Sekretariatet finns i Malmö och drivs av Research Match på uppdrag av VINNOVA. Det ska hjälpa svenska företag som vill delta när anläggningarna gör upphandlingar av utrustning, varor och tjänster. Upphandlingarna kan innefatta alltifrån högteknologisk utrustning och byggprojekt till leveranser av enklare varor och tjänster. Det nya sekretariatet ska också medverka till att företag i Sverige utnyttjar anläggningarna för forskning i större utsträckning.
Exempel på forskningsanläggningar det handlar om är European Spallation Source, ESS, och MAX IV i Lund, men även om anläggningar som finns i andra länder såsom CERN och European Space Observatory (ESO).
– Sverige investerar betydande belopp i dessa stora forskningsanläggningar, men svenska företag har varit underrepresenterade jämfört med företag i andra länder när det gäller att utnyttja de forsknings- och affärsmöjligheter som anläggningarna ger. Den funktion vi nu har startat ska bidra till att ändra på det, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.
Hemsida (under uppbyggnad): www.researchmatch.se
Spelintelligens ses vanligen som någon slags abstrakt kunskap som vissa är födda med, medan andra saknar det.
– Men i vår studie visar vi tvärtom att spelintelligens är att rationellt värdera situationer och konsekvenser av olika ageranden och att handla efter dessa analyser, säger Jan Lennartsson vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet.
Modell som förklarar spelintelligens
Matematikern och tidigare handbollsspelaren Jan Lennartsson, har tillsammans med den f d ishockeyspelaren Nicklas Lidström och adjungerade professor Carl Lindberg, utvecklat en matematisk modell, som dels förklarar vad spelintelligens är, dels visar på att man kan lära sig att bli spelintelligent. Studiens perspektiv på strategier inom sport är helt nya och banbrytande inom sitt fält.
– Den bygger på en grundmodell för spelintelligens som Nicklas Lidström använde under sin mycket framgångsrika karriär i ishockeylandslaget och NHL, säger Jan Lennartsson.
Värdera situationer utifrån statistik
Vanligtvis värderas spelares agerande efter hur det gick. En passning är bra om den går fram, annars inte. En dribbling är bra om den lyckas, men inte annars. Studiens författare argumenterar för att man ska värdera situationer utifrån deras statistiska egenskaper istället.
– Till exempel ska man i en given situation värdera hur stor sannolikheten är att lyckas med ett visst agerande och vad värdet är i att lyckas. Detta ska sedan vägas mot sannolikheten att inte lyckas med det spelalternativ man väljer och motsvarande värde, säger Jan Lennartsson.
Alla kan lära sig bli spelintelligenta
Den nya modellen visar hur man matematiskt kan räkna fram optimala val i varje situation och därigenom vinna matcher.
– I vår vetenskapliga artikel ges flera exempel på ofta förekommande situationer i ishockey och handboll som ofta inte spelas optimalt även av de allra flesta professionella spelare, säger Jan Lennartsson.
FAKTA
Länk till vetenskaplig artikel:
https://publications.lib.chalmers.se/publication/201129-game-intelligence-in-team-sports
– Man har länge känt till att bakterier i världshaven fungerar som nedbrytare, likt svampar och andra mikroorganismer i jorden, berättar Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Linnéuniversitetet. Men att de tack vare det ljuskänsliga pigmentet proteorodopsin också effektivt fixerar koldioxid är en nyhet.
Världshaven spelar en avgörande roll i kolets globala kretslopp. I första hand genom att binda stora delar av den koldioxid vi människor producerar genom förbränning av fossila bränslen. Men också genom den fotosyntes som mikroskopiska alger, växtplankton, utför i havens solbelysta ytvatten. Denna fotosyntes beräknas dagligen binda kring 72 miljoner ton kol. Nu visar forskarna vid Linnéuniversitetet att även bakterier med proteorodopsin kan fixera stora mängder koldioxid: upp till 30 % av cellmaterialet i bakterierna som växer i ljus kommer från koldioxid.
– Vi har tidigare tänkt att bakteriernas utnyttjande av solljus fungerar som ett näringstillskott, ett tillägg, säger Jarone Pinhassi. Men våra genetiska analyser av bakterier i haven visar att solljuset direkt styr hur centrala delar av ämnesomsättningen hos bakterierna fungerar.
