Vid Trafikverkets ordinarie kontroller av vägarbetsplatser förekommer en ganska stor andel brister. Motsvarande siffror på järnvägssidan ser ännu sämre ut, statistiken från 2013 visar på 71 procent allvarliga avvikelser.

För att få en bild av hur säkerhets- och arbetsmiljörelaterade frågor hanteras vid upphandling, planering och genomförande av underhållsverksamheten på vägar och järnvägar har forskarna i denna studie genomfört intervjuer med relevanta aktörer.

– Problemområden som vi har identifierat rör bland annat implementering av nya regelverk, kontroll av arbetsplatser, rapportering av incidenter och olyckor samt säkerställande av kompetens hos personalen som utför arbetet, säger Anita Ihs, forskningschef på VTI.

Ett generellt intryck från intervjuerna är att det behövs förbättrade rutiner, bland annat för att säkerställa att alla berörda i alla led är informerade om gällande regler och att dessa är tydliga vad gäller roller och ansvar. Förbättrade rutiner behövs även för att följa upp brister som upptäcks vid arbetsplatskontroller samt för uppföljning av olyckor och incidenter så att man utifrån detta kan vidta åtgärder för att förhindra att dessa upprepas.

– Andra synpunkter som framfördes var att Trafikverket numera ställer kompetenskrav istället för utbildningskrav, vilket kan göra det mer komplicerat att kontrollera att kraven är uppfyllda samt att det vid arbetstoppar kan vara svårt att säkerställa kompetensen hos inhyrd personal, säger Anita Ihs.

Ytterligare en iakttagelse är att det genom åren har genomförts ett flertal studier av olika tekniska lösningar och andra åtgärder för att förbättra säkerheten för dem som arbetar med väg- och spårunderhåll. Flera av dessa lösningar har visat på lovande resultat, trots det tycks få av dem ha kommit till praktisk användning. Det vore önskvärt orsakerna undersöks för att i framtiden kunna påskynda implementeringen av nya tekniker och metoder.

Hållbarheten på en betongbro över E 10 i Kiruna har testats genom att den belastades till brott. Testet är ett fullskaleförsök där forskare vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Trafikverket, LKAB, med flera ville klargöra var brottgränsen går och mycket tyder på att resultatet blev positivt. 

– Försöken blev mycket lyckade då två av brons tre balkar belastades till brott med en last av omkring 5.5 – 6 Mega Newton per balk, som motsvarar 550 – 600 ton vilket betyder att bron klarar mer än de preliminära beräkningar vi gjort inför testet, säger Thomas Blanksvärd forskare vid Luleå tekniska universitet.

Den brokonstruktion som på torsdagen belastades tills den brast är en 55 år gammal viadukt längs gruvvägen från Kiruna stadshus över väg E 10 mot LKAB. Det är en 120 meter lång spännarmerad betongbro i fem spann. 

Avsikten med testet, i vilket även Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond var samarbetspart, är att få fram metoder och modeller som kan beskriva beteendet hos förspända brokonstruktioner. Med detta som grund ska man kunna förutsäga broars livslängd. Kraven på dagens väg- och järnvägsinfrastruktur ökar och kommer i framtiden att öka ytterligare. Behoven kommer att vara större trafikmängder, högre hastigheter, tyngre axellaster, lägre kostnader med bibehållen säkerhet.

– I takt med att vi utnyttjar vår befintliga infrastruktur hårdare och mer effektivt är det viktigt att säkerheten bibehålls eller ökas vilket är anledningen till försöket, säger Anders Carolin, Trafikverket.

Mätprogrammet i brotestet omfattar ett 100-tal sensorer som placerats ut på strategiska positioner för att kunna mäta hur bron beter sig med och utan belastning. Man gör även en vibrationsanalys utan belastning för att få fram brons naturliga svängningar. Med hjälp av modeller som universitetet utvecklat gör man sedan en ny mätning för att upptäcka en skada som uppstått.

– Nu återstår ett omfattande arbete att utvärdera resultaten från alla sensorer samt utvärdera, uppdatera och utveckla metoder och modeller som kan beskriva beteendet hos liknande förspända brokonstruktioner som finns i landet, säger universitetets forskare Thomas Blanksvärd.

Krapperup är ett gods på skånska västkusten, beläget strax söder om Kullaberg och Mölle, med anor från 1300-talet. Lillemor Nyström har i sin avhandling undersökt levnadsvillkoren för ägarfamiljen Gyllenstierna och deras tjänstefolk på borgen (Krapperups huvudbyggnad), samt för anställda i det omkringliggande jordbruket, i parken och på godsets kontor. Tidsperspektivet är långt, från 1881 till 1995.

