– Det är framförallt hos hjärtsviktspatienter äldre än 80 år som den kognitiva förmågan påverkas. För dem med hjärtsvikt är förmågan att köra bil, läsa, skriva och att känna igen ansikten nedsatt. Minnet är sämre och risken att utveckla demens större än för jämnåriga utan hjärtsvikt, säger Carina Hjelm, som disputerat med en avhandling om just den kognitiva förmågan vid kronisk hjärtsvikt.

Hon har undersökt både de allra äldsta, över 80 år, men också något yngre patienter med hjärtsvikt. I deras fall visade sig svårighet att somna och bibehålla sömnen vara en faktor som påverkar kognitionen och förmågor som uppmärksamhet och att snabbt kunna ta emot information.

– Det behövs mer forskning om kognitiva funktioner hos äldre personer, speciellt de över 80 år som är en växande grupp, säger Carina Hjelm.

I Sverige är hjärtsvikt den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Upp till två procent av den vuxna befolkningen drabbas, främst de som är äldre. Mellan tio och 20 procent av dem över 80 år lider av hjärtsvikt.

– Det är viktigt att man både i primärvården och slutenvården uppmärksammar och dokumenterar svårigheter med minne och uppmärksamhet som patienter med hjärtsvikt eventuellt har, menar Carina Hjelm.

Vid kroniska tillstånd som hjärtsvikt är egenvården avgörande för både fortsatt hälsa och livskvalitet, men kognitiva nedsättningar kan påverka möjligheterna att hantera den på egen hand.

Behandlingen är komplicerad. Information och samtal om symtom, läkemedelsbehandling och råd kring ändrad livsstil när det gäller kost, motion och rökning är viktigt i uppföljningen av patienter med hjärtsvikt.

– Informationen måste göras mer personlig och anpassas till förmågan att ta den till sig även hos dem som har problem med till exempel minne och uppmärksamhet.

Avhandlingens två delstudier om äldre över 80 år bygger på data från en svensk tvillingstudie med 702 deltagare som följts under tio år. I de två delstudier som behandlar sömnstörningar, egenvård och kognition, ingår patienter med 72 år som medianålder.

Avhandlingen heter Cognitive function in elderly patients with chronic heart failure. Carina Hjelm disputerade den 13 september 2013.

Studien, som inom kort presenteras i Clinical Journal of Pain, är den första hälsoekonomiska utvärderingen av behandlings- och kostnadseffekter av specialiserad manuell behandling av patienter. Studien är gjord på patienter med åkommor som är vanliga hos de som står i kö till ortopeden. Studien visar att patienterna blev bättre med naprapatisk behandling än med konventionellt ortopediskt omhändertagande. Resultaten visar även att det blir billigare. Studien har genomförts av Stina Lilje, doktorand vid BTH, i samarbete med Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi i Lund och Karolinska Institutet.

Köerna till ortopeden är bland de längsta inom vården och många remisser rör åkommor som inte är i behov av den specifika kompetens som finns på en ortopedimottagning. När en patient med en sådan remiss får tid hos en ortoped görs ofta åtgärder som inte är effektiva för den sökta åkomman.

– Inom hälsoekonomi räknar man både på rena kostnader och på kostnadsnytta. Det är vanligt att en viss behandlingsmetod är effektivare men dyrare än en redan existerande. I ovanligare fall är en metod både effektivare och billigare, vilket var hypotesen i denna studie, berättar Stina Lilje.

I studien ingick två patientgrupper: en grupp fick ortopedisk behandling och den andra fick naprapatisk behandling. Under behandlingens gång kartlades alla kostnader, liksom hälsovinsten i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion.

– Det visade sig att kostnaderna för de olika patientgrupperna skiljde sig åt rejält. Medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en ortoped kostade drygt 14 000 kronor, medan medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en naprapat enbart var drygt 5 000 kronor. Patienterna som fick naprapati fick dessutom en högre livskvalitet, säger Stina Lilje.

– Slutsatsen är att förbättrade hälsoeffekter, liksom avsevärda besparingar, skulle kunna göras ifall naprapati vore ett möjligt vårdval på sjukhusen, avslutar Stina Lilje.

En av patienterna som deltog i studien är Berith Kjellsson.

– Jag fick förfrågan att medverka i en studie om, i mitt fall länd- och korsryggsbesvär samt besvär i svanskotan. Min smärta var näst intill outhärdlig varför jag tacksamt tackade ja. Tack vare naprapatbehandlingen är jag idag helt smärtfri och lever ett helt normalt rörligt liv, berättar Berith Kjellsson.

