Nyhet Arkiv - Sida 627 av 1661

Vid kroppens omsättning av blodfetter hämmas ett enzym som heter lipoproteinlipas av ett protein som heter apolipoprotein C-III, vilket leder till förhöjda nivåer av blodfettet triglycerider. Detta har varit känt sedan länge. Exakt hur denna hämning går till har dock varit okänt. För att undersöka detta närmare har Mikael Larsson, doktorand vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, studerat den kedja av händelser som påverkar halterna av triglycerider i blodet i detalj.

– Det vi nu kan visa är att apolipoprotein C-III förhindrar lipoproteinlipas att komma i kontakt med så kallade lipoproteiner, som i sin tur spjälkar och transporterar triglycerider i blodet, vilket gör fettet användbart för kroppens celler. Den här upptäckten är viktig för att förstå hur triglycerider i blodet omsätts. Det är mycket som fortfarande behöver utredas när det gäller denna mekanism, men förhoppningsvis kommer detta på sikt kunna förklara varför låga nivåer av apolipoprotein C-III minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Mikael Larsson.<

Den vanligaste förekommande typen av fett som vi äter är triglycerider. Förhöjda nivåer av triglycerider i blodet kan, liksom förhöjda halter av det ”onda” LDL-kolesterolet, öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. I dag är det möjligt att med kostråd och läkemedel sänka nivåerna av LDL-kolesterol och på så sätt minska sjukdomsrisken. Bland de patienter som ändå insjuknar är det inte ovanligt att de uppvisar förhöjda nivåer av triglycerider samt låga nivåer av det ”goda” HDL-kolesterolet.

Tidigare i år har två oberoende forskargrupper visat att personer med en genetisk mutation som gör att de har naturligt låga triglyceridnivåer, löper minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Den genetiska mutationen innebär att de har en mindre andel av proteinet apolipoprotein C-III i blodet, som i sin tur hämmar enzymet lipoproteinlipas. Lipoproteinlipas spjälkar triglycerider i blodet så att kroppens celler kan ta upp denna typ av fett och använda det som energi eller lagra det i fettväv som energireserv. Lipoproteinlipas håller på så sätt ner triglyceridnivåerna i blodet.

I en annan del av Mikael Larssons avhandlingsarbete har han försökt hitta små läkemedelsliknande molekyler som kan göra lipoproteinlipas i blodet mer aktivt. Det skulle alltså kunna sänka nivåerna av triglycerider i blodet och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos högriskpatienter.

– Det är långt kvar till det finns ett färdigt läkemedel för att sänka halterna av triglycerider med hjälp av en sådan mekanism. Nu kan vi dock presentera ett antal molekyler som verkar lovande och som kan fungera som utgångspunkt för framtida läkemedelsutveckling, säger Mikael Larsson.

Mikael Larsson kommer från Falun. Han har en civilingenjörsexamen med inriktning mot teknisk biologi och är doktorand vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, vid Umeå universitet. Han kan nås på:

Onsdagen den 27 augusti försvarar Mikael Larsson, institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln: Endogena och exogena faktorer som påverkar aktiviteten hos lipoproteinlipas. (Engelsk titel: Endogenous and exogenous factors affecting lipoprotein lipase activity.)

Länk till avhandlingen.

Studien bland drygt 800 kvinnor i Mellansverige visar att upptill var femte kvinna har upplevt en förlossning som kan diagnostiseras som utdragen.

– Vi ser att diagnossättning av utdragen förlossning varierar inom förlossningsvården och att det finns behov av större klinisk kunskap för att identifiera och klassificera en förlängd förlossning, säger Astrid Nystedt, docent i omvårdnad.

Resultaten av studien visar att sju procent av kvinnorna med en konstaterat långvarig och utdragen förlossning inte alls behandlades med värkstimulerande dropp, oxytocin. Däremot visar resultaten att ungefär var tredje kvinna med en normal förlossning fått oxytocin, trots att tecken saknades på en utdragen förlossning.

– Paradoxen att friska kvinnor med en normal förlossning fick behandling samtidigt som kvinnor med en faktisk långvarig förlossning inte behandlades kan ses som en olämplig användning av oxytocin. Den riskerar att orsaka onödigt lidande och komplikationer i båda grupperna, säger Astrid Nystedt.

Olämplig användning av oxytocin i förlossningsvården är studerat i liten omfattning. De flesta förlossningsavdelningar har riktlinjer för användning av oxytocin, men färre har riktlinjer för att kunna identifiera en utdragen förlossning. En utdragen förlossning är ett komplicerat tillstånd som kan ha negativ inverkan både för utgången av förlossningen och för kvinnors erfarenheter av förlossningen.

