Nyhet Arkiv - Sida 629 av 1671

Biofilmer är kolonier av bakterier som omges av en skyddande struktur som i huvudsak byggs upp av olika kolhydrater och proteiner. Curli är en väsentlig proteinkomponent i biofilmen eftersom dess hårliknande struktur är viktig vid vidhäftning av andra bakterier. Dessutom utgör curli en typ av armering i biofilmen.

Byggstenarna för curli produceras inuti bakterien och transporteras därefter över bakteriens cellmembran för att sättas ihop till curlifibern utanför bakterien.

Visat hur bakteriers transportsystem för curli fungerar
Bakom forskningsstudierna står forskare från Göteborgs universitet, VIB och Vrije Universiteit Brussel. Parveen Goyal, forskare vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Han Remaut, vid VIB and Vrije Universiteit Brussel, nått ett genombrott när de på atomär nivå har visat hur curlitransportsystemet fungerar.

Genom att använda sig av tekniken röntgenkristallografi är de den första forskargruppen som har lyckats fånga en tredimensionell atomär bild av curlitransportsystemet.

– Baserat på den tredimensionella strukturen av curlitransportsystemet kan vi för första gången konstruera en modell hur bakterier skapar den viktiga curlifibern, säger doktor Parveen Goyal vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs Universitet.

Kunskaper som kan användas inom flera områden
Förutom de nya grundläggande kunskaperna om curlitransport över bakteriemembranet kan de nya resultaten på sikt leda till många nya användbara applikationer.

– Då curlifibrerna självpolymeriserar och är extremt stabila har de bland annat stor potential som byggstenar i funktionella nanotrådar. Ett exempel är att belägga curlifibern med proteiner eller enzymer som kan absorbera, modifiera eller bryta ner olika kemikalier. De kan då användas för rening av avloppsvatten eller omvandling av biobränsle, säger Han Remaut, vid VIB and Vrije Universiteit Brussel.

Artikeln Structural and mechanistic insights into the bacterial amyloid secretion channel CsgG har publicerats i Nature den 14 september 2014.

Forskargruppen i Lund och deras partners i USA och Brasilien publicerar sin studie av detta i den ansedda tidskriften Neuron. Förutom att studien visar positiva resultat av behandlingen, så ger den också nya rön om vad som händer inne i en Parkinson-sjuk hjärna.

Den metod forskarna studerat kallas ryggmärgsstimulering. Elektroden ligger dock inte inne i själva ryggmärgen utan i ett litet hålrum omedelbart vid sidan av, så nära att signalerna kan stimulera de nerver som går mellan ryggmärg och hjärna. Ingreppet är relativt litet, och elektroden kan när som helst tas bort om det skulle behövas.

Ryggmärgsstimulering används redan för patienter med kronisk smärta
Lundaforskarna provade metoden för ett par år sedan på försöksråttor och -möss med ett Parkinsonliknande tillstånd, och fick goda resultat. När andra forskargrupper gick vidare till försök på patienter blev resultatet dock mycket blandat.

– Två av patienterna fick ingen lindring alls. Det förvånade oss, eftersom det gått så bra i våra djurförsök. Förklaringen kan ligga i hur elektroderna var utformade och var de placerats. Vi tror därför fortfarande på metoden, säger neuroforskaren Per Petersson i Lund.

Lundagruppen har tillsammans med sina brasilianska partners har nu utfört försök på fem silkesapor*, som blev mycket bättre av ryggmärgsstimuleringen. Den stelhet och nedsatta rörelseförmåga som kännetecknar Parkinsons sjukdom minskade, och rörligheten ökade i alla delar av kroppen. Förbättringen var jämförbar med den man kunde uppnå med medicinering.

Aporna hade samtidigt försetts med elektroder i hjärnan för att forskarna skulle kunna se vad som hände när stimuleringen sattes in. Här fann man intressanta mönster.

– Vi såg att aktiviteten i vissa delar av hjärnbarken, basala ganglierna och thalamus var hopkopplad på ett onormalt sätt hos de sjuka djuren. När de sedan behandlades, antingen med ryggmärgsstimulering eller med medicinering, upphörde denna överdrivna hopkoppling, säger Per Petersson och hans kollega Pär Halje.

Försöken har på så sätt gett en ny inblick i Parkinson-sjukdomens fysiologiska mekanismer. Dess biokemiska mekanismer – bristen på dopamin och vad denna leder till – är väl kända, men exakt vad som händer i hjärnan har varit mer okänt. Att sätta elektroder på olika ställen i hjärnan på mänskliga försökspersoner går ju inte att göra i rent studiesyfte, och icke-invasiva metoder som magnetkamerabilder ger inte tillräcklig information.

Forskargruppen i Lund kommer att fortsätta utveckla metodiken i försök med råttor och möss, helst så att stimuleringen kan bli mer behovsstyrd, dvs starta bara när det behövs. Kliniska försök på patienter med Parkinsons har redan påbörjats i Brasilien. Mindre försök kan kanske göras också i Lund längre fram, under ledning av neurokirurgen Hjalmar Bjartmarz.

