Socialtjänsten utgår oftast från den utsatta flickans berättelse och försöker skydda henne. Men ett omhändertagande av flickan leder till att hon blir isolerad från sin familj och samhället i stort och inte får något eget liv.

– Det är viktigt att ordentligt utreda ursprunget till konflikten mellan flickan och hennes familj, säger Pérez. Då kan det visa sig att det inte handlar om en hedersrelaterad konflikt utan något annat, kanske en tonårsrevolt eller en konflikt om olika sätt att se på livet i Sverige. 

Ser två tendenser
Metoder och arbetssätt kan skilja sig mellan de olika socialförvaltningarna, enligt Pérez.  

– Men jag ser två tendenser, säger han. För det första att det inte grundligt undersöks hur flickans nätverk agerar och att lösningen inte söks i denna grupp. Detta trots att flera av socialsekreterarna berättar att föräldrarna engagerar sig för att hitta en lösning och få flickan tillbaka hem.

Den andra generella tendensen är att det finns ett misstänkliggörande av föräldrar med invandrarbakgrund. 

– Socialsekreterarna pratar om ”dem” och menar då familjen, släkten eller ibland en hel etnisk grupp, säger Pérez. Man utreder inte vem eller vilka som ligger bakom. Vissa av socialsekreterarna är dock mer självreflekterande och vill ha kommunikation, i bästa fall samarbete, med föräldrarna.

Osäkra i vardagssituationer
Pérez ser svårigheterna för socialsekreterarna vid hedersrelaterade konflikter.

– Det finns många olika aspekter att ta hänsyn till, också arbetssituationen och resurserna, säger han. Socialsekreterarna är inte vana att arbeta med grupper. Det sociala arbetet i Sverige är traditionellt individinriktat. 

Något som överraskade Pérez är att småsaker kan få stora effekter och skapa konflikter mellan socialsekreteraren och klienten.

– Det verkar som socialsekreterarna är osäkra i vardagssituationer, säger han. Vilsenheten ligger på en känslomässig, politisk-ideologisk nivå som man försöker kompensera med ett, ibland, auktoritärt beteende istället för att kommunicera och skapa förståelse för olika situationer. 

Mer förebyggande arbete krävs
Pérez tror att helhetssynen på ett mångkulturellt socialt arbete måste förändras.

– Det gäller att arbeta mer förebyggande och preventivt och att vara medveten om vad den professionella rollen innebär, säger han. Eftersom ”hedersrelaterat” är ett så svårdefinierat begrepp vore det bättre att istället jobba utifrån intersektionalitet. Då ser man mer till helheten och tar hänsyn till olika faktorer som till exempel ålder, klass, utbildning, kön, kultur i relation till makt- och samhällsstrukturer.

FAKTA
Enrique Pérez studie bygger på intervjuer med tolv socialsekreterare
verksamma runtom i landet. De flesta av dem arbetar med utredningar om
hedersrelaterade konflikter. Det finns också de som arbetar i mottagnings-gruppen som initierar hela proceduren genom en anmälan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Enrique Pérez på e-post: enrique.perez@mah.se eller telefon, 072-508 96 66

Skogsbranden i augusti och september 2014, som startade i Sala kommun och orsakade omfattande skador i grannkommunerna Norberg, Fagersta och Surahammar, har lett till en drastiskt förändrad karaktär i området.

– Det finns nästan ingen forskning knuten till landskap som förändras på det här sättet, säger Igor Knez minnesforskare vid Högskolan i Gävle.

Han och fem forskare från Statens Lantbruksuniversitet har nu fått ca 4 miljoner från Formas för att undersöka hur den identitet som är knuten till landskapet, har påverkats för de människor som före branden betraktade det berörda området som sitt vardagliga landskap.

En plats för minnena att fästa vid
Landskapets identitet kan sägas vara den betydelse som vår omgivning har för vilka vi är. Den utvecklas över tiden genom människors relationer till det omgivande landskapet, som blir en plats för minnena att fästa vid.

Branden har därför inte bara orsakat materiella och ekonomiska skador utan också skapat existentiella förluster. 

Vad återstår
I studien vill forskarna se vad som återstår av den landskapsrelaterade identiteten efter branden och hur kan detta användas som underlag i beslut för framtiden för det drabbade området.

Forskargruppen är tvärvetenskaplig och består av en miljökommunikatör, en psykolog samt landskapsplanerare. Den tvärvetenskapliga samansättningen kommer att bidra till att utveckla en bredare förståelse av detta ämne.

Treårig studie
Den treåriga studien syftar till att nå ökad kunskap om identitet som är knuten till landskapet i brandområdet, både före och efter händelsen.

