Läroböcker påverkas av faktorer som till exempel skolans styrdokument, traditioner och avsedda målgrupper. Men läroböcker påverkas även av författarnas bakgrund.
Alla de här faktorerna som påverkar böckernas ämnesinnehåll och design kallas för den erbjudna meningen. Forskaren Maria Ferlin poängterar att det inte är säkert att den erbjudna meningen överensstämmer med det som eleverna uppfattar när de läst och tolkat böckernas innehåll.
– Alla de böcker jag undersökt innehåller mycket fakta om biologisk mångfald men begreppet förklaras inte i flera av dem. Dessutom upptäckte jag att böckerna innehåller felaktigheter och tveksamma formuleringar liksom förenklingar och vardagliga uttryck istället för naturvetenskapligt korrekta, säger Maria Ferlin, universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås, som disputerar i naturvetenskap med inriktning utbildningsvetenskap vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Lärande påverkas av hur begrepp definieras
Elevers möjligheter till meningsskapande kan också påverkas av hur begrepp definieras och används i böckerna.
– Ta till exempel artbegreppet. Resultaten av min studie visar att begreppet definieras tidigt i böckerna och att det därefter förutsätts bekant. Men grundskoleelever använder andra definitioner av artbegreppet och dessutom använder de ordet art på ett annat sätt än böckerna, säger Maria Ferlin.
Det här leder till flera oönskade konsekvenser.
– Detta är något som skulle kunna leda till problem för elevernas lärande. Lärare och författare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning samt genom att skapa begreppsstrukturer, säger Maria Ferlin.
Hon konstaterar att det finns många strategier för hur erbjuden mening presenteras i de studerade biologiböckerna.
– Mina resultat skulle kunna bidra till en utveckling av framtida läroböcker, säger Maria Ferlin.
Avhandlingen: Biologisk mångfald i läroböcker i biologi
I fritidspedagogernas beskrivningar har också föreställningar om barns relationsarbete blivit synliga. Dessa föreställningar säger något om rådande normer för hur barn bör vara i relation med andra barn.
– Det finns en stark underliggande idé om att arbeta för ”goda” relationer, vilket inte minst blir tydligt genom de kvaliteter som framträder som eftersträvansvärda, säger Marianne Dahl. Starkt betonade kvaliteter är konsensus och tolerans, som enligt pedagogerna har ett stort värde för barnen. Andra kvaliteter som uppmuntras är respekt, inkludering, ömsesidighet och anpassning efter regler, liksom trygghet, närhet, lugn samt intimitet och förtroende.
I arbetet möter fritidspedagogerna också relationer som de uppfattar som problematiska och refererar då till relationer, som innehåller konflikt och disharmoni. För att komma tillrätta med det som uppfattas som problematiskt försöker fritidspedagogerna arbeta med att förbättra barnens relationer genom att träna barnen i att hitta alternativa sätt att handla.
– En outtalad norm i fritidspedagogernas handlingsrepertoar förefaller vara att relationer, som innehåller spänningar och konflikter, är improduktiva och därför bör undvikas, säger Marianne Dahl. I handlingsrepertoaren verkar det således saknas förståelse för att barns relationsarbete skulle kunna gynnas eller utvecklas genom just konflikter och oenighet. Istället är idén om att arbeta för att undvika konflikter och disharmoni starkt framträdande.
I fritidspedagogernas handlingsrepertoar uttrycks en medvetenhet om att barn inte alltid vill ge vuxna tillträden till sina gemenskaper. Snarare befinner sig de vuxna i periferin och är därför inte alltid insatta i det som pågår i barns relationer. Det blir också tydligt i studien att det saknas en gemensam diskussion och analys av arbetet med barns olika relationer, liksom ett professionellt språk om just relationer. Dessa aspekter är självfallet relaterade, utan ett språk blir det svårt att utveckla en analys och i avsaknad av analys begränsas möjligheten och behovet av språk för arbete med relationer. Studiens bidrag är bland annat en begreppsapparat för relationell didaktik och ett språk för relationer på fritidshemmet.
FAKTA
Marianne Dahl är utbildad fritidspedagog och har tidigare arbetet i fritidshem. Hon arbetar numera som lärare och forskare på lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet.
Marianne Dahl försvarar avhandlingen Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer fredagen den 7 november 2014 kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal V159 på Linnéuniversitetet, Stagneliusgatan 14 i Kalmar. Opponent är Anna Klerfelt från Högskolan i Jönköping. Hon har studerat arbetslag på två olika fritidshem.
– Vår studie visar att personer med laktosintolerans, som karaktäriseras av låg konsumtion av mjölk och andra mjölkprodukter, har en minskad risk att drabbas av lung-, bröst- och äggstockscancer, säger Jianguang Ji, docent vid Lunds universitet och forskare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.
– De minskade riskerna för cancer kunde inte påvisas i laktosintoleranta personers familjemedlemmar, vilket tyder på att skyddet mot dessa cancerformer kan relateras till deras diet, men det är inte möjligt att dra några slutsatser om att mjölk skulle vara en riskfaktor för dessa cancersjukdomar, betonar Jianguang Ji.
Stora skillnader i förekomsten av bröst- och äggstockscancer märks mellan olika länder. Högst förekomst har Nordamerika, Västeuropa och de nordiska länderna, medan Östasien och de Centralafrikanska länderna har lägst förekomst av dessa cancerformer. Studier av immigration och tvillingar tyder på att de miljömässiga faktorerna har större betydelse för denna variation, mer än genetiska och etniska faktorer.
