Den kinesiska staten har under senare år experimenterat med initiativ för ökad öppenhet och medborgardeltagande i politiken. Detta har ibland skett i form av upprättandet av forum på Internet där medborgare erbjuds möjligheter att få inblick i och kommentera på lagförslag. Detta har beskrivits som en paradox av demokratiska innovationer i en odemokratisk kontext. I sin avhandling som läggs fram vid Linnéuniversitetet erbjuder statsvetaren Pontus Wallin ett nytt perspektiv på detta fenomen.

Genom att utföra en experimentstudie av ett statligt Internetforum visar Wallin att kinesiska medborgare ofta ställer sig tveksamma till deltagande. Intervjuer med deltagare visar också att de känner sig tvingade att delta på ett sätt som förvränger deras åsikter. Därmed bidrar inte dessa initiativ till information om medborgares genuina åsikter och preferenser. Snarare bidrar initiativen till att medborgare visar lojalitet gentemot staten och kommunistpartiet genom att delta i nationalistiska diskussioner. Wallin menar därför att dessa initiativ bidrar till vad han kallar för auktoritär kollaboration eller odemokratiskt samarbete.

Ett viktigt resultat av studien är att graden av auktoritär kollaboration bestäms av om medborgare tvingas registrera sin användaridentitet på nätet eller inte. Kombinationen av en allt mer intensifierad registrering av användaruppgifter på Internet och uppkomsten av dessa forum riskerar därför att stärka det odemokratiska styret i Kina.

FAKTA
Pontus Wallin kommer ursprungligen från Lund. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av docent Per Strömblad, verksam vid Linnéuniversitetet, och docent Douglas Brommesson, verksam vid Lunds universitet.

Avhandlingen “Authoritarian collaboration: Unexpected effects of open government initiatives in China” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 5 december, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal vid Linnéuniversitetet i Växjö. Fakultetsopponent är professor Jan Teorell, verksam vid Lunds universitet.

– I debatten om lärares status och villkor är en av de faktorer som lyfts fram lärarnas ökade arbetsbelastning i form av allt fler administrativa arbetsuppgifter. De anses inkräkta på undervisningen och den tid lärarna arbetar direkt med eleverna. Den ökade administrationen kan framför allt kopplas till flera olika politiska reformer som kommit de senaste tio åren, säger Johan Samuelsson.

Motsägelsefulla krav
Lärarna befinner sig mellan kravet på att ”bara” undervisa och ett allmänt system av att utkräva ansvar, något som betyder arbete med dokumentation och administration. Ambitionen att minska lärarnas administrativa arbete kan därför ses som en del av en större och delvis motsägelsefull förändring.

– Å ena sidan betonas tilliten till läraren och dennes professionalism. För att utveckla skolan ska ”läraren undervisa och inte administrera”. Å andra sidan styrs skolan av ansvarsutkrävande, externa granskningar och rapporteringar av elevernas kunskapsutveckling.

Forskningsprojektet ska fokusera på lärarnas arbete med åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Forskarna ska också analysera hur två andra reformer, fler nationella prov och betyg i årskurs 6, påverkar lärares administrativa arbete.

– Alla dessa reformer är nära sammankopplade genom att betyg och nationella prov ska utgöra underlag för analysen av elevens kunskapsutveckling.

FAKTA
Johan Samuelsson leder forskningsprojektet ”Papperspedagogen: lärares arbete med administration och dokumentation i ansvarsutkrävandets tidevarv”. Medverkar gör också Anna Brismark, lektor i historia vid Karlstads universitet, och Håkan Löfgren, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Forskningsprojektet är en jämförande studie. Tidigare så kallade kärnämnen (svenska, engelska och matematik) som alltid haft nationella prov jämförs med skolan samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Motivet till detta är att det bland de samhällsorienterande ämnena finns en tydlig ökning av administrativa uppgifter knutna till politiska reformer, exempelvis har centrala prov införts under de senaste åren. Detta motiv ligger också bakom att forskarna väljer lärare från årskurs 6 och 9. Forskningsprojektet ska vara avslutat i juni 2016.

I en nyligen publicerad studie jämför landskapsarkitekten Märit Jansson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) barns och förvaltares perspektiv på lekplatsleken. Resultaten från studien pekar mot att det är bra att låta barn delta i förvaltningen och utvecklingen av offentliga lekplatser. Särskilt intressant vore det om barns deltagande kunde ske på en mycket konkret nivå, ute på lekplatserna. Det finns en risk att de detaljrikt gestaltade lekplatserna som ofta skapas i dag är för ”färdiga” för barns skapande lek.

