I studien som genomförs i samarbete med nio svenska och två danska centra, jämförs strålbehandling bestående av sju stora dagliga doser med en standardbehandling som innebär 39 små dagliga doser. Nyligen fick projektets ledning, i konkurrens med 143 andra sökanden, 13 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utdelning till klinisk behandlingsforskning, för att klarlägga frågan om kort eller lång behandling vid prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln.
Teorin är att en stor dos per dag (6.1 Gy under sju dagar) – en så kallad hypofraktionerad strålbehandling – ger en dubblerad verkningsgrad på cancercellerna vid lokal prostatacancer, i jämförelse med standardbehandling (2 Gy per dag under 39 dagar). Detta skulle vara en stor fördel för såväl patienter som för sjukvård, tack vare den ökning av effektiviteten som finns i varje strålfraktion och förkortningen av tiden i strålbehandlingsmaskinen. En förutsättning är dock att den friska vävnaden inte skadas mer.
Detta är den första och enda stora randomiserade studien i världen som ska klargöra om det är möjligt att sju behandlingar kan vara lika bra som 39.
– Man kan likna det vid att slå in en 7-tums spik i en planka, man kan ta den lilla hammaren och slå 39 slag, men man kan också ta släggan och slå in spiken med sju slag, säger Anders Widmark.
Studien som startade i Sverige och Danmark omfattar idag mer än 1 000 patienter. Tillsammans med forskare i England har man nu beslutat att utöka antalet till att totalt omfatta 1 984 patienter.
– Det krävs så många patienter för att kunna visa om de båda behandlingsmodellerna är lika bra och ger motsvarande biverkningar. Ett sådant resultat skulle räcka för att hela världen skulle kunna gå över till den korta behandlingen. Det kan dessutom vara så att den korta behandlingen är effektivare än den långa, säger Anders Widmark.
Två ytterligare studier planeras. En studie där det planeras en prostatabiopsi tre till fem år efter behandlingsslut i syfte att jämföra om det finns eventuella cancerceller kvar, och vilka egenskaper dessa celler har som gör att de kan överleva. Den andra är en genetisk studie för att se om det finns vissa gener och genetiska förändringar som kan förutsäga eventuella biverkningar och strålresistens.
Under 2015 kommer analyser att göras för att beskriva biverkningsmönstret hos 800 av de första patienterna.
Kontaktinformation
Anders Widmark, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, samt överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Telefon: 070-584 43 30. E-post: anders.widmark@umu.se
Projektet Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet samlar 25 partners; kommuner, bostadsbolag och små och stora företag. Syftet är att skapa en öppen gemensam teknisk plattform för tjänster och gemensamma affärsmodeller.
Tidigare etapper av projektet har skapat och testat lösningar på enskilda lägenheter, nu är det dags att skala upp projektet. I mer än 100 lägenheter i Göteborg, Stockholm, Sundbyberg, Västerås och Skellefteå ska det “smarta hemmet” skapas på en gemensam plattform där tjänster inom omsorg, energianvändning och fastighetsautomation kommer att testas.
– Det här ska bli jättespännande. Vi kommer att bygga upp en öppen plattform med öppna data. I en snar framtid kommer vi människor också att kunna kommunicera med alla möjliga produkter och tjänster tack vare Internet of Things – och det vill vi också ta med i projektet, förklarar Claus.
I delprojektet om fastighetsautomation bygger man upp en Internet of Things-plattform från början, medan man i de andra delprojekten kommer att arbeta med migrationsscenarier. Man kommer också att visa hur tjänster från tredjepartsleverantörer kan läggas till. Säkerhets- och integritetsfrågor kommer också att adresseras.
Vinnova finansierar med 10 Mkr under två år, medan parterna bidrar med 15 Mkr. I sin motivering skriver Vinnova: ”Projektledningen har mycket god kompetens och konsortiet är mycket brett som fångar hela systemet av aktörer”.
Projektet sparkar officiellt igång den 16 januari i Kista med heldagsaktiviteter för alla partners, bland andra Bostadbolaget i Göteborg, Verisure, Skellefteå Kraft, Telia och Stockholms stad*
Under 2015 startar Swedish ICT även upp ett nytt affärs- och innovationsområde med fokus på just smarta hållbara hem och städer.
FAKTA
*) Samtliga parter i projektet:
Swedish ICT, Acreo Swedish ICT (koordinator), SICS Swedish ICT, Interactive Institute Swedish ICT, Alleato, Inteno, There Corporation, Mimer, Bostadsbolaget i Göteborg, Micasa, Riksbyggen, Skebo, Sundbybergs Stadsnätsaktiebolag, Förvaltaren, SABO, Telia, KTC, Weevio, Manodo, Clayster, Verisure, Mälarenergi Elnät, Skellefteå Kraft, Skellefteå kommun, Stockholms stad.
Acreo Swedish ICT har 135 anställda i Kista, Göteborg, Norrköping och Hudiksvall. Acreo är en del av Swedish ICT och RISE.
Kontaktinformation
Claus Popp Larsen, Projektledare Tel. 070-688 19 42 claus.popp.larsen@acreo.se
Det handlar om innovationsstöd riktat mot företag med upp till 250 anställda, som tidigare funnits i programmen Forska&Väx och VINN NU, som samlas i det nya programmet Innovationsprojekt i företag. Programmet har en budget på 150 miljoner kronor för 2015.
– Syftet med det nya programmet är att det ska bli enklare för företagen att hitta rätt och att vårt erbjudande ska bli tydligare och mer överskådligt, säger Kjell Håkan Närfelt, chefsstrateg på VINNOVA.
Företagen kan söka medel för innovativa utvecklingsprojekt som har möjlighet att nå framgång internationellt. Projekten ska vara i tidiga utvecklingsskeden, där det är svårt för företagen att hitta privat finansiering.
