I dagens arbetsliv har självreglering blivit ett viktigt tema. Arbetslivets omgestaltning mot mer av nätverksorganisationer har inneburit att individer och grupper i hög grad förutsätts kunna styra sig själva och sitt arbete. Olika psykologiska självhjälpsmetoder – alltså ”psykologiska verktyg” – har blivit ett sätt att åstadkomma denna typ av styrning. Genom att tillägna sig dessa verktyg blir de anställda ett slags amatörspykologer eller lekmannaterapeuter med en rudimentär men användbar psykologisk verktygslåda.
– Min studie visar att arbetslivet genomgått en terapeutisering. De psykologiska självhjälpsverktyg som idag blivit vanliga i arbetslivet syftar till att samtidigt skapa både välmående och effektivitet. Genom att på så vis synkronisera individens och organisationens mål föreställs individernas engagemang i arbetet öka, säger Hans Tunestad på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Avhandlingen undersöker hur utbildningsinsatser i olika arbetsrelaterade sfärer – som skolan, managementkurser och rehabilitering, men även massmedia – producerar och reproducerar terapeutiska styrningstekniker. De som tar del av någon av dessa utbildningsinsatser får möjlighet att lära sig interagera och reflektera med hjälp av enkla och tillämpbara psykologiska metoder och tekniker, vilka bygger på begrepp som känslor, ansvar, självkännedom och personlig utveckling.
Det som traditionellt ansetts vara privat, till exempel känslor, blir här en viktig del av arbetslivet. Men eftersom arbetslivet präglas av en produktivitetsaspekt kommer också det ”privata” att här ses från det perspektivet. I arbetet blir det viktigt att kunna styra sig själv och sitt ”inre” på ett produktivt sätt – till exempel genom att lära sig tekniker för känslohantering, effektiv kommunikation och gruppsamverkan. Samtidigt är dessa olika tekniker också användbara i privatlivet, som då tenderar att få en mer arbetsinriktad prägel. Arbetet med sig själv utvecklas därmed mot att bli en slags sysselsättning man aldrig riktigt kan ta ledigt ifrån.
– Den typ av psykologisk hjälp till självhjälp som vi idag kan se i arbetslivet kan också kopplas till den informationstekniska utvecklingen. Både digitala teknologier och psykologisk självhjälp använder sig av samma former för att hantera information, alltså manualer eller algortimer och feedback, säger Hans Tunestad.
Avhandlingen visar att denna överensstämmelse inte är så märklig eftersom både samhällets datorisering och dagens självhjälppsykologi i hög grad härstammar ur den cybernetiska forskning och utveckling som bedrevs under och efter andra världskriget.
FAKTA
Avhandlingens namn: The Therapeutization of Work: The Psychological Toolbox as Rationalization Device during the Third Industrial Revolution in Sweden
För att förbättra säkerhet och arbetsmiljö vid vägarbeten kommer forskare på VTI att analysera effekterna av det nya regelverk som infördes av Trafikverket förra året. Även ansvar och roller kring spårarbeten ska undersökas.
Årligen skadas närmare 200 personer i olyckor relaterade till vägarbetsplatser och flera personer omkommer. Olyckorna drabbar både vägarbetarna och trafikanterna. Även vid arbeten i spårområden sker allvarliga olyckor och olycksutvecklingen har på senare år varit negativ.
– Regelverken för säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten är omfattande och förändringar sker ofta. I tidigare projekt har det visat sig att det råder en viss osäkerhet i roller och ansvar, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
I januari 2013 införde Trafikverket nya tekniska krav och råd för arbete på väg. Regelverket infördes för att krav på arbetsmiljö- och trafikantsäkerhet ska ställas i de förfrågningsunderlag som leverantörerna ska prissätta. Effekterna av sådana förändringar beror på hur de implementeras och tolkas i den praktiska verksamheten.
– Med anledning av detta är det viktigt att få kunskap om och förståelse för hur implementeringsprocessen fungerar och vilka eventuella barriärer som finns, säger Sonja Forward som är projektledare för studien.
Utifrån intervjuer med olika aktörer kommer projektgruppen att göra en fördjupad analys av effekterna av de nya regelverken, framför allt när det gäller roller och ansvar. Dessutom kommer forskarna att genomföra fallstudier – två för väg- och ett för spårarbete – för att se på likheter och skillnader mellan väg och järnväg när det gäller rutiner och processer.
– Syftet med projektet är att analysera implementeringsprocessen vid ändringar i regelverk i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket, samt hos entreprenörer inom underhållsområdet. Vi kommer också att föreslå lösningar på eventuella problem, säger Sonja Forward.
Studien ska vara klar i december 2015.
Växter tål inte hur mycket kaliumsalt som helst. Stannar för mycket kalium kvar i växten tar den in för mycket vatten och till slut spricker växtcellerna och växten dör.
Saltbalansen betydelsefull
Kloroplaster finns i växtens celler och där utförs fotosyntesen. Kloroplasterna innehåller pigmentet klorofyll som absorberar ljus och omvandlar energin till kemisk form samtidigt som vatten oxideras och syre frigörs.
Nu har forskarna avslöjat kaliums funktion i kloroplasten.
– Vi har bevisat att kalium bland annat reglerar pH-värdet, alltså surhetsgraden i växtens kloroplaster. Det här är viktigt kunskap eftersom man vill förstå mekanismer som påverkar växtens salttolerans som till exempel kaliumtransport, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Instrument mäter växtens ljusupptag och surhetsgrad
Med hjälp av ett instrument kan de svenska forskarna mäta hur mycket ljus växten absorberar. Instrumentet, som heter Dual-PAM 100, mäter också skillnaden i koncentrationen av vätejoner och andra joner på båda sidorna av membranet. Kloroplasternas pH-värde är viktigt för optimal fotosyntes.