– Målet måste vara bättre vård, det vill säga korta väntetider och rätt behandling. Denna studie visar att det finns outnyttjade resurser där mer samarbete mellan ortopeder och naprapater skulle förbättra omhändertagandet för vissa patienter, säger Håkan Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken Blekinge.
 

– I både frisk vävnad och cancer finns det celler som inte förekommer i tillräckligt stort antal för att man ska kunna använda något annat än så kallade encellsmetoder (single-cell på engelska). Den här tekniken tillåter oss att identifiera ovanliga och viktiga undergrupper av celler i olika typer av vävnad. Vi kan också i betydligt större utsträckning se hur uttrycket av unika gensekvenser förändrar cellen från ett tillstånd till ett annat, till exempel hur ett embryo utvecklas till en hel organism eller en cancertumör metastaserar, säger Rickard Sandberg, som lett forskningsarbetet bakom den nya tekniken.

Det traditionella sättet att mäta aktiviteten hos miljontals celler samtidigt skymmer viktiga skillnader i genuttrycket hos specialiserade celler i en viss typ av vävnad. Med hjälp av single-cell-metoder kan forskarna överkomma denna begränsning. Den ledande metoden som används för den här typen av analys kallas Smart-seq och utvecklades 2012 av bioteknikföretaget Illumina, tillsammans med Rickard Sandbergs forskargrupp.

För att vidareutveckla denna teknik till vad de kallar Smart-seq2 har forskarna nu genomfört över 450 experiment. Deras nya analysmetod fångar konsekvent tre till fyra gånger så många RNA-molekyler jämfört med den äldre metoden, vilket innebär ungefär 2000 fler gener per cell. Den kan också avläsa betydlig fler gensekvenser i sin fulla längd. Något som hittills har varit en tuff utmaning i den här typen av studier, där det vanliga är att man bara kan se delar av sekvensen i uttryckta gener. De nya möjligheterna ökar finmaskigheten i analysen från enskilda celler, vilket till exempel kan ha betydelse när man vill kartlägga genetiska skillnader hos människor (på engelska Single Nucleotide Polymorphism, SNP) som i sin tur bidrar till biologiska skillnader och sjukdom.

Forskarna hoppas att den nya metoden ska ha stor betydelse för cancerforskningen. Att identifiera ovanliga undergrupper av celler i tumörer och förstå deras roll för överlevnaden och utveckling av cancer kan bidra till förbättrad diagnostik och nya målstyrda behandlingar. Eftersom de så kallade reagenser och andra material som används i Smart-seq2-metoden är förhållandevis vanliga och lätta för laboratorier att beställa har kostnaden för att göra dessa singel-cell-analyser också kunnat sänkas betydligt jämfört med den tidigare metoden.

– Nu kan alla forskare göra sina egna singel-cell-analyser för genuttryck, genom att själva köpa de komponenter som behövs och följa processen som beskrivs i vår artikel, säger Rickard Sandberg.

Rickard Sandberg är docent och forskargruppsledare på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm och även knuten till Stockholmsavdelningen vid Ludwiginstitutet för cancerforskning. Arbetet med den aktuella publikationen har finansierats med anslag från det europeiska forskningsrådet, ERC, SSF och Vetenskapsrådet.

Publikation: “Smart-seq2 for sensitive full-length transcriptome profiling in single cells”, Simone Picelli, Åsa K Björklund, Omid R Faridani, Sven Sagasser, Gösta Winberg & Rickard Sandberg, Nature Methods, online 22 September 2013, doi: 10.1038/nmeth.2639.

– Forskningen är högaktuell och ledande. Det är strategiskt viktigt för Malmö högskola att bilda dessa centrum, säger Hans Lindquist, vice rektor med ansvar för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola.

Forskningen inom sexologi och sexualitetsstudier är framstående. Det nya centrumet kommer att fokusera på sexologi kopplat till klinisk medicinsk verksamhet till exempel sexuella trauman och långvarig smärta. Sexualitetsstudier innefattar frågor om sexualitet och det offentliga rummet, det sexuella symbolspråket samt sexualitet i förhållande till föräldraskap, politik, ideologi, migration, religion och funktionsnedsättning. 

– Verksamheten och forskningen inom sexologi och sexualitetsstudier är väl etablerad. Forskningen har en ledande roll på nationell och i viss mån internationell nivå, säger Hans Lindquist.

