Eva Wennås Brante har i sin studie undersökt mötet med multimodalt material, lärandematerial bestående av både text och bild, för 50 personer med och utan dyslexi. I sin studie har hon bland annat använt eye-tracking, inspelning av ögonrörelser, som metod. Fokus i studien har varit att undersöka huruvida ett informationsmaterial som behandlar ett innehåll i både text och bild ger en ökad läsförståelse eller ej, i jämförelse med material som enbart innehåller text.
De deltagare som hade dyslexi bortsåg i större utsträckning helt från att betrakta bilderna samt när de tittade på bilderna gjorde de det senare i processen.
– Den grupp med dyslexi som bara såg text fick bättre resultat på läsförståelsefrågorna i jämförelse med dem som fick samma text i kombination med bild. Det finns inte någon självklarhet i att en illustration ökar lärandet, säger Eva Wennås Brante.
Hennes resultat visar också att det som framförallt drar till sig deltagarnas uppmärksamhet är kontraster, både i form av språkliga formuleringar och i form av bilder.
Hennes studie ger belägg för att det är av vikt att starta med en helhetsuppfattning av ett material, särskilt för gruppen med sämre läsförståelse, för att förstå fulla innebörden av ett komplext informationsmaterial. En kontrastrik bild, som leder till att den med dyslexi startar med bilden före texten, får den effekten.
Bilder används ofta för att lätta upp en text samt för att ge en ingång till texten. Men detta kan alltså ge rakt motsatt effekt mot det eftersträvade.
– Resultaten från studien visar att en erbjuden bild som inte aktivt processas påverkar läsförståelsen negativt för gruppen med dyslexi. Deltagarna är medvetna om den men väljer att betrakta den i mindre utsträckning än läsare utan dyslexi och därmed bearbetas den inte på ett sätt som gör att den utvecklar förståelsen av materialet, säger Eva Wennås Brante.
Studiens resultat ska inte tolkas som en indikation på huruvida bilder ska användas eller inte tillsammans med text i informationsmaterial. I stället visar resultaten att de läsare som tidigt inspekterar bilden också svarar bättre på läsförståelsefrågorna, och att bilder som avviker från det förväntade drar till sig uppmärksamhet i ett tidigt skede i större grad än andra bilder för båda undersökningsgrupperna.
– Det innebär att designen av multimodalt material blir avgörande för huruvida materialet är till hjälp eller hinder, samt att instruktioner kring på vilket sätt bildbearbetning kan ske på ett sätt som gynnar förståelse är särskilt viktigt för personer med dyslexi, säger Eva Wennås Brante.
FAKTA
Läs avhandlingen
Eva Wennås Brante lägger fram sin avhandling Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker onsdagen den 18/6 klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15.
Lantbrukare ses som en strategiskt viktig grupp i relation till klimatförändringarna. De både påverkas av och kan påverka dem i större utsträckning än många andra. Therese Asplund har studerat hur lantbrukare uppfattar och resonerar kring klimatförändringar. Hon har disputerat vid Tema Vatten, Linköpings universitet, inom CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning.
I branschtidningarna ATL och Land Lantbruk framställs klimatförändringar som vetenskapligt säkerställda. Tidningarna resonerar kring dem i termer av klimatpolitik, konflikt och ekonomiska utmaningar, visar Therese Asplund, som studerat tio årgångar av dessa tidningar (2001-2010).
Det var när hon inledde sina fokusgruppsamtal som den stora vändningen i hennes studie kom. Hon hade förberett ett batteri av frågor kring hur lantbrukare lever med och förbereder sig för klimatförändringarna. Men diskussionerna tog en helt annan väg:
– De började med att förklara att de inte riktigt tror på klimatförändringarna, berättar hon. Eller åtminstone inte att de skulle vara orsakade av människan. Naturliga klimatförändringar finns och har alltid funnits.
Som grund för denna övertygelse ligger lantbrukarnas egna erfarenheter. Många har lång arbets- och livserfarenhet och minns exempelvis milda vintrar på 1960-talet. De är också skeptiska eftersom budskapet från klimatforskare och media är så enhälligt.
– Information om klimatförändringarna är för homogen, anser de. Trovärdigheten skulle öka om fler kontrasterande perspektiv fördes fram, säger Therese Asplund.
Klimatforskare och mediafolk bedöms också som mindre trovärdiga eftersom de förutsätts sakna egna erfarenheter av jordbruk.
