Det svenska lantbruket har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet företag och sysselssatta har stadigt sjunkit. Dock visar Elias Andersson i sin avhandling att familjens betydelse i det svenska lantbruket är fortsatt stark.

En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför merparten av det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningarna och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar för män och kvinnor inom lantbruket.

Elias Andersson undersöker hur ojämställdheten vidmakthålls inom det svenska familjelantbruket. Avhandlingen identifierar ett antal nyckelområden som bidrar till att skapa skilda förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män inom familjelantbruket, exempelvis fysisk arbetsmiljö, arbetsdelning, fördelning av resurser och förväntningar. De skilda villkoren för kvinnors och mäns lantbruksföretagande utgör en bidragande faktor till att kvinnors företag generellt är mindre, i lägre utsträckning kan förse hushållet med inkomster, i högre grad arbetsintensiva och mer återkommande inriktade mot smådjur och hälsa. Jordbruksmark i slättbygderna är i större grad brukade av företag som drivs av män, vilket innebär att värdet på deras jordbruksmark är i genomsnitt till 2,5 gånger högre än värdet av kvinnors mark.

– De skilda inriktningarna och geografiska förutsättningarna skapar svårigheter att tala om det svenska familjelantbruket. De skiftande villkoren medför att ojämställdheten tar sig olika uttryck utifrån till exempel produktionsförhållande, tillgången på jordbruksmark, utbudet av offentlig service och arbetsmarknaden utanför lantbruket säger Elias Andersson.

Arbetsdelningen inom familjelantbruket är starkt präglad av de traditionella förväntningarna på män och kvinnor. Detta medför att män och kvinnor i stor omfattning utför arbete i olika miljöer, på olika platser, under olika tidsmässiga förhållanden. Detta innebär att kvinnor och män är utsatta för olika typer av risker, stress och förväntningar, vilket medför att de har olika upplevelser och förståelser av lantbruket.

– Kunskap kring hur ojämställdhet återskapas är viktigt för att öka näringens konkurrenskraft och innovationsförmåga. Att kunna möta framtidens utmatningar ställer krav på en mer diversifierad kunskapsgrund som inkluderar fler än vad som traditionellt har varit fallet, säger Elias Andersson. Det är även viktigt att uppmärksamma det arbete som kvinnor faktiskt utför inom familjelantbruket och hur detta förändras i relation till att förutsättningarna och omvärlden ändras. Arbetet, dess organisering och dess fysiska, psykosociala och hälsomässiga risker visar sig har stor betydelse för hur kvinnor förstår familjelantbruket och vice versa.

Avhandlingen bygger på två kvantitativa studier av kvinnors och mäns företagande och gårdsarbete, en litteraturstudie av genusperspektiv på lantbrukets arbetsmiljö och en kvalitativ studie av hur arbetet organiseras inom familjelantbruket.

FAKTA
Elias Andersson disputerar den 3 oktober med avhandlingen ”Doing Gender (in) Equality in Swedish Family Farming: Gendered labour and resources in agrarian change”

www.slu.se/eliasandersson
www.slu.se/genus

Riksbankens Jubileumsfond är en av flera finansiärer i Sverige som stödjer svensk forskning. Liksom många andra har RJ ambitionen att stödja den bästa forskningen och de främsta forskarna, och är därför intresserade av kunskap om de bästa sätten att finansiera och främja forskning. Men hur kommer banbrytande forskning till? Kunskaper kring hur framstående forskning främjas och hur man gör för att stödja och sortera fram de bästa forskarna, finns visserligen men förtjänar att fördjupas.

På ett liknande sätt är politiker ofta mycket intresserade av att aktivt  stödja forskning och vetenskap, inte minst om det syftar till att skapa innovationer och tillväxt. Men hur skapas innovationer och tillväxt? Och hur ska den högre utbildningen organiseras för att nå resultat?

Trots att det finns ett stort stöd för forskning och en så stark tilltro till kunskap och vetenskap, så vet vi förhållandevis lite om den här typen av frågor. I stället för fakta finns mer eller mindre vaga föreställningar om forskningen, och oklart strukturerade erfarenheter av forskning och högre utbildning.

Forskning om forskning har alltså trots att vi lever i ett kunskapssamhälle inte nått sin potential. Det finns mycket mer som vi kan ta reda på för att förstå hur forskningen i stort och smått fungerar. Bristen på oberoende, systematisk kunskap om samhällets kunskapsförsörjning är påtaglig, och den bristen gäller inte enbart konkret policyrelevant forskning utan också grundläggande forskning.

Detta är en av anledningarna till att RJ, tillsammans med flera andra finansiärer har tagit initiativ till en stor satsning på forskning om samhällets kunskapsförsörjning. För att underlätta planeringen av kvalificerade ansökningar och nya samarbeten utlyser RJ i ett första steg planeringsanslag avsedda att användas för att förbereda ansökningar. Deadline för planeringsanslaget är den 21 oktober kl. 16.00.

Utlysning av planeringsanslag

Läs mer på www.rj.se

I ett forskningsprojekt som leds av Luleå tekniska universitet ska fiskvandring rakt över en vattenkraftsturbin studeras. Skellefteå kraft håller på att installera en ny typ av turbin i Rickleån i Robertsfors och det är där forskarna ska studera fiskvandring. Det är ett helt nytt sätt där fisken på väg nedströms ska passera rakt över turbinen. 