Internet of Things handlar om att olika föremål i vår omgivning som exempelvis tvättmaskiner och bilar i allt högre utsträckning blir uppkopplade mot internet. Prognoser säger att det kommer att finnas omkring 50 miljarder enheter som är anslutna till internet 2020. Det finns de som menar att Internet of Things har potential att förändra vår värld mer än vad internet har gjort. Hittills har forskningen i området fokuserat på den tekniska infrastrukturen, medan forskningscentrat Internet of Things and People även kommer att ta med frågor kopplade till användarna.

– Forskningen inom Internet of Things and People är högaktuell och har stor potential, säger Hans Lindquist. 

De två nya centrumen startar vid årsskiftet. Malmö högskola gjorde en intern utlysning förra året. Av åtta intresseanmälningar för nya forskningscentrum gick tre vidare. Två av de fullständiga ansökningarna beviljas nu och får vardera drygt en miljon kronor i uppstartsfinansiering. Föreståndare och styrgrupp för de nya forskningscentrumen kommer att utses och beslut om administrativ värdfakultet fattas under hösten. 

I ett nystartat projekt studeras den nya belysningens miljöpåverkan och dessutom medverkar VTI i framtagandet av internationella rekommendationer för hur man kan minimera miljöeffekterna av belysning. Den snabba utvecklingen av energieffektiv belysning gör att marknaden svämmar över av nyproducerade lampor som inte blivit fullt ut undersökta med tanke på miljöaspekter.
 
– Ny energieffektiv belysning verkar lovande ur flera aspekter men det saknas en övergripande kunskap om miljöeffekterna. VTI ska därför ta fram en översikt avseende livscykelanalys, hållbarhet, CO2 och energiprestanda gällande ny offentlig utomhusbelysning, säger Annika Jägerbrand, forskare på VTI.
 
Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag för att kunna peka ut viktiga miljömått som kan användas för att identifiera belysning som är både energieffektiv, miljövänlig och klimatneutral.
 
– Om man inte tagit hänsyn till alla miljöeffekter och livscykelperspektivet är risken stor att den produkt som påstås vara mest energieffektiv och miljövänlig kanske inte alls är det, menar Annika Jägerbrand.
 
Besparingspotentialen är mycket hög när nya energieffektiva lampor ersätter traditionell belysning, vilket medför minskad miljöpåverkan. Ett exempel från en gång- och cykelväg i Stockholm där man bytte från kvicksilverlampor till Led-lampor visar att energivinsten blev hela 80 %. Men det finns också negativa sidor och på senare år har det publicerats flera vetenskapliga artiklar och rapporter som synliggör den nya belysningens nackdelar. Läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly som gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall, är exempel på faktorer som minskar miljövänligheten.
 
Annika Jägerbrand ska som en del i projektet ingå i en internationell kommitté ”Artificiell belysning och dess påverkan på naturmiljön” (TC 5-27) under International Commission On Illumination (CIE). Kommittén ska ta fram en guide och tekniska rekommendationer för hur man kan minimera miljöeffekterna av belysning, bland annat gällande påverkan på flora och fauna.
 
FAKTA
Projektet kommer att redovisas i en VTI rapport i slutet av 2014. Finansiering för projektets genomförande kommer från Energimyndigheten medan Trafikverket sponsrar medverkan i TC 5-27.

Upptäckten banar väg för metoder att kringgå denna barriär som gör det svårt att utnyttja värdefulla egenskaper hos vilda växter.

I en artikel i tidskriften Developmental Cell har Claudia Köhler och hennes kollegor vid SLU och i Schweiz identifierat en gen som orsakar att fröer aborteras vid korsning av växter med olika antal kromosomuppsättningar. Svårigheten att lyckas med denna typ av korsningar är ett stort hinder vid växtförädling, eftersom merparten av våra jordbruks- och trädgårdsgrödor är polyploida, dvs. har fler än två uppsättningar av arvsmassan, medan de växter de härstammar ifrån till övervägande del är diploida, dvs. har just två uppsättningar av kromosomerna. Försök att överföra egenskaper som insektsresistens eller torktolerans från en vild diploid art till en kulturväxt misslyckas därför ofta, ett välkänt fenomen som brukar kallas den ”triploida spärren” (the triploid block).