Publikation
”Spinal Cord Stimulation Alleviates Motor Deficits in a Primate Model of Parkinson Disease”

Författare: Maxwell B. Santana, Pär Halje, Hougelle Simplico, Ulrike Richter, Marco Aurelio M. Freire, Per Petersson, Romulo Fuentes, Miguel A.L. Nicolelis

* Silkesapor är små apor inom familjen kloapor. De är godkända för djurförsök även i Sverige, fast detta sker mycket sällan. Brasilien har motsvarande etiska regler för djurförsök som Sverige.

Projektet består av flera olika delar där ett viktigt syfte är att bygga en nationell kunskapsbank om nära relationer utifrån människors erfarenheter av såväl fungerande som dysfunktionella relationer.

”Kampanj R” är ett långsiktigt projekt som kommer att pågå under flera år. Det är en kombination av forskning, utveckling och kunskapsspridning, och kommer att bestå av frågeställningar och utbildningsmaterial om olika typer av relationer, till exempel partnerrelationer, barn-föräldrarelationer och medarbetarrelationer. Det övergripande målet för ”Kampanj R” är att främja det som bygger goda relationer.

Den första delen som nu finansieras av Mittuniversitetet och Länsstyrelsen i Västernorrland handlar om kunskap kring partnerrelationen. Delprojektet bedrivs i samverkan med Anna Källdén, företaget Ordläkaren. Avsikten är att få en fördjupad förståelse för de faktorer som varit avgörande för att personer som utsatts för partnervåld lyckats bryta upp och gå vidare med en förbättrad livskvalitet. Målet för detta delprojekt är att kunskapsbanken ska resultera i ett användbart beslutsstöd vad gäller hantering av olika former av problematiska relationer.

Från Mittuniversitetet medverkar Susanne Strand, docent i kriminologi, och Karin Jarnkvist, universitetslektor i sociologi.

Den permanenta hörntanden kommer oftast fram när barnen är i tioårsåldern.

Men för nästan 2 000 barn varje år växer tanden inte fram utan stannar kvar i gommen, något som tandläkare kallar att tanden är retinerad. Ofta brukar tandläkaren då dra ut mjölkhörntanden och vänta ett år för att se om den permanenta tanden bryter ut. Om den inte gör det krävs operation och därefter tandställning.

– Denna behandling blir som regel både omfattande och dyr, och tar lång tid. En tidig och enkel förebyggande behandling är därför att föredra både ur ett hälsoekonomiskt perspektiv men också för att minska risken för skador på de permanenta framtändernas rötter, säger Julia Naoumova, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

I studien deltog nästan 70 barn med retinerade hörntänder, där hälften av dem fick mjölkhörntanden borttagen. För barnen som fick mjölktanden utdragen kom den permanenta tanden fram betydligt oftare än i den andra gruppen, 69 procent jämfört med 39 procent.

– Detta är ett vetenskapligt facit på att borttagning av mjölkhörntanden är en effektiv förebyggande behandling utom i de allra svåraste fallen, säger Julia Naoumova.

I sin avhandling har Julia Naoumova också utvecklat och utvärderat en ny mätmetod med 3D-röntgen, som visat sig vara en bra metod för att avgöra i vilka fall mjölkhörntanden bör tas bort.

Barnen som fick sina hörntänder borttagna fick också svara på frågor om hur de upplevde ingreppet. Överlag tyckte barnen att injektionen med lokalbedövning var mer smärtsam än själva borttagandet.

Trots att de flesta inte tyckte att själva ingreppet gjorde så ont behövde nästan hälften ta smärtlindrande läkemedel första kvällen efter att tanden dragits ut.

Avhandlingen Interceptive treatment of palatally displaced canines försvaras vid en disputation den 11 november.

Doktorand Anna-Kari Trondman och professor Marie-José Gaillard har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över 600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat vegetationstäcket i Europa över de senaste 11 500 åren, en period som kallas ”Holocen”.

– Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden, förklarar Marie-José Gaillard.

Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25 mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: 6000 år, 3000 år, 500 år, 200 år och 50 år sedan.

Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för 3000 år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker. Under 1800-talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp till södra Sverige avskogat. Under 1900-talet har vissa betes- och odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk.

– Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger Marie-José Gaillard.

Vegetationen på jorden och dess förändringar har nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning eller nedkylning.

– Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom nettoeffekten måste vara känd om skogs- och landskapsskötsel (som bland annat handlar om var man ska plantera eller ta bort skog?) ska kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående och framtida klimatuppvärmningen.

FAKTA
Anna-Kari Trondman kommer att disputera i ämnet vid Linnéuniversitetet, den 7e november kl.9.30 i sal Fullriggaren i Kalmar.

