Barnen och ungdomarna i Sara Holms studie hade haft sin smärta under lång tid och de upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet gällande fysiskt och psykologiskt välbefinnande än barn och ungdomar i normalpopulationen. Många barn hade ont på flera ställen och de med tre eller fler smärtlokalisationer hade än lägre hälsorelaterad livskvalitet och var mer påverkade i sin vardag än de som hade smärta på endast ett ställe i kroppen.

Studien visade också att det finns skillnader mellan flickor och pojkars sätt att hantera smärta. Flickor rapporterade en högre förekomst av katastrofierande, vilket betyder att de att oroade sig och tänkte negativa tankar om smärtan. Pojkarna använde i större utsträckning strategier som gick ut på att distrahera sig från smärtan, till exempel genom att gå och göra något annat, vilket generellt sätt anses vara en mer positiv smärthanteringsstrategi.

–  Vi ville veta hur dessa barn hanterar sin oro och vilka copingstrategier de använder. Det visade sig finnas en könsskillnad. Pojkarna distraherade sig mer fysiskt än flickorna som i högre grad blev fast i sin oro över smärtan. Det här gör flickorna mer utsatta. När vi fysioterapeuter möter barn så bör vi därför bemöta dem olika beroende på om de är pojkar eller flickor, även om förstås individen är den viktigaste, säger Sara Holm.

Syftet med avhandlingen var bland annat att undersöka genomförbarheten av en beteendemedicinsk behandling för målgruppen. Beteendemedicinsk behandling har sin grund i en biopsychosocial syn på hälsa och sjukdom. Kontrollbehandlingen i avhandlingen bestod av fysisk träning enligt gällande praxis.

Resultaten visade att en datainsamling med hjälp av webb-baserade enkäter fungerade bra i den här målgruppen av barn och ungdomar, med ett lågt antal uteblivna svar. Trots att den beteendemedicinska behandlingen inte var optimal resulterade den i en större minskning av poängen för smärtrelaterad funktionsnedsättning än för kontrollbehandlingen. För fysioterapeuterna i primärvården var det utmanande men givande att lära och leverera en beteendemedicinsk intervention. Den biopsychosociala grundsynen, att skräddarsy behandlingen och arbetet med föräldrarna, identifierades som nyckelaspekter av behandlingen.

Avhandling: Children and Adolescents with Pain in Primary care: Biopsychosocial determinants and behavioral medicine treatment in a physical therapy framework. Acta Universitatis Upsaliensis


I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt hur ekologisk odling samt andelen vall i landskapet påverkar pollineringen av en viktig fodergröda, åkerbönan. Forskarna konstaterar att det är viktigt att förbättra både hur man brukar marken och att bevara livsmiljöer för pollinerande insekter i odlingslandskapet, exempelvis betesmarker. För att gynna pollinerande insekter och pollinering av grödor borde man också låta mer blommor växa i vallodlingen.

– Vår studie visar att det inte räcker att inkludera vallar i landskapet för att gynna pollineringen i jordbruket. Vallar är viktiga för markorganismer och kolinlagring, och vi utesluter inte att de skulle kunna ha en positiv inverkan även på pollinerande insekter. Men då behöver man förmodligen tillåta mer blomresurser i dem, säger Georg Andersson, doktor i miljövetenskap vid Lunds universitet.

Vallar är således positivt för jordens struktur och markorganismerna, men de konventionellt brukade vallarna verkar inte vara en lika effektiv åtgärd som ekologiskt jordbruk för att öka pollineringen av vissa grödor. Det kan bero på den intensiva användningen av vallarna, vilket minskar mängden blomresurser i vallen. Intensivt vallbruk har tidigare visat sig ha negativa konsekvenser för vissa fågelarter som häckar i vallar, påpekar Georg Andersson.

I den aktuella studien från Lunds universitet visar forskarna också att ekologiska gårdar ökar pollineringspotentialen ju mer betesmark och kantzoner som finns i landskapet, men effekten var inte densamma på konventionella gårdar. Det kan enligt Georg Andersson bero på det finns mer resurser ute i kantzoner på ekologiska gårdar, vilket gör att pollinerande insekter oftare söker sig utanför betesmarkerna för att leta efter föda.

– Det kan leda till att de också besöker, och pollinerar, grödor på gården, säger Georg Andersson.

Studien genomfördes i Skåne på ett 40-tal gårdar, i landskap med varierande komplexitet. Där studerade forskarna pollineringen av foderväxten åkerböna, som pollineras av framförallt humlor. På hälften av gårdarna undersökte man effekten på pollinering vid olika mängd vall i landskapet, och på hälften av gårdarna jämfördes effekten på pollinering vid ekologisk respektive konventionell odling.

EU inför ett nytt jordbruksstöd 2015 där lantbrukare bland annat kan få stöd för att bevara betesmark och vall som legat i minst fem år. Den som odlar ekologiskt behöver dock inte ha dessa krav uppfyllda för att få stöd. Slättbygder ska också avsätta fem procent av marken till ekologiska fokusområden.

När två områden med plasma (elektriskt laddad gas) och magnetiska fält med olika riktning kolliderar, kan de magnetiska fälten ”klippas av” och ”omkopplas” så att magnetfältets topologi ändras. Sådan magnetisk omkoppling kan ge energi till utbrott på solytan, kan omvandla energi från solvinden som sedan skapar norrsken, och är ett av hindren för att alstra energi genom processer i fusionsreaktorer.

