– Detta ger läkemedelsföretag möjlighet att öppna sina bibliotek av potenta läkemedelskandidater och ompröva möjligheten att ta dem till marknaden genom att formulera om dem med Upsalite. Förhoppningsvis kan det förhållandevis snabbt leda fram till en rad nya läkemedel, säger Maria Strømme, Professor vid avdelningen för Nanoteknologi och Funktionella Material vid Uppsala universitet.
Materialet Upsalite har utvecklats av hennes forskargrupp och presenterades i en vetenskaplig studie förra året där man visade att materialet hade den absolut största yta per vikt som någonsin uppmätts för en alkalisk jordartsmetall; 800 kvadratmeter mer gram. (länka till förra pressmeddelandet).
I en ny studies om nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Pharmaceutics visar forskarna hur den extremt porösa magneiumkarbonaten Upsalite har stor potential för vidareutveckling av aktiva läkemedelssubstanser med låg löslighet.
Cirka 40 procent av alla nya läkemedel har dålig löslighet och mer än 80 procent av lovande läkemedelskandidater under utveckling ratas på grund av dålig löslighet. Dessa läkemedel får nämligen låg biotillgänglighet (svåra att ta upp för kroppen), vilket förstås begränsar den effekt som eftersträvas. De leder därför sällan till färdiga läkemedel.
I den aktuella studien användes smärtlindraren Ibuprofen som en modell för en substans med låg löslighet. Det visade sig att kristalliseringen av substansen helt uteblev när den placerades i Upsalite, vilket både ledde till högre löslighet och att substansen löstes tre gånger snabbare än tidigare.
– Vi tror att de väldigt små porerna i materialet förhindrar att läkemedelsmolekylerna organiserar sig i svårlöslig kristallin form och istället tvingas att behålla en oordnad struktur som är lättare för kroppen att absorbera, säger Johan Gómez de la Torre.
Upptäckten kommer att kommersialiseras genom avknoppningsföretaget Disruptive Materials AB (www.disruptivematerials.com) som har startats av forskarna tillsammans med universitetets holdingbolag.
Läs artikeln: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378517314004451
– Det är dags att agera, säger Agneta Yngve, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, som tillsammans med Christel Lynch, Bettina Ehrenblad och Eric Poortvliet, Karolinska institutet, och forskare från ytterligare nio europeiska länder har undersökt hur mycket frukt och grönsaker skolbarn äter
Att äta mycket frukt och grönt minskar risken för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och vissa former av cancer. The World Health Organisation, WHO, rekommenderar att vi äter minst 400 gram frukt och grönsaker varje dag. Livsmedelsverket i Sverige förordar minst 500 gram
– Inte ens hälften av våra svenska barn uppger att de äter frukt varje dag. Det ser något bättre ut när det gäller grönsaker. 60 procent äter grönsaker varje dag, säger Agneta Yngve
Skolbarnen i den europeiska studien äter i genomsnitt mellan 220-345 gram frukt och grönt om dagen. I Norge och Bulgarien äter de mest, 345 gram och 320 gram om dagen. I Sverige äter barn i snitt 291 gram om dagen. Sist i tabellen hittar vi Finland med 220 gram om dagen. Sverige utmärker sig dock som det land där skolbarn äter mest grönsaker.
– Vi tror att det beror på våra svenska skolluncher. De erbjuder bra salladsbarer. Samtidigt äter de svenska barnen långt ifrån tillräckligt med grönsaker. Ett medel på 141 gram räcker inte. Alla barn borde äta minst 200-250 gram grönsaker för att nå WHO:s eller Livsmedelsverkets rekommendationer
I alla europeiska länder, även i Sverige, äter barn mer frukt än grönsaker. Det tror forskarna beror på att frukt är mer lättillgängligt som till exempel mellanmål och att barn tycker att frukt är godare. Mest frukt äter barn i Norge följt av Bulgarien och Grekland
– Förutom skillnader mellan olika länder kan vi också se att flickor generellt äter mer frukt och grönt än pojkar, säger Agneta Yngve
Tvärsnittsstudien är första delen i en interventionsstudie. Matkedjan Ica har tillsammans med Cancerfonden utvecklat ett skolmaterial för barn ska få lära sig mer om frukt och grönsaker, laga och provsmaka. Hur mycket frukt och grönsaker ska jag äta och hur kan jag göra det? Skolbarn får besöka en butik och läxan blir att laga en måltid hemma
– Nu närmast undersöker vi om interventionen har gett resultat, säger Agneta Yngve
FAKTA
I studien ingår Sverige, Bulgarien, Finland, Tyskland, Grekland, Island, Norge, Portugal, Slovenien och Holland. Studien samordnas av professor Agneta Yngve och projektledare är nutritionist Christel Lynch, Karolinska institutet.
Länk till artikeln: http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FPHN%2FS1368980014001347a.pdf&code=37103fe1339ab99c9ea5704c1f57a0b3
– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att förbättra nuvarande syntetiska katalysatorer för vattenoxidation. Katalysatorerna är nyckelkomponenter för att bygga konstgjorda löv-anordningar för omvandling av solenergi till bränslen såsom vätgas, etanol eller metanol, säger Johannes Messinger, professor i biologisk kemi och forskargruppens ledare.
Alla barn lär sig i skolan att det syre vi andas produceras genom fotosyntesen hos växter och cyanobakterier som lever i sjöar och hav. Men exakt hur det sker är fortfarande under intensiv forskning.
Bildningen av syre i fotosyntesen sker i ett reaktionsförlopp som slutförs inom en tusendels sekund. Därför är det inte förvånande att det har varit så svårt att bevisa experimentellt exakt hur en katalysator bestående av fyra manganjoner och en kalciumjoner (Mn4Ca-kluster) utför reaktionsförloppet i fotosystem II. Nästan alla molekylära detaljerna vi i dag ”vet” om de sista kritiska stegen bygger på beräkningar. Johannes Messinger och hans forskargrupp vid Umeå universitet har nu undersökt två olika sätt för att få en experimentell inblick i mekanismen för syrebildning.
I den första studien har forskarna bromsat reaktionssekvensen mer än 40 gånger genom byta ut kalcium i klustret mot strontium, och en närliggande kloridjon mot en jodidjon.
