Mozhgan Zachrison har studerat två grupper av vuxna elever och studenter med utländsk bakgrund, dels inom grundläggande vuxenundervisning, dels vid Malmö högskola. Hennes egen erfarenhet är att goda kunskaper i svenska är centralt för den som flyttar hit.

– Språket är nyckeln till hela din existens, till arbete, till samhället, gemenskap, självtillit, ja till allt.

Själv utbildad inom språk och kommunikation ville hon veta varför svenskundervisningen ger så olika utfall för olika människor.

– Varför lär sig en del att behärska språket, och andra inte? Vad händer i själva svenskundervisningen?

Hon följde undervisningen och intervjuade elever och lärare inom grundläggande vuxenutbildning, som riktar sig till immigranter som behöver mer undervisning i svenska. Undervisningen fokuserar mer på att lära ut svensk kultur än själva språket, vilket blir hindrande för eleverna, är hennes slutsats.

– Undervisningen var inte kopplad till deras sociala verklighet. Istället för att ta vara på deras egna erfarenheter fick de uppgifter som att skriva om hur man firar påsk i Sverige. Något som för många krävde mycket tid i research, istället för att arbeta med språket och kommunikativ kompetens.

Ett annat exempel är den skönlitterära bok de fick läsa, ”Grabben i graven bredvid”, som kräver ett stort ordförråd och kunskap om svenska sociala koder för att förstå. För många var den enbart förvirrande, de kunde inte hänga med i berättelsen, förstod den inte, och tappade sugen.

Undervisningsmetoderna var också traditionella, konstaterar hon. Inga grupparbeten och egna reflektioner, utan traditionell katederundervisning med läraren som huvudrollsinnehavare

– Lärarnas roll som kritiska individer är viktig, säger hon. Man ser eleverna som barn som ska uppfostras till att bli svenskar, istället för vuxna människor med egna erfarenheter och potential. Med ett kritiskt förhållningssätt kan man lägga mer ansvar på eleverna för sitt eget lärande och samtidigt erkänna dem, något som saknas i denna studie.

Eleverna ses också som offer för sin sociala och kulturella bakgrund, något som de ska räddas ifrån. De berövas sin personliga autonomi och symboliska heder, skriver Mozhgan Zachrison.

Men problemet ligger inte bara i undervisningen, utan också hos eleverna. Många bär på en ständig dröm om att återvända till sitt hemland. De är fysiskt i Sverige men mentalt någon annanstans. De söker sig till egna etniska grupper och bygger en tillvaro med dem, ett ”samhälle i samhället”, där de kan sköta de flesta angelägenheter utan att kunna svenska. De saknar motivation för att lära sig svenska.

Som kontrollgrupp hade Mozhgan Zachrison studenter med invandrarbakgrund, vid Malmö högskola. De behärskade svenska väl, men även de rapporterade om ett utanförskap där sociala koder är svåra att tillägna sig och att kommunikativa situationer skapade en känsla av alienation.

Separera språk- och kulturinlärning, är Mozhgan Zachrisons rekommendation. Hon efterlyser också en attitydförändring, en större nyfikenhet på och intresse för de som kommer till Sverige. Vad har de med sig? Vilka erfarenheter bär de på? Hur känns det att vara immigrant? Vidare behöver vi titta närmare på mekanismerna bakom hur en del immigranter isolerar sig från svenska språket genom att ingå i mindre ”etniska samhällen”. Hur kan man förstå och förklara denna process?

Mozhgan Zachrison disputerade den 5 september. Avhandlingen heter ”Invisible voices. Understanding the sociocultural influences on adult migrants´ second language learning and communicative interaction”.

Resultaten visar att kvinnor förväntas vara mer ansvarstagande, kontrollerande och omhändertagande än män, som i sin tur antas vara orädda och testa gränser. Män är därmed tillåtna att göra bort sig och förlora kontroll i högre utsträckning än kvinnor.

– Det finns även kopplingar mellan unga kvinnors drickande och föreställningar om promiskuitet och risk för sexuella övergrepp, säger Josefin Bernhardsson vid Centrum för samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.

Avhandlingen synliggör att de normer som reglerar drickandet är relativt stabila även då svenskarnas dryckesmönster förändrats i termer av kvantitet och val av dryck. I synnerhet gäller detta genus- och åldersrelaterade normer.