Livstilsfaktorer som exempelvis hög konsumtion av mjölk och andra mejeriprodukter har misstänkts för att vara relaterade till den höga förekomsten av bröst- och äggstockscancer i Nordamerika och Västeuropa. Men tidigare studier har inte varit entydiga. Bland andra hävdar en studie från World Cancer Research Fund och American Institute of Cancer Research att det inte finns tillräckligt med bevis för att påvisa en koppling mellan konsumtionen av mejeriprodukter och risken för bröstcancer.
– För att kunna undersöka denna obesvarade fråga så valde vi ett annat tillvägagångssätt än vad som gjorts i tidigare studier, berättar Jianguang Ji. Vi undersökte om låg konsumtion av mjölk och andra mejerivaror kan skydda laktosintoleranta personer mot dessa specifika cancertyper.
Även lungcancer inkluderades i undersökningen eftersom serumkoncentrationen av proteinet IGF 1, d.v.s. insulinlik tillväxtfaktor 1, som associeras med mjölkkonsumtion, är en känd riskfaktor för lungcancer, vilket baserats på resultat från epidemiologiska studier och studier av djur.
– Vi studerade 22 788 individer med laktosintolerans i två svenska register, Slutenvårdsregistret och Öppenvårdsregistret, och dessa individers risk att drabbas av lung-, bröst- och äggstockscancer. Riskerna för lungcancer (standardized incidence ratio (SIR) = 0,55), bröstcancer (SIR = 0,79), och äggstockscancer (SIR = 0,55) var signifikant lägre hos laktosintoleranta jämfört med icke laktosintoleranta, oberoende av härkomst och kön, förklarar Jianguang Ji. Däremot var förekomsten av cancer hos syskon och föräldrar till dessa personer densamma som hos den övriga befolkningen. Detta tyder på att riskminskningen kan bero på dieten.
Andra faktorer, som lägre intag av kalorier på grund av låg mjölkkonsumtion, och skyddande faktorer från växtbaserade mjölkdrycker, kan också bidra till den observerade negativa associationen mellan de specifika cancerformerna och laktosintolerans.
– Vi bör därför vara försiktiga när vi tolkar dessa forskningsresultat eftersom associationen som vi påvisar inte går att använda som enda bevis på ett orsakssamband, betonar Jianguang Ji. Ytterligare studier behövs för att belysa faktorer som kan ha påverkat studiens resultat.
FAKTA
Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet.
Publikation “Lactose intolerance and risk of lung, breast and ovarian cancers: aetiological clues from a population-based study in Sweden”. Författare: Jianguang Ji, Jan Sundquist, Kristina Sundquist. British Journal of Cancer: http://www.nature.com/bjc/journal/vaop/ncurrent/full/bjc2014544a.html
– Den unika kombinationen av mutationer i en patients cancerceller kan utgöra en måltavla för specifika läkemedel. En mer finmaskig diagnostik är därför en förutsättning för nya framväxande ”skräddarsydda” cancerbehandlingar. Under hösten har prover från patienter med tjocktarmscancer börjat analyseras med den nya teknologin för att se vilka som kan ha nytta av läkemedel som hämmar tillväxtsignalerna i tumören, säger Johan Botling, ansvarig överläkare på det molekylärpatologiska laboratoriet på Akademiska sjukhuset.
Metoden som används bygger på modern sekvenseringsteknologi som utvecklats av forskare vid institutionen för immunologi genetik och patologi vid Uppsala universitet i nära samarbete med läkare på Akademiska sjukhuset. I praktiken innebär det att de små vävnadsbitar, biopsier, som tas från misstänkta tumörer för rutinmässig cancerdiagnostik nu kan analyseras vidare med storskalig sekvensering.
– Det är roligt att teknologin vi tagit fram, som under flera år använts inom cancerforskningen, nu kan komma patienter till godo i sjukvården. Detta är bara början på en bredare användning av sekvensering i cancerdiagnostiken. I framtiden kommer en allt större del av en cancercells gener behöva undersökas för att förstå och angripa patienternas tumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab).
Många av de cirka 30 000 vävnadsprover, som årligen analyseras på Akademiska sjukhusets patologklinik, kommer ifrån patienter med en misstänkt cancertumör. De senaste fem åren har behovet av kompletterande genanalyser exploderat, från enstaka tester till ett tusental analyser under det senaste året. Samtidig kartläggning av ett stort antal cancergener i en och samma test gör att fler patienter kan få en mer komplett profilering av sin tumör utan att kostnaderna skjuter i höjden.
FAKTA
Den nya metodiken har etablerats i en samarbetsplattform på Rudbecklaboratoriet mellan Akademiska sjukhuset och universitetens Science for Life laboratory. Plattformen har skapats för att anpassa experimentell teknologi från forskningen till sjukvårdens behov av ny diagnostik. Forskningsmiljön för cancerdiagnostik har också stöd från VINNOVA.
Flera läkemedel har utvecklats som kan hämma ALK i olika cancerformer. Dessa läkemedel betraktas som viktiga genombrott, men de har visat sig ha dålig effekt vid behandling av neuroblastom hos barn. Vissa läkemedel har också visat sig orsaka resistens vilket gör att patienter med till exempel lungcancer återfått sjukdomen efter ungefär två års behandling.