– Vi kunde visa att i det sista kortlivade mellantillståndet innan syrgas bildas, blir de två vattenmolekylerna ”arresterade”, vilket innebär att de är mer än 1000 gånger starkare bundna till Mn4Ca-klustret än i alla tidigare stadier i reaktionsförloppet. Stabiliseringen tros enligt en tidigare studie vara orsakad av förlust av en proton och reflekterar vilket alldeles särskilt välordnat system som krävs för snabb och energieffektivt bildande av syre från vatten.
Resultatet erhölls med hjälp av syreisotopmärkning och masspektrometri.
I den andra studien använde Johannes Messinger och hans medarbetare en frielektronröntgenlaser, Linac Coherent Light Source (Menlo Park, USA), som producerar extremt korta högintensiva röntgenpulser (10-15 av en sekund). När pulserna träffar de mikrometerstora fotosystem II-kristallerna mättes proven samtidigt med röntgenkristallografi och röntgenemissionsspektroskopi.
– Med denna teknik studerade vi samma reaktionssekvens och fick ”ögonblicksbilder” av hur atomerna strukturerades när klustrets genomgick olika stadier, däribland det kortlivade tillståndet i slutfasen, vilket undersöktes i den första studien.
Deras data visade att inga storskaliga strukturella förändringar (> 0.5 · 10-10 m) förekom i Mn4Ca -klustret och övriga delar av fotosystem II-komplexet under syrebildningen. Insamlad röntgenemissionsdata bekräftar att ”arresteringen” av de två bundna vattenmolekylerna, som observerades i de masspektrometriska experimenten, inte beror på en förändring i laddning (oxidationstillstånd) av manganjoner i Mn4Ca-klustret, och inte heller på bildandet av en första bindning mellan syreatomerna hos de två vattenmolekylerna.
– Studien tyda på att små strukturella förändringar sker i samband med protonavgivandet, men vi behöver fortfarande ytterligare förbättra upplösningen av våra data för att se exakt vad som händer.
Den första studien genomfördes i samarbete med två franska forskare. Den andra studien genomfördes inom ett internationellt team med mer än 40 forskare.
FAKTA
Artificiell fotosyntes
I sökandet efter en ren och hållbar energikälla studerar forskare vid Umeå universitet fotosyntesen med syfte att skapa en artificiell fotosyntes. Forskarnas mål är att förstå och modellera de komplexa biokemiska reaktioner som äger rum i växternas celler under fotosyntesen för att sedan efterhärma och konstruera ett konstgjort löv, en integrerad enhet, som kopplar samman alla viktiga processer. Om det lyckas skulle det bli möjligt att förvandla vatten med hjälp av solljus direkt till syre och miljövänligt bränsle i form av vätgas.
Originalartiklar i Nature Communications:
Studie 1: http://www.nature.com/ncomms/2014/140704/ncomms5305/full/ncomms5305.html
Studie 2: http://www.nature.com/ncomms/2014/140709/ncomms5371/full/ncomms5371.html
Forskarteamet kommer från Uppsala universitet, DESY och Arizona State University, USA och har i den aktuella studien använt sig av röntgenlasern LCLS vid US National Accelerator Laboratory SLAC i Kaliforninen för att på molekylärnivå avbilda fotosystem II i fotosyntesen. Det är den del av fotosyntesen då vatten spjälkas till väte och syre.
Denna kemiska process är fundamental för livet på jorden och står för större delen av syreproduktionen i jordens atmosfär.
– En bättre förståelse av fotosyntesen kan till exempel ge oss bättre solceller, och kanske till och med hjälpa oss att uppnå syntetisk fotosyntes, vilket har varit biokemisters dröm länge, säger en av de huvudansvariga forskarna, professor Petra Fromme, Arizona State University.
För att kunna studera fotosystem II odlade forskarlaget små nanometerstora kristaller av molekylkomplexet från en cyanobakterie, Thermosynechococcus elongatus. Kristallerna bestrålades sedan med grönt laserljus för att aktivera spjälkningsprocessen. En given tid därefter utsattes provet sedan för de korta intensiva röntgenpulserna från LCLS. Röntgenljuset interagerar med atomerna i provet och kan sedan detekteras med hjälp av en avancerad detektor. Från mönstret som röntgenljuset bildar på detektorn kan forskarna bestämma hur atomernas positioner förhåller sig till varandra, och därmed bestämma hur provet såg ut då det träffades av röntgenpulsen. Forskarna såg överraskande stora strukturförändringar i fotosystem II.
Tekniken som forskarna har använt sig av är i sig ett viktigt genombrott, understryker Carl Caleman, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, och delaktig i den aktuella studien. Den har beskrivits som ett av de viktigaste vetenskapliga genombrotten på senaste tid av tidskriften Science.
– Denna studie, tillsammans med en rad andra där vi har använt oss av samma typ av ljuskälla, visar verkligen vilken potential dessa kortpulsröntgenkällor har i dessa sammanhang. Tekniken kan bidra med tidigare helt okänd kunskap vid studier av molekylär struktur och dynamik i stora molekyler och öppnar upp för en stor mängd andra intressanta studier, säger han.
Studien visar att det är möjligt att göra molekylära filmer av biokemiska processer med hjälp av röntgenlaser. Professor Henry Chapman vid Centre for Free-electron laser science vid DESY i Hamburg kommenterar:
– Denna typ av filmer kommer att kunna ge oss kunskap om den ultrasnabba dynamiken i kemiska reaktioner, men för att komma dit måste vi nå ännu högre upplösning först.
Referens: Serial Time-resolved crystallography of Photosystem II using a femtosecond X-ray laser”; Christopher Kupitz et al.; Nature 9 juli 2014.
Sommarlov, skollediga barn. Omedelbart tonar bilden fram av barn som springer barbenta i gräset eller plaskar i vågorna. Barn och sommar är starkt förknippat med en idyllisk tillvaro på landet, i frisk luft och med naturen som lekplats.
För 130 år sedan startade sommarkolonierna, just som ett sätt att ”förskaffa klena, spensliga, svaga skolbarn af obemedlade föräldrar i städerna tillfälle till några veckors vistande i frisk landtluft…” som det heter i en artikel från 1884. Ända fram till 1940-talet riktade sig kolloverksamheten i första hand till arbetarklassbarn och handlade om att förbättra folkhälsan. Sommarkolonin blev också ett sätt att lösa barntillsynen när skolorna stängde för sommaren och föräldrarna arbetade.