Diamanter har i Sverige tidigare påvisats tentativt som fynd i samband med guldvaskning, men aldrig helt kunnat bekräftas, och aldrig i fast berg.

– Diamanterna som vi har hittat är mer värdefulla i ett vetenskapligt perspektiv än rent ekonomiskt. Men de är riktiga diamanter, säger Jaroslaw Majka vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, som lett studien.

När kontinenter kolliderar kan delar av skorpan hos den ena kontinenten subduceras, det vill säga tvingas ned till stora djup under den andra, över 100 kilometer ned. Trycken på dessa djup kan bilda diamanter av befintligt kol i den nedtryckta jordskorpedelen. Dessa diamanter är långt mindre än normala ädelstensstorlekar, men de berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen. Under denna nedtryckning blir bergarterna mera kompakta, och den högre densitet de får gör det i princip omöjligt för dem att senare lyftas upp mot jordens yta, en process som normalt verkar på lättare bergarter. Trots detta påträffas ibland sådana tunga bergarter vid jordens yta.

Nu har forskarna vid Centret för experimentell mineralogi, petrologi och geokemi (CEMPEG) vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Slovakien, Tyskland, Polen och Japan upptäckt och beskrivit sådana tunga, diamantförande bergarter i de svenska fjällen, närmare bestämt från Snasahögarna i Jämtland.

Upptäckten gör att man får ompröva existerande modeller för hur sådan djupt nedtryckt kontinental jordskorpa kan lyftas upp, och forskargruppen med Jaroslaw Majka i spetsen kommer med en ny, innovativ modell för att förklara detta. Upplyftningen av de tunga bergarterna kan hjälpas av att den lokala kompressionen minskas genom att en del av manteln dras med nedåt, ovan den subducerade biten kontinental jordskorpa. Denna mekanism skulle fungera i stil med en underjordisk dammsugare, fast på kontinentskala! På detta sätt skulle de diamantförande bergarterna kunna ”sugas upp” mot jordytan.

FAKTA
Upptäckten av diamanterna presenterades ursprungligen som ett mastersarbete av Åke Rosén, under ett möte organiserat av Svenska Mineralogiska Sällskapet (SMS) förra året.

Majka et al (2014) Microdiamonds discovered in the Seve Nappe (Scandinavian Caledonides) and its exhumation by the “vacuum-cleaner” mechanism, Geology

Detta är den första studien som har undersökt exponering för ftalaten DiNP under graviditeten och funnit ett samband med ett kortare AGD, anogenitalt avstånd hos svenska pojkar vid 21 månaders ålder. Fynden väcker oro eftersom tidigare djurförsök har kopplat DiNP-exponering under graviditeten till kortare AGD hos avkomma och studier på människa har visat att ett kortare AGD är kopplat till skador på könsorgan hos nyfödda pojkar såväl som till försämrad reproduktionsförmåga och lägre testosteronhalt hos vuxna män. Nya data visar också att DiNP är en av de vanligaste mjukgörarna i PVC-plast i Sverige och att DiNP-nivåerna hos gravida kvinnor ökar i hela världen eftersom DiNP ersätter DEHP i mjukgjord plast.

Gamla mjukgörare byts mot hälsofarlig ersättare
Ftalater används bland annat som mjukgörare i PVC-plast men också i en lång rad andra vanliga konsumtionsprodukter vilket innebär att alla är exponerade hela tiden. Vissa ftalater har visat sig ha hormonstörande egenskaper med risk för påverkan på reproduktionssystemet. På grund av sådana hälsorisker har DEHP, di-etylhexylftalat, börjat fasas ut och i många fall ersatts av DiNP, di-isononylftalat. Anogenitalt avstånd – som är avståndet från anus till könsorganet – är ett mått som har använts i djurstudier för att värdera reproduktionstoxicitet. AGD har även använts i studier på människa där samband med DEHP-exponering har visats, men ingen har undersökt kopplingen till DiNP.

Vad har undersökts?
Inom ramen för SELMA-studien har forskarna mätt urinkoncentrationen av fem ftalater (DEP, DBP, DEHP, BBzP och DiNP) hos kvinnor i vecka 9-11 av graviditeten. Det anogenitala avståndet mättes sedan på 196 av dessa kvinnors pojkar när de var 21 månader gamla där syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan ftalatexponeringen under graviditen och AGD hos pojkarna.

Vad upptäcktes?
Exponering för flera ftalatmetaboliter under graviditeten var associerade till ett kortare AGD hos pojkarna. Det starkaste sambandet fanns mellan exponering för DiNP och ett kortare AGD.

Vad betyder dessa resultat?
– Vi bedömer detta som ett mycket oroande fynd, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien där den aktuella undersökningen har gjorts.

DiNP är idag förbjudet i leksaker till små barn men det tillåtet att användas i många andra material, till exempel som mjukgörare i PVC-mattor. DiNP är också bland de fyra mest använda mjukgörarna i Sverige med en kvantitet över 1000 ton. Tidigare studier har visat att barn med skador på könsorganet har ett kortare AGD-mått jämfört med friska kontroller och vuxna män med fertilitetsproblem har visat sig ha ett kortare AGD än kontroller utan fertilitetsproblem.

