Regeringsrapporten redovisar resultat och erfarenheter av tidigare innovationsupphandlingar samt genomförd testverksamhet. Trafikverket har under arbetet med rapporten samrått med 14 myndigheter och verk samt med ett urval andra aktörer inom akademin, branschorganisationer och företag. Trafikverket har parallellt med Vinnova och Energimyndigheten fått uppdrag från regeringen att aktivt arbeta för att med hjälp av upphandling driva på utvecklingen av effektivare processer och ny teknik. För Vinnova och Energimyndigheten är syftet att stimulera utveckling av miljö- och energieffektiva innovationer. Trafikverkets fokus är att möjliggöra ökad effektivitet och samhällsnytta genom att främja innovationer inom infrastruktur.

– Innovationer är en av de största drivkrafterna för ökad produktivitet och effektivitet. Trafikverkets slutsats är att innovationsupphandlingar är ett bra verktyg för att utnyttja den starka innovationskraft som finns hos företag på marknaden. Det ingår i vårt uppdrag att ta fram nya, bättre och mer kostnadseffektiva lösningar som medborgare och näringsliv får nytta av, säger Gunnar Malm, Generaldirektör.

Trafikverkets uppdrag som beställare är att efterfråga och möjliggöra nya lösningar i upphandlingarna. Målet är att innovationsupphandlingar ska bidra till resultat som ger stor nytta i infrastrukturen som medborgarna använder. Trafikverkets årliga budget ligger på cirka 50 miljarder kronor varav ungefär 40 miljarder går till upphandling av byggande, drift och underhåll av infrastruktur samt övriga insatser för effektivisering av transportsystemet. Detta gör myndigheten till en av statens viktigaste aktörer för utveckling av transportsektorn.

– Att lämna in rapporten till regeringen är en första viktig milstolpe. Som rapporten visar arbetar Trafikverket redan med att främja innovationer genom upphandling, men vi intensifierar nu arbetet för att det ska bli en mer naturlig del av verksamheten där det i varje upphandling ska beaktas om det går att hitta innovativa lösningar. Det bör både innebära att helt nya lösningar utvecklas samt att upphandlingarna öppnar upp för att nya och utvecklade produkter, metoder och tekniker används, säger Gunnar Malm, Generaldirektör.

Utbildningsminister Jan Björklund har precis presenterat en ny utbildnings- och forskningssatsning förlagd till Södertälje. Fokus ligger på industrinära utbildning och forskning och därför är placeringen av största vikt; nära Scanias och Astra Zenecas produktionsanläggningar.
 
– Det handlar om en storsatsning, bland annat om 1 200 utbildningsplatser för högskoleingenjörer. Det är en 150 procentig utbyggnad och ekonomiskt handlar det om 1,6 miljarder över kommande tioårsperiod, säger Jan Björklund.
 
Hälften av pengarna – 800 miljoner kronor – är det nytillskottet som regeringen och de andra samarbetande parterna skjuter till för att gjuta liv i satsningen.
 
KTH:s rektor Peter Gudmundson kommenterar KTH – Södertälje Science Park genom att säga att den liknar tidigare framgångsrika och gjorda satsningar. Det vill säga KTH:s samarbete med industrin i Flemingsberg runt medicinteknik och närvaron i Kista där informations- och kommunikationsteknik står i rampljuset.
 
– I Södertälje bygger vi nu upp en kritisk massa med både forskning och utbildning, med fokus på hållbar produktion. Det gör oss attraktiva för studenter och stärker vår profil för industrinära forskning, säger Peter Gudmundson.
 
Han tillägger att stort fokus kommer att ligga på produktionsteknik där KTH:s expertis på området är av största vikt. Lean engineering och logistik är två ben som KTH – Södertälje Science Park vilar på.
 
– Satsningen stärker inte bara Sverige internationellt utan även KTH där vi kan erbjuda studenter och forskare att arbeta i nära samverkan med industrin. Det blir en näringslivsnära nisch för KTH, säger Peter Gudmundson.
 
Han får medhåll från Jan-Olof Jacke, VD för Astra Zeneca i Sverige.
 
– Detta är stort för oss. Samarbetet kan bland annat leda fram till fler doktorander och att vi kan göra fallstudier tillsammans med KTH. Satsningen är viktig om Sverige ska vara en konkurrenskraftig industrination, säger Jan-Olof Jacke.

Fakta/KTH – en nyckelspelare

Sedan år 2009 arbetar Line Säll som doktorand med kluster som sitt forskningsfält. Avhandlingen ”Regionalpolitikens diskursiva grunder och gränser” är skriven inom ramen för det forskarnätverk som finns knutet till samverkansprojektet SLIM.

Starka regioner premieras
Utgångspunkten för arbetet är antagandet att regioner förväntas visa upp en enhetlig fasad utåt. På så sätt antas regioner skaffa sig konkurrensfördelar och bättre förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. För att lyckas med det krävs samförstånd. Syftet med avhandlingen är att titta närmare på relationen mellan politik, makt och kunskap i det regionala samhällsbyggandet.

– Dagens tillväxtmål leder till att regionerna har begränsade möjligheter att driva en politik som utgår från andra värden än de rent ekonomiska. Regionala aktörer uppmanas att samarbeta och upprätthålla en lyckad fasad för att kunna konkurrera om till exempel offentliga medel. Politiken bedrivs allt oftare i kortsiktiga projekt med krympt utrymme för diskussion, menar Line Säll.

