En rapport från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om de svenska matpriser skiljer sig från genomsnittet inom EU. Forskarna har jämfört utvecklingen av livsmedelspriserna från början av 2021 till slutet av 2022.
Analysen visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när forskarna tittade på hela perioden.
– Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt, säger Fredrik Wilhelmsson vid AgriFood Economics Centre, Lunds universitet.
I rapporten diskuteras även möjliga orsaker till att prisökningarna på livsmedel kan skilja sig mellan länder inom EU – trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik.
Flera faktorer styr utvecklingen
Takten på prisökningar för livsmedel mellan EU-länder kan variera på grund av skillnader i konkurrens i livsmedelskedjan, importkostnader, energikostnader i livsmedelsproduktionen och nationell politik.
Under 2022 har Sverige haft förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning, enligt rapporten.
– Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022, säger Fredrik Wilhelmsson.
Konkurrens i livsmedelskedjan påverkar
Skillnader i konkurrensen i livsmedelskedjan kan även påverka vilket genomslag ökade kostnader i produktionen av jordbruksprodukter och livsmedel får på konsumentpriserna. Det kan skapa skillnader i prisökningstakt mellan EU-länder.
Men fortsatta studier av konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan är nödvändiga för att förstå dess betydelse för de snabbt ökande livsmedelspriserna i Sverige under 2021 och 2022. Forskarna kommer därför följa utvecklingen under andra halvan av 2023.
Kontaktsporter som medför risk för smällar mot huvudet har väckt oro för hjärnskador hos utövarna. Inom fotbollen har nickar pekats ut som en riskfaktor.
För att minska skaderisken införde det engelska fotbollsförbundet 2021 begränsningar i antalet nickar som fotbollsspelare bör genomföra på träningar. Rekommendationen kom efter att en skotsk studie visat på tre till fem gånger förhöjd risk för neurodegenerativa sjukdomar som demens, ALS och Parkinsons sjukdom hos tidigare professionella spelare.
Svensk studie om elitspelare
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med övriga befolkningen.
Totalt ingick över 6 000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019. Deras hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56 000 män med samma bostadsort och ålder.
Studien visade att fotbollsspelarna hade 62 procent högre risk för demens än kontrollgruppen. Risken för parkinson var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför sällsynt för att kunna dra slutsatser.
– Våra resultat var inte lika alarmerande som i den skotska studien. Vi vet inte varför resultaten från de två studierna är delvis olika och skulle behöva mer detaljerade data på nickar och huvudkollisioner för att studera om det finns möjliga orsakssamband och hur stora de i så fall är, säger forskaren Peter Ueda.
Nickar och kollisioner ökar risken för huvudskador. Bild: Rhett Lewis/Unsplash
Risken sågs hos utespelare
Den förhöjda risken för demens sågs bara hos utespelare, inte hos målvakter. Det stödjer hypotesen att nickar och huvudkollisioner på plan skulle kunna öka risken för demens, menar Peter Ueda.
– Men det är också möjligt att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Vi kan inte heller dra några slutsatser gällande risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare.
Peter Ueda lyfter fram att demens är en vanlig sjukdom. Risken att drabbas under en livstid är ungefär 10 till 20 procent.
– Väldigt förenklat indikerar våra resultat att livstidsrisken för en allsvensk fotbollsspelare, som var aktiv fram till mitten av förra seklet, hamnar på ungefär 15 till 30 procent, säger Peter Ueda.
Fysisk aktivitet kan ha skyddande effekt
Studien visade också att fotbollsspelarna i snitt levde något längre än andra män.
Forskarna noterar även att det kan finnas fotbollsrelaterade faktorer som både skulle kunna minska och öka risken för neurodegenerativ sjukdom. Det finns till exempel ett samband mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för både demens och Parkinsons sjukdom.
– Det skulle kunna vara så att sambandet med demensrisk hos fotbollsspelare är försvagat av att fotbollsspelarnas högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Högre nivåer av fysisk aktivitet hos fotbollsspelare jämfört med kontroller skulle också kunna vara anledningen till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom, säger forskaren Björn Pasternak vid Karolinska institutet.
Ny utrustning och förändrad spelstil
Forskarna noterar också att många av spelarna aldrig hann bli tillräckligt gamla för att utveckla neurodegenerativa sjukdomar under studieperioden.
Sedan mitten på 1900-talet har spelstil, träningsrutiner och utrustning förändrats. Riskerna för dagens elitspelare idag skulle kunna se annorlunda ut, enligt forskarna. Till exempel har de läderbollar som användes fram till 1950-talet numera ersatts av syntetiska bollar som inte suger upp vatten.