– I tidiga utvecklingsskeden är det osäkert och riskfyllt att satsa på innovativa projekt. Det gör att marknaden underinvesterar i denna typ av utvecklingsprojekt, genom vårt stöd kan utvecklingsprojekt genomföras som annars inte hade kommit igång, säger Kjell Håkan Närfelt.
Programmet är indelat i två delar, där den ena delen riktar sig till nystartade företag som kan få full finansiering med upp till en halv miljon kronor. I den andra delen kan alla typer av företag få finansiering av halva projektkostnaden med upp till fem miljoner kronor.
Ansökningar görs i konkurrens och VINNOVA anlitar externa branschkunniga experter för att bedöma vilka projekt som har störst potential.
Den 14 januari öppnade den första utlysningsomgången och ansökan måste göras senast den 24 mars 2015. Fler utlysningsomgångar kommer under året.
Kontaktinformation
Kjell Håkan Närfelt, 08-473 30 47, KjellHakan.Narfelt@VINNOVA.se
I projektet ”Läsa mellan raderna” har läsforskarna Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller arbetat tillsammans med lärare i årskurs nio om att undervisa elever i att läsa argumenterande texter. Det handlar om krönikor, bloggar, reklam, nätkampanjer och förstås insändare och debattinlägg. Områdena som valts ut har varit mer eller mindre kontroversiella, från bensinskatt till vargjakt.
– Det är ganska vanligt att elever får i uppgift att själva skriva till exempel en insändare. Men elever behöver också träna sig på att förhålla sig kritiskt och prövande till argumenterande texter som förekommer runtomkring dem, texter som vill få dem att tycka och tänka saker, och att köpa saker. Elever behöver lära sig att se vad som är tesen, vilka argumenten är och vilken typ av argument som används. Är argumenten relevanta och hållbara – och vilka ställningstaganden gör jag själv i frågan, berättar Michael Tengberg.
Handfast modell för läraren
Forskarna arbetade aktivt med lärarna och observerade vad som hände när diskussionen hettade till i klassrummet.
– Vi är mitt uppe i analysen av materialet, men vi ser att särskilt i vargfrågan finns mönster som har att göra med positionering, genus, platsskapande och regionalitet. Det är faktorer som är högst lämpliga att titta närmare på i ett län som Värmland. För läraren är det också viktigt att ha en handfast modell för kunna växla mellan engagemang och analys och ta diskussionen vidare till ett mer distanserat synsätt, säger Christina Olin-Scheller.
Stärker de svagaste läsarna
Trots dagens intensiva intresse och debatt kring läsutveckling och läsundervisning, saknas en vetenskapligt underbyggd modell för hur man undervisar om läsning av olika texter. Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg har tillsammans med flera kollegor under projektets gång utvecklat en modell som kombinerar särskilda lässtrategier med samtal om texterna och med utmanande skrivuppgifter – modellen kallar de för Dialogisk strategiundervisning.
– En strukturerad läsundervisning är oerhört viktigt, inte minst eftersom det finns tydliga tecken på att det gynnar de svagare eleverna. I delprojektet med argumenterande texter kunde vi se en tydlig förbättring i förmågan att analysera argumenterande texter, både när det gäller att undersöka själva argumenten och när det gäller att formulera egna ställningstaganden till en given argumentation, säger Michael Tengberg.
FAKTA
Projektet Läsa mellan raderna finansieras av Vetenskapsrådet och pågår mellan åren 2012 och 2015. I projektet har forskarna även undersökt hur Dialogisk strategiundervisning kan användas när elever tränas i att läsa noveller.
Kontaktinformation
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogik, tfn 0703-15 12 91, e-post: christina.olin-scheller@kau.se eller Michael Tengberg, docent i pedagogik, tfn 0702-69 81 17, e-post: michael.tengberg@kau.se
– Snabbväxande poppel har en mycket stor utvecklingspotential i Sverige, inte minst som en framtida bioenergiresurs, säger Birger Hjelm, doktorand vid Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU.
Poppel är ett introducerat trädslag i Sverige som odlas främst för bioenergi och massavedsproduktion. Den är en av de trädarter som har störst tillväxt.
Med hjälp av produktionsmodellerna kan man skatta biomassa och volym i poppelplanteringar. Det finns modeller för poppel i andra länder/regioner och det finns modeller för andra trädslag i Sverige (till exempel gran, tall, björk asp etc). Det går att använda dem också men resultatet blir mer tillförlitligt med modeller som är anpassade till poppel i Sverige.
De utvecklade modellerna kan också användas för att skatta stubbar och rötter vilka har visat sig innehålla rikligt med biomassa. Men om man börjar använda den resursen i större skala måste de miljömässiga konsekvenserna utvärderas först.
Birger Hjelm, från Värnamo, arbetade som skogsarbetare men under en praktik på dåvarande Institutet för skogsförbättring i Svalöv, Skåne, (nuvarande Skogforsk) blev han intresserad av skoglig produktions- och fältforskning och bestämde sig för att söka till jägmästarlinjen.
– Jag har alltid gillat att vistas i naturen, och skog i alla dess former är en fantastisk miljö och resurs att utveckla och förvalta. Vad jag verkligen uppskattar i min forskning är att sammanställa och analysera fältresultat, utveckla modeller och se att de verkligen kommer till en praktisk nytta i slutänden, säger Birger Hjelm.
Resultaten från Birger Hjelms avhandling finns i två Fakta Skog och har också presenterats på seminarier och konferenser.
Avhandlingens titel:Empirical Models for Estimates of Volume and Biomass of Poplars on Farmland in Sweden.
Kontaktinformation
Birger.Hjelm@slu.se, tel 018-67 26 54, 076-227 00 58
Forskningsprogrammet handlar om att koppla samman resultat från epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella undersökningar i cell- och djurmodeller och sedan använda sådan ny kunskap för att utveckla metoder för riskvärdering av kemikalier. Forskningen handlar delvis om den stora frågan om hur man ska riskbedöma komplicerade blandningar av olika kemikalier, den så kallade cocktaileffekten. Fokus är på barn och kopplingen till en rad kroniska sjukdomar såsom könsutveckling, metabolism och tillväxt, astma och allergi, neurokognition och beteende med mera. Projektet, som ska pågå i fyra år, knyter samman forskare från flera olika områden: epidemiologer, toxikologer, molekylärbiologer och experter inom riskbedömning.
