– Analyserna visar att en shot med thylakoider före frukost gör att suget efter sött minskar och att mättnadskänslan håller i sig hela dagen, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

38 överviktiga kvinnor har deltagit i studien som har pågått i tre månader. Varje morgon före frukost fick de en shot med fem gram extrakt. Hälften av kvinnorna fick thylakoidshoten. Den andra hälften, kontrollgruppen, fick placebo. Deltagarna visste inte vilken av grupperna de tillhörde. De enda anvisningar de fick var att de skulle äta en allsidig kost med tre måltider per dag och de fick inte gå på någon diet i övrigt.

– Kontrollgruppen gick ner tre och ett halvt kilo och gruppen som fick thylakoidshoten gick ner fem kilo. Gruppen som fick thylakoider upplevde också att det var lättare att hålla sig till endast tre måltider och kände inte suget efter mellanmål, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Det är mättnadskänslan som är nyckeln. Modern processad mat bryts ner för snabbt för att tarmhormoner som skickar mättnadssignaler till hjärnan ska hinna med. Med hjälp av thylakoiderna bryts maten ner under lång tid, vilket gör att tarmhormonerna hinner frigöras och kan kommunicera med hjärnan att vi faktiskt är mätta.

– Det handlar om att utnyttja tiden det tar att smälta maten. Det är inget fel på våra system, men den moderna ”förtuggade” maten fixar inte det. Thylakoiderna förlänger matsmältningen och ger en mättnadskänsla. Suget efter mellanmål minskar. Det gör att vi kan hålla oss till den kosthållning som vi är skapta för utan mellanmål och onyttiga sötsaker som godis, chips och annat, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

FAKTA
Publikation:Body weight loss, reduced urge for palatable food and increased release of GLP-1 through daily supplementation with green-plant membranes for three months in overweight women. Appetite. 2014. Publicerad online 2014 Jun 30.
Författare: Montelius C, Erlandsson D, Vitija E, Stenblom EL, Egecioglu E, Erlanson-Albertsson C. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24993695

Genmutationer är orsaken till att cancer utvecklas. Det finns därför ett stort behov av att hitta metoder som kan visualisera muterade cancergener i celler eller vävnader. Nu har forskare vid Uppsala universitet vidareutvecklat teknik för att kunna se flera olika typer av genskador på samma gång.

– Vi valde att studera en genmutation som finns i ungefär hälften av alla patienter med prostatacancer. Vi har kunnat visualisera olika fusionsvarianter och mutationer, vilket avslöjade distinkta mönster i de olika tumörerna, säger Sara Kiflemariam, studiens huvudförfattare.   

Metoden möjliggör samtidig visualisering av mutationer i andra gener som ofta är påverkade vid prostatacancer (AMACR, AR, TP53, och TMPRSS2-ERG).

– Med den här tekniken kan vi på samma gång se flera vanliga mutationer i cancervävnader. Det kan hjälpa oss att förstå tumörutvecklingen och skillnader mellan olika områden i en och samma tumör, säger Tobias Sjöblom, huvudansvarig för studien.

FAKTA
Referens: In situ sequencing identifies TMPRSS2–ERG fusion transcripts, somatic point mutations and gene expression levels in prostate cancers.  Sara Kiflemariam, Marco Mignardi, Muhammad Akhtar Ali, Anders Bergh, Mats Nilsson, Tobias Sjöblom. DOI: 10.1002/path.4392

– Benet som implantatet fästs vid löses upp snabbare om man har använt sig av benersättningsmaterial istället för av patientens egen benvävnad, säger Andreas Stavropoulos, professor vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.

Behandling med tandimplantat för att ersätta förlorade tänder är en vanlig behandlingsmetod. Implantaten fästs i patientens käkben, men för att implantatet ska fastna krävs det en viss mängd ben. Om det inte finns tillräckligt med ben används ibland patientens egen benvävnad, så kallat autogent ben transplantat, för att bygga upp käkbenet.

En annan vanlig metod är att tandläkaren använder benersättningsmaterial som transplantat istället för autogent ben.

Studier har visat att inom tio år efter behandlingen drabbas så många som var femte patient av bakterieinfektioner vid implantatet, så kallade periimplantit. Infektionerna kan behandlas med antibiotika, ofta tillsammans med ett kirurgiskt ingrepp, men de är svårbehandlade och utvecklas därför ofta till ett permanent tillstånd.

En orsak till detta är svårigheten med att rensa implantatets yta tillräckligt väl vilket gör att bakterierna stannar kvar. På sikt leder infektionen till att nedbrytningen av benet är så omfattande att patienten löper risk att förlora implantatet.

Andreas Stavropoulos har i djurförsök visat att om implantatet infekteras, bryts benet ned fortare om implantat har fästs med benersättningsmaterial som inte resorberas jämfört med när implantaten kan fästas utan någon form av transplantation.