Det finns i runda tal kring 1 miljard bakterier per liter havsvatten, som ständigt är aktiva. Sedan proteorodopsin upptäcktes år 2000 har studier visat att hälften av bakterierna i havet har pigmentet. Jarone Pinhassi och hans forskarlag har tidigare funnit att bakterier med proteorodopsin kan växa bättre i ljus än i mörker och att bakterier med pigmentet även överlever svältperioder bättre i ljus. De nya resultaten visar att dessa egenskaper är direkt kopplade till mekanismer som regleras genetiskt.
– En lockande tanke är att utnyttja marina bakteriers förmåga att hushålla med solljus och koldioxid för bioteknologiska tillämpningar, säger Jarone Pinhassi. Att i slutändan utnyttja kunskapen om bakteriers koldioxidfixering och ämnesomsättning inom ramen för utvecklingen av miljövänlig och förnyelsebar energiproduktion vore fascinerande.
FAKTALäs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Proceedings of the National Academy of Sciences USA:
Jarone Pinhassi är forskningsledare för en av Linnéuniversitets spetforskningsgrupper: Linnaeus Univercity Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Läs mer om Eemis.
Duchennes muskeldystrofi är en obotlig och allvarlig sjukdom som medför en fortskridande nedbrytningsprocess av musklerna hos de som drabbas av den. Förutom allt sämre livskvalitet innebär sjukdomen en för tidigt död bland de drabbade, detta då muskelcellerna bryts ner och ersätts med bindväv och fett.
Mathias Uhlén och Cristina Al-Khalili Szigyarto, båda verksamma vid KTH och Science for Life Laboratory, har tillsammans med forskare från bland annat Australien, Italien och USA studerat proteinet dystrofin.
Anledningen till detta är att dystrofin är en viktig beståndsdel av musklerna och spelar en betydande roll bland annat i i hjärt- och lugnfunktionen. Därtill är Duchennes muskeldystrofi resultatet av brist på eller nedsatt funktion av proteinet dystrofin.
Mer i detalj har forskarna kommit på hur man kan tillverka en variant av dystrofin som kan mildra muskelförtviningen. Det kan i sin tur leda till en utveckling av nya behandlingsmetoder för muskeldystrofi.
– Vi har påvisat närvaron av så kallat nativt och trunkerad dystrofin med hjälp av HPA-antikroppar i muskler. Sedan har proteinet körts på gel, extraherats och sekvenserats med hjälp av masspektrometri. Resulterande sekvenser för det nativa och det trunkerade dystrofinproteinet har jämförts på aminosyrenivå. Vi har kunna påvisa att i jämförelse med friska människor har patienten i studien tillverkat en kortare variant av dystrofinproteinet trots en allvarlig mutation i dystrofingenen, säger Mathias Uhlén.
Forskningsresultatet är av sådan dignitet att det resulterat i en artikel i Nature Medicine.
Detta är andra gången amerikansk hummer fångas i Gullmarsfjorden. Tidigare har tre humrar fångats vid Smögen och en hummer några kilometer utanför Smögen. Dessa sex humrar som fångats hittills är sannolikt toppen på ett isberg, enligt forskarna Vidar Øresland och Mats Ulmestrand vid SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Amerikansk hummer vandrar inte in till svenska vatten, utan deras förekomst är ett resultat av medvetna eller omedvetna utsläpp av importerad levande hummer. I Norge har amerikansk och europeisk hummer fått avkomma tillsammans. Det finns en stor risk att amerikansk hummer kan sprida nya parasiter och sjukdomar till vår svenska hummer och andra skaldjur.
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för våra svenska hummerbestånd och Miljödepartementet behandlar frågan om ett förbud för import av levande amerikansk hummer.
Läs mer:
Belöning för amerikanska humrar
Amerikansk hummer ett hot mot inhemska arter
Främmande arter
Stopp mot amerikansk hummer nödvändigt
Havsfiskelaboratoriet vid SLU:s institution för akvatiska resurser
Information från Artdatabanken, SLU, om invasiva arter
Isbrytaren Oden lämnade Tromsö i Norge 5 juli och har färdats längs den ryska ishavskusten. Första etappen hade temat Från tinande permafrost till utsläpp av växthusgaser. Under sju veckor till havs har forskarna fokuserat på den yttre delen av grundhaven i östsibiriska Arktiska oceanen med syfte att öka förståelsen av hur upptinande permafrost och så kallade gashydrater leder till att gammalt organiskt kol frigörs och hur detta kan omvandlas till växthusgaser som koldioxid och metan. För första gången upptäcktes förhöjda metanhalter i havsvattnet ända upp till ytan längs kontinentalsluttningen.