– Det finns ett behov av samförstånd i klassificering och behandling av utdragen förlossning. En noggrann hantering är avgörande för att bevara normala födslar och undvika felaktiga behandlingar och interventioner, säger Astrid Nystedt.

Här hittar du hela studien, publicerad i BMC Pregnancy and Childbirth.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie intervjuat 222 sjuksköterskestudenter vid Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Sköndal Högskola i Ersta om hur de resonerar kring att vårda döende patienter, deras tankar kring hur man kan stöttar och samtalar med patienten och deras egna känslor inför mötet med döende.

Intervjuerna visar att även om många studenter ser döden som en naturlig del av livet, känns tanken på döden obegriplig och skrämmande för många.

– Hos de flesta väcker tanken på döden känslor av hjälplöshet, osäkerhet och otillräcklighet. En del anser det naturligt att prata om den, andra tycker att döden är det värsta som kan hända och har svårt med tanken på att behöva prata om den, säger Susann Strang, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Många studenter uttryckte att de inte vet vad man ska svara på patienternas frågor, och att de ville byta samtalsämne när patienter pratade om döden. Samtidigt anser en stor del av studenter att det är sjuksköterskans ansvar att vara stark inför patienterna.

– Vår studie visar att studenternas idealbild av en kompetent sjuksköterska och en idealisk vård skiljer sig stort från deras egen verkliga situation. Frågorna om död och döende handlar mycket om studenternas egen rädsla och brist på erfarenhet, samtidigt som de har hårda krav på sig själva att vara goda vårdare, säger Susann Strang.

– Många hoppas att det här ska bli lättare med tiden, att de en dag ska vara modiga nog att ta hand om döende patienter och våga vara närvarande. Här kan utbildningarna ta en mer aktiv roll genom att tidigt hitta de studenter som känner en stark rädsla att möta och vårda döende patienter, och erbjuda dem handledning, utbildning och stöd.

Artikeln Swedish nursing students’ reasoning about emotionally demanding issues in caring for dying patients publiceras i International Journal of Palliative Nursing.

Röster ur studien:

”Det skrämmer mig, och jag var helt förstörd under praktiken när patienten dog. Hela situationen kan vara skrämmande och den döda kroppen…”

”Känner mig inte obekväm när det gäller att vara hos en döende person. Men jag känner mig osäker på hur jag samtalar, vilka frågor jag får. Har inte så mycket erfarenhet av att ha själavårdande samtal med döende personer.”

”Som sjuksköterska ska man vara stark. Kanske det blir sorgligt att se en människa som man tog hand om dö framför mina ögon. Kanske man blir känslomässigt ledsen. Men jag ska vara tröst för döendes familj. Då ska jag vara stark också.”

”För jag tycker att det är så otäckt ta hand om den kalla kroppen. Sitta o vaka o finnas där så länge patienten andas klarar jag av, men sedan när de dör tycker jag själv att det är jättejobbigt”.

”Visst är det svårt men som vårdpersonal och som medmänniska ser jag det som min uppgift att inte vara rädd eller obekväm inför svåra saker. Att få höra någon annans tankar om något stort som berör mig såväl yrkesmässigt som personligen ser jag som en förmån”.

”Döden är för mig det värsta som kan hända men samtidigt en del av livet och man måste våga tala om det ”.

Alla vet att det innebär kostnader för samhället när vi inte kommer fram för att vägen är översvämmad eller ledningen för tåget rivits ned. Men hur värderar vi bäst dessa kostnader? Forskare på VTI undersöker.

Störningar i väg- och järnvägstrafik uppstår dagligen på grund av olyckor, väder eller annat som inte går att styra över. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär sådana störningar stora kostnader på grund av exempelvis förseningar, utebliven produktion och kostnader för omledningar.

I ett nystartat VTI-projekt ska forskare kartlägga vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som trafikstörningar av olika slag innebär för samhället.

– Syftet med studien är främst att öka kunskapen om vilken metodik som är lämplig att använda vid skattning av kostnader för störningar i infrastrukturen. Framför allt tittar vi på väg- och järnvägstrafik, säger Joakim Ahlberg, forskare på VTI i Stockholm.

Forskarna kommer att redovisa en diskussion om vad som är möjligt att värdera utifrån tillgänglig data och metodik samt vad som i dagsläget inte är möjligt att fånga in. Därefter ta fram ett förslag till metodik för värdering av samhällskostnader i samband med störningar i väg- och järnvägstrafik.

Som en del i projektet kommer forskarna också att beräkna och redovisa exempel där metodiken tillämpas på ett eller flera inträffade eller hypotetiska händelser.