Grunden till problemet är störningar i utvecklingen av frövitan, den vävnad som försörjer grodden med näring, på samma sätt som moderkakan försörjer ett foster. Forskargruppen har nu identifierat en gen som orsakar en allvarlig störning när fadern och modern har skilda antal kromosomuppsättningar. Genen är en så kallad präglad gen, vilket innebär att den uttrycks olika starkt beroende på om den kommer från hanlig eller honlig arvsmassa.

I studien användes växten backtrav som modellväxt. En planta med en mutation som bröt den ”triploida spärren” och i stort sett bara producerade livskraftiga frön, var det som gjorde det möjligt att hitta rätt gen. Kunskapen om den molekylära bakgrunden till den triploida spärren ger växtförädlarna nya möjligheter att kringgå denna spärr, och den ökar dessutom förståelsen för artbildning i naturen.

Länk till artikeln.

Under våren 2013 har de tre stora universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund genomfört ett unikt projekt. I samråd med respektive landsting/regions hälso- och sjukvårdsdirektörer har de ”öppnat sina böcker” och delat data kring produktion, personal, ekonomi, kvalitet, forskning och utbildning.

De stora universitetssjukhusen i Sverige har tillsammans nära 50 000 anställda. När de nu öppnar upp för att lära av varandra framkommer både områden där respektive sjukhus ligger bra till i relation till de andra, och områden man nu på de skilda ställena vill arbeta vidare med. Viktigast av allt, säger de tre sjukhusdirektörerna och hälso- och sjukvårdsdirektörerna inom respektive region/landsting, är att man nu med gemensam metodik strukturerat jämför data, lär av varandra och skapar faktaunderlag som är relevanta för universitetssjukhusens unika förutsättningar.

– Det är viktigt att lära av varandra och detta resultat blir ett utmärkt verktyg i vårt arbete med ständiga förbättringar för att ge patienterna den bästa vården, säger Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

Hälso- och sjukvårdsdirektörerna i respektive region och landsting har varit involverade i arbetet och tycker att detta är en modell för framtiden.

Sjukhusen kommer att använda materialet i sitt fortsatta utvecklingsarbete och kommer under hösten undersöka möjligheten att fortsätta samarbetet.

Läs hela benchmarkingrapporten (pdf).
Birgir Jakobsson Sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jan ErikssonFörvaltningschefSkåne universitetssjukhusvård
Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    

– Denna modell visar att sociala grupper formas som ett resultat av feedback mellan sociala band, alltså vänskap, och individers strävan efter att fördjupa sina olika intressen, säger Atieh Mirshahvalad, som lägger fram sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 september.

Komplexa nätverk är ett användbart verktyg för att beskriva en mängd olika verkliga system. Nätverket består av ett systems aktörer, länkade till varandra om de samspelar och utbyter information. Analys av mönstret av interaktioner bidrar till ökad förståelse av hur ett system fungerar. Kunskapen kan vara viktig för att förutse beteenden och finna återkommande mönster, till exempel av hur samspelet mellan personer i en organisation eller forskare i vetenskapen själv ser ut och förändras över tid.

Bra modeller för gruppformering är bara halva vägen mot djupare förståelse. Det behövs också verktyg för att identifiera grupper (så kallade communities) i riktiga nätverk. En sådan analys är dock tillförlitlig endast om resultaten är statistiskt säkerställda. Atieh Mirshahvalad har därför tagit fram en ny metod för att mäta signifikansen hos identifierade grupper i glesa nätverk som ofta bygger på ofullständig data. Hon ger ett exempel.

– Jag har testat min nya metod på Europadomstolens rättspraxis för att identifiera viktiga rättsområden. Vi använde denna analys för att rita en karta över Europadomstolens rättspraxisnätverk som framhäver samspelet mellan olika rättsområden.

Atieh Mirshahvalad har också fokuserat på att förbättra de enkla spridningsmodeller som forskare ofta använder för att förstå hur information flödar genom ett nätverk. Dessa spridningsmodeller förutsätter att olika slags information sprids på samma sätt genom nätverket, oavsett vilken typ av information det handlar om. Dessa antaganden är en grov förenkling: ingen idé är oberoende av andra idéer och vågor av ny information eller teknologi interagerar med varandra när de sprider sig genom nätverket.

Hon har därför arbetat fram en enkel modell där olika slags information interagerar med varandra baserat på hur aktuell informationen är.

– Vi fann att den information som faktiskt når fram når fram snabbare än information som sprids oberoende av annan information.

