Rent vatten är en förutsättning för vår hälsa och livsmiljö, men långt ifrån en självklarhet för alla. Idag lever över två miljarder människor med begränsad eller obefintlig tillgång till rent vatten, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Den här globala utmaningen står i centrum för en forskargrupp på Chalmers tekniska högskola, som har utvecklat en metod för att enkelt ta bort föroreningar från vatten.
Forskarna har byggt upp gedigen kunskap om nanokristaller* av cellulosa – och det är här nyckeln till vattenreningen ligger. Dessa ytterst små nanopartiklar har nämligen en enastående förmåga att absorbera föroreningar, och forskarna har nu hittat ett sätt att ta vara på detta.
– Vi har tagit ett unikt helhetsgrepp om de här cellulosananokristallerna, och granskat egenskaper och möjliga användningsområden. Nu har vi skapat ett biobaserat material, en form av cellulosapulver med utmärkta reningsegenskaper som vi kan anpassa och modifiera beroende på vilka typer av föroreningar som ska tas bort, säger forskaren Gunnar Westman, professor vid Chalmers tekniska högskola.
*Nanokristaller är nanopartiklar i kristallform, som är extremt små. En nanopartikel är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon ledd. En nanometer = en miljarddels meter.
Gifterna absorberar och bryts ner
I en studie visar en forskargrupp hur giftiga färgämnen kan filtreras bort från avloppsvatten med hjälp av metoden och materialet som forskarna har utvecklat. Reningen kräver varken tryck eller värme, och utnyttjar solljus i processen.
Gunnar Westman liknar metoden vid att hälla hallonsaft i ett glas med riskorn, som suger upp saften så att vattnet återigen blir genomskinligt.
– Tänk dig ett enkelt reningssystem, som en bärbar låda som kopplas på avloppsröret. När det förorenade vattnet passerar filtret med cellulosapulver absorberas föroreningarna, och solljuset som släpps in i reningssystemet gör att de bryts ned snabbt och effektivt. Det är ett kostnadseffektivt och enkelt system att sätta upp och använda och vi ser att det skulle kunna göra stor nytta i länder som idag har dålig eller obefintlig vattenrening, säger Gunnar Westman.
När det förorenade vattnet passerar filtret med cellulosapulver absorberas föroreningarna, och solljuset som släpps in i reningssystemet gör att de bryts ned snabbt och effektivt. Illustration: David Ljungberg/Chalmers
Metoden ska testas i Indien
Indien är ett av flera länder i Asien med en omfattande textilproduktion, där stora mängder färgämnen släpps ut i sjöar, floder och vattendrag.
Konsekvenserna för människor och miljö är allvarliga. Färgämnena innehåller kemikalier och tungmetaller som kan ge människor hudskador vid direktkontakt. Kemikalierna ökar även risken för cancer och organskador när de giftiga ämnena kommer in i näringskedjan. Naturen drabbas på flera sätt, bland annat försämrar föroreningarna fotosyntesen och växters tillväxt.
Fältstudier i Indien är därför ett viktigt nästa steg. Chalmersforskarna stöttar nu sina indiska forskarkollegor i arbetet för att några av landets småskaliga industrier ska få testa metoden i verkligheten.
80 procent av föroreningarna försvinner
Hittills har laboratorietester med industrivatten visat att mer än 80 procent av färgföroreningarna försvinner med den nya metoden.
Gunnar Westman ser goda möjligheter att kunna öka reningsgraden ytterligare.
– Att gå från utsläpp av helt orenat vatten till att få bort 80 procent av föroreningarna är en enorm förbättring, och innebär betydligt mindre förstörelse av naturen och skador för människor. Med optimering av pH och reningstid ser vi dessutom en möjlighet att förbättra processen ytterligare, så att vi kan få fram både bevattnings- och dricksvatten, säger han och fortsätter:
– Det vore fantastiskt om vi kan hjälpa dessa industrier att få en vattenrening som fungerar, så att människor i omgivningarna kan använda vattnet utan att riskera sin hälsa.
Kan användas mot fler sorters föroreningar
Forskarna ser även stora möjligheter att använda nanokristaller av cellulosa för rening av andra vattenföroreningar än färgämnen.
I en tidigare studie visade forskargruppen att föroreningar av så kallat giftigt sexvärt krom, som är vanligt i avloppsvatten från gruv- och metallindustrier, kunde avlägsnas med ett liknande cellulosabaserat material. Gruppen undersöker också hur forskningsområdet kan bidra till rening av antibiotikarester.
Forskningen har skett i samarbete med Malaviya National Institute of Technology Jaipur i Indien.
Mer om vatten och föroreningar från färg
• Över två miljarder människor i världen lever med begränsad eller obefintlig tillgång till rent vatten. Varje år beräknas över 3,5 miljoner människor dö av brist på tillgång till rent vatten och fungerande sanitet.
• Den globala textilindustrin, som är koncentrerad till Asien, bidrar till omfattande föroreningar av vatten. Produktionen sker ofta i låglöneländer, där en stor del av tekniken är föråldrad och miljölagstiftning och tillsyn kan vara bristfällig.
• Utsläppen bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark. I Kina och Indien finns exempel på där grundvattnet har blivit förorenat av färg- och beredningskemikalier.
• För att producera ett kilo ny textil krävs mellan 7 000 och 29 000 liter vatten och mellan 1,5 och 6,9 kilo kemikalier.
• 2021 producerades cirka 327 tusen ton färgämnen och pigment i Indien. En stor andel av landets färgföroreningar släpps ut orenade.
Gunnar Westman, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, westman@chalmers.se
Det finns en enorm mångfald av liv på vår planet – från pyttesmå kryp som bara lever ett par timmar till majestätiska varelser som lever i hundratals år.
Forskare kallar dessa skillnader i livslängd, storlek och reproduktionsålder hos djur och växter för livshistoriestrategier. De har utvecklats över tid samtidigt som organismerna har anpassats till sina miljöer.
Evolutionsbiologer har länge velat förstå hur olika faktorer spelar in i evolutionen av olika alternativa strategier. De intresserar sig också för hur strategierna bevaras inom arter, något som i sin tur lett till utveckling av nya anpassningar och egenskaper.
Genetiska mekanismer styr släkten Colias
En ny studie har tittat på alternativ livshistoriestrategi hos höfjärilssläktet Colias som har ett urgammalt ursprung. Forskarna undersöker också mekanismer som har lett till fjärilarnas bevarande under miljontals generationer.