I slutet på 1990-talet blev näringsutskottet ansvarigt för frågor som rör regionalpolitik. Samtidigt som förändringen påbörjades, började även styrmedel för att skapa regional utveckling skifta.

– De regionala aktörer som tillsammans lyckas agera utifrån konsensus betraktas som starka. Men vad konsensus innebär, riskerna med det och vilka frågor som utesluts är det nästan ingen som pratar om länge, säger Line Säll.

Innovationsstrategier i fokus
När omställningen av regionalpolitiken tog fart vid milleniumskiftet var ett av de huvudsakliga syftena att decentralisera beslutsfattandet enligt närhetsprincipen. Landets medborgare skulle få en möjlighet att påverka hur närsamhället styrs och vilka beslut som hamnar på agendan. I dag har detta syfte till stor del ersatts av uppdraget att fostra entreprenöriella medborgare och goda företagare. Regionerna förväntas mobilisera sig mot ”yttre krafter” för att säkra sin egen överlevnad. Denna utveckling leder till att frågor som tidigare ansågs centrala, så som exempelvis deltagande, jämställdhet och integration får allt mindre utrymme. Det ursprungliga demokratiseringsargumentet har successivt försvunnit längs vägen mot ständigt ökad tillväxt, menar Line Säll. Medborgare har blivit resurser. En annan effekt av regionalpolitikens förändrade logik är att frågor som rör regional tillväxtpolitik knappt diskuteras i riksdagen. Det arbete som bedrivits runt om i landet med regionala och nationella innovationsstrategier och som koordinerats av IVA är ett exempel på denna utveckling.

– Det handlar om en nyliberal syn på samhället som introducerades redan under den socialdemokratiska regeringen under 90-talet men som blev ännu tydligare när Alliansen kom till makten. Vi diskuterar inte längre vad en önskvärd, regional samhällsutveckling är. Eftersom alla aktörer är överens om att tillväxt är gynnsam presenteras den expertkunskap som styrker detta som neutral och objektiv. Konsekvensen blir att maktkritik saknas, vilket döljer befintliga maktrelationer och har en avdemokratiserande effekt, menar Line Säll.

Arabiska internetanvändare är kritiska till att västerländska storföretag hjälper totalitära regimer med datorteknik för att övervaka och censurera internet. De har också en annan inställning till vilken typ av innehåll som kan censureras. Det här framgår av Walid Al-Saqafs doktorsavhandling vid Örebro universitet. Den tvärvetenskapliga avhandlingen konstruerar ett verktyg – Alkasir – för att kringgå censuren och användarna av verktyget har utfrågats om sin syn på censur och yttrandefrihet.

När den arabiska våren bröt ut hade internet stor betydelse för nyhetsförmedlingen. Regimerna försökte stoppa nyhetsflödet genom olika censuringripanden. Doktorsavhandlingen beskriver hur Walid Al-Saqaf konstruerade programmet Alkasir, som dels rundade censuren, dels gav ett unikt underlag för att utforska hur censuren fungerar i arabvärlden.

– Regimerna är väldigt medvetna om vilken kraft som finns i internet. Graden av censur hängde tydligt ihop med graden av politisk turbulens och aktivitet, säger Walid Al-Saqaf, som undersökt censuren och hur den kringgåtts i arabvärlden under perioden från senare delen av 2010 till och med 2012 med särskilt fokus på Jemen, Tunisien, Egypten och Syrien.

Ovanlig bakgrund
Det var via internet Walid upptäckte masterutbildningen i Global Journalism vid Örebro universitet. Med rötterna i Jemen, en kandidatexamen i datavetenskap och med journalistiska erfarenheter från hemlandet började han utveckla en webbsida med politiska nyheter. Detta uppskattades inte av regimen i Jemen, han märkte att censuren kopplade bort användarna.

Det ledde till att han utvecklade Alkasir, programmet för att runda censuren. Han använder begreppet ”split-tunneling” för att beskriva hur det fungerar. När man försöker få kontakt med en censurerad webb-sida, känner programmet av det och leder vidare till en anonym server, som i sin tur kontaktar den censurerade sidan.

Arabiska våren
Avhandlingen är starkt knuten till skedet strax innan och under den arabiska våren. I Tunisien fanns en omfattande censur av internet under 2010 vilket kunde avläsas av Alkasir. Den omfattade dock inte facebook.com, som kunde användas för att mobilisera motståndet. När diktatorn Ben Ali flydde landet i januari 2011 upphörde censuren och användandet av Alkasir sjönk till noll.

Oron spred sig till Egypten och där blockerades både Facebook och Twitter, vilket ledde till en starkt ökad efterfrågan på Alkasir. På liknande sätt kunde man se hur olika händelser som ökade censuren under det syriska inbördeskriget, som när många hoppade av från regimen eller när Fria syriska armén startade en offensiv, också ökade användningen av Alkasir.

Alkasir har hela tiden varit en gratistjänst. Ingen marknadsföring har gjorts och ingen annonsering förekommer på webbsajten. Att den är obunden och icke-kommersiell ökar trovärdigheten hos användarna, menar Walid Al-Saqaf.  Användningen sprids via nätet och det blir ett slags ”crowdsourcing”, som gett honom möjligheter att ställa frågor till användarna. En av forskningsfrågorna var hur den arabiska synen på censur är och respondenterna fick frågor om censur inom elva olika områden.