– Mäns och kvinnors drickande förklaras och ursäktas på olika sätt. Medan mäns dryckesbeteende huvudsakligen ursäktas utifrån argument om biologi och hormoner; som exempelvis med att de är djuriska eller testosteronstinna, förklaras kvinnors ansvarskännande främst utifrån moderskapet, säger Josefin Bernhardsson.

Dessa skillnader synliggörs främst i relation till beteenden som uppfattas som riskfyllda eller problematiska. Vad gäller de positiva betydelser som intervjupersonerna tillskriver alkohol är likheterna mellan män och kvinnor större än skillnaderna mellan dem.

Avhandlingen är baserad på ett stort antal fokusgruppsintervjuer med män och kvinnor mellan 15 och 65 år. Studiens syfte har varit att undersöka betydelser av alkohol och drickande i olika generationer av män och kvinnor i relation till livsperioderna barndom, ungdom och vuxendom.

I forskningsrapporten ”Politik för kommuner som krymper” visar kulturgeografen Josefina Syssner att den ojämna befolkningstillväxten skapar stora skillnader i planeringsförutsättningar mellan små och stora, växande och minskande kommuner.

Kommunala företrädare i krympande kommuner pratar ogärna om att befolkningen minskar. De som företräder dessa kommuner tycks se utebliven tillväxt som ett lokalt politiskt misslyckande. Detta trots att utebliven tillväxt många gånger kan förklaras med förändringar på nationell och internationell nivå.

Rapporten visar att kommunerna sällan formulerar strategier för att möta de utmaningar som en negativ befolkningstillväxt medför.

– Ur ett demokrati- och medborgarperspektiv är det olyckligt. Kommunerna står inför stora utmaningar, men man pratar inte om dem med medborgarna på ett strukturerat sätt, säger Josefina Syssner.

Samtidigt vidtar kommunerna en rad åtgärder för att anpassa kommunens organisation och verksamhet utifrån de nya förutsättningar som en minskande befolkning innebär. Förändringar av skolans och äldrevårdens organisation, samverkan med grannkommuner och civilsamhället är exempel på några sådana åtgärder.

Josefina Syssners slutsats är att kommuner med ett minskande befolkningsunderlag bör utveckla en lokal anpassningspolitik. En sådan politik slår fast hur kommunen ska prioritera och organisera sin verksamhet när resurserna krymper. Det kan emellertid vara svårt eftersom det finns en förväntan på tillväxt, konstaterar Josefina Syssner.

– Det handlar om att krympa på ett klokt sätt. Istället för att ha orealistiska förväntningar på att få fler inflyttare, bör man lägga kraft på att utveckla idéer kring hur man på ett innovativt sätt kan hantera sitt kommunala uppdrag trots att befolkningen minskar.

Rapporten ”Politik för kommuner som krymper” ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

– Högskolan i Halmstad har en unik profil med kompetens inom samtliga områden som utvärderas. Dessutom har vi lång erfarenhet av att göra utvärderingar, berättar Jörgen Johansson, universitetslektor i statsvetenskap och uppdragsledare för utvärderingen vid Högskolan i Halmstad.

Utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013 utförs av fyra temagrupper och sker på uppdrag av Jordbruksverket. Den första gruppen utvärderar programmets åtgärder för konkurrenskraft, den andra utvärderar miljöåtgärderna och den tredje utvärderar åtgärder som syftar till landsbygdsutveckling. Dessa tre grupper leds av forskare från KTH, Lunds universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Högskolan i Halmstad har helhetsansvaret för grupp fyra – vars uppdrag är att syntetisera de övriga tre gruppernas granskning i en slutrapport. I uppdraget ingår även att svara på övergripande frågeställningar.

På Högskolan samordnas arbetet av RISP (Research on Innovation in a Societal Perspective) – ett nätverk som samlar forskare från olika vetenskapliga discipliner. Utvärderingen kommer att få många positiva följdeffekter.

– Uppdraget kommer bland annat att ge upphov till nya forskningsprojekt. Det är en stor möjlighet för Högskolan i Halmstad, berättar Jörgen Johansson, som även är forskningsledare för RISP.