Om två kolliderande områden med plasma har samma densitet, temperatur och styrka (men olika riktning) på magnetfältet, startas symmetrisk omkoppling. Denna process förstår forskare någorlunda. Men det vanliga i naturen är att två områden med plasma har olika egenskaper, till exempel när solvinden möter jordens omgivning. Daniel Graham vid Institutet för rymdfysik har nyligen publicerat en detaljerad studie av sådan asymmetrisk magnetisk omkoppling i Physical Review Letters 112, 215004 (2014).

Studien använder data från de fyra europeiska ESA-satelliterna Cluster, som flyger i formation i jordens magnetfält.

– Speciellt viktigt var mätningar med två satelliter bara några tiotals kilometer ifrån varandra, i området där solvinden träffar jordens magnetfält, säger Daniel Graham. Vi kan alltså göra detaljerade mätningar för att förstå plasmafysiken, på en höjd av 60 000 km.

Speciellt intressant är upphettningen av elektroner parallellt med det magnetiska fältet i samband med magnetisk omkoppling.

– Vi tror att detta är en viktig pusselbit för att förstå hur magnetisk omkoppling fungerar, hur laddade partiklar kan accelereras, och hur partiklar från olika områden kan blandas med varandra, säger Daniel Graham. Våra detaljerade mätningar runt jorden kan användas för att förstå fysiken även i fusionsreaktorer på jorden, och i avlägsna områden i rymden dit vi inte kan skicka satelliter.

FAKTA
Forskningsprogrammet Rymdplasmafysik, IRF: http://www.space.irfu.se

Artikeln i Physical Review Letters:http://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.112.215004

Om en skallskadad person redan före skadan har en pågående medicinering med betablockad ökar överlevnaden. Detta visar Shahin Mohseni i sin doktorsavhandling vid universitetet i Örebro och Universitetssjukhuset.

– Trots att vården av svårt skadade personer under de senaste decennierna utvecklats, kan man inte se någon stor skillnad i överlevnad hos patienter med svåra hjärnskador, säger Shahin Mohseni. De som drabbas av sådana här skador är ofta unga människor i en produktiv ålder. För varje dödsfall finns det också 2-3 patienter som överlever men blir handikappade i varierande grad.

Stressad kropp
När hjärnan utsätts för en skada stressar det kroppen och sätter i gång ett adrenalinpåslag som i sin tur kan innebära stora påfrestningar. Hjärtat kan börja slå ojämnt och ibland så fort att hjärtmuskeln slutar fungera. Immunförsvaret kan försvagas vilket kan leda till allvarliga infektioner och patienterna kan också drabbas av andningsproblem genom att vätska samlas i lungorna.

– Tidigare forskning har visat att betablockerare kan ha positiv inverkan på händelseutvecklingen efter allvarliga hjärnskador. Vi har vid genomgång av ett patientmaterial i Traumaregister kunnat studera effekten av pågående behandling med betablockad hos patienter som drabbats av allvarliga hjärnskador och de som fått tidigt insatt behandling. De patienter som hade betablockadmedicinering innan olyckstillfället kan alltså sägas ha fått en förebyggande behandling. Dessa båda grupper med dels förbyggande och dels tidigt insatt behandling visade på ökad överlevnad jämfört med dem som aldrig fått betablockerare eller som fick det först senare på sjukhuset.

För sen insats
– Det har varit känt sedan tidigare att betablockadmedicinering ökar överlevnaden hos patienter med hjärnskador Denna positiva effekt har tillskrivits dess skyddande effekt mot stressen som kroppen utsätts för. Våra studier tyder på att behandlingen ofta har skett först sedan patienterna på sjukhuset börjat visa symptom, som kan vara kopplade till stressreaktionen orsakad av hjärnskadan och då kan det vara för sent. Den gruppen har klarat sig bättre, men inte lika bra som de som åt betablockerare redan i förväg.

Shahin Mohseni menar att en rutinmässigt tidig behandling med betablockerare bör övervägas hos patienter med svåra hjärnskador för att skydda mot det stresspåslagsom ibland kan komma flera dagar efter själva skadetillfället. Denna relativt billiga behandling skulle kunna optimera vården för dessa svårt skadade patienter.


– Samspelet mellan instruktör och elev ska detaljstuderas och syftet är att projektet ska bidra med ny kunskap om körundervisning, säger Lena Levin, forskare på VTI.

I projektet följs ett antal körskoleelever från deras allra första körlektion fram till godkänt förarprov. Hittills har ett hundratal timmar spelats in under körlektionerna samt under en del teorilektioner.

Det är första gången i Sverige som en studie på körlektioner baseras på detaljerad videoanalys. Med tre små kameror inne i kupén spelas allt in som sker under en lektion samt trafiken utanför bilen. Även ljudupptagningar görs för att dokumentera all kommunikation som sker mellan elev och lärare. Eleverna och lärarna som deltar i studien har gett sitt samtycke.

Samspelet mellan lärare och elev i fokus
– Vi dokumenterar varje sekund av vad som händer mellan instruktör och elev, även blickar och gester, säger Mathias Broth, biträdande professor vid Linköpings universitet.

I ljudupptagningarna lägger studien fokus på hur instruktioner ges och hur de tas emot samt vad det resulterar i.

– I ett tidigt skede av utbildningen är det väldigt enkla instruktioner för att bara få bilen att fungera hjälpligt, sedan kommer finare information och i takt med elevens kunskaper så övergår informationen till att bara instruera om åt vilket håll eleven ska köra, säger Jakob Cromdal, professor vid Linköpings universitet.