– Generellt ska vi inom tandvården vara mer försiktiga med att använda benersättningsmaterial. Vi måste dock vara extra försiktiga när det gäller olika patientkategorier. Exempelvis löper patienter som tidigare har haft tandlossning en ökad risk för att drabbas av periimplantära infektioner och i dessa fall måste vi tandläkare vara extra noggranna i valet av behandlingsalternativ, säger Andreas Stavropoulos.

VTE (venös tromboembolism dvs. blodpropp i bland annat ben och lungor) är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter kranskärlsjukdom och stroke. Risken för VTE bland för tidigt födda har inte studerats tidigare. Det är dessutom fortfarande till stor del oklart vad som händer med hälsan i vuxen ålder för tidigt födda barn.

En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, publicerad i den amerikanska tidskriften Pediatrics, visar att de barn som föddes före vecka 37 under perioden 1973 till 2010 har en ökad risk för VTE inte bara de första fem åren i livet utan även när de uppnått åldern 13-38 år, dvs. i tonåren och ung vuxen ålder. Den absoluta risken var dock låg eftersom mycket få drabbades av blodpropp.

– Resultaten av våra studier gäller dock barn födda mellan 1973 till 2010. Under studietiden har vården av för tidigt födda barn förbättrats, inte minst i Sverige, säger docent Bengt Zöller. Det är viktigt att understryka att det övervägande flertalet för tidigt födda barn mår utmärkt i vuxen ålder.

Forskarna, ledda av docent Bengt Zöller, studerade 3 571 574 barn. Av dessa föddes 206 844 (5,8 procent) barn mellan veckorna 22 och 36. Forskarna har sedan följt de för tidigt födda barnen i sjukhusregistret fram till 2010 och jämfört dem med de barn som föddes i normal tid. När de för tidigt födda barnen var i åldrarna 1-5 år och i åldrarna 18-36 år hade de en högre risk för VTE än barn som var födda i normal tid. Dessutom visade resultaten att ju tidigare barnen var födda desto högre var risken för VTE. En del av riskökningen kan förklaras av andra sjukdomar som orsakats av att de var för tidigt födda, men även efter justering för detta kvarstod ett samband mellan att vara för tidigt född och ökad risk för VTE. Första året var risken hela 47 gånger ökad för de födda i vecka 22-27. I ung vuxen ålder (18-38 år) var risken nästan 180 procent ökad. Forskarna betonar dock att den absoluta risken var låg, då totalt 7519 (0,2 procent) av alla i kohorten drabbades av blodpropp.Även om det finns betydande kunskap om för tidigt födda barn både under spädbarnsåren och upp i barnaåren så finns det betydligt mindre kunskap om vad som händer i vuxen ålder. Eftersom antalet för tidigt födda barn har ökat kraftigt under de senaste åren finns det mycket forskning kvar att göra när det gäller hur den tidiga födseln påverkar hälsan i vuxen ålder.

– Detta är anledningen till att vi ville studera de för tidigt födda barnens risk för VTE upp till ung vuxen ålder. Den tidigare bristen på kunskap kan bero på att forskare inte har haft tillgång till data från tillräckligt stora grupper för att kunna dra tillförlitliga slutsatser om hur sambandet mellan att vara för tidigt född och VTE långt senare i livet ser ut, säger Bengt Zöller.

– Studien är principiellt viktigt då för tidig födsel är en ny riskfaktor för VTE inte bara de första fem åren i livet utan även i tonåren och ung vuxen ålder. De bakomliggande mekanismerna är okända, men kan orsakas av ett komplext samspel av näringsrelaterade faktorer under graviditeten och efter födseln, annan exponering under graviditeten (t.ex. hormonförändringar) och efter födseln men också genetiska faktorer. Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av för tidig födsel skulle vi kunna minska eller kanske till och med eliminera dess risker i vuxen ålder, säger Bengt Zöller.

Den aktuella studien har möjliggjorts genom anslag från bland annat Hjärt-Lungfonden. Docent Bengt Zöller innehar en halvtids forskartjänst finansierad av Hjärt-Lungfonden.

Publikation:Författare: Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Crump C.
Titel: Gestational age and risk of venous thromboembolism from birth through young adulthood. Pediatrics 2014.

Länk till Pediatrics.

Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne

Det finns en vida spridd missuppfattning att vita tecken hos hundar har uppkommit som en biprodukt när vi selekterat för ett tamt beteende.

– Den viktigaste orsaken till att hundar har vita tecken är att vi medvetet valt hundar med vita tecken för avel, säger Leif Andersson en av forskarna bakom denna studie.

Detta har pågått under tusentals år vilket illustreras av att den romerske auktoriteten på jordbruk, Columella, som redan på 100-talet beskrev att fåraherdar föredrog vita fårhundar för att de var lättare att skilja från vargar om man behövde jaga i väg vargar vid gryningen eller skymningen.

I den artikel som publiceras i dag visar forskarna att vit färg hos hund beror på mutationer i MITF-genen som har en avgörande betydelse för en normal utveckling av pigmentcellerna. Forskarna visar att dessa mutationer inte påverkar MITF-proteinet utan dess genetiska reglering.

