Tjänster spelar en allt viktigare roll i våra liv. I utvecklade länder står tjänster numera för huvuddelen av hela ekonomin. Att utforma lättanvända tjänster är en snabbt växande bransch och tjänstedesigners en snabbt växande yrkeskategori.  Deras kompetens efterfrågas inom allt från hotellbranschen till försäkringskassan.

Fältet är dock ännu outforskat och kognitionsvetaren Fabian Segelström betecknar sitt forskningsarbete som grundforskning. Han blir den första att disputera i Sverige i området tjänstedesign. Han har velat ta reda på helt enkelt hur tjänstdesigners går tillväga för att skapa förståelse för kunder, och andra som påverkas av en tjänst, för att kunna utveckla tjänster som bättre passar deras behov.

Fabian Segelström har på nära håll följt tjänstedesigners och deras uppdragsgivare – olika tjänsteföretag – i deltagande observationer i tre länder, Sverige, Tyskland och Australien, i sammanlagt nästan fyra månader.

– Tjänstedesigners erbjuder en helhetssyn som deras klienter, tjänsteföretaget, ofta saknar. De ser hela processen, från det att behovet av tjänsten uppstod tills den är levererad och tillgodogjord.

Ett exempel: En snabbmatskedja kan se leveransen av själva maten som hela tjänsten. Men ur tjänstedesignerns perspektiv ingår hela den process som ledde fram till att kunden fick maten, och även åt upp den. Tvingades kunden vänta i kö? Hur var personalens bemötande? Var miljön trivsam? Sådana frågor blir då viktiga, inte bara den om maten var mättande.

Det här leder också till en starkare betoning av kundens perspektiv. Många tjänster, inte minst inom bank- och telekombranschen, sköts idag digitalt, via dator och internet, och där krockar ofta systemets logik med kundens logik. Dessa branscher har också fått många klagomål från kunder och efterfrågar idag allt fler tjänstedesigners, berättar Fabian Segelström.

En tjänst definieras ofta som motsatsen till en produkt, men det är ett för snävt synsätt, enligt Fabian Segelström. Tjänster är i själva verket grundläggande för allt vi köper, produkter ingår ofta i en större ”värdeleveranskedja”, i exemplet ovan var maten en produkt, men tjänsten var att mätta kunden på ett bra sätt.

Med detta synsätt blir första linjens anställda också allt viktigare, de som möter kunden ansikte mot ansikte. Det handlar om att skapa tjänster med kvalitet och långsiktigt nöjda kunder, säger han.

– De verktyg som finns idag för att utveckla tjänster stödjer inte helheten, man är alltför ofta fokuserad på delarna, man ser träden men inte skogen. Här behövs utveckling.

Och han berättar att det som ofta händer när en tjänstedesigner kommer in i ett företag är att de olika avdelningarna i företaget börjar prata med varandra och upptäcker att de har mycket att vinna på att samarbeta mer.

Fabian Segelström disputerar den 25 oktober. Avhandlingen heter Stakeholder Engagement for Service Design.

Dansbanorna har haft en betydande roll – på flera olika sätt. Till en början handlade det bara om dans men efterhand utvecklades dansbanorna till en form av nöjesfält där såväl gammal som ung kunde roa sig. Dansbanorna kom att bli träffpunkter och innebar nya umgängesformer för mängder av människor. Genom dansen knöts många kontakter som i förlängningen befrämjade kärlek och äktenskap.

Boken beskriver den offentliga dansens utveckling i sydöstra Småland. Offentlig dans definieras som tillställningar till vilka allmänheten hade obegränsat tillträde och om vilka det annonserades i dagspress.

Genom att studera annonser i lokal dagspress, men även ett par tusen affischer visar Lennart K Persson att antalet danstillställningar hade en obruten tillväxt från 1900 till 1934. Efter en nedgång under kriget skedde en uppgång igen.

– Tillväxten hade flera orsaker. Dels arrangerade ett ökat antal föreningar fler tillställningar för att stärka sina kassor. Dels ökade allmänhetens intresse för social samvaro i form av dans. Dessutom ville fler uppleva de olika aktiviteter som festplatserna erbjöd i form av spel, uppvisningar och uppträdanden, säger Lennart K Persson.

Från början av 1950-talet minskade antalet dansbanor kontinuerligt. Landsbygden avfolkades vilket bidrog till att dansbanorna försvann. En annan förklaring var ändrade nöjesvanor. 1950-talets radio, med program som Karusellen, och Hylands Hörna-debuten i TV, i början av 1960-talet, medförde att människor i ökad utsträckning valde att tillbringa lördagskvällen i hemmet.