På 1960- och 1970-talen dök nya pedagogiska tankar upp. Nu skulle sommarkolonierna rikta sig till alla barn, ge dem en god fritid och lära dem gruppbeteende. Kolloverksamheten öppnade sig allt mer för medelklassens barn.
– Det här förstärktes ännu mer på 1980-talet, när olika former av specialkollo började dyka upp, berättar Ann-Charlotte Münger, författare och forskare vid Linköpings universitet. Hon har nyligen gett ut boken ”Stockholms sommarkolonier under 130 år”.
– Idag finns det ridkollo, teaterkollo, seglarkollo. Sommarkolonin har allt mer blivit ett sätt att stödja medelklassbarn i att utveckla sina individuella projekt.
Kostnaden för att delta har också ökat avsevärt, från att ha varit nästan gratis. Idag är en kollovistelse alltför dyr för många. Och trots att avgiften är inkomstrelaterad saknas numera låginkomsttagarnas barn på kollo.
– Idag är det svårt att få barn att söka till kollo, och speciellt de barn som skulle behöva det mest. Deras föräldrar har helt enkelt inte råd.
Sommarkolonin har blivit, som en tjänsteman uttrycker det, ”ett medelklassprojekt inklämt mellan ridlägret och utlandssemestern”. Dock fortfarande till stor del på skattebetalarnas bekostnad, för avgifterna täcker inte hela kostnaden.
Inte bara innehåll och målgrupper har skiftat utan också organisatorisk hemvist. Kollo har gått från privat välgörenhet till statligt och sedan kommunalt huvudmannaskap. Idag sköts kolloverksamheten av privata entreprenörer som upphandlas av kommunen.
Men lite vid sidan av, på initiativ av stödföreningen Barnens Ö, växer nu en kolloverksamhet fram som återigen riktar in sig på de mest utsatta barnen, och som är gratis. Hit går inga skattepengar, utan det hela drivs med ideella pengar, och ännu så länge i liten skala.
– Vi kommer tillbaka till ruta ett, med kollo som ett välgörenhetsprojekt för de mest utsatta, konstaterar Ann-Charlotte Münger avslutningsvis.
Boken ”Stockholms sommarkolonier under 130 år” ges ut på Stockholmia förlag.
Interaktionen mellan stat och privata intressen i svensk luftfartspolitik har stått i centrum för Jan Ottossons studie som nu publiceras i bokform. Interaktionen mellan stat och flygsektorn var en helt annan än för andra transportslag och påverkades framför allt av två viktiga samhällsfunktioner: militärens behov och Postverkets positiva inställning till det nya transportmedlet.
– Boken innehåller inte bara intressant flyghistoria, den är också intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom den ger en bild av hur olika relationer mellan stat och privata näringslivsintressen vuxit fram, säger Jan Ottosson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Till skillnad mot exempelvis järnvägarna, som förstatligades 1939, utvecklades flyget annorlunda när det gäller reglering och det statliga ägandets omfattning. Den svenska statliga flygpolitiken var inledningsvis liberal, och utvecklingen drevs av privata initiativ på föreningsnivå. Det statliga inflytandet ökade sedan med ekonomiskt stöd och Luftfartsverkets tillkomst och övergick till ett intimt samarbete mellan privata och statliga intressen i bolagsform. I samband med andra världskrigets slut omvandlades det tidigare nationella bolaget till en bred skandinavisk plattform med tre länders regeringar med både privata och offentliga intressen sida vid sida, SAS.
Forskningen kring civilflyget har inte varit lika omfattande som andra delar av transport- och kommunikationssektorn.
– Civilflygets tidiga utveckling pekar på vikten av att studera hur ny teknik har mottagits av staten och hur olika intressen har försökt påverka staten, säger Jan Ottosson.
Projektet har finansierats av Vinnova och boken ges ut av Gidlund förlag i samarbete med EHFF, Handelshögskolan i Stockholm.
Det är med hjälp av satellitbilder från perioden 1979-2013 som forskare vid Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography kan visa att ytansamlingar av cyanobakterier (blågröna alger) i Östersjön uppträder allt tidigare på sommaren. Ytansamlingarnas tyngdpunkt låg omkring den 8 augusti i början av perioden. Gradvis har tyngdpunkten förflyttats och idag ligger den omkring den 19 juli – nästan tre veckor tidigare.
– Ytansamlingarna domineras av den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena . När de driver i land kan de förstöra badmöjligheter och i värsta fall förgifta djur, till exempel har hundar dött. Nu berörs alltså industrisemestern mer än tidigare av dessa obehagliga ytansamlingar, säger Ragnar Elmgren vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Östersjöcentrum, Stockholms universitet.
I studien har forskarna lagt samman observationer från en rad satelliter med olika känslighet. Genom att jämföra olika satelliters resultat under perioder då minst två typer fungerat samtidigt har satelliterna kalibrerats så att man fått en tillförlitlig tidsserie på 35 år.
– Resultaten visar god överensstämmelse med observation från fartyg, men då ytansamlingarna är mycket ojämt fördelade över Östersjön ger inte fartygsobservationer någon bra helhetsbild av deras fördelning. För det krävs fjärranalys, företrädesvis med hjälp av satelliter, säger Ragnar Elmgren.
Studien visar även att ytansamlingarna var större under senare halvan av studieperioden än under den första. Detta oavsett om man under juli-augusti räknar den genomsnittligt täckta andelen av Östersjöns yta eller den andel som varit täckt någon gång. Det är även känt sedan tidigare att vattnet i Östersjön idag värms snabbare på våren och har blivit någon grad varmare under sommaren samt att vårblomningen av växtplankton kommer tidigare. Forskarna kan dock ännu inte förklara exakt varför ytansamlingarna nu uppträder tidigare.
– Att ytansamlingarna blivit tidigare och större kan dels tänkas bero på att den sorts cyanobakterier som dominerar i ytansamlingarna ökat och dels på att vädret oftare är lugnt så att de flyter upp till ytan. Forskningen som förväntas ge förklaringarna startade när tidsserien ställts samman, och ingår i Stockholms universitets satsning på forskning om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön, säger Ragnar Elmgren.
