De olika parametrarna ställs mot varandra när prefekter och forskarstuderande rekryteras. Fokus är universitetsvärldens miljö, historia och traditioner. Området diskuteras ofta i media men är marginellt beforskat. Det empiriska materialet består av intervjuer med professorer och docenter vid sju lärosäten och åtta institutioner mellan 2007-2009.
Resultaten visar att det utvecklas spelregler som tillämpas när prefekter och forskarstuderande rekryteras och dessa ger en fingervisning om vad som anses värdefullt för den inre ledningen av lärosäten i Sverige. Rekryteringsprocesserna är i huvudsak informella och kollegiala något som alla tycks känna till.
– När prefekter rekryteras (väljs) har alla kolleger möjlighet att delta medan när forskarstuderande rekryteras (antas) är det en snävare grupp som medverkar, berättar Thomas Sandstedt. I det senare fallet tycks finansiering och handledarens roll ha avgörande betydelse för att hitta den mest lämpande doktoranden, som passar in i verksamheten. Interna kriterier formuleras till spelregler av kolleger och hanteras situationsbetingade.
Spelreglerna baseras på kollegiala och vetenskapliga intressen, krav, normer, traditioner och värden som de akademiska lärarna känner till och sällan ifrågasätter. Akademiska och vetenskapliga spelregler omhuldas och bestämmer processerna men intressen och krav från ett politiskt föränderligt system finns med som en ram i bakgrunden.
Avhandlingen visar vidare att informella kriterier ger möjlighet till flexibilitet och situationsanpassning när institutionerna väljer prefekter. Kriterierna medför att antalet kandidater begränsas vilket innebär att det kan bli svårt att hitta rätt person. Det tycks som om prefekten hämtas ur en inre krets av lämpliga professorer och docenter, som har förståelse för institutionens verksamhet, kan administrera och har lämpliga personliga egenskaper. Studenter som antas till forskarutbildning skall ha förmåga att tillgodogöra sig en forskarutbildning och ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Dessa krav kan variera från antagning till antagning och även kretsen av potentiella forskarstuderande kan tyckas vara begränsad.
Thomas Sandstedt är verksam vid Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han var mellan 1994 och 2009 projektledare för ledningsutveckling Sydost (lärosätena Blekinge, Kalmar, Kristianstad och Växjö). Forskarstudierna har bedrivits med handledning av Leif Lindberg, Linnéuniversitetet och Mats Benner, verksam vid Lunds universitet.
Avhandlingen “Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderande” behandlas vid ett offentligt försvar 13 juni. Opponent är professor emeritus Anders Fransson.
– Kejsarsnitt medför många komplikationer för feta mammor, men på kvinnoklinikerna har man tagit de riskerna med hänvisning till att det skulle vara bättre för barnen. Min studie visar att det inte stämmer, säger Marie Blomberg, förlossningsläkare och docent vid Linköpings universitet, som publicerar sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Obstetrics & Gynecology.
Studien omfattar över en miljon kvinnor som fött barn i Sverige mellan 1998 och 2008. Bland dem hade drygt 7 000 ett BMI över 40, vilket klassas som extrem fetma. Nyfödda barn till mödrar i den gruppen hade förhöjd risk för en rad komplikationer:
– dubbelt så stor risk för skelettskador och andnödssyndrom
– tre gånger så stor risk för blodförgiftning, kramper, syrebrist och matproblem
– fyra gånger så stor risk för skador på perifera nervsystemet och lågt blodsocker.
Risken förefaller öka med ökande BMI hos mamman. Däremot syns ingen statistiskt säker skillnad beroende på vilken typ av förlossning som valts.
– Komplikationer hos barnet som är förknippade med moderns fetma löser man inte genom att välja planerat kejsarsnitt. Däremot tyder allt på att vaginal förlossning är bäst både för mamma och barn, säger Marie Blomberg.
Det stora material hon haft till förfogande gör att även mer ovanliga skador, till exempel hjärnblödning, dykt upp i statistiken. Även där finns en stark koppling till extrem fetma hos modern.
Vad som orsakar sambandet är inte klarlagt, men enligt en teori hänger det ihop med höga sockernivåer i blodet hos feta kvinnor, som ofta har en ämnesomsättning som liknar typ 2 diabetes. En stillasittande livsstil och kostvanor kan också ha betydelse. Några faktorer som kan påverka resultatet har eliminerats i den statistiska analysen: rökning tidigt i graviditeten, moderns ålder och antal tidigare födslar.
Marie Blombergs budskap till gravida med övervikt är att de kan påverka riskerna för barnet genom att försöka hålla igen viktuppgången fram till förlossningen. Hon tycker också att det behövs mer diskussion om nyttan av att arbeta med vikten innan man blir gravid.
– Bara ett litet steg nedåt i BMI kan ge stor vinst, säger hon. Hennes studie visar att den lägsta risken för fosterskador fanns hos magra kvinnor med BMI under 18,5.
BMI (body mass index) är ett internationellt vedertaget mått på relationen mellan kroppsvikt och kroppslängd. BMI 40 motsvarar exempelvis 170 cm och 115 kg.
Artikel: Maternal obesity, mode of delivery, and neonatal outcome av Marie Blomberg. Obstetrics & Gynecology Ahead of print 5 juni 2013.