– Med hjälp av detta instrument har vi bevisat att kalium reglerar pH värdet i växtens kloroplast. Resultaten betyder, överraskande, att växtens fotosyntes regleras av pH via kalium. säger Cornelia Spetea Wiklund.
Livsavgörande transportörer
För att kalium ska kunna ta sig igenom kloroplastens membran behövs tre olika proteiner med vars hjälp kaliumjoner transporteras ut och in i kloroplasten. Cornelia Spetea Wiklund och doktoranden Andrei Herdean har tillsammans med forskare från University of California studerat dessa tre transportörer och deras betydelse för växten backtrav, Arabidopsis thaliana. Den vilda arten plus olika muterade arter har granskats.
– Resultaten visar att om bara en eller två av transportörerna fungerar så mår växten dåligt. Om alla transportörer slutat fungera så dör växten, säger Cornelia Spetea Wiklund.
Artikeln namn: Plastidial transporters KEA1, -2, and -3 are essential for chloroplast osmoregulation, integrity, and pH regulation in Arabidopsis.
Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24794527
Kvicksilver är ett stort och växande miljö- och hälsoproblem som i viss mån har hamnat i skymundan. Utsläppen av kvicksilver ökar globalt, främst i Asien där Kina bidrar mest. De största utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen samt olika gruv- och industriverksamheter.
Genom processer i mark och vatten omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver, som lätt tas upp och lagras i organismer. Metylkvicksilver är extremt giftigt och skadar bland annat den mentala utvecklingen hos barn.
– Globalt sett är fisk den största källan för människors upptag av kvicksilver. Nyligen har en kinesisk forskargrupp dock visat att även ris kan var en stor kvicksilverkälla i delar av Sydostasien, berättar Kevin Bishop, SLU, ansvarig för det svensk-kinesiska forskningssamarbetet.
Det är bakgrunden till ett nystartat femårigt svensk-kinesiskt forskningssamarbete om kvicksilver som stöds av Vetenskapsrådet. Forskarna har många kunskapsluckor att fylla om processerna bakom bildandet av metylkvicksilver i mark- och vatten, och om hur ämnet kommer in i näringskedjan.
– Vi kommer att få leva med förhöjda halter av kvicksilver i mark under lång tid framöver. Därför är det viktigt att förstå omsättningen av kvicksilver i naturen bättre, så vi kan sköta marken i skogsbruk och risodling på ett sätt som minimerar riskerna för att människor exponeras, säger Kevin Bishop.
I det svensk-kinesiska projektet samarbetar ledande forskargrupper från State Key Laboratory of Environmental Geochemistry, vid Kinas Vetenskapliga Akademi, där över 30 forskare är verksamma inom kvicksilverrelaterade projekt, med forskargrupper från Sveriges lantbruksuniversitet, samt Uppsala, Stockholm och Umeå Universitet.
– Projektet förenar två av världens ledande forskningsmiljöer, det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans. Men först behöver vi lära oss mer om varandra, säger Kevin Bishop.
Därför samlas forskarna i projektet till en tio dagars workshop med start i maj.
FAKTA
Om det svensk-kinesiska samarbetsprojektet
Kvicksilver som lätt tas upp och lagras i organismer, metylkvicksilver, skapas i våtmarker. I Kina handlar det mest om risfält, i Sverige om myrar. Inom Sino-Swedish Mercury Management Research Framework ska forskarna bl.a. jämföra kvicksilveromsättningen i dessa miljöer, vilket väntas ge insikter om hur vi kan minska upplagringen av metylkvicksilver i fisk och ris. Kan man med hjälp av nya markanvändningsmetoder minska bildningen av giftigt metylkvicksilver?
Fokus i projektet ligger på att förbättra kunskapen inom fyra områden av kvicksilvers biogeokemiska kretslopp:
1) gasutbyte av kvicksilver mellan mark och atmosfär,
2) faktorer som kontrollerar bildning och nedbrytning av metylkvicksilver,
3) introduktion av metylkvicksilver i ris och i den akvatiska näringsväven, samt
4) riskvärdering och återställning av starkt kvicksilverförorenade miljöer.
Projektet löper under tiden 2014-2018 och stöds av Vetenskapsrådet med totalt 24,5 miljoner kronor. Förutom Vetenskapsrådet är det kinesiska miljöministeriet en viktig intressent. Även svenska myndigheter kommer att kunna få stor nytta av resultaten.
Workshop
Media välkomnas att delta i workshopen som hålls på engelska, se nedan. Möjlighet finns även att boka enskild tid för intervju.
Svensk-kinesiskt forskningssamarbete – inledande workshop 17/5–27/5.
Mötet inleds utanför Uppsala, och senare i veckan fortsätter man till SLU:s forskningsstation i Vindeln, med avslutning i Abisko.
– Att utbilda sig till lärare eller inom hälso- och sjukvård gör att faktorer som kön eller föräldraskap får mindre betydelse, säger Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Hennes studie är baserad på svenska registerdata och alla som är födda under mitten av 1970-talet och som har en professionsutbildning är inkluderade.
Data för drygt 40 000 individer har analyserats liksom deras arbetsmarknadsposition när de var 30-32 år. På statistisk väg kan man jämföra individer med samma utbildning, familjebakgrund och arbetslivserfarenhet.
