När man pratar om att simulera hjärnan betyder det att göra en datormodell. Men i verkligheten är inte hjärnan ett organ som kan isoleras från resten av kroppen. Hjärnan är ett av de komplexa och adaptiva system som våra kroppar består av och som tillsammans gör oss till hela personer.
Det faktum att hjärnan finns inuti våra kroppar är något som vi inte kan ignorera i försöken att simulera en realistisk hjärna. Idag publicerar två forskare från EU-flaggskeppsprojekt ”Human Brain Project” en artikel i Neuron. Kathinka Evers, filosof från Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) och Yadin Dudal, neurovetare från Weizmann Institute of Science (WIS), tar upp frågor som väcks när projektet försöker simulera den mänskliga hjärnan och diskuterar målet med simuleringen. Enligt dem handlar det i stora drag om förståelse. Men frågan är vad förståelse betyder inom neurovetenskap?
För de flesta naturvetare handlar förståelse om att kunna skapa en mental modell som gör det möjligt att förutsäga hur ett system beter sig under olika förutsättningar. Inom hjärnvetenskapen är sådan förståelse bara möjlig när det gäller ett begränsat antal ganska grundläggande funktioner. Men där, djupt inbäddad i våra kroppar, finns hjärnan. Den är alltid ett resultat av vad individen varit med om fram till det ögonblick vi försöker skapa oss en bild av den. Därför anser författarna att vi måste ta hänsyn till den här ”erfarna hjärnan” när vi försöker oss på en simulering.
Kathinka Evers leder den del av Human Brain Project som handlar om etik och samhälle. Enligt henne blir simuleringen väldigt begränsad om man väljer att inte ta med hjärnas ”erfarenheter”. Men, säger hon, om vi ska inkludera erfarenhet behöver vi simulera situationer från det verkliga livet:
– Det är en gigantisk uppgift. En stor del av den erfarenhet som vi skulle behöva återskapa handlar om hjärnas interaktion med resten av den mänskliga kroppen, som i sin tur existerar och interagerar i en ännu större social kontext, säger Kathinka Evers.
Inom neurovetenskapen finns det redan simuleringar av ett antal specifika system. De används för att komplettera andra verktyg som forskarna använder. Men vad kan man vänta sig om man försöker simulera hela hjärnan?
Det finns en del varningar att utfärda här. Enligt Kathinka Evers och Yadin Dudal är vår kunskap fortfarande ganska begränsad idag. Det finns många neurovetare som tycker det är för tidigt att göra storskaliga simuleringar. Ett annat problem handlar om ifall vi verkligen kan förstå vad det är vi är på väg att försöka bygga. Det finns också en del tekniska begränsningar: Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket datorkraft tillgänglig idag.
Men om vi ändå lyckas simulera hjärnan, betyder det att i så fall att vi har skapat ett artificiellt medvetande? Och kan en dator över huvud taget vara medveten? Enligt Kathinka Evers och Yadin Dudal beror svaret på den frågan på om vad vi anser att medvetande är: Om medvetande är ett resultat av en viss sorts organisation eller funktion av biologiskt material (som till exempel cellerna i våra kroppar) så kan en dator aldrig bli medveten. Men om det bara handlar om organisation, utan biologiskt material, så skulle svaret kunna bli jakande. Men enligt författarna är det fortfarande ett väldigt hypotetiskt antagande.
FAKTA
Om Human Brain Project:Båda författarna ingår I Human Brain Project (HBP), ett flaggskeppsprojekt från EU som försöker simulera den mänskliga hjärnan. Målet med HBP är att bygga en helt ny ICT-infrastruktur för neurovetenskapen och för hjärnrelaterad forskning i medicin och datorvetenskap. Projektet är katalysator för ett globalt försök att förstå den mänskliga hjärnan, dess sjukdomar och ska försöka efterlikna hjärnans förmåga att göra beräkningar.
Dudai et al.: ”To Simulate or not to Simulate: What are the questions?”, Neuron – October 22, 2014 issue
– I våra studier står det klart att luftföroreningar, exempelvis i form av förhöjda ozonhalter, både kan påverka längden på graviditeten och risken för kvinnan att drabbas av havandeskapsförgiftning. Risken att föda ett tillväxthämmat barn var också lägst bland de kvinnor som bodde i de områden som hade minst luftföroreningar, vilket sammantaget talar för nyttan av att undvika luftföroreningar under graviditeten, säger David Olsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.
Det är känt sedan tidigare att ogynnsamma födelseutfall, exempelvis förtida födsel, är kopplat till ökad sjuklighet genom hela livet. Dessutom kan astma under barndomen leda till en lägre fysisk aktivitet eller ett lägre psykosocialt välbefinnande.
För att undersöka sambanden närmare har David Olsson bland annat studerat luftföroreningshalter och vilka former av ogynnsamma utfall det kan resultera i under graviditeten, men också mer specifikt sambandet mellan luftföroreningshalter under graviditeten eller spädbarnstiden, och förekomsten av astmamedicinering under barndomen.
De viktigaste fynden som David Olsson gör i sitt avhandlingsarbete är att exponering för förhöjda ozonhalter i ett tidigt skede av graviditeten ledde till en ökad risk för barnet att födas i förtid och för att mamman skulle drabbas av havandeskapsförgiftning. Mammor som bodde i ett område med högre avgashalter hade en ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning, samtidigt som de mammor som bodde i områden med lägst avgashalter hade en minskad risk att föda ett tillväxthämmat barn.