FAKTA
Atieh Mirshahvalad kommer från Iran och tog sin masterexamen vid Amirkabir University of Technology (Tehran Polytechnic) i Teheran.
Om disputationen:
Fredagen den 20 september försvarar Atieh Mirshahvalad, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Organization of information pathways in complex networks”. Svensk titel: ”Organisation av informationsvägar i komplexa nätverk”. Fakultetsopponent är docent Santo Fortunato, Dept. Of Biomedical Engineering and Computational Science, Aalto University, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79734

Patienter får avsevärt lägre stressymptom och ökad funktion efter naturunderstödd rehabilitering i rehabiliteringsträdgården hos SLU i Alnarp (Sveriges lantbruksuniversitet). Detta framgår av en studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Studien är utförd av forskare vid Institutionen arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp och vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och utmattningssyndrom ökar över hela världen och vållar både ohälsa för enskilda personer och stora samhällskostnader. I sina intervjusvar har deltagarna i försöket berättat att de nu tar det lugnare i sina dagliga liv och att dagliga aktiviteter oftare relaterade till naturupplevelser och kreativa sysslor. De har mer balanserade upplevelser av sin vardag vad gäller upplevelserna av krav, lust och återhämtning.

FAKTA
Resultaten presenteras också i samband med en konferens i Helsingborg den 19-20 september.
Konferensens hemsida:
http://www.conferencemanager.dk/nyamojligheter/
Sammanfattning av artikeln (på engelska) kan läsas här:
http://informahealthcare.com/toc/occ/0/0

– Det visar sig att elever förstår grafer och diagram på ett mer visuellt sätt än vad man tror, man tar till sig det man ser, i högre grad än den ”matematiska verkligheten” som diagrammet eller grafen vill visa, säger Oduor Olande, doktorand.

De forskningsresultat som presenteras i avhandlingen understryker behovet av att utveckla undervisning och lärande som vårdar elevernas kritiska och analytiska förmågor. Att främja analytiska kompetenser ger eleverna en möjlighet att utveckla en djupare förståelse och interaktion med grafer och diagram som präglas av ett kritiskt/analytiskt tillvägagångssätt verkar vara mer tillförlitligt och tenderar att ge mer korrekta resultat vid provtillfällen.

En slutsats som kan dras av resultaten i avhandlingen är att det är viktigt att vara medveten om vilka typer av uppgifter som används i undervisningen om grafer och diagram och hur dessa uppgifter sedan kan användas för att främja elevernas kritiska och analytiska förhållningsätt.

– Att kunna analysera och ha ett kritiskt förhållningssätt ger eleverna, förutom en bättre förståelse, också en större möjlighet att också kunna avslöja missvisande diagram och grafer, säger Oduor Olande.

FAKTA
Avhandlingen består av fyra studier, i den första studien, som till stor del är kvantitativ, analyseras lösningsfrekvenser från elevers svar på utvalda uppgifter från OECD:s PISA undersökning som innehåller diagram. Den andra och den tredje studien har fokus på elevernas kollaborativa interaktion vid lösning av uppgifter som innehåller diagram. Den fjärde studien undersöker hur elever löser uppgifter i det svenska nationella provet i matematik.

Avhandlingen Students narratives from graphical artefacts (pdf) försvaras 27 september vid Mittuniversitetet i Härnösand.

Therese Enarsson har i sin avhandling studerat hur brottsoffers rättigheter regleras i lag och hur de integreras och överensstämmer med andra bestämmelser och principer i rättsväsendets verksamhet. Avhandlingen knyter an till de politiska krav som riktats mot rättsväsendet under 2000-talet om att brottsoffers rättigheter behöver stärkas.Brottsoffer har rätt att informeras om det egna ärendet genom rättsprocessen enligt lagstiftning. Men Therese menar att detta varierar från fall till fall.

– Hur och i vilken utsträckning detta sker beror i många fall på hur, framför allt polis och åklagare, men även personalen vid domstolarna, väljer att agera. Till exempel kan det bero på i vilken utsträckning de samordnar arbetet emellan sig när de lämnar information till brottsoffer.
I avhandlingen framkommer att även brottsoffers rätt till ett gott bemötande och en rättsprocess där rättskedjan samverkar är vagt reglerat i lag. Detsamma gäller för de politiska kraven på aktörerna att förbättra bemötandet av brottsoffer och samverka i brottsofferarbetet. Dessa klargör inte närmare hur arbetet med detta är tänkt att fungera i det faktiska brottsofferarbetet.

