Det finns en lång tradition av att placera ungdomar som begått brott på ungdomshem. Ute på landet, bortom storstadens förmodat destruktiva inflytande, ska de anpassas till ett konventionellt liv. Det finns 24 sådana institutioner i statens regi runt om i Sverige. David Wästerfors har valt ut fem av dessa, följt med på lektioner och intervjuat 40 elever och 35 lärare. Det handlar om ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som förväntas gå i skola, de har gått i skola och de vill gå i skola, åtminstone i princip. Trots detta har skolan en nedtonad betydelse på institutionerna.

– Lärarna känner sig åsidosatta och upplever att deras verksamhet, det vill säga skolan, nästan alltid kommer i andra hand, säger David Wästerfors. Trots att lärarna har högre utbildning anser de sig ha lägre status i denna behandlingstunga värld.

Behandlingen på institutionerna går ut på att lösa ungdomarnas sociala problem snarare än deras problem med att klara av skolan. Men ungdomarna har ofta svårt att förstå sig på den behandling de får och kan betrakta vistelsen på ungdomshemmet som en enda lång väntan, där mycket fokus sätts på problem i deras förflutna, de som de helst vill eller borde komma bort ifrån.

Samtidigt är det förstås många gånger en utmaning att undervisa de kriminellt belastade ungdomarna. Eleverna saboterar lektionerna och lärarna blir ibland utmanövrerade. När lärarna får chansen att skräddarsy lektioner till den enskilde eleven och dennes framtidsdrömmar och improvisera alltefter elevens dagsform fungerar det bättre. Men bråk, tjafs och konflikter gör att ofta är svårt att bedriva undervisning.

Eftersom man vet att skolan är en kraftfullt brottspreventiv institution så borde större fokus läggas på att få skolvardagen att fungera, menar David Wästerfors. Trots ett stort förändringsarbete inom Statens institutionsstyrelse under de senaste åren gör man fortfarande snarare tvärtom. I praktiken kan man rentav lyfta ut ungdomarna ur skolan när det i själva verket är mer skolgång som behövs.

– Det finns stora spänningar i hur man ser på ungdomarnas vård. Ingår skolan eller inte? Vill man nå större framgång i ungdomsvården så måste man ta itu med detta, säger David Wästerfors.

– Vi får skärpa oss om vi ska skryta med att vi har världens bästa dricksvatten, säger Ingegerd Rosborg.

Hon konstaterar att myten om att Sverige är ett av de länder som har bäst dricksvatten troligen grundar sig på att det på grund av vårt hittills kalla klimat varit fritt från mikroorganismer, framför allt bakterier. Men det säger ingenting om hur det ser ut när det kommer till viktiga mineraler som exempelvis magnesium och kalcium.

– Ta ett landskap som Skåne. Där finns det utmärkt grundvatten på många platser ur ett hälsoperspektiv. Men när medborgarna hör av sig och klagar på kalkutfällningar sätter kommunen ifråga snabbt in en avhärdningprocess, vilken ofta tar bort nästan allt kalcium ur vattnet, säger Ingegerd Rosborg, forskare på avdelningen för mark- och vattenteknik på KTH.

Kalciumet behövs framför allt för skelett, tänder och hjärta, men det har även en skyddande effekt mot en rad toxiska ämnen, bland annat uran, vilken kan förekomma i dricksvatten. Det är inte heller bra med en obalans mellan kalcium och magnesium i vatten. Detta kan leda till en felaktig balans i kroppens, vilket i sin tur kan ge hälsoproblem.

– Vid förekomst av uran i vattnet blir uranet ännu giftigare om kalciumet har avlägsnats. De delar nämligen transportproteiner i blodet och intar samma platser i skelettet, säger Ingegerd Rosborg.

En annan aspekt är att en total avsaknad av mineraler i vattnet inte bara påverkar tillförseln av dem till människokroppen, tillägger Ingegerd Rosborg. Totalt minerallöst vatten kan också dränera kroppen på mineraler.

Hennes bok heter ”Drinking water minerals and mineral balance”. I den redovisar hon just betydelsen av mineraler i dricksvatten.