Den allmänna diskussionen om klimatförändringar gäller ofta hur klimatet och därmed naturen kommer att ändras i framtiden.
– Dessa förutsägelser gäller ofta långt fram i tiden och grundas på komplicerade klimatmodeller med stora osäkerheter. De framstår därför för många som så osäkra att man inte behöver bry sig. Våra resultat understryker att effekter klimatförändringen inte bara är något som kan hända i en avlägsen framtid, vi kan se dem redan nu, avslutar Ragnar Elmgren.
Länk till artikeln i tidskriften Biogeosciences
Studien bekräftar det som många föräldrar och lärare redan tyckt sig kunnat se: de ungdomar som spelar mycket interaktiva engelska datorspel får ett försteg vad gäller det engelska ordförrådet framför de som inte spelar, eller bara spelar lite.
I studien ingår 76 ungdomar i åldrarna 10-11 år. Data har samlats in via frågeformulär och en så kallad språkdagbok. I denna listas alla möten med det engelska språket utanför skolan, liksom datoranvändning och digitalt spelande. Studien undersöker bland annat om det finns ett samband mellan att spela digitala spel och motivation för att lära sig engelska, den självskattade engelska språkförmågan samt strategier för att tala engelska.
Resultaten ger vid handen att skillnaden mellan könen är stor vad gäller datorspelandet. Pojkarna spelar i snitt 11,5 timmar i veckan medan flickorna gör det knappt hälften så mycket, 5,1 timmar. Flickorna ägnade istället betydligt mer tid än pojkarna åt språkrelaterade aktiviteter på nätet, främst på Facebook. Flickorna lade 11,5 timmar på detta i veckan, pojkarna 8 timmar.
De datorspel som visar sig vara mest effektiva för utvecklandet av engelsk vokabulär är så kallade Massively multiplayer online role-playing game (MMORPG), en genre av datorrollspel där ett stort antal spelare interagerar med varandra i en virtuell värld.
– Som spelare måste du helt enkelt förstå vad som sägs, kunna läsa engelskan och själv kunna interagera genom att både skriva och tala engelska, säger Liss Kerstin Sylvén som gjort studien tillsammans med Pia Sundqvist, universitetslektor i engelska vid Karlstads universitet.
Resultaten i studien understryker resultat från andra studier av de bägge forskarna. De flitiga spelarna har ett signifikant bättre engelskt ordförråd än de övriga.
– Betydelsen av att komma i kontakt med engelska utanför skolan, genom att exempelvis läsa på engelska eller som här, spela datorspel, betyder mycket vad gäller de ungas engelska ordförråd. Det får också positiva effekter på det som händer i klassrummet i skolan. Engelskämnet i skolan och den engelska de unga möter och använder på fritiden är inte två skilda världar, säger Liss Kerstin Sylvén.
Artikeln ”Language-related computer use: Focus on young L2 English learners in Sweden” är publicerad i tidskriften ReCall.
Med en artikel publicerad i PNAS, Proceedings of the National Academy of Science in the United States of America, har en trettonårig gåta som engagerat en lång rad forskare på såväl Linköpings universitet som Acreo Swedish ICT äntligen fått sin lösning.
I artikeln presenteras en diod i tryckt elektronik som arbetar i GHz-bandet, vilket öppnar en ny möjlighet att skicka signaler från mobiltelefonen till exempelvis tryckta elektroniska etiketter. Energin från radiosignalen samlas och används för att switcha etikettens display. Att dioden är tryckt innebär att den är både billig och enkel att tillverka.
– Det här innebär att vi kan strömförsörja tryckt elektronik inom internet of things – sakernas internet – med hjälp av konventionella mobiltelefoner. Det ger oss helt nya kommunikationsmöjligheter, säger Negar Sani, doktorand på Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Att dioden fungerar har forskarna vetat länge, men inte hur och varför.
Petronella Norberg vid Acreo Swedish ICT la år 2001 en kiselskiva i en mortel, malde ner den och tillverkade en kiselpasta som hon sedan använde som bläck i tryckpressen. Hon fick fram en fungerande tryckt diod – den elektroniska nyckelkomponent som bland annat omvandlar växelström till likström. Men dioden fungerade bara upp till 1 MHz och något direkt användningsområde hittade man inte.
På Acreo Swedish ICT arbetade sedan ett forskarteam under flera år, finansierade av brittiska De La Rue, med att utveckla såväl dioden som nya tryckpastor. Med en tryckpasta som innehöll övergångsmetallen niob, i form av niobsilicid, NbSi2, tryckt ovanpå kiselpastan fick de det hela att fungera även vid GHz.
– Resultatet innebar ett världsrekord för tryckta dioder och vi kunde också tillverka en demonstrator åt De La Rue där signalen från mobiltelefonen användes för att aktivera en tryckt display. Vi hade visat att det var möjligt att koppla ihop pappret med internet, säger Göran Gustafsson, avdelningschef vid Acreo Swedish ICT. Men hur dioden fungerade visste man fortfarande inte.
Negar Sani har nu tagit de sista avgörande stegen mot gåtans lösning, med stöd från såväl professorerna Magnus Berggren och Xavier Crispin som universitetslektorn och projektledaren Isak Engquist och av ett antal personer på Acreo Swedish ICT. Resultaten av Negar Sanis arbete visade att detta måste handla om tunneleffekter, fenomen inom kvantfysiken som gör att partiklar kan ta sig förbi hinder. I det här fallet bildas nanotunna filmer (1- 2 nm) runt de mikrometerstora kornen av kisel där strömmen mellan anod (aluminium) och katod (silver och kol) tar sig igenom, men bara åt ett håll.
3 års arbete fick sin förklaring, en förklaring som redaktionen för PNAS äntligen godkänt, efter mer än fem månaders hård granskning av experter från olika områden.
– Det här är det längsta projekt jag arbetat med. Vilken forskningsfinansiär vill vänta i 13 år på en publicering? Utan industrin, i det här fallet brittiska De La Rue, skulle vi inte ha kommit så här långt. Nu börjar den tryckta elektroniken få samma prestanda som traditionell elektronik och det här är ännu ett exempel på den fruktbara kombinationen av vår forskning, utvecklingen inom Acreo och behoven från industrin, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.
