– Vår forskning handlar om kopplingen mellan kadmium och bröstcancer. Kadmium är en tungmetall som bland annat finns i mat, cigarettrök och kosmetika. Det är ett känt cancerframkallande ämne, men vår studie visar att även en mycket låg kadmiumhalt kan leda till att bröstcancerceller blir mer aggressiva, det vill säga växer okontrollerat, säger Zelmina Lubovac Pilav, lektor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.
>Det svensk-amerikanska forskningsteamet har nyss publicerat envetenskaplig artikel* som visar att bröstcancerceller som exponeras för kadmium under en längre period växer mer aggressivt. Många studier inom området har kopplat kadmium till bröstcancer när det gäller korta perioder av exponering, detta är en av få studier som har fokuserat på den kroniska exponeringen av kadmium och kopplingen till bröstcancer.
– De flesta människor i dagens samhälle är utsatta för kronisk exponering av låga halter av kadmium, och det är viktigt att förstå att denna tungmetall ackumuleras i våra vävnader och samlas på så sätt till nivåer som kan vara farliga om man har begynnande bröstcancer, säger Zelmina Lubovac Pilav.
Högskolan i Skövde har sedan länge ett samarbete med Dominican University of California i form av studentutbyte och nu har samarbetet utökats till att även inkludera forskning, främst inom biomedicin och bioinformatik. Forskningen är finansierad av National Institute of Health, USA, samt AG-fonden och Magnus Bergvalls stiftelse.
*Studien har publicerats i PloS ONE Lubovac-Pilav Z. et al. (2013) Using Expression Profiling to Understand the Effects of Chronic Cadmium Exposure on MCF-7 Breast Cancer Cells
– Ofta designas semi-automatiserade system, som till exempel självkörande bilar, utifrån vad som är tekniskt möjligt. Det kan resultera i att användaren förväntas övervaka eller använda ett system som han eller hon inte förstår sig på och kanske inte heller litar på. I min forskning har jag undersökt hur användarna bättre skall förstå hur systemen presterar, deras styrkor och svagheter och kvaliteten på informationen som systemen baserar sina rekommendationer och beslut på, säger Tove Helldin.
Tove Helldins forskning handlar inte bara om självkörande bilar. Hon har i sin forskning genomfört simulatorstudier tillsammans med stridspiloter, luftvärnsoperatörer och bilförare. I forskningen har Tove använt sig av olika visuella metoder för att kommunicera relevant information och utvärderat effekterna av sådan visualisering på användarnas upplevda arbetsbörda, tillit till de system de använder samt hur pass väl de fattar beslut i tidskritiska situationer.
– Studierna har resulterat i ökad kunskap om behoven av förståelse för systemen, hur detta kan inkorporeras i designen av komplexa semi-automatiserade system och effekterna på användaren. Till exempel har studierna visat att användarnas kapacitet och tillit förbättras genom att erbjuda dem relevant transparensinformation, med en möjlig kostnad i form av högre upplevd arbetsbelastning, säger Tove Helldin.
Tove Helldin har sedan 2009 arbetat som doktorand vid Högskolan i Skövde i samverkan med Saab Aeronautics i Linköping. Forskningen är finansierad av VINNOVA och är ett led i det samarbete inom Informationsfusion som finns mellan Saab och Högskolan i Skövde. Genom det av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling finansierade projektet UMIF (Uncertainty Management in Information Fusion) har samarbetet utökats till att även inkludera Saab Electronic Defence Systems, Saab Security and Defence Solutions och Volvo Car Corporation.
Sanna Neselius, doktorand vid Sahlgrenska akademin, själv tidigare boxare och till vardags förbundsläkare för Svenska Boxningsförbundet, har i tidigare studier visat att amatörboxning orsakar en skada på nervcellerna, motsvarande en mycket liten hjärnskakning – en upptäckt som gett henne en plats i Internationella Olympiska Kommitténs expertgrupp för boxningsrelaterade huvudskador.
I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin kan Sanna Neselius nu visa att idrottsrelaterade hjärnskakningar läker betydligt långsammare än vad som tidigare antagits.
– Tidigare har man trott att hjärnskakningar läker på sju till tio dagar. Svenska Boxningsförbundet har för säkerhets skull satt en månads vila som regel. Men våra studier visar att en allvarlig hjärnskakning, till exempel efter en knockout, kan ta fyra månader att läka, säger Sanna Neselius.
– Våra studier visar att de upprepade trauman mot huvudet som förekommer i boxning orsakar skador på hjärnans nerv- och stödjeceller även när boxaren inte visar några symtom på hjärnskakning.
Hjärnskakning är idag en av de vanligaste idrottsrelaterade skadorna, och antalet som skadas ökar varje år. Under senare år har särskilt fokus riktats mot upprepade hjärnskakningar, där idrottsutövare inom till exempel ishockey drabbats av svåra, långvariga men.
Det ryggmärgsprov som Sanna Neselius och hennes forskarkollegor har använt visar när hjärnskadan efter en hjärnskakning har läkt, vilket kan användas för att sätt förhindra en för tidig comeback.