– Världshälsoorganisationen WHO måste revidera sina riktlinjer för dricksvatten så att dessa inte bara redovisar de övre gränsvärdena för halter av giftiga ämnen eller ämnen som ger upphov till korrosion eller utfällningar. Riktlinjerna bör även innehålla miniminivåer för en rad nödvändiga mineraler, först och främst kalcium, magnesium, bikarbonat och sulfat. Riktlinjerna behöver också ta upp det faktum att vattnets mineralinnehåll bör behållas eller förbättras genom behandlingsmetoder, och inte tvärtom, säger Ingegerd Rosborg vidare.

Hon fortsätter med att berätta att en ny reglering av dricksvatten från WHO skulle kunna förbättra hälsoläget framför allt för dem som ligger i underkant i mineralintag. Speciellt känsliga här är spädbarn, sjuka och äldre människor.

– Man har fram till idag bortsett från vatten som bärare av mineraler, konstaterar Ingegerd Rosborg.

Det är emellertid inte bara kranvatten som riktlinjerna bör gälla för. Även flaskvatten borde ingå.

– Det går att få i sig 2-3 gånger dagsbehovet av vissa mineraler i flaskvatten. Den marknaden är inte alls reglerad, säger Ingegerd Rosborg.

Hon tillägger att så kallat osmosvatten – det vill säga avsaltat vatten som exempelvis framställs på öar i Stockholms skärgård, men också säljs och serveras som bordsvatten över hela världen, helt saknar mineraler. Sådant dricksvatten är hälsovådligt på sikt, eller om man intar stora mängder under till exempel hårt arbete eller sportande.

– Osmosvatten saknar till exempel magnesium. Det är ett mineral som alla människor behöver då det ingår i över 200 enzymer i vår kropp och bidrar positivt till bland annat hjärt-/kärlssystem och benstommen, säger Ingegerd Rosborg.

FAKTA
Ingegerd Rosborgs egna studier som citeras har utförts vid KTH, Lunds tekniska högskola och Lunds universitet. I övrigt relateras till vetenskapliga studier från hela världen sedan över 50 år.

Ingegerd Rosborg är huvudförfattare av boken, och också redaktör. Ett flertal andra författare har dock också bidragit, och dessa är Frantisek Kozisek, Olle Selinus, Margherita Ferrante, Dragana Jovanovic, B. Nihlgård, Vasant Soni, Asker Brenner, Kenneth M. Persson och Larry Russell

Studien är gjord av Marta Mendonça som presenterar sin avhandling vid Umeå universitet.

– Eduardo Mondlane University, UEM, är ett exempel på hur universitet i utvecklingsländer ofta tvingas genomföra nya lärsystem som villkor för finansiellt bistånd från väst. Vad som händer är att de ofta upptäcker sig vara gisslan i en utbildningsmässig globalisering, säger Marta Mendonça, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. De känner sig tvungna att implementera något de egentligen inte känner till.

Hennes intervjuer med lärare och studenter vid UEM visar att lärarna inte känner att de äger den pedagogiska reformen. Spänningar och konflikter visade sig när det gäller genomförandet av student-centrerat lärande. Studenterna är oklara över sin roll i lärprocessen och uppvisar brist på kunskap om värdet av det nya pedagogiska arbetssättet. Dessutom visar klassrumsobservationer att faktorer som många studenter i klassrummet, svag infrastruktur, traditionellt hierarkisk kommunikation och otillräckliga utbildningsresurser hindrar den pedagogiska  förändringen.

Student-centrerat lärande lägger ansvaret för lärandet mer i händerna på studenterna själva. Arbetssättet involverar studenterna mer i beslutsprocesser och de lär sig genom att göra, snarare än att bara lyssna och utföra meningslösa aktiviteter som inte har med deras egen verklighet att göra.

– I student-centrerat lärande förs inte kunskap över, utan konstrueras i studenternas medvetenden i en aktiv process, som ett resultat av personliga erfarenheter och tolkning av kunskap, och också genom aktivt samarbete mellan lärare och studenter och studenter emellan, säger Marta Mendonça. Sociokulturella och materiella förhållanden är avgörande för genomförandet av den pedagogiska reformen.

I dag utmanar internationella bidragsgivare utvecklingsländer att anamma student-centrerat lärarande i sina läroplaner i utbyte mot finansiering av utbildningssystemet. Marta Mendonça visar i sin avhandling att det kan vara problematiskt.