– I exemplen kommer vi att försöka identifiera samtliga konsekvenser av händelserna oavsett vilken aktör som drabbats, kvantifiera dem och sedan värdera direkta och indirekta kostnader, säger Joakim Ahlberg.<br />Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ska vara klart i mars 2015.

Flera forskare vid Mittuniversitetets forskningscenter Demicom ska under hösten ägna sig åt skogsbranden i Västmanland. På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska de i två olika forskningsprojekt ta sig an uppgiften.

Professor Catrin Johansson och Emelie Bäck ska undersöka hur kommunikationen kring skogsbranden i Västmanland samordnades under krisens mest akuta fas. De kommer därför att studera de möten med flertalet berörda myndigheter som koordinerades av MSB i syfte att samordna kommunikationen till allmänheten. Resultatet sammanställs i en rapport som beräknas vara färdig i början av 2015.

– Vi kommer att identifiera både styrkor och svagheter i hanteringen av krisen, säger Catrin Johansson.

Samtidigt ska en annan forskargrupp, under ledning av professor Lars Nord, undersöka hur mediebevakningen av branden såg ut – både vad gäller traditionell nyhetsjournalistik i press, radio och tv, samt redaktionernas arbete med sociala medier i samband med branden. Studien kommer att baseras både på innehållsanalys och på intervjuer med journalister. Undersökningen ingår i projektet, Digkris, Den digitala kriskommunikationens villkor, och kommer att redovisas under 2015.

– Det är intressant att undersöka hur medierna värderar alla budskap och källor i sociala medier under en kris som denna, säger Lars Nord.

Operationstillfällen som flyttas eller ställs in innebär ett problem både för den enskilde patienten, som kan få vänta längre på behandling, och för det behandlade sjukhuset i form av sämre utnyttjade resurser.

Ortopediavdelningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal har nu tillsammans med forskare från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, initierat en forskningsstudie för att kartlägga förekomsten av, och identifiera orsakerna till att planerade operationer ombokas till en ny tid, skjuts upp på obestämd tid eller avbokas helt.

Studien, som granskat 17 625 inbokade operationer mellan 2007 och 2011, visar att 39 procent av alla planerade operationer för ledplastik, artroskopi eller ingrepp i fot/fotled sköts upp eller bokades om minst en gång.

De vanligaste orsakerna till att operationer inte genomfördes som planerat var att patienten själv av olika orsaker avbokat operationen (33%), att kliniken på grund av vårdgarantin fick köpa vård hos annan vårdgivare (29 %), att patienten inte var tillräckligt medicinskt förberedd (12 %) samt att akut inkomna patienter fick prioriteras (9%).

– Många operationsavdelningar bedriver planerad och akut verksamhet parallellt. Det leder till att planerade operationer många gånger måste avbokas, flyttas fram eller ”köpas” från annan vårdgivare eftersom akuta operationer måste prioriteras.

Situationen är inte unik för Göteborg utan sannolikt ett generellt problem för operationsvården vid alla landets sjukhus, säger Ulla Caesar, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Att operationer ibland ombokas eller avbokas är enligt forskarna oundvikligt. Men Sahlgrenskastudien visar att många avbokningar skulle kunna undvikas genom att patienterna är bättre förberedda och informerade inför ingreppet.

– En bra lösning här vore att i högre grad tillämpa en personcentrerad vård, som gör patienten mer delaktig i och ansvarig för sin egen behandling. En annan åtgärd som diskuteras i studien är att ha separata operationsavdelningar för akut och planerad vård, säger Elisabeth Hansson Olofsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Studien har genomförts med hjälp av en egenutvecklad applikation där all elektronisk dokumentation, till exempel journaler och olika register, kan kombineras och sammanställas.

Resultaten kommer nu att bli ett viktigt underlag för förbättringar inom verksamheten.

– Vi har färre ombokningar i dag än vi hade under den undersökta perioden. Men jag tror tyvärr att vi kommer att fortsätta ha en rätt stor andel ombokningar så länge inte patienten själv kan boka sin operationstid. Att kunna påverka sin operationstid själv tror jag skulle vara en stor framgångsfaktor, det skulle få patienten att känna större delaktighet, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för Ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Artikeln Incidence and root causes of cancellations for elective orthopaedic procedures: a single center experience of 17,625 consecutive cases publicerades i tidskriften Patient Safety in Surgery i juni.

Honungsbin (Apis mellifera) är enormt viktiga för mänskligheten, och omfattande förluster av honungsbisamhällen de senaste åren oroar. En tredjedel av våra livsmedel är beroende av bins och andra insekters pollinering av frukter, nötter och grönsaker, samtidigt som honungsbin hotas av sjukdomar, klimatförändringar och skötselmetoder. För att kunna möta dessa utmaningar är det viktigt att förstå honungsbinas utveckling och hur de är anpassade till olika miljöer.