Therese Asplund genomförde totalt åtta fokusgruppdiskussioner med lantbrukare spridda över Sverige. Den bild hon får fram är tämligen enhetlig och bekräftar tidigare fynd att enbart information inte förmår förändra människors attityder och beteenden, oavsett hur vetenskapligt välgrundad den är.
– Den erfarenhetsbaserade kunskapen är så stark och den får företräde framför den analytiska teoretiskt grundade kunskapen, konstaterar Therese Asplund.
Hon resonerar kring hur vår förståelse formas av hur budskap inramas genom vilka ord och metaforer som väljs. För den som uppfattar klimatförändringarna som naturliga är begrepp som ”cykliska, återkommande mönster och fluktuationer” centrala och tidsperspektivet är mycket långt. För den som däremot anser de aktuella klimatförändringarna vara orsakade av människan är begrepp som ”ökande temperatur, smältande isar” viktigare och perspektivet mer kortsiktigt.
Therese Asplund disputerade den 23 maj. Avhandlingen heter Climate change frames and frame formation – An analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector.
Centrum för klimatpolitisk forskning: CSPR
Om tre minuter ska pojkarna på ungdomshemmet vara på sina rum. Thomas protesterar i det längsta och till slut går Britta, en liten rundlagd kvinna i 50-60–årsåldern, helt sonika fram och lyfter upp honom som en liten bebis. ”Nu ska tant Britta bära upp dig på rummet. Så här gör vi på institutionen!”. Alla skrattar.
– Både personal och ungdomar använder sig gärna av humor för att förhandla om hierarkier relaterade till auktoritet och ålder, säger Anna Gradin Franzén, doktorand vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Det ligger i båda parters intresse att undvika disciplinär auktoritet och fångar/fångvaktare-identiteter. Självironi och humor blir viktiga sätt att göra det på.
På ett ungdomshem uppstår flera olika typer av ideologiska dilemman. Huvuddilemmat är tvång kontra frihet. Pojkarna är tvångsintagna på ett ungdomshem som i en bemärkelse försöker tvinga fram ett önskvärt beteende hos pojkarna. Samtidigt är hemmets syfte att få dem att bete sig korrekt av fri vilja, fokus ligger på individens eget ansvar.
– Det kan bli problematiskt att förhålla sig till och ger upphov till flera olika identitetspositioner att uppta eller göra motstånd mot, säger Anna Gradin Franzén.
Många ungdomshem använder sig av ”teckenekonomi”, ett påverkansprogram som syftar till att förändra ungdomarnas beteenden. ”Rätt” beteenden belönas med poäng, och andra beteenden kan orsaka poängavdrag. I slutet av veckan kan poängen bytas mot pengar eller roliga aktiviteter. Ett sätt att subtilt göra motstånd kan vara att till exempel följa manualen om hur rummet ska städas till punkt och pricka – men att lämna skrivbordsytan, som inte nämns i manualen, stökig.
– På så sätt gör man tydligt motstånd mot diskursen om den ansvarstagande unge mannen, samtidigt som man faktiskt uppfyller reglerna. Sådana exempel visar hur komplicerat det är för individer att ta ansvar när de samtidigt är detaljstyrda och hela tiden utvärderas.
Ett annat av Anna Gradin Franzén huvudfynd är hur ålder används för att befästa identitetspositioner.
– Både ungdomarna och personalen positionerade gärna de unga männen som ”småbarn”, vilket blir paradoxalt på en institution som syftar till att forma dem till ansvarstagande unga vuxna, säger hon. Positioneringen innebär samtidigt att det blir lättare att uppfostra och vägleda ungdomarna, snarare än att disciplinera eller ”lära dem veta hut”.
– Relationen blir varmare och mjukare, och mer föräldrar-barn än vårdare-ungdomsbrottsling. Det blir ett strategiskt sätt att hantera tillvaron, säger Anna Gradin Franzén.
Anna Gradin Franzén disputerar med Disciplining freedom. Treatment dilemmas and subjectivity at a detention home for young men den 3 juni 2014.
I dag kör cirka 100 motorcyklister med ett gult glas som är monterat på framlyktan. Anledningen är att de anser att de syns bättre för bilister och därmed ger ett bättre skydd. Men det gula ljuset är inte typgodkänt och nu ska VTI genomföra en studie för att undersöka om det gula ljuset ger ett bättre skydd.
– Det är intressant att veta varför en del väljer att köra med gula strålkastare men vi ska också se om det gula ljuset gör att mc-förare upptäcks tidigare, säger Christopher Patten, forskare på VTI.