– För Karlstads universitet innebär detta nästan 20 miljoner till vår epidemiologiska forskning i SELMA-studien – där vi följer 2000 mor-barn-par från tidig graviditet och uppåt i livet – och till experimentella undersökningar i cellmodeller vid biomedicinsk vetenskap. Vi är mycket stolta över att vi har beviljats dessa medel, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare inom epidemiologi. Med detta samarbete mellan framstående forskare inom olika området har vi stora möjligheter att åstadkomma en mer kemikaliesäker värld.
– Det är mycket glädjande att vår forskning uppskattas på den europeiska arenan där konkurrensen är stenhård. Men också för att den bärande idén i projektet är en uppskalning av det vi har gjort vid Karlstads universitet de senaste åren där fynd i epidemiologiska studier inom SELMA studeras i cell-modeller, säger Eewa Nånberg, professor i biomedicin. Stödet innebär att vi kan utveckla vår forskning tillsammans med ledande universitet i Sverige, Europa och USA och förhoppningsvis komma med resultat som förbättrar riskvärderingen av hormonstörande ämnen, ett mycket hett och viktigt område globalt idag.
Swetox är ett center för tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom toxikologi och relaterade vetenskaper. Centret är ett samarbete mellan elva svenska universitet, där Karlstads universitet är ett av de deltagande universiteten. Läs mer på Swetox.se
Kontaktinformation
För mera information kontakta Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, tel 070-586 65 65.
– Det finns i huvudsak finns tre övergripande berättelser med olika förståelser av vad kriminalitet och andra problem relaterade till ungdomsgäng beror på, säger avhandlingens författare Susanne Liljeholm Hansson, f d socialsekreterare som arbetat med ungdomar.
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort fältobservationer och intervjuat personer i ungdomsgäng i Göteborgs förorter, liksom folk runtomkring ungdomarna för att undersöka deras olika berättelser.
Berättelserna utgår från olika idéer om orsaker till kriminalitet. Vissa framhåller dålig karaktär hos ungdomarna själva, brist på uppfostran, grupptryck eller bostadsområdet i sig självt som grunder för att kriminalitet och andra problem uppstår. I en annan betonas istället ojämlika levnadsförhållanden och orättvis fördelning av makt och resurser i samhället som de bakomliggande orsakerna, något som ofta kommer fram hos ungdomar, men också bland en del vuxna boende och bland dem som jobbar direkt med ungdomar i områdena. En tredje förklaringsgrund till kriminalitet är de vinster den kan medföra: gott om pengar, status, spänning, underhållning. Den här förklaringen hörs främst bland ungdomar som själva har varit med i ett gäng och begått brott.
Slående för Susanne Liljeholm Hansson var vilken undanskymd och stereotyp roll tonårstjejer gavs i berättelserna.
– De finns hela tiden med som någon i relation till killarna. De berättas om som flickvänner, hejarklack, vårdande mödrar, räddande änglar, rena systrar, men beskrivs sällan som självständiga aktörer och tilldelas så gott som aldrig positionen som berättelsernas ”huvudrollsinnehavare”.
Att hon skulle träffa på just de tre olika berättelserna för att förklara ungdomskriminalitet var inte överraskande för Susanne Liljeholm Hansson.
– Däremot hade jag inte väntat mig att de skulle vara så tydligt uttalade, att det skulle finnas så få variationer utanför dessa tre och framförallt hur hårt fastmurade de var hos de intervjuade.
Detta tolkar Susanne Liljeholm Hansson som ett grundläggande hinder för att kunna komma vidare med en mer konstruktiv diskussion om problem relaterade till ungdomsgäng.
– De olika aktörerna måste inse att det i den här typen av sammanhang inte går att identifiera några odiskutabla fakta utanför själva berättelserna. Och för att få till stånd en djupare diskussion som kan öppna upp de fastlåsta positionerna och få igång en process framåt så krävs istället ett reflexivt lyssnande och att man vågar utsätta de egna ”sanningarna” för andra aktörers granskande blick, säger Susanne Liljeholm Hansson.
FAKTA
Avhandlingen Berättelser om ungdomsgäng i förorten. Genus, makt och moral kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/37234
Kontaktinformation
Susanne Liljeholm Hansson, institutionen för socialt arbete, telefon: 031-786 6385, mejl: susanne.liljeholm-hansson@socwork.gu.se. Lars-Olof Karlsson, kommunikatör. Tel: 031-786 4841, 0766-184841. E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Vinterkräksjukan, som orsakas av noroviruset, drabbar årligen en betydande del av befolkningen. Infektioner orsakade av viruset är mycket vanliga och Folkhälsomyndigheten uppger att cirka en miljon svenskar drabbas varje år.
En anledning till att vinterkräksjukan är så smittsam är att den även kan spridas via luften – endast 10 till 100 viruspartiklar kan räcka för att viruset ska byta värd och inta en ny människa.
Om vi bortser från det akut jobbiga i att behöva handskas med diarréer och kräkningar så kostar sjukdomen samhället många miljoner per år, bland annat genom att folk är sjukskrivna och inte kan jobba.
Vad som är ännu värre är när vinterkräksjukan slår till mot sjukhus. Då kan 100-tals människor ur personalen och 1000-tals patienter drabbas. Det leder till framskjutna operationer som ibland kan vara livsviktiga att genomföra snarast möjligt.
Vidare var dödligheten en månad efter insjuknandet hela 19 procent hos personer över 80 år som insjuknat i vinterkräksjukan i hemmet enligt en studie från Sahlgrenska akademin.