– Vi har använt den senaste tekniken inom genforskningen, och har identifierat oväntat höga nivåer av genetisk mångfald i honungsbin. Till skillnad från andra domesticerade arter verkar människans hantering av honungsbin ha lett till förhöjda nivåer av genetisk variation då bin från olika delar av världen har blandats. Resultaten kan också tyda på att inavel inte är en viktig orsak till de globala förlusterna av bisamhällen, säger Matthew Webster, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

Ett annat oväntat resultat var att honungsbin verkar komma från en forntida linje av bin från Asien för runt 300.000 år sedan, som snabbt spreds över Europa och Afrika. Detta står i kontrast till tidigare forskning som tytt på att honungsbin har sitt ursprung i Afrika.

– Det evolutionära träd som länkar samman genomsekvenserna stöder inte honungbiets ursprung i Afrika, vilket ger oss helt nya insikter om hur honungsbin spreds och anpassade sig till livsmiljöer i hela världen, säger Matthew Webster.

I mönstren för genetisk variation hos bina finns signaler som tyder på stora cykliska svängningar i populationsstorlek. Detta speglar historiska mönster av istider, och tyder på att klimatförändringarna kraftigt påverkat honungsbipopulationer historiskt.

– Bipopulationen i Europa verkar ha minskat under istider medan de afrikanska populationerna samtidigt har expanderat, vilket tyder på att de afrikanska miljöförhållandena var mer gynnsamma då, säger Matthew Webster.

I gener som är viktiga för anpassning till faktorer som klimat och patogener identifierade forskarna också specifika mutationer, till exempel sådana som har med morfologi, beteende och medfödd immunitet att göra.

– Studien ger nya insikter om evolution och genetisk anpassning som kommer att hjälpa oss att undersöka biologiska mekanismer bakom sjukdomsresistens och anpassning till klimat, kunskap som kan vara avgörande för att skydda honungsbin i en snabbt föränderlig värld, säger Matthew Webster.

Referens: ”A worldwide survey of genome sequence variation provides insight into the evolutionary history of the honeybee Apis mellifera”, Nature Genetics’s, DOI: 10.1038/NG.3077. Wallberg et al.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom transnationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Ytan på Mars bär spår av rinnande vatten och vittnar om en tid med hav, sjöar och atmosfär. Den marsmeteorit som forskarna vid museet undersöker har tidigare daterats och visat sig vara från Mars ungdom. De senaste undersökningarna visar att meteoriten har bildats i en tid då det både fanns vatten på ytan och en atmosfär med syre.

Två större frågor driver forskarna
Dels vill man förstå solsystemets uppkomst. Dels jagar forskarna det första beviset för liv på andra platser än jorden, eller spår av tidigare liv, och här är Mars en intressant kandidat.

– De äldsta stenarna vi har på jorden är meteoriter som kommer från rymden, säger Martin Whitehouse, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. De är mycket äldre än jordens äldsta bergarter och därför värdefulla för att förstå solsystemets uppkomst, fortsätter Martin.

Mycket information i gammal meteorit
Slutsatserna kan forskarna dra genom att analysera mineralet zirkon i meteoriten. När en atmosfär med syre utsätts för solljus bildas en viss variation av olika syreisotoper som inte uppkommer på något annat sätt. Just denna variation har forskarna hittat hos syret i meteoritens mineral och eftersom mineralets ålder har daterats till 4,43 miljarder år visar det att Mars hade atmosfär vid den tidpunkten.

En förutsättning för rinnande vatten är att det finns en atmosfär. Annars förgasas vattnet. Idag har Mars en mycket tunn atmosfär, som främst innehåller koldioxid, och allt vatten på Mars är is. Att Mars inte har en tjock atmosfär idag beror främst på att planeten inte längre har ett skyddande magnetfält.

Vad är en marsmeteorit? Hur kommer det sig att en sten på Mars finns på jorden? När Mars har träffats av större meteoritnedslag har det hänt att grus och sten slungats ut i rymden. En del av detta grus har sedan fångas in av jordens dragningskraft så att det landat på jorden som marsmeteoriter. Man känner till ca 150 marsmeteoriter.

Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Källa: Resultaten publicerades 2014-08-25 i tidskriften Nature Geoscience, “Record of the ancient Martian hydrosphere and atmosphere preserved in zircon from a Martian meteorite”.

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Född på landet eller i storstaden? För kineser avgör svaret om de har tillgång till välbetalt jobb, subventionerad sjukvård, god utbildning och socialförsäkringsförmåner.