Nedsatt kognitiv förmåga ökar risken för undernäring bland hemmaboende äldre personer. För personer med demenssjukdom kan svårigheter som att inhandla, tillaga och äta mat uppstå. Samtidigt finns det aktiviteter kring måltiden som personerna kan utföra och dessa bör bevaras så länge som möjligt. I vissa fall behövs stöd och hjälp och detta ska bygga på individens behov, önskemål och problem. Detta visar Linda Johansson i sin doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Nationell policy genomsyras av att äldre personer ska bo hemma så länge som möjligt och få det stöd de behöver för att kunna göra detta. Resultatet av Linda Johanssons studier visar att äldre personer med minskad kognitiv förmåga har en ökad risk för undernäring, trots det finns det idag väldigt lite forskning som belyser måltider i hemmet för personer med demens.
– Att kunna bo i det egna hemmet och att vara oberoende av andra har i tidigare studier visat sig vara viktigt för såväl äldre själva som för samhället i stort. Att äta bra är en av de viktigaste faktorerna för att äldre ska kunna hålla sig friska och bo kvar i det egna hemmet. Trots det vet vi väldigt lite om hur äldre personer med demenssjukdom klarar av sina måltider i hemmet, inte minst kring vilka problem och vilket stöd som kan behövas för att undvika undernäring, säger Linda Johansson.
Syftet med avhandlingen är att utreda och beskriva måltidsrelaterade aktiviteter och måltider för hemmaboende äldre personer med demens och deras partners. Fyra studier har genomförts där såväl personer med demens, partners och personal har intervjuats. Dessutom har 258 hemmaboende äldre personer svarat på enkätfrågor där bland annat deras näringstillstånd bedömts.
Resultatet av studierna visar bland annat att de intervjuade äldre personerna med demenssjukdom ibland glömmer saker samt behöver hjälp från andra för att klara av måltiderna i hemmet. Det kan röra sig om att handla, laga mat eller få hjälp under själva måltiden. Samtidigt beskriver partners att de kan få ökat ansvar i dessa aktiviteter vilket kan vara en svårighet i sig för de som är ovana. Detta tyder på att förändringar i måltidsrelaterade aktiviteter och måltider påverkar både personer med demens och deras partners och förtydligar vikten av att stödja både personen med demens och partner, vilket också framkom som viktigt i intervjuerna med personal.
– Eftersom olika personer har olika behov, önskemål och problem är det viktigt att personalen bemöter den enskilde individen där han eller hon befinner sig och tar tillvara den äldres egna resurser vid planering och genomförande av stödåtgärder, säger Linda Johansson.
Länk till avhandlingen
Storspiggen, en vanligt förekommande fisk i Östersjön, kan ha olika genetiska sammansättningar beroende på om den finns i kraftigt förorenade miljöer eller i närliggande, men renare vatten. Dessutom kan vissa specifika gener kopplas direkt till miljöskillnaden.
Det visar avhandlingen ”Genetic response to pollution; natural selection in the wild” av Emma Lind som doktorerar i zoologi.
Emma Lind har gjort flera studier i Östersjön och undersökt fyra olika vattenmiljöer nära massafabriker utanför Sveriges kust, från Härnösand i norr till Blekinge i söder. Hon har också studerat fem övergödda vattenområden utanför Finlands kust. Storspiggarna från dessa förorenade områden har sedan jämförts med storspiggar från lika många närliggande, men renare, vatten.
– Med hjälp av statistiska modeller kunde vi se att spiggar som lever utanför massabruk har en förändrad genetisk sammansättning jämfört med sina grannar från renare vatten, säger Emma Lind.
De genetiska förändringarna är desamma oavsett vilket massabruk spiggarna lever utanför, visar avhandlingen.
– Slutsatsen man måste dra är att miljön påverkar de genetiska förändringarna, eftersom vi sett samma skillnader oavsett vilka geografiska områden vi studerat, och att det skett evolutionära förändringar, säger Emma Lind.
Även i de övergödda områdena utanför Finland finns genetiska skillnader beroende på om storspiggen lever i renare områden eller inte, konstaterar Emma Lind:
– Men där är skillnaderna mellan förorenade och renare miljöer inte lika tydliga som vid massafabrikerna, men vi ser att det händer något i spiggarnas gener även där.
Slutsatsen är att fisken som finns i miljöer påverkade av miljöförstöring är utsatta för ett annat selektionstryck (omvärldens inverkan som leder till naturligt urval) och att storspiggen anpassat sig till miljön genom evolution.
– Resultaten är tydliga, men vad de betyder i förlängningen vet vi inte.
Om disputationen
FAKTA
Emma Lind disputerade fredagen den 14 juni på avhandlingen ”Genetic response to pollution; natural selection in the wild” vid forskarutbildningsområdet Miljövetenskapliga studier vid Institutionen för naturvetenskap, miljö, och teknik, Södertörns högskola och Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Opponent: Marjorie Oleksiak, Associate Professor, University of Miami.
De senaste 25 åren har rasifieringen, det vill säga den process som mynnar ut i att dela in och värdera människor utifrån ursprung, tagit fart i Ryssland.
– Rasismen är ett akut problem i Ryssland, och min forskning är ett första försök att studera hur Ryssland så snabbt kunde gå från att vara ett kommunistiskt/socialistiskt land med en explicit antirasistisk retorik till att plötsligt förvandlas till ett land där hälften av världens alla skinheads finns, och där någon dödas varje vecka på grund av sin hudfärg. Jag har analyserat hur det oreflekterade rastänkandet förvärvades, och försökt komma med en förklaring till varför det blev så, säger Nikolay Zakharov.