DiNP-exponering har också kopplats till nedreglering av manliga könshormon hos värnpliktiga män. Ett flertal nyligen genomförda studier visar också att exponeringen för DiNP – mätt som urinnivåer hos vuxna – ökar i hela världen till följd av den pågående substitueringen. Allt detta sammantaget visar på risker med att använda DiNP som mjukgörare i konsumtionsprodukter.

FAKTA
Publikation: Bornehag, C.G., Carlstedt, F., Jönsson, B.A.G., Bodin, A., Jonsson, C., Janson, S., Swan, S. Prenatal Phthalate Exposures and Anogenital Distance in Swedish Boys.
Läs mer på Environmental Health Perspective 2014

Den permanenta hörntanden kommer oftast fram när barnen är i tioårsåldern.

– Detta är ett vetenskapligt facit på att borttagning av mjölkhörntanden är en effektiv förebyggande behandling utom i de allra svåraste fallen, säger Julia Naoumova.

I sin avhandling har Julia Naoumova också utvecklat och utvärderat en ny mätmetod med 3D-röntgen, som visat sig vara en bra metod för att avgöra i vilka fall mjölkhörntanden bör tas bort.

Trots att de flesta inte tyckte att själva ingreppet gjorde så ont behövde nästan hälften ta smärtlindrande läkemedel första kvällen efter att tanden dragits ut.

Avhandlingen Interceptive treatment of palatally displaced canines försvaras vid en disputation den 11 november. Länk till avhandling.

Peter Byass, professor i global hälsa vid Umeå universitet, är en av de forskare som har varit delaktiga i arbetet.

– I de flesta industriländer, exempelvis Sverige, har vi sedan länge både folkbokföring och dödsorsaksregister, vilket ger oss möjlighet att planera och förbättra hälso- och sjukvården. Detta saknas helt många länder i Afrika och Asien. Därför är det mycket positivt att vi nu för första gången får möjlighet att analysera uppgifter om dödsorsak i länder där enskilda dödsfall hittills inte har registrerats, säger Peter Byass.

Till databasen INDEPTH har hundratals utvalda personer under 20 års tid samlat in data om fler än 110 000 enskilda dödsfall och dödsorsaker i 13 länder, däribland Ghana, Sydafrika, Kenya, Bangladesh och Vietnam. Totalt omfattar materialet uppgifter från cirka 100 000 personer på 22 platser. De personer som har samlat in data har I samtliga fall genomfört en cirka 15 minuter lång intervju med någon närstående till den som har avlidit.

Resultaten från INDEPTH publiceras i ett specialnummer av tidskriften Global Health Action, i form av sex artiklar som behandlar specifika dödsorsaker; hiv/aids, malaria, graviditetsrelaterade dödsfall, yttre orsaker, som oavsiktlig död och självmord, dödlighet på grund av icke smittsamma sjukdomar och barnsjukdomar.

De insamlade uppgifterna visar bland annat att dödsorsakerna varierar stort mellan olika platser, särskilt när det gäller dödsfall orsakade av folksjukdomar som malaria och hiv. Även om bilden är komplex, det finns vissa belägg för att det går att koppla dödlighet till olika investeringar som har genomförts inom sjukvården under de två decennier som studien har pågått. Ett exempel som Peter Byass nämner är en plats i nordöstra Sydafrika där man tidigare har dokumenterat en topp när det gäller hiv/aids-relaterade dödsfall och ser nu en kraftig nedgång av dödligheten på grund av det folkhälsoprogram som har satts in för att motverka sjukdomen. Hiv/aids-dödligheten var för övrigt mer än 300 gånger högre på vissa afrikanska platser, jämfört med de undersökta platserna i Asien.

Resultaten visar också att dödligheten bland barn under fem år varierade från 15 döda per 1 000 barn per år på en undersökt plats i Vietnam, till 152 per 1 000 barn per år på en plats i Kenya. När det gäller malaria var dödligheten noll personer per 1 000 per år på en undersökt plats i Bangladesh, medan den var 2 per 1 000 per år i delar av Afrika.

– Utöver mycket viktiga data som har samlats in när det gäller dödlighet på varje plats har vi med dessa studier kunnat visa att det fungerar bra att genomföra standardiserade samtal, ungefär 15 minuter långa, med en person i den familj där någon har avlidit och att intervjuerna utförs av icke klinisk personal. Det gör att vi nu har en välfungerande metod för att samla in data till en låg kostnad och med en förhållandevis liten ansträngning, säger Peter Byass.