Offentlig sektor, som är en stor arbetsgivare för kvinnor, framstår som mer gynnsam för mammor, speciellt de som utbildat sig till läkare, förskollärare eller ingenjörer. De har nämligen lika stor chans som män och kvinnor utan barn att få arbeta med det som de är utbildade till.
– Frågan är om det är tack vare arbetsgivaren eller om det helt enkelt är mindre konkurrens om dessa jobb som leder till en till synes god jämställdhet? Att arbeta som läkare kräver läkarlegitimation och konkurrensen om dessa jobb begränsas till dem som har det, säger Caroline Berggren.
Undersökningen visar att män utbildade till sjuksköterskor, lärare eller socionomer lämnar dessa i större utsträckning än kvinnor och får andra jobb som är mer välbetalda, exempelvis ledningsuppdrag.
– Att män i högre grad lämnar dessa yrken kan innebära att konkurrensen om jobben minskar, vilket i sin tur kan öka mammors möjligheter att få jobb, säger Caroline Berggren.
Kvinnor är alltså beroende av en välfungerande offentlig sektor som ser mer till kvalifikationerna än till föräldraskapet.
– För män förefaller dock inte föräldraskap ha så stor betydelse för karriärutvecklingen, ibland tycks det snarare vara en fördel, speciellt för fäder utbildade inom juridik, säger Caroline Berggren.
Studiens data visar att fäder utbildade inom juridik har mångdubbelt gånger större chans än mödrar med samma utbildning och familjebakgrund att inneha ett högre avlönat yrke än själva juristyrket. Vidare visar sig fäder utbildade inom juridik ha flera gånger större chans att arbeta som jurister inom privat tjänst jämfört med mödrar. Inom offentlig sektor har de dubbelt så stor chans.
FAKTA
Artikeln “The motherhood penalty and the professional credential: inequality in career development for those with professional degrees” av Caroline Berggren och Nathanael Lauster, The University of British Columbia, Kanada, är publicerad i International Studies in Sociology of Education.
– Målet är att våra forskare ska vara med och bidra med lösningar på de samhälleliga globala utmaningar som världen står inför, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Satsningen omfattar 50 miljoner kronor i sex år, totalt 300 miljoner kronor. Utlysningen kommer att ske brett och rikta sig till samtliga forskare vid universitetet. I första skedet ges ett planeringsstöd till utvalda forskargrupper som får tid att utveckla tankar och idéer som sedan kan omarbetas till konkreta och väl genomtänkta ansökningar under 2015. Efter en process med bland annat extern granskning tas därefter beslut om vilka 5–10 projekt som får långsiktigt stöd.
– Idéerna måste komma från forskarna själva och bygga på tvärvetenskaplighet och globala samhällsutmaningar. Målet är också att bidra till att skapa kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan med samhället integreras, säger Staffan Edén, vicerektor med ansvar för forskningsfrågor vid Göteborgs universitet.
Universitetets styrelse fattar beslut om förslaget vid sitt möte den 3 juni.
– Viktiga utgångspunkter har varit att ta vara på universitetets bredd, att stimulera forskarna att ta egna initiativ och att säkra kvaliteten genom extern granskning. De utvalda projekten ska hålla hög kvalitet och utvärderas av internationella sakkunniga, säger Staffan Edén.
Enligt Staffan Edén har Göteborgs universitet hämtat inspiration från andra universitet som Stellenbosch i Sydafrika som gjort liknande satsningar för att skapa nya idéer kring en gemensam utmaning.
– De kommande aktiviteterna ska, kort uttryckt, göra skillnad och vara av högsta internationella klass.
– Trots att intresset för borgarna är stort är kunskapen om vilka aktiviteter som egentligen pågått i dem mycket begränsad. Många anser att förebilderna för de Öländska borgarna bör sökas i den romerska kultursfären, där inspiration exempelvis kan ha hämtats från romerska härläger, fortifierade bosättningar eller arenor, säger Andreas Viberg vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och forskningsledare för de geofysiska mätningarna på Öland.
Forskarna kommer använda sig av georadarmätningar vilket är en mer varsam metod än traditionella utgrävningar.
– Traditionella arkeologiska utgrävningsmetoder är destruktiva till sin karaktär genom att bevisen för de forntida aktiviteterna grävs bort i samband med att utgrävningen fortskrider. Vi kommer att använda oss av icke-förstörande geofysiska prospekteringsmetoder vilket vid en tidigare pilotstudie vid Sandby borg har visat sig mycket lämpligt, säger Andreas Viberg.
Undersökningarna genomförs med ett motoriserat multiantennsystem och beräknas omfatta totalt omkring 8 hektar mark. Mätningarna, som finansieras av Vetenskapsrådet och Kungliga Vitterhetsakademien, syftar till att kartlägga borgarnas planlösning samt skapa en förståelse för vilka aktiviteter som pågått innanför murarna. Georadarundersökningar har potential att lokalisera t.ex. vägar, stolphål, gropar, diken och hus. Informationen kan, förutom att förnya och nyansera bilden av den Öländska borgen, även ligga till grund för kommande riktade arkeologiska insatser.
FAKTA
För fortlöpande information om mätningarna se projekthemsida: http://www.andreasviberg.se
Se även Kalmar läns museums hemsida för ytterligare information om de fortsatta undersökningarna vid Sandby borg: http://www.kalmarlansmuseum.se/arkeologi/sandby-borg/
Nästan alla företag använder sig av e-tjänster. E-tjänsterna kräver någon typ av förvaltning och drift. Det betraktas ofta som dyrt och tidskrävande.