– Den här turbinen som Skellefteå kraft valt att installera, inbjuder till att göra det här på ett nytt sätt. Det sker genom att helt enkelt låta smolt (laxyngel) som vandrar nedströms passera över turbinerna i stället för att de ska passera genom, säger professor Staffan Lundström vid Luleå tekniska universitet som leder forskningsprojektet.

Syftet med projektet som helhet är att hitta en bra lösning för vattenkraftverket som är ekonomiskt hållbar och acceptabel för miljön och där fiskvandring är huvudfokus för forskarna. Skellefteå Kraft och flera andra kraftföretag liksom Luleå tekniska universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ingår i projektet. Genom valet av turbin-generator, en kompaktlösning som inte kräver oljor och fett, möjliggörs fiskvandring på ett nytt sätt. Genom att en ny typ av lucka hålls öppen under fiskvandringen skonas laxynglen då de inte behöver passera genom turbinen som i konventionella lösningar.

– Vi planerar även att titta på samma lösning för ål, men det blir en teoretisk studie eftersom det inte finns ål i Rickleån, säger Staffan Lundström.

Bruksfors är namnet på den aktuella kraftstationen i Robertsfors. Forskarna har genom simuleringar hittat en fungerande modell av strömningsförhållandena i kraftstationen som de också hoppas kunna användas för ål. Tanken är att i ett skarpt läge kunna implementera en bottenmonterad struktur för att avleda ål förbi intaget till en turbin-generator på platser i landet med småskalig vattenkraft där ål förekommer. På så sätt kan man optimera lösningen med den turbin-generator som studeras i Bruksfors.

Forskningen ska pågå i fem år och finansieras av Tillväxtverket, Energimyndigheten och via StandUp for Energy. Det är tänkt att utföra studier med riktig fisk i fält och fungerar lösningen bra finns det mycket att vinna på den.

– Då kan man på ett annat sätt förbättra i den småskaliga vattenkraft som finns och utveckla den. Man får upp en bättre passage av olika fisksorter och man kan ta ut mera energi, säger Staffan Lundström.

– Tidigare forskning har ofta sett negativa tankar och oro kring sömnproblem som ett symptom och sökt förklara orsakerna till sömnproblemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande, att sovrummet används till arbete, gräl eller sent tv-tittande, säger Annika Norell Clarke. Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblemen som orsak.

Avhandlingen – Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless – omfattar tre studier av sömnlöshet, eller insomni, som är den psykologiska termen. En av studierna handlar om sömnproblem bland unga.

Trötta unga
– Nyligen presenterades forskning som visar att 30 procent av svenska ungdomar sover dåligt och de visar också sämre resultat i skolan. Behandlingen av ungas sömnproblem är ett väldigt lite utforskat område. Mer forskning skulle kunna utveckla den hjälp vår studie visar fungerar.

Att tonåringar ofta är trötta är ingen nyhet och det finns flera förklaringar. De är biologiskt programmerade att ha en annan dygnsrytm än den som skolans schema styr, de vill styra sin egen tid, men inser inte konsekvenserna av nattugglande. Att hänga med jämnåriga är viktigare än att tänka på nattsömnen.

För den som drabbas av insomni kan det vara oron för sömnen som gör att patienten hamnar i en ond cirkel där sömnproblemen blir ett bekymmer dygnet runt. Oron leder till upprördhet och ångest, förstärkt uppmärksamhet på sömnen, vilket ger en snedvriden bild av sömnunderskottet, som sedan förstärker de negativa tankarna.

Ändrat tankemönster
– Vi visar att ungdomar med sömnproblem kan ha nytta av en kognitiv terapi, KT. Till skillnad från kognitiv beteendeterapi, KBT, handlar KT mer om samarbete, att patienten ska känna efter och förutsättningslöst testa nya beteenden. I studien har vi träffat ungdomarna vid sju tillfällen. Utifrån ungdomarnas berättelser om sin sömn har vi gemensamt kommit överens om att de ska experimentera med att pröva olika tankar och uppfattningar om sömnen. Vi tror att den starka betoningen på samarbete har kunnat undvika att aktivera tonårstidens typiska ”auktoritetstrots”, vilket annars tros vara en orsak till att många ungdomar med problem undviker att söka hjälp.

Att tonåringar kan ha nytta av en kort kognitiv behandling mot sömnproblem är uppmuntrande för att gå vidare med att finna former för en sådan behandling.

Stark oro
Tankarnas betydelse för att sova dåligt visar sig också hos äldre. Avhandlingens andra studie visar att personer som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron överdriven uppmärksamhet löper större risk för fortsatta problem. Att ägna sin insomni mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna att återfå god sömn.

Annika Norell Clarke har också studerat hur man genom en KBT-behandling kan påverka problemen för personer som både lider av sömnbrist och har depressionssymtom.

Sömn och depression
– Generellt negativt tänkande karaktäriserar både insomni och depression. Det visar sig att de som får hjälp att ändra synen på sina sömnproblem också minskar depressionssymtomen. Det tyder på att mer uppmärksamhet vid behandling ska riktas mot just tankemässiga, kognitiva, problem.

Hon menar att eftersom oro är en riskfaktor för långvariga sömnproblem, borde patienter som söker hjälp för insomni tidigt få frågor om oro. Den som känner stark oro har sämre förutsättningar att få tillbaka en god sömn spontant och bör erbjudas hjälp snabbt.