– Under denna tid sker en utveckling i samhället där tekniska innovationer ändrar livsbetingelserna inne på borgen, som den nya spisen, vatten i kranarna och vattenburna värmeelement. I lantbruket är den tekniska utvecklingen uppenbar men också förändringar som att statarsystemet upphävs och att livet på gården går från ett system med en uppsjö av olika arbetsuppgifter och produkter till att bli ett modernt lantbruk med få anställda, säger Lillemor Nyström.

Lillemor Nyström har genom arkivmaterial och intervjuer låtit flera kategorier anställda, både i borgen och på gården, fått komma till tals och berättat sin historia om hur livet kunde gestalta sig. Genom att fokusera på enskilda händelser där integrationen mellan människor och ting synliggörs har hon fått fram en detaljerad bild där hierarki makt och motstånd, genus och klass visar på en sträng ordning men där också motstånd finns och hierarkier rubbas.

– Något överraskande är att i den detaljrika och mustiga historien framträder anställda vilka inte alltid fullföljde ägarnas order utan utövade ett ibland skarpt motstånd till gagn för dem själva. Till exempel vägrade förstekusken köra när Nils Gyllenstierna ville ta sin första biltur med den nyinköpta röda Cleméntcyclen. Istället fick andrekusken rycka in medan förstekusken fortsatte med att köra enbart med häst och vagn.

När det gällde utveckling och innovation var det förvaltaren och statardrängarna som hade kunskap om jord och växtlighet och som utifrån det omvandlade sina idéer till maskiner och redskap.

Både män och kvinnor arbetade i jordbruket, men kvinnorna fick aldrig hantera maskinerna.

Mjölkningen var en kvinnlig syssla tills godset investerade i mjölkmaskiner. Då fick de tvätta mjölkkärlen och mata djuren istället. Först på 1970-talet fick kvinnorna köra en motordriven gräsklippare.

– Genom att skriva en avhandling om en borg och fokusera på skeenden ges en förklaring till förändringsprocesserna som annars inte är så uppenbara i samhället i övrigt. När även silverbrickor och tröskor får plats ges historien en materiell dimension att ta hänsyn till och en förhoppning är att den kunskap som presenteras kan vara till gagn för dem som vill få nya uppslag och fortsätta studier av herrgårdsliv runt Krapperup, andra slott och herrgårdar, säger Lillemor Nyström.

Lillemor Nyström har bedrivit sina forskarstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, och samtidigt arbetat på Krapperups borg.

I studien har forskare intervjuat föräldrarna till 9 500 barn mellan 2 och 9 år om vad deras barn ätit det senaste dygnet. Intervjuerna, som genomfördes i åtta europeiska länder inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, kompletterades med uppgifter om vad barnen ätit i förskola eller skola.

Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel – till exempel godis, kakor och läsk – är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar.

– Det tyder på att sockerintaget på helgerna sker på bekostnad av att barnen får i sig mindre mängd energi från andra livsmedel, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker.

Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan.

– Även om resultaten varierar mellan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel – exempelvis läsk och godis – generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson.

Göteborgsforskarna hoppas att resultaten ska kunna användas som underlag i det förebyggande arbetet, där det är viktigt att både minska tillgängligheten och intaget av sockrade livsmedel samt att stödja mer hälsosamma matvanor framförallt under fredagar och helgdagar.

– Största hälsofaran är att man i tidig ålder vänjer sig vid ett högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men lite näringsämnen. Detta kan leda till negativa konsekvenser för tandhälsan men även till ökad risk för övervikt om obalans i energiintag och fysisk aktivitet förekommer under längre tid, säger Christel Larsson.

– Att stödja familjer till att välja mindre sockerrika livsmedel är mycket en samhällsfråga. Vi måste hjälpa föräldrarna att sätta rimliga gränser under fredagar och helgdagar samt tillhandahålla hälsosamma och goda alternativ. Stöd till föräldrarna skulle kunna ges genom olika angreppsätt via exempelvis BVC och skolan eller via hälsofrämjande samhällsåtgärder för att öka deras kunskap och förmåga att stödja barnen till ett rimligt sockerintag. Det handlar också om att med skolan som arena öka barn och ungdomars möjlighet och förmåga att själva välja mer hälsosamma alternativ, säger Christel Larsson.

Artikeln ”European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study” publiceras i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition.

Framtidens kläder kommer att vara återvinningsbara. En solgul klänning som stickats av återvunnen bomull är det världsunika plagg som visar att det nu är möjligt att skapa ett kretslopp även av textila fibrer. I framtiden kommer textilier att vara fullt återvinningsbara och, precis som papper, bestå av en blandning av gamla och nya fibrer.

Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Högskolan och GreenHouse Labs, har man för första gången lyckats återvinna fibrer från bomullsplagg till perfekta, nya textilfibrer. Återvinningen innebär att fibrerna har vandrat genom den textila produktionskedjan på nytt för att sedan användas i tillverkning av nya textiler.

>I och med det unika genombrottet öppnar sig en fantastisk möjlighet för Sverige att vara med att utveckla en helt ny och växande textilmarknad med nya företag och hållbara, miljövänliga tjänster och produkter. I takt med att världens befolkning växer ökar efterfrågan på basfibrer och bomullsproduktionen kommer inte att räcka till i framtiden. Därför innebär det tekniska genombrottet för återvinning av bomull oändliga möjligheter. Återvunnen textil är ett sätt att möta världens växande behov av textila basfibrer och i framtiden kommer man även att kunna göra fibrerna mer funktionella på ett miljövänligt sätt, som till exempel göra dem vattenavvisande.

I samband med återvinningen blir klänningen också ett närodlat plagg eftersom de nya fibrerna kommer från svensk skogsråvara/cellulosa. 

Klänningen är ett samarbete mellan flera svenska bolag och organisationer:

Klänningen kommer att visas upp under Almedalsveckan i Visby.

Arbetssökande med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har två år efter påbörjad arbetsmarknadsutbildning 8 procent kortare tid i arbetslöshet än en grupp av jämförbara arbetssökande. Flera andra indikatorer visar också att det går bättre för deltagargruppen: Fyra år efter påbörjad utbildning har deltagarna 31 procent högre årsarbetsinkomster och drygt 10 procentenheter högre sysselsättningsgrad än jämförelsegruppen. Deltagarna har också i mindre utsträckning försörjningsstöd.

– Vi ser framförallt effekterna på några års sikt, säger Johan Regnér. Efter ett år finns t.ex. ingen förkortning av tiden i arbetslöshet, men när effekten väl infinner sig verkar den vara ihållande. En tänkbar förklaring till att det dröjer något kan vara att deltagarna söker färre jobb när de går utbildningen.

Resultaten varierar över tid
Deltagarna deltog i arbetsmarknadsutbildning någon gång under åren 1999–2006. Det går i allmänhet bättre för dem som börjat utbildningen under 2003–2006 jämfört med dem som började tidigare.

– Ett något bättre arbetsmarknadsläge och minskat antal deltagare kan vara förklaringar till att det går bättre under den senare perioden, fortsätter Johan Regnér.

Data och metod
Rapportförfattaren använder ett rikt datamaterial med uppgifter om samtliga inskrivna vid Arbetsförmedlingen samt information om bl.a. inkomster, sjukersättning och sysselsättning. Deltagar- och jämförelsegrupp görs jämförbara utifrån mätbara egenskaper med hjälp av en matchningsansats. Vardera grupp består av närmare 6 000 personer och följs under fyra år.

Alla dessa marknader är den sjunde årsboken från Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. I 2014/2015 års bok uppmärksammar vi ett allt oftarediskuterat fenomen: marknaden.

Varje dag berättar medierna om konkurrensutsättningar och marknadsanpassningar. Men hur styrs, regleras och organiseras en marknad? Och vilka problem har följt av privatiseringarna och avregleringarna? Om detta skriver ett antal forskare inom allt från företagsekonomi till antropologi och istoria, i ett försök att göra marknaderna omkring oss lite lättare att förstå.

INNEHÅLL

NILS BRUNSSON Från organisation till marknad – tur och retur?

STAFFAN FURUSTEN Upphandling som nerköp

CATRIN ANDERSSON, MAGNUS ERLANDSSON & GÖRAN SUNDSTRÖM Marknadsstaten

KRISTOFFER STRANDQVIST Privata karteller i statens tjänst

NILS BRUNSSON, INGRID GUSTAFSSON & KRISTINA TAMM HALLSTRÖM Hur vet du att björnen inte är farlig?

MATS JUTTERSTRÖM Bimarknader – huvudmarknaders problemlösare?

LOTTA BJÖRKLUND LARSEN När svarta köp blir grå

SUSANNA ALEXIUS Världens mest reglerade avreglerade marknad?

OLGA YTTERMYR En marknad för utbildning

MARTA SZEBEHELY Vinstsyfte i äldreomsorgen

MARTIN GUSTAVSSON Små guldklimpar och stora pengar

SUSANNA ALEXIUS Spela lagom!

CHRISTINA GARSTEN & ADRIENNE SÖRBOM Högt spel i gränslandet mellan politik och marknad

BJÖRN FJÆSTAD & JENNY BJÖRKMAN Nja, säger svenska folket om privatiseringar – se även den uppmärksammade DN-artikeln från 7 juni.

