För ett sekel sedan var också gränsområdet mellan Österrike, Slovenien och Ungern präglat av småskaligt jordbruk med små skogsområden. Det småskaliga jordbruket i Österrike och Slovenien finns i stor utsträckning kvar, medan det Ungerska hamnade däremot på andra sidan järnridån efter andra världskriget. Jordbruk lades ner och gränstrakterna avfolkades varför landskapet idag främst består av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar. Samtliga områden skiljer sig dock från varandra när det kommer till mångfald.
– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Mångfalden för växter var däremot högre i Ungern som ett resultat av att både typiska gräsmarksarter från den tidigare markanvändningen och typiska skogsarter från dagens markanvändning fortfarande lever sida vid sida.
– Den höga artrikedomen av växter i det ungerska området kommer sannolikt att minska i framtiden vartefter de typiska växterna från det öppnare landskapet försvinner, säger Sara Cousins. Andelen typiska skogsarter kan däremot öka och andra organismgrupper, som exempelvis mossor och svampar, kan gynnas av att skogen blir äldre.
Skillnaden mellan hur länderna använt marken och hur detta påverkat den biologiska mångfalden ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.
– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins.
Studiens resultat visar varför kunskap om landskapshistoria behövs för att förstå dagens biologiska mångfald.
– För att kunna utforma bevarandestrategier på olika platser i världen är det är avgörande att vi förstår både historiska och nuvarande ekologiska och socioekonomiska processer, säger Sara Cousins.
Kort fakta om området
Innan första världskrigets utbrott för 100 år sedan tillhörde området samma rike (dubbelmonarkin Österrike-Ungern). Området delades upp efter första världskriget och kom efter andra världskriget att hamna under olika politiska styren, Österrike tillhörde västmakterna med privat ägande och marknadsekonomi, Ungern östblocket där egendom konfiskerades och planekonomi infördes och Slovenien kom att ingå i det forna Jugoslavien med fortsatt privat ägande i vissa områden och en ”mjukare” form av socialism jämfört med Ungern.
Idag är järnridån mellan Ungern och de övriga länderna borta då alla tre länder är medlemmar av den Europeiska unionen.
Om studien
Få studier har lyckats undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av olika politiska system eftersom det är svårt att hitta områden som har samma naturgivna och kulturella förutsättningar och historia men olika typer av politiskt styre. Ett sådant område är just gränstrakterna mellan Österrike, Slovenien och Ungern eftersom området splittrades upp mellan länderna efter första världskriget.
Studien undersökte hur historisk och nutida markanvändning påverkat två olika organism-grupper: fåglar och växter. En historisk karta från 1910 och nutida satellitdata användes för att avgränsa markanvändning inom tre 10-kilometertransekter som utgår från den punkt där de tre länderna möts.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och universitetet i Maribor i Slovenien.
Produkter från skogen är av stor vikt för Sveriges ekonomi och bidrar starkt till export och lokala arbetstillfällen. I en allt hårdare konkurrens från länder med snabbare tillväxt i skogen och med lägre arbetskostnad behöver svensk industri hitta nya värden och biprodukter från skogsråvaran. Ved består till cirka 25 procent av lignin som till stor del går till spillo vid tillverkning av kemisk massa. Hur kan vi i framtida bioraffinaderier istället ta tillvara på och vidareförädla lignincellulosa till nya högvärdiga produkter som t ex ”gröna” nano-kolfiber? Sådana skulle bland annat kunna användas som kompositmaterial, brandresistenta värmematerial i kläder eller som renare av miljöfarliga heta gaser.
Det har visat sig att poppel och salix är lovande snabbväxande arter i Sverige för produktion av biomassa. Hur kan man mäta och förutse mängden av biomassa som produceras i skogen under en viss tid så att man kan möta de ökande behoven av energi i Sverige? Idag beslutade Formas forskarråd att bevilja 85 miljoner kronor till 21 projekt som bland annat studerar dessa frågor.
– Svensk skogsindustri behöver ställa om från traditionell produktion av virkesråvara och massa till en mer varierad och hållbar produktion av biobaserade produkter, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. Det har kommit in flera spännande idéer och ansökningar och det känns väldigt roligt att vi kan göra den här stora satsningen.
