Kognitiva radionätverk är en teknisk lösning där man öppnar radiospektrumet även till icke betalande abonnenter, under förutsättningen att betalande abonnenter inte störs i sina pågående samtal.

Det finns en mängd olika tekniska frågor som måste lösas innan detta koncept kan accepteras och användas på marknaden. En av de viktigaste frågorna handlar om att lösa problemet med den konkurrens som kan uppstå mellan olika icke betalande kunder som vill ha tillgång till resurserna i radionätverken. Det är viktigt att man löser detta problem eftersom det annars går ut över de betalande abonnenterna som störs i sina samtal.

Det är dessa frågor som Yong Yao har fokuserat på i sin doktorsavhandling inom ämnet telekommunikationssystem. Resultaten i avhandlingen kan användas i framtida radioteknologier som till exempel Long Term Evolution-Advanced (LTE-A), 5G och Device-to-Device (D2D). De avancerade lösningarna kan användas av både forskare och industri för olika ändamål, till exempel för utveckling, simulering och för prestandaanalys.

FAKTA
Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Torsdagen den 5 juni. Tid: Kl 10:15. Plats: Sal J 1630, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona.Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.


Doktoranden Kristina Glise har i sin avhandling studerat utmattningssyndrom, dess förlopp och hur symtomen kan identifieras.

I en delstudie fick 2 687 yrkesarbetande i Västra Götalandsregionen använda ett nytt instrument för självskattning av utmattningssyndrom. Resultaten visar att var sjätte yrkesarbetande själva anger att de lider av utmattningssyndrom.

Även bland de patienter som inte diagnostiserades med utmattningssyndrom upptäcktes omfattande psykiska och kroppsliga symptom.

– Även om de kliniska kriterierna av olika anledningar inte uppfylls lever denna grupp med en ökad stressbelastning som kan påverka hälsan, och de behöver uppmärksammas och erbjudas samma åtgärder för att minska risken för försämring och långvarig sjukskrivning, säger Kristina Glise.

I en annan studie följde Kristina Glise sjukdomsförloppet hos 200 patienter som behandlades för utmattningssyndrom vid Institutet för stressmedicin vid Göteborgs universitet.

Resultatet efter 18 månader visar att utmattningssyndrom ofta har ett utdraget förlopp av psykiska symptom, samt en omfattande samsjuklighet med depression och ångest.

Avhandlingen visar att den enda faktor som påverkar hur snabbt de psykiska symptomen kan behandlas och läkas, är hur lång tid det tar innan patienten söker vård. Men även om de psykiska symtomen mildrades kvarstod ofta fysiska symtom, till exempel smärtor i armar och ben, i oförändrad omfattning efter 18 månader.

– Tidig upptäckt är av avgörande betydelse, och förhoppningsvis kan mina resultat leda till att man lättare känner igen utmattningssyndrom i såväl hälso- och sjukvården som inom företagshälsovården, säger Kristina Glise.

Det fanns enligt avhandlingen ingen större skillnad i utmattningssyndromets förlopp mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och äldre patienter.

Avhandlingen Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp försvarades vid en disputation den 27 maj.

Länk till avhandling

DELIVER-projektet startade i november 2011 med målet att minska miljöpåverkan i tätorterna med 40 % och att därmed designa och konstruera en lätt elektrisk transportbil som kombinerar behoven i innerstadstrafiken med de elektriska fordonens fördelar.

Konsortiet presenterar nu sin prototyp av DELIVER för allra första gången på FISITA World Automotive Congress i Maastricht. Resultatet är ett lätt nyttofordon med bruttovikten 2 200 kg och en nyttolast på 700 kg, med en mängd innovativa funktioner för leveransföraren och 18 % extra transportkapacitet jämfört med dagens skåpbilar som har en liknande hjulbas. I konceptet utvecklas den senaste tekniken inom elektriska fordon med helt elektrisk drivlina och med funktioner som hjulmotorer, två växlar och 80 prismatiska Li-NMC-celler i batteripaketet för att öka energieffektiviteten och räckvidden.

Fordonet uppfyller kraven från dagens aktiva leveranschaufförer. Tack vare den flexibla ergonomiska hytten och att B-stolpen har avlägsnats på trottoarsidan, minskar både arbetsbelastningen och tiden för själva leveransen. Möjligheten för föraren att enkelt stiga ur fordonet på trottoarsidan minimerar inte bara extra gångavstånd runt fordonet utan förbättrar också förarsäkerheten. Konceptet ”walk in door” minskar eventuella hinder som orsakas av trösklar. Med en minsta räckvidd på 100 km och en maxhastighet på 100 km/h är DELIVER ett tilltalande alternativ till lätta nyttofordon i stadsmiljö, t.ex. vid leverans av post, paket, mat samt hantverksbilar.