JOHAN LASERNA Medborgarkonsumenten rapporterar


Sedan den 1 januari 2013 finns ett EU-direktiv som säger att suggor inom EU ska hållas i grupp under dräktigheten – ett led i arbetet för förbättrad djurvälfärd. Nu visar genomgångar utförda av EU-kommissionen att direktivet inte följs i flera medlemsstater med omfattande grisproduktion, och att majoriteten av suggorna i dessa länder istället hålls individuellt och oftast i små utrymmen.

I Sverige hålls suggorna lösa sedan 25 år tillbaka, vilket i praktiken inneburit att de hålls i grupp under dräktigheten. Nu har en grupp SLU-forskare sammanfattat de goda svenska erfarenheterna av en mer djurvänlig sugghållning i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Vet Scand.

– Vi har gått igenom den vetenskapliga litteraturen inom området, säger professor Ulf Magnusson, som har lett arbetet. Och det står klart att de grupphållningssystem som svenska forskare och grisuppfödare har utvecklat tillsammans under 25 års tid ligger i den internationella fronten beträffande kombinationen djurvälfärd och produktion.

Det framgångsrika utvecklingsarbetet har krävt betydande forskningsinsatser och ett stort engagemang från grisuppfödarna. En av de svåraste nötterna att knäcka har varit att hantera fortplantningen. För att grupphållningen ska kunna drivas rationellt måste suggorna i en grupp betäckas samtidigt så att de grisar samtidigt. Problemet har lösts med hjälp av nya skötselrutiner som bygger på kunskaper om grisarnas normala fortplantningsfysiologi. Framförallt har det lagts stor vikt vid rutinmässiga registreringar av suggornas brunstbeteende så att djurägaren har ordentlig kontroll på när suggan ska betäckas. Dessutom utnyttjas kunskaperna om de faktorer som påverkar detta beteende, t.ex. sugg-gruppens storlek och ålderssammansättning och exponering för en galt. Med dessa rutiner har mycket goda produktionsresultat uppnåtts.

– Antalet födda smågrisar per år i de svenska djurvänliga systemen är t.ex. helt jämförbart med antalet födda i de system inom EU där bristande biologi ersätts med hormonbehandlingar och där grisar föds upp i strid mot EU:s djurskyddsdirektiv, avslutar Ulf Magnusson.

Artikeln:
A 25 years experience of group-housed sows–reproduction in animal welfare-friendly systems. Stig Einarsson, Ylva Sjunnesson, Fredrik Hultén, Lena Eliasson-Selling, Anne-Marie Dalin, Nils Lundeheim & Ulf Magnusson. Acta Veterinaria Scandinavica 2014, 56:37. doi:10.1186/1751-0147-56-3

Geckoödlor och spindlar som verkar kunna sitta stilla i evigheter och promenera omkring upp och ner i taket har länge lockat forskare runt hela världen. Nya smarta fästanordningar är också på väg ut på marknaden som fäster på samma vis som geckoödlans fot. Men faktum är att förr eller senare kommer fästet att lossna oavsett hur liten kraften är som påverkar det.

Ett fenomen man kan ha stor praktisk nytta av, exempelvis vid tillverkningen av grafen, som bara består av ett lager atomer, och som behöver kunna lossas smidigt från underlaget.

Nils Karlssons studerade i sitt examensarbete vid Avdelningen för mekanik såväl mekaniken i geckoödlans ben som fotens vidhäftning mot underlaget. Ödlans fot har fem tår som alla har täta tvärgående lameller. Tittar man på lamellerna i svepelektronmikroskop visar det sig att de i sin tur består av mängder av små trådar som alla har en liten film i toppen som kan liknas vid en liten spatel. Tjockleken på spateln är cirka 10 nm och det är den som fäster mot underlaget.

– På nanoskalan råder lite andra förutsättningar. Molekylernas rörelser är försumbara i vår makroskopiska värld, men det är de inte i nanovärlden. Examensarbetet antydde att värmen och därmed molekylrörelsen har en effekt på spatelns vidhäftning. Vi ville gå vidare med analyser och räkna fram vad som verkligen händer, berättar Stefan Lindström.

De renodlade beräkningarna till att gälla en tunn film i kontakt med ett skrovligt underlag, se figuren. Filmen ligger alltså an bara mot topparna på den skrovliga ytan. De valde också att begränsa beräkningarna till den typ av svaga krafter som finns mellan alla atomer och molekyler som kallas van der Waals-krafter.

– De är visserligen små, men de finns alltid och vi vet att de är extremt avståndsberoende, säger Lars Johansson.