– Idag grundas den bedömningen ofta på fysiska symtom, neuropsykologiska tester och på hur idrottaren själv mår. Våra studier visar att vi inte kan lita på dessa tester, eller att en person ”känner sig frisk”. Efter en hjärnskakning är det vanligt att symptomen försvinner på några dagar, men den neurologiska skadan efter en hjärnskakning finnas kvar, säger Sanna Neselius:
– Det första provet tas 10-14 dagar efter hjärnskakningen. Då kan man se hur stor skadan är och få en indikation på hur lång tid läkningen kan ta. Min förhoppning är att skademarkörerna i ryggmärgsvätskan ska kunna appliceras på alla idrotter, på alla nivåer, så att vi med hjälp av individuella mätningar kan planera och garantera en säker rehabilitering.
Barn och ungdomar har enligt Sanna Neselius känsligare hjärnor som tar längre tid att läka.
Avhandlingen Diagnosis and monitoringo f sport-related concussion – a study in amateur boxers försvaras vid en disputation den 16 maj.
Nattsidan av månen ligger i lä från solvinden och där bildas ett område av vakuum som fylls igen nedströms. Vågor breder då ut sig i den omgivande solvinden.
”När solvinden strömmar förbi månen bildas vågor i solvinden som påminner om bogvågorna kring en båt i vatten”, berättar Shahab.
Med hjälp av datormodeller och observationer som gjordes av IRF:s instrument SARA i bana runt månen på den indiska satelliten Chandrayaan-1 har Shahab studerat detaljerna kring hur solvinden blåser kring månen. Det är information som kan vara viktig för framtida astronauter och för baser på månen.
Shahab Fatemi är född och uppvuxen i Iran och studerade till elektronikingenjör vid universitetet i Isfahan. Han läste Erasmus Mundus Spacemaster-programmet som samordnas av Luleå tekniska universitet 2007-2009 och erhöll en civilingenjörsexamen 2009 vid LTU. Sedan dess har han varit doktorand inom forskarskolan i rymdteknik vid LTU och verksam vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. Han försvarar avhandlingen med titeln ”Kinetic Modeling of the Solar Wind Plasma Interaction with the Moon” på torsdag (22 maj 2014) i aulan på Rymdcampus i Kiruna.
Disputation:Torsdagen den 22 maj, kl. 10:00, Aulan, IRF, Kiruna.
Opponent: Dr. Geraint Jones, University College London.
Många för tidigt födda barn klarar inte av att amma fullt ut och det är viktigt att man ger de bästa förutsättningarna för barnet att kunna få igång amningen så snabbt som möjligt.
– Att minimera nappen när barnet skall ammas mera, visade sig vara viktigt för de prematura barnen som föds i graviditetsvecka 24-36. Det gjorde att de hade dubbelt så stor chans att vara fullt ammande när de skrevs ut, säger barnsjuksköterska och doktorand Ragnhild Måstrup.
Studien, som är en stor nationell undersökning, är gjort på mödrar och barn från alla neonatalavdelningar i Danmark, men kan överföras till svenska förhållanden, menar Ragnhild Måstrup. Undersökningen visade också att för tidigt födda barn som använde sk amningsnapp löpte dubbelt så stor risk för att inte amma fullt ut vid utskrivningen.
– Tidigare forskning har visat att det är positivt att använda amningsnapp till för tidigt födda barn, men i vår undersökning visar vi att det är flera komponenter som spelar in och att man verkligen ska tänka efter vilket barn som är i behov av amningsnapp, säger Ragnhild Måstrup.
Andra faktorer som visat sig vara positiva för att etablera full amning är kontrollvägning av barnet före och efter amningen ? något som endast hälften av alla danska neonatalavdelningar gör. De flesta för tidigt födda barn blir inlagda på neonatalavdelningen eller ? om de är födda efter v 35 ? på BB. Men inte alla neonatalavdelningar har möjlighet att lägga in modern tillsammans med barnet. De mödrar som blev inlagda tillsammans med sitt barn direkt efter förlossningen visade sig etablerade amningen 1,5 dag tidigare.
Som ett komplement till amningen måste de flesta barn som är för tidigt födda sondmatas.
– Det är viktigt att mamman kommer igång med att pumpa ut bröstmjölk så tidigt som det bara går. Ju senare modern börjar med att pumpa ut, desto större är risken att hon inte får igång full amning och slutar amma i förtid.
Ragnhild Måstrup disputerar den 23 maj 2014, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.
Avhandlingens titel: Breastfeeding of preterm infants. Factors in infants, mothers and clinical practices.
Länk till avhandlingen:
Starka uttryck som ”absolutely brilliant” eller ”just amazing” verkar inte vara en del av svenska studenters vardagsspråk. I argumenterande uppsatser, däremot, tar svenskarna gärna i lite extra, medan infödda engelsktalande ligger lågt och håller den akademiska stilen, säger Viktoria Börjesson, avhandlingens författare.
Viktoria Börjesson har undersökt hur olika uttryck används när studenterna pratar på engelska under en intervju och när de skriver akademiska uppsatser, och jämfört resultatet med infödda engelsktalande studenter. Hon fann att frekvensen av förstärkande och nedtonande uttryck i intervjuerna var påfallande lik mellan svenskarna och britterna, men att svenskarna undvek starka uttryck. Istället använde svenskarna till exempel ”very nice”, och dessutom ofta de nedtonande ”not so”, ”not that” och ”not very”, som påminner om svenskans vanliga ”inte så”, som i ”inte så kul” och ”inte så bra”.