Efter en bred konceptuell designstudie som startade med etableringen av initiala designspecifikationer och som fortsatte med den detaljerade faktiska resultatbedömningen av det slutgiltiga helt elektriska konceptfordonet, byggdes ett demonstrationskonceptfordon av Liberty Electric Cars för att demonstrera så många av de nya innovationerna som möjligt. En utökad testfas på testbanorna vid Aldenhoven Testing Center, det nya testområdet för Aachens tekniska högskola RWTH, gjorde det möjligt för projektdeltagarna att analysera resultatindikatorer som energieffektivitet, dynamisk och statisk strukturell prestanda, aktiv och passiv säkerhet, ergonomi samt räckvidd.

FAKTA
Projektet som samfinansieras av EU-kommissionen som en del av European Green Vehicles Initiative, koordineras av Institute for Automotive Engineering (ika) vid RWTH i Aachen och sammanför tio samarbetspartners från hela Europa, bl.a. större OEM-företag, forskningspartners och företrädare för städer. Förutom ika (DE) består konsortiet av Centro Ricerche Fiat (IT), Volkswagen Group Research (DE), Liberty Electric Cars (UK), Michelin Recherche et Technique (CH), Polis Network (BE), SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SE), HPL Prototypes (UK) samt CADEM (TR) och Mobit (TR).

www.deliver-project.org

En video finns på http://vimeo.com/deliver/summary

Allt fler arbetar i bemanningsföretag. Antalet anställda har ökat från 5 000 i mitten av nittiotalet till över 130 000. Ökningen fortsätter.

I ett forskningsprojekt som finansierats av AFA Försäkring har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet studerat hur det delade arbetsmiljöansvaret fungerar i praktiken, både när det fungerar väl och när bemanningsanställda råkat ut för arbetsskador.

Intervjuer med bemanningsanställda som råkat ut för arbetsskada och intervjuer med bemanningsföretag och deras kunder visar att det kan finnas brister i arbetsmiljöarbetet både hos bemannings- och inhyrande företag. En slutsats är därför att det är viktigt att båda parter känner ansvar för arbetsmiljön och kan ingripa om den andra parten inte tar sitt ansvar. Arbetsmiljöarbetet måste fungera även om någon part inte uppfyller sin del.

Analysen visar också att många aktörer inom bemannings- respektive inhyrande företag behöver vara involverade. Det gäller bland annat ledning, konsultchefer, arbetsledare och skyddsombud, men även säljare. Ledningens syn på bemanningsanställda och den funktion de ska fylla är viktigt både i bemanningsföretag och inhyrande företag.

Projektet strävar efter att fördjupa förståelsen för hur arbetsmiljöarbetet fungerar och vilka faktorer som kan påverka när arbetet inte fungerar, samt identifiera och utveckla de arbetssätt, metoder och modeller för att fördela ansvar som visat sig fungera bra.

Utifrån kunskapen om hur arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken utvecklar forskargruppen ett underlag för fungerande arbetsmiljöarbete från upphandling till avslutat bemanningsuppdrag. De identifierar hur olika nyckelaktörer kan bidra inför, under och efter anlitande av bemanningsföretag om en arbetsskada har inträffat. Slutsatserna kan användas som praktiska verktyg för att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser.

Slutsatserna presenterades vid ett seminarium hos AFA Försäkring den 3 juni 2014. Rapporten från projektet kommer att publiceras senare under året.

– Det är roligt att vi bland 107 sökande är ett av 12 projekt som beviljats pengar i den här utlysningen, säger docent Annsofie Adolfsson vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, IHM. Medsökande i projektet är universitetslektorerna Berthollet Kaboru och Gunnel Andersson.

Samarbetet mellan Örebro och Gomauniversitetet med det långa namnet Université Libre des Pays des Grand Lacs ska undersöka vilken betydelse det har att öka kompetensen hos sjukvårdspersonal, som möter kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

– I en pilotstudie kunde vi konstatera att personalen saknade både utrustning och kunskaper för att bemöta de här kvinnorna på ett bra sätt. Pengarna från Stint innebär att vi kan gå vidare med olika möten, engagera doktorander och förbereda den mer omfattande datainsamlingen, berättar Berthollet Kaboru.