Forskare vid KTH har under en tid arbetat i ett europeiskt forskningskonsortium där de just nu jobbar med en första prototyp på en virusvarnare som i förlängningen i realtid ska kunna detektera och varna för just Noroviruset i luften.
– Detta är en fortsättning på tidigare utförd forskning från Wouter van der Wijngaarts forskargrupp på avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH samt från KI och Linköpings universitet. Nu när fler europiska partners och även tillverkande industri är med i samarbetet kan sensorn göras mer effektiv än tidigare versioner, säger Fredrik Carlborg, projektkoordinator för EU-projektet och forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH.
Han fortsätter att berätta att den stora utmaning är att på ett kostnadseffektivt sätt utveckla en sensor som ska kunna plocka ut några få viruspartiklar ur luften och sedan kunna detektera dem på bara några 10-tals minuter.
– Målet nu är att skapa en så kallad demonstrator föt att kunna testa virusvarnaren i en helt realistisk miljö. Med demonstratorn kan vi praktiskt verifiera det forskare tidigare påvisat indirekt och i labbförsök: att viruset faktiskt smittar via luften och inte bara genom kontaktsmitta. Samtidigt kan vi också avläsa mängden viruspartiklar i luften, vilket är intressant ur flera aspekter, säger Fredrik Carlborg.
I framtiden skulle platser där exponeringsrisken för vinterkräksjukan är stor kunna utrustas med virusvarnaren. Till sådana platser hör sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, förskolor och flygplatser. Även flygplan, bussar och restauranger skulle i förlängningen kunna få virusvarnare.
– Vi har i forskningsprojektet analyserat flera tänkbara användningsområden för virusvarnaren. Det första är att kontinuerligt söka efter Norovirus. Det är exempelvis relevant om ett sjukhus eller en avdelning redan drabbats av ett utbrott. Man har tidigare sett att virus kan finnas kvar i damm och ventilationstrummor. Då kan det vara bra att kunna se om avdelningen är smittfri. Lite längre fram skulle ett möjligt användningssätt även kunna vara som screeningverktyg, säger Fredrik Carlborg.
Med det menar han att använda varnaren på samma sätt som en alkoholmätare där den inom en kortare tidsrymd om 10 minuter kan detektera om en individ är infekterad av Norovirus.
– Men det kräver utveckling bortom projektet. Sedan kan man nog aldrig komma ifrån att ett sjukhus eller en avdelning kan behöva stängas om en smitta ändå kommer in, men de kommer att behöva vara stängda en betydligt kortare tid än idag, säger Fredrik Carlborg.
Vid horisonten hägrar även möjligheten att använda forskningsarbetet bakom virusvarnaren för att upptäcka andra luftburna virus, som olika influensor.
– Det som både vi och våra industriella partners som Getinge ser framför oss är att forskningen kan leda till en generell plattform för att spana efter till exempel fågelinfluensor eller andra pandemier, säger Fredrik Carlborg.
– För Getinge Infection Control är detta projekt högintressant. För oss är det en helhetssyn som gäller för att kunna minimera smittspridningen i världen, vi säljer redan desinfektions- och autoklaverutrustning till sjukhus men den här typen av detektionsteknologi är mycket intressant för oss, säger Johan Wanselin från Getinge Innovation RnD på Lindholmen i Göteborg.
Att KTH leder och har initierat projektet förklarar Fredrik Carlborg med att forskargruppen ligger i framkant när det gäller utveckling och integration av medicinska och biomedicinska sensorer, samt att sjukdomen är ett återkommande kostsamt samhällsproblem inte bara i Sverige utan i hela världen. Fredrik Carlborg berättar också att virusvarnaren är uppdelad i två delar enligt klassiskt rakhyveltänk. En fast enhet och en utbytbar del med själva sensorn där denna ska klara av ett antal tester innan den behöver bytas.
– Nuvarande tester kräver tillgång till medicinska labb, men en sådan här mobil virusvarnare kommer inte behöva någon specialutbildad personal för att fungera. Dessutom kommer virusvarnaren vara betydligt snabbare än dagens metoder, säger Fredrik Carlborg.
FAKTA
De som jobbar med projektet från KTH är doktoranderna Niklas Sandström, Reza Shafagh, Laila Ladhani, postdoktor Gaspard Pardon, professor Wouter van der Wijngaart samt forskare och projektledare Fredrik Carlborg.
Ett antal olika universitet och företag – förutom KTH – är involverade i projektet. Dessa är Katholieke Universiteit Leuven, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Loughborough University, Cambridge University, QCM Labs AB, Future Diagnostics B.V och Getinge Infection Control AB.
Kontaktinformation
Fredrik Carlborg på 0705 – 43 01 65 eller frecar@kth.se.
Idag sker en stor del av ungdomars läsande på internet. Läsförståelse kan ses som något som främst handlar om avkodning av bokstäver och språkförståelse. Det är förstås en viktig ingrediens i läsförståelse, men avhandlingen visar att den förmågan inte räcker för att förstå digitala texter.
Speciella förmågor och kompetenser krävs för läsförståelse av digitala texter
I en av avhandlingens delstudier, med data ur PISA-undersökningen, visade resultaten att ett digitalt läsförståelsetest krävde delvis andra förmågor än ett traditionellt läsförståelsetest. Här upptäcktes även att pojkarna klarade dessa unika aspekter i det digitala PISA-provet bättre än flickorna när den övergripande läsförmågan hade räknats bort.
– Könsskillnaden kunde förklaras av den mertid som pojkarna använde till datorspelande. En möjlig tolkning är att förmågor som pojkarna övat genom att spela datorspel behövs för digital läsning. Det kan vara en visuell-spatial förmåga som behövs för att navigera bland sidor med hyperlänkar. Det kan också handla om att förmågan att tolka bilder och symboler förbättras av datorspelande, säger Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik.