– En tredje förklaring är att arrangörerna valde att anordna bingospel i stället för danstillställningar. En bingokväll gav tydligen lika god inkomst som en danskväll och krävde dessutom mindre personal och förberedelser.

Boken avslutas med ett kapitel om dansorkestrarnas historia, från 1920-talet och framåt, där Lennart K Persson behandlar ett stort antal lokala orkestrar. Under lång tid var det främst orkestrar från närområdet som svarade för dansmusiken på banorna. Inslaget av ”främmande”, turnerande orkestrar ökade efterhand och blev mycket vanligt när rock och pop blev dominerande från slutet av 1950-talet.

– Parallellt med att många dansbanor stängdes åren kring 1960 tvingades många lokala orkestrar att upphöra. Kvar blev några som inriktade sig på mogendans och några nya så kallade dansband som välkomnades till nya moderna danspalats.

Lennart K Persson hoppas att hans bok ska bidra till att bevara minnet av en kulturell yttring, som en gång var mycket omfattande men som nu, i stort sett, inte finns kvar.

– Jag har försökt visa vilka festplatser som fanns och var de fanns, vilka orkestrar som spelade, vad de spelade, vilka artister som uppträdde och vad de hade att bjuda på. Den kulturen är nästan helt okänd för dagens ungdom, säger han.

Boken ”Dansbanor, dansorkestrar och festarrangemang i sydöstra Småland : ca 1900-ca 1970” har sin bakgrund i att Lennart K Persson i sin ungdom var en så kallad lokal rockkung och något senare ingick i en dansorkester i sina småländska hemtrakter. Under många år drev han i Göteborg ett litet dansband som kallades Lennarts trio.

– Lärarna berättade att oavsett vilket innehåll de valde och hur de än arbetade så föll det inom ramen för de nationella kursplanerna. Det behövs en diskussion kring vad det betyder när lärare pratar om styrdokument på det sättet, säger Charlotta Pettersson, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.

Hon jämför kursplanerna med en tärning. Tärningen har en central roll i en mängd olika spel och ger förutsättningar för att olika typer av spel ska kunna spelas. Nationella kursplaner är centrala texter som ska ge riktning för skolans innehållsliga verksamhet och kan tolkas olika beroende på olika aspekter av skola och utbildning.

Tomma luftreferenser
Charlotta Pettersson har i sin doktorsavhandling mött sex arbetslag från fyra olika skolor i fokusgruppssamtal. Lärarnas olika sätt att använda och skapa mening kring kursplaner kommer till uttryck när lärarna samtalar om dem.

– Kursplanen gav lärarna stor frihet men de kände sig däremot bundna av betygen. De pratade inte om kursplanernas mål utan om betygskriterierna. Eftersom de refererar till kursplanerna utan några innehållsliga referenser blir de en form av tomma luftreferenser som används för att bygga auktoritet.

En ständigt aktuell fråga
Charlotta Petterssons forskning bygger på de nationella kursplanerna från 2000 och inte på de senaste från 2011.

– Jag har inte undersökt kursplanernas innehållsliga dimensioner utan hur lärarna förhåller sig till dem som styrdokument. Frågan om hur lärare tolkar och förstår de nationella kursplanerna för skolans verksamhet är ständigt aktuell.

– Jag hoppas att min avhandling kan leda till en medvetenhet hos lärarna om att innehåll i kurser innebär att göra val. Det behövs större möjligheter för lärarna att diskutera vilka val de gör och varför de gör dessa val, mer analys och reflektion.

Gymnasiestudenter på yrkesprogram har 35 procentenheter högre sannolikhet att få sitt första mer varaktiga jobb efter studenten på de arbetsplatser där de jobbat under studietiden, jämfört med elever från samma yrkesprogram och skola. De har dessutom 4 procentenheter högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där en kollega från ett tidigare extrajobb arbetar, även om de själva saknar egen erfarenhet därifrån. En högre syssel­sättningsgrad bland kollegorna från sommarjobben leder också till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

– Vi blev inte förvånade av att den här typen av nätverk leder till jobb, säger Lena Hensvik som är en av författarna, men storleken är ganska slående. Och det är intressant att det inte bara är kontakten med en specifik arbetsgivare som är viktig, utan att även de tidigare jobbarkompisarna kan hjälpa ungdomarna att ”få in en fot” på andra företag.

En möjlig förklaring till att arbetsgivarna väljer att anställa genom kontakter är att det kan minska osäkerheten kring unga arbetstagares förmågor.