I sin avhandling och bok ”Attaining Whiteness. A Sociological Study of Race and Racialization in Russia”, har han hittat tre övergripande orsaker: liberalisering, kapitalism och identifikation.
Liberaliseringen, som kom med Sovjetunionens sammanbrott, innebar att det nu var mer eller mindre fritt fram att säga och skriva åsikter på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Vissa använde denna frihet till att uttrycka rasistiska åsikter som spreds och fick fäste.
Den andra huvudorsaken, kapitalismen, innebar plötsligt arbetskraftsmigration. Folk kom från andra länder, främst från forna Sovjetrepubliker, för att jobba i Ryssland, vilket medförde en indelning där det ryska, och ryssar, värderas högre än invandrare.
Den tredje orsaken är identifikation.
– Det är den främsta och viktigaste orsaken. Ryssarna strävar efter att hitta en identitet efter Sovjettiden. De vill hitta sin plats i världen när öst- och västindelningen inte längre fungerar. De vill vara rika och civiliserade och civilisation har blivit synonym med vithet.
– Identiteten är också något av ett trauma. Många förstår att de inte riktigt hör till eliten – de är lite fattigare, lite mer ”öst”, lite ociviliserade, men anser sig vara bättre eftersom de är autentiska. Många ryssar är stolta över sin så kallade vithet till skillnad från övriga Europa där enligt ryska opinionsbildare en ”politisk korrekthet” härskar, säger Nikolay Zakharov.
”Attaining Whiteness. A Sociological Study of Race and Racialization in Russia”, är den första stora sociologiska studien i bokform om hur rastänkande får fäste i det moderna Ryssland.
Om disputationen
Nikolay Zakharov disputerade den 14 juni 2013 i ämnet sociologi. Han har doktorerat på forskarskolan BEEGS och sociologiämnet vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola samt på Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Opponent: Ian Law, University of Leeds.
VTI rapport 790 redovisar resultat från de studier som gjorts av VTI inom Trafikverkets utvecklingsprogram Säker framkomlighet under åren 2007 – 2012.
Vad gäller vägrensräffling på motorväg visar undersökningarna att på motorvägar med hastighetsbegränsning 110 km/tim har antalet dödade och svårt skadade totalt sett minskat med 17 procent och för singelolyckor med cirka 30 procent.
Resultat från ett flertal studier gällande effekter av mitträffling på tvåfältsvägar visar att totalt antal dödade och svårt skadade minskat med cirka 6 procent. För singelolyckor är motsvarande minskning 14 procent. Analyser av olycksförlopp enligt polisrapporter indikerar att räffla i mittlinje minskar risken för mötesolycka och avkörningsolycka till vänster. Simulatorstudier visar att räfflorna har god effekt för att väcka trötta förare samt att de förare som väcks av räfflan gör rätt motåtgärd.
Mätningar av hastighet visar inte på några tydliga förändringar av medelhastigheten efter att mitträffla införts. Däremot visar det sig att personbilar förflyttar sig i genomsnitt cirka 5 centimeter bort från mittlinjen och att spridningen i sidoläge minskar något. Detta innebär sannolikt ökat slitage.
I de trafikantintervjuer som gjorts anser 90 procent av förarna att räfflor i vägens mitt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Även lastbilsförarna är positiva, men förespråkar djupare räfflor. För riktningsseparerade vägar (målad 2+1-väg med mitträffla) med hastighetsbegränsning 90 km/tim har antalet dödade och svårt skadade minskat med cirka 30 procent. Förändringen är dock inte signifikant. Dessa resultat är av samma storleksordning som tidigare svenska resultat och i linje med tyska erfarenheter.
Även effekter av mötesfria vägar med mitträcke (gles 2+1 väg) har studerats och där visar resultaten att totalt sett har antalet dödade och svårt skadade minskat med 50 procent. Förändringen är signifikant, men olycksmaterialet är fortfarande litet vilket gör att en fortsatt uppföljning rekommenderas för att få säkrare resultat.
Se: VTI rapport 790
Vattkoppsvirus kan ligga bakom mellan 150 och 200 fall av infektion i hjärnan i Sverige varje år.
Det visar en avhandling som grundar sig på förekomsten av hjärninfektioner i Västra Götalandsregionen.
– Det har funnits ett antagande bland läkare att vattkoppsvirus inte skulle vara en särskilt vanlig orsak till infektioner i hjärnan, men nu visar vi att man bör misstänka vattkoppsvirus hos patienter med olika typer av hjärninfektion, säger doktoranden Anna Grahn vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
I avhandlingen studerades 121 patienter som sökt vård för hjärnhinneinflammation, hjärninflammation, stroke eller halvsidig ansiktsförlamning, och som visat sig ha vattkoppsvirus i ryggvätskan. Hos 24 patienter gjordes en särskild analys av ryggvätskan som visade tecken på nervcellskada i samband med infektionen. Särskilt tydligt var detta för patienter som haft hjärninflammation.
Tre år efter hjärninfektionen genomgick 14 av patienterna neuropsykologiska tester, som visade att flera hade en kvarstående kognitiv nedsättning.
– De var inte lika snabba i tankarna, de kunde ha problem med uppmärksamheten och förmågan att utföra komplexa uppgifter och de hade försämrat minne jämfört den friska krontrollgruppen, säger Anna Grahn.