Avhandlingen bekräftar också tidigare internationella studier av studenters skrivande på engelska, som visat att de har svårt att formulera sig på ett typiskt akademiskt sätt, till exempel med formella ord, preciseringar och en objektiv framtoning. Att skriva akademiskt kräver övning, och det räcker inte att vara bra på att prata. Viktoria Börjesson har kommit fram till att ordval, frekvens och kombinationer av uttryck som innehåller en förstärkning eller nedtoning av ett adjektiv har många talspråksdrag, visar en del felaktiga översättningar från svenskan och speglar en ovana vid genren akademiskt skrivande.
Vill det sig illa kan det man skriver låta oavsiktligt arrogant eller hånfullt. Många nyanser i språket går också förlorade när ordförrådet är begränsat till talspråket.
En av Viktoria Börjessons slutsatser är att svenska studenter behöver bli mer medvetna om olika stilar för att bli ännu mer avancerade i sitt engelska språkbruk, framförallt de grundläggande skillnaderna mellan talat och skrivet, formellt och informellt och akademiskt och icke-akademiskt språk.
– Det kräver större exponering och vana vid olika typer av texter långt före studierna i engelska på högskolenivå. I det sammanhanget kan betydelsen av att läsa inte underskattas, säger Viktoria Börjesson.
FAKTA
Avhandlingens titel: “Completely Headless”. Modification of adjectives in Swedish advanced learners’ English Tid och plats för disputation: fredagen den 23 maj 2014 kl. 11.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Professor Annelie Ädel Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/35604
– Jag har varit med under verksamhetsplanering, deltagit i barngruppen och mött föräldrar. Jag valde inte ut några särskilda aktiviteter utan ville följa livet som det vanligtvis är på en förskola. Trots att demokratiuppdraget genomsyrade allt, så hade förskollärarna svårt att sätta fingret på hur de exakt jobbade med demokrati. Och det var väldigt spännande att se, säger hon.
Vad är demokrati?
Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en diskussion om barn och ungas minskade intresse för demokrati i sin helhet, men också andra hot mot den gemensamma värdegrunden så som framväxten av främlingsfientliga partier och andra odemokratiska strömningar. Förskolans demokratiuppdrag har varit oförändrat under många år med det huvudsakliga målet att fostra demokratiska medborgare och ge dem en viktig förberedelse inför livet. Hur förskollärare rent konkret ska göra för att forma verksamheten på ett demokratiskt sätt står ingenstans, de förväntas helt enkelt veta vad som krävs för att omsätta teorin till praktik.
– Jag har själv jobbat länge i förskolan och att arbeta med barn och demokrati är en typisk bra grej vi ska göra, men ingen vet riktig hur. Och vad är egentligen demokrati? Den typen av frågor fick jag söka svar på under tiden jag skrev min avhandling, berättar Katarina Ribaeus.
Missar analysen
För att ta reda på hur förskollärarna pratar om och praktiserar arbetet med förskolans demokratiuppdrag och hur barnen agerar i relation till det som händer i verksamheten, har Katarina Ribaeus tillbringat drygt två år i fältstudier på en förskola. Barnen i studien har varit mellan 3 och 6 år gamla. Hon har också intervjuat lärarna och analyserat förskolans olika styrdokument.
– Det jag upptäckte relativt tidigt i mina studier är att lärare sällan hinner analysera utfallet av de aktiviteter som de genomför med barnen. Man sätter upp mål, ser till att nå målet och sen utvärderas resultatet. Men om man inte analyserar själva processen missar förskollärarna en massa viktiga saker som de faktiskt gör inom demokratiuppdraget. Och det tycker jag är viktigt att uppmärksamma, säger Katarina Ribaeus.
Ny analysmodell
Studien visar att förskollärare huvudsakligen arbetar med att göra det möjligt för barnen att ha inflytande i vardagen på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att ta egna initiativ eller protestera mot planerade aktiviteter. Inflytande är också i högsta grad villkorat. De vuxna sätter upp olika kriterier för barnens delaktighet och agerar utifrån dessa i sitt arbete. Den demokratiska kompetens som förskollärarnas arbete syftar till verkar ha både individualistiska, sociala och politiska inslag. Det är alltså lika viktigt att kunna stå för sin egen åsikt som att lyssna på andra.
– Barnen bör också få möjligheter att kunna påverka sin vardag här och nu, menar Katarina Ribaeus.
För att mer precist kunna ta reda på vad man gör för att omsätta demokratiuppdraget till praktik, behöver målet konkretiseras och aktiviteterna analyseras noggrannare. Och som ett didaktiskt bidrag till att underlätta denna process har Katarina Ribaeus utarbetat en ny analysmodell ”Institutionella demokratihändelser”. Den är dock ännu inte empiriskt testad.
– Modellen är inte färdigutvecklad, utan snarare ett sätt att illustrera hur förskollärarna skulle kunna observera sitt arbete i barngruppen, säger Katarina Ribaeus.
Sverige ska bli topp-tio i världen på att utnyttja supermaterialet grafen. Det är målet med ett nytt strategiskt innovationsprogram som ska stärka kunskapsutbytet mellan branscher, etablera grafen som en ny svensk industri och ge svenska grafenbaserade produkter på marknaden inom tre år.