Kontakter inom samma yrke spelar större roll
Kontakter som är specialiserade inom samma område som den nyutexami­nerade yrkesstudenten är extra betydelsefulla. Effekten är tre gånger så stor om kontakten har en utbildning inom samma område.

– Att kontakter inom samma yrke förstärker effekten är en viktig insikt, fortsätter Lena Hensvik. Vi lär oss mer om hur tillfälliga anställningar fungerar som en språngbräda mot mer varaktig sysselsättning.

FAKTA
Så gjordes rapporten
Rapporten baseras på en registeranalys av 39 000 gymnasielever som tog examen från ett yrkesprogram 2006, samt de arbetsplatser där ungdomar hittat sitt första mer varaktiga jobb efter examen. Sannolikheten att börja arbeta på en viss arbetsplats jämförs med sannolikheten att någon av klasskamraterna börjar arbeta där.
 
Rapporten Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde är skriven av Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans. Den bygger på Working paper 2013:23.
Rapport 2013:20

Coronavirus, CoV, är en vanlig orsak till luftvägsinfektion som i normala fall leder till mildare, förkylningsliknande symptom. Nyligen identifierades en ny variant av viruset som ger ett betydligt allvarligare sjukdomsförlopp.

Infektionen, kallad Middle East respiratory syndrome, har visat sig kunna spridas mellan människor och infektera tidigare fullt friska individer, och har sedan 2012 konstaterats i 136 fall varav 60 avlidit.

Respiratoriskt syncytialt virus, RSV, är i Sverige den näst vanligaste orsaken till luftvägsinfektion hos småbarn och drabbar globalt sett omkring 30 miljoner barn varje år (enligt siffror från 2005). Mot dessa två virus finns varken effektiv antiviral behandling eller vaccin att tillgå.

Ett forskningsprojekt vid Sahlgrenska akademin har nu identifierat flera substanser som i studier visat sig hämma RSV eller CoV.

En av substanserna är verksam under RSV-infektionens inledande steg och förhindrar att viruset binder kroppens celler. Ytterligare två substanser förhindrar att RSV-viruset tar sig in i kroppens celler och även från att sprida sig mellan celler i luftrörens slemhinnor.

Göteborgsforskarna har även identifierat en fjärde substans som hämmar coronavirus genom att förhindra de nätverk av bubbel-liknande ”fabriker” där viruset förökar sig i cellen.  Fyndet är det första i sitt slag, och erbjuder en helt ny angreppspunkt för att behandla sjukdomar i luftvägarna orsakade av coronavirus.

– Våra försök på odlade cellkulturer visar att substansen även hämmar det nyupptäckta virus som nu sprids i Mellanöstern,  säger doktoranden Anna Lundin som presenterar rönen i sin avhandling.

Forskningsprojektet går nu vidare med att testa substanserna i vävnadsmodeller som har större likheter med de mänskliga luftvägarna för att få ytterligare kunskap om hur de här substanserna fungerar i kroppen.

FAKTA
Avhandlingen Candidate antivirals for treatment of respiratory syncytial virus and coronavirus infections: Identification and elucidation of mode of antiviral activity försvarades vid disputation den 18 oktober.

Länk till avhandlingen.

Det är forskare vid Uppsala och Stockholms universitet som denna vecka presenterar den nya studien i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Man vet att stora skyltande blommor och blomställningar ökar växters möjligheter att attrahera pollinatörer, men de ökar också risken för skador från betande djur och fröätande insekter. För att undersöka hur pollinatörer och betande djur påverkar naturliga växtpopulationers egenskaper studerade forskarna majvivepopulationer på Ölands alvar. Där förekommer två former av majviva: en kortstjälkad form som producerar sina blommor i markhöjd och en långstjälkad form som exponerar sina blommor en god bit över marken. Den långstjälkade formen är bättre på att attrahera pollinatörer, men blir å andra sidan oftare skadad av betande djur och fröätare.

Med fältexperiment har forskarna visat att betestryck och pollinationsintensitet avgör om kortstjälkade eller långstjälkade majvivor reproducerar sig mest framgångsrikt. Skillnaden i stjälklängd är genetiskt bestämd, och reproduktionsframgång påverkar på sikt växtpopulationers genetiska sammansättning. Under åtta år dokumenterades förändringar i andelen kortstjälkade plantor i naturliga populationer och i fältexperiment. Resultaten visar att ändrat betestryck leder till snabba förändringar majvivepopulationers genetiska sammansättning och då specifikt andelen kortstjälkade plantor.

Södra Ölands Odlingslandskap är ett världsarv sedan 2000. Betestrycket på det öländska alvaret har ökat kraftigt under de senaste 15 åren till följd av de åtgärder som vidtagits för att hålla landskapet öppet.