I Sverige finns cirka 285 000 registrerade motorcyklar i trafik enligt statistik från 2012 (Transportstyrelsen). Motorcyklister tillhör en grupp oskyddade trafikanter som av olika skäl är mer utsatt för skador än bilburna trafikanter.
Svårare att upptäcka
Motorcykelolyckor i korsningar sker ofta som resultat av att andra trafikanter har svårigheter med att korrekt bedöma motorcyklistens position och hastighet. Syftet med projektet är också att undersöka om det är möjligt att öka motorcyklisters synbarhet genom att använda en särskild gul plexiglasskiva framför motorcykelns halvljus.
Studien som leds av Christopher Patten är indelad i tre separata studier. I den första undersöker VTI om bilister upptäcker motorcyklister med den gula skivan lättare än motorcyklister med vanligt halvljus. Den andra studien är en intervju- och enkätstudie och den tredje studien är ett laboratorieexperiment där det undersökas om motorcyklister med det gula lyktskyddet syns bättre på foton av olika stadsmiljöer.
– Sammantaget med de tre studierna hoppas vi kunna besvara frågan om motorcyklister med gult lyktskydd syns bättre i trafiken, säger Christopher Patten.
FAKTA
Forskningen på motorcyklisters synbarhet i trafiken leds av VTI och finansieras av Länsförsäkringar.
Med avhandlingen ”Body Acts Queer” undersöker Maja Gunn, doktorand på Textilhögskolan, kläders performativa och politiska funktion. Hon väcker tankar kring kroppsuppfattning och genus.
Hennes avhandling rymmer något som kallas performativ designforskning. Det är ett mångfasetterat begrepp men för Maja Gunn betyder det att hon jobbar utifrån en kombination av iscensättningar och genusperspektiv.
– Jag fokuserar på erfarenheter och upplevelsen av plagg utifrån ett queerfeministiskt perspektiv med fokus på vardagssituationer som möten, fester eller ritualer.
Att ikläda sig rollen som kvinna
Ett av projekten handlar om en man som är rädd för att klä sig i det som han upplever som feminint. Maja Gunn dokumenterade själv hela processen, som hos mannen gick från motvillighet till acceptans och nya perspektiv.
– Tid är en viktig aspekt, jag jobbade med honom i ett år under den tiden hann han succesivt vänja sig. Så här efteråt har han berättat att projektet har gjort att han är mer öppen för nya intryck och att han fått en ny syn på sig själv och andra.
Varför är det många män som inte vill gå i kvinnokläder?
– Det handlar nog om sociala strukturer, kontexter och makt. Vad som är accepterat och inte. Mode också inkluderat i detta givetvis. Homofobi och synen på transvestism är andra viktiga aspekter, som påverkade mannen i mitt projekt. Kvinnors position i samhället kan även potentiellt påverka att iklädandet av kvinnokläder kan uppfattas som en degradering. Mitt projekt handlar om att utmana den medverkande mannens föreställningar om hur en heterosexuell man måste se ut. I den heterosexuella normen ryms en maktstruktur, vilket då också utmanas. Projektet blir så också politiskt.
Med din forskning kan man säga att du bryter normer, varför är det viktigt?
– Därför att alla inte mår bra eller passar in i de normer som finns. Normer inte bara inkluderar utan de exkluderar också. Genom att leka med klichéer och föreställningen om hur saker måste vara så synliggörs potentiellt nya saker. Med nya erfarenheter kommer kunskap, förståelse och förändring, förhoppningsvis med ett positivt resultat. Jag tror det är nyttigt att utsätta sig för situationer där man inte är privilegierad. Det kan förändra synen en har på andra, men också på sig själv.
Text: Rebecca Lindholm
Bidraget på tre miljoner kronor gör det möjligt att undersöka om mer fysisk aktivitet i skolan också har effekt på längre sikt. Forskarna bakom Bunkefloprojektet ska nu därför följa barnen högre upp i åldrarna.
– Den här forskningen är viktig för både idrotten och samhället. Vi på CIF ser att forskarna kring Bunkefloprojektet har stora möjligheter att ta fram värdefull kunskap som kan ha stor genomslagskraft i arbetet med att få barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Forskningen är därför mycket viktigt ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv, säger Christine Dartsch föreståndare vid Centrum för idrottsforskning.
– Med detta nya stöd från CIF kommer vi ha möjligheter att slutföra studien och se om den ökade skolgymnastiken verkligen gav upphov till de positiva effekter vi hoppats på, säger Magnus Karlsson, professor vid ortopediska kliniken Malmö och ansvarig för studien.