Behovet av nya behandlingsstrategier är därför stort. Forskarna Bengt Hallberg och Ruth Palmer vid Sahlgrenska akademin har tillsammans med kollegor vid bland annat Umeå universitet och Harvard University identifierat en behandlingskombination som lovar goda resultat för framtiden.
I fokus står en tumörgen kallad MYCN, som i samverkan med ALK kan få celler att dela sig snabbare och på så sätt initiera en cancersjukdom. Göteborgsforskarna har i tidigare studier visat att ALK reglerar ett särskilt protein, ERK5, för att styra hur tumörgenen MYCN uttrycks.
I sin nya studie, som publiceras i Science Signaling, visar forskarna hur denna styrning mekaniskt går till. Forskarna visar dessutom att en kombinationsbehandling med läkemedel som hämmar både ALK och proteinet ERK5 kan bromsa neuroblastomtillväxten i olika modellsystem.
– Upptäckten ger helt nya angreppssätt, där en kombinationsbehandling av både ALK- och ERK5-hämmare får en synergistisk effekt och minskar uttrycket av tumörgenen MYCN, säger forskaren Bengt Hallberg vid Sahlgrenska akademin som lett studien.
Förutom att öppna en ny väg för framtida behandlingar av barn med neuroblastom, och patienter andra tumörer som överuttrycker ALK och MYCN, kan rönen enligt Bengt Hallberg redan idag komma lungcancerpatienter tillgodo.
Artikeln The kinase ALK stimulates the kinase ERK5 to promote the expression of the oncogene MYCN in neuroblastoma publicerades online i Science Signaling den 28 oktober. Artikeln uppmärksammas också i tidskriftens ledarartikel.
Länk till artikel: http://stke.sciencemag.org/content/7/349/ra102.abstract
Länk till ”perspective”-artikel: http://stke.sciencemag.org/content/sigtrans/7/349/pe27.full.pdf
Länk till editorial: http://stke.sciencemag.org/content/sigtrans/7/349/eg4.full.pdf
– Spelare som oftare gör som tränaren vill för att de ser tränaren som kompetent och kunnig är mer nöjda med, och influerade av, sin tränare. De spelarna tränar också med högre kvalitet och har en större tilltro till lagets förmåga, säger Pär Rylander vid Göteborgs universitet, författare till avhandlingen.
Tränare anses allmänt ha stor betydelse för idrottsutövares prestationer och upplevelser av sitt idrottande. Trots det är det närmast outforskat vad det är som gör tränares stora påverkan och inflytande möjligt. I avhandlingen undersöker Pär Rylander fem faktorer, de så kallade maktbaserna, som möjliggör tränarens makt och inflytande inom tre olika lagidrotter:
• Expertmakt: Att tränaren uppfattas som kunnig och kompetent, det vill säga ”vet bäst”.
• Legitim makt: Att tränaren uppfattas ha rätt att bestämma utifrån den roll eller position som han/hon innehar.
• Referensmakt: Att tränaren uppfattas som en förebild och någon som spelarna vill efterlikna.
• Bestraffningsmakt: Att tränaren kan bestraffa spelarna om de inte gör som han/hon vill.
• Belöningsmakt: Att tränaren kan belöna spelarna om de gör som han/hon vill.
Med hjälp av enkätsvar från cirka 820 spelare på elit- och breddnivå inom lagidrotterna fotboll, handboll och innebandy undersöker Pär Rylander vilken eller vilka av maktbaserna spelarna oftast ser som anledning till att göra som tränaren vill. Han granskar även om det finns något samband mellan olika egenskaper hos spelarna och varför de gör som tränaren vill. Vidare studerar han sambandet mellan maktbaserna och tränarskapseffektivitet.
Resultaten visar att spelarna främst ser tränarens kunskap och auktoritetsposition som anledning till att ställa upp på det tränaren vill, de två förstnämnda maktbaserna. Detta följs av tränarens belönings-, bestraffnings-, och referensmakt. Det framkommer även att det finns samband mellan olika egenskaper hos spelarna och varför de gjorde så som tränaren vill.
– Till exempel ser kvinnliga spelare, i högre grad än manliga spelare, oftare tränarens kunskap som anledning att följa tränarens intentioner. Spelare som mer sällan är med i lagens förstauppställningar gör oftare som tränaren vill för att undvika bestraffning eller på grund av tränarens legitima makt.
Ålder är dock den egenskap som genomgående har störst betydelse. Ju äldre spelarna är, desto mindre viktig är tränarens roll som förebild, tränarens kunnande, eller förmågan att belöna och bestraffa för att tränaren får sin vilja igenom.
– Maktbaserna är även starkt relaterade till tränarskapseffektivitet, som mäts i studien. Främst är expertmakt starkt förknippad med positiva konsekvenser för spelarna.
På ett övergripande plan visar resultaten att det inte bara är vad spelarna gör under träningar, utan även varför de gör det, som förefaller vara av betydelse för att uppnå en miljö där spelare utvecklas och trivs, säger Pär Rylander.