En nydanande rapport från forskningscentrumet Mistra Urban Futures beskriver tre olika scenarier för 2050 utifrån det så kallade konsumtionsperspektivet. Det innebär att importerade varor och internationella transporter räknas in. Rapportens huvudförfattare är Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin från SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut.
– För Sverige har det avgörande betydelse om man använder det geografiska perspektivet, som används i den internationella klimatstatistiken, eller konsumtionsperspektivet, säger Jörgen Larsson. Med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 20 procent mellan 1993 och 2010. Men med konsumtionsperspektivet har våra utsläpp i stället ökat med ca 15 procent under samma period.
Orsaken är framför allt en ökad konsumtion av importerade varor. Många aktörer menar nu att vi borde ta med både de importerade varorna och internationella transporter när vi räknar ut vad som krävs för en hållbar livsstil. Klimatrapporten från Mistra Urban Futures beräknar detta på ett helt nytt sätt, där alla samhällssektorer inkluderas.
Så vad behövs enligt detta perspektiv för att vi ska nå scenariot för 2050 där varje person släpper ut max 2 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är en förutsättning för att vi ska nå 2-gradersmålet?
– Dels handlar det förstås om en omfattande teknikutveckling, säger Jörgen Larsson. Till exempel har vi räknat med att man uppnår målet med en helt fossilfri vägtrafik till år 2050. Men det behövs också livsstilsförändringar. Den situation vi har idag innebär att vår ökande konsumtion hela tiden äter upp de förbättringar som sker genom teknikutveckling och effektiviseringar.
De genomsnittliga livsstilsförändringar som forskarna har räknat med för att utsläppen ska bli max 2 ton är bland annat:
• halverad konsumtion av nöt- och griskött (vilket sammanfaller med Livsmedelsverkets rekommendationer ur ett hälsoperspektiv)
• flygresande som på 2000 års nivå
• ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (på bekostnad av varukonsumtion)
• en arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka.
Enligt färsk forskning från Chalmers har människor med låg klimatpåverkan inte lägre livskvalitet än andra. Forskarna hittar inte heller några kopplingar mellan välbefinnande och specifika utsläppsintensiva livsstilar och aktiviteter så som semesterresor med flyg, konsumtion av nötkött, bilkörning eller boendestorlek.
Istället bekräftar forskningen den etablerade bilden att umgänge med familj och vänner, god hälsa och att ha ett arbete i huvudsak bestämmer hur vi mår. Så länge dessa faktorer inte påverkas negativt behöver alltså en omställning mot ett samhälle med små utsläpp av växthusgaser inte påverka vårt välbefinnande. Arbetstidsförkortning och ökad tjänstekonsumtion är tvärtom faktorer som skulle kunna leda till ökat välbefinnande.
Forskarna har också räknat ut hur utsläppsnivåerna skulle se ut år 2050 enligt två andra scenarier, ”Business as usual” och ”Dagens klimatpolitiska inriktning”. Med ”Business as usual” skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ”Dagens klimatpolitiska inriktning” skulle de vara mindre år 2050 än idag, men de skulle ändå vara mer än dubbelt så höga som de nivåer som krävs för att nå 2-gradersmålet. (Se bilden ovan, och läs mer i det bifogade faktabladet nedan.)
FAKTA
Mer omf föreställningar som kan förhindra en klimatomställning
Med utgångspunkt i forskningsresultat inom olika fält bemöter Jörgen Larsson fyra vanliga föreställningar som han menar motverkar en klimatomställning:
1. ”Det räcker med ny teknik, konsumentinformation och konsumentmakt.”
Svar: Det finns inget som tyder på att det räcker, vilket bland annat vår rapport visar, utan det krävs mycket tuffare styrmedel.
2. ”En klimatomställning skulle sänka vårt välbefinnande.”
Svar: Det finns ingen anledning att tro det, grundat på bland annat den forskning som har gjorts på Chalmers inom området.
3. ”Det är ingen idé att Sverige går före. Vi orsakar en så liten andel av de globala klimatutsläppen.”
Svar: Med det argumentet så borde vi inte ha infört en koldioxidskatt i Sverige 1991. Men idag gör Sverige skillnad globalt genom att vara ett exempel som visar att koldioxidskatt är möjligt och effektivt. Om Sverige nu skulle ta nya innovativa steg för hållbara livsstilar så skulle det på samma sätt kunna utgöra inspirerande exempel för andra länder i framtiden.
4. ”Politiker ska styra så lite som möjligt.”
Svar: Med den föreställningen om vad politik innebär är vår bedömning att samhället inte kommer att klara av att förverkliga en klimatomställning. Det krävs politiker som vågar införa starka styrmedel.
Mer om forskningen
Läs klimatrapporten
Forskningen är utförd i Västsverige, men resultaten är relevanta för hela Sverige. Slutsatserna har också väckt så stort intresse utomlands att Naturvårdsverket har finansierat en engelsk version av rapporten.
Jörgen Larsson presenterade i våras rapporten på regeringskansliet i samband med att FN:s nya program för hållbar konsumtion presenterades. Presentationen på 20 minuter kan ses på Youtube här.
Läs den nyligen publicerade chalmersstudien om sambandet mellan människors livskvalitet och utsläpp av växthusgaser.
Om geografiskt perspektiv och konsumtionsperspektiv
Det geografiska perspektivet grundades i och med Kyotoprotokollet, och är det som används när alla länder rapporterar sina utsläppsnivåer till FN:s klimatkonvention. Man räknar då in utsläpp av växthusgaser inom landet, vilket inkluderar utsläpp vid produktion av exportvaror. Utsläpp från internationella transporter räknas inte in.
Med konsumtionsperspektivet räknar man inte in utsläpp vid produktion av exportvaror. Man räknar i stället in utsläpp som sker i andra länder vid produktion av varor som sedan konsumeras i Sverige. Utsläpp från internationella transporter räknas också in.
Naturvårdsverket och SCB har presenterat statistik som utgår från båda perspektiven sedan 2008. Tidigare presenterade de enbart statistik ur det geografiska perspektivet.