– Hundars vita tecken beror inte på att de inte kan producera pigment utan att de helt saknar pigmentceller i huden i de områden som har vita tecken, säger Izabella Baranowska Körberg som doktorerade vid SLU på en avhandling där denna studie ingick.

– Förändringen i MITF genens reglering gör att inte alla pigmentcellerna hittar fram till huden under hundens embryo- och fosterutveckling. Eftersom pigmentcellerna också har en viktig funktion i innerörat får vissa hundar (5–15 procent) med extremt mycket vita tecken som vita boxrar och dalmatiner nedsatt hörsel eller dövhet, säger Göran Andersson som tillsammans med Leif Andersson lett detta forskningssamarbete.

Forskarnas resultat var helt i linje med att människan har avlat för vita tecken under tusentals år eftersom de kunde visa att vissa varianter av vita tecken inte berodde på en enskild mutation utan på flera samverkande mutationer som uppkommit vid olika tillfällen.

– Det faktum att våra husdjur har en relativt lång historia (tusentals generationer) och selektionen för att förändra vissa egenskaper som färgteckning har varit mycket stark gör att vi nu har ett antal exempel på evolution av genvarianter som beror på flera konsekutiva genetiska förändringar i samma gen, och MITF-genen hos hundar är ett av de vackraste exemplen på detta menar Leif Andersson.

Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Broad Institute har sedan nära tio år ett omfattande forskningssamarbete där hunden används som modelldjur för ärftliga sjukdomar som drabbar både hund och människa. I dag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar, bland annat cancer, immunmedierade sjukdomar, beteende, ögonsjukdomar och kardiomyopati hos flera hundraser.

Artikeln i PLoS One “A simple repeat polymorphism in the MITF-M promoter is a key regulator of white spotting in dogs”. (Izabella Baranowska Körberg, Elisabeth Sundström, Jennifer Meadows, Gerli Rosengren Pielberg, Ulla Gustafson, Åke Hedhammar, Elinor K. Karlsson, Jennifer Seddon, Arne Söderberg, Carles Vilà, Xiaolan Zhang, Mikael Åkesson, Kerstin Lindblad-Toh, Göran Andersson & Leif Andersson).

Ur innehållet:

– Räkna med invasiva arter framöver. Vad är egentligen en invasiv art och hur arbetar myndigheterna med frågan?

– Den sista almstriden. Almsjuka, askskottsjuka och diplodiasjuka på tall: träden hotas från flera håll.

– Mårdhundsmodellen. Arbetet i Sverige med att mota mårdhunden inspirerar forskning och förvaltning om invasiva rovdjur i andra länder.

– Flytande invasioner. När en främmande art har kommit in i Östersjön är det svårt att hindra den från att sprida sig. Den svartmunnade smörbulten är ett exempel.

Läs tidningen på webben:

Bläddra i Miljötrender från SLU augusti 2014 på webben

Ladda hem Miljötrender från SLU augusti 2014 som pdf

På hemsidan finns information om hur du kostnadsfritt kan prenumerera på den tryckta tidningen eller få tidningen digitalt. Här hittar du också tidigare nummer.

Att inte bara människor, utan även djur har personlighet har bekräftats i flertalet studier under det senaste decenniet. Det innebär att också djur skiljer sig åt i beteende på ett konsekvent sätt, till exempel genom att vissa individer är mer intresserade av att utforska nya områden är andra. Nu visar svenska forskare att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner.

Tidigare studier har hos flera grupplevande arter visat att det finns en koppling mellan individens roll i den sociala hierarkin och personlighetstypen. Forskargruppen från Stockholms universitet och Linköpings universitet har tidigare visat att dominanta tuppar som en direkt följd av den sociala status de åtnjuter är mer aktiva och utforskande än underlägsna tuppar. Men vissa personlighetstyper kan också tänkas ha lättare för att tillskansa sig en dominant position från början. Nu visar forskarna att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Personlighetstypen hos femtio tuppar av den ursprungliga rasen gammalsvensk dvärghöna klassificerades genom olika personlighetstest vid Tovetorps zoologiska forskningsstation.

Därefter sattes par av tuppar samman, och vilken tupp som blev dominant i varje par observerades. Tupparna var jämlika i storlek, så vem som blev dominant påverkades därför främst av skillnader i tupparnas personlighet.

–  Tupparna vid Tovetorps forskningsstation lever normalt i könsmixade grupper med flera tuppar i varje, och är därför vana vid att göra upp om dominansen utan våldsamma slagsmål. Inom ett par minuter är dominansen uppgjord och en kan tydligt se att den ena tuppen undviker den andre, som därmed är subdominant. Det finns alltså utrymme för att andra egenskaper än aggression kan påverka vem som vinner eller förlorar, säger Anna Favati, doktorand vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Resultaten av studien visade att tuppar som var mer vaksamma och mer utforskande i personlighetstesten hade större chanser att senare vinna och bli dominanta. Den vinnande tuppen var också ofta mer aggressiv i början av duellen än vad den förlorande tuppen var. Aggression hade ingen tydlig koppling med utforskande och vaksamhet, vilket innebär att dessa egenskaper var för sig förutsäger vilken status en tupp kommer att få, och att inte bara en, utan flera olika sorters personlighetstyper kan nå framgång.