Annan syn på censur
– Det visade sig att medan icke-araber underkände censur av antireligiöst innehåll och var splittrad om nakenhet och pornografi, så stödde de arabiska svararna starkt censur på dessa områden. Å andra sidan var motståndet mot censur av politiska yttranden starkare bland araber än bland icke-araber.

Icke araber hade invändningar mot censur på sju av de elva områdena medan araber bara vände sig mot tre. Walid menar att det hänger ihop med det islamiska inflytandet över arabisk kultur. Han menar att tack vare att han inte lät Alkasir bli en väg att få tillgång till pornografi, undvek han risker och ryktesproblem för användarna.

Svagheter
Verktyg, som Alkasir, för att kringgå censuren är inga patentlösningar, det finns svagheter med dem. Under den arabiska våren har betydelsen av att garantera anonymitet, integritet och säkerhet vuxit. Regimer som vill tysta sina kritiker lägger ner mer arbete på det. Samtidigt finns också risker att kriminella utnyttjar anonymitet som skydd för in verksamhet.

Han har funnit en kritisk inställning till västvärlden bland svaren på sina frågor. Samtidigt som västvärlden talar om demokrati och öppenhet är det företag från väst, som förser till exempel Saudi Arabien med verktyg för att censurera internet.

Yttrandefrihetens möjligheter
– Det framgår tydligt av svaren att araber inte vill bli pressade att acceptera olika regler och värderingar från västvärlden, säger Walid Al-Saqaf. Genom historien har de upplevt hot och press mot sina regimer och det har sällan varit lyckat. Men min avhandling visar att många i arabvärlden länge saknat yttrandefrihetens möjligheter och nu börjat arbetet med att återerövra möjligheterna att tala fritt utan risk för repressalier.

– Det är viktigt att förklara att i Internet är ett globalt nätverk som förenar människor där geografi och juridik inte har någon betydelse och nationsgränser är en illusion. Utmaningen för framtiden är att handskas förklara att censur på internet inte är en lokal inrikesfråga, den berör hela världen.

Samtidsarkeologi är en ny del av arkeologin som etablerats under de senaste 10 till 15 åren och som rör tidsperioder som nu levande människor har egna minnen och erfarenheter ifrån. Doktorande Maria Persson har undersökt hur samtidsarkeologiska projekt kan bedrivas och hur de som kan tänkas ha dessa minnen kan samarbeta med arkeologerna.

– Det är helt unikt att man som arkeolog kan genomföra ett projekt med de som själva var med eller på annat sätt känner till vad som hände på den plats som undersöks. Vi arkeologer hittar arkeologiska fynd tillsammans med de som var med och gemensamt kan vi sedan tolka materialet, säger hon.

Maria Persson avhandling bygger på två samtidsarkeologiska undersökningar. Den ena genomförde hon vid platsen för Ramneskärsparken utanför Uddevalla, en festplats med dansbana som var i bruk mellan åren 1939–1955. Den andra ägde rum vid nuvarande Skatåsförläggningen i Göteborg som nu är motionsanläggning men vid krigsslutet 1945 fungerade som ett mottagningsläger för överlevande från nazistiska koncentrationsläger.

vhandlingen visar att arkeologiska metoder och de arkeologiska fynden i ett samtidsarkeologiskt projekt fungerar som en röd tråd. Fynden utgör utgångspunkt för den historia som blir möjlig att berätta, även när andra sorters källmaterial finns tillgängliga, som till exempel skriftliga och muntliga källor.

– När vi grävde ut Ramneskärsparken hade vi med oss människor som var där då det begav sig. För dem var det betydligt lättare att minnas parken vid mötet med fynden som fungerade som gnistor till tanken och minnet, säger hon.

Taggtråd hittat på Skatås. Foto: Maria Persson.Vilka delar av de aktuella historierna som blir möjlig att berätta beror på vilka fynd som påträffas. I Skatås gav till exempel fyndet av en bit taggtråd som omgärdade förläggningen en ny bild av historien.

– Visserligen bar många av de överlevande på smittsamma sjukdomar, men det var ändå anmärkningsvärt att inse att de överlevande vistades i en staketomgärdad förläggning, trots att de nyligen kom från koncentrationsläger.

Undersökningen visar också att det är i mötet mellan människan och det materiella som minnet kring de händelser som undersöks aktiveras. Ett av avhandlingens resultat är att samtidsarkeologi har allt att vinna på att genomföras publikt, för att kunna ta del av minnen och berättelser.

– Väldigt många människor är intresserade av samtidshistoria och många känner en stor anknytning till det dem själva eller deras föräldrar har varit med om. Då är det av värdefullt att låta arkeologi vara med och berätta den delen av vår historia också, till exempel tillsammans med historia och etnologi, säger Maria Persson.

Avhandlingens: Minnen från vår samtid. Arkeologi, materialitet och samtidshistoria

Tid och plats för disputation: onsdag den 4 juni kl. 13.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Professor Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet 

Tidigare studier har visat att omkring var femte gravid kvinna i Sverige är utsatt för våld i hemmet. Ändå är kunskapen om våld mot gravida och vilket stöd de efterfrågar och behöver mycket bristfällig.

Doktoranden Kristin Håland vid Sahlgrenska akademin har i sin avhandling djupintervjuat sju norska kvinnor som varit utsatta för våld av sin partner under gravidteten, samt tio norska män som utövat våld mot sin gravida partner.