-Vad i landskapet var viktigt före branden?

-Vad finns nu kvar av det som är viktigt?

-Kan det återskapas som inte är kvar?

–  Efter andra världskriget i Europa så byggdes många städer upp igen för att se så exakt lika ut som innan förstörelsen, så att människorna kunde få tillbaka sin identitet och sin historia, säger Igor Knez.

Kontaktinformation
Igor Knez, professor i psykologi, Högskolan i Gävle. Telefon: 648111. E-post: igor.knez@hig.se

Skillnaderna mellan könen är dock tydliga. Män som skickades till Sverige har klarat sig bättre i vuxenlivet än deras bröder som stannade kvar hemma i Finland medan de kvinnliga krigsbarnen i högre grad har blivit intagna för bland annat vård av depression än systrar som stannade kvar. Resultaten kan vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik då det gäller barn och ensamkommande flyktingar.

I en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet samt Harvarduniversitetet och Helsingfors universitet jämförs krigsbarnen med deras icke-ivägskickade syskon med avseende på psykisk ohälsa i vuxenlivet som har varit allvarlig nog att leda till en sjukhusvistelse.

Forskarna har sammanlänkat data för de finska årskullarna födda 1933-1944 från folkbokföringen som från 1950 i Finland med det kompletta krigsbarnsregistret över barn som återvände till sina biologiska familjer efter krigets slut (49 000 barn), Finland och alla intagningar på sjukhus i Finland med anledning av psykisk ohälsa mellan 1971 och 2011 för att studera hur krigsbarnserfarenheten har påverkat de utsatta individerna under vuxenlivet.

– Det är fråga om en storskalig barnförflyttning förorsakad av ovanligt plötsliga förändringar i förhållandena som en följd av Andra världskriget, vilket förklarar den mycket stora spridningen i familjebakgrund bland krigsbarnen jämfört med dagens fosterbarn eller adoptivbarn. Trots det vore det absurt att anta att familjebakgrunden och föräldrarnas egenskaper inte spelade en roll i beslutet att skicka iväg ens barn till ett främmande land och en okänd familj. Denna selektering av familjer kan kringgås ifall man jämför syskon från samma familj som skiljer sig åt vad beträffar krigsbarnsvistelsen, understryker Torsten Santavirta, en av medförfattarna som är verksam vid Stockholms universitet.

Forskarna argumenterar för att resultaten inte enbart kastar nytt ljus över de långsiktiga utfallen av själva krigsbarnsoperationen utan kan även vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik då det gäller barn och ensamkommande flyktingar. Resultaten talar för att könsspecifika strategier i behandlingen av barn som varit utsatta för beväpnade konflikter och familjer som splittrats av krig bör beaktas.

Kontaktinformation
Torsten Santavirta, Institutet för social forskning Stockholms universitet: tel 0766109761 alt torsten.santavirta@sofi.su.se.

Flera av de pågående krigen har också mycket höga dödstal, framförallt konflikterna i Syrien och Irak. Den stora ökningen beror delvis på att helt nya krig har blossat upp, som krigen i östra Ukraina där UCDP skiljer de två separatistgrupperna från varandra. 

Men 2014 innebar också en eskalering i konflikter som tidigare varit mer lågintensiva; det sju veckor långa Gaza-kriget är den dödligaste konfrontationen mellan Israel och palestinska grupperingar på två årtionden. Förutom dessa pågår utdragna krig i Afghanistan, Nigeria, Pakistan, Somalia och Jemen. Möjligen kommer också Sydsudan att räknas in, när informationen har analyserats närmare. 

Krig definieras som en väpnad konflikt där minst 1.000 personer dödats i strid under ett år. Till detta kommer mindre intensiva väpnade konflikter där 25-999 människor dödats. Vissa av de mindre intensiva konflikterna har sett en ökad aktivitet under 2014, exempelvis den mellan Armenien och Azerbajdzjan. Dock är det ännu för tidigt för att kunna uppskatta det totala antalet konflikter då detta arbete kräver mer efterforskningar av forskarna vid UCDP.

– Dessa data borde ge det internationella samfundet starkare skäl att verka för att konflikterna i Mellanöstern inte trappas upp ytterligare utan istället finner fredliga lösningar. Även utvecklingen i Afghanistan bör följas noga sedan NATO:s militära operation avslutats, säger projektledare Therése Pettersson. 

Forskarna pekar dock på några positiva händelser under året. Ett fredsavtal har ingåtts i en långvarig konflikt i Mindanao i Filippinerna. 