– Ett exempel på en förvaltningsrelaterad kostnad är när Stockholms stad förlängde sitt avtal ytterligare två år med den IT-leverantör som sköter deras e-tjänster. Det kostade dem 400 miljoner kronor, säger Hannes Göbel, forskare i informatik vid Högskolan i Borås.
Tillsammans med Eva Söderström vid Högskolan i Skövde, är han projektledare i FRAME, ett forskningsprojekt om framtidens e-tjänster, som pågår inom det strategiska forskningssamarbetet med Skövde.
Syftet med projektet är att ta fram en metod och ett IT-stöd som stödjer företag i att bedriva effektiv e-förvaltning. Och det finns ett stort intresse att medverka från näringslivet, framförallt för att det handlar om möjligheten att reducera kostnader. Exempel på samarbetspartners är Volvo Cars, Ericsson, Evry, 3gamma och Sogeti. Organisationer från den publika sektorn som Varbergs kommun, Skövde kommun och Borås Stad deltar också i projektet.
– I projektet får vi möjlighet att kombinera våra styrkor mellan lärosätena och därmed kan vi bli mer innovativa och få fram mer användbara och högkvalitativa resultat som är nyttiga för fler, säger Eva Söderström.
FAKTA
Den 14 maj presenteras FRAME tillsammans med sju andra spännande forskningsprojekt inom temat Informations- och kommunikationsteknik på en workshop. Bland annat handlar det om golfsvingen, ett ambulansträningscenter och hobbyryttare och sociala medier. Då samlas forskare som ingår i projekten för att dela med sig av sin forskning. Välkommen att komma och lyssna!
Läs mer om workshopen på www.hb.se/forskningssamarbete/iktworkshop.
I det moderna samhället möter vi dagligen serviceorganisationer och deras anställda. Ofta fungerar sådana möten smidigt men ibland blir det konflikter, till och med hot, våld eller sexuella trakasserier. I ett nytt samarbete mellan forskare inom service management, socialt arbete och sociologi undersöks betydligt vanligare former av missnöje i servicerelationer, till exempel inom turism, handel och vård. Det handlar om det gnissel och skav som uppstår när servicen inte håller vad den lovar. Som exempel kan nämnas: När maten på restaurangen inte stämmer överens med bilderna på menyn och det utlovade leendet uteblir. När vi får en liten fördrink på restaurangen och känner oss speciella ända fram tills det visar sig att alla gäster får samma fördrink. När det visar sig att frisören som är så intresserad av mig har minnesanteckningar för att komma ihåg personliga detaljer om varje kund. När vi bor på Bed & Breakfast och använder badtunnan på gården, vilket visar sig åtföljas av en prislapp.
En viktig bakgrund och anledning till missnöje är att allt fler organisationer gör serviceanspråk. Det är inte bara de vinstdrivande företagen, såsom snabbmatsrestauranger och resebyråer som gör detta. Även Skattemyndigheten, Försäkringskassan och organisationer som ger institutionsvård till unga hävdar att de erbjuder service. Service och bemötandet används som ett konkurrensmedel och som en kvalitetsstämpel. Organisationerna utbildar och tränar sina anställda att ge service och de försöker kontrollera att så verkligen sker. De ger servicelöften till sina kunder och klienter. Det mest klassiska löftet är kanske sloganen ”kunden har alltid rätt”.
– Kunden blir missnöjd när det finns en disharmoni mellan serviceanspråk, förväntningar och faktiska möten, dvs. servicebrott. I många fall kan vi bli lätt irriterade medan vi i andra fall blir rent sagt förbannade, säger Vesa Leppänen som är en av författarna bakom den nyutkomna antologin ”Servicemötets gnissel och skav”.
Vesa Leppänen menar att den värdeladdning som ligger i ordet ”service” får ett uttryck i den energi med vilken vi gärna avslöjar dålig service. Avslöjandet av dålig service har sitt speciella språk och sin speciella praktik. I olika formella klagoforum (till exempel patientnämnder och Allmänna Reklamationsnämnden) men också informella forum (till exempel insändare i tidningar och nätbaserade sajter) kan den otillfredsställda kunden, patienten eller klienten uttrycka sitt missnöje. De underförstådda normerna – hur det borde vara – skymtar fram mellan raderna.
Försörjningen av städernas befolkning var en av de viktigaste faktorerna för det nya industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Trädgårdsprodukter var efterfrågade och det fanns hundratals småskaliga trädgårdsföretag i närheten av de större städerna. Avfall från städerna användes som värme- och näringskälla i odlingarna, varifrån grönsaker, blommor och bär såldes i närområdet. I en unik avhandling från SLU beskriver Inger Olausson hur den svenska trädgårdsnäringen förändrades när transporterna effektiviserades.
Hortonom Inger Olausson har i sitt doktorsarbete vid SLU beskrivit den svenska trädgårdsnäringens historia under åren 1900-1950 med hjälp av fallstudier i Stockholmsområdet. Det finns bara en tidigare avhandling i Sverige om kommersiell trädgårdshistoria.
– Det är unik forskning inom ett helt eftersatt område, där det knappt samlats in något källmaterial tidigare, säger Inger Olaussons handledare vid SLU, agrarhistorikern Janken Myrdal.
Herrgårdsträdgårdarna vid Krusenbergs gård söder om Uppsala och Antuna gård utanför Upplands Väsby ingick i studierna. Båda drevs av anställd personal och hade en omfattande försäljning av trädgårdsprodukter. Erik Nilssons handelsträdgård på Runmarö och Nora handelsträdgård i Danderyd drevs som familjeföretag, vilket var den vanligaste företagsformen. Inger Olausson har samlat och använt källmaterial i form av räkenskaper, korrespondens, dagböcker och fotografier, och hon har bland annat tagit upp trädgårdsmästarnas kunskap, odlingsteknik, sortiment, lokalisering av företagen och avsättning av produkterna.