Forskningsprojekten får finansiering genom programmet Finansmarknadsforskning, som är ett uppdrag VINNOVA fick 2009 av regeringen. Både privata och offentliga finansmarknadsaktörer ska kunna ha nytta av forskningen, som ska bidra till att finansmarknaderna fungerar bättre och förebygga risken för nya stora finansiella kriser. 

Sju forskningsprojekt får finansiering med sammanlagt 16 miljoner kronor:

Utformning och effekter av incitamentsprogram, Swedish House of Finance, 3,8 miljoner 
Projekt som med hjälp av registerdata bland annat ska testa hur begåvade individer fördelas i ekonomin och vilka reala effekter, om några, incitamentsprogram har.
Kontaktperoson: Paolo Sodini 08-736 90 00 (Paolo.Sodini@hhs.se”>Paolo.Sodini@hhs.se)

Företagens kreditmarknad, finansiella institutioner och konjunkturcykler, Handelshögskolan i Stockholm, 975 000
Syftar till att mäta och förstå cykler i tillgången på kreditfinansiering för företag. Bland annat om tillgången på kredit, särskilt banklån, varierar över tiden, och i så fall för vem, och i vilken utsträckning.
Kontakt: Bo Becker 08-736 90 00  (beckerbobo@gmail.com”>beckerbobo@gmail.com)

Local Government Finance Data Analysis, Örebro universitet, 3,5 miljoner
Ska använda en ny databas för finansiella transaktioner i svenska kommuner, landsting och regioner, samt deras bolag, tillsammans med annan statistik, för att analysera kommuners finansiella status, utveckling och strategiska utmaningar.
Kontaktperson: Lars Hultkrantz 019-30 30 00 (lars.hultkrantz@oru.se”>lars.hultkrantz@oru.se)

Financial Literacy and Self-Assessment, Swedish House of Finance, 660 000
Ska genomföra en bred undersökning och matcha individuell data om faktiska finansiella beslut (pension/förmögenhet) för att ta reda på i vilken utsträckning upplevd hög finansiell kunskap leder till suboptimala beslut.
Kontaktperson: Anders Anderson 08-736 90 00  (anders.anderson@hhs.se”>anders.anderson@hhs.se)

Att förstå de beteendemässiga drivkrafterna bakom skuldsättning och betalningsförsummelse, Swedish House of Finance, 2,7 miljoner
Ekonomiskt pressade individer lånar ofta i större utsträckning till höga räntor, deltar oftare i lotterier, och utnyttjar oftare dyra kortsiktiga lån, exempelvis sms-lån. Projektet syftar till att ta reda på om det finns ett orsakssamband mellan ekonomiskt utsatthet och så kallade behavioral biases i individers beslutsfattande, genom att bland annat studera beteenden före och efter utbetalningar av löner eller andra förmåner.
Kontaktperson: Marieke Bos, 08-736 90 00 (marieke.bos@sifr.org”>marieke.bos@sifr.org)

Hur rådgivarrelationen påverkar bankkunders sparande, Kungliga Tekniska Högskolan, 2,5 miljoner 
Ska öka förståelsen av rådgivarrelationens betydelse för konsumenters sparbeslut. Bankernas relationer till sina kunder är centrala både för banker som vill förmedla tjänster till kunderna och för myndigheter som övervakar finansmarknaderna.
Kontaktuppgifter: Kent Eriksson, 08-790 60 00 (kent.eriksson@abe.kth.se”>kent.eriksson@abe.kth.se)

Databas och forskning i finansiell ekonomi, Uppsala universitet, 2 miljoner
Ska sammanställa en databas som visar aktieägandet i Sverige. Exempel på frågeställningar som kan belysas är investerares och individers preferenser vad gäller företagens utbetalningspolitik, ägarkoncentration, kapitalkostnadsberäkningar med asveende på ägarstruktur och olika investerares placeringshorisont.
Kontaktperson: Adri De Ridder, 018-471 00 00 (adri.deridder@fek.uu.se”>adri.deridder@fek.uu.se)

Digitala resurser används ofta som redskap för kunskapande i skolan. Dessa redskap påverkar såväl lärares undervisning som elevers lärande på olika sätt. I Anna Åkerfeldts avhandling studeras olika former av kunskapsrepresentationer på detaljnivå.

Ordbehandlaren formar elevernas skrivande
En delstudie undersöker hur användningen av olika resurser som eleven får till sitt förfogande formar elevernas skrivande i en provsituation.

– De som använder ordbehandlare har större möjlighet att få syn på sina tankar. De laborerar med texten i högre utsträckning än vad papper och penna-eleverna gör. Ordbehandlarens potential gör att dessa elever redigerar sin text lika mycket som de skriver ny text. De hoppar också fram och tillbaka mellan provfrågorna, säger Anna Åkerfeldt.

Visuella uttryck svårbedömda
En annan delstudie undersöker elevernas kunskapsrepresentation inom ramen för gymnasieskolans projektarbete. I arbetet med att skapa sina representationer använde eleverna ett flertal uttrycksformer, som intervjuer och rörlig bild. Men när arbetena sedan lämnades in för formell bedömning var det framför allt de skriftliga inslagen som eleverna visade fram.

– Min tolkning är att eleverna vet att andra uttrycksformer än skriven text ofta bedöms som sekundära av lärarna och därför ser de ingen poäng med att integrera och visa dessa i sina texter. Lärarna i sin tur saknar ofta verktyg för att bedöma andra uttrycksformer än skriven text. Det visar på vikten av att utveckla bedömningsverktyg även för visuella uttrycksformer, säger Anna Åkerfeldt.