Bunkefloprojektet har pågått sedan 1999. Där ingår över 4 000 barn som forskarna har följt under grundskoletiden. Hälften av barnen har haft daglig skolgymnastik, medan den andra halvan har fortsatt med 1-2 lektionstimmar per vecka.
Svenska barns skolresultat sjunker enligt den internationella PISA-undersökningen. Forskning visar samtidigt att ungdomars kondition och muskelstyrka har blivit sämre, vilket får konsekvenser för hälsan och för skolresultaten. CIF:s satsning på Bunkefloprojektet kommer att pågå i tre år.
Avhandlingen visar bland annat att de trygghetslarm som äldre har erfarenhet av uppfattas som begränsande då larmets korta räckvidd ger orsak till minskad frihet, otrygghet, oro och rädsla. Enligt studierna kan äldre personer tänka sig att övervakas med olika metoder, och därmed ge avkall på sin integritet, om detta leder till ökad trygghet för dem. Resultaten visar också att när en äldre person flyttar till särskilt boende, vilket ofta innebär att de stegvis överlämnar sitt liv och sin kontroll till omsorgspersonal, ökar känslan av säkerhet, men inte nödvändigtvis känslan av trygghet. De faktorer som stärker trygghet är att ha kunskap och kontroll i vardagen gällande exempelvis vanor och rutiner på särskilt boende, men också om det trygghetslarm man använder. Att omges av goda relationer till personalen stärker också de äldres trygghet.
– Det låter enkelt, men stora utmaningar vilar just i det enkla och självklara, säger Martina Boström. Genom denna kunskap kan vi, forskare, personal och äldre tillsammans nu förbättra uppfattning och erfarenhet av trygghet i det vardagliga omsorgsarbetet. För att stärka trygghet måste vi ta oss tid att lyssna till den äldre personen egna ord och låta dem ta mer plats och utrymme för att skapa trygghet på den äldre personens villkor.
Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen av hur äldre personer med skiftande omsorgsbehv uppfattar och upplever trygghet.
– Avhandlingen lyfter fram en grupp i samhället som sällan tillfrågas, vilket jag tycker är paradoxalt eftersom jag menar att just denna grupp är nyckelpersoner för att förbättra en tryggare omsorg på sina villkor. Denna kunskap är ytterst viktig eftersom trygghet har en central roll i våra liv. Trygghet för äldre betonas i regelverk inom svensk äldreomsorg och är ett högaktuellt och omdebatterat område, säger Martina Boström.
Martina Boström försvarade framgångsrikt sin avhandling ”Trygghet – på vems villkor? Uppfattningar om och erfarenheter av trygghet hos äldre personer med behov av omsorg” på Hälsohögskolan den 13 juni 2014.
Sedan ett antal år tillbaka har Sveriges regering satsat åtskilliga miljarder i form av infrastruktur, bidrag, forskning och lagstiftning på att stödja öppnandet av nya gruvor i Sverige. Detta har fått till följd att människors förvärvsinkomster, kulturlandskap och rena vatten hotas.
Ett antal forskare vid universitet över hela Sverige börjar nu samarbeta i ett forskarnätverk för att studera hur realistiska planerna egentligen är för nya gruvor i Sverige samt sprida kunskap om konsekvenserna för ekonomin, miljön och lokalsamhällen.
Forskarna kommer från hela landet och är baserade vid Chalmers, KTH, Uppsala universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet.
– Ambitionen med detta gruvrealistiska forskarnätverk är att påvisa följderna av en enkelriktad satsning på nya gruvor och presentera undanskymda alternativa utvecklingsvägar bort från ett beroende av gruvbrytning, säger Martin Hultman, idé och miljöhistoriker vid Umeå universitet och initiativtagare till nätverket.
Nätverket stöds med 300 000 kronor av Riksbankens Jubileumsfond och inkluderar tjugotalet professorer, doktorer och forskarstuderande med vitt skilda vetenskapliga insikter inom företagsekonomi, teknikhistoria, hydrogeologisk miljöteknik, genusstudier, miljöhistoria, urfolksforskning, kulturvetenskap, industriell miljöteknik och dammsäkerhet.
Tre konferenser kommer att ordnas de närmaste åren i områden där konflikter om markanvändning ligger i öppen dager på grund av planer på nya gruvor. Nätverket samordnas av Teknik och social förändring vid Tema institutionen, Linköpings universitet.