Johan Rönnby är professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, ansvarig för Maritime Archaeological Research Institute (MARIS) och professionell dykare. Han utforskar det väl bevarade vraket och dess närmiljö på Östersjöns botten där Kung Erik den XIV:s spektakulära 2000 ton tunga flaggskepp Mars sjönk. År 1564 gick Mars under vid ett brutalt och blodigt slag med den danska och tyska flottan från Lübeck.
Den svenska dykargruppen ledd av bröderna Richard och Ingemar Lundgren från företaget Ocean Discovery, lokaliserade Mars år 2011. Vraket hittades på 75 meters djup på Östersjöns botten, 12 nautiska mil sydöst om Öland. Mars var ett av sin tids största fartyg på Östersjön med sina 130 kanoner och en besättning på 600 man.
– Jag och teamet är stolt över att ha fått finansiering från National Geographic säger Professor Johan Rönnby. National Geographics stöd möjliggör utvidgning av forskningsområdet runt Mars vraket och kan bidra till vår kunskap om det historiska slaget och kan leda till nya spännande upptäckter.
Enligt Rönnby har Östersjöns kalla, bräckta vatten bidragit till att Mars är så väl bevarat. Rönnby planerar att utforska vraket och dess närmiljö som kan belysa havets och flottans historia och krigsskeppets betydelse. Fältarbetet börjar i juni 2015.
– Vi är mycket glada att vi kan stödja detta projekt speciellt då Mars har haftenhistorisk betydelse för Sverige, säger Joakim Mörnefält, vd för National Geographics vetenskapliga forskningsprogram i Europa. Detta projekt är ett exempel på vårt engagemang att främja lokala forskare och hjälpa dem dela sina spännande projekt med resten av världen.
FAKTA
Rönnby har också fått stöd från National Geographic Society/Waitts Grant Program för att skanna av hela Mars vraket nu i sommar. Med hjälp av skanningen kan teamet återskapa en virtuell bild av Mars och de ska använda sig av en ny 3D teknologi för undervattensfotografi.
National Geographics Global Exploration Fund, Northern Europe, får stöd från Svenska Postkodlotteriet. Programmet administreras av National Geographics kontor i Stockholm och finansierar och stödjer fältbaserad forskning, miljövårdsprojekt och expeditioner ledda av personer bosatta i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Island, Lettland, Litauen, Poland, Norge, Sverige, Nederländerna, England och Irland. För mer information: http://www.nationalgeographic.org/Europe.
Projektet är ett samarbete mellan Södertörns högskola, Försvarshögskolan, Ocean Discovery, Marin Mätteknik AB, Deep Sea Productions och Västerviks Museum.
Om National Geographic Society
National Geographic Society är en av världens största ideella organisationer som arbetar för att främja vetenskap och undervisning. Organisationen strävar efter att fullfölja sin globala agenda genom att ge stöd åt forskning, upptäckter, undervisning samt djur- och naturvård. Sedan 1888 har organisationen gett stöd åt 11 000 projekt. Genom dessa aktiviteter och mediaplatformer når organisationen varje månad ut till mer än 500 miljoner människor runt om i världen med syftet att ge ”inspiration till att ta vara på världen”.
För mer information, besök http://www.nationalgeographic.org/Europe.
Läs mer om Mars i en nyhetsartikel (på engelska) från National Geographic:
http://news.nationalgeographic.com/news/2014/07/140707-mars-shipwreck-warship-baltic-sea-archaeology-science/
Titta på en video om Mars inklusiv en intervju med Johan Rönnby (på engelska):
http://video.nationalgeographic.com/video/news/140707-mars-shipwreck-vin
Bakterier måste kunna anpassa sig till förändringar för att överleva. Vanligtvis gör de detta med hjälp av särskilda proteiner som reglerar vilka gener som ska vara aktiva. Helicobacter-bakterien är speciell. Den har bara ett fåtal sådana proteiner. I stället påverkar den oftare genuttrycken på mer slumpmässiga sätt. En sådan strategi är att göra så många olika varianter av bakterien som möjligt, så kallade kloner. Den klon som passar bäst in i magens miljö är den som kommer att växa och på så vis säkrar bakteriepopulationen sin överlevnad.
Bakterien skapar kloner på olika vis. Ett sätt är via repetitiva DNA-sekvenser, sträckor med periodiskt upprepade DNA-byggstenar. Det är knepigt att göra exakta kopior av repetitiva DNA-sekvenser och därför blir det lätt fel. Ett enda fel kan få stora konsekvenser då den repetitiva sträckan är placerad på ett visst ställe i förhållande till den kodade genen.
– Vi har identifierat en ny placering av repetitiva DNA-sträckor hos Helicobacter pylori och kan på ett nytt sätt visa hur sådana DNA-sträckor påverkar bakteriens genuttryck. Att justera proteinmängden så att den blir optimal i förhållande till närmiljön är viktigt sett ur bakteriens perspektiv. I den här artikeln beskriver vi hur justeringen går till på molekylär nivå, säger Anna Arnqvist, docent vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik och projektansvarig.
Forskarna har i studien använt sig av proteinet SabA som modellsystem. Helicobacter-bakterien som orsakar magsår och magcancer hos infekterade personer har ofta det här proteinet på sin yta. Proteinet gör det möjligt för bakterien att fästa till den inflammerade magslemhinnan.
– Tidigare studier har visat att nivåerna av hur mycket protein som uttrycks varierar, men det är först nu som vi kan förklara med molekylära termer hur denna finjustering går till. Vi visar att längden på den repetitiva DNA-sträckan som sitter just ovanför genen påverkar hur mycket protein som kommer att göras. Att en extra byggsten i bakteriens DNA kommer till eller tas bort är allt som behövs för att öka eller minska proteinmängden, säger Anna Arnqvist.
Forskarna har också funnit flera andra gener vars uttryck påverkas på samma vis.
Det finns få genetiska och molekylära verktyg som är anpassade för att studera Helicobacter-bakterien. Därför har projektet varit en stor utmaning för förste forskningsingenjören Anna Åberg och doktoranden Pär Gideonsson. Genom deras arbete med att utveckla och förbättra ett par olika metoder blev studien lyckosam.