Tidigare studier har även visat att exponering för luftföroreningar under graviditet och spädbarnsperioden kan kopplas till ökad förekomst av astma hos barn. Det är dock något som David Olsson inte ser i sin studie.
– Även om höga halter luftföroreningar har en negativ inverkan, framför allt på den gravida kvinnan, ser vi inga tecken på att de barn som bor i områden med högre avgashalter eller mer trafikerade områden, under graviditeten eller under spädbarnstiden, har en ökad risk att behöva medicineras för astma före sju års ålder, säger David Olsson.
Alla fyra delarbeten i avhandlingen har omfattat gravida kvinnor och barn i Storstockholmsområdet. Den första studien baserades på alla kvinnor i området som var gravida mellan 1988 och 1995. Det andra och tredje delarbetet utgår från alla kvinnor som var gravida mellan augusti 1997 och februari 2006. Det fjärde delarbetet baseras på alla födslar mellan juli 2000 och oktober 2005.
De luftföroreningar som studerades var ozon och kväveoxider, där kväveoxider användes som ett mått på trafikavgaser. Som ett ytterligare mått på trafik studerades det genomsnittliga antalet fordon som passerade hemadressen.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
David Olsson kommer från Burträsk. Han har en examen i matematisk
statistik och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk
medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.
Om avhandlingen
Tisdagen den 28 oktober försvarar David Olsson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Skadliga effekter av luftföroreningsexponering under fosterstadiet och tidigt i livet – med fokus på effekter på havandeskapsförgiftning, förtida födsel och barnastma. (Engelsk titel: Adverse effects of exposure to air pollutants during fetal development and early life – with focus on pre-eclampsia, preterm delivery and childhood asthma). Opponent: Beate Ritz, professor, department of epidemiology, university of California. Huvudhandledare: Bertil Forsberg. Disputationen äger rum kl. 09.00, Norrlands universitetssjukhus, Betula, 6M.
Hårt arbete i solhettan i tropiska länder orsakar ofta undervätskning, dehydrering, och negativa hälsoeffekter. Enligt de studier som Jennifer Crowe, doktorand vid enheten för epidemiologi global hälsa, har genomfört bland sockerrörsarbetare i Costa Rica har många regelbundna problem med huvudvärk, hög puls, feber, illamående, andningssvårigheter och yrsel under skördetiden.
Urinprover som har tagits före och efter arbetsskiften visar att dehydrering är vanligt bland skördearbetarna. Många uppvisar också tecken på potentiell njurskada eftersom urinproverna bland annat innehåller proteiner, samt röda och vita blodkroppar.
– Resultaten påvisar oroväckande hälsoproblem bland män som skördar sockerrör. De har ett hårt arbete, vilket kombineras med höga temperaturer och ett lågt vätskeintag, vilket gör att många blir sjuka och även riskerar att drabbas av riktigt allvarliga tillstånd, som exempelvis stroke, säger Jennifer Crowe, anställd vid det nationella universitetet i Costa Rica, som har genomfört studien som en del av sitt avhandlingsarbete vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
I en av sina studier har hon beräknat arbetarnas energiåtgång vid sockerrörsskörd och hon har även undersökt vid vilken lufttemperatur gränsen går för att arbetarna ska riskera att bli överhettade, eller drabbas av en potentiellt livshotande sjukdom. Jennifer Crowe har även genomfört mätningar av lufttemperaturer ute på sockerrörsfält och hon konstaterar i avhandlingen att temperaturgränsen ofta uppnås redan vid åttatiden på morgonen, vilket innebär en ökad risk för allvarliga hälsoeffekter under resten av arbetspasset.
Hon anser vidare att lantarbetare i tropiska länder har en ökad risk att drabbas av hälsorelaterade komplikationer relaterade till sitt arbete och att risken förväntas öka ytterligare i takt med de pågående klimatförändringarna. Sockerrörsskörd i Costa Rica genomförs huvudsakligen genom att sockerrören skärs loss från plantan med machete och arbetet genomförs av arbetare, inte sällan fattiga invandrare, som har dåliga anställningsförhållanden. Sockerrörsarbetarna drabbas ofta av en kronisk njursjukdom, som sannolikt är relaterad till deras arbetsförhållanden.
Enligt Jennifer Crowe visar studieresultaten att det finns ett akut behov av att förbättra sockerrörsarbetarnas arbetsförhållanden och resultaten är också betydelsefulla för att forskare bättre ska kunna förstå förekomsten av olika njursjukdomar, både i Centralamerika och andra delar av världen.<br />– Avhandlingen visar varför den hetta som sockerrörsarbetarna utsätts för under arbetet är en viktig fråga, och den bidrar också till förståelsen av de negativa hälsoeffekter som värmen bär med sig. Förhoppningen är att de data som vi presenterar ska leda till rättvisa och anständiga arbetsförhållanden och en förbättrad hälsa för sockerrörsodlare, både i dag och i framtiden, med tanke på de pågående klimatförändringarna, säger Jennifer Crowe.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Jennifer Crowe kommer från Eureka, Illinois, USA och bor i Atenas, Costa Rica. Hon är anställd vid det nationella universitetet i Costa Rica och är doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Om avhandlingen: Fredagen den 24 oktober försvarar Jennifer Crowe, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Värmeexponering och hälsoutfall bland Costa Ricanska sockerrörsskördare (Engelsk titel: Heat exposure and health outcomes in Costa Rican sugarcane harvesters.) Opponent: Professor Linda Forst, Environmental and Occupational Health Sciences, School of Public Health, University of Illinois at Chicago, USA. Huvudhandledare: Maria Nilsson. Disputationen äger rum kl. 09.00, vid Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin.