Projektet väntas bidra med ny kunskap om körundervisning och övningskörning samt trafikskolornas roll i formandet av unga trafikanter.
– Detta är lärandeforskning i en mobil miljö, vilket innebär helt andra förutsättningar än lärande i ett klassrum till exempel, säger Mathias Broth.

Körskolorna intresserade av förbättringar
Två trafikskolor deltar i studien och intresset hos både trafikskolor och instruktörer är stort.

– Trafikskolorna är intresserade av att lära sig om något de gör inte är optimalt, säger Mathias Broth.

Förutom de deltagande trafikskolorna deltar även två elever som övningskör privat, där bilarna också har utrustats med videoutrustning.

– Vi hoppas kunna bidra till utveckling av körskolornas förarträning, säger Daniel Björklund, doktorand från Linköpings universitet.

FAKTA
Projektet är en del i internationellt samarbete. Projektgruppen samarbetar även med ett internationellt nätverk där forskare från Schweiz, Finland, Danmark och Tyskland ingår. Studierna från de andra länderna ska ge en bild av hur föräldrar bland annat lär sina barn att cykla och hur samspelet fungerar i en pilotutbildning. VTI och Linköpings universitet planerar också att publicera det betydande sammanlagda datamaterialet tillsammans med de andra länderna.

Projektets titel är Förarutbildning i praktiken – En studie av lärande i trafikförankrad interaktion. Uppdragsgivare är Linköpings universitet
och projektet som pågår till våren 2016 finansieras av Vetenskapsrådet.

Magnus Hagiwara har arbetat i många år som ambulanssjuksköterska i Borås. Under de senaste åren har han ägnat sig åt forskning, på Prehospen vid Högskolan i Borås och Hälsohögskolan vid Högskolan i Jönköping.

– Jag började forska 2010 och gjorde då en systematisk litteratursammanställning, säger Magnus Hagiwara. Det visade sig då att det inte fanns en enda studie i hela världen som hade undersökt datoriserade beslutsstöd för prehospital vård.

En del i forskningen var att testa ett digitalt beslutsstöd som tagits fram i samarbete med ett medicintekniskt företag. I testen fick 30 ambulanssjuksköterskor ta hand om två simulerade patientfall på vanligt vis och 30 fick göra det med hjälp av beslutsstödet.

Det digitala beslutsstödet fanns i en apparat som såg ut som en lite tjockare i-pad. Där klickade vårdarna in vad de gjorde med patienten, och fick olika typer av respons på det: kontrollfrågor, alternativa diagnoser, instruktioner om ytterligare åtgärder och så vidare.

– Här kunde vi se att riktlinjerna följdes i högre utsträckning när beslutsstödet användes, säger Magnus Hagiwara. Följsamheten var 60 procent för de som arbetade på vanligt sätt. De som använde det digitala beslutsstödet följde riktlinjerna till 80 procent. Men de arbetade något långsammare, vilket också är viktigt att ta i beaktande.

Magnus Hagiwara har kopplat sina resultat till ett par olika teorier, med utgångspunkt från patientsäkerhet. En av teorierna handlar om felbedömningar. Det är något som i tidigare studier har visat sig vara det största hotet mot patientsäkerheten, och är alltså något som man gärna vill minimera.

– Det finns modeller för att identifiera hur man kan minimera felbedömningar, som kan bero på en mängd olika faktorer. Vilka arbetstider personalen har, vilken utrustning och annat. Grundläggande är att inse att människor kommer att göra fel, och att försöka bygga ett försvarslager mot dessa fel. Ett av skälen till att det blir fel är att riktlinjer och beslutsstöd inte är tillräckligt bra. Detta pekar på ett eventuellt behov av ett nytt, digitalt beslutsstöd. Man ser också att checklistor är viktiga.

Sammanfattningsvis kan man säga att Magnus Hagiwara har kommit fram till att nyttan med ett digitalt beslutsstöd kan vara att man följer en bedömningsprocess, att den kan användas som checklista, att journalföringen inleds direkt och att den till exempel kan ställa motfrågor.

– Jag vill betona att detta bara är en början, säger Magnus Hagiwara. Många frågetecken återstår, till exempel kring hur implementeringen av ett beslutsstöd skulle gå till och hur man kan hantera datasäkerhetsfrågor. Nu kommer jag att fortsätta att varva en lärar- och forskartjänst med ambulansverksamhet. Jag hoppas då kunna vidare forska inom beslutsfattande, bedömning och kognition. Det är ett mycket intressant område.

Text: Lena M Fredriksson

Avhandlingen heter “Development and Evaluation of a Computerised Decision Support System for use in pre-hospital care.”



Att allt fler av Sveriges läkare är utbildade utomland har rönt uppmärksamhet i media och inom professionspolitisk debatt. Det har påpekats att man ofta misslyckas med att ta till vara den här gruppens kompetens fullt ut, trots att läkarbristen är ett växande problem. Internationell forskning framhåller att migrantläkare är en grupp som lockas från ekonomisk utsatta länder (s.k. brain-drain), men det är först på senare tid som man börjat intressera sig för vad läkarna själva har att säga och hur de upplever sin situation i mottagarlandet.

I den aktuella avhandlingen intervjuas 15 läkare om sina erfarenheter. Ett särskilt fokus läggs på läkarnas förhandlingar och deras känsla av tillhörighet inom den svenska läkarprofessionen i relation till den tillskrivna ”invandrarpositionen”.