– Vi är nöjda med att alla forskningsprogrammen ombord på Oden under den första etappen har kunnat utföras. Vi har täckt en stor ny yta av Arktis, genomfört 67 stora provtagningsstationer. Nu önskar vi etapp två förliga vindar och lagom med is, säger Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
– Detta svensk-rysk-amerikanska samarbete kommer under åren framöver bidra till att tillföra viktig ny kunskap om kopplingarna mellan klimatet, kolkretsloppet och kryosfären i denna viktiga del av Arktiska oceanen, fortsätter Örjan Gustafsson.
Den andra etappen, som utgår från Barrow, leds av Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Etappens tema är Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser och rutten tillbaka till Skandinavien går över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen. Expeditionen beräknas vara åter i Tromsö den 4 oktober.
– Havsisens historia är en av huvudfrågorna. Vi kommer nu att fortsätta programmet med att bland annat ta upp långa sedimentkärnor för att kunna studera det längre tidsperspektivet, säger Martin Jakobsson.
– De arktiska förhållandena är alltid en utmaning vid provtagningarna. Vi ska utföra geofysiska mätningar för att studera permafrost på den grunda shelfen och förekomsten av gashydrater längs sluttningarna mot den djupa delen av Arktiska oceanen, fortsätter Martin Jakobsson.
– Efter alla förberedelser och all gemensam planering är det roligt att se hur väl allting har fallit ut under den första etappen – både med forskningen och med det operativa arbetet, säger Polarforskningssekretariats föreståndare Björn Dahlbäck. Jag ser fram emot att följa arbetet på den andra etappen.
Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.
Här berättar Martin Jakobsson, Stockholms universitet, berättar om forskningen under etapp 2 av SWERUS-C3.
SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete och de övergripande forskningsfrågorna berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon).
Forskarna ombord på isbrytaren Oden kommer bland annat från Stockholms och Göteborgs universitet samt från Russian Academy of Sciences (RAS), International Arctic Research Center (IARC) och Rice University.
Förutom de utmärkta egenskaperna som isbrytare har Oden en avancerad forskningsutrustning ombord; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning.
Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Läs mer om SWERUS-C3 hos Polarforskningssekretariatet
Läs mer om SWERUS-C3 hos Stockholms universitet
Läs mer om SWERUS-C3 hos Göteborgs universitet
– Den nya potentiellt aggressivare formen av TBE-virus som vi har hittat är så klart oroande utifrån att det kan leda till högre dödlighet och att människor blir sjukare, säger Magnus Johansson, forskare vid Örebro universitet som leder projektet som är ett samarbete med Södertörns högskola, Linköpings universitet, Umeå universitet och Länssjukhuset i Kalmar.
TBE är ett fästingburet virus som överförs vid bett. Eftersom viruset finns i fästingens spottkörtlar kan man smittas även om man snabbt tar bort fästingen. De första symptomen, huvud- och muskelvärk, trötthet och feber, kommer normalt inom en vecka efter fästingbettet. Om viruset sprider sig till hjärnan och hjärnhinnorna kan man utveckla en allvarlig hjärninflammation som kan ge permanenta hjärnskador. Dödsfall av den form av TBE som vi har i Sverige är ovanliga men förekommer.
200-300 personer smittas varje år av TBE i Sverige och viruset sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans.
– Vi människor är egentligen inte en naturlig värd för det här viruset. Det överlever i naturen genom att vara i balans med de naturliga värddjuren gnagare och fästingar. Det är viktigt med ny forskning som kan ge oss nya mediciner och bättre vaccin eftersom TBE är allvarligt och på uppgång.
Forskarna fokuserar på områden där smitta har rapporterats och samlar in och undersöker fästingar. De har också tagit emot blodfyllda fästingar som patienter lämnat in efter att ha blivit fästingbitna.
– Vi upptäckte att en blodfylld fästing vi fick in bar på flera olika varianter av viruset. Det har forskare bara sett i labb tidigare men nu vet vi att det existerar i naturen. Det ger oss viktig information om viruset livscykel, säger Magnus Johansson.
