Nyhet Arkiv - Sida 633 av 1661

Anna Hedlunds mål med forskningen har varit att försöka förstå våldet från förövarnas perspektiv. Avhandlingen handlar dock inte om våldet i sig, utan vad som ligger bakom det, om politik, religion och historieskrivning. Anna Hedlund vill titta på rörelsen ur en samhällelig vinkel och vad som skapar strukturer. Bilden ger en förståelse inifrån för hur rörelsen fungerar och varför den fortfarande existerar.

Totalt vistades Anna Hedlund 15 månader i Kongo, varav ungefär tre månader i rebellägret.

– Rebellerna behandlade mig bra hela tiden, de var artiga och trevliga. Samtidigt var det tydligt att de ville förmedla sin propaganda och ideologin var ständigt närvarande, och det kunde ibland vara svårt att förhålla sig till detta.

Hutuerna har skrivit om historien om vad som hände i Rwanda, kanske för att hantera vad de har gjort och förklara för sig själva varför de lever i läger under svåra villkor. Religion är ett sätt för dem att hantera en ostadig värld, där de lever omringade av fiendegrupper och där kvinnor våldtas och barnen tvingas bli soldater.

– Hutuerna har verkligen begått många oerhört hemska handlingar. Samtidigt är bilden mer komplex än så. De har hamnat i en komplicerad politisk situation, där de inte kan få flyktingstatus och där de inte är välkomna i vare sig Rwanda eller Kongo. De lever i ett gränsland utan rättigheter. De är fast, och barnen växer upp i detta. Det här är människor som faller utanför alla regler och normer, säger Anna Hedlund.

Milisen förnekar inte våldet, men legitimerar det med att de bara försvarar sig eller försöker skaffa mat och medicin till den egna befolkningen.

– Situationen i Kongo är väldigt svår, och våldet har normaliserats, säger Anna Hedlund.

I den enhet som Anna Hedlund följde med var det aldrig några soldater som använde droger eller alkohol. Däremot var hela samhället präglat av militär disciplin och kontroll. Samtidigt som männen i perioder är ute och krigar och begår övergrepp mot lokalbefolkningen lever barn och kvinnor kvar i lägret, isolerade och med ytterst små möjligheter att förändra sin livssituation. Barnen som växer upp i byn fostras in i en extrem politisk ideologi och får en svart-vit bild av världen, där de som styr Rwanda utmålas som de onda.

– Barn runt fem år har en mycket tydlig fiendebild och vet varför de är där de är, berättar Anna Hedlund.

FAKTA
Bakgrund: Nu är det precis 20 år sedan folkmordet ägde rum, och fortfarande har hutumilisen FDLR kvar sin extremistiska politiska ideologi som går ut på att de är de som rättmätigt ska styra Rwanda.

Efter folkmordet i Rwanda 1993-1994 flydde hutumilisen till östra Kongo där de har sin bas. Målet är fortfarande att återta makten, men de är också en av flera rebellgrupper som slåss i Kongo. De är en av cirka 20 grupper i Kongo som är inblandade i olika konflikter. Konflikten i Kongo är ett av de ”värsta” krigen, med mer eller mindre systematiska övergrepp som våldtäkter och mord och också med barnsoldater som flitigt förekommande i striderna.

I sin avhandling har Anna Hedlund levt med rebellerna och deras familjer för att försöka se bakom den stereotypa bilden av onda massmördare.

Robert Gustafsson, doktorand i biokemi vid Stockholms universitet, och Markel Martinez, utbytesstudent från Spanien som skriver sin kandidatuppsats i bioteknik vid Stockholms universitet, ingår i forskarlaget från fem svenska universitet som har hittat det helt nya sättet att behandla cancer. Konceptet har presenterats i den ansedda tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym, MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler är beroende av för sin överlevnad.

– I den nyss utkomna artikeln i Nature har vi tittat på hur olika läkemedelskandidater binder in till ett speciellt protein. På detta sätt kan vi få information om hur man kan utveckla dessa läkemedel så att de kan bli bättre anpassade för att binda in till ett visst protein och den sjukdomen som proteinet representerar, säger Robert.

Proteinet Robert och Markel gör experiment på vid strålrör I911-MX behövs för cancercellens tillväxt. Proteinet tar hand om restprodukter i cancercellerna som bildas av cellens ämnesomsättning. I cancerceller bildas mycket fler restprodukter eftersom de har en ökad metabolism och celldelningstakt. Restprodukterna, som är reaktiva syreföreningar, kan skada byggstenarna till DNA och orsakar i förlängningen programmerad celldöd.