Förståelsen påverkas av sammanhanget som texterna presenteras i
När eleverna i en annan av avhandlingens delstudier fick göra exakt samma läsförståelsetest på papper och på dator så klarade de testet på papper något bättre än på dator. Resultaten tyder på att läsning på skärm med till exempel skrollande kräver mer av läsaren. Det är i linje med andra studier där forskare har hävdat att tryckta texter underlättar när man ska sammanföra och dra slutsatser från det man har läst. Digitala texter på internet innehåller bilder, hyperlänkar, ikoner, ljud och video, dessutom finns vitt skilda genrer bara ett klick från varandra. Den här kontexten ställer krav på att läsaren är källkritisk, förstår informationsstrukturen och kan hantera dator och olika funktioner i webbläsaren.
Mindre likvärdighetsproblem verkar finnas för digital läsning
Stora undersökningar som PISA kan användas för att få en uppfattning om hur likvärdigt ett utbildningssystem är i relation till socioekonomisk bakgrund. I en av delstudierna undersöktes detta hos svenska och norska elever. Den socioekonomiska bakgrunden delades upp i kulturellt och ekonomiskt kapital. Det fanns ett samband mellan elevernas övergripande läsförmåga och deras kulturella kapital, vilket man sett även i tidigare studier. Däremot fanns inget samband mellan kulturellt kapital och de unika aspekterna av digital läsning. Det kan bero på att i princip 100 procent av de svenska ungdomarna har tillgång till internet.
– När det gäller likvärdighet mellan pojkar och flickor så visar läsförståelseundersökningar generellt att flickor presterar bättre än pojkar. I Sverige var dock könsskillnaden mindre i det digitala läsprovet som användes i PISA. Vissa av de förmågor som krävdes i detta prov tycks representera de aspekter av läsförståelse som är pojkarnas styrka, säger Maria Rasmusson.
FAKTA
Avhandlingen försvaras vid Campus Härnösand 16 januari 2015.
Här hittar du hela avhandlingen ”Det digitala läsandet”.
Kontaktinformation
Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik, 0733-96 55 42, e-post: maria.rasmusson@miun.se
– Vi vill ha in alla uppgifter om observerade sångsvanar. Vi vill bland annat veta antalet, var de sågs och vilken typ av fält de observerades på, säger biolog Leif Nilsson, forskare på Lunds universitet.
Sångsvansinventeringen är en del av en årlig internationell inventering som ordnas för att följa utvecklingen av bestånden hos olika våtmarksberoende fågelarter och för att fastställa beståndens storlek i olika delar av världen.
I början av 1900-talet var sångsvanen en sällsynt art i Sverige och övriga Norden. Man räknade med att det bara fanns 20 häckande par, och sångsvanen kom tidigt att fridlysas i Sverige.
Inte bara sångsvanen var sällsynt utan det gällde många andra sjöfåglar och våtmarksberoende arter. Detta ledde till att man under efterkrigstiden startade inventeringar i flera länder för att få en bild av läget för dessa arter.
Eftersom fåglarna är mycket rörliga behövde man följa sjöfågelbestånden i olika länder samtidigt. Detta ledde till att man på 1960-talet startade de Internationella Sjöfågelinventeringarna vilka sedan har genomförts i hela Europa varje år sedan starten och numera också förekommer i angränsande delar av Afrika och Asien. I Sverige är projektet baserat vid Lunds universitet.
Sångsvanen i Sverige och i Europa har visat en markant ökning under de senaste årtiondena. I Sverige har arten gått från att ha varit en sällsynt häckfågel på myrarna i nordligaste Lappland till att vara en ganska talrik häckfågel spridd över hela landet. Man räknar numera med att det finns cirka 5400 par i Sverige.
Till en början kunde utvecklingen i det europeiska sångsvanbeståndet ganska väl följas inom de Internationella Sjöfågelinventeringarna, men sångsvanarna ändrade vanor och började mer och mer vistas på land när de sökte mat, vilket innebar att de inte kunde inventeras effektivt vid de traditionella räkningarna. För att få en helhetsbild organiseras därför speciella sångsvansräkningar vissa år.
FAKTA – Det här vill forskarna ha hjälp med:
Helgen den 17-18 januari 2015 vill forskarna samla in uppgifter om observerade sångsvanar, och naturintresserad allmänhet får gärna hjälpa till. Förutom antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla) vill forskarna också veta var de sågs och gärna på vilken typ av fält de observerades. Den som skickar in observationer ska beskriva platsen i relation till kända platser så den lätt kan hittas på en detaljerad karta (med GPS kan man meddela positionen). Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet, via mail, eller via rapportsystemet Svalan.
FAKTA – Sångsvan:
Är cirka 1,5 meter lång och helt vit. Näbben är svart med mycket gult vid basen. Den långa halsen hålls oftast rakare än hos knölsvan. Svanen häckar vid myrsjöar och älvdeltan i norra Eurasien. Vintertid flyttar den söderut. En del stannar nära isranden, medan andra flyttar längre söder- eller västerut. Sångsvanen är mycket ljudlig under flyttningen. Lätet är ett starkt trumpetande, som hörs på långt håll.
BAKGRUNDSINFORMATION
Wetlands International. NGO med regionala kontor i olika världsdelar. Arbetar för bevarande av våtmarker och deras fauna globalt. Förser våtmarkskonventionen med vetenskapligt underlag och arbetar med internationellt skydd av hotade våtmarker och våtmarksarter.
Internationella sjöfågelinventeringarna. Inventeringar organiserade av Wetlands International för att följa utvecklingen av bestånden hos olik våtmarksberoende fågelarter och för att fastställa beståndens storlek olika delar av världen. Ger bakgrundsmaterial till våtmarkskonventione och regionala överenskommelser som European African Waterfowl Agreemen (AEWA) m.fl. Startade 1967 och genomförs varje år. I Sverige är projektet baserat vid Lunds universitet (Biologiska institutionen) och ingår i den nationella miljö-övervakningen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Forskaren Leif Nilsson, Biologiska institutionen, Lunds universitet, e-post: leif.nilsson@biol.lu.se, tel 070-525 57 09
Det är ur Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, som projektet Medical Intelligence for Assistive Management Interface – Mild Dementia erhållit pengar. Projektet kommer att pågå under fyra år.