Studien visar att våldet upptar en mycket stor del av de utsatta kvinnornas liv, vilket leder till många svåra val och stor ambivalens.

– Till exempel blir kvinnans egen moder ofta den viktigaste stödpersonen, även om hon tidigare i livet varit bristande i sin omsorg, säger doktoranden Kristin Håland vid Sahlgrenska akademin.

Intervjuerna visar att både kvinnor och män upplever det svårt att berätta om sin situation för andra, eftersom de känner sig otillräckliga och är skamfyllda.

– Kvinnorna vill inte bli betraktade som offer, eftersom de upplever att det gör dem passiva och kraftlösa i strävan att förändra sin våldsutsatta situation, säger Kristin Håland.

Männen som intervjuats uppger att de inte vill upprepa sina fäders våldsbeteende och att de vill lära sig bli bra pappor, men att de saknar goda förebilder. Männen vill enligt intervjusvaren inte ses som enbart en våldsman, utan som en person som också har bra sidor och goda egenskaper.

Medan kvinnorna trots våldet ofta ansåg sig mogna för att skaffa barn upplevde flera av männen graviditeten som en chock.

– Men mina studier visar att barnet kan bli en motivationsfaktor för männen när det gäller att söka hjälp för sitt våldsbeteende. Flera män beskriver en tydlig vilja att förändras till det bättre efter det att barnet fötts, säger Kristin Håland.

Syftet med att intervjua män som själva utövat våld mot sin partner har varit att identifiera vilken hjälp de tycker sig behöva för att förändra sitt beteende. Resultaten visar enligt Krsitin Håland att många män efterfrågar hjälp för att bli bättre fäder

I Norge genomfördes i mitten av 2000-talet ett försök där barnmorskor i mödrahälsovården frågar alla gravida om eventuella erfarenheter av våld. Som ett resultat tar Helsedirektoratet nu fram nya riktlinjer för havandeskapsvården där gravida rutinmässigt ska tillfrågas om våld i relationen.

Kristin Hålands avhandling drar slutsatsen att denna modell också skulle kunna användas i Sverige, där mödravården bör bli bättre på att uppmärksamma gravida kvinnor som är utsatta för våld i relationen.

– Det skulle bidra till att stärka barnets hälsa och livskvalitet, även om det krävs mer forskning för att utveckla metoder om hur frågan lämpligast bör ställas, säger Kristin Håland.

Avhandlingen Violence against women in the childbearing period. Women’s and men’s experiences försvaras vid en disputation den 2 maj.

Jordbrukets expansion är den enskilt viktigaste orsaken till avskogning i tropikerna. Särskilt det kommersiella jordbruket växer snabbt. 2007 användes en tredjedel av all jordbruksmark i Brasilien för exportjordbruk, framförallt av sojabönor som går till djurfoder.

Samtidigt fungerar skog som klimatsänkor, dvs. skogen binder koldioxid. Att bevara skog blir därför värdefullt för att bekämpa den ökande halten av växthusgaser i atmosfären. Inom REDD-systemet kompenseras utvecklingsländer ekonomiskt om de kan minska sin avskogning (REDD = Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation). Bland annat Indonesien har tagit emot sådan kompensation för att begränsa skogsavverkningar när odlingar av palmoljepalmer expanderar.

Men resultatet av REDD blir i värsta fall bara att skogsavverkningen flyttar till ett annat land. Sabine Henders undersöker i sin avhandling vid Tema vatten, CSPR (Centrum för klimatpolitisk forskning) hur de existerande metoderna fungerar för att definiera och räkna på utsläpp av koldioxid i samband med skogsavverkning. Hon föreslår en ny mer rättvisande metod.

– REDD tar bara hänsyn till skogsanvändningen inom ett land. Ändrad markanvändning på internationell nivå finns inte med. Men effekten på klimatet blir densamma oavsett i vilket land skogen avverkas. För FN innebär det i värsta fall att mycket pengar spenderas förgäves, utan att klimatproblemen minskar.

Koldioxidutsläpp mäts vanligen där de uppstår, dvs. i produktionsledet. Men idag är allt fler överens om att också konsumtionen driver på ökad avskogning och därmed ökade utsläpp av växthusgaser. Kanske kunde en metod som också tar in konsumtionsledet mer rättvist spegla hur och varför utsläppen uppstår, resonerar Sabine Henders. Hon hämtar sin inspiration i de metoder som finns för att mäta människans ekologiska fotavtryck. Den metod hon själv föreslår bygger på att kartlägga de fysiska handelsflödena av jordbruksprodukter. Var tar all den soja vägen som odlas i Brasilien, och som tvingat fram en omfattande avskogning? Hur används den?

– Genom att analysera fysiska handelsflöden av jordbruksprodukter kan vi se vilken påverkan konsumtionen har på avskogning och därmed ökade koldioxidutsläpp, säger Sabine Henders.

Men metoden kan vara politiskt känslig, konstaterar hon. Hittills har ingen politiker vågat sig på att försöka begränsa konsumtionen, tvärtom. Därför kan det vara politiskt inopportunt att påvisa sambanden mellan utsläpp av växthusgaser och konsumtion.