– Sådan vaghet kan å ena sidan leda till ökad flexibilitet, men kan å andra sidan leda till svårigheter med att införliva kraven i det praktiska brottsofferarbetet.
För rättsväsendets aktörer kan det vara problematiskt att tolka vaga krav, som hur de ska bemöta brottsoffer på ett tillfredsställandet sätt i en redan resurspressad organisation eller i förhållande till kravet på att behandla parterna objektivt.

– Förekomsten av lokala skillnader i brottsofferarbetet är därför trolig, vilket kan påverka det faktiska stöd som enskilda offer får tillgång till, säger Therese Enarsson.

FAKTA
Therese Enarsson är född och uppvuxen i Umeå. Hon tog sin juris kandidatexamen år 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet. Hon kommer efter disputationen att fortsätta undervisa vid Umeå universitet, och påbörjar även ett forskningsprojekt om offer för näthat efter disputationen.

Läs mer om avhandlingen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79971
Fakta om disputationen
Fredagen den 27 september försvarar Therese Enarsson, Juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Brottsoffer i rättskedjan – En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter. Opponent är professor Eva Tiby, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Mellan tre och sex procent av alla barn beräknas ha matematiska inlärningssvårigheter, berättar Rickard Östergren, som nyligen disputerat i psykologi. Han har sökt svar på frågan varför barn får inlärningssvårigheter i matematik. Hans empiriska underlag är tre studier av barn från 6-årsåldern och upp till 13.

– Området är föga utforskat jämfört med läs- och skrivsvårigheter, säger han. Här finns ett antal hypoteser, men ingen konsensus.

Två vanliga hypoteser är att inlärningssvårigheterna beror på olika störningar i barns sifferuppfattning, respektive att det beror på att generella förmågor såsom arbetsminnet är stört.
Slutsatsen i Rickard Östergrens avhandling är att flera störningar samtidigt kan ge upphov till inlärningssvårigheten. Det kan vara svårigheter med såväl grundläggande siffer- eller antalsuppfattning, som mer generella svårigheter med arbetsminnet.

Att förstå mer exakt vad matematiska inlärningssvårigheter beror på kan vara viktigt för att utforma åtgärderna i undervisningen på rätt sätt, framhåller Rickard Östergren. Det handlar om att kompensera och att träna rätt saker.

– Om ett barn har en svag sifferuppfattning, men gott arbetsminne, så kan det åtminstone delvis uppväga bristen. Ett gott arbetsminne kan kompensera för en svag sifferuppfattning – och vice versa.

– Därför är det så viktigt att vi inte klumpar ihop barn i alltför grova kategorier. Det hjälper dem inte, de är sinsemellan så olika så stödet måste utformas individuellt.

FAKTA
Rickard Östergren disputerade den 13 september. Avhandlingen heter Mathematical Learning Disability. Cognitive Conditions, Development and Predictions.
Rickard Östergren nås på 0703-742459, rickard.ostergen@liu.se

Forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin har i en studie undersökt cancersjukligheten under perioden 1961-2008 hos 2 678 personer som varit anställda under minst ett år vid något av regionens tre stora oljeraffinaderier: Preem Lysekil (f d ScanRaff), Preem Göteborg och ST1 Göteborg (f d Shell).

Studien visar att det under den aktuella tidsperioden funnits en ökad risk att drabbas av leukemi bland oljeraffinaderiernas operatörer – 10 konstaterade fall mot statistiskt förväntade 4 – och en ökad risk för cancer i lungsäck och bukhinna (4 fall av mesoteliom mot ca 1 förväntat i hela gruppen).

Ökningen av leukemi (blodcancer) har sannolikt orsakats av exponering för bensen – ett ämne som är känt för att kunna orsaka denna typ av cancer. Bensenhalterna på raffinaderierna har tidigare varit höga, men har enligt mätningar gjorda mellan 2009 och 2011 minskat till cirka en hundradel av gränsvärdet vid normal drift.

– Undersökningen visar att det sett till hela tidsperioden varit fler fall än förväntat av leukemi och lungsäckscancer. Men arbetsmiljön har förbättrats, och antalet fall hos de som anställts sedan mitten av 1970-talet är så få att vi inte kan uttala oss om det finns någon ökad leukemirisk hos dessa. Vår uppfattning är att de som börjat arbeta vid raffinaderierna under senare år inte bör ha någon ökad risk för leukemi, säger professor Lars Barregård vid Sahlgrenska akademin som medverkat i studien:

– Det finns ny forskning som talar för att även ganska låga bensenhalter innebär en högre risk för leukemi, vilket man inte tidigare trott. Det finns därför starka skäl att hålla halterna av bensen så låga som möjligt.