Detta synsätt utmanas i Ulf Larsson-Olaisons avhandling, som belyser generellt hur regler importeras från ett system till ett annat och mer specifikt hur det svenska bolagsstyrningssystemet och dess huvudsakliga aktörer fungerar i förhållande till denna regelimport.
Studien visar att svensk bolagsstyrning inte har blivit mer lik den anglo-amerikanska genom importen av regler, åtminstone inte i den utsträckning som borde varit fallet. Istället har importen av regler medfört att de importerade reglerna har anpassats till det lokala systemet. Doktorsavhandlingen är baserad på empiriska studier, presenterade i fem forskningsartiklar.
Ulf Larsson-Olaison kommer ursprungligen från Jönköping. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Karin Jonnergård, verksam vid Lunds universitet och Linnéuniversitetet.
FAKTA
Avhandlingen ”Convergence of national corporate governance systems – localizing and fitting the transplants” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen den 24 oktober, klockan 13.00. Disputationen äger rum i sal Weber, campus Växjö, Linnéuniversitetet. Fakultetsopponent är professor Simon Deakin, verksam vid Cambridge University.
Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se, 0470-708267.
På uppdrag av den amerikanska tankesmedjan Center for Global Development (CGD) har Martin Persson, med forskarkollegor i Linköping och Wien, tittat på i vilken utsträckning internationell handel med jord- och skogsbruksvaror driver avskogningen i de sju fallstudieländerna Argentina, Bolivia, Brasilien, Paraguay, Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea.
– Från att ha drivits av småjordbrukare och produktion för den lokala marknaden ser vi idag att en allt större andel av avskogningen beror på storskalig jordbruksproduktion. Mer än en tredjedel av regnskogsskövlingen kan nu kopplas till ökad produktion av nötkött, soja, palmolja och timmer, säger Martin Persson.
– Plockar vi bort den brasilianska biffen, där den mesta produktionen sker för inhemsk konsumtion, så drivs mer än hälften av avskogningen i dessa länder av export.
Forskargruppen har även tittat på hur stora koldioxidutsläppen blir, som en följd av handelsflödena. Totalt kan 1,7 miljarder ton koldioxid kopplas till produktion av dessa varor. Sveriges import av framförallt palmolja, nötkött och soja är förknippade med utsläpp på nära 2 miljoner ton koldioxid. Genom att finna kopplingar och tydliggöra sambanden hoppas man kunna identifiera var en insats kan bli mest effektiv, samt vilka varor och producenter det är viktigast att sätt press på.
– Ytterligare en trend är att fler och fler företag säger sig vilja ha bort avskogningen från sina tillförselkedjor. På grund av påtryckning från miljöorganisationer, och rädsla för dålig publicitet, försöker fler multinationella företag, som Unilever och McDonalds, att påverka producenterna, säger Martin Persson.
Det räcker inte längre att bara fokusera på de länder där avverkningen sker, och regelverken i de länderna, menar han.
– Idag finns det en helt annan möjlighet för såväl enskilda konsumenter som offentliga eller privata upphandlare att bidra till att skydda tropiska skogar genom att ställa krav på de produkter de köper, säger Martin Persson.
FAKTA
Studien är en del av ett större projekt:
Why Forests? Why Now? The Science, Economics, and Politics of Tropical Forests and Climate Change
Fakta om studien:Rapporten baseras på handelsflödesstatistik av
råvarorna nötkött, soja, palmolja och timmer mellan år 2000-2009.
Forskarna har fokuserat på sju länder (Argentina, Bolivia, Brasilien,
Paraguay, Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinexa), som alla är stora
exportörer av de varor som bidrar till avskogning.
Läs rapporten:
Trading Forests: Quantifying the contribution of global commodity markets to emissions from tropical deforestation
Referenslänk: Ref 4, Graphene Flagship
I Sverige var frågan om vilka läromedel som kunde bli aktuella i skolan starkt reglerad fram till 1991. Pris, överensstämmelse med gällande läroplan, objektivitet, språk och design bedömdes centralt. Efter nedläggningen av Statens institut för läromedel lämnades granskningsuppdraget istället åt den enskilde läraren som sedan dess utsatts för läromedelsförlagens marknadsföring. Det gör frågan om vad som egentligen styr den enskilde lärarens val viktig.
Professor Monica Reichenberg vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, har undersökt hur drygt 300 lärare väljer läromedel och vad det är som styr deras val. Aktuell forskning visar att en hög grad av läsbarhet är viktig för att väcka elevernas nyfikenhet, men den kunskapen visade sig inte ha någon större betydelse för lärarna i valet av läromedel.
– Läsbarheten av text spelar tvärtom en underordnad roll, säger Monica Reichenberg. Istället är det textinnehållet som väger tyngst vid lärarnas val av läromedel, följt av egen erfarenhet av läromedlet ifråga och med rekommendationer från kollegor på tredje plats.