Sabine Henders har döpt den nya metod hon utvecklat, tillsammans med Martin Persson från Chalmers, till LUC-CFP: Land-Use Change – Carbon Foot Print. Hon ska nu gå vidare och testa dess användbarhet på exportproduktionen i två länder, Brasilien och Indonesien.

Sabine Henders disputerade den 27 mars. Avhandlingen heter ”To leak or not to leak. Land-Use Displacement and Carbon leakage from Forest Conservation”.

– Denna grupp av gener har visat sig fungera som tumörsuppressorgener, det vill säga gener som bromsar cancertillväxt, vid ett flertal cancerformer. När dessa gener skadas kan tumörerna öka sin tillväxt och det ger patienterna sämre prognos, säger Ingrid Ljuslinder, forskare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, samt läkare vid onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är en av författarna bakom studien.

Hon berättar att Håkan Hedman och hans forskargrupp vid onkologklinikens forskningslaboratorium, Norrlands universitetssjukhus, länge har studerat LRIG-generna vid cancer. I tidigare studier av LRIG1-genen och proteiner i bröstcancer har gruppen visat ett ökat kopieantal i en avgränsad del av LRIG1-genen och att detta i sin tur är kopplat till ett ökat uttryck av tillväxtfaktorgenen ERBB2, som är viktig både som prognostisk faktor och inför val av behandling hos patienter med bröstcancer.

I den aktuella studien har forskarna vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid MD Anderson Cancer Center, Baylor College of Medicine, och University of Arizona Cancer Center, USA, utfört så kallade MIP-array-analyser av prover från en grupp med 1 000 kvinnor som hade så kallade lågriskformer av bröstcancer under en lång uppföljningstid.

Studien visar att förlust av LRIG1-genen är en oberoende riskfaktor för återfall och försämrad överlevnad i bröstcancer.  En viktig del av resultatet är att den ökade risken kvarstår även fem år efter bröstcancerdiagnosen. Det kan ge nya möjligheter att identifiera vilka patienter som har en ökad risk för återfall, även många år efter bröstcancerdiagnosen. Detta trots att sjukdomen, med dagens metoder, bedöms medföra låg risk för återfall.

– I nuläget saknar vi till stor del faktorer som kan ge en fingervisning om vilka patienter som riskerar återfall, även så lång tid som fem år efter diagnos. Vi tror att LRIG1 har goda chanser att kunna bli en sådan faktor, som vi skulle ha stor nytta av i samband med beslut om efterbehandling och uppföljning efter bröstcancerkirurgi och onkologisk behandling, säger Ingrid Ljuslinder.

För att förstå vad som pågår i Arktis måste man bland annat förstå värmetransporten mellan norra Atlanten och Arktis. Två forskare från Göteborgs universitet åker därför med det norska forskningsfartyget G.O. Sars till Framsundet utanför Svalbard för att studera såväl nuvarande som historiska havsströmmar.

– Jag hoppas att vår forskning i förlängningen kan bidra med förståelse kring varför polarområdenas isar smälter snabbare än vad man tidigare förutspått, säger Sam Fredriksson.

Framsundet mellan Svalbard och Grönland är det enda djuphavssundet mellan Arktis och övriga kringliggande hav. Inflödet av varmare vatten till Arktis sker framförallt vid sundets östra sida, det vill säga strax utanför Svalbards kust/kontinentalsockel medan utflödet huvudsakligen sker längs Grönlands kust.

Forskarna kommer att ta sedimentsprover på botten, göra ström-, temperatur- och salthaltsmätningar i vattnet samt sätta ut ett flertal mätriggar för att följa upp förändringar under flera år.

Ett omfattande klimatarkiv på havsbotten
Expeditionen blir på så sätt även en tidsresa eftersom de sedimentbottnar som ska undersökas i Arktis innehåller information om hur strömmarna har varierat under de senaste årmiljonerna. Man kan alltså se dessa bottnar som ett omfattande klimatarkiv som berättar om värmetransporten och havsströmmarna genom tiderna.

– Att kunna resa tillbaka i tiden, genom att studera de fantastiska arkiv som finns på havsbotten, är det som jag hoppas kan bidra till förståelsen för dynamiken och föränderligheten av vår planet, säger Ardo Robjin vid Institutionen för geovetenskaper.

Mätexpeditionen är en del i ett europeiskt samarbetsprojekt, med deltagare från Italien, Polen, Tyskland, Norge och Sverige.

Alla djur behöver någon form av varningssystem som hindrar dem från att kollidera med föremål i omgivningen. Varningssystemet hjälper dem att kontinuerligt reglera farten och bedöma avstånd till föremålen. För flygande och simmande djur är detta en extrastor utmaning eftersom de även måste hantera vindar och vattenströmmar som inverkar på djurens hastighet och riktning.

– Humlor använder ett så kallat optiskt flöde som hjälp för att inte krocka med omgivningen, säger Christine Scholtyssek, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet.

Det optiska flödet kan beskrivas som själva upplevelsen av att omgivningens föremål rör sig när humlan flyger förbi. För humlan blir det därmed en form av omvänd världsbild – som om humlan stod still medan det istället är föremålen som har fart. Motsvarande upplevelse kan människor få när man reser med exempelvis tåg då omgivningen tycks svischa förbi utanför fönsterrutan. Ju närmare ett föremål humlan kommer desto snabbare tycks föremålet röra sig, det vill säga det optiska flödet i humlans synfält blir starkare. Om det optiska flödet plötsligt blir starkare på höger öga jämfört med vänster öga kommer humlan alltså att svänga åt vänster för att minska risken för kollision.