– Vad som erkänns som kunskap i skolan blir alltmer öppet för förhandling i en digitaliserad skola, konstaterar Anna Åkerfeldt.

Anna Åkerfeldt disputerade den 26 september med avhandlingen ”Didaktisk design med digitala resurser: En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola”.

Länk till sida där avhandlingen kan laddas ner.


Parkinsons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom. I dag lever 22 000 personer med sjukdomen i Sverige. Men det är en allvarlig sjukdom som successivt gör det svårare att röra sig och klara det dagliga livets aktiviteter.

– Det är viktigt att identifiera riskfaktorer och införa förebyggande åtgärder i de yrkesgrupper som är särskilt utsatta, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, överläkare och specialist i arbets- och miljömedicin, som gjort översikten tillsammans med Lennart Bodin, professor i statistik vid Örebro universitet med över trettio års erfarenhet av studier kring arbetsmiljöfrågor.

Arbeta med frukt och grönt
Översikten, som är en genomgång av den samlade forskningen på området, visar att exponering för bekämpningsmedel kan fördubbla risken för att drabbas av Parkinsons. Grupper som arbetar med frukt och grönt löper därför större risk än andra, liksom viss maskinstationspersonal och vissa sanerare.

– Det viktigaste är att sträva efter så låg exponering för bekämpningsmedel som möjligt. Det är särskilt viktigt att grupper som arbetar med frukt och grönt har tillgång till bra skyddsutrustning, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

Forskarna har samtidigt kunnat slå fast att exponering för bland annat svetsrök inte ökar risken för Parkinsons sjukdom, men kan leda till en sjukdomsbild med liknande symptom, och exponering för låga halter av metaller har visat sig minska risken. Forskningen visar också att nikotinanvändare löper lägre risk än andra för just Parkinsons sjukdom. Även kaffe och svart te minskar risken för Parkinsons sjukdom.

Minska risken
– Dessutom visar enstaka men stora och välgjorda studier att nattarbete respektive arbete utomhus kan minska risken för Parkinsons sjukdom. Men dessa resultat behöver testas och verifieras i nya studier, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

FAKTA
Forskningsöversikten ingår i en serie av systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet som ges ut av Göteborgs universitet. Det fleråriga projektet delfinansieras av AFA Försäkring. Rapporten går att ladda ned på www.afaforsakring.se.

Kolnanorör är mer och mer attraktiva att använda i solceller som ersättare till kisel. Nanorörkompositer i lösning kan appliceras, tryckas ut och forma tunna och flexibla solceller. Materialet är lätt att fördela ut över en stor yta och nanorören har en enastående elektrisk ledningsförmåga vilket gör att de effektivt kan separera och transportera den elektriska laddning som genereras från solenergin.

I våras kunde Dr. David Barbero tillsammans med sitt forskarteam vid Umeå universitet för första gången visa att om kolnanorör länkas ihop på ett kontrollerat sätt till komplexa nätverksbyggen i ett kompositmaterial med hjälp av nanoteknik, så kan man uppnå en betydligt högre prestanda än man tidigare kunnat. Det betyder att transporten av elektrisk laddning sker med en mycket liten förlust av energi.

Tidigare studier har rapporterat att det finns ett tröskelvärde för den mängd kolnanorör som är nödvändig för att kunna transportera elektrisk laddning i en enhet. Under detta värde sker ingen elektrisk ledning vilket gör enheten helt oanvändbar.

I den nya studien visar Umeåforskarna att detta tröskelvärde kan minskas mer än 100 gånger i en halvledande polymer om man arbetar enligt Barberos metod med kontrollerade nanotubsnätverk.

– Våra resultat är viktiga ur ett grundforskningsperspektiv men även av praktisk nytta. De halvledande renade kolnanorören, som är nödvändiga för högpresterande enheter, är ganska dyra och tidskrävande att framställa och vi menar att nu kan solcellstillverkning ske med ett mycket lägre antal kolnanorör och därigenom minskade materialkostnader, säger David Barbero.

De nya resultaten förväntas påskynda utvecklingen av nästa generation böjbara kolbaserade solceller, som är både mer effektiva i att alstra ström och mindre kostsamma att producera i jämförelse med dagens solceller.

FAKTA
Om kolnanorör: Kolanorör är en cylinderformad form av grundämnet kol, skapat av ett hoprullat grafenlager. Nanorör är uppbyggd av sexkantiga strukturer som bildar ett rör i en nanometers storlek i diameter, tio tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Nanorör är utmärkta elektriska ledare, och de absorberar solljus vilket gör att materialet kan revolutionera elektronikområdet.

Originalpublikation: Boulanger N.,  Yu J., and Barbero D.R: SWNT nano-engineered networks strongly increase charge transport in P3HT. Nanoscale 2014. Issue 20 (6), 11633-11636. DOI: 10.1039/C4NR01542H. http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/nr/c4nr01542h#!divAbstract

– Materialet kommer att kunna ge nya perspektiv på den arktiska havsisens utvecklingshistoria och gashydraters stabilitet längs de arktiska kontinentalsocklarna, säger Martin Jakobsson, professor vid Stockholms universitet.

SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete och de övergripande forskningsfrågorna har berört sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon).