– Till exempel visar forskning om student-centrerat lärande söder om Sahara att genomförandet sker med liten hänsyn till vilka resurser som finns tillgängliga, säger hon.

Länk till avhandlingen

FAKTA
Om disputationen: Torsdag den 30 oktober försvarar Marta Mendonça, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Developing Teaching and Learning in Mozambican Higher Education: A Study of the Pedagogical Development Process at Eduardo Mondlane University. svensk titel: Att utveckla undervisning och lärande i högre utbildning i Mozambique – En studie om pedagogisk utveckling vid Eduardo Mondlane universitetet. Disputationen äger rum kl 10.00 i N410 Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Staf Callewaert, University of Copenhagen.

– Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder. Därför lanserar vi nu en digital plattform med fokus på forskningsbaserad kompetensutveckling för lärare inom alla nivåer och ämnen, berättar Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som grundat plattformen tillsammans med kollegan Lena Molin.

Den digitala plattformen – Academy of Education (www.acedu.se) – kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Syftet är att lärare på alla nivåer inom skolan och i alla ämnen ska kunna dela och diskutera lektioner och undervisningsidéer kopplat till undervisningsmålen – i dialog med verksamma forskare och metodiker. Just forskningsanknytningen skiljer den från existerande digitala tjänster som syftar till delning av undervisningsmaterial.

– Målet är inte bara delning av lektioner, utan att ge lärarna möjlighet att kvalitetssäkra och kontinuerligt vidareutveckla sina idéer i dialog med forskare, metodiker och andra lärare. Vi har referensgrupper av forskare och metodiker inom alla ämnesområden som kommer att bidra med responser, referenser och råd. Kvalitetssäkringen är gratis och skapar därtill en tidsvinst för lärarna – en bristvara i svensk skola, säger Leif Östman.

Han betonar att det handlar om konstruktiv feedback, utifrån forskarnas kunskap om nationell och internationell forskning, inte om normativa bedömningar om vad som är rätt eller fel.  För huvudmän och skolor innebär Acedu.se att de kan vidareutveckla och synliggöra kvalitetsarbetet som görs i relation till undervisning, vilket har efterfrågas av många.

Den databas som byggs upp blir unik i sitt slag i världen, och kommer att innebära att ett nytt ”kvalitetsspråk” utvecklas mellan forskare och lärare. Därtill kommer databasen att kunna användas för att utveckla praktiknära forskning.

– Många både inom akademin och utanför universitetet har visat intresse, och det har stimulerat oss. Vi har också lärarstudenter med oss i arbetet och de är verkligt entusiastiska, säger Lena Molin, universitetslektor.

I en rapport från Entreprenörskapsforum hävdar författarna att det är hög tid att betrakta migration som en del av det handelspolitiska ramverket och bättre ta tillvara utlandsföddas kompetenser och kontakter för att främja svensk internationalisering, särskilt i form av ökad tjänsteexport. 

I rapporten, som heter Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? framkommer att informella handelshinder är en större barriär än tullar och kvoter i dagens globaliserade högteknologiska ekonomi. Utlandsfödda kan gynna svenskt näringsliv och öka internationaliseringen genom att minska det kommersiella avståndet till sina ursprungsländer.

Att anställa ytterligare en utlandsfödd person kopplas, för svenska företag, till i genomsnitt två procents mer tjänsteexport till den utlandsföddas hemland. Utlandsfödda personer med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige kortare tid än fyra år är förknippade med en ökning av tjänsteexporten till ursprungslandet med i genomsnitt 18 procent.

Mindre exporterfarna svenska företag har mest att vinna på att anställa utlandsfödda. För svenska företag som aldrig har exporterat tjänster till ett visst land och anställer ytterligare en utlandsfödd person därifrån fördubblas sannolikheten att börja exportera tjänster dit.

För att ytterligare underlätta möjligheterna för utlandsfödda att främja företagens internationalisering föreslår därför författarna att:

1. Frågor om migration införlivas i det handelspolitiska ramverket. Eftersom migration har potential att främja internationalisering finns det anledning att sammanfoga delar av migrationspolitiken med handelspolitiken.