– Det gäller för humlan att hela tiden balansera det optiska flödet mellan bägge ögonen, säger Christine Scholtyssek.

Forskarna vid Lunds universitet har använt en specialbyggd tunnel med vatten respektive luft för att kunna jämföra det optiska flödet hos simmande och flygande djur. Den nya forskningsstudien är den första som överhuvudtaget undersöker optiskt flöde hos simmande arter. Resultaten visar att även zebrafiskarna använder optiskt flöde. Men däremot reagerade inte zebrafiskarna som forskarna hade förväntat sig.

– Fiskarna styrde till vår förvåning mot ett starkare optiskt flöde istället för att som humlorna styra åt det håll där det optiska flödet var svagare, säger Christine Scholtyssek.

Med andra ord valde fiskarna att hellre närma sig föremål än att styra bort från dem. Forskarna menar att förklaringen kan vara att zebrafiskar lever i en grumligare undervattensmiljö där sikten enbart är cirka 30 centimeter. Det innebär att zebrafiskarna ogärna simmar bort från föremål eftersom de då riskerar att hamna i situationen att helt sakna referenspunkter i omgivningen, vilket i sin tur gör det svårare att överhuvudtaget utnyttja det inbyggda varningssystemet för fart- och styrkontroll.

Forskningen kring djurs krockvarningssystem är av intresse inte bara för den grundläggande kunskapen om djur utan även för exempelvis ingenjörer som bygger maskiner med automatisk styrkontroll. Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Det finns många uttalade mål om att öka andelen förnyelsebar energi i världen. Den största delen av förnyelsebar energi inom EU kommer från biomassa, och då ofta genom förbränning. Det är inte lätt att ersätta det fossila bränsle som används i befintliga förbränningsanläggningar – med biomassa. Det beror på att biomassa dels har en väldigt varierande sammansättning, främst i det oorganiska innehållet som bildar aska, och dels ett lägre energivärde. De grundämnen som bildar aska kan ge stora driftsproblem, vilket beror på att askan bildar smältor som stelnar till hårda stenliknande klumpar eller att askan bildar tjocka, korrosiva beläggningar. Det medför stora kostnader för samhället.

– Fosfor har visat sig vara väldigt viktigt för hur det oorganiska innehållet, askan, i olika biomassor beter sig. Genom att förstå varför askan beter sig som den gör kan man öka användandet av den ”svåra” biomassan. Det långsiktiga målet är att förstå hur det oorganiska innehållet förändras under tiden som bränslet brinner, så att man kan rena bort skadliga grundämnen från den fosforrika delen av askan redan i förbränningssteget, säger Nils Skoglund.

I sina studier har Nils Skoglund identifierat vilka föreningar som bildas vid förbränning med hjälp av bland annat elektronmikroskop och röntgendiffraktion. Askan har forskarna tagit från experiment som gjorts vid Umeå universitet men också från mätningar ute i stora förbränningsanläggningar vid flera platser i Sverige. Vid universitetets Thermochemical Energy Conversion Laboratory finns avancerad teknik för experiment med olika förbränningsmetoder.

Nils Skoglund menar att mer kunskap i förlängningen kan leda till att samma kvadratmeter åkermark skulle kunna användas för att odla både mat och ta fram energi. I och med att den bildade askan också innehåller ganska stora mängder fosfor är den extra intressant för att återföra till den odlade marken i form av gödningsmedel. Sameldning av biomassa som kommer från jordbruket tillsammans med andra restströmmar är också möjlig.

– Genom att veta vilka föreningar som man vill – och inte vill – ska bildas när man eldar så kan man välja vilka biomassor som bör blandas. Det ger stora möjligheter att öka användningen av förnybar energi i samhället samtidigt som näringsämnen kan återföras genom askan.

Slameldning har redan väckt intresse från företag och organisationer utanför universitetet. Försök i fullskala har genomförts där man också tittat på möjligheten till fosforåtervinning från den aska som bildades, i det fallet genom upparbetning till vanliga kemiska gödningsmedel.

Torsdagen den 5 juni försvarar Nils Skoglund, institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling Ash chemistry and fuel design focusing on combustion of phosphorus-rich biomass med den svenska titeln Askkemi och bränsledesign fokuserat på förbränning av fosforrika bränslen.

Att ha en omfattande funktionsnedsättning innebär att ha intellektuella funktionsnedsättningar kombinerat med begränsningar när det gäller rörelseförmåga, syn och hörsel, och vanligtvis också medicinska besvär (till exempel epilepsi). Ett barn med sådana omfattande funktionsnedsättningar har inte samma förutsättningar för delaktighet som barn med typisk utveckling. Barnen med omfattade funktionsnedsättningar erbjuds färre aktiviteter att delta i och får därför inte uppleva en lika stor variation av aktiviteter. De är inte heller lika ofta närvarande och engagerade som barn med typisk utveckling.

Delaktighet är viktigt för alla barn och föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar och barnens utomstående personliga assistenter använder sig av specifika strategier för att öka barnens närvaro och engagemang i aktiviteterna.

– Genom att förstå strategierna kan man öka medvetenheten och kunskapen om betydelsen av barns delaktighet, förklarar Anna Karin Axelsson. 