Minst betydelse för lärarnas val betyder information förmedlad vid mässor samt reklam. Däremellan grupperar sig faktorer som kostnad samt läsbarhet.
I enkätstudien ingår 319 lärare mellan 23 och 63 år. Den genomsnittliga tiden i läraryrket är 17 år. Ett av resultaten från studien visar att ökat antal år i läraryrket inte påverkar valet av läromedel. Benägenheten att aktivt välja läromedel utifrån innehåll ser tvärtom ut att minska med tiden.
– En tolkning är att vanans makt är stor, säger Monica Reichenberg.
Ett annat resultat visar att speciallärare är mest benägna att låta läromedlets läsbarhet väga in vid val av läromedel, vid sidan av textinnehållet.
– Lärarna med speciallärarutbildning var fokuserade på läromedel med hög läsbarhet och bra innehåll, en nödvändighet för att kunna intressera lågpresterande elever och de som är ointresserade av läsning, säger Monica Reichenberg.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM), innehåller detaljerade kliniska data som bidrar till ökad kunskap om hur ebola kan behandlas med befintliga behandlingsstrategier.
Den 36-årige patienten fick virussjukdomen ebola i Sierra Leone, där han arbetade som epidemiolog för WHO. Han flögs till en isoleringsenhet vid University Medical Center Hamburg-Eppendorf (UKE) i Tyskland. Under sjukdomstiden fick patienten flera komplikationer, bland annat blodförgiftning (sepsis), problem med magtarmkanalen, svåra andningssvårigheter och hjärnpåverkan med förändrad mental status och hallucinationer. En infektion ledde till svår sjukdom när virusmängden redan börjat sjunka, vilket tyder på att efterföljande bakterieinfektioner och blodförgiftning kan vara en viktig dödsorsak i det pågående ebolautbrottet i Afrika.
– Det här fallet är ett väldokumenterat exempel på ”konventionell” intensivvårdsbehandling, koordinerad av Marylyn Addo och Stefan Schmiedel och deras grupper, som räddade patienten. Såvitt jag vet är det här det bäst dokumenterade fallet med mycket kliniska data och detaljer om behandling av en patient som drabbats av ebola under det nya utbrottet, säger Thomas Renné vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, även verksam vid Institute for Clinical Chemistry and Laboratory Medicine vid UKE, vars forskargrupp deltog i arbetet med laboratoriediagnostiken.
Studien beskriver hur mängden viruspartiklar och virus-RNA i blod, saliv, urin och andra kroppsvätskor förändrades över tid. Fallstudien visar också hur en stor uppsättning kliniska värden utvecklades för varje dag. Patienten behandlades med rutinintensivvård, så som rehydrering för att häva uttorkningen, antibiotika och andningshjälp. Till slut återhämtade sig patienten och kunde lämna sjukhuset fullt frisk. Forskarna drar slutsatsen att svår ebolasjukdom kan behandlas framgångsrikt med vanlig intensivvård även utan nya ebolaspecifika behandlingar.
Den nuvarande ebolaepidemin är den största hittills och har lett till ett kritiskt läge för sjukvården i den drabbade regionen. Situationen har förvärrats av att sjukvårdspersonal insjuknar i stor utsträckning. Flera internationella sjukvårdsarbetare har evakuerats till specialiserade inrättningar i Europa och USA.
– Den här kostsamma och arbetsintensiva vården krävs för att säkerställa bästa möjliga behandling för dem som smittas medan de bekämpar sjukdomen, säger Thomas Renné.
FAKTA
Publikation: “A Case of Severe Ebola Virus Infection Complicated by Gram-Negative Septicemia”, Benno Kreuels, Dominic Wichmann, Petra Emmerich, Jonas Schmidt-Chanasit, Geraldine de Heer, Stefan Kluge, Abdourahmane Sow, Thomas Renné, Stephan Gunther, Ansgar W. Lohse, Marylyn M. Addo, and Stefan Schmiedel, NEJM, online 22 October 2014, doi: 10.1056/NEJMbr1411677.
Länk till New England Journal of Medicine
Ibland hävdas det att kvinnor kan utveckla stressymtom, såsom vid posttrauamtiskt stresssyndrom (PTSD), efter abort. Kunskapen om relationen mellan abort och posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) och posttraumatiskt stress symtom (PTSS) är dock begränsad. De studier som finns inom området är få och ofta kritiserade för att vara av dålig kvalitet.
Syftet med Inger Wallin Lundells avhandlingsarbetet var att studera PTSD, PTSS, ångest- och depressionssymtom hos abortsökande kvinnor. Ytterligare syften var att identifiera riskfaktorer för PTSD eller PTSS efter abort samt att relatera detta till upplevelser av abortvården.
Sex kvinnokliniker i landet deltog i studien. Kvinnor som sökte abort före graviditetsvecka 12 tillfrågades om deltagande och 1514 kom att ingå. Frågeformulär användes för att mäta förekomst av PTSD, PTSS, ångest- och depressionssymtom, personlighet samt upplevd kvalitet av abortvården. Frågeformulären besvarades innan abort och vid tre och sex månader efter.