I projektet ska ny specialanpassad teknik utvecklas som kan hjälpa äldre personer drabbade av mild demens. Det kan till exempel röra sig om att påminna så att de inte glömmer att ta sin medicin eller glömmer bort ett vårdbesök. Förutom att höja livskvaliteten för dessa äldre personer så kommer den nya tekniken att underlätta för anhöriga och vården.
I dag har upp till 9 procent av befolkningen över 60 år mild demens, så det är en stor grupp som kommer att kunna ha användning av den nya tekniken.
Första steget för arbetsgrupperna är att börja ta fram en specialanpassad teknik som är användarvänlig. Därefter kommer tekniken att testas på 2000 personer i Europa. Den nya tekniken beräknas vara klar att användas till år 2020.
Arbetet kommer att bedrivas inom forskningsmiljöerna hållbart aktivt åldrande samt hälsa och teknik vid BTH. Ansvarig för projektet är Johan Berglund, professor i folkhälsovetenskap. Vid BTH pågår sedan år 2000 äldreprojektet SNAC-Blekinge som möjliggjort EU-projektet.
– Med denna teknik hoppas vi stödja och utveckla omvårdnaden, öka de äldre personernas och deras anhörigas livskvalitet samtidigt som vi reducerar vårdkostnaderna, säger professor Johan Berglund.
Kontaktinformation
Johan Berglund på telefon: 0455-38 54 71 eller via e-post: johan.berglund@bth.sejohan.berglund@bth.sejohan.berglund@bth.se.
Det är slutsatsen av ett försök vid Lunds universitet, Neuronano Research Center, där man testat långtidsverkan av nanopinnar i olika storlek. Nanopinnarna har blandats in i en saltlösning som sprutats in i hjärnan på försöksdjur, och resultaten har sedan jämförts med enbart injektion av saltlösning.
De nanopinnar som var bara 2 mikrometer långa påverkade inte hjärnans vävnad mer än den rena saltlösningen, medan nanopinnar på 5 och 10 mikrometer orsakade inflammation i den omgivande hjärnvävnaden. Efter ett år fanns det också färre nervceller kvar i närheten av de längsta nanopinnarna, vilket tyder på att de med tiden haft en toxisk effekt.
– Vi såg också klumpar av döda celler med nanopinnar i, framför allt i samband med de längre pinnarna. Troligen är det immunförsvarsceller som försökt oskadliggöra det främmande materialet. Cellerna i immunförsvarets ”städpatruller” är oftast upp till 10 mikrometer i diameter. De klarar därför inte av att omsluta de långa nanopinnarna, utan dör själva på kuppen, säger Cecilia Eriksson Linsmeier.
Hon är docent vid Neuronano Research Center, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Lund där medicinska, tekniska och naturvetenskapliga forskare samarbetar för att utveckla elektroder som kan sättas in i hjärnan. Sådan teknik kan redan idag hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom och epilepsi. Dagens elektroder är dock ganska stora och stela, vilket med tiden orsakar ärrvävnad i hjärnan och försämrar deras förmåga att påverka nervcellerna.
Forskarna vid Neuronano Research Center vill därför få fram elektroder som är både mindre och mer böjliga. Man vill också förse elektroderna med ett hölje av nanopinnar, vilket kan ge både en mer vävnadsvänlig yta och en bättre registrering av nervcellernas signaler. Men då är det viktigt att nanopinnarna, om de skulle brytas av från elektroden, inte skadar vävnaden.
– Vi har studerat ett ”worst case scenario”, nämligen vad som skulle hända om nanopinnar frigör sig från elektroden och sprider sig i hjärnvävnaden. För att gå vidare med forskningen om hjärnimplantat måste vi kunna förebygga alla tänkbara biverkningar, menar Cecilia Eriksson Linsmeier.
Av samma skäl har man låtit studien pågå ovanligt länge. Nanopinnarnas effekter på försöksdjuren har undersökts både tolv veckor och ett år efter injektionen i hjärnans vävnad. Ett år är i det här sammanhanget en extremt lång tid, halva råttans livslängd.
– Mycket förändras i hjärnan när djuret åldras. Vi fann också att de längre nanopinnarna hade vissa effekter som syntes först efter ett år. De korta nanopinnarna däremot gav ingen uppenbart skadlig effekt vare sig på kort eller lång sikt, säger forskaren.
Hon tror att gruppens fynd kan ha betydelse inte bara för framtida elektroder utan också i andra sammanhang, till exempel för utvecklingen av nanopartiklar som bärare av läkemedel. Även då är det troligen viktigt att partiklarna görs så små att de inte retar immunförsvaret.
FAKTA
Publikation: Size-dependent long-term tissue response to biostable nanowires in the brain. Lina Gällentoft, Lina M.E. Pettersson, Nils Danielsen, Jens Schouenborg, Christelle N. Prinz, Cecilia Eriksson Linsmeier.
Biomaterials online december 2014. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0142961214012289
Kontaktinformation
Presskontakt: Katrin Ståhl, Lunds universitet, telefon: 046-2220131
– Sammantaget pekar studien på att relationerna mellan migration och hälsa i Nicaragua är komplexa, och att sociala skillnader är viktiga för hur migration och hälsa påverkar varandra, säger Cecilia Gustafsson.
Cecilia Gustafsson har undersökt kopplingar mellan migration och hälsa i fallet Nicaragua. Några frågeställningar som avhandlingen belyser är: Hur påverkas nicaraguaners hälsa och tillgång till hälsovård av flyttningar från landsbygd till stad, och till andra länder? Hur påverkas migranters familjemedlemmar, samt relationen mellan migranterna och de kvarvarande familjemedlemmarna? Har hälsan och tillgången till hälsovård betydelse för människors flyttningsmönster?