–  Dominanta tuppar parar sig oftare än underlägsna tuppar och har därför generellt större reproduktionsframgång. Att flera olika egenskaper leder till en hög social status kan därför i förlängningen vara en av förklaringarna till hur variation av olika personlighetstyper bevaras, vilket är en stor gåta inom personlighetsforskningen, avslutar Anna Favati.


Artikeln publicerades i PLOS ONE den 29e juli 2014.Favati, A, Leimar, O & Løvlie, H. 2014. Personality predicts social dominance in male domestic fowl

Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.

– Felet ligger bland annat på en konceptuell nivå där man väljer att undersöka hur giftiga olika substanser som konstrueras för att förbättra hälsan för människor är för vattenlevande organismer. Våra studieresultat visar att man i större utsträckning borde testa de farmakologiska effekter som kan uppkomma hos dessa organismer och man måste dessutom vara öppen för att dessa effekter tar sig uttryck som inte går att mäta med traditionella metoder, säger Jonatan Klaminder, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, som är studiens huvudförfattare.

I studien har forskarna undersökt abborrar som har behandlats med ångestdämpande läkemedel, i koncentrationer som understiger de som har uppmätts i avloppsvatten i Europa. Resultaten visar att dessa fiskar hade en högre överlevnad än fiskar som fick simma i rent vatten. Enligt Jonatan Klaminder kan detta förklaras av att fiskar som simmat i vatten med ångestdämpande läkemedel ändrade sitt beteende genom att bli mer aktiva, mindre sociala och effektivare när det gäller att hitta mat.

Forskarna anser att dagens tester kan leda till att man missar de miljöeffekter som uppkommer av läkemedelsrester i avloppsvattnet när man enbart letar efter dess skadliga effekter och dessutom enats om ett analysförfarande som gör det praktiskt omöjligt att upptäcka eventuella positiva effekter på hälsan hos utsatta organismer.

– Att en art eller population gynnas av att ett visst läkemedel finns i ett vattendrag kan medföra stora ekologiska konsekvenser, eftersom den art som gynnas i värsta fall kan konkurrera ut andra arter, säger Tomas Brodin, ekolog och forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, samt medförfattare till studien.

Forskarna poängterar att de positiva hälsoeffekter som uppmätts för fiskarna i den aktuella studien uppkom i en artificiell laborativ miljö, vilket gör det svårt att bedöma vilka effekterna skulle bli i en komplex naturlig miljö. Forskargruppen anser dock att läkemedelsmyndigheterna behöver utforma nya tester, med ekologiskt fokus, men även skärpa den metodik som används vid dagens tester för att riskklassa miljöeffekter av läkemedel.

– Problemet är att vi med dagens tester inte studerar ekologiskt relevanta beteendeeffekter i någon större utsträckning. I de fåtal tillfällen de görs används dessutom fiskar som är uppvuxna i en laborativ miljö, i många generationer, vilket gör att de har tappat delar av sin naturliga beteenderepertoar. Det gör i sig att det blir problematiskt att dra ekologiskt relevanta slutsatser av testerna, säger Jonatan Klaminder.

Läs studien i Environmental Research Letters

Det är det internationella forskarlaget Schizophrenia Working Group of the Psychiatric Genomics Consortium (PGC) som står bakom studien. Från Sverige ingår forskare från Umeå universitet och Karolinska institutet.

Det finns ett stort behov av att hitta nya behandlingsformer mot schizofreni. De läkemedel som för närvarande finns på marknaden har huvudsakligen verkan mot psykossymtom och ger ofta upphov till biverkningar av metabol och neurologisk karaktär. Nuvarande mediciner kan inte behandla den kognitiva funktionsnedsättning som ofta följer med sjukdomen.

Svårigheten att utveckla nya läkemedel beror på att det saknats kunskap om de underliggande biologiska mekanismerna vid schizofreni.

– Att vi nu kunnat identifiera riskfaktorer i sådan omfattning visar att schizofreni kan kartläggas genetiskt med samma metoder som redan har förändrat vår förståelse av andra sjukdomar. De nya rönen har potential att sätta fart på utvecklingen av nya behandlingar för schizofreni, säger Michael O’Donovan, professor vid Cardiff University School of Medicine, Storbritannien, och vetenskaplig ledare för PGC.

Forskningen har på senare tid alltmer fokuserat på de genetiska orsakerna till schizofreni eftersom sjukdomen i hög grad är ärftlig. Tidigare studier har uppmärksammat sjukdomens komplexitet och har visat att omkring 24 positioner i det mänskliga genomet är associerade med schizofreni. Den nya studien bekräftar tidigare resultat och ger även en tydligare bild av de genetiska orsakerna till sjukdomen och dess underliggande biologi. Tack vare utvecklingen av genomiska tekniker kan forskarna nu första gången börja förstå ett flertal av de faktorer som är av betydelse för sjukdomen på molekylär och cellulär nivå.