Nu visar en studie från Göteborgs universitet att drygt 100 miljoner landsbygdsbor lyckats både med att migrera till städerna och förändra sin folkbokföringsstatus och därmed sina liv.

De kallas för hukou-konvertiter; kinesiska migranter som lämnar landsbygden i hopp om ett bättre liv i staden. Tillsammans med doktor Deng Quheng, Chinese Academy of Social Sciences, är Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, en av de första forskarna i världen att studera denna grupp migranter.

– Vår studie identifierar 107 miljoner kinesiska före detta landsbygdsbor som inte bara lämnat landsbygden för att flytta in till staden. De har också lyckats få sin folkbokföringsstatus, hukou, ändrad till stadsbo. Dessa kineser lever nu ett helt annat liv jämfört med de som är kvar på landet, säger Björn Gustafsson.

– Särskilt de konvertiter som ändrat hukou-status innan de fyllt 25 år har visat klara sig mycket bra i städerna vad gäller sysselsättning och inkomst. Genomsnittligt har de till och med gått om de infödda stadsborna.

Men att byta hukou-status från landsbo till stadsbo är inte enkelt. Studien identifierar ett antal faktorer som bidrar till att chansen ökar. Att tillhöra den etniska majoriteten, att ha föräldrar med relativt hög utbildningsnivå och om föräldrarna har ett stort socialt kapital (är medlemmar i kommunistpartiet) är avgörande.

– Ytterligare två mekanismer för att byta hukou-status är att studera samt att rekryteras till kinesiska militären, Folkets befrielsearmé.

Den ökade migrationen från land till stad innebär en enorm utmaning för politiska beslutsfattare i Kina. Fler invånare i storstäderna leder till ökad bostadsbrist, trafikproblem och miljöförstöring. Detta tror Gustafsson är en av anledningarna till att Kinas beslutsfattare drar sig för att förändra hukou- systemet.

– Dagens hukou-system välkomnar sådana kinesiska migranter som är till stor ekonomisk fördel medan andra hålls utanför. Här finns likheter med den invandringspolitik som många industriländer tillämpar idag i andra delar av världen.

På landsbygden är konsekvensen av den ökade migrationen till städerna en annan.

– En majoritet av de landsbygdsbor som har en högskoleutbildning flyttar in till städerna. Det innebär en enorm så kallad brain drain. De redan missgynnade landsbygdsområdena töms på högutbildad arbetskraft till förmån för de mer utvecklade storstäderna, säger Gustafsson.

Resultatet av Björn Gustafsson and Deng Quheng’s forskningsstudie finns publicerad i The Journal of Contemporary China, Vol 23, No 88, 657-679; Journal of Contemporary China

Fakta om Hukou systemet
Hukou är namnet på det kinesiska folkbokföringssystem som infördes 1955 och vars modell har sitt ursprung i Sovjet. Innan hukou-systemet inrättades kunde Kinas invånare förflytta sig fritt i landet. Hukou-systemet registrerar invånare dels utifrån var de bor och dels om de är landsbygds- eller stadsbor.

Installationen av hukou-systemet innebär att landsbor och stadsbor ses som två olika folkgrupper. Detta speglas till stor del i de politiska beslut som tas i Kina.

– Det som är särskilt intressant i detta projekt är att vi identifierat viktiga egenskaper för livsmedelsprodukter och kunnat mäta effekterna av kringliggande associationer på konsumenternas betalnings- och köpvilja säger Johan Anselmsson, docent i marknadsföring.

Tillsammans med doktor Niklas Bondesson och professor Ulf Johansson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har han kartlagt vad som påverkar konsumenters val av favoritprodukter och viljan att betala mer för vissa produkter än för andra. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Product & Brand Management, en ledande internationell tidskrift för varumärkesforskning.

Studien behandlar konsumentförpackade livsmedel och visar att uppfattningen om själva produktens kvaliteter endast till en mindre del kan förklara varför vi är villiga att betala mer för en produkt än för en annan.

– Vi konsumenter är inte så rationella som vi tror. Som konsumenter säger vi ofta en sak och gör en annan. Image och varumärke är viktigare än själva produkten när vi handlar livsmedel, säger Johan Anselmsson.

Resultaten kan användas på många sätt. Exempelvis visar studien att kundens uppfattning om företagets samhällsansvar har ganska liten effekt på betalningsviljan. Däremot är vi redo att betala mer om produkterna känns unika, har en svenskhetskänsla och lite av statusprägel.

– Problemet är att hållbart producerade säljer dåligt, att dessa produkter är dyrare att producera och kräver ett högre pris. Enligt våra resultat bör man istället argumentera utifrån status, unikhet och ursprung eftersom sådana argument driver betalningsvilja, säger han.