Det betyder exempelvis att kraften är betydligt starkare där filmen ligger mycket nära en topp än där filmen ligger ganska nära flera toppar. När filmen sedan lossnar gör den det punkt för punkt och att den gör det beror på att båda anläggningsytorna rör sig, de vibrerar. Det är små, små rörelser, men i något läge samverkar rörelsen så att ytorna faktiskt inte ligger an och då blir van det Waals-kraften så liten att filmen lossnar.

– Rent praktiskt kan man alltså lossa en tunn film från underlaget bara genom att vänta till rätta tillfället. Då behövs heller inte någon stor kraft. Den del av filmen som sitter kvar i underlaget vibrerar hela tiden och ju hårdare jag drar i den del som sitter fast, desto snabbare lossnar filmen. Men det beror dessutom på underlagets struktur och filmens styvhet hur lång tid det tar innan filmen lossnar, säger Stefan Lindström.

Även en liten kraft under lång tid gör att filmen, eller för den delen geckoödlans fot, lossnar. Till glädje för ödlan som kan kila iväg, men kanske värre för de smarta fästsystemen. Men rätt använd kan kunskapen också komma till stor industriell nytta.

Forskare vid Sahlgrenska akademin och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har i en studie behandlat 90 lindrigt till måttligt deprimerade patienter med kognitiv beteendeterapi via internet, och jämfört resultaten med patienter som fått sedvanlig behandling.

Studien, som genomförts på 16 vårdcentraler i Västra Götaland, visar att terapi via internet ger minst lika goda resultat.

– Internetbehandling mot depression fungerar lika bra som den vård som erbjuds idag. Det innebär att primärvåden redan idag kan införa nätbehandling som ytterligare ett fullvärdigt behandlingsalternativ, säger Marie Kivi, doktorand vid Göteborgs universitet.

I behandlingen får patienten tillgång till sju behandlingsmoduler på internet som de på egen hand, men med stöd av psykolog och/eller psykoterapeut på vårdcentralen, går igenom under 8-12 veckor. Parallellt arbetar patienten med skriftliga hemuppgifter.

– På så sätt får patienterna tillgång till en strukturerad och beprövad KBT-behandling som de kan genomföra hemma när det passar dem bäst, utan att de behöver åka till vårdcentralen.

Det sparar tid för den behandlande psykologen vid vårdcentralen, som då kan behandla fler patienter, säger Cecilia Björkelund, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Att införa Internetbehandling i primärvården skulle enligt forskarna kunna vara ett sätt att gå runt den brist på KBT-kunniga psykologer och psykoterapeuter som råder, och göra att fler patienter får tillgång till verksam psykologisk behandling för sin depression.

– Tidigare laboratoriestudier har antytt att internetbehandling kan vara en effektiv metod. Nu har vi visat att det verkligen fungerar ute i vården, säger Marie Kivi.

FAKTA
Artikeln Internet-Based Therapy for Mild to Moderate Depression in Swedish Primary Care: Short Term Results from the PRIM-NET Randomized Controlled Trial publiceras i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy den 9 juni 2014

OM DEPRESSION I SVERIGE
Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering drabbas 11 procent av alla män och 20 procent av alla kvinnor i Sverige någon gång av en svårare depression. Det innebär att vid en given tidpunkt uppfyller mellan 4 och 10 procent av Sveriges vuxna befolkningen kriterierna för egentlig depression.

Det råder enighet om att klassmobilisering och klasspolitik haft stor betydelse för välfärdsystemens framkomst och utveckling ur ett historiskt perspektiv. Det är dock mer oklart hur klass spelar roll i dagens samhälle. I sin avhandling visar Arvid Lindh att motsättningar mellan samhällsklasser tar sig olika uttryck i olika länder.

I vilken utstäckning allmänheten upplever samhället som präglat av sociala spänningar mellan mer och mindre privilegierade grupper – exempelvis mellan fattiga och rika, mellan chefer och anställda, samt mellan medelklass och arbetarklass – beror på graden av ekonomisk ojämlikhet i landet. Mer ekonomisk ojämlikhet är förknippat med starkare sociala konflikter. Exempelvis upplevs mer sociala konflikter i USA än i Sverige. 

– Välfärdsystemen påverkar förekomsten av klassrelaterad social konflikt genom dess kapacitet till ekonomisk omfördelning. Länder med större välfärdsstater har mindre ekonomisk ojämlikhet och därmed också mindre sociala spänningar, menar Arvid Lindh.

Detta innebär dock inte att klassmotsättningar upplösts eller saknar betydelse i mer jämlika länder som Sverige. I dessa länder är nämligen skillnaderna mellan samhällsklasserna i åsikter om välfärdspolitik starkare än vad som är fallet i länder med mer begränsade offentliga välfärdsystem såsom USA.  

– Förekomsten av klassbundna politiska skiljelinjer bör delvis förstås ur ett historiskt perspektiv. Svensk välfärdspolitik och samhällsdebatt har traditionellt sätt formerats efter klasslinjer, något som inte varit fallet i exempelvis USA.