– Studien visar att läkarna verkar uppleva att de ses som en typ av outsider within; en position som de till viss del gör motstånd mot men som de också använder för att skapa sig en plats inom den svenska läkarkåren, säger Lisa Salomonsson, doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

I intervjuerna berättar läkarna bland annat om hur de försöker bete sig så ”svenskt” som möjligt, samtidigt som de betonar att de har en fördel när det handlar om att ta hand om patienter med invandrarbakgrund. Berättelserna kopplas till de underliggande antagandena om interkulturell vård och invandrarskapets betydelse.

– Det visar sig att det är viktigt för dessa läkare att hitta rätt personer för att ”komma in”. Det handlar om att få en svensk läkarlegitimation, men har också att göra med att känna tillhörighet. Det här är något som det saknas en struktur för, vilket gör att ansvaret ofta hamnar på den enskilda läkaren, säger Lisa Salomonsson.

Avhandlingen visar också hur läkarna på olika sätt förhandlar kring och förhåller sig till negativa och stereotypa idéer som de upplever finns om invandrare i Sverige.

Disputationen äger rum den 9 juni.

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Erika Lundby hur
barn, mellan 9-12 år, uppfattar och förstår konsumtion, som en del av
det sociala livet med kamraterna. Tre huvudsakliga frågor ställs i avhandlingen; Hur förstår barn konsumtionens betydelse i relationer med jämnåriga? Hur värderar barn konsumtion i sina vänskapsrelationer? Och i vilken utsträckning påverkar ålder och social miljö barnens förståelse av konsumtion i deras sociala liv med jämnåriga?

Sammanlagt deltog 101 barn, från fyra olika skolor, i studien. Skolornas placering och prestige tyder på att barnen var blandade vad gäller klass och etnicitet. Resultaten presenteras i fyra artiklar som bidrar med olika infallsvinklar kring hur barnen uppfattar konsumtion i det sociala livet med kamrater.

– De flesta barn i studien uppfattar konsumtion som ett användbart verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga, berättar Erika Lundby. Samtidigt gav dock några barn uttryck för moraliska värderingar där de betonade att det är ”fel att köpa vänner”.

Vidare visar avhandlingen att barnens uppfattningar om konsumtion varierade beroende på ålder, kön och bostadsområde. I analysen betonar avhandlingsförfattaren vikten av att förstå barn både som kompetenta och beroende för att skapa en mer nyanserad bild av dem som konsumenter.

Erika Lundby utvecklar ett nytt begrepp, relationell konsumtion, baserat på barnens uppfattningar om konsumtion. Begreppet avser i huvudsak konsumtion som används för att skapa, stärka och upprätthålla sociala relationer.

– Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till att öka kunskapen om hur barn mellan 9–12 år uppfattar konsumtion i dagens svenska samhälle, säger Erika Lundby. Den visar också vikten av att socialt arbete intresserar sig för relationell konsumtion.

FAKTA
Erika Lundby är barndomssociolog och har i olika projekt berört forskningsfrågor kring barn och ungas tankar kring konsumtion, ekonomi och fattigdom.

Avhandlingen Consuming for friendship. Children’s perceptions of relational consumption försvaras fredagen den 13 juni 2014, kl. 10.15 i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är docent Barbro Johansson, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.


– När undervisningsmiljön krävde att eleverna skulle hålla sig strikt till engelska gynnade det varken ämnesförståelsen eller språkutvecklingen. När eleverna däremot tilläts växla mellan svenska och engelska blev de mer självsäkra och konsekventa i sin användning av engelska, säger hon.

Den 5 juni försvarade BethAnne Yoxsimer Paulsrud, adjunkt i engelska på Högskolan Dalarna, sin doktorsavhandling i utbildningsvetenskap på Stockholms Universitet. Avhandlingen heter English-Medium Instruction in Sweden: Perspectives and practices in two upper secondary schools, och handlar som titeln antyder om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan, en undervisningsform som i olika pedagogiska tolkningar bedrivs av många gymnasier runt om i landet. Arbetet består av två empiriska delstudier från skolmiljöer och en kartläggning av utbredningen och driftsformerna för ämnesundervisningen på främmande språk i svenska gymnasieskolor. En av slutsatserna i avhandlingen är att både lärare och elever utvecklar kreativa system för tvåspråkighet i undervisningen, trots skolans uttalade målsättning om att vara en ren engelskspråkig lärandemiljö.  

– En fysiklärare höll katederundervisningen på engelska men bytte alltid till svenska när hon gick runt i klassen för att förklara. Detta uppskattades av eleverna, de kände en trygghet i att få de knivigaste förståelsefrågorna förklarade för sig på svenska. Paradoxalt nog blev eleverna därmed också friare och tryggare i sin användning av engelska, säger BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

I sin observationsstudie noterade disputanden att språkväxlingen ägde rum även när eleverna jobbade självständigt utan lärarnärvaro, till exempel i grupparbeten.  Med detta visade eleverna för varandra att de hade erövrat en identitet som tvåspråkig individ, något som innebar status i skolan, berättar hon. Överhuvudtaget var språkbyten vanligt förekommande i många olika undervisningssituationer, antigen skolledningen ville ha det så eller inte. I den ena av de två undersökta gymnasieskolorna tillämpades en tämligen ortodox tolkning av den så kallade CLIL-pedagogiken, Content and Language Integrated Learning, som i korthet går ut på att eleverna studerar alla ämnen på ett främmade språk. Här tenderade fokus att hamna på hur mycket engelska man använde i undervisningen istället för på hur man använde språket, berättar BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

– I den skolan fanns en ensidig inriktning på målspråket, det vill säga engelskan, utan att man reflekterade så mycket kring vilken nytta den monolingvistiska miljön hade för elevernas lärande.