Läs avhandlingen
FAKTA
Pär Rylander lägger fram sin avhandling ”Tränares makt över spelare i lagidrotter – sett ur French och Ravens maktbasteori” vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 7 november klockan 13.00 i Margareta Huitfeldts auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
Detta konstaterar sjukgymnast Maria Sehlin i sin avhandling. Patienter som exempelvis genomgår kirurgi kan drabbas av problem med sin andning och kan då vara hjälpta av andningsgymnastik i form av så kallad motståndsandning. Vanligtvis används två olika typer av motståndsandning. Den ena heter PEP, vilket är en metod där patienten regelbundet får andas ut i ett rör som går ner i en flaska med vatten, alternativt får de en ansiktsmask med en ventil som ger ett andningsmotstånd. En annan metod som används är CPAP, där patienten via en mask andas mot ett kontinuerligt mottryck.
– PEP och CPAP är väldigt viktiga metoder för att behandla och förebygga komplikationer i lungorna, exempelvis efter kirurgi, eller vid olika lungsjukdomar. Något som vi dock ofta stöter på är att många patienter inte alls klarar att andas i PEP-flaska, men när de får en PEP-mask så kan de andas tio andetag i rad utan problem, säger Maria Sehlin.
När det gäller PEP och CPAP så används PEP bland annat för att förebygga och behandla andningskomplikationer hos patienter som har genomgått en operation, samt för att lossa och ta bort slem vid olika lungsjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros, samt vid lunginflammation.
CPAP är en mer avancerad metod som bland annat används som behandling vid akut lungödem, som är en komplikation vid uttalad hjärtsvikt, men även vid andningsuppehåll under sömnen och för att förebygga och behandla andningskomplikationer efter operationer. CPAP kan ges både med en särskilt CPAP-apparat men finns även inbyggd som en funktion i respiratorer för att förebygga lungkomplikationer hos patienterna.
Maria Sehlin visar i sin avhandling att olika typer av andningshjälpmedel för motståndsandning påverkar andningen på olika sätt och att det finns signifikanta skillnader i relationen mellan luftflöde och luftvägstryck mellan PEP-flaskan och PEP-masken.
– Det vi kan visa är att andningshjälpmedel med så kallade flödesstyrda motstånd, CPAP eller PEP, verkar öka lungans luftinnehåll mer än andningshjälpmedel med tryckstyrda motstånd. Därför är just flödesstyrda motstånd med mask att föredra för vissa patienter, säger Maria Sehlin.
Hon berättar vidare att det dock finns tillfällen då tryckstyrda metoder är att föredra. Om en patient behöver behandling med CPAP under flygtransport visar en av studierna att valet av CPAP utrustning är viktigt. Anledningen är att prestandan hos tryckstyrda CPAP-hjälpmedel är mycket stabilare än hos flödesstyrda hjälpmedel, när omgivande lufttryck sjunker, vilket sker under flygning.
– Det här innebär att valet av metod för att åstadkomma motståndsandning både måste anpassas efter individen och den miljö patienten befinner sig i, på sjukhus eller vid andningspåverkan vid flygtransport i samband med akut sjukdom, säger Maria Sehlin.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Om avhandlingen: Fredagen den 7 november försvarar Maria Sehlin, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Motståndsandning med PEP och CPAP. Effekter på respiratoriska parametrar. (Engelsk titel: Resistance breathing with PEP and CPAP. Effects on respiratory parameters.) Opponent: Monika Fagevik Olsén, docent, sjukgymnast, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Ola Winsö.
Maria Sehlin är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon är sjukgymnast/fysioterapeut, verksam vid Centrum för intensiv och postoperativ vård, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, samt Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
– Detta är huvudbudskapet när klimatpanelen nu lämnar över sin syntesrapport till beslutsfattare, säger Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI som varit med och slutgranskat rapporten.
Tiden är knapp om världen vill stabilisera klimatet på en nivå om en maximal ökning av den globala medeltemperaturen med 2 grader. IPCC betonar att det är möjligt att nå det internationellt beslutade målet, men att det förutsätter att utsläppen begränsas kraftigt inom de närmaste decennierna. De globala utsläppen behöver minska med mellan 40-70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll.
SMHI svensk samordnare
Syntesrapporten, som lanserades söndagen den 2 november, är en hörnsten i klimatpanelens femte stora utvärdering av tillgänglig forskning och annan relevant kunskap om klimatförändringarna. SMHI har lett den svenska delegation som deltagit i slutgranskningen av rapporten vid ett veckolångt möte i Köpenhamn. På en pressträff den 3 november berättar svenska klimatexperter från SMHI och Naturvårdsverket om klimatpanelens viktigaste budskap.
– Från Sveriges sida värnar vi att IPCCs rapporter ska vara vetenskapligt korrekta och att sammanfattningarna är lättfattliga, säger Lars Bärring, forskare och nationell kontaktpunkt för IPCC och fortsätter:
– Syntesrapporten som länderna nu enats om, är solid och levererar ett tydligt budskap om att utvecklingen går åt fel håll, men också om att det finns tid och möjlighet att vända trenden.
Klimatförändringarna ett faktum
Syntesrapporten bekräftar att klimatförändringar redan observerats i hela världen och att uppvärmningen av klimatet är ett faktum. Utvärderingen av omfattande observationer visar att atmosfären och haven har värmts upp, att mängden snö och is har minskat och att havsnivån har höjts. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ligger på en nivå som världen inte varit i närheten av åtminstone de senaste 800 000 åren.