I den nu aktuella studien har föräldrar svarat på frågor om sina barn. Resultaten visar att 15 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna, enligt sina föräldrar, är mobbade.
– All form av mobbing – fysisk, verbal, indirekt eller relationell – är skadlig för barn. Däremot visar vår studie att det inte är alla mobbade barn som utvecklar symtom på allvarlig psykisk ohälsa.
Många studier om mobbing identifierar riskfaktorerna, men det är lika viktigt att hitta de faktorer som skyddar mobbade barn från att må psykiskt dåligt. I vår studie är det främst idrott och nära vänner som visar sig ha stor betydelse för att minska risken för att mobbade barn mår dåligt, säger Ylva Bjereld, doktorand i socialt arbete.
Av de mobbade tonårspojkarna visade 44 procent förekomst av psykisk ohälsa, motsvarande siffra bland flickorna var 36 procent.
– Men de mobbade pojkar som idrottade minst en gång i veckan visade lägre förekomst av psykisk ohälsa. De hade 1,7 gånger högre odds att må psykiskt bra än de som inte idrottade. För mobbade flickor däremot var idrottsaktivitet inte en skyddande faktor.
Tidigare forskning visar att idrott har både sociala och psykologiska fördelar. Barn som idrottar regelbundet har oftare bättre självförtroende än barn som inte gör det, men varför regelbunden idrottsutövning inte gynnade mobbade flickors psykiska mående vet forskarna ännu inte. Men Ylva Bjereld ser en tänkbar förklaring.
– Flickor och pojkar utövar olika typer av idrott och en del av förklaringen kan finnas här. Grovt generaliserat vet vi sedan tidigare att lagidrotter sätter individen i ett socialt sammanhang, vilket är bättre för hälsan än individuella sporter.
Att ha minst tre nära vänner visade sig också vara en skyddande faktor för såväl mobbade pojkar som mobbade flickor.
– Vi vet att kamratrelationer är viktiga under uppväxten. Barn speglar sig i sina vänner och utvecklar på så vis en identitet. Att ha flera nära vänner gynnar den psykiska hälsan även för mobbade barn, säger Ylva Bjereld.
Forskningsstudien Mental health problems and social resource factors among bullied children in the Nordic countries: A population based cross-sectional study besvarades av föräldrar till 6 214 barn i åldrarna 4-16 år, bosatta i Sverige, Norge, Danmark, Finaland och Island. Bakom studien står en forskargrupp från institutionen för socialt arbete, Sahlgrenska akademin och Nordic School of Public Health. Studien är publicerad i online upplagan av Child psychiatry & Human Development: An International Journal, volym 45, nummer 3.
– Nya produkter och innovationer med miljöfokus inom bilindustrin går trögt och behöver utmanas och ifrågasättas, säger Åsa Kastensson, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Hon har i sin doktorsavhandling utforskat vad som hindrar och vad som möjliggör att bilindustrin utvecklar och lyckas implementera ny miljöteknologi i sina framtida produkter. I hennes forskning har kvalitativa studier genomförts vid SAAB Automobile, Volvo Cars och lättviktsprojektet SåNätt. Dessutom har hon själv mångårig erfarenhet av arbete inom bilindustrin. I avhandlingen konstateras bland annat att bilindustrin är fast i olika slags etablerade system.
– Det handlar om system som härrör från massproduktion, dominerande synsätt för design och en stegvis och trög utvecklingsprocess som behöver omprövas, säger hon.
Åsa Kastensson har i sin forskning studerat litteratur om innovationer och miljöutmaningar och bland annat kunnat konstatera att företagen saknar metoder, verktyg och processer.
– De behövs för att ”läsa av” marknaden och för att de ska hitta möjligheter bortom sina existerande affärer.
Introduktion av nya produkter är nödvändigt för att klara den miljöutmaning vi står inför och för att klara konkurrensen i branschen vilket särskilt gäller miljöinnovationer.
– Ett starkt skäl till att ha ett miljöfokus i produktutvecklingen är att kraven på miljöhänsyn kommer att öka i takt med att reglerna skärps, säger Åsa Kastensson.
Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) i en artikel som snart publiceras i Journal of Peace Research. 33 konflikter som orsakade minst 25 stridsrelaterade dödsoffer var aktiva 2013. Antalet aktiva konflikter världen över har varit relativt stabilt under de senaste tio åren, och har pendlat mellan 31 och 37. Jämfört med perioden direkt efter kalla krigets slut, när mer än 50 konflikter var aktiva, så har väpnade konflikter minskat med nästan 40 procent. Konflikter som orsakar minst 1000 dödsoffer under ett år, vilka definiera som krig, har gått från 15 i början av 1990-talet till sju 2013, vilket är en minskning med mer än 50 procent.