Lista på de projekt som beviljats medel (länk till hemsidan)
FAKTA
Bakgrund: Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa för perioden 2014-2016. I samband med det tog Formas fram ett program för utlysningar om skogsråvaror och biomassa, och detta var den första utlysningen i en serie av planerade utlysningar. Inriktningen har varit hållbar primärproduktion, nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi.
– Målet har varit att ta fram ett ramverk som kan göra det möjligt att hitta en balans mellan en billigare, effektivare och miljövänlig offentlig verksamhet, säger Hannu Larsson, forskare i informatik vid Örebro universitet.
Inom informatiken ses datorer och annan teknik som till exempel internet som verktyg och forskningens grundtanke är att förändra människors vardag. Hannu Larsson har undersökt hur kommuner och landsting arbetar och han har följt utvecklingen kring e-förvaltning det vill säga IT i offentlig verksamhet.
Påverkar alla
– Hur IT används inom offentlig sektor påverkar oss alla på många olika sätt. Om du till exempel hamnar på akuten så vill du att de ska veta om du är känslig mot någon speciell medicin eller att du tidigare sökt vård för något som kan påverka den situation du är i nu.
– Samtidigt vill du kanske inte att hela sjukvården ska ha tillgång till alla dina sjukdomar och krämpor. Det är en avvägning mellan effektivitet och integritet, säger Hannu Larsson.
– Inom offentlig verksamhet måste man vara medveten om vilka avvägningar man gör. I det här fallet mellan effektivitet och integritet. Men det handlar till exempel även om ekonomi och att avväga mellan gemensamma och enskilda mål.
Hannu Larssons syfte har varit att förstå svårigheterna med planering och användning av IT i offentlig verksamhet och han har tagit fram ett ramverk som belyser olika delar av dessa svårigheter. Målet har varit att det ska bli tydligt vad som prioriteras och vad som väljs bort.
En bit på väg
– Då kan man undvika att till exempel miljöfrågor hamnar i skymundan. Inom exempelvis sjukvården har man kommit en bit på väg men i stor utsträckning har varje kommun, landsting och myndighet sina egna IT-system som inte kan samverka med varandra. Bristen på samverkan gör att det blir dyrt och ineffektivt och dessutom belastar det miljön och gör det krångligt för medborgaren.
I tidigare forskning har fokus ofta varit på effektivitet. Men Hannu Larsson har fokuserat på hållbarhet för att det ska vara möjligt att se om IT faktiskt stödjer de offentliga mål och värden som finns.
– Vi kan alltså inte räkna med att vi kommer få en offentlig verksamhet där IT gör att det kostar lite pengar, går jättefort, sparar på miljön och gör att allting fungerar precis som alla vill. Hållbarhet handlar inte om att allt ska fungera perfekt utan att man kan besluta vad som är viktigast just nu, samtidigt som vi inte vill sätta käppar i hjulet för vad vi kan vilja åstadkomma i framtiden.
Se en video där Hannu Larsson berätta mer om sin forskning.
Kläder och andra produkter som lanserats som luktfria och antiseptiska
har debatterats en längre tid. Anledningen till det är de ämnen som
dessa produkter behandlats med. Här ingår bland annat bakteriedödande
silverjoner som enligt bland annat Kemikalieinspektionen kan skada
arvsmassan, fortplantningen och embryoutvecklingen hos olika organismer.
Mikael Hedenqvist, professor i polymera material vid KTH, berättar att han tillsammans med biträdande universitetslektorn Richard Olsson och doktoranden Rickard Andersson tagit fram nya antimikrobiella fibrer och trådar.
– Vi använder oss av en tillverkningsprocess som kallas för elektrospinning, som ger en väldigt tunn tråd med en tjocklek som är av storleksordningen en hundradel av ett hårstrå, säger Mikael Hedenqvist.
Han fortsätter att berätta att trådens tjocklek spelar roll. Ju tunnare tråd, desto mer kontaktyta får man mellan tråden och omgivningen, vilket borgar för effektivare ”sanering” av bakterier.
Mer komplex och vetenskapligt beskrivet kan olika trådnätverksstrukturer genereras. Tråden kan till exempel bilda ett slumpvist nätverk, likt en så kallad non-woven matta eller likriktas med alla tråddelarna i samma riktning.
Tråden är biokompatibel, seg och som sagt antiseptiska. Att den är antibakteriell beror på att tråden har spunnits från en lösning innehållandes själva trådmaterialet samt ämnet som finns i vissa rödalger.