Ledarskap i Burundi
När han och Annsofi Adolfsson förra året skulle träffa personer från ULPGL kunde detta inte ske i Kongo på grund av säkerhetsläget där. I stället blev professor Bosela Eale vid International Leadership University (ILU) i Bujumbura värd för mötet.

– Det ledde i sin tur till ett samarbete mellan ILU och oss i Örebro, säger Berthollet Kaboru. ILU är starka när det gäller ledarskapsutbildning och har utbildningar som lämpar sig för vår sjuksköterskeutbildning. Ledarskapet är viktigt för sjuksköterskor och sista terminen läser de det. Den utbildningen skulle de kunna göra i Burundi och samtidigt få internationell praktik. Örebro universitet kan i utbyte till exempel erbjuda masterstudenter från Burundi kurser i psykologi och socialt arbete.

Häromdagen fick Berthollet Kaboru besked från Stint att även detta projekt fått stöd med 150 000 kr.

– Det är ett initieringsbidrag, vi ska bygga ett samarbete, som också omfattar ett visst stöd för deras it-kapacitet.

EKO-modell i ny bok
När det gäller projektet i Kongo för att forska kring hur man bäst stöder våldsutsatta kvinnor, bygger det på metoder som Annsofie Adolfsson forskat mycket kring. Nyligen har den forskningen resulterat i boken EKO-modellen, en handbok om förlorad graviditet. Det är en bok som vänder sig till personal inom svensk vård som möter kvinnor som förlorat sina barn under graviditeten.

– Boken är anpassad till svenska förhållanden, men forskningen som ligger till grund för den är tillämplig och går att anpassa även till afrikanska förhållanden, säger hon. Det handlar om att möta kvinnor i utsatta situationer, att de ska känna sig välkomnade och ett välbefinnande. EKO står för empati, kunskap och omvårdnad och det är det som är en grund för arbetet även om miljöerna är väldigt olika.

Kunskap om hur människor och andra djur fungerar är idag en stor inspirationskälla vid utveckling av robotar. Cai Li, doktorand vid Högskolan i Skövde, presenterar i dagarna flera tekniker som på sikt kan göra detta möjligt; tekniker som gör att roboten kan lära sig krypa och gå för att sedan utveckla och förfina sina färdigheter samt anpassa sig till nya förutsättningar.

– Ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv är robotens förmåga att lära sig central. Det jag har fokuserat på i min forskning är hur en robot kan röra sig i en föränderlig miljö av egen kraft, och min inspiration i forskningen har varit att studera hur spädbarn lär sig krypa för att sedan stå och ta sina första steg, säger Cai Li, doktorand vid Högskolan i Skövde.

Ett användningsområde för en robot som kan anpassa sig och sina rörelser efter en föränderlig miljö är till exempel vid olyckor som innefattar radioaktiv strålning. Låt säga att ett kärnkraftverk havererar och att man måste ta sig in och sanera en miljö som man inte vet hur den ser ut. I en sådan miljö vore en robot som kan anpassa sig efter omständigheterna en fantastisk tillgång.

Avhandlingen har en reflekterad livsvärldsansats och består av fyra studier baserade på intervjuer. I studie I och II har tonårsflickor intervjuats, studie I fokuserar på hur tonårsflickor erfar hälsa och studie II på hur tonårsflickors levnadsförhållanden påverkar deras hälsa. I studie III har föräldrar till tonårsflickor intervjuats om sina upplevelser av hur de kan stödja sin tonårsdotters hälsa. I studie IV har skolsköterskor intervjuats om sina upplevelser av att främja tonårsflickors hälsa.

Resultatet visar att för tonårsflickor innebär att må bra att vistas i miljöer där de kan känna att livet är meningsfullt tillsammans med andra, där de kan uppleva gemenskap, tillåts växa som människor och utveckla självkännedom. Dessutom behöver de kunna balansera utmaningar och hantera det dagliga livet trots att vardagslivet kan präglas av en känslomässig berg- och dalbana. När de känner sig sedda på ett sätt som utgår från tonårsflickans levda situation och sammanhang, då kan tonårsflickorna må bra.

Att stödja och stärka tonårsflickors hälsa handlar om att det finns tillitsfulla relationer med en ömsesidig vilja och intresse för att mötas. Att föräldrar anpassar sitt föräldraskap i takt med flickans utveckling och behov. Dessutom att föräldrar och skolsköterskor stödjer en hälsosam livsrytm där tonårsflickorna kan få hjälp och stöd för att kunna hantera det dagliga livet samt att med hjälp av reflektion sträva efter en positiv rörelse som ger livskraft.