Resultaten visade att abortsökande kvinnor inte har PTSD i högre grad än svenska kvinnor i övrigt. Få kvinnor utvecklade PTSD efter abort och majoriteten gjorde det av traumatiska händelser som inte var relaterade till aborten. Risken att utveckla PTSD eller PTSS efter abort var associerat med personlighetsdrag relaterade till neuroticism, även kallad emotionell instabilitet, men också med ung ålder (yngre än 25 år). Brister i abortvården rapporterades oftare av kvinnor som hade PTSD eller PTSS vid aborttillfället och av de yngre kvinnorna (under 25 år).
– Resultaten indikerar att yngre kvinnor och kvinnor med psykisk ohälsa är i riskzonen för att uppleva brister i abortvården och för att kunna utveckla PTSD eller PTSS efter abort och behöver därför uppmärksammas särskilt i abortvården, säger Inger Wallin Lundell.
FAKTA
Avhandlingen Induced Abortions and Posttraumatic Stress – Is there any relation? A Swedish multi-centre study, försvarades den 10 oktober 2014.
Ladda ner avhandlingen i fulltext.
– Vår analys av MaxRange visar att demokrati inte växer fram ur nationer utan sprids mellan dem. Alla typer av icke-demokratier kan alltså till slut bli demokratier. Vi har även kommit fram till att välstånd spelar, i det långa loppet, en mycket större roll än religion för en demokratisering, säger Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Mikael Sandberg och Max Rånge, statsvetare vid Högskolan i Halmstad, är först i världen att analysera länders politiska regimer över lång tid. Utöver slutsatserna som Mikael Sandberg nämner, har de även kunnat konstatera att muslimska länder är långsammare än andra att anamma demokrati, något som emellertid endast gäller för perioden efter kalla kriget. Orsakerna till detta är ännu inte i detalj kända och kräver därför vidare analys.
– Globalisering har gett en ny dimension i förändringen av politiska processerna. Vi hoppas att vår fortsatta forskning leder till mer kunskap om ett lands möjlighet till demokratisering, säger Max Rånge, statsvetare vid Högskolan i Halmstad.
Introducing the MaxRange Dataset: Monthly Data on Political Institutions and Regimes Since 1789 and Yearly Since 1600
FAKTA
Om MaxRange: Forskningsprojektet vid Högskolan i Halmstad, liksom datamängden, kallas för MaxRange efter sin skapare Max Rånge. Max Rånge började år 2001 att dela in Europas länder efter regimtyper och definierade dem utifrån demokratinivå och institutioner. Projektet växte till att inkludera hela världen och sedan 2006 har förändringar och data från alla världens länder kontinuerligt uppdaterats. Idag är 200 regimtyper definierade och graderade på en skala från 1–1000 utifrån demokratinivå och politiskt ansvarsutkrävande. MaxRange samlar även värden för varje stat och månad från 1789 till 2014. Detta utgör ca 240 stater och 2700 månader eller med andra ord ca 650 000 unika värden. Max Rånge och Mikael Sandberg inledde sitt samarbete år 2011 och kort därefter knöts Max till Högskolan i Halmstad. Datamaterialet anpassades till statistisk analys och forskning och år 2013 beviljades forskningsmedel för projektet MaxRange. Forskningen syftar till att studera den globala förändringen i politiska system.
Detat är en av slutsatserna i SNS Analys Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder skriven av nationalekonomen fil.dr Peter Nilsson som undersökt effekterna av perioden november 1967 till och med juni 1968. Då blev det i Göteborg och Bohus län samt Värmlands län lagligt att köpa starköl i livsmedelsbutiker. Som en följd av legaliseringen ökade alkoholkonsumtion i dessa län.
Det är väl känt att omständigheter under graviditeten påverkar barnets hälsa vid födseln. Peter Nilssons undersökning är dock den första studie som har analyserat vad effekterna av alkoholtillgänglighet under fosterstadiet får för effekt på arbetsmarknadsutfall och produktivitet i vuxen ålder. Några viktiga skillnader för barnen som exponerades för försöket under tidig graviditet, jämfört med icke-exponerade barn i samma län och barn födda i övriga delar av landet, är:
• Barnen som exponerades för försöket under tidig graviditet har som vuxna i genomsnitt betydligt lägre arbetsinkomster, löner och utbildning. Vid 32 års ålder hade de exponerade barnen i genomsnitt 24 procent lägre inkomster än den grupp som inte exponerats.
• Effekter på arbetsinkomster är särskilt markanta bland dem med inkomster under medianen. Främst förefaller detta bero på en minskad sannolikhet att vara sysselsatt.
• Effekter på arbetsinkomster är större bland pojkar än bland flickor. Pojkarna hade även en lägre sannolikhet att avsluta sin gymnasieutbildning.
Ekonomiskt perspektiv på tidiga investeringar i barn
Studiens resultat visar på att behovet av investeringar tidigt i barns liv är av yttersta vikt, både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
– I det här fallet handlar det om de långsiktiga effekterna av miljön under en av de mest känsliga perioderna i barnets utveckling. Dessa effekter verkar primärt drivas av försökets påverkan på miljön i fosterstadiet, snarare än på uppväxtmiljön. Det behövs mer forskning om betydelsen av tidiga insatser för människors framtida livschanser och vilka åtgärder som kan kompensera för en sämre start i livet, säger Peter Nilsson.