– Det verksamma ämnet är helt lösligt och jämt fördelat inuti tråden. Det bildas inga klumpar eller ojämnheter som kan uppstå när till exempel silverbaserade partiklar används. Det är bra eftersom dessa partiklar påverkar trådens mekaniska egenskaper negativt. Denna lösning är alltså en bra ersättare till partikelbaserade antimikrobiella ämnen, säger Mikael Hedenqvist.
Hur är det med användningsområden då? Mikael Hedenqvist nämner kompresser, bandage, plåster och antibakteriella kläder som några exempel.
– Vi har även en lite vildare idé om att klä inredning på sjukhus med väv gjord av trådarna. Detta då sjukhus hela tiden strävar efter att ha en så antiseptisk miljö som möjligt. Men där är vi inte ännu, säger Mikael Hedenqvist.
Användningsområden inom sjukvården är dock en god idé eftersom det verksamma antiseptiska ämnet hos rödalger har visat sig ta kål på 99,99 procent av bakterietypen gula stafylokocker. Det är bra eftersom dessa bakterier är den vanligaste orsaken i sjukhusmiljö till hud- och sårinfektioner, matförgiftning och i värsta fall till exempel infektion i hjärtklaffarna.
Vad är då tråden gjort av?
– Den består av två olika typer av plaster. Värt att nämna är som sagt att plasterna är biokompatibla, och att de i sig tidigare ingått i olika kroppsnära applikationer.
Han tillägger att ytterligare en tänkbar framtida applikation skulle kunna vara filter som exempelvis skulle kunna användas för att rena till exempel inomhusluft.
Den nya studien involverar fler än 20 000 ungdomar mellan 12 och 19 år från Uppsala län. Resultaten visar att ungdomar som rapporterat om sömnstörningar och ungdomar som återkommande får kort nattsömn (mindre än sju timmar per natt) löpte ökad risk för försämrade studieresultat i skolan.
Studien har letts av forskaren Christian Benedict och doktoranden Olga Titova vid institutionen för neurovetenskap. Resultaten talar för att sömn kan spela en viktig roll för ungdomars presterande i skolan.
– En annan viktig upptäckt i vår studie är att ungefär 30 procent av ungdomarna rapporterade regelbundna sömnproblem. Liknande observationer har gjorts i andra studier med ungdomar, vilket indikerar att sömnproblem bland ungdomar har nått epidemisk nivå i vårt moderna samhälle, säger Christian Benedict.
Titova OE et al. Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents. Sleep Medicine (in press).
Den utförda forskningen och forskarna stöds huvudsakligen av svenska Hjärnfonden och Novo Nordisk Fonden.
– Man har ansett att ett känselintryck, som att röra vid ett enkelt objekt, aktiverar bara en mycket liten del av hjärnbarken. Våra fynd visar däremot att den del som aktiveras troligen är mycket större. Och sammanställningen av intrycken börjar redan i hjärnstammen, säger neuroforskaren Henrik Jörntell i Lund.
Enligt kollegan Fredrik Bengtsson, som också deltagit i arbetet, är detta den första studie som visar hur sammansatta känselintryck från huden kodas i hjärnan på cellnivå.
– Våra fynd har gett oss en ny nyckel till förståelsen av hur hudens känsel bearbetas och kommuniceras till hjärnan, menar han.
Lundaforskarna har i ett samarbete med forskare i Paris studerat hur enskilda nervceller tar emot information från huden. Till hjälp har man haft en så kallad haptisk display*, som på ett kontrollerat sätt kunnat överföra intryck av rullande respektive glidande rörelser och av att en kontakt skapas respektive upphör. Just rörelserna visar sig vara avgörande för känselintrycket, något som man tidigare inte haft de tekniska möjligheterna att studera.
Den svensk-franska forskargruppens fynd har publicerats i den ansedda tidskriften Neuron. Arbetet är grundat på djurförsök och är i första hand att se som grundforskning, vars mål är att öka kunskapen om hjärnans funktion. Men den har också tänkbara tillämpningar.
– Vanliga hand- och armproteser ger ingen återkoppling och därför ingen känsla av att vara en ”riktig” hand eller arm. Nu finns det dock avancerade nya proteser med sensorer som ska ge information till den amputerade armen. Vår forskning skulle kunna bidra till den vidare utvecklingen av sådana sensorer, menar Henrik Jörntell.