Peter Ueda, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, peter.ueda@ki.se
Stora växtätare som visent och älg har spelat en viktig roll i ekosystemen under tusentals år. I många delar av Centraleuropa har de dock drivits bort av människor eller dött ut.
Men sedan några år tillbaka har båda arterna spridit sig västerut från Östeuropa. Enstaka observationer av älg och visent har till exempel gjorts i östra Tyskland.
Bra miljöer finns för både älg och visent
En studie av en europeisk forskargrupp visar nu att båda älgar och visenter skulle kunna hitta många möjliga livsmiljöer i Tyskland för att återetablera sig.
– Vi hittade flera områden som har ekologiskt lämpliga livsmiljöer för båda dessa arter, trots att Centraleuropa är så pass tätbefolkat, säger Wiebke Neumann, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Det här har forskarna kommit fram till genom att sammanställa den hittills största datamängden om förekomsten av visent och älg i Centraleuropa. Uppgifterna analyserades i modeller som gjorde det möjligt att kartlägga alla livsmiljöer som är lämpliga ur ekologisk synvinkel.
En visent på strövtåg i det fria med sina två ungar.
Hinder för förflyttningar
Men det fragmenterade landskapet i Centraleuropa är ett hinder för återetableringen av älg och visent. Inhägnade motor- och bilvägar men också gränsstängsel kan bromsa djurens rörelser.
– För arter som rör sig över stora ytor kan sådana hinder försvåra ett långsikt bevarande. Det gäller vardagliga rörelser men också säsongsmässiga vandringar, säger Wiebke Neumann.
Vandringsdjur är oftast ganska trogna sina rutter och vandringen säkerställer att olika populationer kan para sig med varandra. Till exempel kan älgtjurar vandra till särskilda områden för brunsten. Det har SLU-forskare sett i några svenska populationer i norra delen av landet.
– Sådana förflyttningar gynnar det genetiska utbytet mellan populationer och kan öka den genetiska diversiteten i en population. Högre diversitet ökar artens möjlighet att anpassa sig till kommande förändringar i livsmiljö och klimat, säger Wiebke Neumann.
Älgar kan vara på väg mot en comeback i Tyskland, men är de välkomna?
I dag finns möjligheter att bygga bort hinder för vilda djurs vandring eller vardagliga förflyttningar genom att anlägga rör eller tunnlar för mindre arter. För större djur som älg och visent kan ekodukter eller modifierade bilbroar underlätta vandringar. Om sådana åtgärder inte fungerar kan så kallade återintroduktionsprojekt skynda på älgens och visenternas återkomst.
Människans inställning avgörande
Men det räcker inte med en lämplig livsmiljö och undanröjande av fysiska hinder för att djuren ska komma tillbaka.
– I slutändan kommer den sociala acceptansen av arten vara avgörande för om en återkomst av älg och visent är möjlig till Centraleuropa. Det kan bli en politisk fråga. Till vilka områden kommer vi människor tillåta dem att återvända och hur kommer vi hantera de konflikter som kan uppstå i samband med till exempel skogsbruk? Det är frågor som måste hanteras, säger Wiebke Neumann.
Wiebke Neumann Sivertsson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, wiebke.neumann@slu.se
På senare tid har företag börjat använda sig av fler äldre kvinnor som modeller i sina annonser. Det här går emot rekommendationerna i tidigare forskning från 1980-talet. Då fick företag rådet att enbart porträttera unga kvinnor i reklam.
Nyare forskning visar dock att konsumenter har en tendens att föredra annonser som visar människor från underrepresenterade samhällsgrupper.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har därför undersökt om den effekten också gäller för äldre kvinnor – en grupp som sedan länge är underrepresenterad i reklamsammanhang.
– Vi märkte att fler företag började inkludera äldre modeller i sina annonser och blev nyfikna på vilka effekter det skulle ha. Den tidigare forskningen inom området var flera decennier gammal och det behövdes verkligen ordentliga studier, säger Hanna Berg som forskar om marknadsföring vid Handelshögskolan.
Resultaten motsäger tidigare forskning
Forskarna genomförde fyra olika experiment där de jämförde konsumenters reaktioner på annonser med äldre och yngre modeller.
Studien visar att kvinnliga konsumenter i alla åldrar faktiskt föredrog annonser som porträtterade just äldre kvinnor. De tyckte också bättre om varumärket och viljan att köpa produkterna ökade. Bland de manliga konsumenterna fanns ingen skillnad.
Resultaten går tvärt emot den tidigare forskning som gjorts inom området – där företag avråddes från att använda äldre kvinnor i sina annonser.