– Vi har upptäckt en urgammal bevarad genetisk mekanism som reglerar huruvida honfjärilar investerar energi i att vara attraktiva och färgglada och därmed få mer uppmärksamhet från hanar, eller om de istället investerar resurserna i att producera fler och bättre avkomma. Detta leder dock till att de saknar färg i vingarna och därför inte anses vara lika attraktiva, säger forskaren Kalle Tunström vid Stockholms universitet.
En del höfjärilar lyser med sin gula färgprakt.
En tredjedel har vita vingar
Höfjärilar är en färgstark grupp fjärilar som finns på många platser i världen. Både hanar och honor har vanligtvis färgstarka orange eller gula vingar, men bland cirka en tredjedel av de 90 olika arterna har honorna i stället vita vingar.
– Dessa vitvingade honor kallas för albahonor, och förändringen i färg verkar vara ett resultat av hur honorna investerar sina energiresurser som de samlat in när de var larver. Under metamorfosen till att bli en fjäril, kan honorna antingen använda dessa resurser för att producera orange vingar, och därmed bli attraktiva för hanar, eller så producerar de ingen färg alls utan använder resurserna för att få fler avkommor, säger Kalle Tunström.
Enligt forskarna är alba alltså mer än bara en färgvariant, det är en visuell representation av en livshistoriestrategi som är unik för höfjärilshonor.
Två alternativa strategier
I studien har en internationell forskargrupp, som letts från Stockholms universitet, identifierat den genetiska basen för albahonans strategier genom att använda en rad genetiska analyser. De har sedan kunnat sätta in upptäckten i ett evolutionärt sammanhang.
– Vad som är anmärkningsvärt med våra fynd är att de två alternativa strategierna – antingen skaffa barn eller satsa på färgprakt – har existerat sida vid sida i miljontals generationer, något som man normalt inte förväntar sig då naturlig selektion normalt leder till att den ena eller den andra strategin ska vara bättre och ta över.
Visar utveckling av egenskaper
Upptäckterna är mycket viktiga eftersom de ger en bättre förståelse för hur livshistorieegenskaper utvecklas, och tyder på att vissa strategier som delas av olika arter faktiskt också kan ha en delad genetisk mekanism.
– Genom att undersöka det evolutionära ursprunget på alternativa livshistoriestrategier hoppas vi kunna öka vår förståelse för hur nya egenskaper och livshistoriestrategier utvecklas. Målet är att detta kommer hjälpa oss att förstå förutsättningarna som genererat all den mångfald av organismer och livshistoriestrategier runt omkring oss i dag, säger Kalle Tunström.
Enligt Socialstyrelsen var 19 400 ungdomar familjehemsplacerade i Sverige år 2020. Hur en flytt upplevs är individuellt, men många unga tycker att besluten fattas över deras huvuden.
Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt hur socialtjänsten kan bli mer personcentrerad. I olika delprojekt har de haft fokus på unga, äldre och människor som brottas med psykisk ohälsa.
– Allt handlar om delat beslutsfattande. I forskningsprojekten har jag bidragit både till metodsidan och till det som kallas artefaktutveckling. Det handlar om att använda artefakter som en lösning. Vi har jobbat med deltagande design, en metodik som har lång tradition inom forskningsämnet Människa–datorinteraktion, säger Ola Knutsson som är forskare vid institutionen för data- och systemvetenskap.
Storytelling och rollspel
Inom deltagande design identifieras problem och konkreta lösningar arbetas fram tillsammans med dem som är berörda. Tidigare handlade det mest om att designa it-system, men i takt med digitaliseringen har metoden breddats.
– I projektet som rör ungas boendesituation har vi haft flera workshops och bland annat använt oss av storytelling och rollspel. Oftast har vi arbetat antingen med ungdomar eller med personal inom socialtjänsten, men ibland har de båda grupperna varit med i samma workshop.
Kortlek blev samtalsstöd
Under projektets gång har flera prototyper tagits fram, både digitala och fysiska. Ett resultat av forskningen är en kortlek som kan fungera som stöd i samtalet mellan en ung person och handläggaren på socialtjänsten.
Varje kort behandlar viktiga frågeställningar om flytten till ett nytt boende. De kan hjälpa ungdomar att få koll på alternativen och känna sig mer delaktiga i besluten. Ett kort har texten ”Pausa samtalet” och påminner om den tuffa situation många upplever.
– Det finns studier som visar att människor mår bättre när de får vara delaktiga i sin egen vård. Därför känns den här forskningen extra viktig och intressant. Det finns en tydlig samhällsnytta och vi forskar nära praktiken, säger Ola Knutsson.
Ungdomar positiva till dialog
Hans intryck är att ungdomarna som deltog i studien är positiva till delat beslutsfattande. Några har uttryckt en brist på likabehandling – de ser kanske att vänner bemöts annorlunda av socialtjänstens handläggare.
Det skulle kunna korrigeras med ett bättre beslutsstöd och underlag för dialog, menar Ola Knutsson. Här kan till exempel samtalskorten komma in.
Från personalens sida anar dock Ola Knutsson ett visst motstånd. En del socialsekreterare tycker att individer måste bemötas på olika sätt eftersom deras bakgrund och behov skiljer sig åt. Men det finns också andra som har hört av sig efter projektets slut och undrat hur det går med utvecklingen av samtalskorten.
– FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan några år tillbaka, men delat beslutsfattande kräver mer resurser i form av tid. Jag tror också att det behövs andra arbetssätt – och ett attitydskifte i vissa fall, säger han.
Ungdomarna vill ha en app
Ungdomarna i studien har även uttryckt önskemål om en app som är lätt att använda. De har bidragit med innehåll till de prototyper som forskarna har tagit fram.
Forskarna tar nu med sig erfarenheterna in i nästa forskningsprojekt. Det handlar om utbildning för ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner baserat på delat beslutsfattande.
– Myndigheter som arbetsförmedlingen och försäkringskassan är också viktiga att få med, men att vi forskare ska lösa alla samarbetsutmaningar mellan olika huvudmän är inte realistiskt, säger Ola Knutsson.
Ytterligare en satsning ska görs under våren för att få ut samtalskorten på bred front i Sverige.
– Om samtalskorten ska bli kontinuerligt använda behöver de handla om mer än placeringar och familjehem. De behöver ta upp de vanligaste frågorna som ungdomar har när de möter socialtjänsten. Det står också klart att ungdomarna vill ha en snygg, diskret och interaktiv app som fungerar i deras egna mobiler, säger han.
Ola Knutsson, universitetslektor vid Stockholms universitet, knutsson@dsv.su.se
Det finns en överförskrivning av antibiotika till äldre med misstänkt urinvägsinfektion.
Forskare har därför i ett internationellt samarbete utvecklat en utbildningsinsats för att minska onödig förskrivning och användning av antibiotika.