FAKTA
Margaretha Larsson är sjuksköterska med specialistutbildning till distriktsköterska, hon är anställd som universitetsadjunkt vid högskolan i Skövde.

Avhandlingen ”Tonårsflickors hälsa – att stödja och stärka”, försvaras tisdagen den 10 juni 2014, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Linnéuniversitetet Växjö. Opponent är Jennifer Bullington, Ersta Sköndals högskola, Stockholm.  Avhandlingen kan beställas genom lupress@lnu.se

– I dag tillbringar vi stor del av kontorstiden och fritiden framför datorer. En följd är att vi förlorar tillfällen att röra på vår kropp och använda våra fysiska förmågor. Jag tror därför att det är extremt viktigt för människors välbefinnande att använda kroppsgester när vi interagerar med datorer, säger Farid Abedan Kondori.

På grund av datorernas stora inflytande i vår vardag, har människa-datorinteraktion blivit ett forskningsområde av central betydelse. Under lång tid har användarnas behov varit avgörande för hur man utformat metoder för datorinteraktioner. Dock tenderar nya synsätt att utvidga definitionen till att även omfatta hur våra önskningar, intressen och ambitioner kan uppfyllas och stödjas.

Ett av de grundläggande mänskliga värden som bör stödjas är människors välbefinnande menar Farid Abedan Kondori som arbetat med att utveckla teorier och metoder för att utforska interaktionsmetoder bortom tangentbord och mus – att använda kroppen. Han har undersökt olika metoder för att analysera rörelser, och fokus har varit på huvud och hand på grund av att det är de kroppsdelar som är mest naturliga att använda vid interaktion med datorer. 

– Min avhandling ger en inblick i de tekniska utmaningarna, till exempel rörelsekomplexitet, rörelseupplösning, snabba rörelser och okontrollerade miljöer och ger nya perspektiv och robusta tekniker för att tillhandahålla interaktionsmetoder med hjälp av kroppsgester, säger Farid Abedan Kondori. Till exempel har jag utvecklat ett system för aktiv beräkning av rörelser som kan göra exakta bedömningar i realtid och jag har också använt nya 3D-sensorer för att ta fram en metod för rörelseberäkning.

De tekniska experimenten i avhandlingen omfattar markörlösa system baserade på datorseende för att bedöma och analysera kroppsrörelse.

FAKTA
Om disputationen: Onsdagen den 4 juni  försvarar Farid Abedan Kondori, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Bring your body into action: Body gesture detection, tracking and analysis for natural interaction. Svensk titel: Engagera din kropp: Detektion, spårning och analys av kroppsgester för naturlig interaktion.

Disputationen äger rum kl 13.00 i N420, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Juyang (Johannes) Weng, Department of Computer Science and Engineering, Michigan State University.

De flesta utredningar avseende vattenföroreningar inom träbaserade industrier har fokuserat på stora industrier med stor vattenförbrukning så som massa- och pappersbruk. Lakvatten som alstras vid kontakten mellan vatten och trä innehåller höga halter av organiska ämnen som är potentiellt farliga för vattenlevande organismer.

Förorenat lakvatten skapas av industrier, där stora mängder timmer och sågspån är placerade utomhus och utsätts för regn och bevattning, såsom inom trägolv och bioenergisektorn. Man har funnit att lakning från olika träslag ger olika sammansättningar på lakvattnet, där lakvatten från ek har den högsta halten av föroreningar följt av furu. Henric Svenssons avhandling visar att ek har potential att laka ut tio gånger så mycket polyfenoler jämfört med andra undersökta arter (tall, bok och lönn). Dessutom har lakvatten från ek den lägsta andelen av biologisk syreförbrukning, vilket tyder på ett potentiellt problem med den biologiska nedbrytningen av detta lakvatten. Man har även påvisat att lakvattnet från trä är potentiellt giftigt för akvatiska organismer. Träslagens giftighet för naturen kan kanske anses som överraskande.

Studier för att försöka minska miljöpåverkan av lakvatten från denna trädsort gjordes i pilotskala inom ramen för denna avhandling. Dessa studier visade bland annat på möjligheterna att använda sig av våtmarker som reningsmetod, där växter och luftning påverkar hur bra en våtmark fungerar. Men den viktigaste faktorn var den ökade uppehållstiden som vattnet får i våtmarken.