Läs mer om resultaten det aktuella numret av Global Health Action

FAKTA
Verbal autopsy (VA) är den engelska benämningen på en metod som används i låg- och medelinkomstländer för att fastställa dödsorsaker när läkarintyg inte är möjliga, till exempel när läkare saknas i området. Metoden går ut på att systematiskt intervjua släktingar och vänner efter ett dödsfall för att samla in uppgifter som kan tolkas i form av en sannolik dödsorsak. Forskning vid Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR), kopplad till enheten för epidemiologi och global hälsa, har medfört att Umeå universitet ligger i den globala forskningsfronten för att utveckla VA-metoder.

Peter Byass är professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt ansvarig för det samarbetscentrum för ”verbal autopsy” vi Umeå universitet, som Världshälsoorganisationen WHO har inrättat.

It is previously known that persons in Swedish prisons and remand facilities run an increased risk of committing suicide. Studies from Australia, England and the United States have shown that there is also an elevated risk of suicide after being released when a prison sentence has been served. This matter has not been studied in Sweden, which in many ways differs from other countries with respect to prison stays. For example, a lower proportion of the population is sentenced to prison in Sweden than in Australia, England and the United States.

The study now being presented includes almost 27 000 persons who were released from Swedish prisons just under 40 000 times in a five-year period from 2005 to 2009. These persons were compared with 270 000 unconvicted control subjects, matched for sex and age, from the general population. At the end of 2009, 920 of the released persons had died, and of these, 14 per cent, close to 130 persons, had taken their own life. Those who had been released from a prison sentence thus ran a higher risk of suicide; 18 times higher than in the general population. The risk was highest in the first four weeks after release.

“Our findings might be able to provide guidance in assessing suicide risk and for suicide prevention efforts by health care, probation services and social services for persons previously in prison care. Having been released from prison is an independent risk factor for suicide, even if the release is a few years in the past,” says Axel Haglund, senior consultant in psychiatry and doctoral student at the Department of Clinical Neuroscience at Karolinska Institutet.

Age and sex did not affect the risk of suicide in the previously released persons. However, the existence of certain other psychiatric diagnoses and the country of birth did affect the risk. Past or present substance abuse, previous suicide attempts and being born in Sweden further increased the risk of suicide in persons released from a prison sentence. In contrast, the diagnosis of depression was less common in released persons who committed suicide than in the general population.

“One possible explanation is that those who have been in prison did not seek or receive treatment for their depression, which was thus under-treated. Another possible explanation is that it is primarily substance abuse and not depression that leads to suicide in individuals who have served a prison sentence. This is something that there is cause to look at further at in future studies,” says Axel Haglund.

Bo Runeson, professor at the Department of Clinical Neuroscience at Karolinska Institutet, was the principal investigator of the study, which was funded by Karolinska Institutet and the Swedish Prison and Probation Service.

Publication: ‘Suicide after release from prison ‐ a population‐based cohort study from Sweden‘, Axel Haglund, Dag Tidemalm, Jussi Jokinen, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Seena Fazel, and Bo Runeson, Journal of Clinical Psychiatry, 2014;75(10):1047–1053, doi: 10.4088/JCP.13m08967.

Svensk forskning inom life science har sedan början på 1900-talet en lång och framgångsrik historia. Sveriges ställning har dock försvagats i takt med den globala ekonomins framväxt.

– Vi vill förstärka den grundläggande kompetensen inom området för att Sverige ska kunna återta sin världsledande position. Det koncept som skapats av Göteborgs universitet, där unga forskare får kontakter både med näringslivet och den kliniska verksamheten, är ett utmärkt exempel och något som kommer att stärka landets konkurrenskraft inom life science, säger Peter Wallenberg Jr, vice styrelseordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Stiftelsen har därför beslutat att bidra med 270 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett nytt centrum för molekylär medicin i Göteborg, genom en satsning på karriärtjänster till unga forskare. Anslaget är en del av en större satsning för att stärka life science i Sverige. Tidigare har regeringen ihop med fyra universitet i Mälardalen inrättat Science for Life-laboratoriet i Stockholm/Uppsala. Laboratoriet är en nationell resurs för life science i Sverige. Det nya centrumet i Göteborg förstärker och blir en del av en rikstäckande satsning.

– Stiftelsen satsar bara på forskning i absolut världsklass. Satsningen visar att Göteborgs universitet har sådan forskning. Vi får nu möjlighet att höja oss ytterligare ett snäpp genom att rekrytera unga internationella toppkrafter till oss. Det är väldigt roligt, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.

De forskningsområden det i första hand handlar om är cancer, fetma, diabetes, inflammatoriska sjukdomar och sjukdomar i andningsvägarna. För att resultaten av grundforskningen snabbt ska leda till nya behandlingsmetoder och komma patienter till gagn, bidrar Västra Götalandsregionen med en motsvarande satsning om 150 miljoner kronor och AstraZeneca med tid och resurser omfattande minst 40 miljoner kronor för de kommande fyra åren, med möjlighet till förlängning. Utöver detta går Göteborgs universitet in med 160 miljoner kronor.