Studien omfattar drygt tusen personer på 38 äldreboenden i Nederländerna, Norge, Polen och Sverige.
Utbildningsinsats gav resultat
Utbildningsinsatsen bestod av teori och diskussioner i smågrupper kring hur vårdpersonal på bästa sätt tar om hand om äldre med misstänkta urinvägsinfektioner. De använde även ett beslutsverktyg med tillhörande utbildnings- och informationsmaterial.
Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor tog även fram en lokal handlingsplan för arbetsplatsen som sedan följdes upp.
Halvering av antibiotika mot urinvägsinfektioner
Resultaten visar att utbildningsinsatsen ledde till en halvering av antalet behandlingar med antibiotika mot urinvägsinfektioner, jämfört med en kontrollgrupp.
Studien visar också att säkerheten för patienterna inte försämrades. Det var ingen skillnad mellan grupperna avseende komplikationer, sjukhusinläggningar eller dödsfall efter urinvägsinfektioner.
– På grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistenta bakterier är det viktigt att undvika onödiga antibiotikabehandlingar. Äldre är dessutom mer känsliga för biverkningar av antibiotika. Därför är det fantastiskt att utbildningsinsatsen lett till en halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet, säger forskaren Pär-Daniel Sundvall vid Göteborgs universitet.
Mer om studien
Efter utbildningsinsatsen var antalet förskrivningar av antibiotika 0,27 per person och år, mot kontrollgruppens 0,58 förskrivningar. Studien genomfördes under perioden september 2019 till juni 2021. I Sverige deltog 207 äldre personer.
Pär-Daniel Sundvall, docent på Göteborgs universitet och specialistläkare på Närhälsan Sandared vårdcentral, par-daniel.sundvall@gu.se
Svår obesitas* har ökat kraftigt bland unga under 2000-talet. Sjukdomen är förknippad med många hälsorisker och försämrad livskvalitet.
På senare år har fetmakirurgi blivit allt vanligare, men hittills har kunskap saknats om hur bra sådana operationer fungerar för yngre tonåringar mellan 13 och 16 år. Det har också varit oklart i vilken mån intensiv icke-kirurgisk behandling kan vara effektiv.
*Svår obesitas är fetma med ett kroppsmasseindex, BMI, på över 35.
50 yngre tonåringar har nu deltagit i en ny studie vid Lunds universitet. Hälften av dem behandlades med kirurgi, i de flesta fall gastric bypass. Hälften fick genomgå en intensiv behandling utan kirurgi.
– Vår studie visar att de unga tonåringarna klarar viktkirurgi minst lika bra som de lite äldre, säger Torsten Olbers, professor i kirurgi vid Linköpings universitet.
Vikten minskade med 30 procent
Efter två år hade de opererade ungdomarna 30 procent viktminskning i snitt. Värden för blodsocker, blodfetter och inflammation hade också förbättrats avsevärt i jämförelse med de ungdomar som fick behandling utan kirurgi.
Ungdomarna som opererades hade också betydande förbättringar i den fysiska livskvaliteten. De kunde till exempel röra sig normalt, jämfört med tonåringarna som fick annan behandling.
Ungdomarna som inte opererades började behandlingen med åtta veckors pulverkost och tappade då mycket i vikt. Men trots intensiva insatser, där ungdomarna hade tät kontakt med behandlingsteamet, behölls inte viktminskningen över tid. Redan efter två år hade 20 procent av dessa ungdomar behövt genomgå en operation.
Inga skillnader i psykisk hälsa
Trots den betydligt större viktnedgången hos de opererade ungdomarna fanns inga skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna efter två år. Tonåringarna som gjorde det kirurgiska ingreppet mådde bara bättre under studiens första år.
– Det är en vanlig föreställning att en stor viktnedgång ska förbättra den mentala hälsan och leda till exempelvis mindre ångest eller depression. Våra resultat visar tydligt att det inte är så och det är ett viktigt budskap att förmedla så att de ungdomar som opereras har rätt förväntningar, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Uppföljning av näringsbrist behövs
Studien visade samtidigt att tonåringarna klarade kirurgin mycket bra. Ingen behövde opereras på nytt på grund av komplikationer. De hade inte mer mag- och tarmrelaterade problem jämfört med gruppen som inte fick kirurgisk behandling. De ångrade inte heller att de låtit operera sig.
När ungdomarna följdes upp efter två år fanns inga skillnader mellan grupperna när det gäller näringsbrist, till exempel brist på vitaminer och mineraler.
– Det behövs dock mycket längre uppföljning för att bedöma om näringsbrister och benskörhet kan vara långsiktiga utmaningar, framför allt hos de som inte tar de ordinerade kosttillskotten, säger Kajsa Järvholm.
Svenska kyrkans 3 000 kyrkor har i jämförelse med många andra länder ett starkt lagskydd och får en stor så kallad kyrkoantikvarisk ersättning för att bevara byggnaderna.
Systemet, som utformades inför skilsmässan mellan staten och kyrkan, är framgångsrikt genom att kyrkorna idag är välvårdade. Men eftersom Svenska kyrkan får allt färre medlemmar, och efterfrågan på gudstjänsterna minskar, blir det allt svårare att hålla kyrkorna öppna.
– I dag står många kyrkor stängda och oanvända och vi riskerar att i framtiden ha ett kulturarv som kanske är välbevarat på ytan men tomt på innehåll, det blir zombiekyrkor istället för levande kulturarv, säger konstvetaren Henrik Lindblad vid Uppsala universitet.
I en avhandling beskriver han hur den statliga kulturarvspolitiken – där kulturarv ses som dynamiska fenomen i ständig förändring – inte nämnvärt har påverkat regelverken och arbetet med kyrkorna.
Föråldrad syn på kulturarv
Henrik Lindblad menar att ersättningen och överenskommelsen mellan staten och kyrkan är baserad på en föråldrad syn på kulturarv och bevarande. Den har låst in kyrkorna i ett kyrkoantikvariskt system, som hindrar en nödvändig utveckling av kyrkorna som levande kulturarv och som även används till mer än gudstjänster.
Eftersom kyrkorna inte behandlas som andra kulturarv, har de inte hängt med i den övriga utvecklingen där kulturmiljöer ses som utvecklingsbara resurser.
– Den stängda Caroli kyrka i Malmö är exempel på en skyddad kyrkobyggnad som hamnat i kläm mellan olika synsätt – bevarande eller förnyelse av kulturarvet – där Riksantikvarieämbetet i rättsprocesserna har bortsett från de kulturpolitiska målen för att istället enbart hänvisa till skyddet i kulturmiljölagen, säger Henrik Lindblad och fortsätter:
– Följden har blivit en igenbommad kyrka som i stort sett tagit död på ett helt kvarter i centrala Malmö och som kostar ägaren 600 000 kr om året i förvaltning men som inte ger några inkomster.