För att komma runt problematiken med att vi säger en sak och gör en annan har forskarna tagit fram en ny metod som baserar sig på Nobelpristagaren Daniel Kahnemans teorier om hur vi fattar beslut. I studien har forskarna därför inte frågat konsumenten rakt ut om vad de prioriterar eftersom dessa svar oftast blir rationella motiv som lågt pris, hög kvalitet och att reklam är oviktigt.

Istället fick deltagarna uttala sig om olika associationer kopplade till en rad varumärkta produkter. Genom att sedan låta ett datorprogram koppla dessa associationer till faktiskt köp-och betalningsbeteende kunde forskarna se vad som faktiskt driver köp- och betalningsvilja.

– Metoden plockar fram det intuitiva och omedvetna i våra val och fungerar inte bara på livsmedel utan även på service, resmål, och offentlig sektor. Resultaten kan hjälpa företag att bli bättre på att matcha sina erbjudanden till kundernas behov, säger Johan Anselmsson.

Och forskningen fungerar i praktiken. Ett antal välkända företag har redan framgångsrikt använt metoden i deras arbete att plocka fram vilken typ av information och egenskaper de ska utveckla för att skapa kundvärde och attraktiva erbjudanden.

Artikeln Brand image and customers’ willingness to pay a price premium for food brands är publicerad i Journal of Product & Brand Management.

Referenslänk: Ladda ner artikeln här (uppdaterad länk 141023)

Biomarkörer som används för sjukdomsdiagnostik ska helst visa avvikande nivåer endast för de individer som drabbats av sjukdom. De bör inte heller variera på grund av orsaker som inte har med sjukdomen att göra. Genom att analysera 92 proteinbiomarkörer för cancer och inflammation i en studiegrupp med 1000 friska personer har forskare vid Uppsala universitet för första gången kartlagt betydelsen av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorer för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att ärftliga faktorer spelar en stor roll för över 75 procent av proteinerna, och en detaljerad genetisk analys visar på 16 gener med stark effekt på proteinnivåerna.

– Resultaten är viktiga eftersom de visar vilka variabler som har betydelse för variationer i mätvärdena. Om man känner till dessa faktorer har man större möjligheter att se avvikelser och får tydligare brytpunkter mellan förhöjda värden och normalvärden. Det kan i förlängningen leda till att fler biomarkörer kan användas kliniskt, säger Stefan Enroth, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

Enligt studien förklarar genetik och livsstil sammantaget i vissa fall över 50 procent av variationen i proteinnivåer mellan friska individer. Det innebär att information om såväl genetiska som livsstilsrelaterade orsaker måste vägas in för att proteinbiomarkörer ska kunna användas effektivt.

FAKTA
En biomarkör är en biologisk molekyl som när den kan påvisas eller överstiger ett visst mätvärde används för att dra en slutsats om till exempel ett sjukdomsförlopp. Biomarkörer kan bland annat användas som ett hjälpmedel för att diagnosticera cancer och inflammation. Antigenet PSA vid prostatacancer är ett exempel.

Referens: “Strong effects of genetic and lifestyle factors on biomarker
variation and use of personalized cutoffs”, Enroth et al. DOI:
10.1038/ncomms5684

– Striatum är införselstationen i de basala ganglierna och kopplas normalt till motorisk funktion. Vår studie fokuserar på dess roll i integreringen av sensoriska intryck. Det är viktig kunskap, eftersom den här delen av hjärnan är involverad i en mängd olika sjukdomar och funktionsstörningar, som till exempel Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, ADHD och Tourettes syndrom, säger Gilad Silberberg, forskningsledare vid institutionen för neurovetenskap.

Striatum är den största av den grupp strukturer i hjärnan som kallas basala ganglierna och som är placerade i främre nedre delen av storhjärnan, under hjärnbarken. Området är involverat i motorisk inlärning, samt i att välja, planera och utföra handlingar och rörelser med utgångspunkt från förväntad belöning av hjärnans dopaminsystem. Till följd av de allvarliga motoriska symtom som uppträder i relaterade sjukdomar har forskningen om striatum kommit att fokusera på rörelseaspekten av dess funktion.

Men för att kunna välja och utföra korrekt motorisk aktivitet måste man kunna samordna och tolka sensorisk information från olika källor, sidor av kroppen och i olika former, så som beröring, visuella intryck, ljud och doft. Denna integrering av sensorisk information är i själva verket en grundläggande funktion hos vårt nervsystem.