– Resultaten hjälper oss att förstå hur Helicobacter-bakterien kan anpassa sig till lokala förändringar i sin närmiljö och hur det kommer sig att den orsakar livslånga infektioner. Denna kunskap är en viktig pusselbit för att utveckla nya markörer som gör det möjligt att identifiera vilka bakterier som orsakar sjukdom, avslutar Anna Arnqvist.
FAKTA
A Repetitive DNA Element Regulates Expression of the Helicobacter pylori Sialic Acid Binding Adhesin by a Rheostat-like Mechanism. Anna Åberg, Pär Gideonsson, Anna Vallström, Annelie Olofsson, Carina Öhman, Lena Rakhimova, Thomas Borén, Lars Engstrand, Kristoffer Brännström and Anna Arnqvist.
PLoS Pathogens, DOI: 10.1371/journal.ppat.1004234.
– Vi lever i en tidsålder där nya avancerade material spelar en allt viktigare roll för vardagsliv och produktion. Därför är detta genombrott så viktigt. Det öppnar för möjligheten att genomföra en rad avancerade experiment på många fler laboratorier i världen och till lägre kostnad än idag, säger professor Svante Svensson, som tillsammans med kollegan professor Nils Mårtensson vid Ångströmlaboratoriet ansvariga för studien och samarbetet Uppsala-Berlin Joint Laboratory.
För att kunna framställa material med skräddarsydda egenskaper är det nödvändigt att kunna karaktärisera material och att förstå hur elektroner fördelar sig och rör sig i materialen. Under de senaste årtiondena har röntgenbaserade metoder blivit allt viktigare verktyg för detta, och det pågår ett intensivt arbete att kunna tillämpa sådana metoder på ett sådant sätt att det är möjligt att studera mycket snabba tidsförlopp; pikosekunder (tusendels miljarddels sekund) eller femtosekunder (miljondels miljarddels sekund). Mätningar med mycket korta pulser är av stor betydelse för att förstå kemiska reaktioner och atomära tidsförlopp, till exempel funktionen i en solcell.
Utvecklingen av röntgenkällor har gått mycket snabbt under de senaste åren. Vid dagens cirka 50 avancerade synkrotronljuslaboratorier produceras röntgenstrålar som är tusen miljarder gånger intensivare än vad som gällde för endast 40 år sedan. Dessa, varav MAX-laboratoriet i Lund är ett av de främsta, är optimerade för att ge största möjliga totalintensitet och inte primärt för att möjliggöra tidsupplösta mätningar. Det har även skett stora framsteg för att utnyttja korta tider. Sedan fem år finns ett antal stora och mycket dyra frielektronlasrar i drift, som arbetar med mycket intensiva pulser.
Men vid BESSY-laboratoriet i Berlin pågår en utveckling för att utnyttja vanliga synkrotronljusanläggningar för studier av material med mycket korta pulser. Och vid Uppsala universitet finns sedan lång tid specialiteten fotoelektronspektroskopi, pionjärarbetet gjordes av professor Kai Siegbahn och ledde till Nobelpris 1981. Genom samarbete har man nu lyckats hitta ett sätt att kunna mäta det man vill på ett smart sätt.
I den aktuella studien redovisar de lyckade fotolektronspektra vid anläggningen, gjorda med röntgenpulser som är tre pikosekunder långa. Röntgenblixtarna skapades genom att man modifierade en enskild elektronpuls i synkrotronljusanläggningen.
– När denna störda puls cirkulerar i den 300 meter långa ringformade acceleratorn ger den upphov till miljoner röntgenblixtar per sekund. Dessa kan vi forskare använda för tidsupplösta mätningar i en viss mätstation, samtidigt som alla andra forskare vid anläggningen kan utnyttja den högintensiva kontinuerliga strålningen, förklarar Svante Svensson.
Det nya instrumentet, som är 1000 gånger mer effektiva än tidigare konstruktioner, togs fram i samverkan med VG Scienta AB.
Projektet har stötts av bland andra VINNOVA och Europeiska Forskningsrådet (ERC).
Referens: Single bunch x-ray pulses on demand from a multi bunch synchrotron radiation source. [Ref 1] K. Holldack, R. Ovsyannikov, P. Kuske, R. Müller, A. Schälicke, M. Scheer, M. Gorgoi, D. Kühn, T. Leitner, S. Svensson, N. Mårtensson and A. Föhlisch. Nature Communications DOI: 10.1038/ncomms5010 (2014)
Fluor finns i vardagliga produkter som exempelvis tandkräm och fluortuggummi. Ursprunget till grundämnet fluor har dock varit något av ett mysterium. Det har i huvudsak funnits tre olika teorier om var det skapats. De resultat som forskarna nu presenterar stöder den teori som säger att fluor bildas i stjärnor av samma typ som solen, dock något tyngre, mot slutet av deras liv. Solen och planeterna i vårt solsystem har sedan bildats av material från de döda stjärnorna.
– Fluoret som vi har i vår tandkräm har alltså sitt ursprung i solens döda förfäder, säger Nils Ryde, docent i astronomi vid Lunds universitet.
Tillsammans med sin doktorand Henrik Jönsson och kolleger från Irland och USA har han studerat stjärnor som bildats vid olika tider i universums historia för att se om mängden fluor som de innehåller stämmer överens med den som teorin förutspår.
Genom att analysera ljuset som en stjärna sänder ut kan man räkna ut hur mycket av olika grundämnen den innehåller. Ljus av en viss våglängd visar på ett visst grundämne. I den aktuella studien har forskarna använt ett teleskop på Hawaii tillsammans med en ny typ av instrument som är känsligt för ljus med en våglängd i mitten av det infraröda området. Det är i det området som signalen finns i det här fallet.
– Instrument som kan mäta infrarött ljus med hög upplösning är mycket komplicerade att konstruera och har först nyligen blivit tillgängliga, säger Nils Ryde.
Olika grundämnen bildas under högt tryck och temperatur i en stjärnas inre. I fluorets fall så bildas det när stjärnan i slutet av sitt liv svällt till en så kallad röd jätte. Fluoret rör sig sedan ut till stjärnans yttre delar. Därefter kastar stjärnan av de yttre delarna och bildar en så kallad planetarisk nebulosa. Det fluor som då slungas ut blandas med den gas som omger stjärnorna, det så kallade interstellära mediet. Ur det interstellära mediet bildas sedan nya stjärnor och planeter. När de nya stjärnorna dör berikas det interstellära mediet igen.