De nya rönen kan också ha bäring på psykiatriska sjukdomar och hjärnsjukdomar som stroke och Parkinsons sjukdom. Här är det värdefullt med detaljerad kunskap om hur hjärnan och dess olika delar bearbetar information och skapar en bild av till exempel en känselupplevelse.
– Om vi vet hur det ser ut i en frisk hjärna kan vi jämföra det med hur det ser ut vid olika sjukdomstillstånd. Då kan vi hjälpa hjärnan att återfå en mer normal funktion, hoppas Henrik Jörntell.
FAKTA
Forskningsfynden har publicerats i tidskriften Neuron, http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273%2814%2900649-7.
Fotnot: Haptik är läran om effekterna av beröring och kroppsrörelser. En haptisk display överför information genom att påverka känseln.
I en högautomatiserad produktionslina i den tillverkande industrin är det viktigt med både tillförlitlighet och låga driftskostnader. Systemen är ofta utformade för att klara flera års oavbruten drift. Men likt våra leder i kroppen slits också en robots leder ut med tiden. Oplanerade stopp i produktionen kostar mycket pengar och den robottillverkare som kan utlova en störningsfri drift till låga kostnader har därför en stor konkurrensfördel.
När en robotled börjar bli sliten påverkar det friktionen mellan de mekaniska delarna i leden. André Carvalho Bittencourt har därför specialstuderat just friktionen och byggt upp en friktionsmodell.
– Slitage i en led påverkar naturligtvis friktionen, men det gör också temperaturen och hur stor last roboten hanterar. Med den friktionsmodell jag har tagit fram och testat i många tusen experiment kan vi göra beräkningar av hur stort slitaget är, även vid stora variationer i last och temperatur, säger André Carvalho Bittencourt,
En annan, enklare variant, som inte kräver någon friktionsmodell, är att ta tillvara data från en arbetande, felfri robot under lång tid och sedan jämföra alla mätdata med den.
– Det är en enkel metod som dock bara fungerar om roboten gör samma rörelse hela tiden, om uppgifterna är repetitiva. Tester kan sedan göras när roboten annars skulle stått stilla, till exempel mellan två skift, säger han.
André Carvalho Bittencourt har också undersökt hur små felen kan vara innan de upptäcks och hur stor risken är att det istället handlar om en naturlig variation i friktionen.
Eftersom metoderna är så känsliga och upptäcker slitage flera veckor eller till och med månader innan roboten havererar kan diagnossystemet kopplas in när helst det passar i produktionen och servicen kan sedan planeras med god framförhållning. Metoderna är också generella och kan användas för många andra typer av mekaniska och roterande system.
FAKTA
Forskningen har han drivit i nära samarbete med ABB Corporate Research inom Linköping Center for Sensor Informatics and Control, LINK-SIC – ett Vinnova-finansierat excellens-centrum vid Linköpings universitet.
André Carvalho Bittencourt försvarar sin avhandling den 26 september 2014 . Modeling and Diagnosis of Friction and Wear in Industrial Robots. Institutionen för Systemteknik, Linköpings universitet, 2014.
De flesta som deltog i studien hade övervägande positiva erfarenheter med att vara ”ute” som transvestit på jobbet. Många angav att de fått stöd och uppmuntran från kollegor, även om de i vissa fall också upplevt negativa reaktioner.
– Medan några få kollegor vill försvara könsordningen när den utmanas bidrar flertalet positiva kollegor till att luckra upp könsordningen ytterligare och till att göra fler genusuttryck möjliga, säger Torkild Thanem, professor vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.
Studiens resultat visar således att deltagarnas transvestism utmanar både könsstereotyperna och könsdualismen.
– Transvestiter som är ”ute”, det vill säga öppna med sin transvestism, finner det mindre relevant att passera som kvinnor än vad som tidigare antagits, vilket kan vara en bidragande faktor till att acceptansen för olika genusuttryck blir större, säger Torkild Thanem.
I studien, som baseras på deltagande observation och intervjuer med ett tiotal personer, framkom att de flesta kombinerar feminina, maskulina och genusneutrala beteenden och egenskaper på sätt som gör att de blir mer synliga som transpersoner.
– Hellre än att slaviskt följa eller medvetet överdriva kvinnliga könsstereotyper är det många som underdriver könsstereotypernas betydelse, säger Torkild Thanem.