Undviker mörka berättelser
Avhandlingen beskriver också hur förmedlingen av kulturarvet ofta fokuserar på de positiva berättelserna och hur de mörka undviks. Ett exempel är 1600-talets häxprocesser i Torsåker i Ångermanland, där kyrkan var pådrivande i förföljelserna där omkring 70 sockeninvånare avrättades.
Henrik Lindblad menar att häxprocesserna är exempel på svåra kulturarv som borde lyftas fram mer – för att belysa både kyrkans och statens historiska skuld och för att lära av tidigare misstag.
Helhetssyn behövs
I avhandlingen konstateras att med en helhetssyn på kyrkorna som levande kulturarv och samhällsresurser kan de få ökad användning för hållbar lokal och regional utveckling.
För att uppnå detta krävs en samsyn mellan staten och kyrkan. Det behövs också ökad kompetens hos kulturarvsprofessionen att arbeta med utvecklingsfrågor.
– Om lagstiftningen och den kyrkoantikvariska ersättningen i högre grad stödjer en utveckling av kyrkor som samhällsresurser har de en stor potential att bidra till den hållbara utvecklingen lokalt och regionalt.
Forskare har undersökt hur sjöfart och långa landsvägstransporter påverkades under coronapandemins första två år.
Studien visar att flödena av gods i Sverige höll sig på en på stabil nivå, med små skillnader i trafikvolym jämfört med de två åren före pandemins utbrott 2020.
Enligt forskarna visade sig godstransportsystemet vara robust för de störningar som coronakrisen medförde.
– Pandemin var en allvarlig kris på andra områden, inte minst inom sjukvården. Men för godstransporterna blev det aldrig det. De klarade sig relativt opåverkade om man ser på hela systemet, säger Jessica Wehner, som är forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Lastbilstransporterna minskade i början
Men enskilda problem fanns och viss påverkan märktes. Till exempel minskade lastbilstransporterna till Danmark, Tyskland och Polen snabbt med 10–15 procent under pandemins första fem veckor 2020. Liknande tendenser fanns även för vissa kombiterminaler och lager.
Återhämtningen efter den inledande nedgången varierade kraftigt för olika varugrupper, typ av lastbil och destination inom Sverige.
Vissa hamnar hade problem
Ojämn tillgång till tomma containrar, och att vissa varor hopade sig på grund av eftersläpning i leveranserna, vållade även problem i vissa hamnar. Däremot visar inte statistiken någon tydlig minskning av containertransporter genom hamnarna under pandemiperioden.
Bild: Lasse Hejdenberg/Hejdlösa bilder/VTI
Digitala lösningar utvecklades
Orsaken till att transportsystemet klarade coronakrisen var en rad enskilda åtgärder på mikronivå, enligt forskarna. Det innebar en rad beslut av företag och enskilda medarbetare för att få transporterna att fungera – trots restriktioner och annan påverkan under pandemin.
I flera fall skapades digitala lösningar som underlättade överlämnandet av varor. I stället för att beställare tvingades ta emot varor och signera mottagandet personligen, utvecklades appar där detta kunde göras digitalt och på distans. Chaufförer behövde inte heller gå in på hamnkontor och visa upp godshandlingar. Även detta gjordes digitalt.
– Genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt fungerade det mesta på ett smidigt sätt och godstransporter fortsatte att rulla på, säger Jessica Wehner och tillägger att de smarta lösningarna finns i alla led i transportkedjan.
Framtida störningar kan se annorlunda ut
Forskarna jämför också coronapandemin med tidigare kriser och ställer frågan vilka lärdomar som går att dra för framtiden. Godstransportsystemet förmåga att stå emot störningarna är positivt, men framtida störningar kan se annorlunda ut. Det innebär att det är svårt att veta vad som kommer att krävas av godstransportsystemet framöver.
– Framtiden är obekant och en kris är ofta en okänd händelse som man är oförberedd på. Det gör det svårt att jämföra pandemin med framtida stora externa störningar, säger Jessica Wehner.
Hög efterfrågan på varor
Ekonomiska kriser innebär ofta minskad efterfrågan på varor och transporter, men pandemin innebar en fortsatt hög efterfrågan för de flesta branscher. De svårigheter som uppstod gällde framför allt varuförsörjningen, men då bara för enskilda produkter och inte transportsystemet som helhet.
– Samtidigt innebar pandemin två års träning i krishantering. Kriser gick från något abstrakt som man i bästa fall hade en plan för, till något som man kanske tvingades arbeta med varje dag. Den erfarenheten är också viktig, säger Jessica Wehner.
I rapportens underlag ingår en kombination av intervjuer och kvantitativ analys av fem datakällor, varav två med gps-information från enskilda fartyg och lastbilar.
Jessica Wehner, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och projektledare för rapporten.
Det bästa sättet att förhindra karies och tandlossningssjukdom är att borsta tänderna. Men för personer som har svårt att själv sköta munhygienen kan munsköljning vara ett viktigt komplement.
I vanlig munskölj används klorhexidin för att döda bakterier i munnen, men medlet är egentligen inte optimalt för att förhindra sjukdom på lång sikt. Det kan även leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier.
– En frisk mun har ett välfungerande ekosystem med en mängd olika bakterier, därför är inte det optimala medlet något som tar död på alla bakterier. Vi behöver något som kan återställa balansen i munnen, och den lösning vi har idag fungerar inte så, säger Olivia Aherne, doktorand vid Malmö universitet.
Svårt att komma åt plack
Plack på tandköttskanten är inte enskilda bakterier som kan sköljas bort. De kan liknas vid en tjock beläggning eller så kallad biofilm.
Munskölj måste även nå bakterierna inuti biofilmen, men ju längre in klorhexidinet kommer desto mindre koncentrerat blir det.
– Det betyder att bakterierna längst in exponeras för klorhexidinet, men de dödas inte. Det kan i sin tur leda till att bakterierna utvecklar tolerans mot antimikrobiella medel och även antibiotika, säger Olivia Aherne.
Alternativ lösning testas
I en avhandling utforskar hon i stället en alternativ lösning, i det här fallet stabiliserad hypokloritsyra. Lösningen har tagits fram av ett företag som utvecklar produkter för att motverka spridningen av antibiotikaresistens.
– I den första studien som gjorts har vi tittat på om den här lösningen verkligen dödar bakterierna under den tid och i den koncentration som vi skulle kunna ha i munnen. Vi ville även undersöka om lösningen ledde till skador på emaljen.