– Om vi slår ut proteinet så att det inte kan göra sin verkan så dör cancercellerna för att det bildas för mycket restprodukter vilket förstör cancercellernas DNA. Det intressanta är att det bara är cancercellerna som dör för kroppens friska celler har andra sätt att ta hand om de skadade DNA-byggstenarna, säger Robert.

Detta gör läkemedlet oerhört kraftfullt. Läkemedlet är fortfarande i teststadiet, man testar på möss och uttagna cancertumörceller från människor just nu. Man gör kontroller så att läkemedlet uppför sig på rätt sätt och träffar just det proteinet som det ska rikta in sig på. Det sker en kontinuerlig utveckling av läkemedelskandidaterna och Robert och Markels team hoppas påbörja kliniska studier inom 1-1,5 års tid.

– För att få den atomära upplösningen som krävs för att se hur läkemedlet binder in till proteinet behöver vi synkrotronljus. Synkrotronljuset är ett väldigt starkt röntgenljus och med det kan vi se saker med väldigt små avstånd, t.ex. avstånden mellan atomerna i ett protein, säger Robert.

Robert och Markel tillhör docent Pål Stenmarks grupp vid Stockholms universitet. Gruppen är ansvarig för arbetet med att i atomär upplösning kunna visa hur de olika läkemedelskandidaterna binder in till proteinet genom användning av röntgenkristallografi. Utan den information om proteinets uppbyggnad som de får genom experiment vid MAX IV-laboratoriet skulle det inte vara möjligt att utveckla läkemedlet som gör det möjligt att behandla cancer på ett helt nytt sätt.

FAKTA
MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning med Lunds universitet som värduniversitet. MAX IV-laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och kvalitet. Nästan 1000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt.

I avhandlingen undersöktes om alla som är allergiska mot formaldehyd verkligen upptäcks med allergimottagningarnas testrutiner. Det visade sig att man genom att allergitesta med en högre koncentration av formaldehyd kan upptäcka fler personer som riskerar att få besvär. Det har lett till att EU nyligen ändrat sina rekommendationer för allergitest i enlighet med forskningsresultaten.

– Problem med eksem och hudbesvär ökar. Tack vare ändringen kommer troligen fler fall kunna härledas till formaldehyd, säger Inese Hauksson, doktorand vid Lunds universitet, och hudläkare på Skånes universitetssjukhus.

Formaldehyd är ett av de vanligaste konserveringsmedlen i olika hygienprodukter som till exempel tvål, schampo, deodoranter och hudkrämer. I en del fall kan det också ingå medicinska produkter som till exempel kortisonsalvor och mjukgörande krämer. Det kan vara svårt att på egen hand misstänka att formaldehyd är orsaken till allergi eftersom det finns i så många olika produkter. För den som har eksem eller hudirritation är det därför viktigt att söka hjälp hos sin läkare för att utreda eventuell allergi, menar Inese Hauksson.

Ämnet är tillåtet i endast mindre mängder och ska innehållsdeklarereras redan vid låga halter eller om det ingår som en del i något annat konserveringsmedel i produkten.

– På många produkter fanns brister i innehållsförteckningen, och störst var de på hudkrämer och andra preparat som inte sköljs eller tvättas bort direkt efter applicering. I denna kategori hade fler än hälften av artiklarna med formaldehyd felaktigheter i innehållsdeklarationen, säger Inese Hauksson.

I undersökningen fick 40 patienter ta med sina hudvårdsprodukter hemifrån till Skånes universitetssjukhus för analys, och det blev sammanlagt närmare 1 000 produkter med eller utan formaldehyd. Enligt Inese Hauksson kan det finnas flera förklaringar till bristerna. En är att formaldehyd följer med i råvarorna som tillverkarna av hudvårdsprodukter använder.

Att en korrekt innehållsdeklaration är viktig understryks av fler rön i avhandlingen. Forskningen visar att även om nivåerna av formaldehyd är långt under tillåtna gränsvärden kan det försämra eksemen hos redan formaldehydallergiska personer. Inese Hauksson tror dock inte att ett totalförbud mot formaldehyd är rätt väg att gå, trots att det finns flera olika typer av konserveringsmedel som kan användas i hudvårdsprodukter:

– Konserveringsmedel behövs för att produkterna ska få en rimlig hållbarhet. Nästan alla konserveringsmedel är biologiskt aktiva vilket innebär att det finns risk för allergiska reaktioner. Men en korrekt innehållsförteckning är däremot till stor hjälp, särskilt för dem med besvär.

FAKTA
Inese Hauksson försvarade sin avhandling Contact allergy to formaldehyde – diagnosis and clinical relevance, den 28 maj vid Lunds universitet.