Utöver studier av våtmarker har också ett filtermaterial studerats, filtret bestod av en blandning av torv och aska, som användes för att absorbera en specifik kemisk grupp i lakvattnet (polyfenoler). I en tredje typ av behandlingsprocess visade det sig också att polyfenoler effektivt kan brytas ned av ozon.

FAKTA
Vissa slutsatser från avhandlingen har blivit applicerade hos AB Gustaf Kähr i Nybro som har varit en samarbetspartner genom projektet. Projektet finansierades av KK stiftelsen och Tillväxtverket (Europeiska regionala utvecklingsfonden).

Henric Svensson har en bakgrund som miljövetare från Linnéuniversitetet och kommer ursprungligen från Vånga i nord östra Skåne.

Avhandlingen Characterization, toxicity and treatment of wood leachate generated outdoors by the wood-based industry försvaras torsdagen den 5 juni, klockan 13.00 i sal Fullriggaren, Kocken, Kalmar. Opponent är docent Emma Nehrenheim, Mälardalens högskola. Professor William Hogland har varit handledare.

Migranter är inte nödvändigtvis människor från fattiga länder som tar de jobb de kan få i låglönebranscher. Det finns en annan, mindre debatterad, sorts migranter: vita, välbeställda européer. Nu studeras de i en nyutkommen bok.

– Jag ville vända på diskussionen om migranter, ge den ett annat fokus. Migration i sig är inte kopplad till en nedåtgående klassresa, det beror helt på vem som migrerar, varifrån och vart.

– En nordeuropé som flyttar till södra Spanien har inte mycket gemensamt med en afrikan som flyttar till en svensk förort.

Det säger Catrin Lundström, forskare vid Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle. Hon har studerat svenska kvinnor som migrerat till USA, Singapore och Spanien. De representerar alla en privilegierad grupp som kan välja att migrera eller inte, och som var de än hamnar i världen kommer att räknas till de högre samhällsskikten. Nu presenteras de i boken ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration”.

– Vithet är ett transnationellt kapital. I Singapore kan man se hur europeiska migranter efterträder brittiska kolonisatörer.

Kvinnorna i de tre länderna hade delvis olika bevekelsegrunder för sitt val att byta land. De som bodde i USA var oftast hemmafruar, gifta med välbärgade amerikanska män. Kvinnorna i Singapore hade följt med sina svenska män, men för dem var det mer ett tillfälligt avbrott i karriären. Och i Spanien handlar det om s.k. livsstilsmigranter. Det är ofta pensionärer, som har lämnat Sverige (åtminstone delar av året), mest på grund av klimatet.

I alla tre länderna var kvinnorna medvetna om hur privilegierade de är och hur ojämlik världen är. Som en av dem uttryckte det: ”Du är otroligt privilegierad som vit svensk”. I Singapore blev det extra tydligt, där många av dem hade hembiträden från fattigare asiatiska länder, som vistades i landet på helt andra villkor.

– Globaliseringen gynnar de redan gynnade, konstaterar Catrin Lundström. För de här vita kvinnorna finns inga hinder, den transnationella rörligheten tas för given.

Bilden i Spanien är dock annorlunda, där finns hela spektrat av migranter, även hemlösa och socialt utsatta svenskar som får hjälp av sociala myndigheter. Svenskarna bildar där ett eget samhälle, med egna affärer, skolor, kyrkor och klubbar. En nationell gemenskap byggs upp, där inte bara de rika är välkomna.

– Tillvaron som migrant i Spanien erbjuder en frihet, ett flexibelt utrymme där man kan bygga upp ett hem utan att bli ifrågasatt. Det är en självvald segregering, ibland för att slippa ifrån samhällets krav och förväntningar därhemma, säger Catrin Lundström.

Det var när hon presenterade sitt projekt på en internationell konferens som hon blev kontaktad av bokförlaget Palgrave Macmillan, vars representant tyckte hon skulle skriva en bok. Nu har hon gjort det, och går vidare i nästa projekt: Att studera återvändande svenska migranter.

– De utgör faktiskt den enskilt största gruppen av immigranter till Sverige. 20 procent av alla som invandrar är svenska medborgare som återvänder, berättar hon.

Boken, med titel ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration” är utgiven på Palgrave Macmillan,

Pamela Vang, adjunkt vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, samt doktorand vid forskarskolan Språk och kultur vid Linköpings universitet, har följt oljeindustrins historia och analyserat de tryckta annonser som bolagen producerat under de senaste drygt hundra åren. Hennes avhandling visar hur oljebolagen anpassat sina reklambudskap till rådande sociopolitiska förhållanden.