– Det är ett avtal som överbryggar konflikter mellan kristna och muslimer. Det är också det första där en kvinnlig chefsförhandlare står som första namn på dokumentet. Även fredsprocessen i Colombia har fortsatt framåt, sedan presidenten fått nytt mandat i valet tidigare under året och en general släppts av gerillan, konstaterar professor Peter Wallensteen.

Kontaktinformation
För mer information: projektledare Therése Pettersson 070 649 6491 eller professor Peter Wallensteen 070 – 675 2679

Att kunna förutsäga vad föraren kommer att göra i framtiden och kunna förbereda bilens system på detta låter nästan som science fiction, och är förstås en dröm för biltillverkarnas säkerhetsavdelningar. En dröm som nu har kommit ett steg närmare verkligheten.

– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius.

Genom den nyligen publicerade upptäckten kan en rad tillämpningar och applikationer för bilarnas stödsystem utformas som gör våra bilar säkrare. Smartare anti-sladdsystem och system för trötta förare är två exempel på möjliga användningsområden.

– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.

Vad är det då för mysterium som Ola Benderius har löst? Redan 1947 gjorde den kände brittiske forskaren Arnold Tustin (1899-1994) den allra första modellen för hur en människa styr mot ett mål, där han identifierade ett kontinuerligt och linjärt styrbeteende. I bilkörning motsvarar detta att föraren mjukt och kontinuerligt följer vägen med ratten. Inom reglerteknik kallas detta beteende för tracking, och det har varit den rådande teorin för bilkörning sedan dess. När man jämfört denna linjära modell mot faktiska uppmätta styrsignaler så ser man dock avvikelser, några ryckigheter i styrsignalen.

Dessa lokala avvikelser från en kontinuerlig signal var något som redan Tustin såg, men först nu har mysteriet fått sin förklaring. Idén fick Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula när de lyssnade på en föreläsning i neurokognition på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där behandlades beteendeteorin reaching, som avser det grundläggande mänskliga beteendet som beskriver hur vi sträcker oss mot ett mål.

Om man studerar hur vi människor rör handen, från punkt A för att plocka upp något från punkt B, så beror rörelsens hastighet direkt på avståndet – ju längre avstånd, desto snabbare rörelse. Den intressanta effekten av detta är att tiden för förflyttningen förblir densamma oberoende av avståndet.

– Vi kände direkt igen det här mönstret från våra styrsignaler, säger Ola Benderius. Det var lite av ett heureka-ögonblick. Kunde det vara så att det här grundläggande mänskliga beteendet också ligger bakom hur vi styr vår bil?

Med idén i bakhuvudet plockade Ola Benderius ut mer än 1000 timmars bil- och lastbilskörning från verkliga kördata, vilket gav 1,3 miljoner styrkorrektioner. Det visade sig att runt 95 procent av dessa stämde överens med reaching-teorin. Det Ola Benderius och Gustav Markkula hade upptäckt var alltså att styrning inte uppträder linjärt när föraren följer vägen, utan föraren vrider ratten enligt det speciella reaching-mönstret.

– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius. Styrbeteendet har dessutom visat sig vara mycket naturligt då jag till och med sett det i en tidigare studie där jag undersökte körbeteendet hos 12-åringar och deras föräldrar.

Med denna nya kunskap kunde han utveckla en matematisk modell som kan förklara mängder av olika körbeteenden, vilket gör det möjligt att förutsäga hur föraren kommer att agera i olika situationer innan det faktiskt har hänt. Upptäckten är något som Ola Benderius tror kommer påverka ett helt forskningsfält.

– Det här kan helt förändra hur man ser på mänsklig styrning, när det gäller alla fordon och farkoster. Jag tror och hoppas att många forskare kommer ta till sig detta och börja tänka i andra banor. Traditionellt har styrbeteende studerats utifrån reglerteknik och tekniska system. Om man istället utgår från neurovetenskap och sätter människan i fokus så öppnas en helt ny värld av möjligheter. Detta kan driva forskningsfältet i en helt annan riktning, säger Ola Benderius.

Fakta om forskningen
Forskningen har utförts i forskargruppen Adaptiva system på Chalmers institution för tillämpad mekanik. Den har finansierats av trafiksäkerhetscentrumet Safer på Chalmers och forskningsprogrammet FFI.

Upptäckten om den medfödda styrrörelsen publicerades nyligen i den vetenskapliga artikeln Evidence for a fundamental property of steering

Studien och den matematiska modellen ingår i Ola Benderius doktorsavhandling som han nyligen publicerade: Modelling driver steering and neuromuscular behaviour