Länk till avhandlingen:http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=4436848

Konservering av hudprodukter och formaldehyd
Nästan alla schampon, duschkrämer och andra hudprodukter är vattenbaserade och måste därför konserveras för att de inte ska förstöras av mikroorganismer. Konserveringsmedel är näst efter parfym den vanligaste orsaken till kontaktallergiska besvär framkallade av hudprodukter. Formaldehyd återfinns uppskattningvis i ungefär 20 procent av hudprodukterna på marknaden och är jämte så kallade parabener ett av de vanligaste konserveringsmedlen i denna varugrupp.

Problematiken med resistenta bakterier växer snabbt. Årligen beräknas 25 000 människor dö i EU som följd av antibiotikaresistens. Sverige är ännu relativt förskonat, men även här drabbas människor av att antibiotika inte biter på de infektioner de har. Hösten 2009 dog tre spädbarn vid ett utbrott av resistenta bakterier på en neonatalavdelning. För att kunna bromsa utvecklingen krävs en rad åtgärder från många aktörer, alltifrån läkemedelsbolag och beslutsfattare till enskilda läkare och patienter.

Men vilken information har allmänheten att grunda sina beslut på? För att ta reda på det undersökte Gustav Bohlin och Gunnar Höst tre års rapportering i de sju största svenska dagstidningarna.

– Det är oftast genom media som människor får tillgång till vetenskaplig kunskap, konstaterar Gustav Bohlin, som är doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid ITN, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.

Överförskrivning av antibiotika är, enligt media, den främsta orsaken till utveckling och spridning av resistenta bakterier, visar studien. På andra plats kommer bristande hygien på sjukhusen. Den ökande turismen och djurhållningen utpekas också som viktiga orsaker. De viktigaste åtgärderna blir följaktligen att minska förskrivningen av antibiotika och att förbättra hygienen på sjukhusen.

Ansvaret för att bromsa resistensutvecklingen ligger till största delen på samhällsaktörer, enligt dagstidningarna. Enskilda människor har ett betydligt mindre ansvar. Av totalt 298 åtgärder för att minska riskerna, som nämndes i de undersökta artiklarna, var 244 av samhällelig karaktär och bara 54 var individuella åtgärder.

För enskilda individer är det viktigt med förändrade förväntningar, dvs. att inte i alla lägen begära antibiotika av sin läkare, är budskapet i de undersökta tidningarna. Handhygien är en annan viktig åtgärd.

För att förstå vikten av olika åtgärder kan människor behöva bättre bakgrundskunskaper, konstaterar Gustav Bohlin.

– Tidigare studier har visat att många inte vet att antibiotika inte hjälper mot virus. Det finns också en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier.

I de undersökta tidningarna tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. Och en enda artikel, av de 221 som undersökts, tar upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.

En förklaring till tidningarnas starka fokus på vad samhället kan och bör göra är den journalistiska rollen som vakthund, tror Gustav Bohlin. Det ligger i journalistikens natur att rikta sökarljuset mot samhällets ansvariga, hellre än mot enskilda individer. Därför övervärderas möjligen vad samhället kan göra i förhållande till enskildas ansvar för att hejda resistensutvecklingen.

FAKTA
Artikeln, med titeln Is it my responsibility or theirs? Risk communication about antibiotic resistance in the Swedish daily press, har publicerats i Journal of Science Communication.

Ett vanligt linne med integrerade sensorer kan i framtiden mäta andningen och på så sätt minska antalet sjukhusbesök. Li Guo, doktorand vid Textilhögskolan och Smart Textiles, är nära lösningen.

– Vi är inte där än, men jag är på god väg, säger Li Guo som inom ramen för avhandlingen “Textile-Based Sensors and Smart Clothing System for Respiratory Monitoring” tagit fram ett klädesplagg som kan känna av hur mage och bröstkorg expanderar när man andas.

Andningssvårigheter är vanligare än vad man tror och för personer med exempelvis sömnapné eller stressrelaterade problem kan Li Guos uppfinning bli till stor hjälp. I stället för tidskrävande sjukhusbesök kan patienten mäta sin andning i hemmet – genom att ta på sig ett linne.

– Det ligger komplicerad forskning bakom men metoden är enkel att använda. Det töjbara materialet formar sig efter kroppen och sänder signaler till en elektronisk enhet som i sin tur gör det möjligt för vårdpersonal att ställa diagnoser och sätta in behandling.

Prototyper har tagits fram och testas med positiva resultat.

Vad är nästa steg?

– Nu ansöker jag om medel för att kunna fortsätta med min forskning. Målet är att en signal ska skickas direkt till sjukhuset om andningsproblem uppstår och därigenom rädda liv.