Utsläppen av växthusgaser och annan mänsklig påverkan är den dominerande orsaken till uppvärmningen som uppmätts sedan mitten av 1900-talet. Utsläppen ökar snabbt och kommer att orsaka ytterligare uppvärmning och förändringar i hela klimatsystemet. Hur mycket klimatet förändras beror på hur stora de framtida utsläppen blir.
Riskerna kan begränsas
IPCC konstaterar att ju mer människan rubbar klimatet, desto större är riskerna för allt allvarligare effekter. Syntesrapporten gör klart att alla länder påverkas, men att många av de risker som klimatförändringarna innebär är en särskild utmaning för de minst utvecklad länderna.
Anpassning är centralt för att minska riskerna. Men anpassning som en enskild klimatåtgärd är inte tillräckligt. Kraftiga utsläppsminskningar är nödvändiga för att minska riskerna till följd av klimatförändringarna. Tekniken finns, och kostnaderna kan enligt klimatpanelen beskrivas som låga.
-Rapporten visar hur utsläppen kan minska till nära noll år 2100 med en portfölj av åtgärder som energieffektivisering och förnybar energi, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och deltagare i den svenska delegationen.
-Kostnaderna är låga bland annat eftersom åtgärder för lägre utsläpp ger många mervärden utöver minskade klimateffekter. På köpet får man exempelvis bättre luftkvalitet, hälsa, och energisäkerhet, sammanfattar Nilsson.
Politiken behöver bidra till flera mål samtidigt
– IPCC lyfter fram att effekten av handel med utsläppsrätter har varit begränsad på grund av höga utsläppstak. Regleringar, t.ex. energikrav i kombination med information är ofta miljömässigt effektiva. Dessutom visar rapporten på att det behövs särskilda styrmedel till innovation, kommersialisering och marknadsspridning av ny teknik, säger Reino Abrahamsson, utredare vid Naturvårdsverket.
Politiken tar vid
IPCCs kunskapsunderlag lämnas nu till beslutsfattare, den femte utvärderingen (AR5) är ett centralt kunskapsunderlag i arbetet under FNs klimatkonvention med sikte på ett nytt globalt klimatavtal.
– I klimatförhandlingarna 2011 beslutades att ett nytt globalt klimatavtal ska tas fram i Paris i december 2015, förklarar Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet, klimatforskare, SMHI och en av de svenska författarna bakom IPCCs utvärdering.
– Syntesrapporten kommer att uppmärksammas redan vid de stundande förhandlingarna i Lima i december 2014, fortsätter Rummukainen. Det är en stor tillgång för diskussionerna att det finns ett gediget vetenskapligt underlag om såväl klimatutmaningen som om möjligheterna att hantera den.
FAKTA
SMHI är Svensk kontaktpunkt (Focal Point) för IPCC. Information till press och allmänhet förmedlas via www.smhi.se/ipcc.
IPCC:s syntesrapport http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/SYR_AR5_SPM.pdf
– Genom att kunna förutsäga vad som ska hända i processen kan den här forskningen leda till att man kan spara både experimenttid och material när man ska hitta optimala förhållanden för att lösa upp cellulosa, säger Faranak Bazooyar vid Högskolan i Borås som nyligen disputerat vid Chalmers Tekniska Högskola.
Cellulosa är ett organiskt material som finns i riklig mängd över hela världen. Det finns till exempel i biomassa som hushållsavfall, träavfall och flis. Cellulosa är en bra källa när man ska göra biobränsle. Men när man ska skapa biobränsle av cellulosa krävs förbehandlingar, så att kristallstrukturen i cellulosan löses upp och enzymerna som tillsätts kan komma åt biomassan på ett bättre och mer effektivt sätt.
Enzymerna bryter sedan ner cellulosan så att man kan gå vidare och genom jäsning skapa biobränsle. Det finns olika typer av förbehandlingar där man med olika material, temperaturer och tryck kan få molekylerna att lösas upp. Det krävs omfattande studier för att hitta de bästa förhållandena för att uppnå de resultat som önskas.
Datorsimuleringar för bättre koll
Faranak Bazooyar har nu presenterat en doktorsavhandling där hon med hjälp av datorsimuleringar undersöker exakt vad som händer med strukturen hos cellulosamolekyler när de löses upp under olika förhållanden genom två av de metoder som brukar användas: ång- respektive SC-CO2-explosion (Super Critical Koldioxid-explosion). Ång- och SC-CO2-explosioner har visat sig vara effektiva för att lösa upp de täta kristallstrukturerna i cellulosa.
Optmiera produktion av biobränsle
I simuleringar på molekylnivå har Faranak Bazooyar kunnat testa en mängd olika kombinationer av temperatur och tryck och i dessa följa hur explosionerna påverkar varje molekyl i kristallstrukturen.
– Jag har jämfört resultaten från simuleringarna med vanliga experiment i laboratorier, och sett att de stämmer väl överens, säger Faranak Bazooyar. Det betyder att man kan bygga vidare på de här simuleringarna och därmed lättare kunna hitta de förhållanden som är optimala för att lösa upp cellulosan för att producera biobränsle av den.
Simuleringarna har tagit lång tid i anspråk – vissa av dem ända upp till en månad av oupphörliga beräkningar. Då har simuleringarna fått fram oerhört mycket mer fakta på molekylnivå än vad motsvarande experiment kan visa.