– Oljebolagens annonser både speglar och leder samhället samtidigt. De har varit experter på att följa trenderna och grunda sig i opinion och samhällstendenser.

Pamela Vang ser tre faser i oljeindustrins utveckling. Under den första tiden sågs olja som frälsningen och lösningen på alla problem. Oljan blev ett medel för människan att kontrollera naturen. Olja kunde användas i allt från belysning, till smink, till transporter. I den andra fasen började nackdelarna ge sig till känna.

Konsekvenserna av petroleumprodukterna och produktion och transport av olja på miljön presenterade sig och behövde bemötas. I den tredje fasen tvingades oljebolagen in i en form av image-restaurering genom att visa på vilka sätt de tar ansvar för sin verksamhet.

– Men genom historien, världskrig, oljekriser och miljökatastrofer, lyckas oljebolagen oftast framställa sig som oförtröttliga hjältar med det allmännas bästa för ögonen. Inte någonstans skymtar det faktum att det handlar om en affärsdrivande verksamhet igenom.

Bolagens publika kriser hanteras på olika sätt. När Shell fick kritik för sitt agerande i Nigeria, vigde de en hel reklamkampanj åt att försöka bemöta kritiken. När BP orsakade en oljekatastrof i Mexikanska gulfen 2010 då en oljeplattform exploderade och sjönk och orsakade stor skada på havs- och djurlivsmiljöerna, blev det i stället inledningsvis helt tyst.

– De var tysta och kraftsamlade under en lång period. I Europa sågs BP överhuvudtaget inte till i reklamsammanhang förrän de sponsrade London Olympics, säger Pamela Vang.

Överhuvudtaget handlar oljebolagens annonser i dag väldigt lite om olja och istället om bolagens miljöengagemang, sociala engagemang och kultursatsningar.

– BP ordnar till exempel en stor konsttävling varje år och stödjer utställningar på olika museer, och Shell håller i en klassisk konsertserie varje år och sponsrar olika skol- och ungdomsprojekt, något alla oljebolag gör för övrigt. De riktar sin kommunikation mot samhällsuppbyggande verksamheter.

Ett annat grepp är att oljebolagen nu omdefinierar sig själva och kallar sig energibolag som gör stora satsningar på förnybar energi.

– De är noga med att påpeka att de investerar i vätgas, biomassa, solenergi och vindkraft, säger Pamela Vang.

Pamela Vang disputerar den 5 juni med avhandlingen ”Good guys: A Cultural Semiotic Study of the Print Advertising of the Oil Industry (1900 – 2000)” vid Linköpings universitet. 

Mer om avhandlingen: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:718139

Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” ifrågasätter idén om en internetgeneration eller Generation Y och problematiserar det sätt genom vilket IT och IT-användare konstrueras i idén om internetgenerationen, så som den utrycks i exempelvis nationella styrdokument och forskning.

– Resultaten visar att idén om, internetgenerationen, utgår från marknadsekonomiska intressen som inte motsvarar ungdomarnas egna intressen av IT. Ungdomar uttrycker intressen som att använda IT till sin hobby, för att umgås, ha roligt och för att drömma sig bort. De uttrycker snarare en begränsning, att användning av vissa informationsteknologier är ett i raden av många krav som ställs på dem, säger Sheila Zimic, doktorand.

En utgångspunkt för avhandlingen är att det inte finns något självklart eller naturligt i den roll som tillskrivs IT och ungdomar i dagens samhälle. I beskrivningar av internetgenerationen konstrueras ungdomars intressen utifrån hur tekniken beskrivs. Det vill säga ungdomarna antas ha utvecklat samma egenskaper som IT beskrivs som – att vara innovativ, snabb, öppen, interaktiv, effektiv etc. Som den abstrakta IT-användaren, förutsätts ungdomar vilja ha tillgång till en mängd information och vilja skapa en god ekonomisk tillväxt i samhället. 

Ungdomarna själva, det vill säga de konkreta IT-användarna, uttrycker också idéer om ett informationssamhälle och idéer om ung generation när de genom kollage beskriver hur det är att vara ung i dagens samhälle. Däremot uttrycker de inte att de känner sig kunniga och självsäkra tack vare sin användning av IT. Istället talar de om att känna stress och prestationsångest över att förväntas göra en mängd olika saker och att vara bra på en mängd olika saker. De pratar om IT i termer av att de måste använda vissa specifika sociala medier, som exempelvis Facebook.