Text: Rebecca Lindholm

Vad är motorn bakom biodiversitet? För ett och ett halvt århundrade sedan upptäckte Charles Darwin att arter förändras genom evolution. Idag vet vi att alla egenskaper som definierar en organism finns inprogrammerat i dess genom. Men det är fortfarande inte känt hur nya arter uppstår från enskilda genetiska förändringar.

För att undersöka denna fråga använde forskarna sig av ett evolutionärt modellsystem från fågelvärlden – kråkor från släktet Corvus. Centralt i detta system är den oberoende förekomsten av fläckig fjäderdräkt i flera arter hos släktet som står i konstrast till den dominerande helsvarta fjäderdräkten hos de flesta kråkor och korpar. Det faktum att olika individer som avviker i färg vanligtvis tenderar att välja partners som ser likadana ut har potential att fungera som en reproduktiv barriär och främja ’speciation by perception’ (artbildning via perception). Men hur kan en sådan barriär programmeras in i genomet?

Forskarna fokuserade på den tidiga änden av det evolutionära spektret hos släktet och undersökte den hur den genetiska arkitekturen skilde sig mellan svartkråkan (Corvus [corone] corone) och gråkråkan (C. [c.] cornix). Där de svarta och grå kråkorna möts i centrala Europa blandar arterna fortfarande gener med varandra, vilket har resulterat i en smal hybridzon (15-150) som bortsett från små förändringar har sett likadan ut under åtminstone hundra år. Sådana hybridzoner är naturliga evolutionära experiment som lämpar sig för att studera tidiga processer av ofullständig artbildning.

För att karaktärisera den genetiska arkitekturen hos denna hybridzon och vaska fram de avgörande skillnaderna mellan svartkråka och gråkråka var forskarna tvungna att använda en mängd olika angreppsätt: de genereade en fullständig genomsekvens av gråkråkan, genomförde populationsgenetiska analyser av hela genomet hos många individer, födde upp unga kråkor för att mäta genuttrycket under kontrollerade villkor och karaktäriserade funktionellt växande fjädersäckar med särskilt fokus på melanocyterna, cellerna som producerar färg.

I forskarnas screening av mer än en miljard baspar hos kråkans genom hos ett stort antal individer av både svartkråka och gråkråka fann de knappt någon skillnad. Endast 82 baspar skilde sig entydigt och 81 av dem var koncentrerade i en liten genomregion som kodar för gener som är inblandade i färgbestämning och visuell perception. Liksom en ö verkade denna region hos genomet stå emot genflöden som i övrigt verkade påverka hela genomet. Följdriktigt med hypotesen om isolering längs fjäderdräktmönstren såg forskargruppen att genuttrycket nästan bara skilde sig i växande fjädersäckar vid den tidpunkt då färgen fördelas ut i fjädrarna. Gener som var inblandade i färgsättningen uttrycktes i lägre nivåer hos de grå kråkorna, vilket gjorde att de producerade grå istället för svarta fjädrar.

– Sammantaget tyder dessa resultat på den spännande möjligheten att en egenskap som är viktig för partnerval, som färg, kan vara genetiskt kopplad till hur den uppfattas. En sådan mekanism skulle kunna vara en gemensam evolutionär utvecklingsväg hos visuellt orienterade arter som gynnar separationen av populationer till nya arter, säger Jochen Wolf, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, som lett studien.

FAKTA
Poelstra JW, Vijay N, Bossu C, Lantz H, Ryll B, Müller I, Baglione V, Unneberg P, Wikelski M, Grabherr MG, Wolf JBW (2014) The genomic landscape underlying phenotypic integrity in the face of gene flow in crows. Science

Nästan 20 procent av svenska gynekologipatienter har någon gång upplevt att de blivit kränkta i vården. Det kan handla om allt från nedlåtande ordval till att en undersökning som gör ont inte avbryts trots att patienten ber om det.

– Personalen har inte alltid förmåga att hantera situationer som upplevs som kränkande av patienten och förstår inte kränkningar utifrån patientens perspektiv. Etiska koder för vårdpersonal ger inte vägledning för att kunna agera i sådana situationer, säger Anke Zbikowski, som nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hur kränkningar i vården kan motverkas.

Hon har undersökt om personal med hjälp av Forumspel, som är ett dramapedagogiskt rollspel, kan lära sig att känna igen kränkande situationer och våga agera.

– Forumspel används i utbildning av studenter och vi ville pröva metoden även bland yrkesverksamma, säger Anke Zbikowski, som är gynekolog.