FAKTA
SNS Analys Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder ingår i SNS forskningsprogram Investeringar i likvärdiga livschanser. Ladda ner rapporten här. (PDF 270 KB). Författare Peter Nilsson, fil.dr, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet
SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. För analys, slutsatser och förslag i SNS forskningsrapporter svarar helt och hållet rapportens författare. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
Forskarlaget, som letts av Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik, har studerat ett sällsynt och medfött tillstånd som innebär total avsaknad av svettförmåga (anhidros) och kunde identifiera den bakomliggande genmutationen. Uppföljande studier på svettkörtlar hos människa och mus visade att den specifika jonkanalen, InsP3R2, som kodas av den muterade genen, behövs för att svettsekretionen skall starta.
Genom att svettas regleras kroppstemperaturen vilket skyddar oss mot överhettning vid till exempel fysisk aktivitet eller feber. Oförmåga att svettas är inte bara obekvämt utan leder lätt till medvetslöshet och kan vara dödligt. Människan är den djurart som har flest svettkörtlar och därmed i särklass störst förmåga att sänka kroppstemperaturen. Därför har också människan en uthållighet vid fysisk aktivitet som saknar motstycke bland landlevande djur. Svettkörtlarna, i kombination med att vi saknar päls, gav våra förfäder förmåga att förflytta sig under långa pass, till exempel vid jakt eller flykt.
Idag är det vanligaste svett-relaterade problemet att man svettas för mycket (hyperhidros). Två procent av befolkningen lider av lokal och ofysiologisk svettning från till exempel händer, fötter och armhålor.
– Utifrån våra fynd arbetar vi nu på att utveckla en substans som specifikt hämmar bildningen av InsP3R2 och som därmed skulle kunna användas i medicinskt syfte för att minska oönskad och sjuklig svettproduktion hos dessa patienter, säger Niklas Dahl.
FAKTA
Forskargruppen har i studien samarbetat med prof. Shahid M, Baig, National Institute of Biotechnology, Faisalabad, Pakistan och prof. Katsuhiko Mikoshiba, RIKEN Brain Institute, Saitama, Japan.
Resultaten publiceras i Journal of Clinical Investigation. Klar J et al. InsP3R2 mutations cause anhidrosis in humans and hypohidrosis in mice, Journal of Clinical Investigation, 2014 Oct 20, doi: 10.1172/JCI70720.
– Våra exempel visar att lokal nytta är viktigt för att underlätta vindkraftens utbyggnad. Utbyggnaden går smidigare om legitimiteten är hög, vilket kräver att även den lokala nyttan beaktas när ny vindkraft planeras, säger Bosse Bodén, forskare vid Mittuniversitetet som lett projektet ”Lokal nytta av vindkraft”.
Projektet fokuserar på frågan om hur utbyggnader av vindkraft kan underlättas, givet regeringens planeringsram på 30 TWh vindkraft och kommunernas översiktsplaner. Att rapportens fallstudier är hämtade från mellersta Norrland förklaras av den kraftiga vindkraftsutbyggnad som skett och sker i regionen, och det intresse som finns för att få till stånd nya stora vindparker i bland annat Jämtlands län.
Projektet har skett i samverkan med en grupp regionalt verksamma vindkraftsintressenter och har bedrivits med stöd från Energimyndigheten genom Nätverket för vindbruk.
– Lokal nytta skapas alltid när en vindkraftspark byggs, men det är inte säkert att nyttan alltid överväger onyttan, säger Bosse Bodén. Ett syfte med projektet är därför att översiktligt visa på det juridiska ramverk och de spelregler som gäller vid den avvägning som sker mellan nytta och onytta i samband med tillstyrkans- och prövningsprocessen för stora vindprojekt. Även de utmaningar som är förenade med att underlätta en utbyggnad relaterat till dessa processer och frågan om lokal nytta diskuteras i projektet.
En viktig slutsats för att öka den lokala acceptansen och underlätta tillståndsprocessen är att en kontinuerlig dialog påbörjas så tidigt som möjligt mellan bolag/markägare och bygden. Projektet drar också slutsatsen att spelreglerna kring tillstyrkans- och prövningsprocessen behöver bli mer tydliga och transparenta, liksom att insikten bör öka om att en prövning utifrån plan- och bygglagen fyller olika funktioner.
Frågor kring tillståndsprocessen och lokal nytta bör enligt rapporten utredas vidare inom ramen för ett väl fungerande kommunalt självstyre. Bättre klarhet och exempelvis en lokal fastighetsskatt och extra resurser genom frivilliga överenskommelser, bedöms främja lokal acceptans och därmed underlätta en utbyggnad av vindkraften.
Projektet presenterar sina slutsatser vid Nätverket för vindbruks seminarium på samma tema under konferensen Vind 2014 den 22 oktober på Stockholm Waterfront.
Här hittar du hela rapporten: Lokal nytta av vindkraft
Every time we watch a film clip on our phone or tablet, an entire chain of advanced technology is involved. In order for the film to start playing in an even sequence when we press the play button, the data must reach us quickly via a long series of devices, antennas and receivers. With an increasing number of users, higher demands on image quality and more wireless systems, producing methods for transmitting the enormous amounts of data through the air with the right speed poses a major challenge.
The solution might be to use higher frequencies than today, from 100 Gigahertz and higher, since this would give access to a larger band of empty frequencies, enabling a higher data rate. Researchers all over the world are working to produce data circuits that can transmit and receive signals that are strong enough at higher frequencies. A Swedish group from Chalmers University of Technology and Ericsson has already been successful.