– Min slutsats är att om vi utgår från idén om en internetgeneration och låter den styra teknikutveckling och satsningar på IT, exempelvis i skolan, kommer vi allt längre ifrån de konkreta användarnas, ungdomarnas, egna förståelse av IT och vi låser betydelsen av IT såväl som ungdomar till enbart vissa mål, intentioner eller intressen, säger Sheila Zimic.

Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” försvaras vid Campus Sundsvall 9 juni. Hela avhandlingen hittar du här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21926

Miljöriskbedömningar används för att skydda miljön från negativa effekter av till exempel kemikalier.

– Ett problem i dagens riskbedömningar är att de ofta är baserade på effekter som mäts på individnivå gällande till exempel dödlighet eller fortplantning, säger Elin Lundström Belleza, nybliven doktor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM). Vad vi egentligen vill skydda är populationer, och i slutändan ekosystem, men hur kan vi ta reda på om effekterna på dödlighet och fortplantning har betydelse för populationen?

För att besvara denna fråga studerades små kräftdjur (mindre än en millimeter långa så kallade harpacticoida copepoder) i populationsmodeller. Detta är modeller som används för att projicera effekterna från till exempel avloppsvatten och kemikalier från individer till populationer. Studierna visade att mer komplexa modeller är bättre på att mäta risker för populationer än enklare modeller. Dessutom var effekterna av vissa kemikalier mer uttalade när de testades på populationer av kräftdjur istället för på enskilda individer.

– Modellerna är som ett virtuellt laboratorium, där experiment kan göras många fler gånger än som någonsin skulle vara möjligt i verkligheten, säger Elin Lundström Belleza.

Elin Lundström Belleza tror att framtiden för att bedöma risker från kemikalier finns i populationsmodeller.

– Modeller är kraftfulla verktyg som kan överbrygga klyftan mellan det som vi mäter i laboratoriet och det som vi vill skydda i miljön. De kommer utan tvekan att inleda en ny era inom miljöriskbedömning, säger Elin Lundström Belleza.

Ett krav som personal i äldreomsorgen har är att öka kunskapen för att öka kvaliteten på omsorgen. Ulrika Börjesson beskriver i sin avhandling vad kunskap innebär i praktiskt socialt arbete för personal i kommunal äldreomsorg.

– Bara för att man har rätt utbildning är det inte säkert att man passar för arbetet med äldre, det är inte så att en teoretisk kunskap är allt som behövs, säger Ulrika Börjesson.

För att tillgodose behoven i äldreomsorgens praktik måste den formella kunskapen, som ofta värderas högre, länkas samman med den informella och mer praktiska kunskapen. Båda dessa måste mötas för att skapa en så god omsorg som möjligt.

Hur kunskap används och delas beror på lokala förhållanden på arbetsplatsen. Några faktorer som bidrar till detta är organisationskulturers inverkan samt att teoretiska och praktiska former av kunskap värderas olika. Bristen på tid för reflektion via samtal med kollegor i samband med krävande uppgifter, försvårar också lärande i arbetet.

– Arbetet i äldreomsorgen beskrivs i avhandlingen som motsägelsefullt. Många i personalgrupperna upplever exempelvis att de har ett fritt arbete, trots att de har väldigt styrda arbetsscheman, förklarar Ulrika Börjesson.

Det så kallade MERS-viruset (Middle East Respiratory syndrome) som sprids globalt från Saudiarabien har enligt WHO sedan april 2012 konstaterats i 536 fall varav 145 avlidit.

Den senaste månaden har spridningen av viruset, som orsakar en allvarlig lunginflammation med hög dödlighet, tagit ytterligare fart med 330 nya fall och 59 dödsfall.

Enstaka fall har också konstaterats i Europa och USA.

MERS tillhör en grupp luftvägsvirus kallade coronavirus, vilka cirkulerar i samhället och orsakar varierande besvär från vanlig förkylning till lunginflammation. Det finns idag inga läkemedel som kan behandla coronavirus.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu genom att screena tiotusentals molekyler lyckats identifiera en substans, kallad K22, som hämmar coronavirusets förökning i cellkultur.

Studierna, som genomförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets virologiska laboratorium, visar att K22-substansen hämmar bildandet av de rundade små hålrum i cytoplasman som viruset skapar för att skydda sig mot cellens virusförsvar.

– Hålrummen kan liknas vid en sorts ”virusfabriker”, vilket gör att upptäckten erbjuder en helt ny angreppspunkt i bekämpandet av virusinfektioner, säger forskaren Edward Trybala vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Göteborgsforskarna kan nu i samarbete med forskare vid universitetet i Bern i Schweiz visa att den nyupptäckta substansen K22 också är effektiv mot MERS-viruset.