Det visade sig att sjukvårdspersonal som har deltagit i workshopar med Forumspel blev bättre rustade att se situationer ur patientens perspektiv och kunna ingripa vid en kränkning. Den personal på en kvinnoklinik som också deltog i workshopar med Forumspel blev bättre på att hantera situationer som kan upplevas kränkande för patienten.

– Praktisk etisk träning är ett viktigt inslag i personalens vidareutbildning och där borde Forumspel kunna ingå, säger Anke Zbikowski.

Hon har även gått igenom läkarnas svenska etiska kod och de internationella koder som gäller för gynekologer, sjuksköterskor och barnmorskor.

– I regel utgår de etiska koderna från personalens perspektiv och berör inte hur den som bevittnar andras övertramp ska agera. De tar inte heller hänsyn till att vårdpersonalen agerar i grupp och ingår i ett system med maktfördelning mellan olika personalgrupper.

FAKTA
Avhandlingen heter Counteracting Abuse in Health Care from a Staff Perspective. Ethical Aspects and Practical Implications.

Det är väl känt att fetma ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och en del cancerformer. Flera studier visar att fettväven hos överviktiga är mer inflammerad än hos normalviktiga, vilket fött teorin att låggradig, kronisk inflammation i fettväven bidrar till fetmarelaterade sjukdomar.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i en studie på möss för första gången testat detta påstådda orsakssamband – och resultaten överraskar.

– Vi har i tre olika studier blockerat de inflammatoriska signalvägarna specifikt i fettväven. Försöken visar att detta ökar risken för sjukdom hos möss. Alltså måste vi dra slutsatsen att fettväven behöver ett fungerade inflammatoriskt svar för att få en normal tillväxt, säger forskaren Ingrid Wernstedt Asterholm som lett studien:

– Fettväven är under ständig ombyggnad, ungefär som ett sår som läker. När vi blockerar inflammationen i fettväven sker inte ombyggnaden lika effektivt, dessutom blir fettväven sämre på att lagra energi. Istället hamnar överskottsenergin på fel plats i kroppen, vilket startar skadliga processer som kan leda till bland annat insulinresistens och kronisk inflammation.

De möss i studien vars fettvävsinflammation minskades fick ett ökat skydd mot bukfetma, men blev samtidigt sjukare än kontrollmössen. Det leder Ingrid Wernstedt Asterholm till teorin att bukfetma kanske är en effekt av inflammation i kroppen, snarare än orsaken till den.

– Problemet med inflammation i fettväven i samband med fetma tycks alltså inte handla om ”för mycket” utan snarare ”för lite” inflammation, eller felaktigt reglerad inflammation, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.

Studien visar också att möss med litet tarmbukfett hade större läckage av bakteriegifter från tarmen, vilket ökade mössens benägenhet att bli sjuka.

– Vår slutsats är att tarmfettväv är viktigt för att upprätthålla en effektiv tarmbarriär och hälsosam symbios med bakterierna i tarmen, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.

Resultaten öppnar nya tankar om behandling och förebyggande insatser kring fetmarelaterad sjuklighet, där man enligt Ingrid Wernstedt Asterholm borde försöka satsa på att förbättra kroppen immunförsvar istället för att trycka ner inflammation.

Artikeln Adipocyte Inflammation is Essential for Healthy Adipose Tissue Expansion and Remodeling publiceras i ansedda tidskriften Cell Metabolism den 1 juli. Studierna har genomförts i Philipp Scherers lab vid UT Southwestern Medical Center i Dallas.

Länk till artikel

I dagens vård har samtalets plats nästan försvunnit och många äldre patienter känner sig ensamma och utelämnade, speciellt vid tillfällen när de måste lära sig att hantera ohälsa i sin livssituation. Detta vill forskare vid Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås råda bot på. Genom en studie i tre olika kommuner skapar man nu utrymme för samtal, kraft och livsglädje som ger äldre stöd att hantera vardagen med långvarig smärta.

Catharina Gillsjö och Mia Berglund, båda verksamma på Högskolan i Skövde, har länge forskat om hur man som äldre lär sig att leva med långvarig sjukdom och smärta. Utifrån sin forskning driver de nu en studie där legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal hemvård utbildas i att stödja äldre i vardagen genom så kallade KRAFT-givande samtal. KRAFT står för orden konfrontation, reflektion, ansvarstagande, från ”man” till ”jag” och taktfull utmanande hållning.

– Samtalen har sin grund i vårdvetenskap med ansatsen att människan har kraften i sig själv att hitta hälsa och välbefinnande, och mycket går ut på att fokusera på det som är positivt i tillvaron. Det handlar om att sätta upp enkla mål om vad man vill och kan göra den närmaste framtiden men också om att få tid att berätta om sin livssituation, säger Catharina Gillsjö, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Studien har rullat på under våren 2014 en stor del av arbete har handlar om att bygga upp ett bra team med den vårdpersonal som ger de KRAFT-givande samtalen för att skapa bra förutsättningar för alla inblandade. Den vårdpersonal som deltar i studien har blivit utbildade för att kunna hantera metodiken.