Sammantaget visar studien att länder med mindre välfärdsstater främst präglas av sociala konflikter medan de politiska klassmotsättningarna är dominerande i länder med större välfärdstater. 

– Resultaten ger stöd åt forskning som hävdar att en omfattande och klassrelevant välfärdspolitik i förlängningen kan inverka positivt på den sociala sammanhållningen genom att klassmotsättningar koncentreras till den politiska sfären, säger Arvid Lindh.

Tillit och attityder till marknad och välfärdsstat
Studien är en del av en sammanläggningsavhandling som undersöker allmänhetens tillit och attityder till marknad och välfärdsstat. Avhandlingen skiljer sig från tidigare attitydforskning som enbart fokuserat på allmänhetens stöd för statligt organiserad välfärd. Sammantaget pekar resultaten på att det finns systematiska skillnader mellan samhällsklasser och länder i synen på marknad, liksom på välfärdspolitiken som ett verktyg för att reglera marknadens roll i samhället.

FAKTA
Studien baseras på enkätdata från International Social Survey Programme (www.issp.org).

Hela eller delar av avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88490

Om disputationen
Torsdagen den 5:e juni försvarade Arvid Lindh, institutionen för sociologi, Umeå universitet sin avhandling med den engelska titeln: Attitudes towards the Market and the Welfare State. Incorporating attitudes towards the market into welfare state research. Fakultetsopponent: Professor Staffan Kumlin, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

I studien, genomförd av Niklas Bolin, Gustav Lidén och Jon Nyhlén, universitetslektorer i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, visas att flyktingmottagandet generellt sett är lägre i de kommuner där Sverigedemokraterna intar en vågmästarposition mellan de två etablerade politiska blocken.

Studien tar hänsyn till en rad faktorer som kan antas påverka nivån av flyktingmottande. Men även med hänsyn taget till sådant som arbetslöshetsnivåer, tillgång till bostäder inom allmännyttan, nivån av invandring samt de etablerade partiernas inställning till flyktingmottagande, kvarstår sambandet.

Resultaten visar vidare att även om nivån av flyktingmottagande generellt sett är lägre i moderatledda kommuner jämfört med Socialdemokratiskt ledda kommuner är inte Sverigedemokraternas inflytande beroende av om det finns ett vänster- eller högerstyre i kommunen.

Studiens resultat är intressanta då det går att konstatera att på nationell nivå har ett blocköverskridande samarbete mellan regeringen och Miljöpartiet gjort att migrationspolitiken liberaliserats. Denna överenskommelse är bl.a. ett resultat av att dessa partier uttryckligen velat stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande. Denna studie pekar alltså på att den lokala nivån i det här avseendet kan skilja sig åt från den nationella nivån.

Resultaten från den publicerade studien kommer att tas vidare i flera steg. Nästa steg är att undersöka på vilket sätt som Sverigedemokraternas inflytande uppstår. Det vill säga, hur det kommer sig att de etablerade partierna väljer att besluta om lägre nivåer av flyktingmottagande när Sverigedemokraterna innehar en vågmästarposition.

Länk till studien: Do Anti-immigration Parties Matter? The Case of the Sweden Democrats and Local Refugee Policy.

Transportøkonomisk institutt och VTI har i dagarna publicerat en rapport om kommuners parkeringsnormer. I studien har forskarna intervjuat kommunanställda och gått igenom dokumentation från sex norska och fem svenska kommuner för att belysa hur frågor om nya parkeringsplatser behandlas i stadsplaneringen.

– Resultaten visar att det finns stora likheter i hur parkeringsnormerna är uppbyggda i olika kommuner, säger Åsa Aretun, forskare på VTI.

När det gäller utbyggnad av parkeringar, speciellt inom stadskärnan, har kommunerna blivit allt mer restriktiva de senaste åren. Förr handlade det mest om att möta efterfrågan. Idag ses parkeringsnormerna mer som medel för att nå målsättningar inom transport- och miljöpolitiken och kommunerna tar allt mer hänsyn till kostnader, miljöaspekter och tillgänglighet för resande utan bil.

Två litteraturstudier visar att det finns liten kunskap om sambandet mellan parkering och hushållens bilinnehav, bilanvändning och ekonomi. Forskarna konstaterar därför att det finns grund till att skaffa mer kunskap, vilket kommer att göras i etapp två av projektet. Intervjuer kommer att göras med invånare i utvalda bostadsområden i Sverige och Norge, för att få en större förståelse för hur parkering kan påverka den enskilda människan och hushållen.