Denna lite oreflekterade syn på ämnesundervisning i engelska fann BethAnne Yoxsimer Paulsrud exempel på hos alla undersökta intressenter till utbildningen, det vill säga hos såväl elever som föräldrar, lärare och rektorer. Ingen av dessa aktörer hade några klart formulerada akademiska förväntningar på en engelskspråkig gymnasieutbildning, visar studien. För många av eleverna i studien var moroten att jobba utomlands och att engelskan gav dem prestige. För skolledningen och skolhuvudmännen handlar det mer om att locka till sig duktiga elever och att vara attraktiv på skolmarkanaden, tror BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

– Som inflyttad amerikanska har jag alltid slagits av hur duktiga svenska ungdomar är på att tala engelska. Därför förvånade det mig lite att gymnasieskolorna i studien inte drog större nytta av detta och tydligare definierade vad de ville åstadkomma med sin engelskspråkiga ämnesundervisning.   

FAKTA
Disputationen ägde rum torsdag den 5 juni kl 10-12 i Hörsal 9, Södra Huset, Stockholms universitet                                                                            

Möten i och mellan arbetsgrupper säger mycket om hur effektivt ett företag är. Annika Engström, lärare och konsult inom kommunikation och ledarskap, samt doktorand i pedagogik vid Helix vid Linköpings universitet, har tittat närmare på samspelet i olika arbetsgrupper vid ett mindre industriföretag avseende lärande, kommunikation och effektivitet.

– Men jag ser inte på effektivitet enbart som ekonomiska resultat. Jag har vidgat begreppet och menar att effektivitet måste innehålla en utvecklingsdimension som handlar om att organisationen också lär sig.

För att åstadkomma ett lyckat samspel som leder till effektivitet bör organisationen se till att ha två olika arenor för att hantera uppgiften. En som handlar om utförande, att göra jobbet, och leverera så bra som möjligt. Och en annan som handlar om utvecklingsprocesser – att förändra, omvandla och hantera grundläggande problem i verksamheten.

– Om man inte skiljer på dessa två så stör processerna varandra, säger Annika Engström.

Möten som handlar om utförandeprocesser ska hållas lösningsinriktade med styrande ledning och med kommunikation som gynnar att uppgiften utförs på ett effektivt sätt.

– Här handlar det om att se till att produktionen fungerar. Där är inte rätt forum för kritiska förhållningssätt och ifrågasättanden, säger Annika Engström. Dessa luftas istället vid särskilda möten kring utvecklingsarbete. De ska vara problemorienterade med underlättande ledning och kommunikation som gynnar idégenerering.

– Där diskuteras grundläggande problem och om man gör rätt saker. Medarbetarna stimuleras i att ifrågasätta, komma med idéer och förslag på att göra nytt.

Motsättningar och konflikter som kommer upp till ytan ska ses som en utvecklingskraft. Om kraften inte tas om hand kommer den att störa utförandeprocesserna.

– Människor ifrågasätter och vill förändra, det är positivt. Om man som ledare inte är rädd, utan försöker fånga upp det som ligger och pyr så skapar man delaktighet och effektivitet, säger Annika Engström. Men många har svårt att hantera konflikter, samarbetsproblem och missnöje på arbetsplatsen.

– Jag tror på vidareutbildning och träning i känslohantering och kommunikation. Jämför med hur ett fotbollslag tränar: de övar och nöter olika strategier för att klara olika situationer. Så behöver vi jobba med kommunikation också!

FAKTA
Annika Enström disputerade den 4 juni med avhandlingen Lärande samspel för effektivitet. En studie av arbetsgrupper i ett mindre industriföretag.

Hjärtsvikt är inte bara ett hälsoproblem för patienten utan även ett ekonomiskt problem för samhället, eftersom en stor andel av patienterna har kvarstående symtom av sin sjukdom i form av andfåddhet, trötthet, svullna ben, med mera, trots att de får behandling. Många patienter får s.k. resynkroniseringsbehandling, CRT, vilket innebär att de får en pacemaker, som hjälper hjärtats båda kammare att slå synkroniserat. Det gör i sin tur att blodet kan pumpas runt i kroppen på ett effektivt sätt.

CRT-behandling ökar överlevnaden bland dessa patienter och ger i många fall ett bra resultat, men trots detta är det nästan 30 procent av patienterna som inte svarar på behandlingen. Vilka patienter som svarar på behandlingen, och inte gör det, har varit föremål för många studier, men hittills har forskningen bara visat måttliga resultat.

Gani Bajraktari har I sitt avhandlingsarbete studerat nyttan av att mäta total isovolymetrisk tid, t-IVT, som är ett mått på den korta tid under ett hjärtslag då hjärtats kammare varken fylls eller tömmer sig på blod.

Avhandlingen visar att t-IVT en viktig oberoende faktor som visar patientens träningsförmåga, kliniska välmående och svar på CRT-behandlingen. Detta resultat är oberoende av om patienten har hjärtsvikt eller inte, hjärtats pumpförmåga, och förekomst av förmaksflimmer. Genom att använda t-IVT för att identifiera vilka patienter som kan dra nytta av behandling med CRT anser Gani Bajraktari att det är möjligt att optimera urvalet av patienter, skydda patienter från en onödig högriskbehandling och även minska kostnaderna för detta.

– Avhandlingen visar att det finns ett stort värde I att mäta t-IVT med hjälp av ekokardiografi I klinisk praxis. Det är väldigt viktigt att vi lär oss identifiera vilka patienter med hjärtsvikt som drar nytta av behandling med CRT, eftersom det är så många som en tredjedel som inte gör det, säger Gani Bajraktari.