2. Kunskapen om utlandsföddas potential att främja internationalisering ökas och sprids. Relevanta myndigheter bör uppdras att nå ut till svenska företag, särskilt små- och medelstora, om hur anställning av utlandsfödda kan sänka trösklarna för internationalisering.

3. Utlandsföddas existerande kompetens tas tillvara, utbildning och kontakter och förbättras liksom möjligheter att upprätthålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Se också över hur cirkulär migration, dvs att människor flyttar fram och tillbaka mellan länder, kan underlättas. Ge dessutom utländska akademiker, experter, entreprenörer och investerare möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning.

4. Underlätta internationaliseringen av utlandsföddas företag. Erbjud utlandsfödda entreprenörer fortbildning i internationalisering. Information om insatser och finansiering från marknadskompletterande aktörer som ALMI och Business Sweden kan förbättras, med fördel kommuniceras på andra språk än svenska.

FAKTA
Författarna är Andreas Hatzigeorgiou, fil dr från Lunds universitet och Magnus Lodefalk, ekon dr, Örebro universitet.

Ta del av rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten?

Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.

– Vi är väldigt glada att det här har blivit verklighet, nu kan vi koncentrera oss på att genomföra projektet fullt ut, säger Åsa Bengtsson, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Medlen har beviljats som stöd för att genomföra den svenska delen av undersökningen European Values Study (EVS); en surveyundersökning om mänskliga värderingar riktad till medborgare runt om i Europa. Undersökningen täcker samhällsvetenskapligt och sociologiskt inriktade frågor om arbetsliv, fritid, könsroller, politiskt deltagande och politiska värderingar.

– I samband med den svenska delstudien kommer vi också att genomföra en experimentell surveyundersökning och pröva delvis nya sätt att samla data från ett stort antal människor i Sverige, säger Åsa Bengtsson.

Ett långsiktigt mål är att stärka kompetensen kring survey-experimentella studier, något som är på stark frammarsch inom den statsvetenskapliga disciplinen. Forskargruppen vid Mittuniversitetet, med Susanne Wallman Lundåsen som också tidigare arbetat med ESV-studien, Åsa Bengtsson och Susanna Öhman, kommer därför att leda och genomföra en experimentell surveyundersökning via internet i anslutning till EVS-studien. Den undersökningen kommer att stå öppen för forskare från andra lärosäten som kan ansöka om att få delta.

– Vi kommer att ha ett högkvalitativt slumpmässigt urval vilket är en fördel gentemot andra liknande undersökningar som ofta bygger på självrekrytering och vi tror att det kommer att finnas ett stort intresse bland andra forskare för att delta, säger Åsa Bengtsson.

FAKTA
Den stora EVS-undersökningen har genomförts i fyra tidigare omgångar med start 1981 och den femte undersökningsomgången genomförs 2017. I den senaste datainsamlingen deltog 47 länder och omkring 70 000 medborgare i EU. I Sverige är urvalet cirka 2 000 personer.

Läs mer om EVS-studien här. http://www.europeanvaluesstudy.eu

I USA och Storbritannien gör man regelbundet studier för att ta reda på om studenter utsätts för hatbrott på lärosätet eller campus.

– Det är ett stort problem om studenter undviker eller hoppar av sina högre studier på grund av den här typen av brott. Det skulle innebära ytterligare snedrekrytering till högre studier, säger Caroline Mellgren, forskare vid Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola.

Hoppar av studier
Svenska studier har tidigare visat att studenter med annan sexuell läggning, funktionshinder eller utländsk bakgrund avbryter sina studier i större omfattning än andra universitets- och högskolestudenter. Man har dock inte vetat i vilken utsträckning studenterna är utsatta för hatbrott.

Var tionde student utsatt
– Vår studie, som grundar sig på en undersökning bland nästan 3000 högskolestudenter, visar att hatbrott och kränkande behandling är vardag för många, säger Mellgren.

Studien, som är den första i sitt slag i Sverige, visar att drygt var tionde student har varit utsatt för hatbrott. Främst handlar det om brott riktade mot studenter på grund av dennes religion eller ursprung.

– Det är väldigt få som anmäler hatbrott. I vår studie var det bara tio procent som uppgav att de anmält brott och då gällde det alla typer av brott, inte specifikt hatbrott, säger Mellgren.