Forskarna riktar nu även blicken mot andra typer av stjärnor. Bland annat kommer de att försöka ta reda om fluor kunde produceras i det tidiga universum, även innan de första röda jättarna hunnit bildas. De ska också använda metoden för att studera miljöer i universum som är annorlunda än den i solens omgivning, exempelvis nära det supermassiva svarta hål som finns i Vintergatans centrum. Där går kretsloppet, det vill säga där stjärnor dör och nya föds, betydligt snabbare än i solens omgivning.
– Genom att titta på fluorhalten i stjärnorna där kan vi säga någonting om ifall processerna de bildas genom också ser annorlunda ut, säger Nils Ryde.
Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Astrophysical Journal Letters
Många IT-företag agerar idag på en global marknad med processer över geografiska gränser. Branschen upplever konkurrens från bland annat mjukvaruutvecklande företag i lågkostnadsländer, vilket gör att många lägger ut delar av informationssystemutvecklingen till underleverantörer – outsourcing. Outsourcing innebär att företag kontrakterar ut viss del av sin verksamhet till en partner. Det kan till exempel handla om kompletta affärsprocesser till infrastruktur. Att outsourca en verksamhet medför utmaningar som till stor del kan förklaras med att aktörer är geografiskt åtskiljda, har olika kulturella värdegrunder och att de ibland befinner sig tidsmässigt åtskiljda. Problem och utmaningar som uppstår kan alltså inte enkelt lösas genom till exempel vardagligt korridorsnack.
– Jag har i min avhandling studerat företag i IT-branschen och outsourcing av utveckling av informationssystem. Betoningen ligger på kund–leverantörsrelationen, eftersom partnerskap har visat sig ha stor betydelse för framgångsrik outsourcing av utveckling av informationssystem. I ett partnerskap har aktörerna oftast en gemensam bild av mål, resultat och förväntningar, säger Linda Bergkvist.
Gemensam bild och etablerade rutine
Hon har undersökt vilka utmaningar som finns och identifierat nyckelförhållanden, broms- och drivkrafter, som är avgörande för att verksamheten ska bli framgångsrik.
– Förutom att det bör bygga på någon form av partnerskap, är det även viktigt med en tydlig process med en gemensam bild av genomförandet och etablerade rutiner. Vilka aktiviteter ska genomföras, vilka är aktörerna, vilka metoder ska användas, vilket är det förväntade resultat och vilka är mottagarna? Hur ska kommunikationen ske? Vart geografiskt finns aktörerna och vilka lagar och kulturella värderingar råder där? Det är frågor som behöver svar innan processen dras igång. Det behövs en bra infrastruktur som stödjer kommunikation och koordinering av processer, men det är lika viktigt med människor som arbetar med gränsöverskridande kommunikation, kunskapsöverföring och kulturella skillnader för att bygga, underhålla och vidareutveckla relationen.
Linda Bergkvist har även utvecklat ett ramverk för ledning av outsourcing av informationssystem med betoning på kund–leverantörsrelationen.
– Jag hoppas att ramverket kan vara ett stöd för ett proaktivt ledarskap på distans. Förhoppningen är också att min forskning ska bidra till en ökad förståelse om hur företag behöver arbeta med, och leda, sina relationer för att åstadkomma förväntat värde och nytta vid outsourcing, säger Linda Bergkvist.
Stabila eller ökande stammar av stora växtätare såsom älg, hjort och vildsvin ger stora mängder kött varje år. Nu har Per E Ljung och hans kollegor vid SLU och Umeå universitet genomfört en vetenskaplig brevundersökning som visar vad viltkött betyder för människor i olika delar av landet. När det gäller konsumtion visade det sig att 22 procent av svenskarna har viltkött på menyn varje månad, och att det finns en tydlig nord-sydlig gradient. I Jämtlands län och Norrbottens län anger 62 respektive 57 procent att de äter viltkött minst varje månad. Lägst konsumtion i de åtta undersökta länen har Stockholm, där 16 procent äter viltkött varje månad.
– Det vi äter oftast är älgkött, och därefter följer kött från rådjur och vildsvin, säger Per E Ljung. Hela 59 procent av befolkningen äter älgkött varje år, medan siffrorna för rådjurs- och vildsvinskött är 40 respektive 33 procent.
Ett av syftena med brevundersökningen var att undersöka förutsättningarna för att öka utbudet av viltkött i samhället. Per E Ljung visade i sin doktorsavhandling i våras att jakt inriktad på viltkött har ett starkt stöd i Sveriges befolkning och att stödet är kopplat till hur ofta man äter viltkött. Dessutom finns det en ökande efterfrågan på klimatsmart mat, vilket öppnar möjligheter för jägare att sälja mer viltkött.
– Hittills har vi bara kunnat anta varifrån konsumenterna får tillgång till viltköttet, berättar Per E Ljung. Nu vet vi att älgkött främst kommer ifrån vänner (36 procent) eller familjemedlemmar (31 procent) som jagar, eller från affär eller gårdsbutik (29 procent). I alla undersökta län är vänner och familjemedlemmar de vanligaste källorna, utom i Stockholm där 37 procent har köpt älgkött i affär eller gårdsbutik.
Nästan hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och hälften anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött i affär eller gårdsbutik. En lägre andel anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött på restaurang (43 procent) eller direkt från jägare (35 procent).
Även här finns det ett tydligt nord-sydligt mönster, där betydelsen av att kunna äta viltkött är störst i de nordligaste länen – i Jämtlands län anser 77 procent att det är viktigt, i Stockholm 40 procent.
Undersökningen av svenskarnas konsumtion av och inställning till viltkött har gjorts i form av en vetenskaplig brevundersökning. Totalt skickades 16 650 formulär ut till slumpvis utvalda personer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Stockholms län, samt till 1 067 slumpvist valda svenskar. Undersökningen ingår i projektet ”Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor?”, som finansieras av forskningsrådet Formas, men också av SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Rapporten
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster – vilt, svamp och bär av Per E Ljung, Camilla Sandström, Göran Ericsson & Emma Kvastegård. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Rapport 2014, Nr 2.