Barn i åldrarna 6–11 år beskrev tre aspekter av lekplatsleken som särskilt viktiga för dem: fysiska utmaningar, påverkan och platsskapande. De ville utmana sig själva med att klättra till höga höjder eller röra sig snabbt, skapa och förändra miljön fysiskt samt hitta eller skapa egna platser för exempelvis lugnare lekar.

Påverkan kan handla om att gräva djupa hål i sanden eller försöka bygga om lekredskapen, platsskapande om att hitta en mysig plats under en rutschkana eller att bygga en koja av pinnar mot en trädstam. Det visade sig att de lokala förvaltarna till stor del förstod barnens önskemål om att använda lekplatserna för fysiska utmaningar och även för platsskapande. Barnens vilja att verkligen påverka och förändra miljön uppfattades däremot inte som en del av leken på samma sätt av förvaltarna, utan mer som vandalisering.

Barnen tyckte ofta att lekplatserna i deras närmiljö skulle kunna erbjuda bättre möjligheter för dem att utmana sig själva, påverka miljön och skapa eller hitta platser. Det gällde allra tydligast de äldre barnen i studien som tyckte att lekplatserna inte var tillräckligt utmanande för dem.

Naturmiljö vid lekplatser har stor betydelse för att erbjuda såväl utmaningar som möjligheter att påverka och skapa platser. Även lekplatsernas utformning i övrigt spelar roll, liksom hur de sköts och förvaltas. Barn vill vara medskapare av platser i sin närmiljö.

Men i dag går utvecklingen ofta åt helt motsatt håll: lekplatser blir mer ”färdiga” och designade. Lekplatser riskerar därför att inte passa skolbarn lika bra som de passar förskolebarn (och kanske främst förskolebarnens föräldrar). Platserna och deras förvaltning behöver i stället utvecklas så att barn tillåts vara aktiva i att skapa och utveckla sin miljö. Barns delaktighet i utvecklingen av sina lokala lekmiljöer kan vara ett viktigt steg mot att skapa en mer barnvänlig byggd miljö.

FAKTA
Artikeln: “Children´s perspectives on playground use as basis for children´s participation in local play space management” i tidskriften Local Environment: the international journal of justice and sustainability nr 2, 2015.
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13549839.2013.857646

Märit Jansson, universitetslektor SLU, marit.jansson@slu.se tel 040-41 51 35, 070-238 85 04

Svensk offentlig förvaltning håller på att administrera ihjäl sig. IT-system gör inte saken bättre, snarare tvärtom.

– Administrationen stjäl tid från de riktiga arbetsuppgifterna, som att operera eller undervisa. Förut fanns administratörer. Nu har deras arbete lagts ut på varje anställd. Det har lett till att administrationen utförs på ett sämre sätt och samtidigt kostar mer.

Det säger Anders Ivarsson Westerberg, lektor och docent vid institutionen för samhällsvetenskaper och föreståndare för förvaltningsakademin på Södertörns högskola. Han är tillsammans med Anders Forssell, lektor vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet, aktuell med boken ”Administrationssamhället”.

Ett exempel på det nya administrationssamhället är att läkarna har tagit över uppgifter som förut utfördes av läkarsekreterare. Samtidigt har sekreteraryrket försvunnit.

– Forskning visar att många yrkeskategorier ägnar ungefär lika mycket tid åt administration som åt kärnverksamheten. Administrationen amatöriseras och blir samtidigt osynlig i statistiken, förklarar Anders Ivarsson Westerberg.

Ett annat exempel på det administrativa resursslöseriet står de interna köp- och säljsystemen för, där avdelningar inom samma organisation fakturerar varandra. I en kommun där detta undersöktes visade sig varje internfaktura kosta 466 kronor att hantera, vilket inte sällan var mer än beloppet som fakturan var på. En ren förlust, alltså.

– Alla dessa administrativa pålagor gör inte att organisationer fungerar bättre, blir mer öppna eller effektiva. Tvärtom är det rent resursslöseri, säger Anders Ivarsson Westerberg. Tyvärr verkar ingen förändring vara i sikte. Det finns en stark idé om styrning och organisering som gör att administrationen ökar. Det finns också en tro på att IT gör arbetet mer effektivt, men forskningen säger att det kan vara precis tvärtom.

Lyssna på Södertörns högskolas podd #kunskapsresan med Anders Ivarsson Westerberg.