Än så länge finns det inga kontrollerade behandlingsstudier gjorda för dessa patienter.
– Med tanke på hur många som får allvarlig hjärnskada av bältros är det viktigt att dessa patienter får rätt behandling och rätt uppföljning för att undvika neurologiska resttillstånd. Vi behöver undersöka bättre vilken den rätta behandlingen är för dessa patienter, säger Anna Grahn.
I flera länder som USA, Tyskland och snart även Finland, ingår vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
– Det finns diskussioner även i Sverige om att införa vattkoppsvaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, dessutom kommer ett vaccin mot bältros att introduceras i Sverige inom kort. Vaccination kommer förhoppningsvis att minska antalet neurologiska komplikationer. Avhandlingen bidrar med mer kunskap, säger Anna Grahn.
Avhandlingen Varicella-zoster virus infections of the central nervous system försvaras vid en disputation den 13 juni.
FAKTA VATTKOPPOR
Vattkoppor betraktas som en ofarlig sjukdom som ger feber, utslag och blåsor. Nästan alla får vattkoppor som barn, och det är ovanligt att den då behöver behandlas. Efter den första infektionen lagras vattkoppsviruset i nervknutor längs ryggraden och i hjärnan, för att senare kanske orsaka sjukdomen bältros. Både bältros och vattkoppor kan leda till neurologiska komplikationer, som till exempel hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, halvsidig ansiktsförlamning och stroke.
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag, i den vetenskapliga tidskriften Science nätupplaga, musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.
Ordet ’fossil’ väcker främst associationer till små benbitar eller avtryck i berg från allehanda utdöda organismer. Ben och tänder bevaras mycket lättare som fossil än mjukare vävnader, och är för det mesta det enda man hittar. De få fossilfyndplatser som bevarat även mjukdelar är alltså oerhört betydelsefulla för våra möjligheter att förstå de utdöda djurens biologi.
Gogoformationen, en geologisk avlagring i nordvästra Australien, har länge varit känd för utsökt bevarade fossila fiskar. Bland annat finns där de utdöda pansarhajarna eller placodermerna, en av de allra äldsta fiskgrupperna.
För några år sedan upptäckte Australiska forskare att fossilen därifrån innehöll bevarade mjukdelar, och har nu i samarbete med professor Per Ahlberg och kollegor vid Uppsala universitet och ESRF-synchrotronen i Frankrike, kartlagt muskulaturen hos pansarhajarna.
Det visar sig att dessa redan hade en specialiserad halsmuskulatur och dessutom kraftiga magmuskler, inte helt olika dem många drömmer om att kunna visa upp på badstranden. Nulevande fiskar har för det mesta en ganska enkel kroppsmuskulatur utan sådana specialiseringar.
– Det här visar att ryggradsdjuren utvecklade en sofistikerad muskulatur mycket tidigare än vi trodde, säger Per Ahlberg som lett studien tillsammans med Kate Trinajstic från Curtin University i Australien.
– Det varnar oss också för risken att tro att vi kan förstå fossila djur helt enkelt genom att metaforisk klä deras skelett i mjukdelar från nulevande släktingar.
Studien har finansierats av bland andra European Research Council.
Traditionellt har avelsvärdet för mjölkkor (och tjurar) beräknats med hjälp av insamlade uppgifter i kokontrollen om deras (eller avkommornas) mjölkavkastning, fruktsamhet etc. Idag vet vi en hel del om hur variation i arvsmassan påverkar dessa egenskaper hos djuren, och analyser av markörer i DNA-kedjan har på kort tid blivit ett viktigt inslag i avelsarbetet. Med så kallad genomisk avelsvärdering kan en skattning av djurens genetiska kapacitet göras redan vid födseln. Detta har fungerat bra för de egenskaper som redan finns med i avelsprogrammet, och har påskyndat avelsframstegen.
Helen Hansen Axelsson SLU, har i sitt doktorsarbete undersökt hur avelsprogram för mjölkkor bör utformas för att undvika att priset för ökad mjölkavkastning blir försämrad reproduktion och hälsa, vilket är en uppenbar risk. Hon har också undersökt förutsättningarna för att använda genomisk avelsvärdering för att förbättra andra egenskaper som är svåra att registrera i stor skala, t ex hur effektivt korna utnyttjar fodret och hur mycket metan de släpper ut. Det handlar alltså om möjligheten att göra mjölkproduktionen mer miljövänlig genom avel.
I en datorsimulering av ett avelsprogram med en kärnbesättning (där mödrar till semintjurar och kor som ska bli embryodonatorer väljs ut) visade det sig att avelsarbetet skulle gynna mjölkproduktionen på bekostnad av både fruktsamhet och juverhälsa. Sedan undersökte Helen Hansen Axelsson hur de genetiska trenderna för fruktsamhet och juverhälsa ser ut i dagens avelsprogram för svenska SRB-kor. Där visade det sig dessbättre att de flesta egenskaper inte försämras och flera har en svagt gynnsam trend, med ett undantag: det behövs allt fler inseminationer för att korna ska bli dräktiga.
– Detta bekräftar att man i svensk mjölkkoavel har varit duktig på att undvika att försämra de funktionella egenskaperna hos korna, säger Helen Hansen Axelsson.