Lovande första resultat
Testerna har gjorts på odlade biofilmer med en blandning av bakterier som liknar dem som finns i munnen. Biofilmerna fick ligga i hypokloritsyran i fem minuter och granskades sedan av forskarna. Motsvarande tester gjordes också med klorhexidin.
– Vi kunde se att en stor andel bakterier dödades vid en väldigt låg koncentration av hypokloritsyra. Med klorhexidin krävdes mycket högre koncentration för att uppnå samma effekt. Testerna kring tanderosion visade också att hypokloritsyran inte orsakade skador på emaljen, säger Olivia Aherne och fortsätter:
– Förhoppningen är att det i framtiden ska kunna användas förebyggande mot karies och tandlossningssjukdom som ett komplement till tandborstning.
Långsiktiga effekter ska studeras
Resultaten är lovande men det återstår att se är hur bra lösningen är på att komma åt placken i jämförelse med klorhexidin. De långsiktiga effekterna behöver också studeras vidare. Forskarna vill också förstå hur bakteriernas försvar ser ut.
– I ett större perspektiv är det nödvändigt för oss att hitta alternativa sätt att behandla bakterieorsakade sjukdomar eftersom vi inte enbart kan förlita oss på antibiotika längre.
Olivia Aherne, doktorand vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, olivia.aherne@mau.se
Världens länder har enats om att ta ett gemensamt ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Allt fler har också infört, eller överväger att införa, beskattning av koldioxid.
Samtidigt hade 51 länder enbart under 2021 skattelättnader i form av subventioner av fossila bränslen. Kostnaden var 697 miljarder dollar, vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. Det är tre gånger mer pengar än vad som behövs för att bekämpa extrem fattigdom globalt varje år.
– En av de absolut viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är att ta bort subventionerna på fossila bränslen. De uppmuntrar till ökad produktion och konsumtion av fossila bränslen och motverkar möjligheterna till effektiv koldioxidprissättning, säger Niklas Harring, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Samtidigt skulle slopade subventioner frigöra offentliga medel som i stället kan användas till investeringar i social och ekonomisk utveckling, i synnerhet i utvecklingsländer.
Stora subventioner i utvecklingsländer
Många av de länder som subventionerar konsumtionen av fossila bränslen är just utvecklingsländer. Att ta bort subventioner på till exempel kol, gas och olja skulle innebära stora prisökningar för både företag och privatkonsumenter.
I en studie har forskare jämfört människors attityder till klimatpolitiska styrmedel i Ecuador, Egypten, Indien, Indonesien och Mexiko. Detta är några av de länder som i dag subventionerar sin produktion och konsumtion av fossila bränslen allra mest.
– En omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer, och höjda bränslepriser riskerar att drabba de mest utsatta människorna hårdast. Den politiska genomförbarheten av att ta bort subventioner på fossila bränslen beror i hög grad på i vilken utsträckning medborgarna accepterar en sådan förändring, och det är något som vår studie är först med att undersöka, säger Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Förslag möter motstånd
I studien, där närmare 7 000 individer deltog, studerade forskarna bland annat skillnader i attityder mellan införande av inhemsk koldioxidskatt och förslaget om att ta bort subventioner på fossila bränslen.
– Deltagarna var lika mycket emot beskattning av koldioxid som avskaffande av subventioner på fossila bränslen, säger Niklas Harring.
Omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer.
Utformningen av politiska förslag viktig
Forskarna undersökte om deltagarnas attityder till avskaffande av subventioner på privat konsumtion av fossila bränslen påverkades om de samtidigt fick information om så kallad intäktsanvändning.
De formulerade ett politiskt förslag om slopade subventioner på fossila bränslen som kombinerades med exempel på olika investeringar som skulle kunna göras med pengarna i stället. Det rörde sig om investeringar för att öka välfärden och inkomstskattesänkningar, men också investeringar i klimatanpassningsåtgärder och kontantöverföring till de fattigaste och mest drabbade hushållen.
– Deltagarna som fick preciserat för sig vart pengarna skulle gå visade sig vara mer positiva till förslaget än de deltagare som inte fick intäktsanvändningen preciserad. Klimatanpassningar var det som ökade stödet för borttagna bränslesubventioner mest i Mexiko och Ecuador, medan detta förslag inte ökade stödet i exempelvis Egypten.
Beslutsfattare måste ta hänsyn till skillnader
Resultaten indikerar att beslutsfattare bör ta hänsyn till skillnader mellan olika länder när de utformar politiska förslag.
– För oss är det av stort intresse att förstå varför vissa politiska förslag möter motstånd bland medborgarna men inte andra, men också att bättre förstå hur utformningen av policys kan bidra till att påverka människors klimatpolitiska attityder. Vår studie visar att även designen av politiska förslag kan spela roll, säger Sverker Carlsson Jagers.
Studien har gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och University of Delaware.
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sverker.jagers@pol.gu.se
I dag finns ett tiotal godkända AI-system för screening av bröstcancer. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera hur träffsäkra algoritmerna är.
Nu har forskare vid Karolinska institutet utvecklat en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer.
Hittills har plattformen använts för att påbörja utvärdering av tre olika företags algoritmer, som baseras på cirka 40 000 mammografibilder från tre regioner i Sverige.
– Det är viktigt att utvärdera den diagnostiska träffsäkerheten hos de AI-algoritmer som kan komma att användas kliniskt. Även om de uppfyller regelkraven betyder det inte att de fungerar bra i alla sammanhang, säger forskaren Fredrik Strand vid Karolinska institutet.
Koden görs tillgänglig
I en studie beskriver forskarna hur de gått till väga. Förhoppningen är att fler ska kunna skapa liknande plattformar.
– Genom att göra vår kod fritt tillgänglig hoppas vi att den kommer till nytta vid utvärderingar av algoritmer för fler cancerformer än bröstcancer, säger Fredrik Strand.
Möjligheten att objektivt utvärdera olika algoritmer är efterlängtad, menar han. Flera regioner i landet ligger redan i startgroparna för att använda AI inom mammografiscreening.
– Därför är det bråttom att få system på plats som kan utvärdera algoritmer under lokalt relevanta förhållanden. Det är viktigt att varje sjukhus väljer rätt system utifrån sina förutsättningar för att inte riskera att missa en bröstcancer eller återkalla onödigt många friska kvinnor, säger Fredrik Strand.
Skillnader i träning och teknik kan upptäckas
I dag finns ingen enhetlig utvärdering av algoritmers träffsäkerhet inom medicinsk diagnostik. Det beror på att tillverkarna av AI-system både tränat och testat sina algoritmer på olika mammografibilder.