Den andra etappen av expeditionen inleddes 20 augusti i Barrow, Alaska. Under färden tillbaka till Skandinavien har forskarna undersökt den arktiska havsisens och marina glaciärers historia, inflödet av relativt varmt Atlantvatten samt omvandling och transport av kol från grundhav till djuphav.

– Under expeditionens andra etapp har vi studerat det varma Atlantvattnets flöden in i Arktis och gasgropar (pockmarks) på 900 m vattendjup samt enorma spår på havsbotten från tidigare inlandsisars utbredning i centrala Arktiska oceanen, säger Martin Jakobsson, professor vid Stockholms universitet, som lett den andra etappen av expeditionen som nu avslutas.

Vattenanalyser som gjorts längs kontinentalsluttningen norr om Östsibiriska havet visar hur vatten med starkt förhöjda koncentrationer av näringsämnen och koldioxid strömmar ut från grundhaven till den djupa bassängen. Detta har tidigare observerats i de mer centrala delarna, men resultaten från SWERUS-C3 visar att de nu penetrerar djupare och kan därmed bidra till att föra bort koldioxid från atmosfären.

– Issituationen var i år extrem genom att det var ett enormt område med öppet vatten norr om Laptevhavet. Expeditionens data pekar på att mycket vatten med stort inslag från floden Lena har strömmat upp till detta område och sannolikt varit en orsak till den stora isavsmältningen, säger Martin Jakobsson.

Under forskningsexpeditionens första etapp samlade forskarna in prover från de yttre delarna av grundhaven i östsibiriska Arktiska oceanen. Syftet var att öka förståelsen för hur tinande permafrost och så kallade gashydrater leder till att gammalt organiskt kol frigörs och hur detta kan omvandlas till växthusgaser som koldioxid och metan. För första gången upptäcktes förhöjda metanhalter i havsvattnet ända upp till ytan längs kontinentalsluttningen.

– Efter flera års planeringsarbete av forskarna och av Polarforskningssekretariatet är det mycket glädjande att se hur väl expeditionen gått, säger Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet.

FAKTA
Om forskningsexpeditionen
Forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har bestått av två etapper. Den första etappen inleddes 5 juli när isbrytaren Oden lämnade Tromsö i Norge. Forskarna har sedan färdats längs den ryska ishavskusten till Barrow, Alaska. Där byttes forskare och besättning ut och den andra etappen inleddes 20 augusti. Rutten tillbaka till Tromsö har gått över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen.

SWERUS-C3 var den tjugonde polarforskningsexpeditionen med isbrytaren Oden, som är ett av världens effektivaste forskningsfartyg för istäckta områden. Förutom att Oden är en utmärkt isbrytare har den en avancerad forskningsutrustning; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning. Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Polarforskningssekretariatet

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Stockholms universitet

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Göteborgs universitet

– Detta innebär en drastisk ökning av hjärnans inlärningskapacitet. De celler vi studerat styr blinkningsreflexen, men det finns många celler av samma typ som styr helt andra saker. Den ”tajmningsmekanism” vi upptäckt finns därför troligen även i andra delar av hjärnan, säger professorn i experimentell medicinsk vetenskap Germund Hesslow.

Han och hans medarbetare Dan-Anders Jirenhed och Fredrik Johansson har använt sig av s k betingade reflexer i sin forskning. Principen kommer från ryssen Ivan Pavlov, som kring förra sekelskiftet lärde hundar koppla ihop ett visst ljud med mat, så att de så småningom började drägla vid bara ljudet.

I lundagruppens experiment handlar det om djur som lärt sig koppla ihop ett ljud med en luftpuff mot ögat som orsakar en blinkning. Om tiden mellan ljud och luftpuff varit en kvarts sekund blinkar djuren efter en kvarts sekund även om luftpuffen tas bort. Har tiden varit en halv sekund blinkar djuren efter en halv sekund, och så vidare.

Enligt hjärnforskarnas gängse teorier beror en sådan inlärd tidsmekanism på att kontakterna – synapserna – inom hela nätverk av nervceller blivit förstärkta eller försvagade. Men med hjälp av supertunna elektroder kan lundagruppen nu visa att det inte behövs några nätverk: en enda cell kan på egen hand lära sig när det är dags att reagera.

De celler forskarna studerat kallas Purkinjeceller och sitter i lillhjärnan. Lillhjärnan har hand om kroppsställning, balans och rörelser, och lundaforskarna har riktat in sig på de celler som styr ögats blinkningsrörelse.

Arbetet är grundforskning, men man kan tänka sig möjliga tillämpningar i framtiden. <br />De nya kunskaperna skulle t.ex. kunna få betydelse för rehabiliteringen efter en stroke, som ju ofta påverkar patientens rörelser. De skulle också kunna ha bäring på tillstånd som autism, ADHD och språkstörningar, där lillhjärnan numera tros spela en roll.

– Ett begripligt tal är ju beroende av rätt tajmning, så att det blir lagom långa pauser mellan ljuden, påpekar Germund Hesslow.

Lundaforskarnas fynd har redan väckt intresse i forskarkretsar: den internationellt kände hjärnforskaren Charles Gallistel kom t.ex. i våras enkom från Harvard för att studera gruppens arbete.

Man arbetar nu vidare med att studera vilken signalsubstans och vilken receptor på cellens yta som står för den nyupptäckta ”tajmingsmekanismen”.