– Det krävdes inte några stora arealer för att försörja sig på trädgårdsodling, särskilt inte om det fanns drivbänkar och växthus som förlängde odlingssäsongen, säger Inger Olausson.
Särskilt i och omkring de större städerna fanns handelsträdgårdar som odlade och sålde ett rikt utbud av grönsaker, blommor, bär och andra trädgårdsprodukter. Närheten till kunderna var viktig eftersom många av produkterna var ömtåliga och skrymmande färskvaror. Produktionen var intensiv och resurskrävande med odling på friland och under glas, dvs. i drivbänkar och växthus. Avfall från städerna – hästgödsel, latrin och annat avskräde – användes som värmekälla i varmbänkarna, där de tidigaste grönsakerna drevs fram. Näringsämnena i avfallet togs också tillvara i odlingarna.
Inflyttningen till städerna var stor kring sekelskiftet 1900 och allt fler människor blev beroende av att köpa all sin mat. Efterfrågan på trädgårdsprodukter ökade när nyttan med att äta frukt och grönt blev känd. Många fick det bättre ställt och kunde så småningom köpa mer än till livets nödtorft, vilket bidrog till ett ökat intresse för prydnadsväxter. Allt detta gynnade trädgårdsnäringen och den stadsnära odlingen ökade kraftigt.
– Men transporterna blev effektivare, handeln förändrades och avstånden ökade mellan producent och konsument, säger Inger Olausson. Det förde med sig långtgående förändringar för trädgårdsnäringen.
Den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter ledde även till att importen ökade kraftigt från länder med lägre produktionskostnader. Exempelvis ökade tomatimporten med 4 000 procent under åren 1912–1937. Marknaden blev allt mer global och säsongsvariationerna i utbudet suddades ut.
Handeln förändrades och mellanhänderna blev fler, vilket ledde till att produkterna måste bli tåligare och enhetligare. Bredden i det odlade sortimentet minskade och andra egenskaper än smak och doft prioriterades. Trädgårdsnäringens aktörer, t.ex. odlarorganisationer och statliga utredningar, drev på för att förenkla för handeln. Storskaliga, rationellt drivna odlingar gynnades av utvecklingen. Användningen av växtskyddsmedel ökade för att minska kostnaderna för arbetskraft. De flesta av de små, stadsnära odlingarna konkurrerades därmed ut.
Frågan om trädgårdsprodukternas kvalitet har varit aktuell under hela 1900-talet, men synen på kvalitet har förändrats, menar Inger Olausson.
– Nu efterfrågar många konsumenter den variation i utbudet som gått förlorad, och man uppskattar minsta möjliga miljöbelastning av produktionen, med korta transporter och med mindre användning av kemikalier. Denna önskade utveckling är på många sätt motsatt den som rått under stora delar av 1900-talet, säger hon.
FAKTA
Hortonom Inger Olausson vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900–1950 med fyra fallstudier i Stockholms län”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Tid: fredagen den 23 maj 2014 klockan 10.00. Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna. Opponent: docent Catharina Nolin, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.
Avhandlingen
Om Inger Olausson: http://www.slu.se/sv/institutioner/ekonomi/personal/olausson-inger/
Öronkatarr är en av de vanligaste barnsjukdomarna och den vanligaste orsaken till hörselnedsättning. Ofta läker sjukdomen ut spontant, men många barn behöver behandling på grund av långvarig hörselnedsättning.
Sömnapné drabbar var femte vuxen i Sverige. Sjukdomen, som ger tillfälliga andningsuppehåll i sömnen, ökar risken både för hjärt-kärlsjukdomar och trafikolyckor.
Gemensamt för öronkatarr och sömnapné är att dagens behandlingar inte räcker till för att hjälpa alla patienter. Flera metoder har dessutom en dålig medicinsk effekt, vilket gör att många barn och vuxna tvingas leva med sin sjukdom.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu utvecklat två nya icke-kirurgiska behandlingsmetoder som kan ge lättillgänglig och effektiv hjälp för både öronkatarr-barn och snarkare.
Barn som lider av kvarstående öronkatarr får idag oftast ett plaströr inopererat i trumhinnan. Förutom risker förknippade med narkos kan plaströreren i enstaka fall ge komplikationer.
Göteborgsforskarnas nya metod bygger på tryckutjämning, där barnen med hjälp av en ansiktsmask uppnår samma effekt som när du håller för näsan och försöker blåsa ut luften med stängd mun.
– Att tryckutjämning kan lindra öronkatarr har varit känt i flera hundra år. Men barn under fem år, vilka är de som behöver behandlingen mest, har svårt att lära sig tekniken vilket leder till både obehag och utebliven effekt, säger doktoranden Armin Bidarian-Moniri som presenterar rönen i sin avhandling:
– I vår metod får barnen använda en ansiktsmask kopplad till en ballong och en pump som pryds av en nallebjörn. Barnen instrueras att leka med nallefiguren, och blåser på så sätt upp en ballong vilket leder till tryckutjämning.
Försöken visar att de flesta barnen i åldern 1,5 till 8 år klarade att utföra tryckutjämningar med den nya metoden. För över 80 procent av de undersökta barnen förbättrades dessutom öronkatarren avsevärt. I en uppföljande studie testade metoden på barn som stod i kö för operation.