Forskarna måste förstå virusets livscykel för att kunna bekämpa det. Eftersom det är ett virus och inte en bakterie kan man inte behandla TBE med antibiotika och i nuläget finns inget botemedel.
I kartläggningen av livscykeln har Magnus Johansson bland annat undersökt NS5 närmare. Det är ett protein som är centralt för replikeringen av viruset. Han har visat att TBE-viruset tar kontroll över värddjuret genom att NS5 blockerar delar av immunförsvaret.
Bakterier är ofta enklare att behandla. Virus interagerar med värden och lär sig snabbt att ta sig runt de hinder vi lägger i vägen. Vårt mål är att forskningen ska leda till nya antivirala läkemedel. De blockerar viruset från att infektera cellen eller från att replikera sin arvsmassa i cellen, säger Magnus Johansson.
För första gången har ett forskarlag kunnat rekonstruera solaktiviteten vid slutet av den senaste istiden, ca 20 000-10 000 år sedan, genom att analysera spårämnen i iskärnor på Grönland och droppstenar från Kina. Under denna istid var Sverige täckt av en stor inlandsis som sträckte sig ner till norra Tyskland och havsnivån var mer än 100 meter lägre än idag på grund av att vattnet låg på land som glaciäris. Den nya studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag.
– Studien visar ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimatförändringar. Den visar dels att förändringar i solaktiviteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten påverkar klimatet, framför allt regionalt. Förståelsen för processerna gör att vi kan skapa bättre prognoser för till exempel Sveriges framtida klimat, säger Raimund Muscheler, docent i kvartärgeologi vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Solens påverkan på klimatet har debatterats livligt på senare år, framför allt med koppling till de senaste 15 årens inbromsade uppvärmning. Det finns fortfarande stor oklarhet kring hur solen påverkar klimatet, men studien pekar på att det inte är den direkta solenergin som är den viktigaste faktorn utan istället indirekta effekter på atmosfärscirkulationen.
– Lägre solaktivitet kan leda till kallare vintrar i Sverige och Nordeuropa. Det handlar om att solens UV-strålning påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Intressant nog visar samma processer att det blir varmare vintrar på Grönland med ökat snöfall och ökad stormaktivitet. Studien visar också att solens olika processer behöver finnas med i klimatmodeller för att bättre förutsäga framtida globala och framför allt regionala klimatförändringar, säger Muscheler.
Studien har utförts vid Lunds universitet ledd av Florian Adolphi, doktorand på Geologiska institutionen och finansierad av forskningscentrat LUCCI, som studerar kolcykelns interaktion med klimatsystemet. Adolphi disputerar i november 2014 med sin avhandling som handlar om en jämförelse av resultat från olika klimatarkiv och relationen till solen.
Här hittar du studien som publiceras i Nature Geoscience den 17 augusti.
Amöban och det japanska järnvägsundret
Det började med att Toshiyuki Nakagaki, världsberömd professor vid universitet i Nagasaki, studerade hur man kunde använda den encelliga amöban Physarum för att visa bästa sättet att bygga upp järnvägar.
Han tog en sådan amöba och lade Cornflakes på alla orterna. Storleken på cornflakesflingorna stod i proportion till de olika orterna och så fick den genomskinliga amöban skapa ett nätverk för att transportera näringsämnen inom cellen.
Detta visade sig ligga väldigt nära det verkliga järnvägsnätet i Japan. Och det är svårt att tänka sig hur det japanska järnvägsnätet skulle kunna fungera bättre.
Den biologiska matematiken
Samtidigt bedrev lektor Anders Johansson sin forskning vid Högskolan i Gävle där en av grundidéerna var att förstå hur myror kan optimera och hitta den kortaste vägen, trots att de inte kan se, inte har någon överblick.
– Avsikten var att beskriva exakt hur det går till, för att sedan kunna generalisera resultaten till många andra organismer, säger Anders Johansson, matematiklektor vid Högskolan i Gävle.
Samarbete med Japan inleddes
För att formulera en matematisk modell tog Nakagaki hjälp av tillämpade matematiker. Anders fick kännedom om projektet, som han tyckte var mest lovande av alla idéer som fanns i sammanhanget.
– De höll på med modeller för myror och bin, men så kom Nakagaki med Physarummodellen, och de kom på att man kan bygga myrmodellen utifrån detta.