I den nu publicerade studien visar forskarna Gilad Silberberg och Ramon Reig att enskilda nervceller i striatum integrerar intryck från båda sidor av kroppen och att en subgrupp av dessa nervceller i sin tur integrerar olika typer av känslointryck, det vill säga beröring, ljus, eller ljud. Forskarna använde en metod som kallas patch-clamp för att registrera den synaptiska aktiviteten i enskilda nervceller i striatum hos möss, och på det viset studera reaktionerna vid beröring av morrhåren på båda sidor samt visuell stimulering. Nervceller som svarar på både visuell och taktil stimulering lokaliserades till en specifik region i mitten av striatum.

– Vi kunde också visa att nervceller av olika typer integrerar sensoriska intryck på olika sätt, vilket talar för att de har olika roller i det stratiala nätverket, säger Gilad Silberberg.

FAKTA
Forskningen har finansierats genom ett startbidrag från det europeiska vetenskapsrådet ERC till Gilad Silberberg samt anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram inom neurovetenskap (StratNeuro) och Vetenskapsrådet.

Publikation: “Multisensory Integration in the Mouse Striatum”, Ramon Reig and Gilad Silberberg, Neuron online 21 August 2014, doi: org/10.1016/j.neuron.2014.07.033

Läs vetenskaplig artikel
Mer om Gilad Silberbergs forskning

Två av de krav Trafikverket ställer på vägräcken i Sverige handlar om höjd och lutning. Vägräckena får inte luta mer än 5 grader och inte vara lägre än 45 centimeter.

Varför? Och vad innebär det när ett räcke är för lågt eller lutar för mycket?

Det är Trafikverkets vägutrustningsspecialister Hans Holmén och David Björklöf som sökt svar på frågan hur funktionen hos stålbalksräcken påverkas över tid.

I projektet har man gjort samma tester som när ett nytt räcke ska godkännas. Ett godkänt räcke ska klara av att en stor personbil på 1 500 kilo träffar det med en hastighet på 110 kilometer i timmen. Då ska räcket ge med sig något, men inte för mycket. Samtidigt får bilen inte studsa tillbaka ut på vägbanan.

Resultatet av studien visar att ett nedsjunket räcke eller ett räcke som lutar för mycket kan få allvarliga följder. I vissa fall kan räcket fungera som en språngbräda. Den allra värsta kombinationen är när räcket både lutar och är lågt.

Trafikverkets entreprenörer inventerar och dokumenterar regelbundet vägräckenas tillstånd. Den nya forskningen kommer att underlätta bedömningen av när ett räcke ska bytas ut eller justeras.

Enligt Hans Holmén har det inte gjorts den här typen av tester med fordon någon annanstans i världen. I USA har man gjort olika försök med skadade räcken, men då har man använt en pendel istället för ett fordon.

Fredagen den 22 augusti lanseras rapporten ”Ett aktivt åldrande – Pensionärers syn på arbete och lärande”. Rapporten bygger på en enkätstudie som genomförts inom gruppen ”Seniordoktoranderna” – en forskningscirkel om äldres lärande.

– Frågan om höjd pensionsålder diskuteras ofta utan att pensionärerna själva får ge sin syn på saken. Därför var utgångspunkten i den här rapporten att kartlägga och beskriva pensionärers syn på arbete och lärande, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell och en av författarna bakom rapporten.

Rapporten visar att arbete och lärande kan spela en viktig roll för ett aktivt och meningsfullt åldrande. I studien tyckte majoriteten av de tillfrågade att arbete och utbildningsaktiviteter var av stor eller mycket stor betydelse. Däremot var det nästan ingen som hade arbetat heltid efter pensioneringen. Istället ägnade de sig åt ideellt arbete eller deltidsjobb. De två främsta motiven för att delta i utbildning och arbete var en vilja att hålla sig aktiv och att träffa andra människor.

En av slutsatserna i rapporten är att begreppet arbete är för snävt för ett framåtriktat förändringsarbete. Det är också lätt att fastna i siffror när man talar om pensionen. Ska pensionsåldern vara 65, 67 eller 69 år? Idag finns en grupp individer som är utslitna före 65 år. Samtidigt finns en annan grupp individer som inte får vara kvar trots att de vill.

– Vill man ta ett livslångt perspektiv på arbetslivet innebär det flexibla system där kontinuerligt lärande har en central roll. Det handlar om att skapa förutsättningar för individens välmående, eftersom detta är grunden för att vara produktiv, förklarar Cecilia Bjursell.

I rapporten lyfts två viktiga förutsättningar fram, då det gäller pensionärers möjlighet att delta i arbete och lärande. Den ena är individens möjlighet att styra över sin egen tid. Den andra är att det ska vara frivilligt. Rapporten avslutas med två förslag på konkreta sätt att främja ett aktivt åldrande – inför brytpunkter i ett livslångt perspektiv och ge utrymme för kunskapande möten.