FAKTA
Gani Bajraktari kommer från Prishtina, Kosovo där han arbetar som kardiolog. Han är även doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Tisdagen den 10 juni försvarar Gani Bajraktari, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Det kliniska värdet av total isovolumetrisk tid. (Engelsk titel: The Clinical Value of Total Isovolumic Time). Opponent: Lars-Åke Brodin, professor, Kungliga tekniska högskolan, enheten för medicinsk bildteknik. Huvudhandledare: Michael Henein. Disputationen äger rum kl. 09.00 Sal D, Unod T9, Norrlands universitetssjukhus.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Jätteatomerna skapades genom att göra ett mönster av öar i ett skikt innehållande mindre än två atomlager av järn, omgivet av några tiotal atomlager av palladium. Genom att utnyttja tunna skikt som ursprungsmaterial skapade forskarna förutsättningar för magnetiska fluktuationer inom öarna.

– På detta sätt efterliknar de atomer som ”vobblar” när temperaturen höjs. Jätteatomerna uppvisar därmed magnetiska egenskaper som liknar de hos vanliga atomer, berättar Björgvin Hjörvarsson, professor i materialfysik vid Uppsala universitet.

Avbildningen av de magnetiska öarna genomfördes vid synkrotronanläggningen vid Lawrence Berkeley National Laboratory, Berkeley, USA. Mätningarna visade att öarna kan betraktas som gigantiska atomer som kan byta magnetiseringsriktning genom termiska fluktuationer. De bildar också magnetiska strukturer som definieras av växelverkan och geometrin. Några excitationer liknar även magnetiska laddningar.

– Resultaten banar väg för helt nya sätt att skapa logiska kretsar med hjälp av artificiella magnetiska öar. En av de stora fördelarna med magnetisk logik är att det inte behövs någon ström för att bibehålla det önskade tillståndet, säger Vassilios Kapaklis, forskare i materialfysik vid Uppsala universitet.

Forskningsområdet nanomagnetism har fått stärkt fäste i Europa och USA och grundas i stor utsträckning på de framsteg som har gjorts inom både tunnfilmsteknik och mönstring vid nanolaboratorier.  

FAKTA
Arbetet utfördes i samarbete med forskare vid Paul Scherrer Insitut och ETH Zürich i Schweiz och Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL) i USA.

Forskningen har finansierats med medel från Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Kapaklis et al. (2014) Thermal fluctuations in artificial spin ice, Nature Nanotechnology, DOI: 10.1038/nnano.2014.104

Många ord uppträder tillsammans betydligt oftare än vad som kan bero på slumpen eller allmänna regler för hur orden kan kombineras. Dit hör bestämningar tillsammans med ett huvudord, där bestämningen är en gradangivelse av det som huvudordet innebär. Hårt arbete är ett arbete som bedrivs intensivt, sträng vila betyder att vilan inte får störas av något.

– På samma sätt används adjektivet svår för att intensifiera ordet fläck i reklamen för ett känt tvättmedel – ”Vad är det första du gör när du får en svår fläck?”. De förstärkande adjektiven är inte utbytbara sinsemellan. Det heter inte svårt arbete eller svår vila och inte heller hård eller sträng fläck, säger Bodil Rosqvist, som i sin avhandling med hjälp av en samling elektroniskt sökbara texter undersökt sådana uttryck, som inom språkvetenskapen kallas för kollokationer.

Avhandlingen visar att valet av förstärkande adjektiv eller adverb ofta verkar naturligt och förutsägbart. Betydelsen av ”hårdhet” hos adjektivet hård motiverar kollokationer som hårt slag och hård vind. I kollokationer som hårt tempo, hård koncentration och sova hårt är däremot ”hårdheten” i bestämningen nedtonad (eller försvunnen), vilket betyder att det inte finns någon uppenbar anledning till att just hård passar bra som förstärkare.

– På motsvarande vis betyder sträng varken ”krävande”, ”noggrann” eller ”svår att uthärda” i kollokationer som strängt personlig och sträng vila. Dessa kollokationer är alltså oförutsägbara och kan nästan betraktas som språkliga ”halvfabrikat”.

Bodil Rosqvist undersöker också äldre texter och lyfter fram flera exempel på hur kollokationsbruket har förändrats i ett tidsperspektiv. I material från 1600- till 1800-talet anträffas stark som förstärkande adjektiv bland annat i kollokationer som stark sjukdom och stark huvudvärk. Dessa ordkombinationer representerar inte idiomatiskt språkbruk i nusvenskan.

En annan slutsats är att ordkombinationer som på ytan liknar varandra kan ha olika innebörd i äldre och nuspråkligt material. I följande språkexempel från 1759 betyder kollokationen svåra reparationer ungefär ”omfattande reparationer”, vilket innebär att svår har en förstärkande innebörd:

Församlingar, hvilkas egne Kyrkor stå under svåra reparationer och byggnader, böra ej besväras med Collecter til andra kyrkor.

I ett modernt belägg på ordkombinationen svår reparation skulle adjektivet svår knappast tolkas som en intensifiering av huvudordet – utan som motsatsen till adjektivet ”lätt”, det vill säga ”komplicerad”.

– Min avhandling tydliggör semantiska mönster som tidigare inte har systematiserats och analyserats i någon större utsträckning. Den tillför kunskap om hur ”hög grad” uttrycks i svenskan och, mer generellt, om sambandet mellan ordbetydelse och ordkombinatorik, säger Bodil Rosqvist.