– Vårdpersonalen som ingår i vår studie har fått två heldagars utbildning från oss och sedan har vi varit ute som handledare till dem under våren när vårdpersonalen genomfört KRAFT-givande samtal varje vecka med äldre personer med hemsjukvård, säger Mia Berglund, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Studien är ett av flera forskningssamarbeten mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås. Ett 20-tal äldre deltar idag i studien, ett 20-tal i en kontrollgrupp och ett 10-tal vårdare är inblandade. Man är nu inne i ett skede med avslutande intervjuer.

För mer information, kontakta:

Catharina Gillsjö, lektor i omvårdnad, tfn 0500-44 84 58

Mia Berglund, lektor i omvårdnad, tfn 0500-44 84 19

Högskolan i Skövde är en liten och modern högskola med högaktuella utbildningar och samhällsnyttig forskning. Vi utgår från verkligheten i dagens behov och morgondagens utmaningar. Våra studenter får förutsättningarna för att lyckas med sina studier och mål genom att vi gärna tänker nytt, är öppna för strategiska samarbeten med omvärlden och tar väl hand om våra studenter.

Trots vattnets betydelse för vår överlevnad och flera hundra års dedikerad forskning är vätskans struktur fortfarande inte helt klargjord. Vattnets annorlunda egenskaper blir extra tydliga under fryspunkten då många av dessa pekar på att vätskan bryter samman kring -45°C.

– Vi ser att vatten blir en annan vätska vid dessa temperaturer med en struktur som påminner om is. Detta är något som man har spekulerat om länge, men det förvånande är hur snabbt förändringen sker när man kyler ned till dessa låga temperaturer, säger Professor Anders Nilsson som lett studien.

De nya experimenten använder världens första hårdröntgenlaser Linac Coherent Light Source (LCLS), vid SLAC-laboratoriet vid Stanford i Kalifornien, för att ultrasnabbt mäta strukturen av vatten i mikrometerstora vattendroppar som avdunstar i vakuum och då på några millisekunder kyls ner till de eftersökta temperaturerna.

– En unik aspekt med experimentet var att vi kunde mäta strukturen i varje enskild vattendroppe och på så sätt avgöra exakt vilka droppar som hade frusit till is, säger Jonas Sellberg som är förstaförfattare på arbetet och nyligen disputerade vid Fysikum på en avhandling där Nature-arbetet var höjdpunkten.

Figuren ovan visar en konstnärlig illustration av hur en sådan mätning går till. Mikrometerstora vattendroppar faller i vakuum och träffas av mikrometerstora röntgenpulser som genereras av den en kilometer långa röntgenlasermaskinen. Med andra ord ett prickskytte i precisionsklass för att mäta strukturen av vattnet i enskilda vattendroppar. Vid de lägsta temperaturerna frös de flesta dropparna till is (som den understa droppen i illustrationen) men flera hundra undersökta droppar var fortfarande vätska även vid -46 °C.

För att få fram vattenstrukturen och temperaturen i dropparna var det nödvändigt att kalibrera mot teoretiska simuleringar.

– Den nära kopplingen mellan experiment och teori har alltid varit kännetecknande för vårt arbetssätt, säger Professor Lars G.M. Pettersson vid Fysikum.

Studien visar att vätskan inte bryter samman som tidigare förutspåtts. I stället förändrar sig strukturen gradvis mot den lokala strukturen i is då vätskan underkyls.

– För att komma vidare i vår förståelse av vatten behövs det flera experiment som kan testa teoretiska hypoteser och därför kommer dessa resultat vara helt unika, sammanfattar Anders Nilsson.

Resultaten kommer att ligga till grund för att förbättra simuleringar och modeller av vatten. Det kommer ta forskningen ett steg närmare en djupare förståelse av vatten och det nätverk av vätebindningar som existerar mellan molekylerna och ger vattnet dess unika egenskaper.

I studien medverkade även Daniel Schlesinger och Thor Wikfeldt vid Fysikum, Stockholms universitet.

Det nyligen publicerade arbetet av Jonas A. Sellberg et al. kan läsas här: http://dx.doi.org/doi:10.1038/nature13266

Beskrivning av röntgenlasern LCLS: https://slacportal.slac.stanford.edu/sites/lcls_public/Pages/Default.aspx

Det sägs att den förväntade livslängden är nästan 10 år kortare för män i fattiga förorter jämfört med män i Göteborgs rika stadsdelar. Stämmer detta – och vad kan i så fall göras åt ohälsotalen i förorterna?