En annan del av avhandlingen handlar om hur genomisk avelsvärdering för nya egenskaper kan användas i mjölkkoavel, och vad som krävs för att det ska vara lönsamt. Exempel på sådana egenskaper är foderutnyttjande och växthusgasproduktion, egenskaper som har stor betydelse för djurens klimatpåverkan. Utsläppen av metan varierar något från ko till ko, och om denna variation kan kopplas till variation i arvsmassan skulle genomisk avelsvärdering kunna minska mjölkproduktionens klimatpåverkan. Uppgifter om metanproduktion kan samlas in i besättningar där man mäter metanhalten i kors utandningsluft vid mjölkning i mjölkrobot, eller i speciella klimatkamrar med färre djur.
– Sammantaget visar mina datorsimuleringar att genomisk avelsvärdering skulle kunna användas för att minska mjölkproduktionens miljöpåverkan, utan påtagliga försämringar av mjölkproduktion och kors hållbarhet, säger Helen Hansen Axelsson.
FAKTA
Helen Hansen Axelsson, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Breeding for sustainable milk production – From nucleus herds to genomic data den 11 juni 2013 vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Jarmo Juga, Helsingfors universitet, Finland.
Länk till avhandlingen (pdf) – http://pub.epsilon.slu.se/10438/
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 51–55 i avhandlingen.
Lena Tyrén har i sin avhandling studerat hur en grupp lärare i ett skolutvecklingsprojekt gick tillväga för att undersöka möjligheterna att förändra sex- till nioåringars skriv- och läslärande genom att använda datorn som ett komplement till övriga undervisningsmetoder. Projektet sammanföll med omstruktureringar och förändringar i skolan. Detta fick till följd att Lena Tyrén också analyserade hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.
Under utvecklingsprojektets inledande läsår arbetade lärarna gemensamt med att utveckla och förändra undervisningen. I intervjuer med lärarna lyfts speciellt vikten av kvällsmöten och samtalstid som centrala. Studien visar att eleverna motiverades att utveckla och bearbeta sina texter när de skrev på datorn.
Texterna fick ett kvalitativt bättre innehåll och blev längre än vad lärarna var vana vid från tidigare elevers handskrivna texter. Men när betydande förändringar i skolans organisation på grund av ekonomiska besparingar skedde förändrades det pågående utvecklingsprojektet. Den försämrade ekonomiska situationen på skolan påverkade arbetsvillkoren i form av uppsägningar och möjligheten att bedriva skolutveckling som var planerat.
– Ökad ekonomisk styrning kan vara en fara på lång sikt för effektiv skolutveckling. Kontinuitet inom lärarlag är viktig för att utvecklingsprojekt ska generera förändring och långsiktig förbättring i praktiken. Ekonomin som styrande faktor innebär att det blir problematiskt att driva skolutveckling som lärare och skolledning önskar. I den skolkultur vi har idag, med bland annat stark konkurrens mellan skolor och en ständig reformering av skolan, blir det svårt att driva ett långsiktigt utvecklingsarbete, säger Lena Tyrén.
När lärare byttes ut avstannade processen i studiens utvecklingsprojekt.
– Men min avhandling visar också att oavsett svåra förhållanden kommer lärare att fortsätta att utveckla innovativa och kreativa undervisningsmetoder. Lärarna fortsätter med det de tror på och det som gynnar elevernas lärande, fast i helt nya konstellationer och med annan teknik inom ramen för skriv- och läslärandet, säger Lena Tyrén.
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet.
Lena Tyréns avhandling heter Vi får ju inte riktigt förutsättningarna att genomföra det som vi vill — en studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Disputationen äger rum fredagen den 14 juni vid Högskolan i Borås.
Glappet mellan forskning och praktik ska överbryggas i projektet CAREER där forskare från Linköpings universitet tillsammans med bostadsbolaget Stångåstadens anställda, konsulter och entreprenörer, utvecklar metoder för energismart renovering av miljonprogrammets byggnader.
Det finns ett betydande glapp mellan energiforskningen och de personer som i praktiken ska genomföra energieffektiviseringar. Ett minst lika stort glapp finns mellan potentialen för energibesparingar i befintliga byggnader och de effektiviseringar som hittills gjorts.
De glappen ska nu överbryggas genom samverkansprojektet CAREER där sex forskare från Linköpings universitet, samhällsvetare och tekniker, ska samarbeta med varandra och med Linköpings största hyresvärd Stångåstaden.
Projektledare är Kajsa Ellegård, professor på Tema Teknik och social förändring:
– Ett gott samarbete kräver samtal och för ett bra samtal och erfarenhetsutbyte krävs att vi träffas i vardagen. Det här handlar om att bygga upp långsiktigt hållbara samarbeten, säger Kajsa Ellegård.
För Stångåstaden är målet att få ner mängden inköpt energi med 25 procent till 2025 samtidigt som ett antal byggnader från 1950 och 60-talen ska renoveras och rustas upp.
– Det är viktigt att vi kan lära av varandra, det kommer att ge en ökad kvalitet för våra hyresgäster, konstaterar Peter Alfredsson, energichef på Stångåstaden.
Ett av målen är att hitta metoder för kunskapsöverföring, åt båda hållen, och få erfarenheter som kan vara till nytta när miljonprogrammets bostäder ska rustas upp. I de byggnader som uppfördes 1965-75, under mottot en miljon bostäder under tio år, finns en stor potential för energieffektivisering.