Samarbetet har nu pågått i 3 år. Gruppen består av 10 forskare från Frankrike, Japan och så Anders, och där ingår biologer, robotforskare och tillämpade matematiker.
– Toshiyuki Nakagaki har till och med skrivit en barnbok om Physarum. Han var biofysiker och märkte när han studerade detta att de här systemen blev väldigt effektiva.
– Det kan tilläggas att Nakagaki tillsammans med två av de andra forskarna har mottagit Ig Nobel-priset för sina undersökningar. Priset ges till forskning som kan synas förvånansvärd, men som kan ge upphov till eftertanke och nya perspektiv.
Mer kunskap
Gruppen kom fram till att de behövde uppgradera modellen för slumpvandring, hur vandringarna styrs och att de inte var ett utslag av lokal slump.
Om man har robotar så kommer de att röra sig rent plant men också i höjdled och hur kan man lära sig den här geometrin?
Resultatet blev en enkel modell baserad på lokal positiv feedback: Om en transportväg används så förstärks och utökas den.
Robotutveckling
– Min insats är grundforskning men japanerna sysslar med robotutveckling, amöba-robotar. De satsar stora pengar för att ta fram robotar som rör sig enligt dessa principer.
Mobiliteten ska inte behöva styras utan ligga i ett sympatiskt, självlärande, nervsystem. En annan fördel är att dessa amöba-robotar kan röra sig i utrymmen som inga vanliga robotar klarar.
Amöba-roboten
I Framtiden ska man lägga processorkraften där den behövs. De här amöba-robotarna undviker hinder och behöver inte lägga sin processorkraft på att röra sig. Man har till exempel konstruerat robotar vars rörelsemekanik efterliknar den av amöbor och maskar.
Den böljar liksom fram
Robotarna är kanske en halvmeter och rör sig framåt tryckdrivet, de böljar liksom fram när de rör sig. De rör sig väldigt bra, de har leder, de har väldigt lite spänning i sig och det är det som är poängen. När de stöter på ett hinder kommer de aldrig att skada hindret utan de ändrar sig istället och tar sig runt.
– Processorkraften läggs på det de ska göra och i ett lite högre system kan man tänka sig att de ska kunna utföra någon form av transport eller bygga något, avslutar Anders Johansson.
Hur gestaltar sig glädje som idé i vårdandet i en historisk vårdande verklighet? Det är en av frågorna som behandlas i Ginger Selanders avhandling. Avhandlingen har en idéhistorisk inriktning och bygger på sjuksköterskors berättelser om vårdande från 1900–1933. En tid som hör till den preteoretiska epoken då kunskapsområdet är under uppbyggnad. De banbrytande idéerna kring vårdandets kärna är ändå framträdande vid den här tiden, och glädje framgår förankrad i en världsbild som skiljer sig från dagens.
Genom glädje kan människan glömma sitt lidande och glädje frambringar en anda och atmosfär där han eller hon upplever sig hedrad och får ett ljust tillfälle att minnas. När människan upplever sig ha erhållit vad som kan begäras av gott, inte behöver lida och är förnöjd med sin levnadslott, beskrivs glädje som en räddning.
Glädje är verksam som vårdande genom att vara ett kärleksbevis och genererar kraft i form av livsglädje. Glädje är även en gåva till den andra med löfte om hjälp och förmedlar generositet. Den är inbjudande, vilket leder fram till att gemenskap skapas
Ginger Selander vill med sin avhandling avtäcka och synliggöra glädje i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken som den tongivande kraften. Vårdandets sak har genom historien alltid varit att lindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet.
FAKTA
Ginger Selander disputerar måndagen den 18 augusti 2014 kl. 12.00 i Akademisalen, Strandgaten 2 vid Åbo Akademi i Vasa.
Chansen att få individuella råd om hur just du ska äta, överväger bristerna med dagens gentester för de flesta. Etikern Jennie Ahlgren bygger sin doktorsavhandling Personaliserad nutrition och etik – en empirisk studie av svenska konsumenters inställning till gentester för hälsans skull på djupintervjuer och en enkät där 1000 människor har tillfrågats om sin inställning till gentester och individualiserade kostråd.