– Studien visar att betestryck inte bara påverkar vilka växter som dominerar, utan också växtpopulationers genetiska sammansättning. Resultaten hjälper oss förstå hur skillnader i miljöförhållanden påverkar utvecklingen av genetiska skillnader mellan växtpopulationer, säger professor Jon Ågren vid institutionen för ekologi och genetik, Evolutionsbiologiskt centrum.

Läs den nya studien i PNAS.

Illegalt bruk av metadon och buprenorfin (Subutex), läkemedel som används vid underhållsbehandling av heroinberoende, beskrivs ofta som ett växande problem bland svenska ungdomar.

– Beskrivningen bygger framför allt på enskilda fall och iakttagelser. Vår studie, som är den första systematiska forskningsstudien på området, visar att det är oerhört få ungdomar som kommit i kontakt med eller testat dessa preparat, säger Torkel Richert, forskare vid Malmö högskola.

Tillsammans med sin kollega Björn Johnson har Richert gått igenom ett omfattande material i form av registerdata. De båda forskarna har även intervjuat ett stort antal personer, som i sitt yrke möter unga droganvändare.

– Det finns inget i vårt material som tyder på att metadon eller buprenorfin fungerar som inkörsport till tyngre droger. Det är framförallt personer med ett etablerat och omfattande narkotikamissbruk som använder dessa preparat illegalt, och då ofta som självmedicinering eller som en del i ett avancerat blandmissbruk, säger Johnson.

Det finns således inga vetenskapliga belägg för att den illegala användningen av metadon eller buprenorfin bland ungdomar skulle vara ett allvarligt problem i Sverige.

– Däremot är det förhållandevis många ungdomar som har använt andra narkotikaklassade läkemedel, som bensodiazepiner och tramadol. Detta är läkemedel som är betydligt mindre kontrollerade och som finns i många hem, säger Richert.

Förutom att dessa läkemedel är lättillgängliga visar forskningen även att de kommer in tidigt i de ungas drogkarriär.

Forskarna understryker dock den allvarliga risken för överdoser när det gäller illegal användning av metadon eller buprenorfin.

– Här måste insatser för att förebygga överdoser riktas till specifika riskgrupper, till exempel unga vuxna med ett avancerat blandmissbruk, säger Johnson.

Dessa grupper kan man nå via till exempel tvångsvården, avgiftningsenheter eller öppenvårdsmottagningar för unga missbrukare, menar forskarna.

Författare till rapporten är Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.
I rapporten redovisas en unik undersökning bland rektorer och lokalpolitiker i ansvariga nämnder i hela Sverige.

Några resultat ur undersökningen:
Bland rektorerna anser 43 procent att politikerna i utbildningsnämnden saknar tillräcklig kompetens för att utveckla skolan, samtidigt anser bara en knapp tredjedel av de ansvariga nämndpolitikerna att rektorerna har den kompetens som krävs.
Varannan rektor upplever att de saknar kontroll över viktiga beslut om skolans ekonomi och personal.

Rektorerna upplever en maktlöshet i relation till politikerna. Bara 11 procent av rektorerna anser att de kan påverka besluten i den politiska nämnden.

– Tidigare forskning visar att rektorn har stor betydelse som ledare för den pedagogiska verksamheten och elevernas resultat. Därför är det oroande att Sveriges rektorer upplever att deras ansvar och befogenheter begränsas av lokalpolitikernas styrning, säger Elisabet Nihlfors.

Forskarna ger ett antal förslag på åtgärder för att stärka rektorns roll och förbättra kommunikationen mellan skolpolitiker och rektorer:
Rektorn måste ges reella förutsättningar att styra skolans verksamhet. Kommunens roll ska vara att skapa goda förutsättningar för detta och ska inte kunna hindra rektorn från att utöva den ledarroll som beskrivs i den nya skollagen.

Inför en rikstäckande och obligatorisk utbildning för blivande rektorer med syfte locka fler till yrket och stärka rektorns professionella status.

Författare är Elisabeth Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Läs mer och ladda ner rapporten.

Den globala uppvärmningen ger inte bara en allmän temperaturökning utan ökar också frekvensen, intensiteten och varaktigheten av värmeböljor. Tidigare studier har visat att dessa förändringar är kopplade till ökad en dödlighet, framför allt under extremt varma perioder. Det även spekulerats i om dödlighet kopplat till extrem kyla skulle kunna minska som en följd av ett allt varmare klimat.