Det totala antalet människor som dör i väpnade konflikter varierar kraftigt från ett år till ett annat och domineras av några få mycket blodiga krig. Syrien är ett uppenbart exempel.
– Det är i stort kriget i Syrien som förklarar den höga siffran stridsrelaterade dödsoffer 2012, säger Lotta Themnér, projektledare i UCDP. Inte sedan kriget mellan Etiopien och Eritrea 1999-2001 så har vi sett en så pass blodig konflikt.
Från 2005 och framåt har dödstalet i konflikter ökat sakta men säkert och detta är drivet av de största krigen. De beräknade 14 700 dödsoffren i Syrien 2012 utgjorde 40 procent av det totala antalet, som var knappt 38 000. UCDP väljer att inte publicera några siffror för 2013 på grund av bristen på trovärdiga källor och pålitlig information angående kriget i Syrien. Det är första gången detta har hänt.
En mer positiv nyhet är att sex fredsavtal skrevs under 2013, vilket är en ökning med två sedan året innan.
– Det internationella samfundet har inte lyckats få ner antalet konflikter till en än lägre nivå, säger Peter Wallensteen, Program Director i UCDP. Detta beror delvis på meningsskiljaktigheter mellan väst och Ryssland om några nyckelkonflikter. Mönstret antyder dock att samarbete ändå finns i vissa konflikter och det bidrar till fortsatta fredsprocesser.
”Svenne med pakistansk bakgrund” kunde vara en elevs självklara presentation på den högstadieskola i Stockholms utkant som Layal Kasselias Wiltgren vid Tema Barn följde under arbetet med sin doktorsavhandling. I den undersöker hon ungdomarnas styrkor och hur de använder sin etniska bakgrund som en resurs.
Under ett år följde hon två klasser i årskurs åtta med 47 elever, de flesta med föräldrar födda utomlands. Från frukost till skoldagens slut spelade hon in elevernas samtal.
Det visade sig att etnicitet och ursprung var allt annat än tabu och att det fanns en outtalad regel att vara stolt över sin bakgrund.
– Det gällde att vara sig själv. Stoltheten uttrycktes både verbalt och visuellt med hjälp av etniska och nationella symboler i smycken, kläder och märken, berättar Layal Kasselias Wiltgren.
Ungdomarna fyllde också olika etniska kategorier med nytt innehåll. De kunde kalla sig själva eller andra för ”svenne”, ibland som kontrast till de nyanlända som ännu inte hade lärt sig de sociala koderna och därför kallades ”importer”.
– De etniska kategorierna var flytande och svenskheten var en norm som var öppen och tillgänglig för alla. Det utmanade uppdelningen mellan svenskar och andra och idén att olika etniciteter utesluter varandra.
Många av ungdomarna var två- eller trespråkiga. De utnyttjade flerspråkigheten för att lösa problem och konflikter i det vardagliga samspelet med andra elever, men också för att hantera relationen till lärarna.
– De kunde utrycka sitt missnöje på ett språk som läraren eller kamraten inte förstod för att undvika konflikter. Många kunde även använda så kallad rikssvenska när det behövdes men valde att prata på ett sätt som skapade gemenskap i gruppen, säger Layal Kasselias Wiltgren.
Avhandlingen heter ”Stolt! Om ungdomar, etniciteter och gemenskaper”. Layal Kasselias Wiltgren disputerade den 5 juni 2014.
För tre år sedan fick Amy Loutfi tillsammans med framlidna professorn Silvia Coradeschi ett anslag på drygt tre miljoner kronor från Vinnova för att etablera ett samarbete med det indiska universitetet i Thanjavur i sydöstra Indien kring arbetet med en sensor, en elektronisk näsa. Instrumentet kontrollerar kvaliteten på mat genom att mäta gaser i miljön kring maten.
Det var John Bosco Balaguru, vid Sastra University, som hade uppmärksammat dataforskningen under ledning av Silvia Coradeschi och sökte kontakt med Örebro universitet. Det ledde så småningom till Vinnova-projektet, som dels handlar om utveckling av den konstgjorda näsan, men inte minst om att etablera samarbetet mellan de två universiteten.