Författarna bakom studien har undersökt DNA-prover från över 80 000 personer med diagnosen schizofreni och jämfört den genetiska profilen md friska frivilliga personer. Forskarna har lyckats identifiera 108 specifika platser i det mänskliga genomet som är förknippade med risk för schizofreni. 83 av dessa har sedan tidigare inte kopplats ihop med sjukdomen. Forskarna har nu också börjat uttyda hur de inblandade generna samverkar i olika signalsystem. På så sätt kan man se vilka gener som arbetar tillsammans för att utföra specifika funktioner i hjärnan.

Särskilt intressant är att studien har påvisat gener som uttrycks i hjärnvävnad, i synnerhet de som är relaterade till neurala funktioner och synapsfunktioner. Det handlar till exempel om gener som är aktiva i de signalvägar som kontrollerar synaptisk plasticitet – en funktion som är avgörande för inlärning och minne – och om signalvägar som styr postsynaptiska aktiviteter, som bland annat är inblandade i signalering mellan celler i hjärnan.

Forskarna har dessutom funnit ett mindre antal gener som är associerade med schizofreni och som är aktiva i immunsystemet. Denna upptäckt ger ett visst stöd till en tidigare hypotes om att det finns ett samband mellan schizofreni och immunologiska processer. Studien visar också på ett samband mellan sjukdomen och den region av genomet där DRD2 finns – den gen som producerar den mottagarmolekyl som är måltavla för alla i dagsläget godkända läkemedel mot schizofreni. De andra positionerna som har påvisats i studien kan därför mycket väl visa sig vara nya terapeutiska mål för effektivare farmakologisk behandling.

Forskargruppen vid Umeå universitet har bidragit med över 1 200 prover från patienter med diagnosen schizofreni eller bipolär sjukdom, samt lika många friska försökspersoner.

– Analysresultaten kommer att testats på ett stort familjematerial från Norrland med en hög grad av nedärvning av framförallt bipolär sjukdom i syfte att undersöka genomiska likheter och skillnader mellan de båda psykossjukdomarna, säger Rolf Adolfsson, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet.

Läs artikeln i tidskriften Nature

Originalpublikation: Biological insights from 108 schizophrenia-associated genetic loci, Nature. doi:10.1038/nature13595

Årets prognos pekar på en relativt sett mycket dålig tillgång på lingon i Norrland, med endast drygt hälften så mycket bär jämfört med medelvärdet för perioden 2003–2013 (se figur 1). I Svealand ser det ännu sämre ut, där prognosen tyder på att det endast kommer att finnas en femtedel av normaltillgången, faktiskt den sämsta tillgången sedan mätningarna började 2003 för denna del av landet. Bara i Götaland tycks tillgången på lingon kunna betecknas som normal. Prognosen baseras som vanligt på uppgifter från Riksskogstaxeringen och SLU:s skogliga försöksparker.

Bärtätheten varierar mycket och generellt sett är den mycket större i Norrlands och Svealands lingonskogar än i Götalands. Sett till antalet bär per kvadratmeter, så blir det ändå dubbelt så många lingon i Norrland och Svealand, jämfört med Götaland

– Den svaga tillgången på lingon i Götaland kan delvis förklaras med att lingonriset i viss utsträckning har drabbats av samma vinterskador som blåbärsriset. Längre norrut har vi dock ingen bra förklaring, säger Ola Langvall, vid Asa försökspark, som ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s skogliga försöksparker.

Mängden bär i skogarna påverkas av vädret och andra händelser under ett helt år, från det att blomanlagen bildas på sommaren tills de mognar nästa sommar. Därför är det svårt att avgöra vilka vädersituationer eller andra händelser som leder till sådan här missväxt.

Om årets blåbärstillgång

SLU:s prognos av årets tillgång på blåbär, som presenterades i början av juli, pekade på ett ganska bra år i Norrland men klart sämre än normalt i Svealand och Götaland. Med mer tillgänglig information och framför allt fler provytor med mogna blåbär, konstaterar SLU nu att prognosen pekade på en något bättre tillgång än vad som blivit fallet. De nya beräkningarna påvisar mellan 10 och 25 procent färre blåbär än det förväntade, med störst skillnad i Norra Norrland.

– Troligen har den långvariga torkan i juli medfört färre och till storleken mindre mogna blåbär jämfört med mer normala väderförhållanden under juli, menar Göran Kempe. Särskilt i Norrland, där blåbären mognar under juli, inverkar detta negativt på blåbärsskörden.

Enligt Ola Langvall varierar dock storleken på blåbären mer än normalt:

– Särskilt i Svealand har blåbären blivit små på grund av den torra sommaren. Där behöver man plocka många fler bär för att få ihop ett kilo och då kan det bli jobbigt att plocka.