FAKTA
Publikation: ”Memory trace and timing mechanism localized to cerebellar Purkinje cells”. Fredrik Johansson, Dan-Anders Jirenhed, Anders Rasmussen, Riccardo Zucca, Germund Hesslow. PNAS, online 29 september 2014.

http://www.pnas.org/content/early/2014/09/24/1415371111.abstract?sid=73daabbb-8004-460f-8c4b-0f7b9be4e367

I Sverige litar man till betyg för urval till både gymnasieskolan och till högre studier. Betyg har i tidigare studier visat sig vara bra på att förutsäga studieframgång, bättre än mått på begåvning och bättre än mått på kapacitet för studier.

Varför just betyg har så god prognosförmåga är inte klarlagt. Det finns ett flertal möjliga förklaringar, varav en är att betyg är flerdimensionella mått som återspeglar både kognitiva, sociala och beteendemässiga aspekter som alla är viktiga i skolan.

I sin avhandling undersöker Cecilia Thorsen prognosförmågan för betygens tre nämnda aspekter. Från de två databaserna Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) och Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) har hon hämtat information om betyg från årskurs 9 och gymnasiet, nationella prov från årskurs 9, kognitiva test, kunskapstest, föräldrars utbildningsnivå och kön, för ett mycket stort antal individer från hela riket.

Resultaten visar att både normrelaterade betyg, där elever jämförs med varandra, och målrelaterade betyg är flerdimensionella. De kunskapsrelaterade dimensionerna bidrar i stor utsträckning till att förklara betygens goda prognosförmåga, men även den så kallade gemensamma dimensionen bidrar till att förklara förmågan att förutsäga studieframgång. Den gemensamma dimensionen kan bland annat relateras till elevernas intresse för skolan.

– Den återspeglar även sociala och beteendemässiga aspekter som är viktiga i skolan, som samarbetsförmåga och punktlighet, säger Cecilia Thorsen.

Det finns också ett betydande inflytande av kognitiva aspekter på betygen där problemlösning, slutledning och abstraktion har störst betydelse i den tidiga skolgången. Verbal förmåga har också inflytande på skolresultaten under hela skoltiden och bidrar också till att förutsäga betygen i årskurs 9.

En av Cecilia Thorsens slutsatser är att betygens goda prognosförmåga delvis kan förklaras av kognitiva förmågor men också av sociala och beteendemässiga aspekter som återspeglas i betygen, vilket alltså inte är i enlighet med skolans styrdokument.

– De sociala och beteendemässiga aspekterna kan delvis ha sin grund i att lärare väger in aspekter i betygen som inte uttrycks i kunskapskraven, men som ändå visar sig vara betydelsefulla för framgång i vidare studier. Det allvarliga är att det kan medföra brister i likvärdigheten för de elever som inte förstår det outtalade, att även de aspekterna vägs in i betygssättningen, säger Cecilia Thorsen.

FAKTA
Cecilia Thorsen lägger fram sin avhandling Dimensionality and Predictive validity of school grades: The relative influence of cognitive and social-behavorial aspects vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 3 oktober klockan 13.00 i Sal AK2 136, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg

Läs avhandlingen

Listan över allvarliga konsekvenser beroende av konsumtion av arsenik kan göras mycket lång, och en klart ökad risk för olika former av cancer är en av punkterna på den. Därför har forskningsprojektetet SASMIT ett tydligt uppdrag: Att hitta dricksvattnet i Bangladesh som inte leder till arsenikförgiftning.

Det har forskarna lyckats väl med.

På 1970- och 80-talet gjordes en kraftsamling för att lösa problemet med den stora vattenbristen i världen, så också i Bangladesh. En rad nya brunnar grävdes, och idag finns uppåt tio miljoner stycken i landet. Det är bara det att man i början av 90-talet upptäckte att många av brunnarna var kontaminerade med arsenik.

Arseniken hamnar sedimenten i brunnarna efter att den bland annat transporterats med regnvatten från Himalayas höjder via Ganges Brahmaputra-Meghnas flödessystem. Då arseniken är både doft- och färglös är den svår att upptäcka utan att testa dricksvattnet. Något som inte löser problemet i sig, är svårt att göra på 10 miljoner brunnar och som dessutom kostar pengar.

Forskningsprojektet SASMIT har nu pågått i över fyra år, och med det har ett flertal fina resultat uppnåtts.

För det första så har Prosun Bhattacharya tillsammans med de andra forskarna skapat ett sätt för de lokala vattenborrarna att avgöra var de ska borra efter färskvatten.

Forskarna har nämligen kommit fram till att färgen på sedimentet som man kan få upp via provborrningar visar huruvida en plats är bra eller inte för att fortsätta borra efter färskvatten. Färgen på sedimentet berättar ifall vattnet innehåller mycket arsenik eller inte. Forskarna har sedan skapat en förenklad färgskala om fyra färger baserat på de lokala vattenborrarnas färgseende och Munsells färgsystem som de snabbt och enkelt kan använda sig av genom att jämföra sedimentsfärgen med skalan.

– Vid utformandet av denna metod har vi tagit hänsyn till tre viktiga aspekter, nämligen de lokala vattenborrarnas roll och situation, kostnaden att borra efter vatten samt tillgången till vatten med låga mängder arsenik, säger Prosun Bhattacharya.

Under processens gång har forskarna också kommit fram till att man inte behöver borra jättedjupt för att hitta tillräckligt bra dricksvatten.