– Akademiska samarbeten är en central del i vår strategi om att uppnå ledarskap inom forskning och att ta fram nya läkemedel som förändrar liv. Det initiativ som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nu tar intensifierar samarbetet mellan näringsliv, akademi och sjukvård på ett sätt som är bra för alla parter och gör Sverige och Norden till ett ännu mer attraktivt life science-kluster, säger Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca i Sverige.

Västra Götalandsregionen, som ansvarar för regionutveckling samt hälso- och sjukvård i Västra Götaland, välkomnar initiativet.

– Det nya centrumet för molekylär medicin skapar en attraktiv miljö i Västra Götaland för internationella forskare och företag inom life science. Genom vår medverkan kan olika sjukdomsproblem identifieras och resultaten av forskningen snabbare komma sjukvården och patienterna till del, säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör vid Västra Götalandsregionen.

Den nu aktuella satsningen omfattar tio år, med start 2016. Göteborgs universitets ambition är att skapa en internationellt ledande forskningsenhet med betydligt längre livslängd.

– Mikrovågsteknik kan bli ett komplement, eller rent av ett alternativ, till dagens röntgenteknik, säger Nikola Petrovic, forskare inom hälsoteknik på Mälardalens högskola (MDH). Idag används röntgen vid mammografiundersökningar, men metoden kan ge svårtolkade bilder där mjukdelarna avbildas som en grå massa. Även för en erfaren läkare kan det vara svårt att urskilja en eventuell tumör. Detta leder till att många patienter får vänta på en definitiv diagnos.

Nikola Petrovic har jobbat i sex år med att utveckla mikrovågsteknik för att upptäcka bröstcancer.

– Mikrovågsteknik ger en skarpare kontrast mellan tumörer och övrig vävnad, och har potential att ge en säkrare, snabbare diagnos. Det kan bespara många patienter den oro och stress som det innebär att gå runt och vänta på besked. Dessutom kan det innebära att fler patienter får behandling i ett tidigare sjukdomsskede vilket vi vet leder till att fler liv räddas, säger han.

Tekniken fungerar så att ett antal sensorer skickar in mikrovågor som sprider sig i bröstet. Andra sensorer tar emot vågorna och skapar en avbildning av spridningsfältet som sedan analyseras.

– Idag jobbar vi med modeller där vi kan se tumörer som är cirka fyra-fem millimeter stora, men vi utvecklar ständigt tekniken och förhoppningen är att snart kunna upptäcka ännu mindre. Ett annat mål vi jobbar mot är att bilden ska kunna visas i 3D, då får vi en helt annan möjlighet att avgöra exakt hur stor tumören är och hur den är placerad, säger Nikola Petrovic.

Han förklarar att den strålning som patienten utsätts för vid undersökning med mikrovågor skiljer sig från den vid röntgenundersökning.

– Mikrovågor använder sig av så kallad icke-joniserad strålning, i så låga effekter att den är helt ofarlig. Den strålningsgrad som når bröstet vid mikrovågsundersökningen är lägre än den som en vanlig mobiltelefon avger.

På väg mot en färdig prototyp
I USA genomförs idag kliniska tester av mikrovågsteknik för bröstavbildning. Där ligger kvinnan på en bädd med hål för brösten och så skannas de av underifrån. Nikola Petrovic och hans forskarteam har utvecklat och patenterat en ny typ av sensor som ska kunna avbilda bröstet enbart genom att placeras emot huden.

– När man avbildar med mikrovågor behöver bröstet inte klämmas ihop, vilket gör undersökningen betydligt mer bekväm för kvinnan. Med vår nya sensor kan framtidens mammografiundersökning gå lika snabbt och lätt som en ultraljudsundersökning, säger Nikola Petrovic.

Det är sedan tidigare känt att personer som vistas på svenska fängelser och häkten löper en ökad risk att begå självmord. Studier från Australien, England och USA har visat att självmordsrisken är förhöjd även efter frigivning från ett fängelsestraff. Den saken är inte studerad i Sverige, som på flera sätt skiljer sig från andra länder när det gäller fängelsevistelser. Till exempel är det en lägre andel av befolkningen som döms till fängelse i Sverige än i Australien, England och USA.

I den nu presenterade studien ingår nära 27 000 personer, som frigavs från svenska fängelser strax under 40 000 gånger under en femårsperiod från 2005 till 2009. De har jämförts med 270 000 odömda kontrollpersoner, matchade för kön och ålder, ur normalbefolkningen. Vid utgången av 2009 hade 920 av de frigivna personerna avlidit, och av dem hade 14 procent, eller nära 130 personer, tagit sitt eget liv. De som frigivits från ett fängelsestraff löpte därmed en 18 gånger högre risk att begå självmord än personer i normalbefolkningen. Risken var högst de fyra första veckorna efter frigivandet.