– 73% var positiva till att göra ett gentest och få personliga kostråd, det var överraskande många. Många är trötta på att det ständigt kommer nya modedieter och de flesta upplevde kostråd baserade på deras egna gener som mer tillförlitliga.
Resultat hade inget att göra med om man var frisk eller sjuk, eller om man redan ansåg sig leva hälsosamt. Studien visade också att många är oroliga för konsekvenserna av gentester. Vad händer om information från gentester blir tillgänglig för arbetsgivare och försäkringsbolag? Många oroade sig också för att gentester bara skulle komma vissa resursstarka grupper i samhället till del.
– Men trots risker och etiska problem var majoriteten ändå positiv till att testa sig. De kunde också tänka sig att låta gentesta sina barn, för att få råd om kost.Trots att man sade sig värna om integriteten, så triumfade intresset för barnens hälsa.
Deltagarna var också beredda att sprida information från sina gentester till släktingar, antingen de ville veta eller inte om de gener i släkten med förhöjd risk för en allvarlig sjukdom. Än en gång är det viktigare att måna om närståendes hälsa, än om deras integritet.
Forskningen idag visar att det inte finns en metod för att gå ner i vikt som fungerar för alla. Många forskare menar dock att det behövs fler studier för att visa samband mellan diet, sjukdomar och gener innan man kan ge individualiserade kostråd. Kostråden som bygger på DNA-tester har också kritiserats för allmänna.
– Ofta blir råden att äta mer fisk och grönsaker och mindre kött och mättat fett, precis som de flesta allmänna kostråd. Men en fördel är att individuella kostråd kan vara mer motiverande än de som säger sig gälla alla.
En tidigare studie* har visat ökad viktnedgång med hjälp av gentester. Den ena gruppen fick tillgång till information om sina gener och påföljande kostråd och den andra fick allmänna kostråd. Gruppen som tog hänsyn till sina gener gick då ner mest i vikt. Gentester kan erbjuda information om du med dina gener bör undvika kolhydrater eller om du bör äta dem. Att låta generna berätta om du ska äta mycket kolhydrater och lite fett, eller tvärtom, ter sig för många som ett lockande alternativ i en tid då kolhydratsnåla dieter som LCHF och GI dominerar.
Ett gentest kostar mellan ett par hundra och ett par tusen kronor. Antingen topsar man sig i munhålan eller tar ett blodprov, skickar iväg resultatet och får svar och analys efter ett par veckor. Svaret får man oftast själv bearbeta vid köksbordet, även om det visar sig vara tunga besked. Idag finns det ett fåtal gener där starka samband har påvisats för vissa sjukdomar, som t ex bröstcancer och Alzheimers.
Det största företaget inom gentester är amerikanska 23andMe. De har tidigare sålt breda tester med kostråd till relativt låga priser. Men efter en varning av US FDA (Food and Drug Administration) har de slutat ge kostråd. Numera får du resultaten och får själv fundera ut vad du bör äta mer och mindre av.
– I mitten av 2000-talet fanns det ett antal företag som sålde gentester och gav personliga kostråd, nu har några av dem slutat till följd av kritiken. Men de är beredda att starta igen, när de har mer forskning till stöd. Troligtvis kommer vi få ett samhälle där allt fler gentestar sig i framtiden, säger Jennie Ahlgren.
FAKTA
Den 10 oktober disputerar Jennie Ahlgren på CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap, vid Lunds universitet.
*) Arkadianos, Ioannis; Valdes, Ana M.; Marinos, Efstathios; Florous, Anna; Gill, Rosalynn D.; Grimaldi, Keith A. (2007). ”Improved weight management using genetic information to personalize a calorie controlled diet”, Nutritional Journal 6(29), 29-36
Två rapporter från en världsomfattande studie, som publiceras idag, 14 augusti, i New England Journal of Medicine, ifrågasätter vedertagna sanningar och rekommendationer om saltintag. I studien, The Prospective Urban Rural-studien, PURE, har man i nära fyra år följt över 100 000 personer från 18 länder, varav drygt 4 000 från Göteborg och Skaraborg.
Studien har granskat intaget av natrium och kalium och hur det relaterar till blodtryck, dödsfall, hjärtsjukdomar och stroke.