Numera brukar man borra för konventionella brunnar – så kallade Deep Tube Wells (DTW) – på ett djup av 250 meter. Det räcker dock med brunnar av typen ”Intermediate deep tube wells (IDTW) med ett djup om 120 meter för att nå bra dricksvatten, med tillräckligt låga halter av arsenik och mangan. Detta innebär halverade kostnader för dricksvattenborrandet.

Numera brukar man borra för så kallade Conventional deep tube wells (CDTW), på ett djup av 250 meter. Det räcker dock med så kallade ”Intermediate deep tube wells (IDTW) på 120 meter för att nå bra dricksvatten, med tillräckligt låga halter av arsenik och mangan. Detta innebär halverade kostnader för borrandet efter dricksvatten.

– Förutom dessa forskningsframsteg har SASMIT-projektet också genererat 300 rörbrunnar, som kommer att försörja mer än 24 000 människor med dricksvatten. Med andra ord, genomförandet av SASMIT ute på fältet har expanderat dricksvattentillgången till byborna från noll till 40 procent med de begränsade resurser projektet ändå haft, säger Prosun Bhattacharya.

Förutom Prosun Bhattacharya har bland annat även Mohammed Hossain (nationell koordinator av SASMIT-projektet vid NGO Forum for Public Health i Bangladesh), professorerna K Matin Ahmed och M Aziz Hasan (University of Dhaka, Bangladesh) och Mattias von Brömssen (avdelningschef på Ramböll i Sverige) ingått i SASMIT.

SASMIT-projektet har finansierat av Global Program vid Swedish International Development Cooperation, SIDA.

Arkeologen Anna Ihrs forskning har lett till spännande upptäckter i två helt olika regioner i världen – handelsstaden Gamla Lödöse intill Göta älvs strand och Omans gamla huvudstad Qalhat. Hennes forskning slår fast att Sverige hade glasmassaproduktion 300 år före Gustav Vasas tid och att man i Oman använde torkad fisk som bränsle i keramikugnar under medeltiden.

I Gamla Lödöse har Anna Ihr funnit bitar av en söndersprucken lerdegel med glassmälta inuti och stenar under. Nära hundra kilo av detta material har grävts fram.

– Dateringen av mina fynd visar att Lödöse tillverkade glasmassa före år 1260, det vill säga 300 år före de hittills tidigaste källorna som är från 1556. Det betyder att Sveriges glashistoria måste skrivas om, säger hon.

Avhandlingen beskriver hur olika förglasade material kan tolkas och analyseras. En svårighet är att tolka hur glas blivit till, både när det handlar om glas som medvetet tillverkats av människan eller uppstått oavsiktligt. Glasyr på tegel och keramik är exempel på glas som tillverkats med avsikt. Då glas snarare handlar om ett tillstånd än ett specifikt material finns det även olika förglasade material som har skapats oavsiktligt, till exempel glasigt slagg från masugnar.

– För att kunna avgöra skillnaden i avsiktligt och oavsiktligt processade material behövs naturvetenskapliga analyser. Men sådana analyser utförs sällan i Skandinavien. Därför har glas inte studerats ur denna synvinkel i Sverige tidigare, säger Anna Ihr.

I Qalhat har tre keramikugnar grävts ut. Analyserna visar att dessa eldades med torkad fisk och askan har tillsammans med mineraler i sanden bildat ett glasigt slagg inuti brännkamrarna. Ugnarna har blivit förglasade på insidan.

– Att använda torkad fisk som bränsle var däremot ett medvetet val.

Anna Ihr hoppas att hennes avhandling kan bidra till en bredare förståelse inom arkeologin när man ska tolka hur samhället var organiserat på en viss plats. I glasfynd som återspeglar ett välstrukturerat samhälle som det i Gamla Lödöse går det att uttyda spår av hantverksspecialisering, teknologi, ritualer och beslutsfattande. I andra fall kan fynden visa att samhället inte var organiserat, som förglasad dynga som hittats på en boplats i Sydafrika.

– Mina studier visar att glasmassatillverkning är en indikator på ett avancerat samhälle. Det går att utläsa social information om samhället via det processade glasmaterialet, vilket gör det väldigt intressant och viktigt, säger Anna Ihr.

FAKTA
Avhandlingens titel: Becoming Vitrified. Kilns, furnaces and high temperature production. Tid och plats för disputation: fredagen den 26 september, kl. 13 i Lilla Hörsalen, Humanistiska fakulteten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Fakultetsopponent: Liisa Seppänen. Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/35772

Argument som kräver förkunskaper kallas entymem och är en mänsklig företeelse som bygger på tro eller kunskap som vi förvärvat över tid när vi upplevt saker och observerat hur andra resonerar. Ju mer vi vet om vilka föreställningar andra människor har, desto lättare är det för oss att presentera övertygande argument.

Ellen Breitholtz har i sin avhandling i lingvistik undersökt entymem som förekommer i vanligt samtalsspråk och presenterar en teori för hur man kan inkludera dem i modeller av mänskligt språk som kan hjälpa datorer att kommunicera.

Hennes resultat är början till en precis matematisk analys av hur människor resonerar icke-logiskt.

– Det öppnar vägen för dialogsystem som till exempel kan användas i bilen. Om systemet har bättre kunskap om hur människor tänker blir svaren mer rimliga vilket gör att föraren kan lägga mer uppmärksamhet på själva bilkörningen, säger Ellen Breitholtz.