Beskedet från Vinnova, Formas och Energimyndigheten innebär att grafen blir ett av hittills elva beslutade svenska strategiska innovationsområden, så kallade SIO-program. SIO Grafen kommer under Chalmers ledning att sträcka sig över minst tre år och är budgeterat till 54 miljoner kronor per år. Staten står för halva kostnaden, industrin för resten. Bakom förslaget ligger drygt trettiotalet parter, bland annat Saab AB, ABB och tolv andra svenska storföretag jämte en rad små och medelstora företag.
Programmet går ut på att svenska företag, små och stora, ska lära sig mer om grafen och närbesläktade material för att förstå hur de kan gynna affärerna. Det ska ske genom möten, omvärldsbevakning, workshops, gemensamma projekt och andra nätverksaktiviteter.
Grafen – ett enda lager av kolatomer, bundna som i ett hönsnät – är världens tunnaste material, extremt lätt, starkt och flexibelt, dessutom ledande och genomskinligt. Materialet förväntas revolutionera många branscher. EU:s flaggskeppssatsning för att ta grafen från forskarnas labb ut i industrin startade i höstas och leds redan från Chalmers i Göteborg.
– Det är oerhört glädjande att vi från svensk sida nu också får verktyg att mötas effektivt för att lära av varandra, inkludera nya områden och dra nytta av Chalmers centrala roll i grafenvärlden. Många svenska företag är väl positionerade för att utnyttja de tillväxtmöjligheter som uppstår, och duktiga på att samverka, säger Karin Markides, Chalmers rektor och vd.
Eftersom grafen kombinerar en mängd olika och nya fördelar gentemot tidigare material – var och en intressant i olika tillämpningar, i olika branscher – har grafen en unik möjlighet att trigga aktörer från industrier som normalt aldrig samarbetar att faktiskt göra det. Tillsammans kan de utveckla helt nya lösningar.
– I Sverige talar vi om lösningar som nya lättviktsmaterial med unika elektriska och termiska egenskaper, nya energiöverförings- och energilagringsmöjligheter, gas- och biosensorer, nya förpackningsmaterial och så vidare. Områden där svensk industri är stark idag, men som genom grafen kan stärka sin konkurrenskraft ytterligare, säger Helena Theander, projektledare på Chalmers industriteknik och koordinator för SIO Grafen.
Utvecklingen på grafenområdet är viktig för europeisk tillväxt och sysselsättning, enligt EU. En vits med det svenska innovationsprogrammet är att göra fler svenska aktörer mogna att kliva in i det europeiska grafensamarbetet, och hitta viktiga internationella direktkontakter.
SIO Grafen byggs upp under 2014 för att verka fullt ut under 2015-2017, med möjlighet till förlängning.
Parterna bakom SIO Grafen
Chalmers och Stiftelsen Chalmers industriteknik kommer att leda Vinnovas nya strategiska innovationsområde SIO Grafen med följande parter: Saab Group, AstraZeneca, AB Volvo, Ericsson AB, ABB, GKN Aerospace, Autoliv, Borealis, Atlas Copco, Sandvik, Perstorp, Volvo Cars, SKF, Mölnlycke Health Care, Graphensic, SiversIMA, Sensic, GLogics, Epiluvac, Aprtec, Lindmark Innovation, Swerea Sicomp, SP, SIK, Johanneberg Science Park, FOI, Acreo Swedish ICT, Chalmers, Linköpings Universitet, Umeå Universitet, Swednanotech, Business Sweden, SIO Lighter och Produktion 2030. Fler organisationer tillkommer under 2014.
Beskedet från Vinnova, Formas och Energimyndigheten
EU:s flaggskeppssatsning på grafen
Sveriges strategiska innovationsområden
De fem nya strategiska innovationsområdena
Graphene Flagship
– Resultaten är viktiga då övervikt och fetma är mycket vanligt vid graviditet. Förebyggande av övervikt och fetma hos kvinnor i fertil ålder har sannolikt stor betydelse även för barnets hälsa, säger Martina Persson, forskare vid institutionen för medicin, Solna, enheten för klinisk epidemiologi, som lett studien.
Forskningen bygger på anonym information från socialstyrelsens medicinska födelseregister, en databas med uppgifter om alla förlossningar i Sverige sedan 1973. Forskarna analyserade data om alla ensamfödda barn mellan åren 1992 och 2010, totalt 1,7 miljoner förlossningar. Resultatet visar att andelen barn som föddes med syrebrist – mätt med den så kallade Apgar-skalan – var högre i gruppen vars mammor var överviktiga eller feta, jämfört med hur det såg ut i gruppen nyfödda med normalviktiga mammor.
Forskarna kunde också se att risken för att barnet skulle drabbas av syrebrist vid förlossningen ökade med mammans kroppsmasseindex (BMI). Övervikt hos mamman (BMI 25-29,9) innebar 55 procents ökad risk att barnet skulle få låga Apgar-värden, det vill säga allvarlig syrebrist, fem minuter efter förlossningen. För mammor med fetmagrad 1 (BMI 30–34,9) och fetmagrad 2 (BMI 35,0–39,9) fördubblades risken att barnen skulle födas med syrebrist och för mammor med fetmagrad 3 (BMI över 40) mer än trefaldigades risken för syrebrist hos barnen.