Releasen kommer att äga rum fredag den 22 augusti kl. 13 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, sal Hc334. Välkommen!!

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har upptäckt ett protein som kan ingå i framtida behandlingar av sjukdomar orsakade av rubbad ämnesomsättning, till exempel typ 2-diabetes.

Doktoranden Emmelie Cansby kan i sin avhandling visa att när proteinet STK25 minskas i celler hos möss så förbättras ämnesomsättningen. Studierna visar också att möss som har högre proteinnivåer av STK25, och samtidigt äter en föda med mycket fett, i större utsträckning utvecklar diabetessymtom.

– Dagens diabetesbehandling har inte tillräcklig effekt, dessutom ger behandlingen biverkningar i form av lågt blodsocker, viktuppgång, ödem samt problem med mage och tarm. Det finns därför ett stort behov av nya mediciner mot typ 2-diabetes som kan komplettera dagens läkemedel, säger Emmelie Cansby.

Avhandlingens slutsats är att STK25-proteinet kan bli måltavla för ett helt nytt sätt att behandla diabetes.

– Förhoppningsvis kan läkemedel som hämmar STK25 vara en del av den framtida behandlingen av både diabetes och andra sjukdomar där ämnesomsättningen är påverkad, säger Emmelie Cansby.

FAKTA
Avhandlingen Regulation of metabolism and inflammation by two protein kinases – AMPK and STK25 försvaras vid en disputation den 5 september.

Forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet bekräftar detta experimentellt i en studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.

– Vår studie är den första som kan presentera data på hur stora de här skillnaderna är. En slutsats vi kan dra är att det metylkvicksilver som bildas i marken och transporteras ut till kustområdena med avrinning ackumuleras effektivt i plankton och utgör en större källa till metylkvicksilver i fisk – och därmed också exponering för människor – än vad man tidigare trott, säger Erik Björn, docent på kemiska institutionen vid Umeå universitet och ledare för forskningsprojektet.

Kvicksilver förekommer i miljön till största del som oorganiska fasta former (mineraler) och i elementär form (som tidigare använts i termometrar). En liten del av detta kvicksilver omvandlas av bakterier i främst syrefattiga jordar och sediment till metylkvicksilver, ett nervgift som anrikas i vattenekosystemens näringsvävar till så höga koncentrationer i fisk att det utgör ett hot mot människors hälsa och vår miljö.

Att få ner halten metylkvicksilver i fisk genom att reducera utsläppen av kvicksilver från till exempel förbränning av fossila bränslen och småskalig guldutvinning är ett internationellt högt prioriterat miljömål. Den första internationella överenskommelsen nåddes dock så sent som förra året under ledning av FNs miljöprogram. Hur snabbt halterna i fisk kan förväntas sjunka om utsläppen kan minskas beror till stor del på hur stor andel av metylkvicksilver i fisk som kommer från kvicksilver som nyligen släppts ut till miljön jämfört med de ”pooler” som under lång tid ackumulerats i sediment och jordar. Detta har tidigare varit oklart eftersom kunskap om de olika poolernas tillgänglighet för bildning och bioackumulering av metylkvicksilver har saknats. Experimentellt är det en stor utmaning att ta fram den typen av data.

Erik Björn och hans forskargrupp har använt en nyutvecklad metodik med isotopanrikat kvicksilver i avancerade experimentsystem på mesokosm-laboratoriet vid Umeå marina forskningscentrum. Med hjälp av isotopmetodiken har forskarna kunnat simulera olika biogeokemiska ”pooler” av kvicksilver med avseende på deras kemiska struktur och fördelning i ekosystemen. Dessa har sedan använts i experimentella slutna modellekosystem med intakta sedimentproppar och bräckvatten i mesokosm-anläggningen, vilken består av 12 stycken fem meter höga rör där ljus och temperatur kan detaljstyras.

De data forskargruppen tagit fram är viktiga för att kunna utveckla tillförlitliga modeller för kvicksilvers kretslopp i miljön.

– Vi tror att studien kommer att få stor betydelse för nästa generation biogeokemiska modeller för kvicksilver, och framför allt för att förutse hur ändrade utsläpp av kvicksilver, klimatförändringar och olika typer av markanvändning i vattendragens tillrinningsområden kan påverka halterna av metylkvicksilver i fisk, säger Erik Björn.

FAKTA
Studien har utförts av forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med expertkunskap inom analytisk kemi, biogeokemi, marin kemi och ekologi.

Forskningen har i huvudsak finansierats av Vetenskapsrådet, Kempestiftelserna, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, karriärbidrag till Erik Björn från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå marina forskningscentrum.