– Våra fynd kan vara vägledande vid bedömning av självmordsrisk och för självmordsförebyggande insatser för tidigare fängelsevårdade personer inom sjukvården, frivården och sociala myndigheter. Att ha frigivits från fängelse är en självständig riskfaktor för suicid, även om frigivningen ligger några år tillbaka i tiden, säger Axel Haglund, överläkare i psykiatri och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Ålder eller kön påverkade inte risken för självmord hos de tidigare frigivna personerna. Det gjorde däremot förekomst av vissa andra psykiatriska diagnoser och födelseland. Tidigare eller pågående missbruk, tidigare självmordsförsök och att vara född i Sverige ökade risken för självmord ytterligare hos personer som frigivits från ett fängelsestraff. Däremot var diagnosen depression mindre vanlig hos frigivna personer som begick självmord än i normalbefolkningen.

– Den här studien ger inga svar på vad det kan bero på. En möjlig förklaring är att de som suttit i fängelser inte har sökt eller fått vård för sina depressioner, som därmed skulle vara underbehandlade. En annan möjlig förklaring är att det framför allt är missbruk och inte depression som leder fram till självmord hos personer som avtjänat ett fängelsestraff. Det här är något som det finns anledning att titta vidare på i kommande studier, säger Axel Haglund.

Bo Runeson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har varit forskningsledare för studien, som är finansierad av Karolinska Institutet och Kriminalvården.

Publikation: ”Suicide after release from prison – a population-based cohort study from Sweden”, Axel Haglund, Dag Tidemalm, Jussi Jokinen, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Seena Fazel & Bo Runeson, Journal of Clinical Psychiatry, online 28 oktober 2014.

Gliom är ett samlingsnamn för allvarliga hjärntumörer. Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor i USA visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.

Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Neuroscience.

De vanligaste primära, maligna hjärntumörerna hos vuxna, så kallade gliom, bildas från de celler i hjärnan som inte är nervceller. De är allvarliga tumörer som saknar effektiv behandling och där återfall i sjukdom är vanligt. Det finns olika typer av gliom och de klassificeras enligt ett etablerat system baserat på den celltyp som tumören tros ha uppkommit från. De vanligaste gliomen är astrocytom som är uppkallade efter astrocyter, och oligodendrogliom, som tros utgå från oligodendrocyter. Patienter med astrocytom har en sämre prognos än patienter med oligodendrogliom och tumörformerna är separata kliniska diagnoser.

– Eftersom de båda tumörformerna ser olika ut och har olika prognos så har man antagit att de uppkommer från olika ursprungsceller i hjärnan, men faktum är att den exakta urspungscellen inte är klarlagd för några gliom. Vi har länge varit intresserade av att ta reda på mer om ursprunget till gliom och hur det samverkar med de genetiska förändringar som gör att tumören bildas, säger Lene Uhrbom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och ansvarig för den aktuella studien.

Tillsammans med kollegor i USA har Lene Uhrboms forskargrupp studerat utvecklingen av gliom hos möss. Med hjälp av tumörmodeller för både astrocytom och oligodendrogliom, som är mycket lika tumörerna hos människa, kunde de visa att en och samma celltyp, en så kallad oligodendrocytprekursorcell, kan ge upphov till båda tumörformerna.

Forskarna upptäckte att det inte är ursprungscellen utan de genetiska förändringarna i cellerna som styr vilken sorts tumör det blir. Genom att analysera genaktiviteten i ett stort antal astrocytom och oligodendrogliom från människa kunde de också konstatera att dessa var mycket mer lika varandra än man tidigare trott, vilket stöder deras fynd att de olika gliomdiagnoserna kan ha samma ursprung.

– Vi såg att en och samma typ av mer differentierad ursprungscell, som man tidigare endast har visat att den kan bilda oligodendrogliom, även har möjlighet att ge upphov till astrocytom. Det är nytt och bidrar till en ökad kunskap om de basala mekanismer som orsakar gliom, säger Lene Uhrbom.

Fakta om gliom och ursprungsceller för cancer

Gliom är en allvarlig sjukdom som saknar effektiv behandling. Genom att lära sig mer om de grundläggande mekanismer som styr gliomutveckling och gliomcellers biologi ökar också möjligheten att hitta nya, tumörcells-specifika strategier för att hindra dessa celler från att växa. Ursprungscellen för cancer bidrar till cancercellernas egenskaper och gör att vi har många olika typer av cancer, t ex bröst- och prostatacancer, som uppvisar olika biologiska och kliniska egenskaper beroende på sitt ursprung. För de flesta cancrar är den exakta ursprungscellen fortfarande okänd. Det beror till stor del på att det är ett svårstuderat område då mänskliga tumörer redan är i ett sent utvecklingsstadium när de diagnostiseras och ursprunget omöjligt att avgöra. Av den anledningen måste relevanta musmodeller användas så att sjukdomsförloppet kan styras och följas.

Det visar en avhandling som bygger på en historisk fallstudie av staden och länet Szatmár/Satu-Mare i det ungerska och rumänska gränslandet 1867–1944. Här favoriserades generellt majoritetsbefolkningen, vilket ledde till att minoriteterna tappade förtroendet för staten.