Forskarna vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet har genomfört en studie där de har undersökt i vilken utsträckning dödlighet kopplat till extrema temperaturer inträffade i Stockholm under perioden 1980-2009. För att bedöma vad som kan betraktas som extrema temperaturer har man jämfört temperaturdata under den aktuella perioden med motsvarande data under perioden 1900-1929.

Studien visar att antalet perioder med extremt hög värme ökade kraftigt under perioden 1980-2009, vilket sammantaget bidrog till att cirka 300 personer fler avled under dessa värmeböljor än vad som hade varit fallet utan klimatförändringar.

– Dödligheten kopplad till extrem värme under den aktuella perioden var fördubblad, jämfört med om vi inte hade haft några klimatförändringar. Dessutom såg vi att även om vintrarna har blivit mildare, inträffade extremt kalla perioder oftare, vilket även det bidrog till en liten ökning av dödligheten under vintermånaderna, säger Daniel Oudin Åström, doktorand i Yrkes- och miljömedicin, som har genomfört studien.

Även om ökningen av antalet dödsfall på grund av extrem temperatur totalt sett är ganska litet över en 30-årsperiod betonar Daniel Oudin Åström att den aktuella studien bara omfattar Stockholms län. Hade samma metod använts i hela Sverige, eller Europa, hade ökningen varit betydligt större. För Sveriges del handlar det uppskattningsvis om motsvarande cirka 1 500 extra dödsfall på grund av klimatförändringar under de senaste 30 åren.

Till detta kommer att forskarna bara har undersökt dödlighet under riktigt extrema temperaturer, antalet förtida dödsfall orsakade av mindre extrema temperaturer räknas alltså inte in.

Daniel Oudin Åström berättar vidare att trots den långvariga debatten om de pågående klimatförändringarna har svenskarna ännu inte ändrat attityd och vilja att skydda sig mot extrema temperaturer.

– Studieresultaten tyder ännu inte på någon anpassning hos svenskarna när det gäller att möta det allt varmare klimatet, exempelvis genom att öka användningen av luftkonditionering i äldre personers bostäder. Det förklaras sannolikt av att kunskaperna om att ökade temperaturer och värmeböljor har en negativ effekt på hälsan fortfarande är förhållandevis små, säger Daniel Oudin Åström.

FAKTA
Läs studien i tidskriften Nature Climate Change.

Efterfrågan av råvaror har aldrig varit större och tillgångarna är starkt begränsade. Idag har de stora, rika, lättbrutna malmfyndigheterna redan exploateras. Nästa generation nya fyndigheter som ska förse branschen får förlita sig på malmfyndigheter som är både lägre i halt och storlek. Lägre mineralhalter kan också betyda att fyndigheten är mer geologisk komplex.

– Brytningsprocessen, från den allra första prospekteringen till etablering av en gruva med avkastning, har en tidshorisont av många år och kostsamma investeringar. Gruvetableringar utgör dessutom en kraftig påverkan på både miljö och samhälle, säger Cecilia Lund.

Därför finns behovet att redan i ett tidigt exploateringsskede kunna skapa realistiska modeller för att kunna simulera brytnings- och anrikningsprognoser. Cecilia Lunds forskning beskriver hur traditionell vetenskap kan sammanfogas och tillämpas i industrins vardag.
Detta är den första avhandlingen inom ämnet geometallurgi, vilket är ett relativt brett koncept.

– Metoderna måste vara billiga och snabba med avseende på analys av ett stort antal prover.
Framförallt ska metoderna vara praktiska att implementera i processen, vilket med fördel ska ske redan vid loggning av prospekteringsborrkärnor. Det helt nya är att jag tar hänsyn till hela geologin, säger Cecilia Lund.

LKAB:s järnmalmsfyndighet i Malmberget har fungerat som en case study i denna avhandling men den geometallurgiska modellen som beskrivs är utformad för att kunna fungera som allmänt tillämpbar för andra typer av fyndigheter.

Forskare från Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten var baserade på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin doktorsavhandling visar Pontus Skoglund nu resultat från ytterligare tre västgötska individer från stenåldern. Resultaten stärker kopplingen till Medelhavet och visar att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.