Kommunerna som ingår i studien är Oslo, Trondheim, Stavanger, Drammen, Asker, Hamar, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Linköping och Lerum.

Rapport: Parkeringsnormer i utvalgte norske og svenske byer

I Sydostasien exponeras cirka 500 miljoner människor dagligen för arsenik, antingen genom att dricka förorenat vatten eller genom att äta grödor odlade på arsenikförgiftad odlingsmark.  Även i andra delar av världen, inklusive Sverige, har arsenik i marken blivit ett problem som skapar mycket oro. Långvarig exponering av arsenik kan leda till olika hudsjukdomar, olika former av cancer, diabetes, fertilitetsstörningar och försämrad leverfunktion.

– Det som är revolutionerande i vår forskning är att vi har tagit fram en planta som lagrar arsenik i sina rötter, vilket gör att de ätbara delarna av plantan är helt ofarliga för människan och blir fullt dugliga livsmedel till människor i utsatta delar av världen, säger Noor Nahar, doktorand i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde.

Det huvudsakliga målet för forskningen som bedrivs vid Högskolan i Skövde är alltså att eliminera eller minska arsenikansamling i livsmedel och i vår miljö. På vissa delar av jorden är marken idag så förgiftad att den måste renas. De giftiga rötterna som blir över sorterar man sedan bort och den arsenik som finns i dem går vidare till industrin, så att det uppstår ett renande kretslopp med hållbarhetsfokus.

– Man kan jämföra våra genombrott i den här forskningen med det ”gyllene riset” som utvecklades under 1990-talet som ett biståndsprojekt för att hjälpa barn i Asien och Afrika. Det var ett ris där man bland annat tillsatte betakaroten och järn till riset för att råda bot på den A-vitaminbrist med blindhet som följd som drabbade många barn i utsatta fattiga områden, säger Abul Mandal, professor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde.

FAKTA
Noor Nahar, som just doktorerat i molekylärbiologi har utfört sin forskning på en tobaksplanta med lyckat resultat. Nästa steg är nu att ta forskningen vidare till odlingsgrödor av socioekonomisk betydelse, som till exempel ris och vete. Forskningen vid Högskolan i Skövde är finansierad av FORMAS och SIDA. Livsmedel som är fria från arsenik eller har ett väsentligt reducerat arsenikinnehåll skulle kunna skydda miljontals människor runtom i världen från matbaserad arsenikförgiftning och dess dödliga konsekvenser.

Forskarna har kommit fram till att den ryolitiska magmatismen ofta är en tidig övergångsfas, som en vulkanisk barnsjukdom.

År 1845 hade vulkanen Hekla på Island ett stort utbrott som väckte uppmärksamhet i hela Europa. Den tyske kemisten Robert Wilhelm Bunsen, idag mest känd som uppfinnaren av bunsenbrännaren, åkte med en expedition till Island för att studera Hekla efter utbrottet, där han gjorde en viktig upptäckt som geologer fortfarande brottas med, 160 år senare.

Bunsen upptäckte att Hekla hade haft utbrott med två vitt skilda typer av magma, nämligen mörk basalt och ljus ryolit som är varandras kemiska motsatser och därför inte borde kunna existera tillsammans. Bunsen kallade fenomenet ”bimodal magmatism”, och sedan dess har bimodala vulkaner upptäckts över hela världen. Bimodal magmatism är viktig att förstå, eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott.

För 60 miljoner år sedan öppnades nordatlanten, då de amerikanska och europeiska kontinenterna sakta började driva isär. Denna process förstärktes av en ökad produktion av smält magma från manteln, en så kallad mantelplym. Mantelplymen tillsammans med atlantens öppning orsakade massiv vulkanism på dagens Grönland och Brittiska öarna, och pågår än idag på Island. Den vanligaste typen av utbrott var lavaflöden ur sprickvulkaner, men även flera större centralvulkaner bildades. En gemensam nämnare för dessa centralvulkaner är att de ofta var bimodala, vilket betyder att de producerade stora mängder mörk basalt tillsammans med ljus ryolit. En av dessa vulkaner finns i Carlingford, Irland.

Den heta basaltiska magman (>1200 ºC) som kommer från manteln var tvungen att ta sig igenom den 30 km tjocka kontinentala jordskorpan under Carlingford innan den kunde ta sig ut i vulkanutbrott på ytan. På vägen upp smälter basalten upp delar av jordskorpan.

– Som tur är har bergarter från skorpan och bergarter från manteln distinkt olika kemiska signaturer, ungefär som geologisk DNA. Genom att använda moderna isotopanalyser på de vulkaniska bergarterna kan vi nu visa att den heta basalten smälte upp delar av bergarterna i jordskorpan, och införlivade dem i magman, vilket i sin tur förändrade magmans sammansättning från basalt till ryolit, förklarar Fiona Meade, gästforskare vid Uppsala universitet och artikelns förstaförfattare.