Med syfte att ge ansvariga politiker ett faktabaserat underlag har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett omfattande forskningsprojekt studerat hälsan hos invånare i Göteborgs resurssvaga förorter och jämfört med rikare stadsdelar.

Studierna, som genomförts på 25 000 personer i åldrarna 50-65 år, visar att invånare i resursvaga förorter dubbelt så ofta har drabbats av hjärtinfarkt, depressioner, stroke och KOL, medan diabetes är hela tre gånger vanligare.

Den 4 juli samlas ett antal forskare från Göteborgs universitet och representanter för sjukvården i Västra Götalandsregionen i Almedalen för att diskutera strategier och möjliga lösningar för att motverka de stora skillnaderna i ohälsa.

I fokus står det unika Angereds Närsjukhus, där man i nära samverkan med befolkningen och med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och rätten till hälsa riktar fokus på just dessa frågor. En bärande idé bakom sjukhuset är att ta tillvara all den kompetens och kraft som finns hos befolkningen.

– I de resurssvaga förorterna finns en bristande tillit till myndigheter och samhälle, som också omfattar sjukvården. Vårt arbete i Angered vill motverka den socioekonomiskt orsakade ohälsan genom ökad samverkan och delaktighet, säger Henry Ascher, forskare vid Göteborgs universitet.

Seminariet ”Oacceptabla ohälsotal i förorten – vad kan akademin bidra med?” arrangeras den 4 juli 09.00-10.00 på Uppsala universitets Campus Gotland, Cramérgatan 3, som en del i Västsvenska Arenan.

– Vårt arbete visar på flera olika sätt att ADHD-läkemedelsbehandling med största sannolikhet inte kan kopplas till en ökad risk för självmordsförsök och självmord. Resultaten pekar snarare på att ADHD-läkemedel har en skyddande effekt, säger Henrik Larsson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.

Tidigare forskning har indikerat att behandling med ADHD-läkemedel skulle kunna öka förekomsten av självmordstankar. Studierna har dock varit små och/eller de metoder som använts begränsade, vilket gör resultaten osäkra. För skapa klarhet i frågan har forskare vid Karolinska Institutet nu med hjälp av nationella patientregistret identifierat samtliga personer i Sverige som diagnostiserats med ADHD mellan 1960 och 1996, totalt 37936 personer. Dessa följdes sedan under åren 2006-2009 avseende läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsförsök eller självmord.

Bland annat jämfördes personer med ADHD under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Forskarna kunde då konstatera att det inte finns något bevis för att behandling med ADHD-läkemedel ökar risken för självmordsförsök/självmord. En styrka i den nu publicerade studien är att alla individer jämförts med sig själva, eftersom man på detta sätt tar hänsyn till skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det.

– I många epidemiologiska studier om risker med läkemedel misslyckas man med att kontrollera för skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det. Eftersom de som behandlas med läkemedel vanligtvis är mer allvarligt sjuka än de som inte behandlas, kan detta leda till att man felaktigt kopplar ihop en viss risk med läkemedlet snarare än med bakgrundsfaktorer, säger Henrik Larsson.

Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Åke Wibergs Stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i epidemiologi (SfoEpi) samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Publikation: “Drug treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder and suicidal behaviour: register based study”, Qi Chen, Arvid Sjölander, Bo Runeson, Brian M D’Onofrio, Paul Lichtenstein & Henrik Larsson, British Medical Journal, BMJ 2014;348:g3769, online 18 June 2014

I sin avhandling ”Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet” har Marie Tanner undersökt hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning. Med hjälp av en videokamera och detaljerade samtalsanalyser har hon dokumenterat lärarens väg genom klassrummet vid de tillfällen där elever arbetar enskilt vid sina platser.

Lärande i klassrummets interaktion
Analysen visar hur möjligheterna att ge elever enskild hjälp är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna individanpassa undervisningen. Individanpassningen begränsas nämligen också av de rutiner som formas när elever och lärare på kort tid behöver bli överens om hur man i just den stunden kan lösa ett visst kunskapsmässigt problem.

– En av mina viktigaste slutsatser är att elever och lärare ofta gör snabba referenser till tidigare gemensamma genomgångar och diskussioner i samtalen vid bänken. De gemensamma aktiviteterna i gruppen är därför mycket viktiga även för elevers enskilda lärande vid bänkarbete, säger Marie Tanner.