På samma sätt som människans rika historia har lämnat spår i form av arkeologiskt material och språks utbredning över världen, så har historien också lämnat spår i DNA-variationen hos dagens individer. Svårigheterna med att analysera DNA direkt från arkeologiskt skelettmaterial har dock inneburit att storskaliga DNA-studier av populationshistoria länge har varit begränsade till att tolka mönster av variation i nu levande människor, utan tillgång till direkta historiska observationer. I en ny avhandling i evolutionär genetik vid Uppsala universitet har

Pontus Skoglund tillsammans med kollegor utarbetat nya metoder som möjliggör analys av stora mängder genetiska data från forntida människor för att kartlägga historiska händelser.
En delstudie som publicerades förra året blev uppmärksammad för att den presenterade storskaliga DNA-bevis för att cirka 5000 år gamla individer associerade med jordbruk- och jägar-samlarkulturer i Skandinavien representerade två skilda grupper. Denna studie var baserad på tre jägarsamlar-individer från Gotland och en individ från en bondekultur i Gökhem i Västergötland. Bondeindividens DNA matchade människor som nu lever i södra Europa samtidigt som de andra individerna var mest lika nordeuropeiska grupper. Detta tydde på att invandring varit drivande för jordbrukets utbredning över Europa.

Nya resultat som presenteras i avhandlingen visar nu att den så kallade Gökhemsindividen inte var ensam om sin oväntade genetiska profil, tre andra individer från samma plats visar samma typ av signatur. DNA-profilen hos alla dessa fyra individer matchar personer som idag lever på Sardinien, trots att de alltså är funna i dagens Västergötland. Detta fastslår att grupper med väldigt olika härkomst levde i dagens Skandinavien för fem tusen år sedan, men var de kom ifrån och vad som hände med deras ättlingar är inte helt klart. Eftersom jägarsamlar-individerna på Gotland inte heller passar in i dagens genetiska variation är det sannolikt att dagens variation är ett resultat av genflöde mellan en mångfald av grupper under efterföljande årtusenden.

– Vad vi behöver göra nu är att kombinera informationen från dessa grupper med andra stenåldersindivider för att rekonstruera de historiska händelser som ligger bakom detta mönster, säger Pontus Skoglund.

Avhandlingen ”Reconstructing the human past using ancient and modern genomes” av Pontus Skoglund försvaras den 18/10 på Uppsala universitet. Handledare för arbetet är docent Mattias Jakobsson och biträdande handledare docent Anders Götherström.

Mer information om Pontus Skoglunds forskning.

Tidigare pressmeddelanden om Pontus Skoglunds forskning:

Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa
Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare
Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika

Hyperacusis är ett audiologiskt problem som innebär att en person är ovanligt känslig för vardagsljud, såsom bestick/tallriksljud, pappersprassel eller ljudet från spolande kranar. Överhuvudtaget är diagnosen outforskad, och det finns ingen evidensbaserad behandling för hyperacusis.

I den aktuella avhandlingen framkommer bland annat att personer med hyperacusis mycket ofta hanterar sin vardag genom att använda öronproppar i stor utsträckning, samt att undvika de situationer som upplevs som besvärliga ljudmässigt. Tyvärr är detta en kortsiktig lösning, då tidigare forskning visat på att överskyddande av hörselsystemet i sig leder till ökad känslighet.

Studien visar att individuell manualiserad KBT-behandling hjälper patienter med hyperacusis att minska sin känslighet för ljud. KBT-programmet innebär att patienten träffar psykolog vid sex tillfällen, under två månaders tid. En stor del av behandlingen innebär att på ett gradvis och kontrollerat sätt utsätta sig för ljud. Dessutom lär sig patienterna en metod för avslappning, samt arbetar för att återgå till sina normala beteendemönster.

– Det centrala är att lära sig att undvikande av ljud inte fungerar på lång sikt, utan tvärtom leder till ökad ljudkänslighet säger Linda Jüris, psykolog och forskaren bakom avhandlingen.

I studien deltog totalt 62 patienter i åldrarna 18 till 61 år. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda till att antingen få KBT-behandling, eller vänta kvar på väntelista. Resultatet direkt efter behandling visade att de som genomgått KBT blivit bättre på nästan alla mått som användes, till exempel obehagströskelvärde (LDL) som är ett audiologiskt test som ofta används för hyperacusis på hörselmottagningar. Väntelistegruppen fick sedan också KBT, med liknande resultat. Tolv månader efter behandling kvarstod behandlingsresultaten.

– Det tyder på att vårt program kan vara ett bra behandlingsalternativ, säger Linda Jüris.
Övriga intressanta fynd var att nästan hälften av de 62 patienterna också led av en ångeststörning, som till exempel social fobi. Dessutom var nästan lika många sjukskrivna från sina arbeten, på hel- eller deltid, för sina problem med hyperacusis.

FAKTA
Avhandlingen Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy  försvaras den 31 oktober.
Referenslänk: Ref 1, Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy

De samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av ökade sjukvårdskostnader är förödande och hotar tillgången till bra sjukvård för alla Europas medborgare. Därför ska EU under perioden 2014-2020 dela ut 8 miljarder euro till forskning inom hälsa och vård som en del av det nya EU-programmet för forskning och innovation, Horizon 2020.