Boken ”Administrationssamhället” ges ut av Studentlitteratur.

I en avhandling från Uppsala universitet undersöker etnologen Annie
Woube hur dessa svenskar handskas med att vara invandrare i ett annat
land och att få vardagslivet att fungera.

Tack vare den stora närvaron och genomströmningen av svenskar vid Costa del Sol har en infrastruktur av svenska institutioner, organisationer och företag etablerat sig vid Solkusten för att erbjuda olika typer av tjänster och varor till gruppen på det svenska språket. Avhandlingen Finding One’s Place undersöker hur permanent boende svenskar vid Costa del Sol skapar tillhörighet, känner sig som hemma i sitt nya hemland och finner sig tillrätta som migranter med ena benet i Spanien och det andra i Sverige.

Annie Woube visar i sin avhandling hur tillhörighet skapas över nationsgränserna genom inkorporering i det spanska samhället via arbete, släktrelationer eller sociala nätverk och genom upprätthållna band till hemlandet Sverige via återkommande resor och kommunikation. Den svenska infrastrukturen vid Costa del Sol spelar en stor roll i denna process genom att kompensera för strikt nationell tillhörighet både känslomässigt och i en praktisk vardag. Den transnationella tillhörigheten skapas samtidigt till olika platser och sammanhang som överskrider nationella gränser. Detta ger utlandssvenskarna nya referensramar där Sverige och det svenska förändras över tid och ges olika betydelser utifrån en position som invandrare i Spanien.

Avhandlingens resultat sätter nytt ljus på utlandssvenskar genom att visa att en transnationell tillhörighet skapas som handlar om att handskas med att vara invandrare i ett annat land och att få vardagslivet att fungera mellan de olika nationella sammanhang som man känner anknytning till.

– Resultaten sätter också fokus på hur invandrarskap upplevs och hur svenskarna förstår en mångkulturell samlevnad med olika nationella och etniska grupper längs Costa del Sol. Detta har användbara paralleller och relevans för den svenska dagsaktuella samhällsdebatten kring liknande frågor, säger Annie Woube, doktorand vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.

FAKTA
Avhandlingen Finding One’s Place : An Ethnological Study of Belonging among Swedish Migrants on the Costa del Sol in Spain försvaras den 5 december 2014.
Ladda ner avhandlingen i fulltext.

Filadelfiaförsamlingen bildades 1910 som Stockholms sjunde församling inom Baptistkyrkan. I samband med pingstväckelsen uteslöts församlingen 1913 och med Lewi Pethrus som frontfigur växte den på 30 år till att bli en av världens största församlingar med närmare 7 000 medlemmar. Genom att studera årsberättelser, jubileumsskrifter och annat informationsmaterial har Andreas Thörn undersökt hur församlingen berättar sin egen historia. Avhandlingen heter En framgångsrik främling – Filadelfiaförsamlingen i Stockholm – självbild i historieskrivning och verksamhet 1910-1980.

– Ett grunddrag i berättelsen är den tidiga tillväxen, som skedde under motstånd från omgivningen. Den bilden lever kvar långt efter att tillväxten avstannat och omgivningen kritik avtagit. Jag tror det kan förklaras av att tillväxten och motståndet var så centrala för gruppens identitet, att en förändring av den bilden hade kunnat sätta deras världsbild i gungning och ifrågasätta deras existens.

Motsättning
Det finns en motsättning mellan hur historien har berättats inom församlingen och hur utvecklingen kan ses med andra ögon. Församlingen såg sig som en främling i det svenska samhället men byggde ändå sin egen, stora och pampiga, kyrka i Stockholm, arkitektoniskt uppmärksammad och med plats för 4000 personer då Sveriges största samlingslokal. Kyrkobyggnaden blev en symbol för församlingens framgångssaga och bekräftade tidens skötsamhetsideal, som församlingen också betonade med värden som plikttrogenhet, arbetsamhet, ekonomisk styrka och annat.

– Historia byggs inte bara av det som hänt. I sin egen berättelse väljer man och styrs av sina egna värden och ideal men även av det som i tiden anses centralt och viktigt och håller fast vid ett perspektiv, som omgivningen accepterar. Inom gruppen framstår det som sant och riktigt och i Filadelfiaförsamlingens fall har den egna berättelsen om historien fungerat nedtonande för de förändringar som församlingens utveckling medförde.