Fyndet, som publiceras i ansedda tidskriften PLOS Pathogens, kan enligt forskarna innebära ett första steg i utveckling av läkemedel mot vanliga coronavirus och mot MERS.

Artikeln Targeting Membrane-bound Viral RNA Synthesis Reveals Potent Inhibition of Diverse Coronaviruses Including the Middle East Respiratory Syndrome Virus publiceras i PLOS Pathogens den 29 maj.

– Inandad sotig vedrök tenderar att fastna i lungorna och ger effekter på immunförsvarets celler, som vi inte hade förväntat oss. Eftersom luftföroreningar orsakar stora hälsoeffekter kopplat till lungor och hjärt-kärlsystem, är det av största betydelse att världens länder lyckas minska sina utsläpp, säger Ala Muala, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt läkare, specialist i lungmedicin, vid medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Luftföroreningar ger upphov till en rad hälsoeffekter som drabbar såväl lungorna som hjärt-kärlsystemet och leder till en ökad sjuklighet och för tidig död. Världshälsoorganisationen, WHO, har nyligen rapporterat om att luftföroreningar, både utomhus och inomhus, orsakar så mycket som sju miljoner extra dödsfall per år i världen.

Ala Muala har i sitt avhandlingsarbete studerat såväl exponering för rök från vedeldning, som exponering för dieselavgaser och undersökt vilka effekter detta får i lungor, hjärta och blodkärl.

När det gäller vedrök har Ala Muala bland annat genomfört kontrollerad exponering på en grupp försökspersoner, som sedan genomgått en bronkoskopi, då man tar prover i lungorna med ett mjukt böjligt instrument. Undersökningen visade att även om man använder nyutvecklad förbränningsteknik fastnar hela 30 procent av vedrökspartiklarna i lungorna när de har andats in.<br />Resultaten visar vidare att vedröksexponering ger en uttalad inflammation i luftrören med oväntade celleffekter som kan kopplas till försämring av astma och KOL, samt en ökad risk för lunginflammation.

– Framför allt sotig vedrök åstadkommer inflammation i lungornas bronker, samtidigt som immunförsvaret kan påverkas på ett negativt sätt. Detta kan vara förklaringen till att frekvensen av symtom, luftvägssjukdom och luftvägsinfektioner ökar i samband med vedeldning, säger Ala Muala.

Det är känt sedan tidigare att den lilla molekylen kväveoxid (NO) är central för regleringen av blodkärlens funktion. Inandning av dieselavgaser har visat sig leda till att blodkärlen blir styvare och lättare drabbas av proppbildning, vilket leder till hjärtinfarkter och stroke. En undersökning på människor som Ala Muala har genomfört visar att dieselavgaser kan kopplas till halterna av kväveoxid i blodkärlen och därmed också till hjärt-kärlsjuklighet.

– Tillgängligheten av kväveoxid i blodkärlen verkar ha en stark koppling till graden av exponering för dieselavgaser, vilket gör att dieselavgaser spelar en viktig roll för effekter på hjärta och blodkärl. Eftersom avhandlingen påvisar en mekanism för detta samband är förhoppningen att vi på sikt ska hitta bättre möjligheter att minska hjärt-kärleffekterna av luftföroreningar, säger Ala Muala.

I avhandlingsarbetet har Ala Muala också studerat effekten av olika kupéfilter i bilar och andra fordon. Detta eftersom dagens förbättrade kupéfilter kan minska besvären för personer som befinner sig i trafikmiljöer med mycket luftföroreningar. I en experimentell studie med försök på såväl celler som försökspersoner, testades många filter. Ett speciellt filter, med tillägg av en aktiv kolkomponent, var det som var särklassigt bäst, både i cellförsöken och i exponeringsförsök på försökspersoner.

Ala Muala kommer från Irak och har arbetat i Sverige sedan 2002. Han är läkare, specialist i lungmedicin, internmedicin och hematologi, samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Torsdagen den 5 juni försvarar Ala Muala, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Diesel avgaser och vedröksexponering: Mekanismer, inflammation och intervention. (Engelsk titel: Diesel Exhaust and Wood smoke Exposure: Mechanisms, Inflammation and Intervention).

Opponent: Mark W. Frampton, professor, University of Rochester Medical Center, School of Medicine and Dentistry, Rochester.<br />Huvudhandledare: Thomas Sandström och Anders Blomberg.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, 6M, Norrlands universitetssjukhus.