Inger Ekman, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare för Centrum för Personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), har nu fått anslag från EU-kommissionen för att leda projektet WE-CARE, där syftet är att formulera en plan för hur forskning och innovation inom hälso-och sjukvård kan bidra till minskade vårdkostnader.

– Det handlar om att lyfta fram forskningsområden som har potential att radikalt sänka sjukvårdskostnaderna samtidigt som man bibehåller eller till och med höjer kvaliteten på vården, säger Inger Ekman.

WE-CARE koordineras från Göteborg och samlar flera europeiska forskningsinstitut, företagskoncerner och organisationer. Förutom Göteborgs universitet medverkar Imperial College i London, VU University i Amsterdam, Tekniska Universitetet i Berlin, European Patient Forum, Imec (f d Interuniversity Microelectronics Centre) och datajätten IBM.

– Det betyder mycket för både GPCC och för Göteborgs universitet att få ta en ledande roll i detta projekt. Genom det långvariga och framgångsrika arbete som bedrivits här får vi nu vara med och påverka hur EU prioriterar framtida forskningsområden inom hälso- och sjukvård, säger Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet.

I ett första steg kommer WE CARE anordna en serie workshops som från olika infallsvinklar belyser möjligheterna till genomgripande förändringar. Exempel på sådana områden är:
• patienten som partner
• teknologins möjligheter att sänka vårdkostnader och förbättra vården
• hur betalningssystem kan utformas för att premiera kvalitet och sänka vårdkostnader

Projektet avslutas med en internationell konferens i Göteborg den 14-15 april 2015, där beslutsfattare, forskare och näringslivets representanter kommer att presentera, diskutera och sammanfatta arbetet i en färdplan för EUs framtida hälsoforskning.

FAKTA
Referenslänk: Läs mer om EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon2020
Referenslänk: Läs mer om GPCC

Virkestorkning anses generellt vara den process som har störst inverkan på färgen hos de viktigaste lövträslagen i Norden. I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Stefan Stenudd vilka faktorer som styr uppkomsten av vissa typer av missfärgningar hos björk, bok och ek.

– Torkning är en process där olika typer av färgförändringar lätt kan uppkomma och det saknas i allmänhet tillfredsställande förklaringsmodeller för många typer av missfärgning vilket försvårar styrningen av processen, säger Stefan Stenudd. Denna avhandling är ett försök i att öka kunskapen om faktorer som styr uppkomsten av några vanliga typer av missfärgningar hos björk, bok och ek.

Avhandlingen behandlar främst konventionell luftväxlingstorkning men även inverkan av timmerlagring, ångbasning och presstorkning har undersökts för enskilda träslag. Studierna har bedrivits som jämförande studier baserade på statistisk försöksplanering där färgen bestämts med hjälp av färgmätare.

Resultaten visar att ljushetsförlust och rödfärgning hos björk och bok vid konventionell torkning främst styrs av den temperatur och tid som träet exponeras för i fuktigt tillstånd. Färgförändringen orsakas av naturligt förekommande ämnen i veden och kan uppkomma inom några få timmar. Den inre grå missfärgning som ibland förekommer på obasad bok orsakas främst av långsam torkning vid låg temperaturer. Stocklagring under den kalla årstiden har ingen märkbar inverkan på färgen hos bok. Björk blir ljusare då temperaturen ökar vid presstorkning, färgen kan jämföras med konventionellt kammartorkat virke. Ångbasning före kammartorkning minska förekomsten av missfärgande strimmor och fläckar hos ek och gör dessutom veden något ljusare. Mörkfärgningen hos ek ökar snabbt när temperaturen överstiger 50°C.

FAKTA
Stefan Stenudd är verksam som kategoridirektör för Epoq kök in Elkjøp Nordic AS. Han är civilingenjör med mångårig erfarenhet från trä och möbelindustrin både i Sverige och internationellt.

Forskarstudierna har bedrivits som industridoktorand på Lövträinstitutet och IKEA Industry under handledning av Thomas Thörnqvist och Dick Sandberg på Linnéuniversitetet.  

Avhandlingen ”Colour Response in Drying of Nordic Hardwoods” behandlas vid ett offentligt försvar 18 oktober. Opponent är professor Timo Kärki, Lappeenranta University of Technology, Finland. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Biomassa är en förnybar energikälla som idag främst används för att producera el och värme. Biomassa kan också omvandlas termokemiskt till en gas rik på CO, H2 och CH4. Efter gasrening och uppgradering kan gasen syntetiseras till olika kemikalier eller till fordonsdrivmedel som syntetisk diesel, metanol och dimetyleter (DME). Produktgasen innehåller föroreningar i form av tjära, oorganiska ångor och fasta partiklar som aska, sot och kol, vilket innebär svårigheter för processutvecklingen. Genom att öka kunskapen om reaktiviteten hos kolpartiklar partiklar och genom att karakterisera partikelfraktionen i gasen underlättas konstruktion, modellering och optimering av såväl förgasningsprocess, gasrening och uppgradering.