En svaghet i studien är att det saknas data om efterföljande sjukvårdsbehandling av de drabbade barnen och eventuell effekt av denna. Men forskarna menar att resultaten ändå talar för att det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken på syrebrist hos barnet i samband med förlossningar där mamman är överviktig eller fet. Forskningen har finansierats genom ett Distingished Professor Award från Karolinska Institutet till professor Sven Cnattingius. Martina Persson är även verksam som barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. En av forskarna som arbetat med studien är verksam vid University of Michigan School of Public Health i USA.
FAKTA
Publikation: ”Maternal Overweight and Obesity and Risks of Severe Birth-Asphyxia-Related Complications in Term Infants: A Population-Based Cohort Study in Sweden”, Martina Persson, Stefan Johansson, Eduardo Villamor, Sven Cnattingius, PLOS Medicine, 11(5): e1001648, doi:10.1371/journal.pmed.1001648,online 20 May 2014.
Det vanligaste sättet att mäta effekter av våldsamma spel är att mäta psykologiska faktorer som tankar, känslor och beteende. Men våldsspel påverkar också fysiologiska system. Avhandlingen bygger på två studier där fysiologiska reaktioner mätts genom att undersöka kroppens olika stressystem såsom hjärtverksamheten (autonoma nervsystemet) och utsöndringen av stresshormonet kortisol.
– Resultaten av den första studien tyder på att det autonoma nervsystemet påverkas olika av spel med och utan våld under spelandet och mer uttalat under natten efter spel, säger Malena Ivarsson vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
I den andra studien undersöktes hur tidigare spelvanor påverkade psykofysiologiska reaktioner hos unga pojkar (13-15 år gamla) i samband med spel av våldsfokuserande TV-spel. De som hade lite vana av att spela våldsamma spel hade starkare aktivering av det sympatiska nervsystemet när de spelade det våldsamma spelet i jämförelse med spelet utan våld. Däremot blev det inga skillnader i reaktioner mellan spelen i den grupp som spelade mycket våldsspel till vardags.
– Detta kan tolkas som att det sker en fysiologisk avtrubbning hos de som spelar mycket våldsamma spel, säger Malena Ivarsson.
Debatten om eventuella skadliga effekter av våldsamma spel har funnits lika länge som det har funnits spel men även om oron (och även forskningen i sig) har anklagats för moralpanik så visar många studier som ägnat sig åt att mäta effekter av spel att våldsamma spel har ett starkt samband med olika former av aggressioner menar Malena Ivarsson.
– Detta samband har visat sig hålla i sig även när man kontrollerat för psykisk hälsa, tidigare aggressivitet, uppväxtförhållanden och socioekonomisk status. Våldsamma spel har också visat sig ha en avtrubbande effekt gentemot sådant som i vanliga fall väcker empati, både i experiment och i studier som mäter långvarigt spelande, säger hon.
Även om debatten om våldsspel i första hand handlat om barn och unga så har de flesta undersökningar gjorts på vuxna i laboratorium under dagtid. Syftet med avhandlingen var därför att experimentellt undersöka psykofysiologiska (dvs. hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet och kortisol), sömnrelaterade och känslomässiga reaktioner på att spela våldfokuserat spel hos tonårspojkar i sin hemmiljö på kvällen innan de går och lägger sig.
– Styrkan hos dessa studier ligger i dess syften, det vill säga att låta den grupp (ungdomar) som kan tänkas vara mest känslig för våldsspelseffekter spela i sin normala miljö under den tid på dygnet då spel troligtvis har störst påverkan på sömnen, säger Malena Ivarsson.
FAKTA
Om studien
Två undersökningar utfördes där pojkar mellan 12 och 16 år fick spela spel med våld (Manhunt) och utan våld (Animaniacs) i sina hem under två olika vardagskvällar mellan klockan 20 och 22. I den första undersökningen deltog pojkar med varierande erfarenhet av spel där de fick bära hjärtmätare från och med innan spelandet till och med nästa morgon, ta salivkortisolprov och fylla i en sömndagbok nästa morgon. I den andra studien deltog två grupper med pojkar där hälften brukade spela lite våldsspel till vardags – en timme eller mindre per dag och resten brukade spela våldsspel tre timmar eller mer per dag.
Länk till avhandlingen http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:711918
Den stora franska Encyklopedin har länge betraktats som Upplysningens främsta idémedium. I tjugoåtta volymer hyllade Diderot, d’Alembert och andra 1700-talsskribenter det mänskliga förnuftet och vetenskapernas framsteg, samtidigt som de riktade stark kritik mot den katolska kyrkan och klosterordnarna. De senare beskrevs inte sällan som bakåtsträvande, medeltida kvarlevor utan nytta för samhället. Linn Holmberg, Umeå universitet, visar i en avhandling att benediktinmunkar i 1700-talets Paris påbörjade ett vetenskapsencyklopediskt projekt precis samtidigt som upplysningsfilosoferna.
Arbetet slutfördes dock aldrig och munkarnas bedrifter förblev därför okända för dåtiden och eftervärlden. De bevarade manuskripten ställer nu Encyklopedins innovationer i ett nytt ljus.
Linn Holmberg undersöker historien bakom benediktinernas projekt och jämför handskrifterna med Encyklopedin (utgiven 1751–1772). Hon kommer fram till att benediktinernas arbete (under utförande ca. 1743–1755) hade flera likheter med upplysningsfilosofernas.