– Vi har en tradition på Linköpings universitet att arbeta gränsöverskridande i olika samverkansprojekt. Det här är ett projekt som kommer att ha en stor betydelse för framtiden. Att bygga energisnåla bostäder är en av de stora samhällsutmaningarna, kommenterar Peter Värbrand, vicerektor för samverkan på Linköpings universitet.
CAREER finansieras av Formas och Stångåstaden och engagerar forskare från såväl Tema Teknik och social förändring som på avdelningen för Energisystem, Institutionens för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet.
Omsättningen av kol och andra näringsämnen i marken har en avgörande inverkan på koncentrationen av växthusgaser i luften, det vill säga koldioxid, metan och kväveoxider. Därmed har omsättningen också betydelse för det framtida klimatet. Idag bedrivs internationellt ledande forskning med koppling till kolets och kvävets kretslopp vid flera institutioner inom Lunds universitet. Men även om forskningen kring dessa så kallade biogeokemiska cykler är omfattande vid den Naturvetenskapliga fakulteten i Lund, så saknas forskning kring de molekylära förlopp som påverkar kolets, kvävets och andra näringsämnens omsättning.
– Målet är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet i gränslandet mellan miljövetenskap och synkrotronljusforskning för att fördjupa kunskapen om de kemiska och biologiska processer som påverkar vår miljö, säger Per Persson, tidigare Umeå universitet, nu nyanställd vid Centrum för miljö- och klimatforskning samt Biologiska institutionen i Lund.
I marken är kol och kväve bundet till dött organiskt material, som bildar partiklar med olika mineraler. Kunskapen om hur den kemiska och fysikaliska strukturen hos dessa partiklar påverkar mikroorganismernas nedbrytning och omsättning av kol och kväve är mycket begränsad. Detta beror främst på att det har saknats metoder för att följa förändringar i såväl det organiska materialet som i mikroorganismernas aktivitet. Här kommer inte minst MAX IV-laboratoriet i Lund att erbjuda unika möjligheter.
Forskningsanläggningen MAX IV kan, genom sitt synkrotronljus, hjälpa forskarna att på ett helt nytt sätt studera de processer som påverkar sammansättningen av mark, luft och vatten, vilket därigenom även kan ge svar på centrala och globala frågor som berör exempelvis klimatförändringar och markanvändning. De senaste 10-15 åren har användningen av synkrotronljusteknik inom geo- och miljövetenskap ökat kraftigt vid andra forskningsanläggningar i världen.
Lunds universitet siktar på att bygga upp en kompetens kring denna verksamhet för att driva utvecklingen av de geo- och miljövetenskapliga områdena vid MAX IV. En sådan utveckling kommer att leda till nya experimentella möjligheter inom forskningsområdena, vilket i sin tur också kommer att höja den internationella attraktionskraften hos MAX IV för inresande forskare.
– Rekryteringen av Per Persson kommer inte bara att stärka forskningen kring organiskt kol i marken utan får också stor betydelse för att knyta miljövetenskaplig forskning i bred mening till MAX IV, säger professor Henrik Smith, föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
Den som är deprimerad kan bli orolig och nedstämd, få sömnproblem och få svårare att känna livsglädje. Depression är en vanlig sjukdom. Risken att drabbas ökar med åldern. Cirka 10 procent av den äldre befolkningen ( 65 år och äldre) lider av depression.
I den aktuella studien analyserades ryggvätskeprov tagna från 83 äldre kvinnor i början av 1990-talet. De kvinnor som då var deprimerade hade lägre nivåer av Interleukin 6, vilket är ett signalämne som ingår i immunförsvaret.
Uppföljningen visar nu att de kvinnor som inte var deprimerade när studien inleddes, men som då hade lägre nivåer av signalämnet i hjärnan, betydligt oftare utvecklat depression 17 år senare.
– Vi kan se att det är ett väldigt starkt samband mellan låga nivåer av signalämnet och depression många år senare, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en observationsstudie. Det krävs fler studier innan fyndet eventuellt kan resultera i en klinisk markör, säger Silke Kern, forskare inom neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Interleukin 6 är en signalmolekyl som utsöndras av vita blodkroppar. Signalmolekylen rekryterar försvarsceller till ett infekterat område eller en skada, och har även antiinflammatoriska egenskaper.
– Deprimerade patienter har ofta förhöjda nivåer av denna signalmolekyl i blodet, men nu när vi studerar halter i hjärnan hos deprimerade äldre ser vi lägre värden.. Vi har inga svar om varför det är så, men vi tror att det hänger ihop med åldrandet eftersom äldre kan har andra sjukdomsmekanismer. Vi vet att immunförsvarets halter av signalmolkyl ändras vid åldrandet,säger Silke Kern.
Artikeln Lower CSF interleukin-6 predicts future depression in a population-based sample of older women followed for 17 years har publicerats i tidskriften Brain, Behavior, and Immunity.
Företagsekonomen Anna Tyllström har skrivit en avhandling i ämnet och beskriver en bransch som biter sig i svansen; där den otydlighet som skapar problem med legitimitet samtidigt är en central del av det som säljs.