– Vi har gjort resor till Indien och vi har också haft besök därifrån. Sex indiska studenter har varit här för att läsa kurser till sina kandidatexamina, säger Amy Loutfi. Tre doktorander är knutna till projektet, två i Indien och en vid Örebro universitet.
Nanomaterial
Sastra University har stora kunskaper om material som används för att känna igen olika gaser.
– De hade ett nytt sensormaterial, som byggde på nanoteknik, en zinkoxid, som sprayades på sensorn. Problemet för dem var att det tog tio gånger så lång tid för deras instrument att analysera insamlade data från mätningarna jämfört med existerande instrument.
Med kunskaperna från Örebro universitet kunde tiden att analysera insamlad data kortas till några minuter. Men samarbetat med Indien omfattar inte bara vetenskapliga aspekter, man riktar sig också mot näringslivet, att utveckla ett instrument för att mäta matkvalitet, en elektronisk näsa som är användbar i olika miljöer. Konkret har det inneburit att en livsmedelsaffär i Örebro har haft en elektronisk näsa i ett utrymme där man förvarar kött för att det ska möras.
Fortsatt utveckling
– Vi vill bygga en modell för att se när det är bästa tillfället att ta ut köttet. Nu förvaras det i 14 dagar, men det kanske inte är det optimala. Vi hoppas kunna skapa ett instrument som kan berätta om köttets kvalitet med ett instrument som är mer sofistikerat än enbart datummärkning.
Informationen från instrumentet i affären i Örebro gav data som kunde analyseras och berätta om olika händelser, forskarna kunde se att det varit olika aktiviteter i lokalen. Tillsammans med den gedigna sensorkompetens och med nya sensormaterial, som finns vid det indiska universitetet, vill Amy Loutfi se en fortsatt utveckling av de algoritmer som förbättrar möjligheterna att se olika mönster och tolka data för att mäta kvaliteten på mat.
Trivdes och kom tillbaka
En av de första indiska studenterna, som kom till Örebro för att studera robotik är Chittaranjan S Srinivas. Han, som för enkelhetens skull kallas Chitt, trivdes så bara att han nu är tillbaka för ytterligare ett halvt års studier, nu om hur robotar kan agera med varandra. Han till och med sa upp sig från ett arbete i Indien för att komma hit.
– Robotikutbildningen i Örebro är berömd. Amy Loutfi var i Indien och berättade om utbildningen här och det höjde förväntningarna, men det var ändå mycket bättre än vad jag trodde från början.
– Här är ingen stress, man får reda på målet med utbildningen, men den sker under stor frihet och med stor omtänksamhet från lärarna, säger han och berättar att han blivit antagen till doktorandutbildning vid Worcester Polytechnic Institute utanför Boston i USA.
Duktiga studenter
Amy Loutfi säger också att de indiska studenter som kommit till Örebro är ambitiösa.
– Det är extremt hög kvalitet, säger hon.
Vinnovaprojektet Assessment of Food Quality: An Embedded Approach är nu slutrapporterat. Utom det etablerade samarbetet med Indien har det lett både till att en ny mer avancerad sensor har utvecklats och förbättringar av metoder för artificiell intelligens.
I princip alla kroppens funktioner styrs av det autonoma, icke-viljestyrda nervsystemet, som styr bland annat hjärtat och blodkärlen, levern och mag-tarmsystemet. Vid vila är kroppen inställd på energibesparande funktioner, vilket regleras av den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Den rådande uppfattningen är att många viktiga celltyper, inklusive de parasympatiska nervcellerna i olika organ, har sitt ursprung i tidiga förstadieceller som rör sig korta sträckor medan embryot fortfarande är litet. Men denna modell förklarar inte hur många av våra organ, som utvecklas relativt sent när embryot är stort, förses med celler som bildar parasympatiska neuron.
Den aktuella studien förändrar en grundläggande princip i vår förståelse av hur det perifera nervsystemet ute i kroppen utvecklas. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort 3-dimensionella rekonstruktioner av musembryon. De visar att de parasympatiska neuronerna bildas från omogna stödjeceller, så kallade Schwanncellsprekursorer som färdas längs med perifera nerver ut till kroppens vävnader och organ. De omogna cellerna har stamcellsegenskaper och kan ge upphov till flera olika sorters celler. Till exempel har forskarna bakom den nya studien tidigare demonstrerat att de flesta av våra melanocyter, eller pigmentceller, föds ur dessa celler.