FAKTA
Studien Just doing gender? Transvestism and the power of underdoing gender in everyday life and work är publicerad i tidskriften Organization: The Critical Journal of Organization, Theory and Society.
Artikeln på ResearchGate
Artikeln i “Organization: The Critical Journal of Organization, Theory and Society”
I alla organismer som består av mer än en cell, har varje cell specifika funktioner och sin egen identitet. För att en organism ska fungera är det riktigt viktigt att varje cell minns sin identitet. Levercellen måste förbli en levercell och neuronen ett neuron. Också när cellen delar sig behöver dottercellen ärva de funktionella egenskaperna hos modercellen. Detta minne är inte kodad i DNA:t självt, utan snarare i de proteiner som binder till DNA och bestämmer dess tredimensionella struktur.
I dag känner vi till många av de proteiner som är involverade i regleringen av cellulärt minne, men vi vet väldigt lite om hur de hittar rätt längs våra kromosomer.
Philge Philip har i sin avhandling utvunnit information ur de enorma mängder data som finns tillgänglig med bananfluga som modellsystem. Han har utvecklat beräkningsmetoder vilka han har använt för att studera hur två mycket viktiga proteinkomponenter i detta maskineri hittar rätt längs kromosomerna. Tekniken kallas ”datamining” och är verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora datamängder.
– Mina beräkningar visar hur ett av dessa proteiner som kallas CBP, vilket är absolut nödvändigt för överlevnaden av varje cell i både människor och flugor, finner sitt mål under processen genom att binda till två andra proteiner med DNA-bindande kapacitet, säger Philge Philip.
Studier av ett annat viktigt proteinkomplex, som kallas MSL-komplexet, visar DNA-sekvensens roll i proteinkomplexets målsökande. Philges doktorsarbete visar också att MSL-komplex, i motsats till tidigare förväntningar, inte är ensamma om att reglera ett specifikt minne längs X-kromosomen.
De flesta av dessa proteiner är mycket lika hos ett brett spektrum av organismer, såsom maskar, flugor och människor. I själva verket kan en förlust av funktioner av vissa av dessa gener i mänskliga celler räddas genom införandet av motsvarande flug-gen.
Om minnessystem inte fungerar korrekt när stamceller ska differentieras till olika celltyper, kan allvarliga utvecklingsproblem uppstå. Om minnet hos en differentierad cell är skadat kan tumörer utvecklas.
– Att förstå hur proteiner som reglerar cellminne hittar rätt är viktigt om vi ska lyckas utveckla läkemedel som kan mildra de allvarliga konsekvenserna av störningar i cellidentitet eller om vi vill skräddarsy stamceller efter våra behov, säger Philge Philip.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
FAKTA
Fredagen den 3 oktober försvarar Philge Philip, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Mining DNA elements involved in targeting of chromatin modifiers. Svensk titel: Hur hittar kromatinmodifierare rätt längs kromosomerna? Disputationen äger rum klockan 9.00 I Sal E 04, UNOD R1, NUS – Norrlands universitetssjukhus.Fakultetsopponent är Professor Stein Aerts, Institutionen för humangenetik, Katholieke universitet Leuven.
Philge Philip kommer från Kerala i Indien. Han gjorde sin Master i Bioinformatik vid S.R.M Arts and Science College, Chennai, Indien 2006.
Resultatet kommer från en studie av forskare från Göteborgs universitet som
publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal
Society B.Klimatförändringarna fortsätter att eskalera till följd av att mängden växthusgaser i atmosfären ökar. Växthuseffekten leder inte bara till höjd medeltemperatur utan också till mer extrema väderförhållanden, såsom till exempel kraftiga värmeböljor.
Till skillnad från fåglar och däggdjur är fiskar växelvarma vilket betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Fiskar som lever vid olika temperaturer kan till stor del göra det för att de lyckats optimera sina kroppsfunktioner till just den temperatur som de befinner sig i. När den omgivande temperaturen förändras kan därför förhållandet rubbas.
– Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på huruvida olika arter kommer att överleva en ökning i temperatur eller inte. Vi var intresserade av att undersöka hur arter som klarar sig lyckas med det, hur lång tid det tar, och hur djuren begränsas under anpassningsperioden, säger Erik Sandblom forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
I det publicerade försöket simulerade forskarna en tillfällig värmebölja och följde sedan hur fysiologin i den vanligt förekommande bottenlevande marina fiskarten rötsimpa påverkades. Resultaten visar att under värmeböljans första vecka var djuren kraftigt begränsade och var tvungna att prioritera bort energikrävande processer som att äta eller simma för att kunna överleva.