Den ökade förekomsten av lungsäckscancer är troligen orsakad av exponering för asbest, som förr var vanligt förekommande vid oljeraffinaderier och andra processindustrier. Asbestanvändningen förbjöds i Sverige i början av 1980-talet.

– Sjukdomen kan uppträda många år efter att man exponerats för asbest. Teoretisk kan alltså den ökade förekomsten bland raffinaderiernas anställda också inkludera fall där personer exponerats för asbest före sin anställning, säger Lars Barregård.

Preems raffinaderi i Göteborg har funnits sedan 1960-talet, Raffinaderiet i Lysekil startade i mitten av 1970-talet, ST1:s raffinaderi (f d Shell) startade redan i slutet av 1940-talet. Omkring 1 300 personer är idag anställda vid de tre raffinaderierna, där man tillverkar framför allt bensin, diesel och andra typer av bränslen.

Enligt studien var förekomsten av andra typer av cancer än leukemi och lungsäckscancer inte förhöjd hos raffinaderianställda.

FAKTA OM STUDIEN
Bakgrunden till den aktuella studien är bland annat en tidigare undersökning, som visade att närboende vid raffinaderiet i Lysekil fram till 2004 hade en ökad förekomst av leukemi. En uppföljning för åren 2005-2012 visade dock ingen ökad leukemiförekomst, och mätningar kring raffinaderiet år 2009-2010 visade att halterna av bensen inte var anmärkningsvärt höga. Studierna satte dock uppmärksamhet på de anställdas hälsorisker.

Den aktuella undersökningen av cancersjuklighet har genomförts av dr/överläkare Ralph Nilsson, professor Gerd Sällsten och professor Lars Barregård, samtliga vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Studien har finansierats av forskningsrådet FORTE. Personalavdelningarna vid raffinaderierna har hjälpt till att ta fram uppgifter om anställda.

Rapporten Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda finns bifogad samt på arbets- och miljömedicins hemsida, se nedan. Där finns också rapporten om uppföljningen av leukemi hos närboende.

Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet publicerar i dagarna en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen: Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (redaktörer: Gabrielle Meagher, University of Sydney och Marta Szebehely, Stockholms universitet).

Rapporten utgör den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.

De nordiska länderna har en gemensam tradition av äldreomsorgsinsatser av hög kvalitet riktade till alla sociala grupper i befolkningen. Av tradition har också äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster, inte bara varit offentligt finansierade utan också i huvudsak offentligt utförda. Den nordiska äldreomsorgen har dock inte undgått påverkan av den globala våg av marknadsorientering som svept över västvärlden. Marknadsinspirerade organisationsmodeller som konkurrensutsättning och kundvalsmodeller har införts i samtliga nordiska länder, och i flera av länderna har det skett en påtaglig ökning av privata, vinstdrivande aktörer liksom av skattesubventioner för omsorgs- och servicetjänster.

Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.

Det finns fortfarande begränsad kunskaps om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. I Kanada och USA har den vinstsyftande äldreomsorgen betydligt lägre kvalitet än den icke-vinstsyftande, och i rapporten beskrivs de negativa konsekvenser av den omfattande kontrollapparat som vuxit i takt med framväxten av vinstsyftande aktörer i dessa länder. I Norge prövas alternativa vägar till konkurrens och valfrihetsmodeller för att utveckla äldreomsorgen genom att mobilisera brukare, anhöriga och personal (det norska modellkommunförsöket), och icke-vinstsyftande äldreboenden behöver inte konkurrera på samma villkor som de vinstsyftande.

– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet, som hoppas att rapporten kommer att stimulera till både politisk debatt och fortsatt forskning.

I rapporten medverkar ledande nordiska och anglosaxiska omsorgsforskare, samtliga medlemmar i det nordiska forskarnätverket Normacare, under ledning av professor Marta Szebehely, Stockholms universitet. Forskningen finansieras av det svenska forskningsrådet Forte och den nordiska forskningsfinansiären NordForsk.

FAKTA
Mer information om rapporten och länk till nedladdning på http://www.socarb.su.se/utbildning/aktuellt-evenemang/marketisation-in-nordic-eldercare-a-research-report-on-legislation-oversight-extent-and-consequen-1.145800

Högskolan i Gävle har tilldelats 22 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att driva Reesbe. Som grund för projektet finns examinationsrätten för forskarexamen i byggd miljö, en av Högskolans två forskarprofiler. Sedan två år tillbaka ger Högskolan i Gävle doktorandutbildning i ämnena energisystem, inomhusklimat och miljöpsykologi. För Reesbe kommer sammanlagt 12 doktorander att anställas.