Sociala sammanhang viktiga
Hon har undersökt hur texter används i undervisningens samtal. Korta genomgångar i helklass ger sämre förutsättningar för den enskilda eleven att kunna lösa ett problem. Men när lärare och elever tillsammans i gruppen skaffar sig erfarenheter blir det sociala sammanhanget i klassrummet en viktig resurs i undervisningen. Det är i de gemensamma situationerna som det finns större möjligheter att fördjupa samband och relatera de texter som används till elevers olika erfarenheter i gemensamma diskussioner, genomgångar och andra aktiviteter.

– Vi ser idag ett starkt fokus på individuella kunskapsresultat i form av fler nationella prov och tidigare betyg. Det är då viktigt att påminna om att skolan framförallt är ett kollektivt sammanhang. Samspelet med läraren och övriga elever är den främsta resursen för den enskilda elevens lärande i skolan, säger Marie Tanner.

– Pengarna går till att verifiera teknik och kommersialisering av haveridetektorn som vi tagit fram, säger professor Mattias O’Nils.

Mattias O’Nils och Najeem Lawal är forskarna bakom haveridetektorn som med hjälp av en kamera kan se och klassificera metallpartiklar i olja på ett hydraulsystem. Genom att analysera metallpartiklarna går det sedan att avgöra om hydraulsystemet är nära ett haveri och på så vis kan det servas vid rätt tidpunkt och spara både tid och pengar.

– Stora hydraulmotorer används inom olika industrier, det kan vara allt från processindustri till stora fartyg eller offshore vindkraftverk. Underhåll är kostsamt och tidskrävande och ett stort motorhaveri kan vara rent förödande. Där kan haveridetektorn göra stor skillnad, berättar Mattias.

Idag finns en prototyp av haveridetektorn som testats i ett utvärderingssystem framtaget tillsammans med företaget Bosch Rexroth som är världsledande inom mobilhydraulik. Tack vare de två miljonerna från Vinnova kan nu forskarna ta nästa steg i utvecklingen och undersöka hur prototypen ska utformas till en produkt i industriell miljö. De ska också undersöka de mer kommersiella delarna av hur produkten ska säljas och vilket kundunderlag som finns.

– Haveridetektorn kan ge vår samarbetspartner Bosch Rexroth ett mervärde till sina kunder, genom att erbjuda en möjlighet att undvika ett framtida haveri, avslutar Mattias O’Nils.

Bakgrundsfakta
Haveridetektorn är en produkt av flera års forskning där olika forskningsprojekt med olika fokusområden tillsammans bidraget till slutresultatet. 2007 tog haveridetektorn storslam i tävlingen ”Jagharenidé” med vinst i tre kategorier. 2012 vann den igen i Venture Cups regionfinal och kvalade in som ett av tolv bidrag i den stora Sverigefinalen.

Den mobila videotrafiken förväntas öka med mer än 70 % per år under den kommande fyraårsperioden och det krävs mycket resurser i näten för att kunna leverera tjänsten. Det svenska projektet ingår i ett större europeiskt Celtic Plus-projekt med 19 deltagare från fem länder, där de flesta deltagarna kommer från industrin. Resultaten kommer att leda till att nya produkter kan lanseras på marknaden, till exempel i form av energieffektiva lösningar för Radio Access Network (RAN), Wide Area Networks (WAN), Network Functions Virtualization (NFV) och Software Defined Networking (SDN).

Projektet har sitt ursprung i ett antal observationer. Energikonsumtionen och koldioxidutsläppen från videotrafik på Internet kommer att öka dramatiskt de kommande åren och överstiga de från flygtrafiken år 2020. Priset på elektricitet kommer med största sannolikhet att öka samt det faktum att videotillämpningar förbrukar batterikapacitet.

Deltagarna i projektet adresserar de viktigaste utmaningarna rörande minskningen av energikonsumtionen i IP-baserade videonätverk från källa till användare, det vill säga från ursprungsservrar (där videoinnehållet kodas och strömmas), via Content Distribution Networks, via stam- och accessnätverk och slutligen till användare av tjänsterna, till exempel mobiltelefoner.

Projektet kommer att arbeta med kommunikationsarkitekturer, hård- och mjukvarudesign, protokoll och grundläggande teknologier i terminaler. Parallellt med dessa aktiviteter, som är fokuserade mot att minimera energikonsumtionen i varje steg, kommer projektet att innehålla övergripande aktiviteter gällande bästa mjukvarulösningar och Ecodesign samt mätningar av energi- och kvalitetsuppförande.

De förväntade resultaten kommer att demonstreras med hjälp av så kallade demonstrators där man kan köra relevanta experiment och där resultaten görs publika. Resultaten kommer även att ges till relevanta standardiseringsorganisationer.