– Under de första veckorna vid en plötslig uppvärmning är fiskarna trots att de överlever sårbara för händelser som de annars skulle klara utan problem. Att under den här perioden utsättas för ytterligare utmaningar som att fly från en fiende eller överleva en sjukdom kan bli förödande.
Försöket pågick i åtta veckor och resultaten visar att den fysiologiska belastningen minskar för varje vecka som går då fiskarna gradvis lyckas ställa om sina kroppsfunktioner och optimera dem till den nya miljön. Vidare visar resultaten att ”kostnaden” för djuren är starkt relaterad till hur lång tid det tar att anpassa sig. I en varmare och mer variabel framtid är det därför troligen inte bara viktigt att kunna anpassa sig utan även att kunna göra det snabbt.
Forskning har genomförts i samarbete med kollegorna: Michael Axelsson, Albin Gräns och Henrik Seth vid Göteborgs universitet.
Det visar en avhandling av Henriette Cederlöf, doktorand i litteraturvetenskap på Södertörns högskola och i slaviska språk på Stockholms universitet. Avhandlingen bygger på analyser av tre romaner av Arkadij och Boris Strugatskij, samt ett par filmer baserade på två av romanerna.*) Romanerna och filmerna ger tillsammans en karta över denna tidsperiod.
– I avhandlingen koncentrerar jag mig framför allt på hur representationen av rummet och hjälten gradvis förändras, säger Henriette Cederlöf. Denna förändring återspeglar det skifte som ägde rum i sovjetisk kultur mellan 1960 och 1970-tal. 1960-talet kännetecknades av en tro på framtiden, inte minst på teknikens och det rationella förnuftets möjligheter. Mot slutet av årtiondet hade förhoppningarna emellertid kommit på skam och förbytts i eskapism och ett intresse för alla former av irrationella fenomen.
Romanerna kom ut i början av 1970-talet och ger en bild av de attityder som låg i tiden alldeles när paradigmskiftet inleddes. Här finns fantasier om ett ouppnåeligt väst, och hjältarna är inte längre vetenskapsmän, utan vanliga människor som inte riktigt förstår vad det är som händer omkring dem.
Ett återkommande inslag i romanerna är att barn eller ungdomar framställs som främmande och skrämmande för den äldre generationen.
– De förkroppsligar det begynnande 70-talets osäkerhet om framtiden, säger Henriette Cederlöf.
Filmerna kom mot slutet av 1970-talet, när det kulturella paradigmskiftet pågått i några år. I filmerna ser man hur vissa företeelser har utvecklats, exempelvis den knoppande sovjetiska konsumtionskulturen och den religiöst färgade upphöjelsen av konsten.
*) Avhandlingen bygger på analyser av romanerna Inspector Glebsky’s
Puzzle (1970), The Kid (1971), Roadside Picnic (1972) och filmerna Dead
Mountaineer’s Hotel (Grigori Kromanov, 1979) och Stalker (Andrej
Tarkovskij, 1980).
FAKTAHenriette Cederlöf har genomfört sina doktorandstudier i litteratur vid Institutionen för kultur och lärande och BEEGS (Baltic and East European Graduate School) på Södertörns högskola, samt vid Slaviska institutionen på Stockholms universitet. Disputationen äger rum den 27 september på Stockholms universitet.
Eldrivna fordon är en högaktuell fråga för att växla ut bensin och diesel som drivmedel.
– Dagens batterier har begränsad prestanda och höga kostnader. Det är det största hindret för att vi ska kunna köra våra bilar fullt ut på el, säger Joakim Bäckström, docent vid Mittuniversitetet.
I projektet kommer man att studera hur prestandan hos litiumjonbatterier kan förbättras på ett kostnadseffektivt sätt. Tekniken går ut på att använda kisel och grafen vid tillverkningen. Man kommer att tillverka kompositanoder av kisel och grafen för att öka energitätheten i litiumjonbatterier. Resultaten ska enkelt kunna skalas upp till industriell produktion och komma marknaden tillgodo på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är skapa batterier med högre kapacitet än dagens och som dessutom är miljövänliga och billigare.