Text: Lena M Fredriksson
FAKTA
Avhandlingen Molecular-level Simulations of Cellulose Dissolution by Steam and SC-CO2 Explosion, av doktoranden Faranak Bazooyar. Anställd vid högskolan i Borås, disputerad vid Chalmers Tekniska Högskola, Avdelningen för kemi och biokemi. Handledare: Kim Bolton, Högskolan i Borås
Deta säger Erik Lundberg, som i sin doktorsavhandling i statskunskap vid
Örebro universitet har granskat civilsamhällets deltagande i samband me utformningen av svensk politik. I avhandlingen A Pluralist State? Civil Society Organizations’ Access to the Swedish Policy Process 1964-2009 har han gått igenom en mängd statliga utredningar, för att se i vilken utsträckning staten bjuder in organisationer i civilsamhället att påverka svensk politik, vad som kännetecknar dessa organisationer och hur kommitté- och remissväsendet har utvecklats över tid.
Kunskapen om statens relation till civilsamhället är viktig både för organisationer som försöker påverka svensk politik, men också för offentliga aktörer. Det finns inte några lagar eller regler för vilka organisationer som ska få komma till tals utan det avgörs av praxis och avhandlingen tecknar en bild av hur denna praxis utvecklats historiskt.
Outforskat
– Det här är ett område som forskarna inte tittat så mycket på, intresset har riktats mer mot nya former av nätverk och olika dialogformer. Men det svenska sättet att forma politik genom utredningar i kommittéer, vars resultat sedan får gå på remiss, har stått sig under väldigt lång tid. Att civilsamhället på det sättet får delta och bidra med kunskaper och idéer är ett viktigt komplement till den del av demokratin som formas genom val. Men det kan också vara problematiskt eftersom det finns en risk att vissa organisationer får större inflytande än andra.
Erik Lundberg konstaterar att det är fler och en större mångfald av organisationer som staten bjuder in till den svenska politiska processen. Samtidigt har staten stärkt sin relativa position i förhållande till civilsamhället.
Större blandning
Lundberg har funnit en viss övervikt av det han kallar ”insiderorganisationer” som på många olika sätt utövar inflytande över politiken. Det är inte enbart arbetsmarknadens parter, som traditionellt spelat stora roller i statliga utredningar utan en mer heterogen blandning av olika intresseorganisationer som ges en särställning.
– Man kan beskriva att civilsamhället inkluderas i svensk politik i ett priviligierat pluralistiskt mönster där organisationer som också är etablerade i informella sammanhang ges en särställning i remissväsendet. Det kan till exempel vara tillfälliga berednings- och referensgrupper, samråd och dialoger inom regeringskansliet eller genom departementspromemorior, som är ett slags ”lightversion” av utredningar, men i en mer sluten form.
Försvagad roll
I jämförelse med hur det såg ut på 1960-talet har kommitté- och remissväsendets roll försvagats. Kommittéerna har fått konkurrens av andra former för hur ärenden bereds. Samtidigt så har dessa arenor kvaliteter som ur ett demokratiskt perspektiv är viktiga att slå vakt om.
– Remissväsendet tycks vara relativt bra ur ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga, att inkludera en bred kategori av organisationer och kommittéväsendet uppfattas av civilsamhället som mer transparent och förutsägbart jämfört med andra mer nätverksbetonade beredningsformer inom regeringskansliet.
Det är väl känt att karies orsakas av syror från bakterier. Ny forskning indikerar att kroppsegna enzymer möjligen bidrar till att bryta ned tandens kollagen när karies uppstår i tandbenet, dentinet. Ett av dessa enzym är MMP*- 8. Anders Hedenbjörk Lager har studerat förekomsten av enzymet vid befintliga kariesangrepp.
– Det finns ett samband mellan karies och MMP-8. De patienter som har hål i tänder har också höga halter av MMP-8 i saliven. Men det krävs fler studier innan vi kan svara på hur sambandet ser ut, säger han.
Har studerat bakterieflora
Anders Hedenbjörk Lager har också jämfört olika metoder för att avlägsna kariesskadad tandsubstans och samtidigt studerat hur bakteriefloran ser ut på olika djup i skadan. Många bakteriearter växer i kariesangreppet och de återfinns dessutom i olika kombinationer. Det tyder på att många arter har förmåga att i olika konstellationer orsaka eller bidra till karies i dentin.
Jämför metoder för lagningar
Den vanligaste metoden för att laga hål i tänder är att avlägsna den skadade tandvävnaden genom att fräsa bort den med en borr och sedan försluta skadan med en fyllning. Under 1990-talet lanserades en ny metod där en kemisk gel som mjukar upp skadad tandvävnad används. Den skadade tandvävnaden skrapas sedan bort. Anders Hedebjörk Lager har jämfört metoderna med avseende på förekomsten av bakterier efter behandlingen.
– Jag hade en tanke om att den kemiska behandlingen skulle bidra till att minska antalet bakterier, men så var det inte. Oavsett vilket metod som används finns det alltid ett litet antal bakterier kvar i tandsubstansen, säger han.
FAKTA
Fredag 31 oktober disputerar Anders Hedenbjörk Lager på avhandlingen ”Dentine caries: Acid-tolerant microorganisms and aspects on collagen degradation” vid Malmö högskolas Odontologiska fakultet.