I plattformen får alla algoritmer bearbeta samma bilder, och resultatet jämförs sedan med ett ”facit” på faktiska cancerdiagnoser från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.
Det gör det möjligt att visa skillnader hos algoritmerna som kan bero på hur de är tränade samt vilka tekniker och metoder som använts vid respektive mammografiscreening. Eftersom dagens AI-algoritmer har tränats på specifika befolkningsgrupper som utvecklarna haft tillgång till kan de innehålla bias* som snedvrider resultatet.
– Plattformen kommer även att kunna visa vilka bias som finns hos en algoritm, främst när det gäller ålder, geografiskt ursprung och socioekonomisk status, säger Fredrik Strand.
*Bias är systematiska fel som till exempel kan uppstå som en följd av urval inom forskning. Då kan resultaten snedvridas.
Hjälp för tillverkare
Förhoppningen är att detta sätt att testa algoritmer ska hjälpa tillverkare att förbättra sina egna produkter.
– Det gäller dock att vården bidrar till utvecklingen genom att sätta som krav på tillverkarna att delta i oberoende tester, till exempel inför en upphandling, säger Fredrik Strand.
Regioner kan använda plattformen
Utvecklingen av plattformen har skett inom ramen för ett forskningsprojekt som avslutas 2024. Forskarna ska nu ta fram förslag till hur plattformen kan permanentas för nationell användning. Samtidigt bjuds fler regioner in att utnyttja plattformen redan i dag.
– Vi vill gärna att fler regioner tar chansen att ta del av denna möjlighet. Även när det gäller att utvärdera andra algoritmer än de tre som redan finns installerade, säger Fredrik Strand.
Pilotprojektet startade 2021 och plattformen blev klar under förra året.
Fredrik Strand, och forskare vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och röntgenläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, fredrik.strand@ki.se
Under en livstid slår hjärtat runt 2,5 miljarder gånger. Varje hjärtslag startas av en elektrisk impuls, som får hjärtmuskeln att dra ihop sig i en mycket välkoordinerad rörelse.
Hjärtats elektriska aktivitet styrs av små porer, jonkanaler, som går genom cellens membran och reglerar hur elektriskt laddade joner flödar in och ut ur cellen. Vissa jonkanaler fungerar som en gas och andra som en broms. Tillsammans styr de varje hjärtslag genom livet.
Jonkanaler påverkas vid ovanlig hjärtsjukdom
Sjukdomar som rubbar hjärtats rytm kan i vissa fall vara dödliga. En sådan hjärtsjukdom är långt QT-syndrom, eller LQTS.
Hos personer med den relativt ovanliga sjukdomen tar det längre tid än normalt för hjärtat att avsluta varje hjärtslag. Syndromet beror oftast på en medfödd ärftlig förändring, eller mutation, som påverkar någon av hjärtats jonkanaler.
– Vi försöker förstå vilka ämnen i kroppen som påverkar hur jonkanalerna fungerar. Om vi förstår hur den regleringen fungerar, kanske vi kan förstå varför en del individer är mer skyddade och andra drabbas hårdare, säger Sara Liin, forskare vid Linköpings universitet.
Fakta om LQTS
Hjärtsjukdomen beror på en genetisk förändring och orsakar en elektrisk störning i hjärtats muskelceller. Många som har sjukdomen får aldrig några symtom. Andra får en snabb hjärtrytm som kan leda till yrsel och svimning. Det flesta får symtomen under barndom och tonår.
Ungefär en av 2 000 personer har ett anlag för LQTS.
Källa: 1177
Rubbad hjärtrytm drabbar fler kvinnor
I en studie har forskarna intresserat sig för möjliga effekter av könshormonet östrogen.
Idén väcktes när hjärtspecialistläkare frågade forskarna varför kvinnor drabbades i större utsträckning – och allvarligare än män – av vissa ärftliga sjukdomar där hjärtats rytm rubbas, så kallad hjärtarytmi. Kvinnor anses nämligen generellt sett vara bättre skyddade mot hjärt-kärlsjukdom.
I studien undersökte forskarna en typ av jonkanal som oftast är muterad vid LQTS. Hämning av den här kanalens funktion är en riskfaktor som ökar risken för rubbningar av hjärtats rytm.
Jonkanal hämmas av östrogen
För att se om östrogenet hade effekt gjorde forskarna experiment där de förde in den mänskliga varianten av jonkanalen i grodägg, som saknar kanalen. Forskarna tillsatte den mest aktiva formen av könshormonet östrogen, östradiol, och mätte sedan funktionen.
Det visade sig att jonkanalen hämmades av östrogen. Forskarna tolkar detta som att östrogen kan öka risken för vissa hjärtrytmrubbningar. Andra könshormon hade ingen effekt.
Forskarna tittade också på jonkanalsmutationer som hittats i familjer med ärftliga rubbningar i hjärtrytmen. En del mutationer gav en hög känslighet för östrogen, medan andra ledde till att jonkanalen helt tappade sin känslighet för östrogen.
– Vi visar att vissa ärftliga mutationer som gör att jonkanalen fungerar sämre verkar bidra till en hög känslighet för östrogen, så det kan vara två riskfaktorer som samverkar särskilt hos kvinnor som är bärare av dessa mutationer. Vi tycker att vår studie ger en bra anledning att titta närmare på detta hos patienter, säger Sara Liin.
Andra kroppsegna ämnen kan skydda
Forskarna betonar att östrogen också har många positiva effekter och att risken med östrogen gäller kvinnor med en ärftlig förhöjd risk för LQTS.
I en annan studie har forskarna tittat på en grupp kroppsegna ämnen som kallas endocannabinoider. Den visade att endocannabinoider i stället verkar fungera skyddande vid LQTS.
Enligt forskarna pekar fynden på att dessa faktorer kan vara viktiga att studera vidare i människor, och att det på sikt kanske kan leda till sätt att höja nivåerna av endocannabinoider för att motverka rytmrubbningarna.
Sara Liin, forskare vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, sara.liin@liu.se
I en studie vid Umeå universitet har 600 kvinnor som behandlades för besvär i vagina och vulva, de yttre delarna av könsorganet, fått svara på enkätfrågor. Forskarna har också tagit del av journaluppgifter från Norrlands universitetssjukhus.
Studien visar att en tredjedel av kvinnorna hade negativa erfarenheter av gynekologiska undersökningar, lika många hade tidigare behandlats för depression.
Nästan nio av tio kvinnor hade positiva erfarenheter av sex, men fler än hälften beskrev minskad sexlust och att de kände torrhet i samband med samlag.