FAKTA
Avhandlingens titel: Hårt arbete och Sträng vila. Svenska kollokationer i lexikografisk och lexikologisk belysning. Tid och plats för disputation: onsdag 11 juni kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Professor Lena Ekberg, Stockholms universitet.
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/35259

Genom kvalitativa intervjuer med tjugo mödrar i Sverige och Polen har Erik Löfmarck undersökt dels vad dessa uppfattar som riskabelt, dels hur de sedan hanterar riskerna på praktisk och känslomässig nivå. 

Mödrar omgärdas av många riskminimerande omsorger, och de lever med ett starkt socialt tryck att förhålla sig till olika slags risker. Nyblivna mödrar befinner sig därtill på ny mark, vilket medför att de blir särskilt uppmärksamma på risker. Dessa omständigheter gör mödrars upplevelser av risk till ett särskilt intressant fall av hur risker mer allmänt upplevs i vardagslivet.

Genom ett jämförande perspektiv mellan Sverige och Polen försöker författaren synliggöra kontextens betydelse för vårt förhållande till risker. Dessa mödrar lever bland annat med olika familjepolitik, olika grad av generaliserat förtroende och olika normer kring moderskap. Det återspeglas i hur mödrarna uppfattar risker och vilka faktiska möjligheter de har att hantera dem.

– De svenska mödrarna hyser till exempel betydligt större förtroende för den statliga riskregleringen, vilket gör deras riskhantering mindre krävande. Och de polska mödrarna bär ett mer odelat ansvar för såväl barnen som för riskerna i sina familjer, vilket bland annat tycks göra dem mer benägna att söka sig till andra mödrar i riskhanteringen, säger Erik Löfmarck.

Risker och vårt förhållande till dem är ett ämne som ofta vållar het debatt. Svenskar har till exempel beskrivits som ”trygghetsnarkomaner” (Eberhard 2006), och samtidens föräldrar målats ofta ut som mer eller mindre paranoida kring olika faror (se t.ex. Furedi 2002). Utifrån denna avhandlings resultat kan det finnas anledning att nyansera dessa bilder.

– Gemensamt för de studerade mödrarna är ett påfallande reflexivt förhållningssätt till risker. De omprövar ständigt sin egen riskhantering, de har en kritisk inställning till vetenskap och till media, och de väger ständigt identifierade risker mot andra aspekter av tillvaron. Det är också tydligt att mödrarna finner sätt att leva med riskerna som gör det möjligt att gå vidare med denna tillvaro, säger Erik Löfmarck.

FAKTA
Avhandlingen Den hand som föder dig: En studie av risk, mat och moderskap i Sverige och Polen försvarades den 5 juni. Läs avhandlingen online.

Studien är finansierad av Baltic and East European Graduate School vid Södertörns högskola där Erik Löfmarck undervisar i sociologi.

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!

Raderna är hämtade ur diktcykeln Ett folk från 1899 av Carl Gustaf Verner von Heidenstam. Detta folk och fosterland har sedan dess förändrats och den så kallade folksjälen ändras alltjämt. Under stormaktstiden inkluderade Sverige flera olika nationaliteter och språk. Finland utgjorde en integrerad provins i landet, i likhet med Götaland, Svealand och Norrland. I riket ingick periodvis även till exempel tyska enklaver vid södra Östersjökusten och Estland. På den tiden var det inte språket som utgjorde det sammanhållande fundamentet, snarare saker som kungahuset och den protestantiska tron. På det viset har världshistorien varit med och format och förändrat den svenska kulturen genom århundraden.

Sveriges existensberättigande
Dagens Sverige måste därför betraktas mot bakgrunden av de politiska och idéhistoriska konflikter som följde förändringarna av den medeltida världen, ett system av överlappande makt och fördelad auktoritet, ett system fyllt av spänningar och krig. Det fanns en maktkamp mellan de inblandade parterna i ett förhållande där ingen enskild ledare kunde säga sig inneha högsta auktoriteten över ett givet territorium. Men framväxten av städer och federationer, som byggde på kapital och handel, tillsammans med en kritik av kyrkan, konkurrerade till slut ut den gamla ordningen och ersattes av absoluta monarkier och konstitutionella republiker. Den moderna staten blev den överlägsna formen för att effektivast mobilisera lojalitet, hantera konflikter och ta till vara på ekonomiska resurser. Centralt för denna självbild var hävdandet av sin oberoende auktoritet, där suveräna stater definierades utifrån territorier och det politiska förhållandet dem emellan utifrån försvaret av geografiska gränser.

Man kan fråga sig med vilken rätt folk på det sättet kan göra anspråk på ett geografiskt område och reglera vem som har rätt att vara där. Stefan Jonsson är professor i etnicitet på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet. Han har bland annat skrivit tre böcker om rasism, etnicitet, postkolonial teori, kulturell identitet, globalisering och det mångkulturella samhällets framtid.

– Varje grupp behöver alltid organisera sig på något sätt, förklarar Stefan. De strävar efter att finna rättfärdiga sätt att fatta beslut och organisera sitt sociala liv. Det förutsätter en eller annan form av territoriell kontroll. Enligt den så kallade kontraktsteorin utgår statens legitimitet från medborgarna både när det gäller demokratier och enväldiga styrelseskick. Förlorar monarken eller diktatorn folkets legitimitet kommer styret till slut att gå under.