* MMP står för matrix metalloproteinas.
– De områden som vi ska undersöka är centrala i socialt arbete och innebär olika förutsättningar för om och hur familjer involveras i olika insatser, säger Lennart Nygren, professor vid institutionen för socialt arbete och projektledare för projektet.
Förutom Sverige ingår Norge, England, Bulgarien, Chile, Irland, Litauen och Mexiko i studien. De länder som studeras är exempel på olika välfärdssystem och studien besvarar frågor om hur socialt arbete med familjer påverkas av dessa. Studien bygger på nationell statistik och styrdokument från respektive land, expertintervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare.
Studien förväntas ge bidrag till den teoriutveckling kring välfärdsregimer och professioners villkor som ”gatunivåbyråkrater”. Den ger också ökad kunskap om hur familjepolitikens utformning påverkar hur hela familjer kan engageras i de insatser som socialarbetare gör.
– Genom att studien förväntas ge mer kunskap om hur familjen kan bli en resurs för ett lyckat socialt arbete har den hög relevans för socialpolitiska beslutsfattare och för dem som arbetar med familjer med komplexa behov.
FAKTA
Projektet heter Family complexity and social work. A comparative study of family-based welfare work in different welfare regimes. Professor Lennart Nygren vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet leder projektet tillsammans med professor Siv Oltedal vid universitetet i Stavanger, Norge och professor Susan White vid universitetet i Birmingham, Storbritannien.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar sedan flera år i ett europeiskt projekt initierat av Världshälsoorganisationen, som samlar in data om 7 till 9-åringars längd och vikt.
I de senaste svenska mätningarna från 2008 mättes 4 600 barn i 94 skolor över hela landet.
Mätningarna visade att ett av sex barn i årskurs 1 och 2 var överviktiga, och cirka tre procent av dessa hade fetma. Förekomsten av övervikt och fetma var högre bland barn i mer glesbebyggda områden, och bland de som hade föräldrar med låg utbildningsnivå.
De flesta länderna i projektet upprepade undersökningen 2010 och 2013. Men bristen på finansiering gjorde att de uppföljande mätningarna i Sverige bara kunde genomföras i Västra Götaland.
Dessa mätningar visar inga förändringar i förekomsten av övervikt och fetma hos barnen i Västra Götaland. De socioekonomiska skillnaderna kvarstår och bland flickor noteras en tendens till ökande klyftor i fetma mellan områden med hög och låg utbildningsnivå.
Konsumtionen av läsk minskade hos barn med högutbildade föräldrar, men var konstant bland barn med lågutbildade föräldrar.
Studierna visade också att majoriteten av barnen i Västra Götaland tittade på TV, använde datorn eller läste mer än två timmar per dag efter skoltid. Cirka 15 procent var inaktiva i mer än fyra timmar under dagen.
Barn i storstadsområden och de med välutbildade föräldrar var mindre inaktiva och deltog i sport fler dagar i veckan än barn i mer glesbebyggda områden. De senare lekte dock oftare utomhus.
Enligt studierna, som redovisas i doktoranden Lotta Moraeus avhandling, har inaktiviteten bland barn i Västra Götaland generellt sett ökat de senaste fem åren.
– Men det som främst oroar oss är att de socioekonomiska skillnaderna i övervikt och fetma kvarstår, och i vissa fall till och med har ökat, säger Lotta Moraeus.
Göteborgsforskarna efterlyser nu ett system som bättre kan följa utvecklingen över tid bland barn från alla samhällsgrupper, över hela landet.
– I Sverige sker ingen kontinuerlig nationell kartläggning och uppföljning av barns längd och vikt. Därmed finns det också en stor kunskapsbrist om hur svenska barns övervikt och fetma utvecklas över tid, säger Lotta Moraeus:
– Vi föreslår därför att man tar vara på de mätningar som redan genomförs i barn- och skolhälsovården. Det skulle göra oss oberoende av forskningsfinansiering, men förutsätter förstås att samma utrustning och metod används vid mätningarna och att ett gemensamt system för att rapportera informationen upprättas.
Avhandlingen Surveillance of childhood obesity in Sweden – focus on lifestyles and socioeconomic conditions försvarades vid en disputation den 26 september.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en obotlig tumörsjukdom som kan utvecklas mycket olika hos olika patienter. Vissa behöver behandling relativt snart efter diagnos medan andra kan leva med sin sjukdom i många år, även utan behandling. För att läkarna ska kunna bedöma vilka patienter som behöver behandling, och när den ska sättas in, är det angeläget att hitta egenskaper hos sjukdomen som kan kopplas till bättre eller sämre prognos.
I den aktuella studien har forskare från Uppsala universitet i ett internationellt samarbete analyserat prover från över 8500 KLL-patienter. Proverna kunde delas in i undergrupper baserat på uttryck av mycket likartade B-cellsreceptorer hos de vita blodkroppar som växer okontrollerat vid KLL. När forskarna sedan undersökte hur sjukdomsförloppet sett ut för patienterna i de olika undergrupperna såg de ett klart samband.
– Det var tydligt att patienter i en viss undergrupp hade ett visst sjukdomsförlopp, och att det skiljde sig åt från en annan undergrupp. Till exempel hade patienter i undergrupp #2 ett mycket aggressivt förlopp och det tog bara i genomsnitt två år innan man fick sätta in den första behandlingen. Undergrupp #4 å andra sidan hade en mer ”vilande” sjukdom, med i genomsnitt elva år till första behandling, säger Panagiotis Baliakas, läkare och doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och en av dem som koordinerat studien.