“We have designed circuits for signals at 140 Gigahertz, where we have a large bandwidth. In laboratory testing, we have achieved a transmission rate of 40 Gigabit data per second, which is twice as fast as the previous world record at a comparable frequency,” says Herbert Zirath, who is a professor in high speed electronics at Chalmers. He is also employed by Ericsson Research on a part-time basis.
As a result of the record, the researchers have been asked to talk about their results together with a few other researchers under the heading “Breaking News” on Wednesday at the Compound Semiconductor Integrated Circuits Symposium conference in San Diego.
“Just being asked to present research results at the conference at all is a mark of quality. For our research to then be selected as one of the most important items to be presented as breaking news is naturally huge.”
Herbert Zirath says that semiconductor materials development has enabled manufacture of circuits that can transmit high frequency signals with sufficiently high power. The circuits, which are made of the semiconductor material indium phosphide, are so small that a microscope is needed to distinguish the details.
Some of the applications for quicker wireless data transmission that Herbert Zirath envisions include major cultural and sports events where high-resolution live films need to be transmitted to screens without any delay or long cables, and communication within and between the large computer rooms where our digital files end up when we place them in “the cloud”. Improved wireless transmission can also mean fewer cords in our homes and at our workplaces. The quick circuits are of interest to Ericsson in terms of transmitting signals to and from base stations and cellular towers.
“This is a very exciting area to be involved in, since the heavily increasing amount of data demands new solutions all the time. The fact that an increasing number of people are watching films wirelessly is the primary reason underlying the need for quicker transmission today.”
The project is being funded by the Swedish Foundation for Strategic Research, and the next step for the project’s researchers involves moving from the laboratory to the outdoors to test the circuits under real circumstances. Even though there are many aspects that have to fall into place for successful data transmission, Herbert Zirath is not nervous. Within a few years, the goal within the project is to demonstrate wireless data transfer of 100 Gigabit per second.
“I believe it is only a matter of a couple of years before our circuits will be used in practical applications.”
Det finns tyvärr många katastrofer som är förenade med livsfara för olika professioner att ingripa i och rädda liv. Det kan handla om jordbävningar,bränder eller översvämningar, men också olyckor på kärnkraftverk eller andra haverier.
– Brandrobot eller räddningsrobot är väl två ganska bra benämningar, men robotarna kan också byggas vattentäta och detta område gränsar omgående mot produktkategorier som bombrobotar som rensar bort minor eller sprängladdningar, säger Petter Ögren, universitetslektor vid avdelningen för datorseende och robotik på KTH.
När han förklarat vilka användningområden de robotar som han och kollegorna jobbar med har, går han över till att berätta om hur dessa fungerar och styrs.
– Robotar som man använder för sådana här uppdrag har en kontrollenhet med en skärm där en videoström från en kamera på roboten visas. Roboten är där det är farligt, den som styr är utom fara, säger Petter Ögren.
Han forsätter med att berätta att sådana här uppdrag nästan alltid är tidskritiska.
– Tiden är en bristvara oavsett om det brinner i ett hus, en bomb ska desarmeras, människor ligger skadade eller ett avspärrat område väntar på att bli öppnat för allmänheten igen så att de kan ta sig hem eller till jobbet. Och det som tar tid, det är för robotoperatören att skaffa sig en lägesbild, berättar Petter Ögren.
På engelska kallas det för Situation awareness. Det gäller att operatören kan skapa sig en mental bild av hur huset ser ut så att hon eller han vet i vilka rum vederbörande varit, eller när det är dags att åka upp för trappen till nästa våning.
För att skaffa en så bra lägesbild som möjligt så har roboten olika sensorer som till exempel kameror. Men att sköta både styrning av robot och kamera kräver rätt mycket av en operatör. Ju bättre styrning, desto bättre lägesbild och därmed också möjlighet att hjälpa till i tidskritiska situationer.
Det är här som det nya forskningsresultatet kommer in i bilden. Petter Ögren och de andra forskarna har kommit underfund med ett bättre sätt att styra robotarna än det som finns i dagsläget.
– Ofta styr man en robot av den här typen med en gamepad, liknande den man har till en Xbox eller Playstation. Det klassiska sättet att styra en robot kallas ”Tank control”, där styr en spak larvbanden på roboten, framåt/bakåt och rotation vänster/höger. Den andra spaken styr kameran, titta upp/ned och vänster/höger. Spakarna är alltså kopplade till olika delar av hårdvaran: larvbanden respektive kameramotorn, säger Petter Ögren.
Det nya sättet att styra kallas ”Free look control” och används i dataspel, som Far Cry, Call of Duty och Halo. Nu är kamerariktningen och rörelseriktningen frikopplade från varandra, därav ”Free look”, och alla rörelsekommandon tolkas relativt kamerariktningen.
Även nu styr den ena spaken kamerans riktning, upp/ned och vänster/höger. Den andra spaken däremot, styr nu kamerans rörelse framåt/bakåt och höger/vänster. De olika spakarna styr nu olika sorters rörelserotation respektive translation, istället för olika delar av hårdvaran.