– Detta är en av de mest ambitiösa studier som gjorts vad gäller effekterna av människors saltintag över tid, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
För mycket salt har länge varit känt som en allvarlig hälsorisk. Resultatet i den nya studien visar att ett ökat natriumintag ökar blodtrycket och då framför allt bland dem med ett intag över 5 gram per dag (över 12,5 g koksalt), bland dem som redan har högt blodtryck eller är över 55 år. Det nuvarande intaget i Sverige ligger normalt mellan 4 och 5 gram per dag (10-12 g koksalt) medan Livsmedelsverkets rekommendationer är att vuxna ska äta högst 2,3 gram natrium per dag, vilket motsvarar 6 gram bordssalt eller ca en tesked, en nivå som få svenskar håller idag.
En av studiens två rapporter visar samtidigt att det rekommenderade intaget för en god hälsa kan vara för lågt. Ett lågt intag är visserligen förknippat med ett något lägre blodtryck jämfört med ett genomsnittligt intag, men ett lågt natriumintag kan också vara skadlig.
I PURE-studien var det lägst risk för kardiovaskulära händelser och dödsfall bland dem som konsumerade måttliga saltmängder och risken ökade både över och under det intervallet.
– Det finns mycket litet vetenskapligt stöd för att sänka saltintaget till en nivå där få svenskar ligger idag. Samtidigt är en hög konsumtion fortfarande förknippad med ökad risk, både för högt blodtryck och för hjärtkärlsjukdom, säger Annika Rosengren.
Det är tekniskt möjligt att trafikera godståg som är längre än 630 meter, men det finns organisatoriska hinder. Detta konstateras efter ett demonstrationsförsök rapporterat av VTI.
Dagens förutsättningar för användning av längre tåg har utvärderats i ett demonstrationsförsök inom ramen för ELVIS-projektet där ett 730 meter långt godståg kördes mellan Gävle och Malmö. ELVIS-demonstrationsprojekt genomfördes av VTI (projektledare), Linköpings universitet, Trafikverket, Skogsindustrierna och fem skogsindustriföretag.
– En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera godståg som är längre än 630 meter men att det finns organisatoriska hinder. Att köra längre tåg kan kräva någon form av uppoffring för systemet och dess aktörer, till exempel i form av längre restider för tågresenärer. Balansgången mellan olika för- och nackdelar är en central fråga, säger Inge Vierth projektledare och forskare på VTI.
För att utnyttja infrastrukturen effektivare föreslår projektgruppen att som en tillfällig åtgärd använda dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer där vissa investeringar i 750 meter långa mötesspår redan är gjorda. Tilldelningen av tåglägen i dessa kanaler kan göras i den ordinarie tilldelningsprocessen, men det skulle krävas ett åtagande av Trafikverket att fördela tåglägena flexibelt och effektivt.
– Diskussioner med företagen som ingår i projektet samt tidigare forskning visar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock bara utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag, säger Inge Vierth.
Trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbi-gångspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma och återbetalningstiden relativt kort. Grannländerna Danmark och Tyskland, som redan tillåter längre tåg än Sverige, planerar för ännu längre tåg. Sverige måste också anpassa sig till kravet att möjliggöra trafikeringen av minst 750 meter långa tåg till år 2030.
Detta är den andra rapporten i ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre tåg, VTI rapport 828: Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö, skriven av Johanna Törnquist Krasemann (Linköpings universitet) samt Annelie Carlsson (VTI) och Inge Vierth (VTI).
Den första delrapporten är VTI notat 13-2013: Genomförda utredningar och försök med längre och tyngre tåg i Sverige av Ragnar Hedström.
Forskningen inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska universitet gynnas av en helt ny testanläggning, AstaZero, mellan Borås och Göteborg. CASTT blev först ut, tillsammans med Volvo, att utföra tester på den världsunika anläggningen som invigs i höst. Testerna görs på asfaltbana och blir ett komplement till de vintertester som forskarna genomför i Norrbotten.
– AstaZero är en fantastisk anläggning som kommer att vara en viktig del i infrastrukturen i Sverige, och hela norra Europa, för testning av aktiv säkerhet. Anläggningen är viktig inte bara för fordonsindustrin utan i högsta grad även för forskningen, säger Peter Jeppsson, föreståndare för CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing) vid Luleå tekniska universitet.
AstaZero är en helt ny anläggning för test av aktiva säkerhetssystem i fordon. Banorna består av en landsväg på över fem kilometer, en high speed area (HSA) i form av en cirkulär asfaltarea om 240 meter i diameter, en motorvägsdel samt en stadsdel med nio kvarter.