Mår sämre än studiekamrater
I studien undersöker forskarna även vilka konsekvenser hatbrottet får för den enskilde.

– Utsatta studenter mår sämre än sina studiekamrater. De är arga, känner rädsla och sorg, berättar Mellgren.

De undviker vissa platser, ändrar sitt beteende och klädstil. De försöker helt enkelt dölja vem de är.

– Våra resultat kommer att jämföras med motsvarande brittiska studier för att se vilka likheter och skillnader det finns.

Hatbrott ur olika perspektiv
Resultaten av studien presenteras 23 oktober vid en hatbrottskonferens på Malmö högskola. Förutom Caroline Mellgren och Mika Andersson, forskarna bakom studien, medverkar bland andra Eva Tiby, professor i kriminologi, och David Brax, forskare i praktiskt filosofi.

– Syftet är att synliggöra problemet och sprida kunskap. Vid konferensen kommer forskare, praktiker, studenter och de som på något sätt berörs av och intresserar sig för hatbrott att medverka och diskutera utsatthet och upplevelser av hatbrott.

Detta visar en ny studie gjord av forskare vid Mälardalens högskola (MDH), Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Till skillnad från slutna frågor som besvaras med ja eller nej, kan uppringaren berätta och ge mer information om symptomen. Sjuksköterskor som tar emot samtal och ställer öppna frågor får bättre bedömningsunderlag och har goda förutsättningar att ge uppringaren rätt sjukvårdsrådgivning.

– Resultaten från vår studie kan direkt användas av sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning för att ge högre patientsäkerhet och minska antalet anmälningar om patientskada, säger Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid MDH.

A comparison of calls to a malpractice claim versus ’normal calls’ within the Swedish Healthcare Direct: a case-control study är en jämförande studie mellan tidigare forskning om samtal som lett till en anmälan om patientskada och normala samtal som inte lett till någon patientskada. Totalt har 52 samtal analyserats och jämförts och trots att samtalen gäller samma symptom och ålder och kön på uppringare visar resultaten att det finns skillnader i kommunikationen som kan ha betydelse för utfallet av samtalet. Förutom att sjuksköterskorna i de normala samtalen ställde fler öppna medicinska frågor använde de sig också mer av patientaktiverande samtalsstrategier, så som att humma med och uppmuntra uppringarens berättelse.

– Att använda detta arbetssätt för en högre patientsäkerhet tar inte längre tid. Enligt vår analys var samtalen ungefär lika långa, cirka 5,5 minuter, säger Inger K Holmström.  

FAKTA
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Den är en del i ett större projekt finansierat av AFA försäkringar, som syftar till att kartlägga patientsäkerhet i telefonrådgivningssamtal till 1177.

Studien publiceras 23 oktober on-line i den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology & Community Health.

Finanskrisens effekter på arbetslöshet och självmord varierar starkt mellan olika länder. Den uppgång i arbetslöshet som följde i spåren av finanskrisen är starkast i Öst- och Sydeuropa, svagare i Norden och knappt märkbar i Kontinentaleuropa. Studien visade på ett generellt samband mellan ökning i arbetslöshet och självmord bland män.

­– Det fanns dock stora skillnader mellan länderna och vi fann att ju lägre arbetslöshetsersättning i landet, desto starkare var sambandet, säger Thor Norström vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Studien fann däremot inga tecken på att sambandet skulle vara extra starkt under finanskrisen.

– Det finns förvånansvärt lite forskning om finanskrisens effekter på folkhälsa, säger Thor Norström vidare. Våra resultat tyder på att en stark välfärdsstat mildrar dess negativa effekter på befolkningens mentala hälsa, där självmordstalet ofta används som mått. I de nordiska länderna framkom inget samband mellan ökad arbetslöshet och självmord.

FAKTA
Studien baseras på årsdata för perioden 1960-2012 för trettio länder. Länderna delades in i fem grupper med varierande grad av arbetslöshetsersättning: Sydeuropa (lägst nivå), Östeuropa, Anglo-Saxiska länder, Kontinentaleuropa och Norden (högst nivå).

Studien är genomförd av Thor Norström och Hans Grönqvist vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Personlig webbsida www.sofi.su.se/~tno/