Efter fyra veckors behandling var hörselförbättringen så god att bara 20 procent av barnen behövde gå vidare med den planerade operationen. Effekten kvarstod även vid en uppföljning ett år senare, och inga biverkningar noterades.
När det gäller sömnapné hos vuxna behandlas den oftast med en kombination av viktreduktion och behandling med luftpump som håller luftvägarna öppna, eller med en så kallad sovskena som drar fram underkäken och tungan under sömnen. För många patienter är dessa behandlingar dock obehagliga och/eller saknar tillräcklig medicinsk effekt.
Armin Bidarian-Moniri och hans forskarkollegor har istället utvecklat en särskild madrass och kudde som ”tvingar” snarkaren att sova på mage.
– Forskare är överens om att ryggläge är det sämsta sovläget. Trots det har ingen vetenskapligt utvärderat vilken effekt magläge har på sömnapné, säger Armin Bidarian-Moniri.
– Vi kunde se att patienterna hade betydligt färre andningsuppehåll och snarkningar i magläge på specialmadrassen jämfört med kontrollnatten på en vanlig madrass.
De nya behandlingarna har patentsökts med hjälp av Sahlgrenska Science Park och Innovationsbron. Förhoppningen är att metoderna ska komma patienter tillgodo under hösten 2014.
FAKTA
Avhandlingen ”Två nya icke-kirurgiska behandlingsmetoder för öronkatarr hos barn och sömnapné hos vuxna” försvaras vid en disputation den 16 maj.
OM ÖRONKATARR
Öronkatarr är det den vanligaste orsaken till hörselnedsättning hos barn. Öronkatarr beror på ansamling av vätska i mellanörat, vilken oftast uppstår efter en förkylning eller öroninflammation. Cirka 80 procent av alla barn drabbas av ett eller flera tillfällen med öronkatarr före fyra års ålder.
OM SÖMNAPNÉ
Andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné, orsakar upprepade sänkningar av syremättnaden i blodet. Resultatet blir en splittrad sömn och en uttalad dagtrötthet. Sömnapné är vanligast i medelåldern och ger en ökad risk för hjärt-, kärlsjukdomar.
Att utveckla det optimala stålet, det vill säga material med metalliska egenskaper som består av två eller fler grundämnen, är centralt inom materialforskning.
Syftet är att skapa stål som är starkt, smidbart och elastiskt på samma gång.
Avsaknaden av en djupare förståelse kring ståls plasticitet har fram till nu varit ett hinder för att utveckla det perfekta stålet, enligt materialforskarna vid KTH.
Teorin, som tagits fram av forskargruppen vid KTH i samarbete med en sydkoreansk forskargrupp (ledd av professor Se Kyun Kwon, tidigare postdoktor i Sverige), kan på sikt revolutionera stålindustrin. Teorin bygger på kvantfysik och hur sambandet mellan olika ämnen i metaller ser ut på atomnivå, hur de samverkar och påverkar varandra.
– Om du slår på en bilkaross blir det en buckla om trycket är tillräckligt stort, det vill säga det blir en plastisk deformation. Vi har undersökt och hittat mekanismerna bakom plastisk deformation, genom molekylära datorsimuleringar, säger Levente Vitos, professor i tillämpad materialfysik och den som lett forskargruppens arbete vid KTH.
Nu har han och de andra emellertid på atomnivå hittat hemligheten för att kunna skapa ett extremt töjbart, starkt och formbart material.
Förklaringen till dessa unika och eftertraktade egenskaper ligger i plasticitet som i legeringar orsakas av så kallade twinning och staplingsfel i den atomära uppbyggnaden.
– Genom vår forskning blir det möjligt att designa nya legeringar med optimala mekaniska egenskaper, säger Börje Johansson, professor i tillämpad materialfysik vid institutionen för materialvetenskap på KTH.
Vad är det här bra för?
– De allvarliga miljö- och energiproblem vi står inför ökar behovet av att kunna utveckla ändamålsenliga material med specifika fysikaliska egenskaper. Genom att i framtiden kunna skapa ultralätta, och samtidigt mer krocksäkra bilar, eller flygplan som väger hälften av vad de gör i dag kan man minska energianvändningen kraftigt, säger Levente Vitos.
– Bättre och mer effektiva tillverkningsmetoder för stålindustrin är en annan viktig aspekt, tillägger Börje Johansson.
Inom ett par år tror de att deras modell kommer att vara standard på de flesta FOU-avdelningar inom stålindustrin.
FAKTA
Nyligen publicerades forskarnas artikel om deras teori, Theory for plasticity of face-centered cubic metals, i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS.
Plasticitet är när ett material deformeras utan att någon normalkraft uppstår mot den deformerande kraften när rörelsen avstannat. Ett exempel är om man böjer en metall- eller plastbit så mycket att det sker permanenta förändringar inne i materialet så att biten inte böjer tillbaka sig till ursprungsformen.
Antalet kilometer som vi reser med flyg har i genomsnitt ökat med 5,8 procent per år, och bränsleförsäljningen har ökat med 2,2 procent per år under de senaste 40 åren. Nya tekniska lösningar måste till för att flyget ska minska sin klimatpåverkan.
Linda Larsson presenterade i fredags sin doktorsavhandling på Chalmers, där hon har studerat två lovande flygmotorkoncept.
– De kallas för växlad turbofläkt och open rotor. Det är två koncept där framdrivningsverkningsgraden är hög, det vill säga att energin som kärnmotorn skapar omvandlas på ett effektivt sätt till dragkraft, säger hon.
Det som skiljer en växlad turbofläkt från en vanlig turbofläkt är att den stora fläkten fram på motorn går med ett lägre varvtal än turbinen som driver den. Det sitter alltså en växellåda mellan turbinen och fläkten som reducerar varvtalet. Detta möjliggör en lättare turbin och högre turbinverkningsgrad.