Samverkan med 16 företag. Reesbe kommer att drivas i nära samverkan med näringslivet i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen. Totalt deltar 16 olika företag i företagsforskarskolan. Samarbetet med Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola innebär bland annat att ytterligare handledningsresurser kan ges till forskarskolan.

– I Reesbe kommer forskningen att koncentreras på energi, hållbar utveckling och byggd miljö. Det är centrala faktorer i människans värld och därför kommer denna forskning att ha betydelse regionalt i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen, men också nationellt, kommenterar Maj-Britt Johansson, rektor vid Högskolan i Gävle.

– Högskolan i Gävle har en stark forskningsmiljö med utgångspunkt i profilen byggd miljö och samarbetet med två andra lärosäten förstärker kopplingen till näringslivet. I Reesbe finns det stora möjligheter att nå resultat som har ett värde även i den internationella forskningen. Det här är en satsning som mycket väl passar in i KK-stiftelsens inriktning, säger Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen.

– Kärnan i Reesbe är samverkan, högskolor som samarbetar med en stor grupp företag som representerar flera olika branscher. Vi tar tillvara kompetens och erfarenheter från flera håll och skapar resultat i form av ny kunskap som kommer många till nytta, säger Per Laurell, VD Gävle Energi och ordförande i Reesbe.

Företagsforskarskola. En företagsforskarskola är en samarbetsmodell där näringslivet och forskningen möts och samverkar. Forskningen bedrivs främst av doktorander som är anställda inom näringslivet, medan forskningshandledarna finns vid lärosätet. Resultatet av forskningen visar sig som regel i goda akademiska resultat och genom att näringslivets konkurrenskraft ökar när produkter, tjänster och processer förbättras och utvecklas.

Invigning och seminarium. Reesbe invigs den 19 september vid ett seminarium på Grand Elite Hotel i Gävle, med start kl 13.00. Drygt 60 gäster deltar och representerar bland annat finansiärer, näringsliv och de tre deltagande lärosätena.

– Tack vare exporten behåller skånsk livsmedelsindustri sin storlek trots att en allt större andel som säljs på den svenska marknaden är import, säger Christian Jörgensen, nationalekonom och författare till studien ”Från gröda till föda – skånsk livsmedelsproduktion i siffror” som visar skånsk mat i siffror och är beställd av Livsmedelsakademin.

Skånsk livsmedelsexport omsätter 9 miljarder kronor. De viktigaste exportmarknaderna för både skånska och andra svenska livsmedelsföretag är grannländer som Norge och Danmark. Polen är en stigande stjärna där exportvärdet gått från 9 miljoner till 314 miljoner kronor under perioden 1999-2010.

Ett antal trender kan skönjas inom livsmedelsindustrin. Lantbruken i Skåne, liksom i övriga Sverige, blir färre men större. Förädling och försäljning av varor som ostar, marmelader och kryddor på gården blir allt viktigare – en utveckling som är särskilt tydlig i Skåne och inte minst i norra Skåne.

– År 2010 hade cirka 300 skånska lantbruk gårdsförädling, ungefär tre gånger fler än år 1999. Gårdsförädlingen motsvarade på så sätt ungefär 100 heltidstjänster eller ungefär en procent av arbetskraften i skånsk livsmedelsframställning, förklarar Christian Jörgensen.

Skånsk livsmedelsindustri omsätter 38 miljarder kronor varje år och står för ungefär 25 procent av svensk livsmedelsframställning. Även skånsk partihandel med livsmedel och drycker står stark ur ett svenskt perspektiv. Däremot visar siffror på investeringar, antalet anställda och omsättning att det finns tecken på att skånsk livsmedelsindustris starka ställning urholkas. Detta gäller framför allt tillverkning av köttvaror medan utvecklingen är den omvända för förädling av frukt, bär och grönt.

– En positiv utveckling är att de minsta företagen blir fler och tar en allt större plats inte minst i skånsk livsmedelsindustri. År 1999 var bara en på tjugo anställda i livsmedelsföretag med 10 anställda eller färre. År 2010 var nästan var tionde det, säger Christian Jörgensen.

Ladda ner rapporten här: http://www.agrifood.se/publication.aspx?FKeyID=756