– KTH har lång erfarenhet av forskning på litiumjonbatterier och goda testmiljöer, därför känns det extra bra att vi kan samarbeta med dem i projektet, säger Joakim Bäckström.
Joakim Bäckström är glad över beslutet och tycker det är extra roligt att projektet har en lokal förankring i Vesta Si i Ljungaverk.
– Det är väldigt glädjande att det finns så vetenskapliga och högteknologiska företag i vår närhet, säger Bäckström. Projektet kommer att genomföras med en doktorand vid Mittuniversitetet och en industridoktorand vid Vesta Si. Dessutom kommer vi att anlita en gästprofessor.
FAKTA
Vid Mittuniversitetet pågår ett flertal forskningsprojekt i ämnet materialfysik som riktar sig mot energilagring. Detta forskningsprojekt förstärker den miljön och det finns många synergieffekter som kan uppnås. Sedan tidigare drivs projekten KEPS, COAT, Papperssolceller och MODULIT som också syftar till att utveckla tekniker för energilagring och nya funktioner.
Projektet finansieras av Energimyndigheten med totalt 7,7 miljoner kronor.
I Sverige framhålls att det är viktigt, både för rättssäkerheten och för demokratin, att allmänheten kan förstå både lagtexter och andra myndighetstexter. Svenska myndigheter har därför länge bedrivit olika former av klarspråksarbete – alltså arbete för att göra texterna mer begripliga. Men sedan vårt inträde i EU skrivs många offentliga texter, inklusive lagtexter, i EU och översätts sedan till svenska.
– Trots att strävan efter klarspråk gäller även svenskspråkiga EU-texter, har översättningarna länge kritiserats för att vara snåriga och svårlästa jämfört med motsvarande svenska texter. Det faktum att texterna är översatta, och därför måste följa en förlaga som inte alltid är klarspråkligt skriven, har länge framhållits som skäl till det, säger Saga Bendegard.
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen studerar vilka hinder och möjligheter klarspråksarbetet möter i samband med att texterna översätts. Undersökningen förenar översättningsvetenskap och klarspråksforskning. Resultaten visar att flera av de klarspråkshinder som finns inte kan kopplas till det faktum att texterna är just översättningar.
– Svårigheterna handlar om till exempel behovet av att ta hänsyn till flera parallella textversioner och att texten under lagstiftningsprocessens gång ska läsas av många olika mottagare. Texterna anpassas därför ofta efter dessa mottagares behov och efter vilket syfte de har med att läsa texten. Det innebär att texten inte nödvändigtvis är anpassad efter behoven hos de läsare som sedan möter texten när den är klar, säger Saga Bendegard.
Dessutom visar undersökningen att själva begreppet klarspråk tycks ges en delvis annan innebörd vid de översättningsenheter som studerats, till följd av de speciella arbetsförutsättningar och krav på texterna som finns i den egna verksamheten. Det finns också tecken på att en sådan anpassning till lokala förutsättningar i praktiken görs även i svenska sammanhang.
– För att kunna vidareutveckla klarspråksarbetet för EU-texterna men även nationellt, behövs därför en förnyad diskussion om vad klarspråk egentligen innebär idag. Vad gör olika sorters texter begripliga för olika människor i olika situationer? Klarspråksbegreppet behöver både nyanseras och konkretiseras för att fungera som verktyg inom skilda typer av verksamheter, säger Saga Bendegard.
FAKTA
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen försvaras den 26 september. Läs avhandlingen digitalt.
3D-maskinen, Cerafab 7500 från Lithoz GmbH i Österrike baseras på stereolitografi och är den enda maskinen på marknaden med dokumenterad förmåga att åstadkomma materialegenskaper jämförbara med vad konventionella tillverkningstekniker för keramer ger. Detta öppnar möjligheter att direkt använda 3D-formade komponenter i applikationer med höga materialkrav.
Tekniken ger möjlighet att tillverka mindre detaljer med unik design, hög precision, hög ytfinhet och hög grad av materialhomogenitet, en förutsättning för goda mekaniska och/eller andra materialspecifika egenskaper.
Komponenter byggs upp skiktvis genom spridning av 25-100 µm tunna lager av en keramisk pulversuspension baserad på fotopolymer som härdas via maskad LED-belysning med specifik våglängd. De formade komponenterna värmebehandlas sedan för att driva av det polymera materialet och därefter sintras de till full täthet.