Syftet med avhandlingen var att utforska delaktighet i familjeaktiviteter för barn med omfattande funktionsnedsättningar och att hitta strategier som kan underlätta för deras delaktighet. Ett område där kunskaperna tidigare varit begränsade.

– Min forskning visar på vikten av kunskap och medvetenhet om faktorer som kan underlätta för barnet att bli mer delaktig i familjen. Ett exempel är att den personliga assistenten eller någon annan i barnets närhet “sätter scenen” utifrån barnets behov, det vill säga gör aktiviteten tillgänglig och rolig för barnet för att därigenom öka barnets närvaro och engagemang, förklarar Anna Karin Axelsson. 

Anna Karin Axelsson försvarade framgångsrikt sin avhandling Children with profound intellectual and multiple disabilities and their participation in family activities vid Hälsohögskolan i Jönköping den 27 maj 2014.

Kronisk smärta är en vanlig orsak till både sjukfrånvaro och långvarig arbetsoförmåga och kan också leda till försämrad livskvalitet och depression. Det finns begränsad kunskap om riskfaktorer för utveckling av kronisk smärta och hur kronisk smärta kan förebyggas och behandlas. Det finns även brister i kunskapen om samspelet mellan psykiska besvär och kronisk smärta.

De direkta och indirekta samhällskostnaderna för kronisk smärta är mycket höga, uppskattningsvis närmare 90 miljarder kronor per år enligt SBU[1], där produktionsbortfallet på grund av nedsatt arbetsförmåga utgör den största kostnaden. Andra allvarliga konsekvenser är också överförbrukning och missbruk av smärtstillande medel och mänskligt lidande.

– Det finns ett stort behov av att öka kunskaperna inom området kronisk smärta, säger Susanna Stymne Airey, chef FoU-avdelningen AFA Försäkring. Det övergripande syftet med det nya FoU-programmet är att bidra till kunskapsutvecklingen inom området kronisk smärta med särskild inriktning på riskfaktorer, förebyggande och behandling.

Utlysningen är riktad till forskare verksamma vid svenska universitet och högskolor, forskningsinstitut och universitetssjukhus.

FAKTA
Hela utlysningstexten finns att läsa på www.afaforsakring.se/smarta

AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning

Sjukdomen KOL, en kronisk lungsjukdom primärt orsakad av rökning, uppskattas drabba cirka 500 000 personer i Sverige och har beräknats vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Vanliga symptom på KOL är ihållande andfåddhet och hosta, som bör misstänkas framförallt om de uppträder hos personer över 40 som är eller har varit rökare. Förutom de förändringar som ses i lungor och luftvägar vid KOL är viktnergång, nedsatt fysisk prestationsförmåga och minskad fysisk aktivitet vanligt.

Syftet med avhandlingsarbetet var dels att studera mätmetoder som kunde avslöja en påverkan på fysisk kapacitet/prestationsförmåga och fysisk aktivitetsnivå, men även att studera vilka faktorer som var kopplade till att personer med KOL uppvisade olika aktivitetsnivåer. Sedan tidigare vet man att de som har en nedsatt fysisk kapacitet och låg fysisk aktivitet oftare är inlagda på sjukhus och att de har en förhöjd mortalitetsrisk.

– Av resultaten i de fyra delarbeten som ingår i avhandlingen kan vi dra några slutsatser och ge några rekommendationer. Det enkla gångtest vi undersökt förefaller lika tillförlitligt som det mest etablerade testet på området, vilket får oss att tro att det kan vara ett enklare alternativ om tiden är begränsad men man önskar testa sina patienters fysiska prestationsförmåga. Vi konstaterar även att bland deltagarna med mer uttalad lungsjukdom är fysisk aktivitetsnivå kopplat till deras lungfunktion, men även gångförmågan, muskelstyrkan och kroppssammansättningen var viktiga faktorer som bidrog till att förklara deras aktivitetsnivå, säger Mikael Andersson, doktor vid institutionen för neurovetenskap.

Bland deltagarna med lindrigare luftvägspåverkan visade det sig att samtidig eller tidigare hjärtsjukdom och symtom på utmattning vara de starkaste faktorerna som var kopplade till att personerna inte uppnådde en aktivitetsnivå förenligt med positiva hälsoeffekter.

En viktig drivkraft i arbetet har varit att försöka identifiera de effekter som ses bortom lungor och luftvägar eftersom dessa visats vara påverkbara genom rehabiliteringsinsatser innehållande patientutbildning och fysisk träning, vilket står i kontrast till de kroniska skador som ses i lungor och luftvägar, berättar Mikael Andersson vidare. Dock är många av de mätmetoder som använts för komplicerade eller krävande för att fungera i klinisk vardag, vilket fick forskarna att undersöka alternativa metoder.

– I framtida studier kommer vi att gå vidare och bland annat studera hur deltagarna påverkas på några års sikt. Att man ser en effekt på till exempel gångförmåga idag, kan det innebära en förhöjd risk för senare komplikationer så som fall, frakturer, eller ökat sjukvårdsutnyttjande?  Om kopplingar till senare effekter skulle kunna identifieras med dessa metoder har vården bättre förutsättningar och möjligheter att kunna identifiera personer med förhöjd risk, och skulle därigenom kunna sätta in åtgärder för att minska eller undvika sådana effekter, avslutar Mikael Andersson.