I en open rotor-motor genereras det mesta av dragkraften av två motroterande propellerrader istället för en innesluten fläkt. Detta möjliggör större motordiametrar, och därmed högre framdrivningsverkningsgrad, utan att för den skull ge ett alldeles för stort och tungt motorhölje.
– Båda koncepten visade sig ha väldigt god potential för att minska bränsleförbrukningen. Växlad turbofläkt med upp till 4 procent, och open rotor med upp till 15 procent. Men sen gäller det förstås att utveckla tekniken och få den på plats, säger Linda Larsson.
Open rotor-konceptet studerades redan på 80-talet efter oljekrisen när bränslepriserna steg, och redan då kunde man visa att det fungerar. Men så sjönk bränslepriserna och teknologin blev mindre intressant. Nu börjar man få upp ögonen för den igen.
– Bränslekostnaden är en av flygbolagens största kostnader, och så finns det ju uppenbara miljöskäl och politiska incitament för att minska bränsleförbrukning och utsläpp. Det pågår en hel del forskning kring open rotor-koncept just nu, och någonstans runt 2030 tror jag att open rotor-konceptet kan vara på plats, säger Linda Larsson.
Hennes studie av open rotor-konceptet har gjorts på ett möjligt framtida litet flygplan som flyger kortare sträckor, till exempel mellan Göteborg och Berlin. För att göra dessa beräkningar krävs en metod för att representera propellerprestanda. Sådana modeller finns redan inom industrin, men då för specifika designer, vilka inte är öppet tillgängliga. Linda Larsson har istället tagit fram en metod som kan användas fritt och brett och som kan skalas om allteftersom mer data blir tillgängliga.
Open rotor-konceptet ligger alltså några år framåt i tiden, men när det gäller växlad turbofläkt är tillämpningarna inte långt borta.
– Jag har studerat hur stor potential arkitekturen i sig själv har, och har inte undersökt några specifika modeller från tillverkare, men redan nästa år kommer det finnas flygplan med växlad turbofläkt på marknaden, säger Linda Larsson.
FAKTA
Linda Larsson, industridoktorand på GKN Aerospace, presenterade sin doktorsavhandling på Chalmers den 9 maj. Avhandlingens titel är ”Analysis of concepts to reduce the environmental impact of aviation”
Läs mer om: Graphene Flagship
Förgasningstekniken innebär att drivmedel kan produceras genom att biomassa förgasas under hög temperatur och ibland högt tryck. Gasen som bildas kan resultera i olika ”gröna” bränslen och kemikalier i både flytande form och gasform. Något som drastiskt skulle kunna minska koldioxidutsläppen jämfört med fossila bränslen.
För att tekniken ska kunna kommersialiseras krävs en enkel, tillförlitlig och billig omvandlingsprocess som bildar en hög andel vätgas och kolmonoxid producerad med en hög verkningsgrad. En viktig fråga för framgång är en låg andel oönskade biprodukter i processen, framförallt tjära och metan.
Doktoranden Kristina Göransson redovisar i en ny avhandling att halterna av tjära och metan kan minskas avsevärt med hjälp av ett nytt katalytiskt reformeringssteg integrerat i förgasningsprocessen. Halterna av tjära har mer än halverats och metan har i stort sett halverats med hjälp av så kallad intern katalytisk reformering.
– Målsättningen är att närma sig en kommersiell teknik för att kunna framställa gröna kemikalier som till exempel drivmedel från biomassa och på så sätt kunna bidra till att vi lämnar vårt beroende av fossila bränslen så som Näringsdepartementets utredning ”Fossilfrihet på väg” önskar, säger Kristina Göransson.
Vid Mittuniversitetet finns en forskargrupp som har en pilotanläggning i Härnösand för forskning inom produktion av syntetiskt drivmedel av biomassa som t.ex. skogs- och industrirester. I den indirekta fluidbäddsförgasaren har tester av reformeringssteget genomförts och de goda resultaten av försöken har lett till en ansökan om europeiskt patent för tekniken.
– Det här kan vara ett steg på vägen mot att nå en kommersiell förgasningsteknik. Det finns många tänkbara användningsområden för den här typen av drivmedel – inte minst för tunga landtransporter, sjöfart och flyg där det idag är svårt att hitta alternativa bränslen, säger Kristina Göransson.
FAKTA
Avhandlingen ”Internal Tar/CH4 Reforming in Biomass Dual Fluidised Bed Gasifiers towards Fuel Synthesis” försvaras vid Campus Sundsvall 19 maj.
– För att kunna hantera de utmaningar som renskötseln står inför krävs
en politisk översyn av styrningssystemet, menar statsvetaren Annette Löf
vid Umeå universitet.
Renskötseln har en central roll i den samiska kulturen och bedrivs på nära hälften av Sveriges yta. Att bedriva renskötsel är en grundlagsskyddad rättighet som tillfaller samerna, Europas enda urfolk. Dagens renskötsel står dock inför stora utmaningar, exempelvis klimatförändringar och ett ökat tryck från konkurrerande markanvändning. Det kan leda till försämrade betesförutsättningar och konflikter över mark och resurser. Statsvetaren Annette Löf har i sin forskning undersökt hur rennäringen styrs och hur styrningen påverkar förmågan att hantera dessa utmaningar. Resultaten visar att dagens styrning präglas av en mängd brister, som i förlängningen leder till minskad anpassningsbarhet för renskötarna och därmed ökad sårbarhet för näringen.