– De politiska ledarna i Ungern och Rumänien hittade oftast problem med minoriteterna, förklarar Anders Blomqvist. Här exkluderades judar under förevändningen att de var för rika, romer för att de var för fattiga, och ungrare/rumäner för att de sågs som säkerhetsrisker.

Det goda undantaget var att judarna inkluderades som ungrare under perioden före första världskriget, vilket gynnande både Ungerns ekonomiska utveckling och judarnas frigörelse. Exkluderandet av minoriteter och framförallt judar drevs på under mellankrigsperioden och kulminerade i förintelsen i Ungern 1944, då majoriteten av de ungerska judarna mördades. Deporteringen legitimerades genom ekonomiska löften om att ungrarna skulle få judarnas tillgångar.

– Det har varit debatt i Sverige och Ungern om ungrarnas respektive nazisternas ansvar gällande deportationerna eftersom Ungern ockuperades av Nazi-Tyskland 1944. Min studie stödjer uppfattningen att de lokala ungrarna drev på utvecklingen och hade starka intressen att deportera judarna. Kombinationen av lokala ungerska intressen och de nazistiska förintelselägren samt avsaknaden av motstånd utgör de avgörande orsakerna till den judiska förintelsen i Ungern, kommenterar Anders Blomqvist.

I sin forskning visar han att det verkliga problemet inte alls var minoriteterna, utan i själva verket majoritetens exkluderande av minoriteterna. Minoriteterna reagerade genom att avskärma sig politiskt, ekonomiskt och socialt. Så skapades ett etniskt uppdelat land.

Hans slutsats är att etnisk exkludering får negativa konsekvenser som slår tillbaka mot majoritetsbefolkningen. Det uppstår en negativ spiral där etnisk uppdelning, politisk instabilitet och bristande förutsättningar att nå ekonomisk tillväxt förstärker varandra.

– Etnisk exkludering tjänar elitens kortsiktiga politiska och ekonomiska intressen, men underminerar landets möjligheter att utveckla och överleva i det långa loppet, säger Anders Blomqvist. Alla blir förlorare.

Om avhandlingen och disputationen
Anders Blomqvist har genomfört sina doktorandstudier i historia på Institutionen för historia och samtidsstudier samt BEEGS, Baltic and East European Graduate School, på Södertörns högskola. Han examineras av Stockholms universitet.

Den 15 november disputerar Anders Blomqvist i historia på Stockholms universitet och Södertörns högskola med avhandlingen ”Economic Nationalizing in the Ethnic Borderlands of Hungary and Romania”.

Disputationen äger rum den 15 november klockan 10-12, Stockholms Universitet, Frescati, hörsal 7. Opponent: Professor Dennis Deletant.

Idag är akademiskt skrivande en vanlig metod för att introducera studenter till nya kunskapsfält. I Ann-Marie Erikssons studie arbetar 14 masterstudenter med en akademisk skrivuppgift, en egen rapport vardera, där de undersöker en specifik fråga för hållbar utveckling.

Hennes material utgörs av 33 filmade handledningssamtal och studenternas textunderlag. Allt sker på engelska. Hon studerar särskilt handledningen av skrivuppgiften. Hon har hittat en serie utmaningar under studenternas textproduktionsprocess.

– Handledning av texter utgör en form av samtal där studenters och lärares gemensamma arbete med progression blir observerbart samtidigt som det synliggör komplexiteten i frågor om hållbar utveckling, säger Ann-Marie Eriksson.

Hennes resultat visar att det är i interaktion runt detaljer i texterna som studenter utmanas och därigenom får hjälp med att ta sig an och ta sig in i specialiserade kunskapsfält.

– Att resonera och argumentera om den här typen av frågor innebär ett i högsta grad konkret arbete. Som student behöver man brottas med hur frågorna produceras och formeras inom ett givet kunskapsfält. Tillsammans med personer som är mer erfarna får studenter alltså möjlighet att erfara hur detta konkret går till, säger Ann-Marie Eriksson.

Det är en stor utmaning för masterstudenterna att föra ett resonemang och en argumentation, och att inte nöja sig med att rapportera vad andra sagt eller skrivit.

– Den språkliga dimensionen hänger alltså nära samman med kunskapsämnet och är svår att särskilja. Genom studenternas och lärarnas interaktion kring detaljer i studenternas textutkast lotsas studenterna in i hur det går till att producera och formulera frågor om hållbar utveckling.

Vad en textformulering går ut på eller vilken funktion den kan fylla i en argumentation framträder alltså inte för studenter per automatik eller enbart med hjälp av instruktioner. Tvärtom verkar det som att ett nära samarbete mellan studenter och lärare kring konkreta detaljer i studenternas texter ger den nödvändiga startpunkten för att kunna påbörja arbetet med att som här ta sig in i de komplexa frågorna runt hållbar utveckling.

Läs avhandlingen.