Ett viktigt resultat från studien är att relationen mellan migration och hälsa är komplex. Studiedeltagarna påverkades både positivt och negativt av händelser runt migrationen. Till exempel kunde våld mot kvinnor upphöra tack vare migration, migranter kunde få en förbättrad tillgång till hälsovård, och pengarna som migrantarbetare tjänade kunde leda till förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad tillgång till hälsovård, medicin och utbildning. Även om en del migranter upplevde en förbättrad miljö och positiva hälsoeffekter efter en flytt, så präglades den ofta av stress, sårbarhet och lidande. Internationella migranter fick erfara begränsad tillgång till hälsovård, dåliga arbets- och levnadsförhållanden, samt utanförskap och diskriminering. De papperslösa migranterna var speciellt sårbara, både under själva resan, vid korsandet av gränser, och under tiden i det nya landet. Hudfärg kunde också ha betydelse för migranternas erfarenheter, till exempel kunde migranter med ljusare hudfärg undslippa diskriminering.
Även om migration ofta motiverades av studiedeltagarnas hushållsekonomi, hade hälsoaspekter betydelse för beslutet att flytta. Det kunde till exempel handla om egna eller familjemedlemmars hälsoproblem, skador eller dödsfall orsakade av naturkatastrofer, sexuellt och fysiskt våld mot kvinnor, kvinnors reproduktiva hälsa, rädsla för brottslighet och våld, samt om mental stress (längtan, ledsenhet, oro). Sociala skillnader, såsom socioekonomisk status/klass, hudfärg, kön/genus och immigrantstatus (om migranten är legal eller ”illegal”), samt maktrelationer, var avgörande för hur migrationen påverkade hälsa, och för hur hälsa påverkade migrationen.
Både migranter och familjemedlemmar till migranter upplevde ofta separationen från sina familjemedlemmar som påfrestande. Längtan, saknad, ledsenhet, sorg och oro var inte ovanliga känsloyttringar i djupintervjuerna. Separationen ledde ibland också till effekter på familjerelationerna, till exempel i relationen mellan föräldrar och barn. I vissa fall påverkades barns hälsa väldigt negativt av föräldrars frånvaro. Enkätstudien visade även att familjemedlemmar till migranter, speciellt de som hade papperslösa emigranter i familjen, inte skattade sin hälsa som god lika ofta som andra.
Idag flyttar alltfler Nicaraguaner utomlands, framför allt till Costa Rica och USA, i jakten på arbete. Migrantarbetare skickar hem allt större mängder pengar, så kallade remitteringar, som ofta används för att betala de kvarvarande familjemedlemmarnas uppehälle (boende och mat), samt utbildning; områden som indirekt är viktiga för hälsan. Studien visar till exempel att uppemot en fjärdedel av remitteringarna som mottogs användes för hälsoskäl; för att betala för mediciner och för vård vid privatkliniker. Nicaraguas hälsosystem är dåligt utbyggt och kräver att en stor andel av hushållens privata resurser investeras i vården. Remitteringar från migrantarbetare och hjälp från andra inom individens sociala nätverk kompenserar för bristerna i den offentliga sektorn.
– En övergripande slutsats i avhandlingen är att även om migration kan leda till förbättringar för en del nicaraguaners privatekonomi och hälsa/tillgång till hälsovård, så bör migranternas och deras familjemedlemmars negativa erfarenheter räknas in i diskussionen om migration kan leda till socioekonomisk utveckling i Nicaragua som helhet. Men för att detta skall ske måste reformer av en mer övergripande karaktär äga rum i landet, speciellt inom hälsosektorn, menar Cecilia Gustafsson.
Länk till avhandlingen
FAKTA
Studiens empiriska material samlades in genom fältarbete i staden León
och i landsbygdsområdet Cuatro Santos under åren 2006 till 2008, med ett
uppföljningsbesök år 2013. Kvalitativa djupintervjuer med 17 män och
kvinnor med olika bakgrund genomfördes, samt en kvantitativ enkätstudie
med totalt 1383 individer med olika erfarenheter av migration och med
olika hälsoprofiler.
Om disputationen: Fredag den 16 januari 2015, kl. 10.15, Hörsal C, Samhällsvetarhuset, försvarar Cecilia Gustafsson, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “For a better life…” A study on migration and health in Nicaragua. Fakultetsopponent är Mark Rosenberg, Department of Geography, Queens University, Kingston, Ontario, Canada.
Kontaktinformation
Cecilia Gustafsson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, telefon: 070-4010051, e-post: cecilia.gustafsson@umu.se
Forskare har länge känt till att endogena retrovirus utgör cirka fem procent av vårt DNA. De har under lång tid betraktats som ”skräp-DNA” utan egentlig nytta, en bieffekt av vår evolutionära resa. I den aktuella studien visar Johan Jakobsson och hans kollegor att retrovirusen tycks spela en central roll i grundfunktioner i hjärnan, närmare bestämt regleringen av vilka gener som ska uttryckas, och när. Resultaten tyder på att virusen under evolutionens gång tagit ett allt fastare grepp om dirigentpinnen i det cellulära maskineriet. Anledningen till att virusen aktiveras särskilt i hjärnan beror förmodligen på att tumörer inte kan bildas i nervceller, till skillnad från i andra vävnader.
– Vi har kunnat se att just i hjärnceller aktiveras de här virusen specifikt och får en viktig reglerande roll. Vi tror att retrovirusens roll kan bidra till att förklara varför just hjärnceller är så dynamiska och mångfacetterade i sin funktion. Kanske är det också så att virusens mer eller mindre komplexa funktioner i olika arter kan hjälpa till att förklara varför vi skiljer oss så mycket åt, säger Johan Jakobsson, forskargruppsledare för molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.