Smärta vid samlag
Enligt forskarna hade kvinnorna i studien komplexa symtom, som kan vara svåra att tolka och kopplas till många aspekter av livet.
Det allra vanligaste symtomet var dock smärta vid samlag, något som beskrevs av två tredjedelar av kvinnorna i studien. Forskarna ser också ett statistiskt säkerställt samband mellan smärta vid sex och negativa upplevelser av gynekologisk undersökning.
I studien kunde besvären delas in i fem huvudsakliga grupper: smärta, infektioner som svamp, klamydia och herpes, inflammatoriska sjukdomar som Lichen sclerosus, det vill säga hudförändringar och klåda på könsorganen och runt analöppningen. Det förekom också ospecificerade diagnoser i samband med första besöket.
Sjukdomsbild varierar med ålder
Smärta var den vanligaste diagnosen hos yngre kvinnor, medan inflammatoriska hudsjukdomar var vanligast hos kvinnor från 40 år och uppåt.
– Besvären och sjukdomsbilden varierar mycket beroende på kvinnans ålder, något som specialisterna i vården bör vara medvetna om vid undersökning och diagnos, säger Elisabet Nylander, överläkare och forskare vid Umeå universitet.
Sexuell hälsa påverkas negativt
Symtom från vulva och vagina drabbar ungefär var tredje kvinna, och påverkar både sexuell och psykosocial hälsa negativt, enligt forskarna.
Forskningen inom området är begränsad, och den aktuella studien är den mest omfattande. Men enligt forskarna finns ett behov av bättre förståelse för kvinnor med vulvasjukdomar.
– Ökad medvetenhet, ett erfaret vulvamottagningsteam och omhändertagande av flera olika vårdspecialister är nödvändigt för ett optimalt omhändertagande och behandling av kvinnor med vulvasjukdomar, säger Elisabet Nylander.
Mer om studien
Studien gjordes under perioden 2005 till 2021. Medelåldern på kvinnorna i studien var 30 år, men alla åldrar finns representerade. De flesta levde i ett fast förhållande.
Elisabet Nylander, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, elisabet.nylander@umu.se
Våld mot kvinnor är ett ämne som uppmärksammas regelbundet, men våld mot män är är ett mindre utforskat område.
En anledning kan vara att män inte vill erkänna eller anmäla att de utsatts för våld, eftersom det kan vara förknippat med skam.
– Det är helt rätt att kvinnovåldet uppmärksammas mer, eftersom det är mycket mer utbrett. Men våld mot män är ett folkhälsoproblem där det behövs mer forskning, säger forskaren Gloria Macassa vid Högskolan i Gävle.
Psykiskt våld vanligare
En studie från Högskolan i Gävle visar att våldsutsatta mäns hälsa ofta är mycket dålig och de upplever mer psykiskt än fysiskt våld. Det här visar också internationell forskning.
– De upplever stress och oro och kan bli deprimerade. De går inte till sjukvården och berättar inte om våldet, utan de lider i tysthet och det påverkar deras psykiska hälsa, vilket kan relateras till självmordstankar och självmord, säger Gloria Macassa.
Tillsammans med forskarkollegor har hon gått igenom folkhälsoenkäter där män svarat att de utsatts för psykiskt våld.
– Det kan handla om förolämpningar, kränkningar och emotionellt våld, vid konflikter i hemmet och i samband med vårdnadstvister. Kvinnan kan till exempel säga att hon ska ta barnen ifrån honom, säger Gloria Macassa.
Män vill inte ses som offer
Sjukvården har svårt att nå männen eftersom de inte anmäler våldet, inte söker hjälp och inte pratar om det.
– Det är en jättestor skam för män att prata om det här och det har att göra med maskulina normer, att det inte är manligt att prata om att man utsatts för våld, särskilt om det är av en kvinna. Studier visar att män inte vill ses som offer, säger Gloria Macassa.
Bävan för att kontakta vården har ofta att göra med en rädsla för att inte bli tagen på allvar och att bli förlöjligad.
– Vi inom folkhälsa och primärvård måste visa mer att vi tar män på allvar och ändra hur vi tänker kring våld mot män, säger Gloria Macassa.
Utbildning inom vården behövs
Hon lyfter fram att frågan behöver vävas in mer i det förebyggande arbetet inom vården. I dag vet sällan våldsutsatta män vart de ska vända sig för att få stöd.
Gloria Macassa anser att läkare och annan sjukvårdspersonal behöver utbildas mer i hur man upptäcker och ger stöd till män som utsatts för våld.
– Vi måste våga fråga. Om en man till exempel är på en mottagning och söker vård för depression, stress eller ångest behöver läkaren fråga om han utsatts för våld.
Hennes studier visar att män som utsatts för psykiskt våld ofta själva bedömer sin hälsa som väldigt dålig.
– Men eftersom de inte pratar om det blir det komplext. Allt våld är viktigt att uppmärksamma, men vi kan inte hantera våld mot män på samma sätt som vi hanterar våld mot kvinnor, säger Gloria Macassa.
Öar är viktiga platser för biologisk mångfald. De täcker mindre än sju procent av jordens landyta, men står för upp till 20 procent av alla landlevande arter på planeten. Men öar är också centrala platser för arters utrotning eftersom hälften av dagens hotade arter lever på öar.
I en ny studie har flera olika faktorer som påverkar risken och hastigheten för utrotning kartlagts. Forskarna har studerat däggdjur som lever på 182 nutida och tidigare öar.
– Vi har använt data om 1 200 levande och 350 utdöda arter av ö-däggdjur för att se vad som påverkar risken för utrotning, säger biologen Daniele Silvestro vid Göteborgs universitet.
Storleken ändras av öns miljö
En riskfaktor är storleken på däggdjuren. För att anpassa sig till den unika miljön på en isolerad ö kan flera organismer gå igenom extrema förändringar av kroppsstorleken.
Detta fenomen är känt som gigantism respektive dvärgväxt. I allmänhet tenderar släktingar till stora kontinentala arter att bli mindre på öar och små arter blir större.
Men när ursprungsarten förändrar sin storlek ökar risken för utrotning, visar forskarnas studier.
– Djur som blir större på en ö blir mer attraktiva att jaga än deras fastlandssläktingar. Belöningen för varje fällt djur blir större. Stora djur som krymper i storlek blir mindre avskräckande att jaga för andra rovdjur och riskerar därför utrotning i högre utsträckning, säger Daniele Silvestro.
Stor mängd djur har undersökts
Han har tagit fram ett program som analyserat data för en stor mängd levande, och utdöda, däggdjursarter på isolerade öar.
Resultatet visade att jättearter på öar har en något högre risk för utrotning än dvärgar. Skillnaden var dock bara tydlig när även utdöda arter inkluderades.