– Munkarna sammanställde sina texter innan majoriteten av Encyklopedins volymer hade publicerats, vilket innebär att likheterna inte går att härleda till plagiat. De två teamen rörde sig i samma riktning – oberoende av varandra, berättar Linn Holmberg.
– I flera fall kopierade munkarna och upplysningsfilosoferna till och med exakt samma textstycken och bilder från tidigare arbeten. Benediktinerna hade också för avsikt att inkludera illustrationer av tidens teknik och hantverk, vilket hittills betraktats som en av Encyklopedins stora innovationer.
Medan encyklopedisterna intog kritiska ståndpunkter i många religiösa, politiska, moraliska och metafysiska spörsmål valde dock munkarna tvärtom att utesluta och separera dessa områden från övriga kunskapsfält. Förvånande nog innehåller benediktinernas handskrifter därför färre uttryck för ortodox religiös tro än Encyklopedin själv.
– Munkarnas manuskript visar att upplysningsfilosoferna inte var ensamma om att skapa ett stort illustrerat kunskapskompendium som hyllade samhällsnyttan, mänsklig nyfikenhet och vetenskapliga framsteg, separerade från kyrkans dogmer. Benediktinernas projekt ger på så vis också en ny inblick i det franska klosterväsendets intellektuella omvandling under upplysningstiden.
FAKTA
Linn Holmberg är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.
Onsdagen den 28 maj försvarar Linn Holmberg sin avhandling med titeln: The Forgotten Encyclopedia: The Maurists’ Dictionary of Arts, Crafts, and Sciences, the Unrealized Rival of the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert. Opponent: Antony McKenna, Département de Lettres, Université Jean Monnet, France
Disputationen äger rum kl 10.00-12.00, Norra beteendevetarhuset, Hs 1031. Avhandlingen är digitalt publicerad
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är idag ett stort globalt hälsoproblem. Sjukdomen kan inte botas men den kan till viss del behandlas genom lungrehabilitering, där fysisk träning, efter rökstopp, är den viktigaste komponenten. Ett resultat av sjukdomen är att många patienter begränsas av sin andfåddhet vid fysisk aktivitet och träning. Vid fysisk träning innebär denna andnöd att många patienter endast utför lugna aktiviteter då lungorna inte klarar av att ge muskulaturen det syre den behöver för att kunna träna med högre intensitet.
André Nyberg, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi, visar i sitt avhandlingsarbete att en strategi där man minskar mängden involverad muskulatur vid träning, genom att träna med en arm eller ett ben i taget, så kallad lokal muskelträning, gör det möjligt för patienter med KOL att genomföra tuffare träningspass, utan att de behöver begränsas av andnöd.
– Lokal muskelträning i form av cykelträning med ett ben i taget verkar vara mera effektivt än cykling med båda benen, för att stärka den fysiska förmågan. Däremot visar träningen ingen effekt när det gäller att minska problemen med andfåddhet under aktivitet hos dessa patienter, säger André Nyberg.
Avhandlingen visar även att lokal muskelträning utförd som högrepetitiv styrketräning med elastiska träningsband är effektivt när det gäller att stärka den fysiska förmågan hos dessa patienter. Dessutom är denna träningsform genomförbar i en klinisk miljö. Träningsformen verkar dock inte påverka uthålligheten hos patienterna vid test på ergometercykel eller så kallade hälsorelaterade utfallsmått, som livskvalitet och tilltro till sin egen förmåga.
André Nyberg berättar att andra träningsformer ofta leder till andnöd som får patienten att avsluta aktiviteten innan muskeltrötthet inträder. Det innebär i sin tur att effekterna av träning, om än positiva, inte blir optimala. Det faktum att den träning som Andre Nyberg har studerat, utfördes med en arm eller ett ben i taget, skulle kunna förklara varför den fysiska förmågan förbättras.
– Något som är viktigt att poängtera är att både de fysioterapeuter och de patienter som medverkade i studien rapporterade hög följsamhet till träningsformen. Patienterna kunde dessutom utföra träningen med hög relativ intensitet och utan allvarliga biverkningar, vilket var väldigt positivt, säger André Nyberg.
Avhandlingen visade även att elastiska träningsband, förutom att kunna användas som träningsredskap för att förbättra muskelfunktion hos patienter med KOL, även verkar kunna användas för att utvärdera muskelstyrka hos friska vuxna.
FAKTA
André Nyberg kommer ursprungligen från Nordmaling, han har en magisterexamen i sjukgymnastik, och i idrottsmedicin samt en kandidatexamen i idrottspedagogik och är doktorand vid enheten för fysioterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Fredagen den 23 maj försvarar André Nyberg, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Lokal muskelträning för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom – genomförbarhet, metoder, effekter och evidens. (Engelsk titel: Single limb exercises in patients with chronic obstructive pulmonary disease – feasibility, methodology, effects and evidence). Opponent: Monika Fagevik Olsén, docent, sjukgymnastikverksamheten, Sahlgrenska sjukhuset. Huvudhandledare: Karin Wadell. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhuset, Aulan. Avhandlingen är publicerad digitalt.
Protein S är ett livsviktigt protein och en av alla de beståndsdelar som påverkar blodets konsistens. Nu har det utforskats i en aktuell avhandling från Sofia Somajo som är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet.