AstaZero invigs inte förrän den 21 augusti men redan nu har forskarna vid CASTT fått möjlighet att genomföra väggreppsmätningar och inledande fordonstester. Det gör att man kan prova hela sin testutrustning vid ett och samma tillfälle under bästa tänkbara förutsättningar.
– De stora ytorna och den fina asfalten på AstaZero är perfekta för testerna. Vi började med att genomföra mätningar av väggreppet på hela AstaZero-anläggningen. Dessa mätningar utgör ett viktigt underlag för oss och för många av de tester som kommer att genomföras på anläggningen framöver. Vi har tidigare gjort motsvarande mätningar på vintervägar. Mätningarna ger en kartbild av väggreppet, ungefär som en ”terrängkarta”, säger Johan Casselgren, Luleå tekniska universitet
– Analyserna visar att en shot med thylakoider före frukost gör att suget efter sött minskar och att mättnadskänslan håller i sig hela dagen, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
38 överviktiga kvinnor har deltagit i studien som har pågått i tre månader. Varje morgon före frukost fick de en shot med fem gram extrakt. Hälften av kvinnorna fick thylakoidshoten. Den andra hälften, kontrollgruppen, fick placebo. Deltagarna visste inte vilken av grupperna de tillhörde. De enda anvisningar de fick var att de skulle äta en allsidig kost med tre måltider per dag och de fick inte gå på någon diet i övrigt.
– Kontrollgruppen gick ner tre och ett halvt kilo och gruppen som fick thylakoidshoten gick ner fem kilo. Gruppen som fick thylakoider upplevde också att det var lättare att hålla sig till endast tre måltider och kände inte suget efter mellanmål, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Det är mättnadskänslan som är nyckeln. Modern processad mat bryts ner för snabbt för att tarmhormoner som skickar mättnadssignaler till hjärnan ska hinna med. Med hjälp av thylakoiderna bryts maten ner under lång tid, vilket gör att tarmhormonerna hinner frigöras och kan kommunicera med hjärnan att vi faktiskt är mätta.
– Det handlar om att utnyttja tiden det tar att smälta maten. Det är inget fel på våra system, men den moderna ”förtuggade” maten fixar inte det. Thylakoiderna förlänger matsmältningen och ger en mättnadskänsla. Suget efter mellanmål minskar. Det gör att vi kan hålla oss till den kosthållning som vi är skapta för utan mellanmål och onyttiga sötsaker som godis, chips och annat, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
FAKTA
Publikation:Body weight loss, reduced urge for palatable food and increased release of GLP-1 through daily supplementation with green-plant membranes for three months in overweight women. Appetite. 2014. Publicerad online 2014 Jun 30.
Författare: Montelius C, Erlandsson D, Vitija E, Stenblom EL, Egecioglu E, Erlanson-Albertsson C. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24993695
Genmutationer är orsaken till att cancer utvecklas. Det finns därför ett stort behov av att hitta metoder som kan visualisera muterade cancergener i celler eller vävnader. Nu har forskare vid Uppsala universitet vidareutvecklat teknik för att kunna se flera olika typer av genskador på samma gång.
– Vi valde att studera en genmutation som finns i ungefär hälften av alla patienter med prostatacancer. Vi har kunnat visualisera olika fusionsvarianter och mutationer, vilket avslöjade distinkta mönster i de olika tumörerna, säger Sara Kiflemariam, studiens huvudförfattare.
Metoden möjliggör samtidig visualisering av mutationer i andra gener som ofta är påverkade vid prostatacancer (AMACR, AR, TP53, och TMPRSS2-ERG).
– Med den här tekniken kan vi på samma gång se flera vanliga mutationer i cancervävnader. Det kan hjälpa oss att förstå tumörutvecklingen och skillnader mellan olika områden i en och samma tumör, säger Tobias Sjöblom, huvudansvarig för studien.
FAKTA
Referens: In situ sequencing identifies TMPRSS2–ERG fusion transcripts, somatic point mutations and gene expression levels in prostate cancers. Sara Kiflemariam, Marco Mignardi, Muhammad Akhtar Ali, Anders Bergh, Mats Nilsson, Tobias Sjöblom. DOI: 10.1002/path.4392