Den svenska PR-konsultmarknadens framväxt är huvudämnet i Anna Tyllströms avhandling, som hon försvarade vid Uppsala universitet tidigare i veckan. Hon visar att marknaden som vuxit fram och blivit oerhört framgångsrik – sedan 1992 har intäkterna ökat med över 700 procent – har blivit mer legitim; PR-konsulterna anlitas av fler, blivit öppnare, har flera branschorganisationer och belönas årligen med utmärkelser. Skillnaden mot reklamindustrin har också blivit tydligare. Men samtidigt utmärks PR-konsultmarknaden av betydande legitimitetsproblem som inte vill ge vika. Fortfarande efter mer än 30 år får marknadens aktörer med regelbundna mellanrum kritik för att vara oetiska maktutövare och kapitalets osynliga förlängda arm.
I sin undersökning intresserar sig Tyllström särskilt för hur marknaden har blivit till genom språket.
– Jag har tittat på begreppet ”PR-konsult”, hur det har använts, av vem och när. Det första man kan se är att betydelsen av ”PR-konsult” har vidgats enormt. I början av 80-talet var den allmänna förståelsen att PR betydde ”På Restaurang”. Alternativt någon gammal försupen officer som ordnade en presskonferens då och då. Nu är det mycket mer som ryms; produktplacering, finansiell information och opinionskampanjer.
Resultaten pekar vidare mot att grupper skiljer sig i sin inställning till begreppet. Det är främst media som använt och etablerat PR-konsultbegreppet. De som kallas PR-konsulter använder däremot begreppet mycket mer selektivt.
– Om man får pris som ”Året bästa PR-byrå” verkar få tacka nej, och branschorganisationerna använder sig också av ordet ”PR”. Men de flesta konsulter tycker inte om det. De vill kalla sig kommunikationskonsulter, strategiska kommunikationsrådgivare eller något annat mer neutralt begrepp. Det enda som verkar värre än att kallas PR-konsult är att kallas lobbyist.
Att PR-konsultbegreppet fortfarande väcker negativa associationer har inte så mycket att göra med att det är nytt, menar Anna Tyllström. Istället har det att göra med den otydlighet som till delvis är en kärnegenskap hos PR-tjänster. Redan Sokrates och hans sofister i det antika Grekland fick kritik för att sälja sina retoriktjänster till högstbjudande, utan att ta ansvar för innehållet.
– PR är gjort så att det ska se ut som något annat, som ett sant journalistiskt eller politiskt engagemang. PR går i mycket ut på att behärska olika språkbruk, och veta när det passar sig att använda vissa uttryck och inte andra. Dessutom är kunderna många gånger hemliga. Det skapar otydlighet kring vad tjänsterna består av. Och generellt sett så behäftas otydliga marknadskategorier ofta med legitimitetsproblem. I detta fall blir det ju ironiskt, då huvudverksamheten är att skapa legitimitet för andra.
Slutligen tror hon inte att PR-konsulterna kommer att försvinna. Framväxten av en marknad för PR-konsulter är tvärtom en del av en större samhällsförändring mot mer marknadsinspirerade sätt för organisationer att kommunicera på; detta syns i näringslivet men också i frivilligsektor, akademi och myndigheter.
– PR-konsultbolagens inflytande når långt bortom deras direkta kundrelationer. Det tänk och de metoder de använder sig av har spritt sig utanför PR-konsultmarknadens gränser och fortsätter vinna mark. Att kommunicera utåt, på rätt sätt, till rätt person i rätt kanal vid rätt tidpunkt är en nästintill obligatorisk verksamhet för alla organisationer i vårt samhälle idag.
Läs avhandlingen Legitimacy for Sale – Constructing a market for PR consultancy.
Processerna bakom att välja utbildning är något som intresserar Goran Puaca, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås, det är något han benämner som väljandets rationalitet. I sin avhandlingen studerar Goran Puaca vilka förutsättningar gymnasieelever och högskolestudenter har att göra utbildnings- och yrkesval och hur detta har förändrats över tid. Hans studie visar att trycket på ungdomar att tidigt välja ”rätt” har ökat.
– Kraven är orimliga. Idag ska du redan på högstadiet vara klar över vad du vill vara när du är 25–30 år, säger Goran Puaca. Politiskt är målet att främja ”effektiva utbildningsval” – genom att unga ska skapa en översikt över ekonomiskt gynnsamma utbildningsval över tid och genom att uppmuntra korta utbildningsvägar och utbildningar som leder till anställning. Det innebär i praktiken att utbildningsval bör fattas tidigt i livet, och att möjligheten till att välja om begränsas.
Konkret har det senaste decenniets förändringar inneburit att möjligheterna att byta från ett program till ett annat på gymnasiet minskat, liksom att senare i livet komplettera sin utbildning med andra inriktningar. De övergripande politiska målen har ändrats från att minska klyftorna i samhället och ungas självförverkligande till ett fokus på anställningsbarhet och minskade kostnader på grund av ungas ”felval”.
Dessa förändringar i det svenska skolväsendet speglar enligt Goran Puaca internationella trender som har inneburit att ett allt större ansvar har lagts på individen vars utbildningsval förväntas bidra till en bättre matchning mellan utbildning och arbetsliv.
Hemmiljön allt viktigare
Goran Puacas studie bygger på analyser av policytexter som berör hur utbildning ska bidra till en effektiv övergång till arbetslivet, och intervjuer med högskolestudenter, gymnasieelever, lärare, studievägledare och rektorer angående hur matchning mellan utbildning och yrkesliv i praktiken sker inom olika utbildningar. Bland gymnasieelever och högskolestudenter undersöktes även deras förväntningar av utbildning och yrke genom en semistrukturerad enkät.