Utvärderingsarbetet påbörjas under hösten 2014 och slutrapporten är klar hösten 2016. Den skickas till EU-kommissionen senast den 31 december samma år. Rapporten kommer även att få betydelse för det landsbygdsprogram som löper 2014–2020.

Fotnot. Landsbygdsprogrammen är en del av EU:s strategi för att nå målen med den gemensamma landsbygdspolitiken. Varje program löper över sju år och finansieras gemensamt av Sverige och EU. De innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden.

I ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner minskar befolkningen. Dessa kommuner står inför utmaningen att fortsätta erbjuda medborgarna en god kommunal service och en god livsmiljö trots att skatteinkomsterna minskar. En ny forskningsrapport belyser hur kommunerna hanterar denna utmaning.

I forskningsrapporten ”Politik för kommuner som krymper” visar kulturgeografen Josefina Syssner att den ojämna befolkningstillväxten skapar stora skillnader i planeringsförutsättningar mellan små och stora, växande och minskande kommuner.

Kommunala företrädare i krympande kommuner pratar ogärna om att befolkningen minskar. De som företräder dessa kommuner tycks se utebliven tillväxt som ett lokalt politiskt misslyckande. Detta trots att utebliven tillväxt många gånger kan förklaras med förändringar på nationell och internationell nivå.

Rapporten visar att kommunerna sällan formulerar strategier för att möta de utmaningar som en negativ befolkningstillväxt medför.

– Ur ett demokrati- och medborgarperspektiv är det olyckligt. Kommunerna står inför stora utmaningar, men man pratar inte om dem med medborgarna på ett strukturerat sätt, säger Josefina Syssner.

Samtidigt vidtar kommunerna en rad åtgärder för att anpassa kommunens organisation och verksamhet utifrån de nya förutsättningar som en minskande befolkning innebär. Förändringar av skolans och äldrevårdens organisation, samverkan med grannkommuner och civilsamhället är exempel på några sådana åtgärder.

Josefina Syssners slutsats är att kommuner med ett minskande befolkningsunderlag bör utveckla en lokal anpassningspolitik. En sådan politik slår fast hur kommunen ska prioritera och organisera sin verksamhet när resurserna krymper. Det kan emellertid vara svårt eftersom det finns en förväntan på tillväxt, konstaterar Josefina Syssner.

– Det handlar om att krympa på ett klokt sätt. Istället för att ha orealistiska förväntningar på att få fler inflyttare, bör man lägga kraft på att utveckla idéer kring hur man på ett innovativt sätt kan hantera sitt kommunala uppdrag trots att befolkningen minskar.

FAKTA
Rapporten ”Politik för kommuner som krymper” ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

– För att förebygga att olyckor inträffar på grund av att förare inte är tillräckligt uppmärksamma eller vakna så behöver vi djupare förståelse av vilka faktorer som är betydelsefulla och går att mäta, säger Anna Anund forskare på VTI.

Vid experiment i VTI:s körsimulator kommer forskare från VTI, Volvo Cars och Mälardalens högskola att göra omfattande studier som innefattar mätningar av elektriska signaler i hjärnan (EEG). Målet är att hitta ett sätt att mäta hur sömnighet och kognitiv belastning påverkar förare och att förstå hur de samverkar.

– Vi vill se om det går att mäta kognitiv belastning med hjälp av fysiologiska mätningar, till exempel att föraren är ouppmärksam och tänker på annat än bilkörning, säger Anna Anund, forskare på VTI.

Målet är även att ta hänsyn till skillnader inom och mellan individer. När det gäller mätningar av hjärnaktivitet kommer forskarna att försöka utreda om det finns en skillnad mellan lokal och regional sömnighet i olika delar i hjärnan och även identifiera i vilka områden i hjärnan förändringar sker.

Studien innefattar flera försök i VTI:s körsimulator i Linköping med sammanlagt ett sextiotal försökspersoner, både dagtid och på natten.

– Studien är en av de mest omfattande vi gjort i en körsimulator på VTI och definitivt det största när det gäller forskning om sömnighet, säger Anna Anund.

Projektet är finansierat av Fordonsstrategisk Forskning och Innovation från Vinnova. VCC håller i projektet i nära samarbete med VTI och Mälardalens högskola. Försöken startar sent i höst och beräknas vara klara under våren nästa år. Projektet ska vara avslutat om två år.