För att regleringen av blodlevringen ska fungera optimalt krävs att protein S binder till två proteiner, APC och TFPI. Protein S funktion som medhjälpare till TFPI är ganska nyfunnen och man vet ännu inte riktigt på vilket sätt den fungerar.
Protein S är normalt rikligt förekommande i blodet, men hos en del personer kan det uppstå brist.
– Protein S-brist är inte särskilt vanligt i befolkningen i sin helhet, men bland patienter med blodpropp beräknas mellan två och tio procent ha brist på proteinet. Protein S-nivåerna kan också sjunka pga. behandling med läkemedel som t.ex. p-piller, eller vid vissa sjukdomar som t.ex. leversjukdomar och kroniska infektioner, berättar Sofia Somajo.
Hjälper även till att undvika inflammation
Hos en frisk individ är det dock bara 30-40 procent av kroppens protein S som har en roll i samband blodlevringsprocessen. Resten är bundet till ett annat protein (s.k. C4b-bindande protein), och då hjälper det istället till att undvika inflammation på de platser i kroppen där gamla celler omhändertas.
I ett av avhandlingens arbeten påvisas att protein S och C4b-bindande protein behöver produceras samtidigt i exakt samma cell för att det ska bildas tillräckligt med C4b-bindande protein. Resultatet kan förklara varför patienter med protein S-brist har för låga nivåer av C4b-bindande protein i blodet, något som man har undrat över sedan mitten av 1990-talet.
I avhandlingen undersöks också betydelsen av mikropartiklar och vad som händer när protein S binder till dessa. Mikropartiklarna är små avknoppningar av celler, som har en yta som är mycket bra på att understödja blodlevringen. I de flesta fall kommer partiklarna från trombocyter (blodplättar) som cirkulerar i blodet.
– Ytan på mikropartiklarna binder proteiner som gör att blodet levras mycket effektivt, de är ungefär 100 gånger mer aktiva än aktiverade trombocyter, berättar Sofia Somajo.
För mycket mikropartiklar kan orsaka skador
I kroppen kan nivån av mikropartiklar bli skadligt hög, men i avhandlingen beskrivs hur protein S bidrar till att partiklarna blir mindre farliga genom att binda till dem.
Blodlevringen balanseras då och därigenom neutraliseras faran för blodpropp. Men vid olika sjukdomstillstånd, t.ex. vid autoimmuna sjukdomar, diabetes, cancer och hjärt-kärl-sjukdomar, förekommer förhöjda nivåer av mikropartiklar. Då ökar också risken för blodproppar.
– Med förbättrade kunskaper om hur blodets levring fungerar öppnas nya möjligheter att övervaka och ge förebyggande behandling till relevanta patientgrupper, säger Sofia Somajo.
FAKTA
Sofia Somajo är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet. Den 28 maj försvarar hon avhandlingen ”Vitamin K-dependent protein S – studies of synthesis, structure and function”.
Länk till avhandlingen
Text och foto: Björn Martinsson, Lunds universitet
– Människor i länder med högerextrema partier i parlamentet är inte mer negativa till invandring än andra. Inte heller tycks partiernas närvaro påverka utvecklingen i sådana attityder över tid, säger hon.
I sin avhandling har Andrea Bohman bland annat undersökt vilken betydelse politiska och religiösa förhållanden har för främlingsfientligheten i Europa. Resultaten visar att det politiska klimatet och retoriken visst påverkar främlingsfientliga attityder, men att det inte primärt är högerextrema partiers retorik som har betydelse, utan traditionella partiers.
– Ju oftare folkvalda politiker uttrycker sig nationalistiskt, desto negativare blir attityderna till invandrare bland befolkningen, säger Andrea Bohman.
Hon anser att en möjlig förklaring är att de flesta medborgare ännu inte betraktar högerextrema partier som legitima politiska aktörer.
– Fortfarande är det de traditionella politiska partierna som har störst förtroende hos en majoritet av befolkningen, och det kan också förklara varför det är deras retorik som framförallt påverkar attityderna till invandrare.
Andrea Bohman poängterar dock att den inställningen kan förändras i framtiden.
– Om högerextrema partier börjar betraktas som legitima, kan det få konsekvenser för hur snabbt främlingsfientligheten breder ut sig.
Människor är också mindre benägna att ta intryck av nationalistisk retorik om de har en personlig kontakt med människor som har invandrat till landet, eller om de har många kollegor med sådana erfarenheter.
– Förutom att de generellt sett är mer positiva till invandrare så är det också mindre troligt att de påverkas av nationalistiska uttryck. Det verkar som att erfarenheter och intryck ifrån personliga möten väger tyngre än vad politiker förmedlar i sin retorik, säger Andrea Bohman.
Andrea Bohman visar också att européer som är religiösa är mer positiva till invandring, jämfört med människor som inte är religiösa. Sambandet gäller dock inte i alla länder, utan beror på vilken roll religionen spelar i samhället i stort. En mer framträdande roll för majoritetsreligionen betyder generellt sett ett starkare motstånd bland religiösa individer.
FAKTA
Studierna baseras på europeiska enkätdata, insamlade under perioden 2002–2012.