Men även om lingonen redan börjat mogna på sina håll, kan man med fördel fortfarande gå ut och plocka blåbär, särskilt i de trakter där det finns gott om dem och de är stora nog!


Arbetet med bärprognoser är en del av program Skog inom SLU:s miljöanalys.

Minskningen av havsisen i Arktis tros vara en bidragande orsak till ett flertal av de senaste årens väderhändelser. Ett varmare hav kan påverka luftcirkulationen över Arktis, men även längre söderut vilket leder till förändringar i temperatur och nederbörd. För att nå bättre förståelse om hur förändringar i havsisen påverkar klimatet i ett längre perspektiv, är det nödvändigt att komma längre tillbaka i tiden än dagens korta observationer tillåter. Forskare från Göteborgs universitet ska under två veckor segla runt i Svalbard för att utföra dendroklimatologiska undersökningar på ett flertal platser.

– Vi kommer bland annat att ta prover från drivved och hoppas att med hjälp av årsringarna i träden kunna få fram information om klimatet och havsisförhållandena i Arktis under de senaste årtusendena, säger professor Hans Linderholm vid Institutionen för geovetenskaper.

Expeditionen, som även studerar landhöjningen i regionen, kommer att segla med segelbåten S/Y Aleiga och besöka Sør-Svalbard men också de avlägsna öarna Kongsøya and Hopen.

Genom att ta reda på var drivveden kommer är det möjligt att uppskatta istäckningen i Arktis, men även hur havsströmmarna har varierat. Forskarna hoppas kunna få fram information om hur variationer i havsiskoncentration har påverkat klimatet bakåt i tiden, innan människans starka påverkan på klimatet. Expeditionen blir även en tidsresa eftersom de sedimentbottnar som ska undersökas i Arktis innehåller information om hur strömmarna har varierat under de senaste årmiljonerna. Man kan alltså se dessa bottnar som ett omfattande klimatarkiv som berättar om värmetransporten och havsströmmarna genom tiderna.

– Det kommer att bli väldigt spännande att fältarbeta i Arktis. Jag har tidigare tagit prover i sydligaste Patagonien, men där behöver vi inte vara oroliga för isbjörnar. En person måste hela tiden stå på vakt, säger Mauricio Fuentes doktorand vid Institutionen för geovetenskaper.

FAKTA
Mätexpeditionen är en del i ett samarbetsprojekt, med deltagare från Norge, USA och Sverige. Expeditionen till Svalbard pågår mellan den 8-23 augusti, mellan dessa datum är det endast möjligt att nå forskarna via e-post.

Trots marknadens mest avancerade gränskontroller når migranter alltjämt Sydeuropas kuster under allt mer desperata omständigheter. Knappt går det en vecka utan att vi möts av rubriker om förlista båtar i italienska farvatten. I Grekland hungerstrejkar flyktingar, inlåsta i överfulla förvaringscenter, medan migranter som försökt simma in över gränsen till Spaniens nordafrikanska enklav Ceuta har drunknat under beskjutning av civilgardets gummikulor.

– Här, i Europas bakgård, har gränsindustrin skapat precis vad den säger sig bekämpa: mer ”illegal” invandring, i allt farligare former för de som försöker nå Europa till vilket pris som helst, säger Ruben Andersson.

Vad har gått fel vid Europas södra gränser – och vem bär ansvaret? frågar han i den nya boken Illegality, Inc. (University of California Press). Utifrån ett mobilt fältarbete ger Ruben Andersson, antropolog och journalist, en unik etnografisk inblick i Europas avancerade gränsindustri – och visar hur dess ”kamp mot den irreguljära migrationen” har skapat absurda incitament med förödande konsekvenser.

En växande industri
Europas gränsindustri är synnerligen lukrativ. I den samsas numera de europeiska gränsstyrkorna med en växande rad aktörer: afrikanska polisväsen och försvarsmakter, europeiska säkerhetskoncerner och policyinstitut, internationella och humanitära organisationer. Alla har de vunnit på båtflyktingarnas framfart; alla har de på ett eller annat sätt bidragit till det fenomen de säger sig bekämpa.

Illegality, Inc. rör sig över ett brett fält – mellan Västafrikas utvisade båtmigranter och Europas senaste gränsövervakningscenter, mellan migrationsförvar i Spanien och protester i Mali, mellan gränsbarriärerna runt de spanska enklaverna Ceuta och Melilla och den största barriären av dem alla, Saharaöknen och dess afrikanska patruller.

Boken förklarar förhållandena kring de ofta absurda aspekterna av den europeiska gränsbevakningen samt utforskar den irreguljära migrationen och den ”business” som vuxit upp kring människors försök att ta sig in i Europa.

Antalet personer som lever 30 dagar efter ett hjärtstopp som har inträffat utanför sjukhuset har mer än fördubblats de senaste tjugo åren.

– Vi tror att den viktigaste orsaken är att fler ingripanden görs av vanligt folk. Det beror på den massutbildning inom hjärt- och lungräddning som har genomförts ute i samhället. På det viset har alla fyra länkarna i överlevnadskedjan efter ett plötsligt oväntat hjärtstopp förbättrats, säger Johan Herlitz, professor i Prehospital Akutsjukvård på Högskolan i Borås. 