Den största orsaken till utrotningen av däggdjur på öar är människan. I analysen framkom ett tydligt samband mellan ö-utrotningar på global nivå och ankomsten av moderna människor, Homo sapiens.
Utrotningen ökade med människans ankomst
Analysen visar sannolikt effekten av olika mänskliga påtryckningar, till exempel överexploatering och snabbare förluster av livsmiljöer, men också introduktionen av nya sjukdomar och invasiva rovdjur.
– Vi kunde se att utrotningen accelererade när människan befolkade och började påverka ekosystemet på en ö. Hastigheten i utrotningen ökade mer än tio gånger efter att människan tagit över, säger Daniele Silvestro och fortsätter:
– När vi nu vet hur utsatta dessa däggdjur är, bör vi prioritera att skydda de mest extrema öjättarna och dvärgarna. Många av dem är redan hotade av utrotning.
Daniele Silvestro, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
Epilepsi är en grupp diagnoser och kännetecknas av störningar i hjärnan som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan ge upphov till kramper, förlorat medvetande eller andra neurologiska symtom.
Läkemedel mot epilepsi gör att de flesta patienter blir anfallsfria inom några år och kan leva som vanligt, men för en tredjedel fortsätter anfallen trots behandling. Detta kan påverka många delar av livet, till exempel jobb, relationer och förmågan att köra bil.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har undersökt stigma vid epilepsi. Det kan innebära att människor stämplas, diskrimineras och förlorar social status i både arbetsliv och relationer till följd av diagnosen. Det kan i sin tur leda till sämre psykisk hälsa och i värsta fall hindra människor från att söka vård.
Svårare epilepsi vid lägre inkomst
Avhandlingen har också studerat socioekonomiska faktorer utifrån data från nationella register, självrapporteringsenkäter, individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer.
– Vi fann att personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå statistiskt sett har svårare epilepsi, och samtidigt i lägre grad har tillgång till neurolog. Det tyder på en socioekonomisk ojämlikhet i svensk epilepsisjukvård, säger Klara Andersson, ST-läkare i neurologi och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Psykisk ohälsa kan spela in
Utlandsfödda beskrev högre nivåer av stigma jämfört med svenskfödda vid epilepsi – trots att det inte fanns någon påtaglig skillnad i förekomst av anfall mellan grupperna.
Skillnaderna försvann dock när skattningar av psykisk hälsa och ångestsymtom vägdes in.
– Det indikerar att det kan finnas skillnad i samsjuklighet i psykisk ohälsa bland svensk- och utlandsfödda personer med epilepsi, vilket vi behöver bli bättre på att upptäcka och behandla vid kliniska uppföljningar, säger Klara Andersson.
Sociala aspekter viktiga i vården
Medicinsk behandling av epilepsianfall är utgångspunkt för vården, men även sociala aspekter av epilepsi behöver beaktas för framgångsrika behandlingsresultat, visar avhandlingen.
Klara Andersson betonar vikten av ett individuellt förhållningssätt som tar hänsyn till patienternas sociala förhållanden.
– Sociala barriärer, stigma och komplexa medicinska situationer ökar behovet av specialiserad epilepsivård. Ett multidisciplinärt team som underlättar kommunikation, utbildning, psykologiskt stöd och samarbete med externa parter är avgörande för att stödja utsatta personer med epilepsi, säger hon.
Mer om epilepsi
Epilepsi förekommer självständigt eller som symtom vid andra sjukdomar eller syndrom. Anfallen orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller.
Sjukdomen kan vara medfödd men också uppstå efter stroke, tumör eller svår infektion i hjärnan. Många gånger kan orsaken inte påvisas.
Klara Andersson, forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, klara.andersson@gu.se
Ängs- och betesmarker, som rymmer en stor biologisk mångfald, har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet. Det innebär att många arter som lever där är hotade.
Samtidigt har människor oavsiktligt skapat nya miljöer med gräsmark som liknar de traditionellt skötta ängs- och betesmarkerna, till exempel längs bilvägar, kraftledningar och järnvägar.
Ny studie undersöker nya växtmiljöer
Det har varit oklart om de här nya livsmiljöerna i anslutning till infrastruktur kan stödja arter som är kopplade till traditionella gräsmarker med högt naturvärde.
I en ny studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, därför undersökt om vägrenar och kraftledningsgator rymmer en liknande biologisk mångfald.
– Vi såg att både vägrenar och kraftledningsgator kan hysa lika många arter av växter, humlor och fjärilar som fina betesmarker, men det handlade delvis om andra arter. Arter som är specialister, och ofta hotade, saknades för det mesta i dessa nya miljöer, säger Juliana Dániel-Ferreira, forskare i ekologi på SLU.
Det här kan bero på att vissa arter är högspecialiserade och inriktade på resurser som inte finns i miljöer intill infrastruktur som vägar.
Fjärilar och andra insekter kan ses i både vägkanter och traditionell ängs- och betesmark.
Nya miljöer kan även gynna arter
Men det skulle också kunna vara så att infrastrukturmiljöer kan erbjuda andra resurser än vanliga betesmarker. Forskarna fann till exempel att fjärilsarter som ofta kopplas till skog var mer vanliga i kraftledningsgator.
– Vi såg också att gräsmarker som är belägna i närheten av kraftledningsgator i genomsnitt hade fler växtarter jämfört med när det saknades en kraftledningsgata, vilket tyder på att dessa miljöer berikar landskapet med växtarter. Och även om tidigare studier har visat att växter som trivs i vägrenar brukar vara generalister, kan dessa miljöer vara avgörande för att livskraftiga populationer av dessa arter bevaras, säger Juliana Dániel-Ferreira.
Modern infrastruktur har skapat nya miljöer som kan ha betydelse för den biologiska mångfalden, men de ersätter inte ängar. Bild: Daniel Moqvist/Unsplash
Viktigt att bevara betesmarker
Vägrenar och kraftledningsgator underhålls av andra skäl än naturvård. Det betyder att förbättringar kan ske om skötseln gynnar faunan och floran, enligt forskarna.
Det här görs redan längs en del vägar och järnvägar, men än så länge är merparten av dessa miljöer inte lika bra som traditionellt skötta ängs- och betesmarker, konstaterar studien.
– Därför borde bevarande och restaurering av betesmarker prioriteras av naturvården. Men vägrenar och kraftledningsgator kan ha stor betydelse för biologisk mångfald i blomfattiga landskap, där de är de enda resurser som finns kvar, säger Juliana Dániel-Ferreira.
Juliana Dániel Ferreira, forskare vid institutionen för stad och land, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, juliana.daniel.f@slu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