Leteng Lin har utvecklat en aerosol-baserad metod för att i realtid undersöka reaktiviteten hos suspenderade kolpartiklar. Baserat på denna metod har kolpartiklarnas förgasningskinetik i olika biomassaprover (ved, halm, energigräs) fastställts experimentellt i ett brett temperaturområde. Leteng Lin har även tillämpat aerosolmätmetoder för provtagning och karakterisering av partiklar i den heta gasen från två typer förgasare: en indirekt bubblande fluidiserad bäddförgasare och en cirkulerande fluidiserad bäddförgasare. Partiklar i storleksområdet av 10 nm–10 µm undersöktes med avseende på storleksfördelning, morfologi och elementarsammansättning genom både on-line och off-line tekniker.

FAKTA
Leteng Lin kommer ursprungligen från en liten by som heter Houjia, utanför Wendeng City i Kina. Under de senaste sex åren har han arbetat och forskat vid Linnéuniversitetet (tidigare Växjö universitet).

Avhandlingen ”Char conversion kinetics and aerosol characterization in biomass gasification” försvaras den 18 oktober, klockan 10:00. Opponent är professor Alberto Gómez-Barea, University of Seville, Spanien.
Avhandlingen kan beställas från lupress@lnu.se

När kvinnor skaffar barn kommer deras företagandestart senareläggas jämfört med männen vilket tyder på att kvinnors företagande inte primärt används för att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv under småbarnsåren. Samtidigt visar det sig att familjesituationen i större utsträckning påverkar kvinnors drivkrafter bakom företagandet relativt mer än männens. Kvinnor verkar alltså i större utsträckning än männen valt att bli företagare därför att det har varit möjligt att förena med familjelivet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Andreas Mångs redovisar i sin doktoravhandling som läggs fram vid Linnéuniversitetet den 18 oktober.

Resultaten i avhandlingen visar på stora skillnader i arbetstid mellan anställda och företagare. Bland företagande kvinnor arbetar i genomsnitt 30 procent mer än 45 timmar per vecka, motsvarande för anställda kvinnor är omkring 7 procent. Andelen företagande män som arbetar mer än 45 timmar veckor uppgår till drygt 56 procent, vilket jämföras med cirka 18 procent av de anställda männen.  Det visar sig att även om man tar hänsyn till personliga egenskaper (som ålder, utbildningsnivå, antal barn i hushållet och civilstånd) kvarstår skillnaderna i genomsnittlig arbetstid. Företagandet i sig självt förefaller alltså ge upphov till längre arbetstider än vad som är fallet vid en anställning.

Företagarnas längre arbetstider innebär till stora delar liknande konsekvenser för företagande män och kvinnor. De mest framträdande skillnaderna mellan män och kvinnor tycks vara att oregelbundna arbetstider ökar tidspressen i arbetet för kvinnor (både anställda och företagare) medan män inte upplever motsvarande ökning. Företagarnas i genomsnitt längre arbetstider till trots så är de i genomsnitt mer nöjda med sin arbetssituation än anställda. Resultaten i avhandlingen tyder på att detta kan förklaras av att företagare i allmänhet har bättre möjligheter att själva styra över sina arbetstider än anställda.

Ett annat resultat som framkommer i avhandlingen är att motiven, eller drivkrafterna, bakom företagande tycks vara korrelerade med det ekonomiska utfallet. Personer som blir egenföretagare på grund av så kallade ”push”-faktorer (t.ex. arbetslöshet eller annat missnöje med sin tidigare arbetsgivare) har i genomsnitt lägre inkomster än andra egenföretagare.
Samtliga studier i Andreas Mångs doktorsavhandling bygger på ett unikt statistiskt material vilket kombinerar data från enkätundersökning med longitudinell registerdata.

Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Dominque Anxo, verksam vid Linnéuniversitet. Sedan ett år tillbaka arbetar Andreas Mångs som analytiker på Arbetsförmedlingen.  

Avhandlingen “Self-employment in Sweden: A gender perspective” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 18 oktober, klockan 13.00. Fakultetsopponent är professor Henry Olsson, verksam vid Uppsala universitet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-70 82 67.