De fyra länkarna är: Tidigt larm, tidig start av hjärt- och lungräddning, att tidigt behandla med hjärtstartare och vård efter hjärtstopp. 
– Hjärtstopp utanför sjuhusen är lika mycket kommunens problem som sjukvårdens. Därför har man satsat på att utbilda allmänheten i hur man räddar varandra. Nu är folk medvetna på ett annat sätt än tidigare. I praktiken innebär detta att idag räddas ca 500 människor årligen till livet efter att ha drabbats av ett plötsligt oväntat hjärtstopp utanför sjukhusets väggar. 

Resultaten framkommer i artikeln “Improved outcome in Sweden after out-of-hospital cardiac arrest and possible association with improvements in every link in the chain of survival” skriven av Anneli Strömsöe, Leif Svensson, Åsa B. Axelsson, Andreas Claesson, Katarina E. Göransson, Per Nordberg och Johan Herlitz. Artikeln utgör en del av Anneli Strömsöes doktorsavhandling där Johan Herlitz är huvudhandledare. 

Artikeln är nu publicerad i European Heart Journal som är den ledande tidskriften i Europa för forskning som berör hjärtsjukdomar. Slutsatsen har de kunnat formulera genom att analysera data i det register som Johan Herlitz är ansvarig för och som han tillsammans med Stig Holmberg var med och startade 1990 – The Swedish Cardiac Arrest Register. 

 – Detta är kanske den viktigaste artikeln som jag har varit med om att skriva under de nära 40 år som jag har arbetat med klinisk forskning. 
– Artikeln speglar inte bara frukten av ett långsiktigt, målmedvetet arbete utan också hur ett samarbete mellan sjukvården och kommuninvånarna kan utvecklas på ett framgångsrikt sätt. Något liknande har mig veterligen aldrig tidigare påvisats i vårt land, säger Johan Herlitz. 

Fakta The Swedish Cardiac Arrest Register 
Detta är ett svenskt kvalitetsregister där alla fall av hjärtstopp i Sverige, där hjärt- och lungräddning påbörjats, kartläggs. Syftet med ett kvalitetsregister är att kontinuerligt följa upp en verksamhet i sjukvården för att i första hand finna svaga länkar och förhoppningsvis eliminera dessa.

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU [Ref 1]Naturunderstödd rehabilitering (NUR) i Alnarps rehabiliteringsträdgård har visat sig vara en bra och stödjande miljö för människor som drabbats av stressrelaterade sjukdomar. Nu kommer en avhandling från SLU, där Anna María Pálsdóttir beskriver vad som krävs för att en anläggning ska fungera på detta sätt. Bland annat visar resultaten att personer i NUR har stort behov av att kunna vara ensamma i mötet med naturen.

Alnarps rehabiliteringsträdgård grundades 2002 som ett forsknings- och utvecklingsprojekt om naturunderstödd rehabilitering (NUR). Grunden var olika belägg – delvis rent erfarenhetsmässiga, delvis grundade på forskning – för att naturmiljöer kan ha en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande Verksamheten har sedan dess vuxit, bland annat genom samarbeten med sjukvården i Region Skåne.

Det växande intresset för naturunderstödd rehabilitering har gjort att det nu finns ett behov av certifiering av anläggningar med sådan verksamhet, inte minst i samband med offentliga upphandlingar. Anna María Pálsdóttir har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt faktorer som påverkar rehabiliteringen och som skulle kunna ingå i kvalitetskriterier vid certifiering.

I arbetet har hon följt och intervjuat människor som har deltagit i naturunderstödd rehabilitering i Alnarp, och hon haft ett särskilt fokus på naturmiljöernas betydelse under rehabiliteringen – i synnerhet de kvaliteter som har en positiv inverkan. En kvalitet som inte har uppmärksammats tidigare är social tystnad, som handlar om deltagarnas behov av att få vara ensamma i mötet med naturen.<br />En viktig del i avhandlingen är en förklaringsmodell som visar hur stödjande naturmiljöer och naturrelaterade aktiviteter kan underlätta naturunderstödd rehabilitering. De viktigaste kvaliteterna hos stödjande miljöer i Alnarps rehabiliteringsträdgård var rofylldhet, natur, utsikt, tillflykt och rymd. Dessutom var det viktigt för deltagarna att ha lämnat sin vardagsmiljö, att få känna fascination, att ingå i ett engagerande sammanhang och att miljön bidrar till att man gör något man har lust att göra.

Bland deltagarna sågs många positiva förändringar avseende självskattad hälsa, förbättrad funktion i vardagen, återgång i arbete och upplevda värden av aktiviteter i vardagen; i synnerhet värdet av självbelönande aktiviteter.

Resultaten kan användas som vägledning vid utformning av utemiljöer och som utgångspunkt i det framtida arbetet med att utarbeta kvalitetskriterier för certifiering av stödjande miljöer i naturunderstödd rehabilitering.