– Vår studie fokuserar på en ny utvecklingsbiologisk princip, en riktad rekrytering av celler, som antagligen används även vid återuppbyggnad av vävnad. Trots elegansen, enkelheten och skönheten i denna princip är det fortfarande oklart hur antalet parasympatiska neuron kontrolleras och varför endast några av de nervtransporterade cellerna omvandlas till det som blir en viktig del av nervsystemet, säger Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som tillsammans med Patrik Ernfors är ansvarig för studien.
Något överraskande fann forskarna att hela det parasympatiska nervsystemet uppkommer från dessa förstadieceller som färdas längs de perifera nerverna. Forskarna hoppas att upptäckten kommer att öppna upp för nya sätt att med regenerativ medicin behandla medfödda sjukdomar i det autonoma nervsystemet.
Studien har finansierats med medel från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Europeiska forskningsrådet och Hjärnfonden.
Publikation: ”Parasympathetic neurons originate from nerve-associated peripheral glial progenitors”, Vyacheslav Dyachuk, Alessandro Furlan, Maryam Khatibi Shahidi, Marcela, Giovenco, Nina Kaukua, Chrysoula Konstantinidou, Vassilis Pachnis, Fatima Memic, Ulrika Marklund, Thomas Müller, Carmen Birchmeier, Kaj Fried, Patrik Ernfors, Igor Adameyko, Science online 12 June 2014.
– Luftföroreningar i storstäder, från till exempel trafik, är ett folkhälsoproblem eftersom många människor exponeras. Nu kan vi visa att även mer naturliga föroreningskällor som damm, sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa, säger Hanne Krage Carlsen, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nu disputerar på en avhandling i ämnet.
På Island på finns många naturliga föroreningskällor, och även ett betydande bidrag från trafik, vilket gör Island lämpligt för studier av hälsopåverkan orsakade av luftföroreningar. Trots detta saknas tidigare studier om hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. För att råda bot på detta har Hanne Krage Carlsen studerat registerdata om uthämtade av receptbelagda astmaläkemedel på isländska apotek och förekomsten av akutbesök för hjärt- och lungsjukdom och stroke, samt hälsoeffekter av direkt exponering av aska från vulkanutbrott.
I ett av sina delarbeten har hon visat att antalet personer som hämtar ut astmaläkemedel ökar tre till fem dagar efter att halter av svavelväte och små partiklar i luften, som är mindre än 10 mikrometer i diameter, ökar. Samma effekt sågs när det gäller ozon, även när det gäller antalet akutbesök, men i detta fall sågs effekten redan efter en till två dagar. Hos äldre var effekten av dessa föroreningar kraftigare, och i denna grupp sågs även hälsoeffekter av ökade halter kvävedioxid.
I ett annat delarbete studerade Hanne Krage Carlsen hälsoeffekter i samband med vulkanutbrott. Före utbrottet fick individer som bodde inom 40 km från vulkanen Eyjafjallajökull, på södra Island, genomgå en hälsoundersökning. Spirometri användes för att undersöka påverkan på lungfunktion, och de fick även besvara frågor om symtom.
Studien visar att vulkanutbrottet inte påverkade lungfunktionen hos denna grupp, i förhållande till en referenspopulation från huvudstadsområdet. Ett flertal personer uppvisade dock symtom från ögon, näsa och hals, som klåda, torrhet och hosta, några var stressade och mådde psykiskt dåligt. Individer med underliggande sjukdomar rapporterade fler symtom i samband med utbrottet än de som var friska.
Sex månader efter vulkanutbrottet genomfördes en enkätundersökning som visade att symtom från andningsorgan och ögon var dubbelt så vanliga hos islänningar som bodde på den södra delen av ön och var utsatta för vulkanutbrottet, jämfört med en referenspopulation från Norrisland. Psykisk ohälsa var ännu vanligare hos de som var mest exponerade för föroreningar från vulkanen. Samtidigt var andelen med symtom 3-6 gånger högre hos Sydislänningarna som bodde närmast vulkanen än hos dem som bodde längre från vulkanen vid utbrottet.
– Resultaten bekräftar att höga halter av luftföroreningar, oavsett om de kommer från utsläpp orsakade av människor eller från naturen i form av damm, luftpartiklar vid sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa. Den geografiska närheten till en vulkan eller annan källa till luftföroreningar har stor betydelse för förekomsten av symtom, säger Hanne Krage Carlsen.
Avhandling: Hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. (Engelsk titel: Health effects of air pollution in Iceland).
Nu visar en studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.
Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.
Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.
Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.