Avhandling: Assessing Physical Activity and Physical Capacity in Subjects with Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Acta Universitatis Upsaliensis

Peter Lilja, som är gymnasielärare i samhällskunskap och religionsvetenskap, har gett sig in på ett hett område. Han undersöker, problematiserar och analyserar hur begreppet professionalism används, förhandlas och utnyttjas av de två svenska lärarfacken. 

– Att det finns två svenska lärarfackförbund som kämpar om utrymme gör dem svagare och det  utnyttjas av politiker som sätter den utbildningspolitiska agendan i Sverige, säger Peter Lilja.

Undersökt remissvar och debattartiklar
Undersökningsmaterialet utgår från två centrala reformer. Den ena är lärarlegitimationsreformen och den andra är senaste lärarutbildningsreformen. Peter Lilja har närmare studerat lärarfackens remissvar och ett antal debattartiklar. Peter Lilja menar att begreppet om lärarnas professionalism började användas i den utbildningspolitiska retoriken på 90-talet i samband med kommunaliseringen och friskolereformen. Då ville man från politikernas sida lägga ansvaret för verksamheten just på lärarna. Sedan dess har mycket hänt och forskning visar att lärarnas förtroende, autonomi och handlingsutrymme har beskurits.

– Därför är det intressant att ta reda på varför idén och talet om lärare som professionella fortsätter att vara central i fackens retorik och kommit att bli dominerande inom lärarutbildning och i offentlig debatt, säger Peter Lilja. 

Vilka är de viktigaste resultaten? 
– Att bägge lärarfacken använder  förvånansvärt lika retorik, trots att deras professionella projekt är fundamentalt olika.  

Det bottnar i djup oenighet över vilken lärarens egentliga kunskapsbas är, enligt Lilja. I Lärarförbundet lever idén att läraryrket är ett sammanhållet yrke där didaktiken, det vill säga lärandet, är den gemensamma yrkesbasen. Lärarförbundet var därför kritisk till den nya lärarutbildningen som startade 2011, som delade upp utbildningen i olika examina; förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Lärarnas Riksförbund driver däremot en mycket traditionell linje som trycker mycket hårdare på ämneskunskaperna. Lärarutbildning ska ske i samarbete med traditionell akademisk utbildning och därför bejakar LR också lärarutbildningsreformen från 2011, enligt Lilja.

Professionalism frikopplas från lärares vardagsarbete
– Professionalism är komplext, då det står för olika saker beroende på vem som använder det. Därför är det viktigt att undersöka vem som använder det och för vilka syften.  

– Studien visar att lärarförbunden använder talet om lärare som professionella för att kunna ställa krav på högre lön och status. Men, på det sättet frikopplas samtidigt diskussionen om lärarprofessionalism från lärares vardagliga arbete i klassrummet, säger Peter Lilja.

Läs mer om Peter Liljas forskning: http://forskning.mah.se/id/lupeli

Växter utgör idag basen för världens produktion av livsmedel och djurfoder. De används också som råvara i en rad industriella produkter. För att kunna driva ett konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruk krävs bekämpningsmedel som skyddar grödorna mot svamp- och skadeangrepp. Men bekämpningsmedel har en rad negativa miljöeffekter. För att skapa ett hållbart jordbruk behöver jordbrukare därför optimera användningen av bekämpningsmedel.

Mekanismer bakom växters upptag
– Vi vet sedan tidigare att tensider, ytaktiva ämnen, förstärker effekten av bekämpningsmedel. Men vi vet mycket lite om de mekanismer som ligger bakom och som påverkar växtbladets barriär och därmed också upptaget av de aktiva substanserna, säger Anton Fagerström, forskare vid Malmö högskola, som på onsdag disputerar med avhandlingen ”Effects of surfactant adjuvants on plant leaf cuticle barrier properties”.

Mycket effektiv barriär
Fagerström har i sin forskning undersökt växelverkan mellan det yttersta lagret på växters blad, cutikeln, bekämpningsmedel och tensider, ytaktiva ämnen som tillsätts för att öka bekämpningsmedlets effekt. Barriären som skyddar växten och hindrar upptag av främmande ämnen sitter i cutikeln.

– Barriären är mycket effektiv och skyddar växten mycket väl, trots att den är oerhört tunn.

Tensiders och cutikelns upptag
– Vi har utvecklat en ny modell för att ta reda på hur strukturen i barriären förändras när man tillsätter tensider och vatten vid olika temperaturer. Detta ger oss ökad förståelse för hur tensider verkar.

Fagerström har även studerat cutikelns upptag av bekämpningsmedel och vilka egenskaper hos en blandning som påverkar upptaget.

Minimera användandet av bekämpningsmedel
Forskningsresultaten kan bidra till att man på sikt kommer kunna välja den mest effektiva tensiden för respektive bekämpningsmedel, och det mest effektiva bekämpningsmedlet för respektive gröda, för att på så vis minimera mängden bekämpningsmedel i jordbruket.

– Framtiden kräver ett hållbart jordbruk som kan föda världens ökade befolkning. För att lyckas krävs fortsatt forskning.

FAKTA
Disputation: Anton Fagerström disputerar onsdag 28 maj, kl. 10.00 på Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle, aulan, Malmö sjukhusområde, Jan Waldenströms gata 25. Anton Fagerströms egen hemsida: http://forskning.mah.se/id/hsanpe

Läs avhandlingen Effects of surfactant adjuvants on plant leaf cuticle barrier properties http://dspace.mah.se/handle/2043/17029