Artikeln, som bygger på studier av neurala stamceller, visar att just dessa celler använder sig av en särskild molekylär mekanism för att kontrollera retrovirusens aktiveringsprocesser. Fynden ger oss en komplex inblick i de innersta detaljerna hos nervcellernas mest basala funktioner. Samtidigt öppnar resultaten upp för nya forskningslinjer kring hjärnsjukdomar knutna till genetiska faktorer.
– Jag tror att detta kan leda nya spännande studier kring hjärnans sjukdomar. När man idag tittar efter genetiska faktorer till olika sjukdomar letar man oftast efter de gener man känner till, vilket bara är två procent av genomet. Här öppnar vi upp för att titta på en mycket större del av arvsanlaget som tidigare betraktats som oviktigt. Bilden av hjärnan blir mer komplex, men man ökar också felsökningsområdet kopplat till sjukdomar med en genetisk komponent såsom neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och hjärntumörer.
FAKTA
Publikationen TRIM28 represses transcription of endogenous retroviruses in neural progenitor cells Liana Fasching, Adamandia Kapopoulou, Rohit Sachdeva, Rebecca Petri, Marie E. Jönsson, Christian Männe, Priscilla Turelli, Patric Jern, Florence Cammas, Didier Trono, Johan Jakobsson Cell Reports, januari 2015.
Kontaktinformation
Johan Jakobsson, forskargruppschef för avdelningen för molekylär neurogenetik, Lunds universitet. Tel: 046-222 42 25, mobil: 070-928 64 43, Johan.Jakobsson@med.lu.se
Forskare vid Umeå universitet, Centrum för klinisk forskning Dalarna och Uppsala
universitet i en studie följt hälsoutvecklingen hos drygt 1 000 svenska ungdomar under fem år, från årskurs sju till årskurs tre i gymnasiet. Studien visar att ungdomar som börjar använda snus tidigt, de som har en mindre negativ attityd till rökning och även de som har låg självkänsla i årskurs sju har en ökad risk att vara rökare när de lämnar gymnasiet.
Enligt studie som publiceras i tidskriften BMC Public Health har dessa ungdomar tre gånger ökad risk att bli rökare, jämfört med de ungdomar som inte testat snus.
Junia Joffer, doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, samt utredare i folkhälsofrågor vid Landstinget Dalarna, som är studiens huvudförfattare, anser att sambandet mellan tidigt snusbruk och senare rökning är särskilt intressant.
– I studien ser vi ett tydligt samband mellan ett tidigt snusbruk och framtida rökning. Därför är det viktigt att vi nu breddar snusdebatten. Istället för att den enbart ska handla om snusets eventuella skadeverkningar i kroppen eller om att snus kan bidra till rökstopp hos vuxna är det viktigt att vi även beaktar att snusande faktiskt kan öka risken för unga att bli rökare, säger Junia Joffer.
Hon anser vidare att resultaten av studien är betydelsefulla som underlag i det tobakspreventiva arbetet och fyndet om snus som riskfaktor borde beaktas vid utformandet av policydokument för tobaksbruk i samhället.
– Med anledning av studieresultaten är min uppfattning att vi istället för att prata om rökfria skolområden måste agera för att skapa helt tobaksfria skolområden, säger Junia Joffer.
Läs artikeln i tidskriften BMC Public Health
FAKTA
Junia Joffer har en magisterexamen i folkhälsovetenskap och är doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon arbetar som utredare i folkhälsofrågor vid landstingskansliet, Landstinget Dalarna, i Ludvika, samt bedriver delar av sina doktorandstudier vid Centrum för klinisk forskning Dalarna.
Kontaktinformation
Junia Joffer. Telefon: 070-368 11 10, e-post: junia.joffer@ltdalarna.se, Lars Jerdén. Telefon: 070-304 08 96, e-post: lars.jerden@ltdalarna.se
En psykosocialt dålig arbetsmiljö präglas av att den anställde upplever högt ställda krav, men själv har liten möjlighet att kontrollera sitt arbete, eller inte känner att hen får tillräcklig uppskattning för sin insats.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att män som nyligen drabbats av hjärtinfarkt eller kärlkramp och som själva upplever att de har en dålig psykosocial arbetsmiljö ser en koppling mellan sin hjärtsjukdom och sin arbetssituation.
– Dessa män trodde också ofta att det skulle ta längre tid för dem innan de kunde återgå till sitt arbete, säger doktoranden Mia Söderberg som skrivit avhandlingen.
Män som inte har problem med hjärtat men som upplever att deras arbetsmiljö är psykosocialt dålig har ofta varningstecken för hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck och högt värde för kolesterol.
Mia Söderberg kan också dra slutsaten att dessa män oftare byter jobb, och pekar här på en skillnad mellan kvinnor och män.
– Vi kunde bara se detta samband hos män, vilket kan bero på att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnor och män generellt arbetar inom olika yrkeskategorier där förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation skiljer sig åt, säger Mia Söderberg, och fortsätter:
– För kvinnor kan kombinationen av jobbrelaterad stress och hushållsarbete också ha en större inverkan på hälsa och olika hälsorelaterade beteenden än den har hos män.
Arbetsmarknaden domineras inte längre av industri, istället handlar arbete allt mer om kunskapsprocesser och kontakt med andra människor.
– När det gäller arbetsrelaterad ohälsa har vi också sett ett skifte, från fokus på fysiska riskfaktorer till ett större behov att utreda psykosociala faktorer, säger Mia Söderberg.
FAKTA
Avhandlingen baseras på svar från 509 personer i Västra Götaland med akut koronarsyndrom, vilket omfattar alla tillstånd där åderförkalkning plötsligt gjort att hjärtat inte får tillräckligt mycket blod. 2 492 slumpvis valda invånare i Storgöteborg och 75 236 svenska manliga byggnadsarbetare fick också svara på enkäter.
Kontaktinformation
Mia Söderberg, doktorand, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 031-786 6258, mia.soderberg@amm.gu.se