Indelningen i undergrupper med avseende på liknande B-cellsreceptorer kan även kombineras med andra prognostiska markörer för att säkrare identifiera patienter med olika prognos. Det kan förbättra möjligheterna att redan vid diagnos identifiera patienter som har en hög risk för en mer aggressiv sjukdom.
– Men det är också både medicinskt och psykosocialt värdefullt att kunna identifiera de undergrupper där det är låg sannolikhet att behandling behövs. I dessa grupper finns en stor andel yngre patienter som skulle kunna få ett lugnande besked om att de har en snällare sjukdom, säger Panagiotis Baliakas.
FAKTA
Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Haematology.
Studien har koordinerats från Uppsala, Milano och Thessaloniki och genomförts i samarbetet med en rad forskningscenter i Europa och USA.
Forskarna ovan är knutna till Science for Life Laboratory (SciLifeLab). SciLifeLab är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
Värmeisolerande byggmaterial måste vara hållfasta, leda värme dåligt, och stå emot brand och fukt väl. Det nya superisolerande skummet har en värmeledningsförmåga som är mindre än hälften av dagens petroleumbaserade isolermaterial samtidigt som det är starkt och flamsäkert. Dessutom har forskarna kunnat framställa skummet från förnybara utgångsmaterial som finns i stora mängder: cellulosa, kol (grafenoxid) och lera.
– Superisolerande material har potential att ge stora energibesparingar vid uppvärmning, säger Lennart Bergström, professor i materialkemi vid Stockholms universitet. Genom att materialen vi framställt är baserade på förnybara råvaror kan de också bidra till att sänka byggindustrins klimatpåverkan.
Stora vinster finns i att minska den termiska ledningsförmågan för isolermaterial till värden som är mycket lägre än för luft. På så sätt kan man nå den energieffektivitet som till exempel krävs för passivhus. Superisolerande material kräver att de tre viktiga bidragen till värmeledningsförmåga – konduktivitet, konvektion och värmestrålning – kan kontrolleras och minimeras, t.ex. genom att använda nanopartikulära byggstenar.
Forskargruppen från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor i Italien, Slovenien och Tyskland framställt ett mycket poröst och lätt skum genom frysgjutning av dispersioner bestående av cellulosananofiber, grafenoxid (kol) och nanostavar av lera. Processen resulterar i en struktur bestående av tunna och nanoporösa väggar som omsluter tubformade porkanaler. Tvärbindning med hjälp av borsyra bidrar till en relativt god fuktbeständighet.
– Nu fortsätter vi studierna för att öka förståelsen om hur skummens struktur kan styras och undersöker andra tillsatser för att ytterligare kunna förbättra egenskaperna. Vi arbetar även med att skala upp produktionen av isolermaterialet, säger Lennart Bergström.
Projektet finansieras främst av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Studien publiceras i Nature Nanotechnology.
Länk till artikeln
Högt blodtryck, övervikt, en pågående låggradig inflammation och förekomsten av protein i urinen hos i övrigt friska tonåringar har visat sig vara oberoende varningssignaler för att en person riskerar att drabbas av svår njursjukdom senare i livet.
– Vi var förvånade över hur stor risken att drabbas var, speciellt för människor som utan känd anledning har protein i urinen i tonåren, säger Per-Ola Sundin, forskare vid Örebro universitet och läkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Det visar att njurarna redan är påverkade trots att tonåringarna inte kommer att få några märkbara symtom på många år.
Studien är baserad på den hälsokontroll som alla unga män genomgick inför den obligatoriska militärtjänstgöringen på 1970-talet. Majoriteten av dessa var 18 eller 19 år gamla och forskarna har följt dem under upp till 40 års tid. Vid 58 års ålder hade 534 män utvecklat svår njursvikt med behov av dialysbehandling eller njurtransplantation. Dessa jämfördes med 5127 män som inte utvecklat sjukdomen.
Förekomsten av protein i urinen i tonåren var förknippat med en sju gånger högre risk att drabbas av svår njursjukdom. Med en förhöjd sänka, som tyder på att det pågår en låggradig inflammation i kroppen, var risken att drabbas av njursvikt dubbelt så stor. För högt blodtryck, definierat som 160/100 eller högre, innebar en fyrfaldigt ökad risk medan ett BMI över 30 ökade risken 3,5 gång.
Även om studien har begränsats till svenska män anser forskarna att resultaten gäller så väl kvinnor som män från andra industrialiserade länder. Per-Ola Sundin betonar att studien visar hur viktigt det är att ha ett livslångt perspektiv för att förstå hur risken för att utveckla svår njursjukdom byggs upp.
– Resultaten visar på en möjlighet att förebygga kronisk njursvikt genom tidiga kontroller. Patienter som utan anledning har protein i urinen bör följas upp av läkare, säger Per-Ola Sundin.
– Dessutom är det aldrig för tidigt att ta itu med övervikt eller högt blodtryck eftersom det är mycket svårare att ändra livsstil senare i livet. Hur du lever under tonåren får konsekvenser för din hälsa senare i livet.
Studien finansierades av Örebro universitet och UK Economic and Social Research Council.