– En utgångspunkt i min forskning att titta på hur vi styr och styrs och hur det påverkar våra handlingsmöjligheter. Idag anser många forskare att styrning är en alltmer komplex process som utspelar på flera nivåer, i samarbete mellan olika typer av aktörer och med hjälp av en mängd verktyg och instrument. Det är därför intressant att min studie visar att styrningen av rennäringen har varit ganska statisk över tid och fortfarande domineras av statliga aktörer och en hierarkisk styrningsmodell, säger Annette Löf.
I praktiken går styrningen inte bara tvärt emot den teoretiska utvecklingen på området, utan också stick i stäv med den internationella utvecklingen mot ökat erkännande av urfolks rätt till självbestämmande. Konkreta mål och samförstånd saknas också kring vilka de huvudsakliga problemen är och hur de bör lösas. På politisk nivå märks också ett motstånd mot förändring och överlag präglas styrningen av ett ”icke-agerande”.
– Följden blir att renskötarna står utan effektiva verktyg och möjligheter till anpassning. De saknar också i dagsläget möjlighet att påverka och förändra styrningens utformning, säger hon.
Avhandlingen visar att den nuvarande styrningen urholkar den anpassningsbarhet som historiskt sett präglat renskötseln och begränsar möjligheterna för jämlik samverkan och samstyre med andra markanvändare. I ljuset av globala klimat- och andra storskaliga förändringsprocesser är detta synnerligen problematiskt för en näring som i hög grad bedrivs parallellt med andra näringar och som dessutom är väldigt väderberoende. Det ökande och sammantagna trycket på renbetesmarkerna ställer därför frågor om anpassningsbarhet på sin spets och visar att de ytterst är en fråga om makt.
– För att renskötseln ska ha möjlighet att hantera dessa utmaningar, krävs en politisk översyn av hur näringen styrs och ett bättre koordinerat styrningssystem som inbjuder till mer jämlik samverkan med andra markanvändare, säger Annette Löf.
FAKTA
Studien ingår i projektet Anpassningar av naturresursbaserade samhällen till klimat- och samhällsförändringar – samisk rennäring i dåtid, nutid och framtid som finansierats av forskningsrådet Formas – vars uppdrag från regeringen är att främja framstående forskning inom hållbar utveckling och att nyttiggöra forskningsresultaten.
Fredagen den 16 maj försvarar Annette Löf, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Anpassningsbarhetens utmaningar – en studie av hur rennäringen styrs i Sverige (Engelsk titel: Challenging Adaptability – Analysing the Governance of Reindeer Husbandry in Sweden). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Susan Baker, Cardiff School of Social Sciences, University of Cardiff.
Läs hela eller delar av avhandlingen
Varje år diagnosticeras fler än 8000 kvinnor med bröstcancer i Sverige, och tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla sjukdomen överlever allt fler. Marie Høyer Lundh, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har i sin avhandling undersökt hälsorelaterad livskvalitet och återgång till arbete under de första tre åren efter en bröstcancerdiagnos.
– De flesta kvinnor återhämtar sig succesivt efter sjukdomen, men vissa har långvariga besvär med bland annat nedsatt fysisk och emotionell funktion, trötthet och smärta, säger Marie Høyer Lundh.
I studien analyseras vilka faktorer som har ett samband med en sämre hälsorelaterad livskvalitet, minskad arbetstid/frånvaro av arbetsåtergång samt sjukskrivning. Tidigare undersökningar har visat att vissa typer av behandlingar och faktorer som ålder och brist på socialt stöd har ett samband med en sämre upplevd hälsorelaterad livskvalitet.
– Det verkar alltså finnas undergrupper av kvinnor som löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser av sin bröstcancer. Att kunna identifiera sårbara kvinnor är en viktig förutsättning för vårdpersonalens möjligheter att ge råd och stöd till de som behöver det, säger Marie Høyer Lundh.
Andelen kvinnor som får sjukpenning från Försäkringskassan minskar markant efter diagnos och behandling, och majoriteten återgår till arbetet. Inte desto mindre är en större andel av de kvinnor som behandlats för bröstcancer sjukskrivna tre år efter diagnos, jämfört med kvinnor som aldrig drabbats av bröstcancer. Kvinnor som genomgår cellgiftsbehandling är särskilt utsatta för att uppleva negativa konsekvenser av sjukdomen.
– Inom sjukvården är det därför viktigt med ökad kunskap om hur biverkningar efter behandling kan förebyggas och behandlas. Dessutom är det angeläget att vårdpersonalen ökar fokus mot yngre kvinnor, samt kvinnor som före diagnosen var sjukskrivna eller fick sjukersättning och som inte går tillbaka till arbete i lika hög utsträckning som innan diagnosen, säger Marie Høyer Lundh.
Avhandlingen betonar vikten av att ta hänsyn till den enskilda kvinnans livssituation, behov och önskemål. Det återstår dock mycket forskning för att kunna erbjuda individuellt anpassade vård- och rehabiliteringsinsatser, menar Marie Høyer Lundh.
Samtliga kvinnor i Uppsala Örebro sjukvårdsregion som fick en bröstcancerdiagnos under en ettårsperiod (2007-2008) tillfrågades om deltagande i studien, som genomfördes med hjälp av enkäter. De följdes sedan upp under de första tre åren efter diagnos med ytterligare två enkäter. I studien användes även medicinska data från det regionala kvalitetsregistret för bröstcancer samt sjukskrivningsdata från Försäkringskassans databas. Totalt 856 kvinnor fullföljde studien.
Disputationen äger rum den 15 maj.
