergiska sjukdomar. Djur med en allergisk luftvägsinflammation fick exempelvis inga förvärrade andningsbesvär eller förvärrade inflammationer i lungan efter partikelexponering.

Studien av järnoxidexponeringar visade att allergiska möss som exponerades för nanopartiklar i lungorna fick helt andra inflammatoriska svar än friska möss. De friska mössen utvecklade en inflammation i lungorna och i de lymfkörtlar som dränerar lungorna. Däremot sågs färre inflammatoriska celler hos möss med en pågående allergisk luftvägsinflammation en dag efter exponering för partiklar.

– Cellminskningen kan bero på att lungor hos allergiska individer har förhöjda nivåer av fria syreradikaler, samt att nanopartiklar av järnoxid kan generera ytterligare reaktiva syreradikaler. Detta kan sammantaget leda till ökad oxidativ stress som i sig kan leda till celldöd. Dessa resultat ger oss nya kunskaper och bidrar till att vi får en bättre bild av hur levande organismer påverkas av nanopartiklar. Mera kunskaper behövs för att ta reda på hur vi ska förhålla oss till och hantera dessa nya material, som annars riskerar att göra oss sjuka, såsom asbest och stendamm har gjort, säger Åsa Gustafsson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Åsa Gustafsson kommer från Lillkyrka, Örebro. Hon är toxikolog, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredagen den 5 december försvarar Åsa Gustafsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Respiratoriska och immunologiska effekter efter inandning av industriellt framställda nanopartiklar. (Engelsk titel: Respiratory and immunological effects following inhalation to engineered nanoparticles). Opponent: Mikael Adner, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Anders Bucht.

Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal 135, Allmänmedicin. Umeå universitet.

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Marie Gunnarsson just övergångar i arbetslivet. Hon har studerat hur uppsagda och kvarvarande vid en verkstadsindustri där det gjorts stora uppsägningar, upplever och hanterar sin situation. 12 personer intervjuades, 11 av dem vid två tillfällen (dels 2009 och sedan igen 2011). Överlag är de intervjuade inte särskilt oroliga över sin situation, både uppsagda och kvarvarande menar att det är såhär arbetslivet ser ut, man får räkna med att det händer att man förlorar jobbet.

– Det var en aning förvånande att de inte var mer upprörda eller arga på företaget som sagt upp dem eller deras arbetskamrater. De intervjuade visade stor förståelse för företagets agerande, och berättade att det var självklart att företagsledningen var tvungna att förhålla sig till den ekonomiska krisen och en försämrad efterfrågan, berättar Marie Gunnarsson. Här ges exempel på olika sätt att agera, vissa vänder helt arbetslivet ryggen under perioden då den ekonomiska krisen är som värst. Man ägnar sig åt andra värden i livet, som familjen, och tänker att arbetslivet kommer att repa sig så småningom. Andra är mer måna om att använda tiden som arbetslös för att skaffa sig fler meriter, för att bli mer anställningsbar.

Marie Gunnarsson menar att det finns en bild av vad som karaktäriserar en god arbetstagare, med krav på flexibilitet och omställningsförmåga där individens eget ansvar för lärande och utveckling betonas starkt. Denna utveckling verkar i viss mån ha förändrat bilden av vad som kännetecknar en kompetent och anställningsbar arbetstagare, och det är mycket viktigt för arbetstagare att leva upp till detta.

Även om de intervjuade inte var särskilt upprörda så fanns det en viss kritik mot hur arbetslivet har utvecklats och både bland kvarvarande och uppsagda fanns det flera som uppfattade sig som osäkra i sin arbetssituation. Trots detta missnöje med hur arbetsmarknaden fungerar ansåg man ändå att det inte fanns något annat alternativ än att hänga med och försöka parera arbetslivets osäkerhet så gott man kunde.

Avhandlingen handlar om lärande, och Marie Gunnarsson tolkar de intervjuades lugn och förståelse som att arbetstagare har lärt sig att idag är man tvungen att räkna med osäkerhet i arbetslivet. De intervjuade berättar att beredskap är en nyckelkompetens i det förändrade arbetslivet, det är ytterst viktigt att vara beredd på förändringar och snabba omställningar. Då är det inte så lätt att vara den som är rädd eller osäker inför förändringar. Arbetslivet uppfattas som präglat av konkurrens, och en tolkning som görs är att det skulle uppfattas som en brist eller en svaghet om man uttryckte att man hade svårigheter att hantera det förändrade arbetslivet. Då det finns många andra som kan uppfattas vara mer ”tåliga” och som gärna skulle ta ens plats.

FAKTA
Avhandlingen Lärande i arbetslivets övergångar försvarades vid en offentlig disputation fredagen den 28 november klockan 13.15, i sal Myrdal, huvudbyggnaden Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent var professor Elsie Anderberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.