– Roboten kommer härmed att till exempel kunna röra sig vinkelrätt mot tittriktningen, ”strafe:a” på datorspelsspråk, vilket är ett naturligare sätt att styra roboten på, särskilt vid sökuppdrag, i jämförelse med Tank control, berättar Petter Ögren.
Han fortsätter med att berätta att utvecklingen är naturlig. När datorspelet Wolfenstein 3D släpptes 1992 så var det Tank control som gällde. Quake släpptes fyra år senare, och då fanns båda sätten att styra inkluderade, men Tank control var det som var förinställt. Cirka 1,5 senare var det dags för Quake II, också med både Tank control och Free look control, dock med det senare som förvalt. Därmed var det gamla sättet att styra historia.
Hur vet ni då att Free look control är det bättre sättet av de två att använda?
– Vi har genomfört en användarstudie med 16 personer. Under två minuter har de fått göra ett sökuppdrag med räddningsroboten där de ska hitta så många markeringar som möjligt i en miljö. Med det gamla sättet hittade man i snitt 4,5 markeringar, med det nya s6 markeringar. Vidare föredrog 12 personer Free look control medan 4 gillade Tank controll bäst, berättar Petter Ögren.
Han tillägger att med tanke på att allt fler växer upp med tv- och dataspel så blir det nya sättet att styra robotarna mer naturligt för allt fler
robotoperatörer. Man kan placera handkontrollen i händerna på en operatör, till exempel en brandman, och säga att styrningen fungerar som Call of Duty.
Petter Ögren berättar vidare att nästa steg i forskningsarbetet blir att försöka inkludera en robotarm till det nya sättet att styra.
– Vi är på väg att sätta armar på dessa räddningsrobotar. Brandmän vill ju typiskt ta olika prover med sina robotar, till exempel doppa en tops i vatten för att se om man har en läckage av klor, Säger Petter Ögren.
FAKTA
Forskningsarbetet sker inom ramen för EU-projektet TRADR som ingår i sjunde ramprogrammet, FP7. Forskare från Sverige, Tyskland, Schweiz, Holland och Italien har ingår i projektet.
Bananflugans extremt tunna vingar är genomskinliga och till synes utan färg. Men för några år sedan upptäckte forskare vid Lunds universitet att vingarna kunde skimra av vackra färger tack vare ett brytningsfenomen, vilket kallas för interferens.
– Eftersom vingarna är genomskinliga kan man bara se dessa färger mot mörka bakgrunder, säger Jessica Abbott, forskare vid Lunds universitet.
Nu har lundaforskarna studerat betydelsen av dessa så kallade interferensfärger på vingarna hos bananflugor. I den aktuella studien har forskarna undersökt om interferensfärgerna påverkar partnervalet, det vill säga i vilken mån honor använder dessa färger för att välja hannar. Resultaten visar att så är fallet.
– Vår studie visar att denna nyligen upptäckta färgegenskap är viktig i partnervalet hos bananflugan. Det är första beviset för att vinginterferensfärger har en biologisk funktion i signalering mellan hannar och honor och i den sexuella urvalsprocessen, säger Jessica Abbott.
Vinginterferensfärger bestäms av vingens tjocklek. Dessa färger förekommer bara hos små insekter, framförallt flugor och steklar, där vingmembranets tjocklek befinner sig i nanometerintervallet, det vill säga då vingen inte är mycket tjockare än en miljondels millimeter.
Trots att bananflugor har använts som försöksdjur inom den genetiska forskningen i snart hundra år, och trots att sexuellt urval har studerats intensivt hos denna art, så har man inte säkert vetat vilka egenskaper som används i partnervalet.
– Våra resultat kommer förhoppningsvis att stimulera till fortsatt forskning kring vinginterferensfärgernas betydelse även hos andra insekter och ett ökat intresse för ljusmiljöns betydelse i partnervalet, säger Erik Svensson, professor vid Lunds universitet.
Den aktuella studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Polisen gör idag jämförelser mellan bostadsbrott manuellt, vilket är tidskrävande. I avhandlingen undersöks metoder för automatisk jämförelse av bostadsinbrottsinformation. Metoden som föreslås kommer att öka kvaliteten på brottsplatsinformationen samt minska arbetsbördan för polisen.
Antalet bostadsinbrott som begås årligen i Sverige har ökat de senaste 10 åren. 2013 anmäldes ungefär 22 000 bostadsinbrott, varav endast cirka 4 % klarades upp. Information från brottsplatser samlas regelbundet in av polisen. De försöker knyta samman flera bostadsinbrott genom att hitta kopplingar mellan inbrotten, t ex samma sorts stulet gods eller liknande ingångsmetod. På grund av mängden anmälda bostadsinbrott kan detta dock vara svårt då det saknas en systematisk metod för insamling. Varje polis avgör till viss del själv vilken information som är relevant att samla in från brottsplatsen. Detta medför att information som samlas in från olika brottsplatser skiljer sig åt, både i vilken typ av information som samlas in och i kvaliteten på den insamlade informationen.
Anton Borg presenterar i sin avhandling en metod för systematisk insamling av brottsplatsinformation och för automatisk jämförelse av bostadsinbrottsinformation med hjälp av lärande system. Förutom geografisk data och tidsdata samlas även information om tillvägagångssätt och annan beteendeinformation in. En systematisk insamling av brottsplatsinformation möjliggör vidare analys med automatiska metoder vilket effektiviserar identifiering av gemensamma serier.