– I praktiken har man inte alltid möjligheterna att skapa den överblick som krävs. Unga är ofta osäkra på vad de vill studera och arbeta med senare i livet, de behöver resurser i form av kulturellt och socialt stöd för att forma en bild av omvärlden.
Vad avhandlingens resultat visar är en brist på överensstämmelse mellan politiska betoningar på hur rationella utbildningsval bör ske utifrån effektiv matchning mellan utbildning och arbetsliv, och hur unga i praktiken formar sina framtidsvägar, säger Goran Puaca. För en stor grupp av både högskolestudenter och gymnasieelever var deras utbildningsval ett val som fattades i brist på bättre alternativ, och det rådde bland alla studenter och elever en uppenbar osäkerhet kring vad de ansåg att deras utbildningsbeslut skulle leda till.
– Min avhandling visar att det behövs ett påtagligt stöd inom skolan för att kunna fixera ungas osäkerhet om framtiden till hanterbara strategier och till handfasta yrkes- eller studievägar. Att erbjuda unga stöd för utbildnings- och yrkesval är en viktig demokratifråga, när möjligheterna att välja mellan exempelvis olika inriktningar på gymnasiet begränsas, eller om möjligheten till att korrigera fel utbildningsvägar senare i livet minskar, detta kan annars leda till ökade klasskillnader, säger Goran Puaca.
Goran Puaca disputerar den 14/6, på Göteborgs universitet med avhandlingen Educational choices for the future. A sociological inquiry into micro-politics in education.
Avhandlingen handlar om hur friare handel, migration och tjänstefiering påverkar företagens handel.
– Vi har använt olika statistiska modeller, vi har tagit bort de största aktörerna och mätt utlandsfödda på olika sätt, men det ändrar inte bilden. Det finns ett robust statistiskt samband mellan anställning av utlandsfödda och tillverkningsföretagens export, säger Magnus Lodefalk, som valde att undersöka det här eftersom utlandsfödda enligt teorin kan hjälpa företagen att hantera informella handelshinder samtidigt som det fanns få studier om vilken betydelse det hade för företag att anställa utrikesfödda medarbetare.
Den undersökta perioden sträcker sig mellan 1998 och 2007, omfattar 600 000 heltidsanställda och handel med 176 olika länder. Tydligast såg man ökningen vid handel med den utlandsföddes hemland där kunskaper om landet, kontakter och nätverk är faktorer som påverkar.
Handel gynnar alla
Utgångspunkten för avhandlingen är att ökad handel är bra både för företag och för samhällsekonomin, att gemensamma resurser utnyttjas på bästa sätt gynnar alla inblandade. Trots att mycket gjorts för att minska handelshindren finns det många kvar, både formella och informella.
De formella hindren – tullar, regler och annan formalia – diskuteras inom världhandelsorganisationen, WTO. Sedan 2001 pågår den så kallade Doharundan där nästa ministermöte är på Bali i höst. Avhandlingen har studerat vad det skulle innebära om länderna kom överens i frågorna som avhandlas där och funnit att de handelshinder som då skulle försvinna skulle öka nationalinkomsten med mellan 0,2 och 0,7 procent på medellång sikt.
– Det kan tyckas som en ganska marginell siffra, men den har betydelse, den är lågt räknad och det innebär en nivåhöjning som betyder ännu mer på några års sikt. Den totala handeln skulle öka med cirka sju procent och det är utvecklingsländerna som skulle tjäna mest på det.
Det visar sig också att de länder som själva öppnar sig för handel tjänar mer på en friare handel än vad de gör som vill minska de formella hindren ensidigt och behålla fördelar för sina egna produkter.
Tjänstefiering
Avhandlingen undersöker också den ökande tjänstefieringen av svensk industri, det vill säga att tillverkningsföretagen köper in, producerar och säljer relativt sett allt mer tjänster. När det gäller svensk tillverkningsindustris nedgång, menar Lodefalk att den överdrivits eftersom företagen organiseras på ett sätt och produktionen mäts på ett annat sätt i officiell statistik.
– Om ett företag köper in tjänster som till exempel städning, vakthållning, personalmatsal och annat som man tidigare skött själv uppstår en ökad tjänsteproduktion som samtidigt försvinner ur den egna verksamheten.
– Industriföretagens internationalisering innebär också en ökad handel med tjänster. Vissa delar av verksamheten, utveckling, design, ekonomi etc, kanske sköts i hemlandet och när de tjänsterna sprids till företagets verksamhet i andra länder uppstår tjänsteexport. Dessutom finns det tidigare studier som tyder på att kunderna efterfrågar mer tjänster.
Tjänsteexporten växer i själva verket mer inom tillverkningsindustrin än i tjänstesektorn och det är fel att säga att tillverkningsindustrin är på väg utför. Tjänstefieringen ser inte ut att vara ett hot mot svensk industri. Det är snarare så att det för tillverkningsföretag finns ett samband mellan att använda mer tjänster och att ha framgång på exportmarknaden.
I ett policy perspektiv är länders ovilja att underlätta människors rörlighet och handel med tjänster olycklig. Det vore också lämpligt att i större utsträckning integrera handelsförhandlingar om varor och tjänster. Att främja integrationen av invandrare på arbetsmarknaden skulle kunna vara ett annat sätt att underlätta för företagens handel.