Forskargruppen kan också visa att den uppsmältning av jordskorpan som ledde till ryolitiska utbrott var mycket vanligare i den tidigare delen av vulkanens liv. Den första pulsen av basaltisk magma smälte delar av jordskorpan, och kvar blev de mer svårsmälta delarna. Den explosiva ryolitiska magmatismen är alltså en tidig övergångsfas, som kan liknas med en barnsjukdom. När vulkanen gått igenom den ryolitiska fasen i sitt tidiga liv så utarmas jordskorpan på lättsmälta mineral och blir ”immun” mot magma.

– Vår forskning visar att smältor från jordskorpan till stor del ligger bakom bildningen av ryoliter och graniter på kontinenterna. Så fort jordskorpan utarmas på lättsmält material återgår vulkanerna till att producera basalt – vilket ger oss bimodala system. Ryolitisk magma är den farligaste typen av magma som leder till explosiva och oförutsägbara vulkanutbrott. Även om Carlingford inte varit aktiv de senaste 60 miljoner åren så kan den ge oss ovärderlig inside-information om hur dagens aktiva vulkaner fungerar, säger Valentin Troll, professor i berggrundsgeologi vid Uppsala universitet, som leder forskargruppen.

Arbetet med forskningsprojektet inleddes Valentin Troll och Fiona Meade vid Trinity College, Dublin (Irland), och slutfördes vid Uppsala universitet. Till sin hjälp har de haft en grupp internationella forskare baserade i Storbritannien, Italien och Nederländerna. Projektet finansierades av Science Foundation Ireland (SFI), Irish Research Council for Science Engineering  and Technology (IRCSET) och TEKNAT vid Uppsala universitet.

FAKTA
Den vetenskapliga artikeln har publicerats i Nature Communications.Meade, F.C., Troll, V.R., Ellam, R.M., Freda, C., Font, L., Donaldson, C.H., Klonowska, I. (2014) Bimodal magmatism produced by progressively inhibited crustal assimilation. Nature Communications, doi:10.1038/ncomms5199

Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kommuners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete. 

Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stadsmiljöer.

– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollektivtrafik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.

Snöröjning är ett annat exempel där det i en kommun blev väldigt tydligt att manliga normer styrde prioriteringarna. De större vägarna, de som leder till manligt dominerade arbetsplatser, plogades först. Gång- och cykelvägar kom i andra hand, trots att den typen av trafikanter råkar ut för fler olyckor i vinterväder. Genom att få upp ögonen för detta och prioritera om kunde man troligen spara både individuellt lidande och pengar åt samhället. 

Christian betonar att det inte handlar om att plötsligt slå om och prioritera kvinnors behov, utan om att synliggöra och bli medveten om vilka normer det är som styr. Det finns en risk att cementera skillnader mellan män och kvinnor, och därför pratar man i stället om feminina och maskulina värden, det vill säga vad samhället associerar till maskulint och feminint. Det är alltså inte primärt könsskillnader som är intressanta att belysa utan de normer som historiskt har skapat könskillnader. Med andra ord kan både kvinnor och män anamma ett traditionellt maskulint beteende.

– Att gå vetenskapligt tillväga, att mäta och räkna, anses vara maskulina värden medan sådant som har med kommunikation, social logik, konsensusfrågor och att driva medborgardialoger associeras till feminina värden. Jag har vidareutvecklat ett ramverk  för utvärdering för att kunna se om en planeringsprocess är mer maskulin eller feminin. Man bör såklart sträva efter balans, säger Christian Dymén.

Christian har nämligen sett att kommuner som är starka på klimatarbete generellt sett är mer medvetna om genusfrågor.

– Generellt sett är kvinnor mer oroade över klimatförändringar och mer villiga att göra förändringar för att minska miljöpåverkan, och detta beror delvis på att kvinnor traditionellt haft ansvar för vård och omsorg av anhöriga.  Problemen är ofta väldigt komplexa och det är många som vill göra sin röst hörd. Att ge mer utrymme för kommunikation, dialog och medverkan från medborgare, alltså feminina värden, i det kommunala klimatarbetet kan leda till att man hittar lösningar som man annars inte hade gjort. För att få djupare kunskap om hur kvinnligt och manligt i maktens korridorer påverkar agendan och samhällsplaneringen behövs mer forskning, säger Christian Dymén.

FAKTA
Christian Dymén har nyligen disputerat på KTH med sin avhandling ”Engendering Spatial Planning – A Gender Perspective on Municipal Climate Change Response”. Idag forskar han om hållbar urban och regional utveckling på forskningsinstitutet Nordregio.