Anna María Pálsdóttir, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, försvarade sin doktorsavhandling The role of nature in rehabilitation for individuals with stress related mental disorders. The Alnarp Rehabilitation Garden as a supportive environment den 13 junivid SLU i Alnarp. Opponentvar Dr Virginia I. Lohr , Washington State University, Pullman, USA

Mer information<br />Anna María Pálsdóttir, 040-41 55 36, anna.maria.palsdottir@slu.se

Länk till avhandlingen

Efter rapporter från USA i början av 2000-talet om ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer minskade hormonbehandling för övergångsbesvär  dramatiskt. Sedan dess rekommenderas behandling enbart för svåra besvär med så låg dos som möjligt och under en begränsad period direkt efter menopausen, när menstruationen har upphört.

En aktuell studie av forskare vid Linköpings universitet visar att rekommendationerna inte alltid följs. Det förekommer att även kvinnor över 80 år ordineras och använder hormonbehandling.

– Det var oväntat att kvinnor 30 år efter menopausen fortfarande behandlas för övergångsbesvär, även om vi av erfarenhet vet att även äldre kvinnor kan känna av besvären, säger Mats Hammar som är professor i gynekologi och har lett studien.

Den är en av flera studier som görs i samarbete med stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI och undersöker hur hormonbehandling används i olika åldersgrupper i Sverige sedan föreskrifterna stramades upp.

Studierna bygger på data från en rad nationella register, bland annat uppgifter i läkemedelsregistret om recept på hormonbehandling som hämtades ut mellan 2005 och 2011 av kvinnor över 40 år. I åldersgruppen 80 år och äldre, som ingår i en första delstudie, hämtade under dessa fem år omkring 3000 kvinnor ut recept på medelstark hormonbehandling.

– Vi vet att behandlingen oftast ordinerats av gynekologer och allmänläkare, men vi känner inte till kvinnornas symtom eftersom de inte framgår av läkemedelsregistret, konstaterar Mats Hammar.

Han tillägger att det troligen oftast inte rör sig om förebyggande behandling mot till exempel benskörhet utan om behandling av klassiska övergångsbesvär. Det är besvär som ofta beskrivs som kortvariga, men den aktuella studien visar, liksom en tidigare LiU-studie bland 85-åriga kvinnor, att besvären kan vara mycket långvariga hos en del kvinnor och kräva aktiv behandling.

Av studien framgår också att ungefär var sjätte kvinna i samma åldersgrupp hade ordinerats lokal behandling med östrogen för slemhinnebesvär i slidan och urinblåsan.

– Det är en behandling i princip helt utan biverkningar och som rekommenderas för äldre kvinnor, säger Mats Hammar.

Studien publiceras i den välrenommerade amerikanska tidskriften Menopause: The Journal of the North American Menopause Society, den 23 juli 2014.

Artikel: Use of hormone therapy in Swedish women aged 80 years or older av Lotta Järvstråt, Anna-Clara Spetz Holm, Lotta Lindh-Åstrand, Mikael Hoffman, Mats Fredrikson och Mats Hammar.

Luleå tekniska universitet kommer att under tre år driva ett strategisk viktigt forskningsprojekt som ska kartlägga olika aspekter av processen från innovation till affär. De viktigaste teknologiska innovationerna kommer att studeras och cirka 3000 företag ingår i studien. I projektet deltar tre internationella toppforskare inom området.

– Det är viktigt att kartlägga hur en sådan process kan fungera optimalt för att Sverige ska kunna bibehålla och helst stärka sin konkurrenskraft mot andra liknande länder, säger Joakim Wincent professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Projektet kommer att ha ett nationellt och internationellt fokus men även med ett öga på under vilka villkor entreprenörer i Norrbotten arbetar. Tre internationella forskare blir samarbetspartners, däribland en av Nordamerikas främsta inom entreprenörskap, professor Dean A. Shephard från Indiana University i USA.

Experimentellt projekt
Forskningsprojekt inom sociala vetenskaper brukar vanligtvis genomföras med stöd av intervjuer och en undersökande studie. Det här projektet har ett nytt och mer ambitiöst angreppssätt. Forskarna vid Luleå tekniska universitet vill skapa en experimentell situation där man försöker ”titta in” i det teknologiska landskapet i specifika branscher för att se hur slagkraftig innovation leder till nya affärer.

Topp-patent som är de mest citerade inom snabbt framväxande teknologier under de senaste fem åren ska studeras, vem som står bakom och hur många som är helt nya satsningar. Den basinformation man får fram ger möjlighet att identifiera en redan etablerad teknologi och genom en rad specifika frågor till entreprenörerna se hur man försökt bygga något nytt med den som grund.

– Det kommer att ge oss insikter om hur de egentligen arbetar kring detta för att uppnå ett högre resultat, högre vikt. Grovt sett så är det vad det här projektet kommer att handla om, säger Vinit Parida biträdande professor i entreprenörskap och innovation.