Om disputationen: Fredagen den 23 maj försvarar Andrea Bohman, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: Främlingsfientlighetens kontext: Betydelsen av retorik, religion och politisk representation. Engelsk titel: Contexts of Exclusion. Anti-immigrant Attitudes and the Role of Immaterial Cicumstances. Fakultetsopponent är professor Jens Rydgren, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen
Sociala medier och webb vid kris har skrivits av Mats Eriksson och Skriva i sociala medier – i händelse av kris av Helen Andersson.
Mats Eriksson använder bakterieutbrottet Skellefteå kommuns vatten, förtroendekrisen vid Tillväxtverket, branden i ett kemilager i Halmstad och om en social kris i småländska Forserum som exempel i sin bok. Han presenterar hur sociala medier och webb kan användas både i planeringen av krisberedskap och, om krisen kommer, hur man ska agera under och efter den.
Boken ger bland annat lämpliga verktyg att använda vid utformningen av kriskommunikationsplaner. Och även här får läsaren ta del av lärdomar från praktikfall av organisationer som valt att hantera krisen på olika sätt.
Även Helen Andersson använder olika fall av kriskommunikation som exempel i sin bok, som ger råd om hur budkapen i sociala medier, både ord, text och bild, bör användas om krisen kommer. Begriplighet, tonläge och lämpliga ordval är centralt för att budskapet ska bli tydligt och begripligt.
Båda böckerna kommer framöver att ligga till grund för bland annat uppdragsutbildningar inom krishanterings- och kriskommunikationsområdet.
FAKTA
Helen Andersson och Mats Eriksson är knutna till Centrum för kriskommunikation vid Örebro universitet, ett flervetenskapligt samarbete mellan retorikämnet och medie- och kommunikationsvetenskap, MKV. Centrumets vetenskapliga syfte är att stärka och profilera kriskommunikation såväl inom forskning som inom undervisning och samverkan. Det övergripande målet är att öka samhällets säkerhet både när det gäller risk- och krisscenarier.
Mats Eriksson och Helen Andersson arbetar båda vid enheten för medier och kommunikation. Mats undervisar och forskar inom PR-, organisations- och kriskommunikation. Helen ägnar sig mer åt områden som rör tal och skrift, samtal, interaktion och retorik.
Detta menar en stor mängd författare, däribland filosofen Joakim Sandberg
vid Göteborgs universitet, i en antologi utgiven på Cambridge University
Press. Och de får stöd av Al Gore, Nobelpristagare och tidigare
vicepresident i USA, som skrivit förordet till boken.
Idag är det nästan ingen som förvarar alla sina pengar i plånboken eller i madrassen hemma. Istället låter vi banker, försäkringsbolag och pensionsfonder förvalta våra pengar tills vi behöver dem. När de hanterar eller investerar våra pengar förväntar vi oss förstås att de fattar kloka beslut och tänker på vårt bästa. Men vari består egentligen detta vårt ”bästa”? I en nyutgiven antologi på Cambridge University Press uppmärksammas hur synen på finansiella förvaltares uppdrag håller på att förändras världen över. En tydlig trend är ökat fokus på socialt, etiskt och miljömässigt ansvar.
– Yuppie-åren är förbi och det är inte längre ok att förvaltarna bara tänker på pengar, pengar, pengar. Vi vill ha ut mer än så av livet, och vi vill också tänka på andra, säger Joakim Sandberg, docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och en av antologins redaktörer.
Antologin samlar några av världens ledande experter inom finansiell rätt, det vill säga juridiken kring förvaltares uppdrag. Det är inte bara det svenska rättsläget som håller på att förändras, utan liknande förändring sker i de flesta länder. Bakgrunden är troligtvis den växande samhällsdebatten om till exempel klimatförändringarna och kränkningar av mänskliga rättigheter.
– I Sverige är trenden tydlig exempelvis i AP-fondernas styrning och i den stora ökningen av så kallade etiska fonder, säger Joakim Sandberg. Men det är fortfarande försvinnande få aktörer som verkligen tar dessa frågor på allvar. Jag skulle önska att alla förvaltare tog ett större etiskt ansvar, säger Joakim Sandberg.
Och det är han inte ensam om att önska. I antologin presenteras en färsk studie av den svenska allmänhetens attityder gentemot etisk pensionsförvaltning. Bland de över 1000 personer som deltagit i studien tycker hela 95 procent att deras fondförvaltare bör ta hänsyn till etik och miljö i förvaltningen. Och fler än hälften tycker att en sådan hänsyn är viktig även om det inte bidrar till en ökad avkastning på kapitalet.
– För de allra flesta är detta en moralisk fråga som handlar om att ta ansvar för framtiden, snarare än att räkna kronor och ören, säger Joakim Sandberg. Men samtidigt hoppas vi förstås att etiken inte ska kosta för mycket, för man vill ju också ha ett drägligt liv.
Nobelpristagaren Al Gore har skrivit förordet till antologin och har själv hjälpt till att starta Generation Investment Management, ett företag inom fondförvaltning med fokus på etik och hållbarhet.
Den aktuella antologin heter Cambridge Handbook of Institutional Investment and Fiduciary Duty, och redaktörer är James Hawley, Andreas Hoepner, Keith Johnson, Joakim Sandberg och Edward Waitzer. Boken omfattar 36 kapitel skrivna av sammanlagt 60 författare. Mer information om boken finns att läsa här: http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/management/governance/cambridge-handbook-institutional-investment-and-fiduciary-duty