Hennes analys visar att det kan underlätta för en bilförare om systemet även förklarar varför det kommer med ett visst förslag – inte bara förslaget i sig. Då slipper föraren själv fundera på det.

Ett exempel på ett entymem som är svårt för en dator att förstå är detta citat från facebooksidan för en födelsedagsfest:

”Åh! Jag är bjuden på bröllop den kvällen. Men bruden är gravid så jag kanske tittar in framåt småtimmarna!”

Personen som skrev det menar att det faktum att bruden som bjuder in till bröllop är gravid är en anledning till att hen eventuellt kan komma även på födelsedagsfesten. Denna tolkning är ganska självklar för de flesta som förstår svenska. Dock skulle nog många vid närmare eftertanke uppfatta argumentet som långt ifrån logiskt.

– Entymematiska argument är ofta mer effektiva än logiska eftersom man hoppar över många steg. Men för datorer är de idag obegripliga. Om vi kan få datorer att förstå även icke-logiskt mänskligt språk så skulle det skapa helt nya förutsättningar för kommunikationen mellan människor och datorer, säger Ellen Breitholtz.

FAKTA
Avhandlingens titel: Enthymemes in Dialogue: A micro-rhetorical approach?. Avhandlingen försvarades den 27 september. Fakultetsopponent: Professor David Schlangen, Universität Bielefeld, Tyskland. Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/36005

Projektbidraget med dess administrativa ramverk befinner sig i skärningspunkten mellan konstens och politikens fält. I styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, som är ett självständigt beslutande organ inom Konstnärsnämnden, sitter representanter för konstlivet utsedda av regeringen för en begränsad tid.

Under 1970- och 80-talen återspeglas i så väl styrelser som i beviljade projekt hur starkt konsten var under inflytande av jämställdhetsideal i politiken och fackföreningsrörelsens starka inflytande på arbetsmarknaden. Det nya bidraget tillkom inte bara i syfte att skapa en breddning, och i konstnärsorganisationernas ögon, mer jämlik och rättvis fördelning, utan innebar de facto också ett paradigmskifte, och ett maktskifte, vad gällde själva principen för fördelningen.

Tidigare hade en selekterad skara akademiledamöter haft makten att utpeka enskilda konstnärer som särskilt förtjänta. Projektbidraget innebar raka motsatsen. Här avgjorde representanter från landets konstnärsorganisationer och processen med ansökningshandlingar gjordes transparent och åskådlig: bidraget gavs för kostnadskrävande projekt, det var varken en välvillig allmosa eller en symbolisk hallstämpling.

Förändringar i konstlivets inre struktur efter det postmoderna skiftet på 1980-talet urholkade den tidigare konstnärsfackliga styrelsens legitimitet. En styrelse med konstnärer som intog toppositioner i konstlivet, flera med förankring vid landets konsthögskolor, kunde väljas efter att konstnärsorganisationernas nomineringsrätt till Bildkonstnärsfondens styrelse tagits bort.

Avhandlingen visar att den statliga kulturpolitikens mål, att ”motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” och ”möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse” har kommit att förstås i enlighet med konstlivets förändrade uppfattning om vad en icke-kommersiell konst är.

Ramarna för bidraget har inte ändrats sedan 1976, men ett konceptuellt och processbetonat konst- och verkbegrepp tillsammans med regeringens och konsthögskolornas satsningar på konstnärlig forskning har förändrat förståelsen för vad ett projekt är.

FAKTA
Anna Brodow Inzaina, Konstnärliga projekt & experiment. Beviljade projektbidrag ur Sveriges bildkonstnärsfond 1976-2007. Ultima Esperanza Books, 2014. 288 s. Ill.

För att kunna få ett barn behöver en kvinna ägg som kan växa och mogna. Ett av dessa ägg befruktas sedan av en spermie och bildar ett embryo. I mognadsprocessen behöver ägget gå igenom flera steg av reduktionsdelning så kallad meios. Uppstår det problem under något av dessa steg kan kvinnan bli infertil. Omkring 10-15% av alla kvinnor har problem med fertiliteten och orsaker går att finna i genetiken, miljön, ålder eller liknande.

Studier på människor nästa steg
Med hjälp av genetiskt modifierade musmodeller har nu professor Kui Lius team funnit att molekylen Greatwall kinase är mycket viktig för att mushonans ägg ska kunna slutföra första fasen och gå in i den andra meiotiska delningen under äggets mognad. När Greatwall kinase slås ut från äggen kan inte alla steg slutföras, utan äggen går istället in i en interfas med onormal DNA uppsättning samt problematiska cellcykler. Dessa problem gör att honorna blir infertila.

Professor Kui Liu anser att det är högst troligt att Greatwall kinase är viktig i den mänskliga äggmognadsprocessen. Hans grupp siktar på att utföra studier på mänskliga ägg som nästa steg. Molekylen Greatwall kinase är viktig i reglering av cellcykeln.

– Om vi upptäcker att det finns kvinnor vars ägg inte mognar på grund av för låga nivåer av Greatwall kinase, kan man injicera molekylen in i ägget och förhoppningsvis på så sätt rätta till mognadsprocessen och i slutändan kan kvinnan kanske få barn, säger professor Liu.

Dr. Kui Liu är professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet. Hans grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.

Länk till artikeln i The Journal of Cell Biology http://jcb.rupress.org/