Två sidor av nationalismen
Under Sveriges demokratiseringsprocess engagerade kampen för medborgarskap grupper och klasser i strävan efter deltagande, i strävan efter att skydda sina intressen mot segregation och politiskt förtryck. Nationalismen var på denna tid en inkluderande kraft som användes för att ena länder och folk bakom en gemensam ideologi. Alla fick vara svenskar, fattig som rik. Men nationalstaternas kamp innebar också våldsamma konflikter i samband med sin exkluderande politik och sina territoriella tvister. Iréne Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, specialist på segregation och förtryckande mekanismer inom den kapitalistiska världsordningen, beskriver nationsbildandet som en hävdvunnen rätt.

– Idén med en stat grundas på att en grupp, ett folk, tar sig rätten att göra anspråk på ett territorium, förklarar Iréne. Ofta upprätthålls områdets gränser med våld. Om folket lyckas hålla stånd och försvara sitt land tillräckligt länge blir tillståndet så normaliserat och hävdvunnet att folket tillerkänns området som ”sitt” land.

Nya tider, nya utmaningar
Nationalismen strider mot tanken på att vi alla i grunden utgör en mänsklighet som delar på ett jordklot, men i den värld där nationalstaten inte längre är den självklara referenspunkten utmanar globaliseringen en gammal syn på territoriella gränser. Föroreningar, information och penningtransaktion låter sig inte längre lika lätt kontrolleras av nationella beslut. Det finns en asymmetri mellan den traditionella statens formella auktoritet och den rumsliga räckvidden av det globala produktionssystemet och den begränsar effektiviteten hos de nationella politiska institutionerna.

När kulturen utmanas genom världspolitiska omvälvningar, så utmanas även den svenska folksjälen. Nationalromantiken – där nationalismen tar sitt konstnärliga uttryck – smulades på det viset sönder av världskrigen och nationalismen, som tidigare varit drivande kraft i demokratiseringen av Europa, mötte den nya tiden efter krigen med bagaget sprängfyllt av brott mot mänskligheten. När Pär Lagerkvist 1916 gör en parafras på Heidenstams Ett folk, mitt under brinnande första världskriget, visar han vägen för en ny riktning inom den svenska folksjälen, fylld av svårmod, ångest och självkritik:

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.

Sveriges övergång från nationalromantik till den nya tiden konkretiseras när Lagerkvist ironiskt nog tar över just Heidenstams plats i Svenska Akademin 1940, mitt under brinnande andra världskriget. Det svenska svårmodet blev en exportprodukt och något som vi profilerade oss med genom litteratur, film och teater. Men nu är efterkrigstiden över och folkhemmet inte längre vad det var och folksjälen utvecklas vidare och anpassar sig efter den nya tidens världspolitiska stormakter. Vem vet, kanske får vi nu se hur kinesiska, indiska eller muslimska influenser är med och formar svensk identitet under 2000-talet.

Text: Danil Lundbäck, forskning.se
Redaktör: Elin Melin, forskning.se
Intervjuer: Joakim Frieberg, frilansjournalist
Intervjuade forskare: Stefan Jonsson, Linköpings universitet och Iréne Molina, Uppsala universitet

Kontaktinformation
red@forskning.se

Till skillnad från andra donerade blodprodukter måste blodplättarna – de partiklar som ska förhindra blodförlust och läka sår i kärlväggar och andra vävnader – lagras i rumstemperatur eftersom de inte tål kyla. Detta innebär risk för att sjukdomsalstrare som bakterier och virus växer till och följer med in i patientens blodomlopp. Följden kan bli blodförgiftning som i värsta fall leder till döden.

Två metoder finns som kan minska infektionsrisken: enbart gammastrålning eller strålning i kombination med kemiska substanser. Behandlingen inaktiverar smittämnena genom att korsbinda till deras nukleinsyror (DNA och RNA).

– Problemet är att också blodplättarna har nukleinsyror som är mycket viktiga för deras sårläkande förmåga och kommunikation med andra celler. Om de slås ut kan det skada blodplättarna och leda till att patienten får värre blödningar, säger Majid Osman, forskare i klinisk kemi vid Linköpings universitet och sjukhuskemist vid Universitetssjukhuset.

Dr. Osman är försteförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Platelets. Större delen av de kemiska analyserna har utförts på hans labb i Linköping, medan blodplättarna preparerades hos en forskarkollega i Tyskland där de utsattes för en rad olika behandlingar. De som behandlats med de två inaktiverande substanser som finns på marknaden, Intercept och Mirasol, aggregerade dåligt vilket försämrade sårläkningen. Intercept slog ut plättarnas nukleinsyror och orsakade att de blev överaktiverade och minskade i volym. Gammastrålning däremot hade inga skadliga effekter på blodplättarna.

– Vår rekommendation till blodcentraler är att inte använda någon av substanserna utan enbart strålbehandling, säger Majid Osman.

Den metoden tillämpas till exempel vid Universitetssjukhuset i Linköping där inga fall av infektion i samband med transfusion av blodplättar har inträffat.

Forskargruppens resultat är inte okontroversiella. USA:s federala läkemedelsverk FDA behandlar just nu ansökningar från företagen bakom de två kommersiellt tillgängliga preparaten Intercept och Mirasol, som tidigare godkänts av EU.

– Vi har blivit utsatta för påtryckningar, och studier som visar motsatta resultat har snabbt publicerats. Men vår studie är den enda som är helt oberoende av kommersiella intressen, säger Majid Osman.

FAKTA
Artikel: Effects of pathogen reduction systems on platelet microRNAs, mRNAs, activation, and function av A.M. Osman, W.E. Hitzler, C.U. Meyer, P. Landry, Aurélie Corduan, B. Laffont, E. Boilard, P. Hellstern, E.C. Vamvakas & P. Provost. Platelets online 21 April 2014. (doi:10.3109/09537104.2014.898178)