Andreas Thörn delar in de strategier, som utvecklas för att hålla samman gruppens självbild när tiderna förändras, i två huvudområden. Dels hur man förhåller sig till förändringar som församlingen själv skapat, dels till det församlingen inte rådde över själv.

Strategier
I det första fallet talar han om verksamheten som en del av världsbilden som handlade om mission och om verksamheten kunde knytas till bibeln. Vidare betonas kontinuiteten där självbilden präglades av den expansiva fasen, en bild som fanns kvar även när tillväxten avtagit. Det tredje är tystnaden kring problem och sådant som inte passade in i självbilden.

När det gällde strategier i förhållande till processer utanför församlings kontroll ser Thörn fyra strategier. Omvärldens kritik skapar ett martyrskap, som används som positivt laddat för gruppen. Parallellt med det beskrivs församlingen som en respektabel medborgare, en mer samhällsanpassad identitet. En tredje strategi är att beskriva sig som en sanningsbärare och företrädare av kristen tro i tider när samhällets makthavare syntes sträva efter en sekularisering. Den fjärde strategin var att framställa den sociala verksamheten som ett andligt komplement till det stat och kommun kunde erbjuda.

Seglivad historia
Den historiska berättelse Filadelfiaförsamlingen skapade utifrån de inledande årens expansion levde kvar ända till slutet av den period Andreas Thörn studerat. Han kopplar det bland annat till det stora inflytande Lewi Pethrus hade över församlingen. Han kallades som församlingens föreståndare redan 1911 och blev kvar i nästan 50 år.

– Han var tillsammans med andra, som varit med i församlingens tidiga skede, en stark anledning till att självbilden blev kvar. Det är svårt att förändra den så länge dessa inflytelserika personer finns kvar. Det är först under det sista decenniet, fram till 1980, av den period jag studerat som man kan se att beskrivningen av den egna historien förändras. Under 1970- och 1980-talen började även den framgångssaga som berättats om det svenska välfärdssamhället att ifrågasättas och berättas på ett devis nytt sätt.

En central roll har här identiteter knutna till sådant de har läst och skrivit tidigare i livet. Detta framhåller Annika Norlund Shaswar i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet.

Läsa och skriva
Intervjuer och klassrumsobservationer har utförts med fem sfi-studerande kurder. De frågor som har undersökts är: Vad har sfi-studerande läst och skrivit tidigare i livet och vad läser och skriver de i dag? Hur ser sambanden ut mellan vad de läser och skriver i sina vardagsliv och inom sfi-utbildningen? Vad har de sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande?

Analyserna visar att i deltagarnas vardagsliv utanför sfi-studierna deltar de både i vardagligt läsande och skrivande som de själva tar initiativ till och styr över, och i läsande och skrivande som är utformat och styrt exempelvis av deras hyresvärd, bank eller försäkringsbolag. Dessa två typer av läsande och skrivande påverkar varandra och kan inte ses som tydligt åtskilda.

Vardag och studier
Även i klassrummet läser och skriver de studerande sådant som hör till vardagslivet utanför sfi. Ibland när de läser och skriver texter som har med vardagslivet att göra verkar läsandet och skrivandet inte påverkas av att det äger rum i sfi-klassrummet. Vid andra tillfällen händer att det vardagliga läsandet och skrivandet förs in i sfi-utbildningen, även om detta är svårt. En konflikt kan uppstå mellan den formella undervisningssituationen och deltagarnas försök att föra in sina erfarenheter från vardagslivet.

Ett exempel kan hämtas från en provgenomgång där man går igenom hur man skriver ett meddelande. Här utgår en av studiens deltagare från sina egna erfarenheter av att skriva textmeddelanden med mobiltelefonen medan läraren vill att de studerande ska inrikta sig på att skriva så att de kan få ett godkänt resultat på sfi-provet.

För att det vardagliga läsandet och skrivandet ska kunna ingå i sfi-studierna måste det förändras så mycket att det blir något helt annat än det var tidigare. Däremot går det ibland att dra nytta av vissa delar av det vardagliga läsandet och skrivandet. Om deltagarna i vardagslivet till exempel brukar samarbeta eller förstå ord utifrån sitt sammanhang när de läser och skriver så kan de ha nytta av detta även i sfi-studierna.

FAKTA
Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 10.15, Humanisthuset, Hörsal G, Umeå universitet. Opponent är Rita Hvistedahl, professor, Institutt for laererutdanning och skoleforskning, Universitetet i Oslo.

Avhandlingen Skriftbruk i vardagsliv och sfi-utbildning: En studie av fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker finns publicerad digitalt.