I dagsläget kan komponenter av aluminium-oxid, zirkoniumoxid och hydroxyapatit tillverkas och målsättningen är att utveckla och anpassa tekniken även för andra keramiska material.
– ForskarFredag är till för alla som funderar över vad forskare egentligen håller på med. Stora, små, tonåringar, pensionärer, skolklasser och familjer – det finns något för alla, säger Lotta Tomasson, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, som koordinerar ForskarFredag i Sverige.
Aktiviteterna ger allmänheten möjlighet att träffa forskare och att på roliga och annorlunda sätt ta reda på hur forskning och vetenskap påverkar våra liv. Samtliga evenemang är gratis och öppna för alla.
Som en del av vetenskapsfesten anordnas tävlingen Forskar Grand Prix i Borås, Göteborg, Karlshamn, Lund, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan och Västerås. I tävlingen får forskare presentera sin forskning på bara fyra minuter. Publiken och en expertjury korar tillsammans vinnaren. De nio vinnarna går vidare till riksfinal i Stockholm den 25 november.
En annan del av ForskarFredag är massexperimentet Grönsaksförsöket, där tusentals elever från Trelleborg i söder till Kiruna i norr hjälper forskare att ta reda på hur mycket frukt och grönt barn och unga i Sverige äter.
– I försöket får eleverna delta i riktig forskning, samtidigt som de lär sig mer om matens innehåll och betydelse för hälsa och miljö, säger Lotta Tomasson. European Researchers’ Night äger rum den sista fredagen i september varje år. Förra året hade evenemangen i Europa sammanlagt över 1,2 miljoner besökare. I år firas ForskarFredag i Blekinge, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Skövde, Stenungsund, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Värnamo, Västerås, Öland och Örnsköldsvik.
ForskarFredag och Forskar Grand Prix arrangeras av lärosäten, science centers, kommuner och landsting. Evenemangen samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomförs med stöd av AFA Försäkring, AkzoNobel, Formas, Forte, IKEM, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Kungl. Vitterhetsakademien, Livsmedelsverket, SULF, Naturvetarna, Teknikföretagen, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
För mer information besök www.forskarfredag.se
Ungefär en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning drabbas någon gång av högt blodtryck. Hos såväl kvinnor som män är högt blodtryck en av de vanligaste orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat 40 825 patienter som fått behandling för högt blodtryck inom primärvården. Avhandlingen visar att kvinnor och män ordineras olika blodtryckssänkande läkemedel.
Kvinnor når också i lägre utsträckning än män det generella behandlingsmålet om ett blodtryck lägre än 140/90 mm Hg, vilket utgör gränsen för ett skadligt högt blodtryck.
Enligt avhandlingen ordineras kvinnor oftare vattendrivande läkemedel, medan männen får blodtryckssänkande ACE-hämmare (som påverkar ett enzym som finns i njuren).
– Patienter med högt blodtryck som också har diabetes är enligt internationella riktlinjer rekommenderade en behandling med ACE-hämmare. Men vår studie visar att kvinnor mer sällan än män får denna behandling. Olikheten i behandling kan inte heller förklaras av skillnader i andra, samtidiga hjärt-kärlssjukdomar, säger doktoranden och läkaren Charlotta Ljungman, som presenterar resultaten i sin avhandling.
Skillnaderna i behandling mellan kvinnor och män är enligt avhandlingen större hos patienter med låg utbildning.
Att kvinnor i lägre utsträckning än män når det så kallade målblodtrycket kan delvis förklaras av att kvinnor vanligtvis är äldre när de drabbas.
– Men det borde inte spela någon roll eftersom tidigare studier visat att även äldre patienter med högt blodtryck har stor nytta av blodtryckssänkande behandling, inte minst för att förhindra insjuknande i till exempel stroke, demens och hjärtsvikt, säger Charlotta Ljungman.
Kvinnor har generellt en lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och insjuknar också senare i livet. Detta kan enligt Charlotta Ljungman vara en orsak till att vården underskattar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.
– Det viktigaste vid behandling av högt blodtryck är att nå målblodtrycket. Att kvinnor mer sällan än män uppnår detta är anmärkningsvärt och ansträngningar måste göras för att förbättra behandlingen, säger Charlotta Ljungman.
FAKTA
Avhandlingen Treatment of hypertension in women and men försvaras vid en disputation den 19 september. Länk till avhandlingen.