– En anledning kan vara att de tidigare studierna inte var empiriska. Man testade alltså inte sina rekommendationer, vilket vi har gjort, säger forskaren Karina Liljedal vid Handelshögskolan.
Äldre kvinnor stärker samhörighet
I studien tittade forskarna på både annonseffekter och känslan av social samhörighet. Resultaten visade att annonserna med äldre kvinnor gjorde att känslan av social samhörighet med modellerna ökade.
Tidigare forskning har visat att social samhörighet kan vara en bidragande orsak till att vi föredrar reklam där underrepresenterade grupper porträtteras. Tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro, känner konsumenter en ökad social samhörighet med personer i annonser som avviker från normerna för vilka grupper som brukar få synas.
Annonser med modeller från underrepresenterade grupper sticker också ut från mängden. Samtidigt upplevs företag som väljer att använda sig av modeller från underrepresenterade grupper som mer medvetna.
Detta kan bidra till att annonserna som innehöll äldre kvinnor föredrogs av kvinnor i alla åldrar, menar forskarna på Handelshögskolan.
Vägledning för framtidens annonser
Äldre kvinnor är dock fortfarande sällsynta i reklam. Forskarna hoppas nu att deras resultat kan ge vägledning till företag som funderar på att använda fler äldre kvinnor i sina annonser.
– Fördomar om ålder, så kallad ålderism, är fortfarande alltför vanligt i vårt samhälle. Det kanske är därför äldre kvinnor är så underrepresenterade i reklam och media. Vår forskning visar att det kan löna sig för företag att gå emot trenden och använda äldre kvinnor som reklammodeller, säger Hanna Berg.
Äldre konsumenter växande grupp
Äldre konsumenter är en stor och växande grupp i samhället. Forskarna vill därför göra fler studier av stereotypa porträtt av äldre i reklam.
– Vi vet från tidigare forskning att det är vanligt med stereotypa porträtt – både av äldre män och kvinnor – i reklam, men ingen har ännu undersökt vilka effekter det har, säger Karina Liljedal.
Forskare har kartlagt Cyperns historia sedan 1927. Den senaste expeditionen som utforskar bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, nära dagens Larnaca på sydkusten, startade 2010.
Nu har nya fynd hittats som bekräftar stadens betydelse för den första perioden av internationell handel i medelhavsområdet.
– Vi har hittat enorma mängder importerad keramik i Hala Sultan Tekke men också lyxvaror av guld, silver, elfenben och ädla stenar som visar att stadens produktion av koppar var en mycket eftertraktad handelsvara, säger Peter Fischer, professor vid Göteborgs universitet och utgrävningsledare.
Utgrävningarna har visat att staden var stor med en stadskärna som omgavs av en mur.
– Våra undersökningar och utgrävningar visar att Hala Sultan Tekke var större än man tidigare trott med en yta på 25 till 50 hektar, vilket är en stor stad med dåtidens mått. Vanligtvis är bosättningar under denna period och i detta område endast några hektar stora, säger Peter Fischer.
Smältugnar och slagg visar kopparproduktion
Under bronsåldern var Cypern den största kopparproducenten runt Medelhavet. Metallen utgjorde tillsammans med tenn basen för att tillverka brons, som sedan användes för gjutning av verktyg, vapen och smycken innan järnet togs i bruk.
Lämningar i staden visar på en omfattande koppartillverkning i form av smältugnar, gjutformar och slagg. Malmen fördes in till staden från gruvorna i de närbelägna Troodos-bergen.
– Verkstäderna producerade mycket sot och placerades i norra delen av staden för att vindarna vanligtvis från syd skulle leda bort soten och stanken. Idag hade den här typen av tillverkning varit omöjlig, det skapas bland annat arsenik, bly och kadmium i tillverkningen, men då visste man inte hur farlig framställningen var, säger Peter Fischer.
Stora mängder importerade varor
Cyperns centrala position i östra Medelhavet och en skyddad hamn skapade goda förutsättningar för en levande handel i Hala Sultan Tekke.
Forskarna har hittat stora mängder importerade varor i form av keramik, smycken och andra lyxvaror från kringliggande regioner som Grekland, Turkiet, Främre orienten och Egypten, men också långväga importer från Sardinien, Östersjöområdet, Afghanistan och Indien.
Fynden visar att staden var ett av de största handelsnaven under 1500–1150 före vår tideräkning. Den hade stor betydelse under den första perioden av internationell handel i området.
Hjälp för andra forskare
Förutom koppar tillverkades även eftertraktade purpurfärgade textilier. Färgen kom från purpursnäckor och utvanns från körtlarna. I staden producerades och exporterades också keramik med karaktäristiska motiv av människor, djur och växter.
– Det som är fantastiskt med de många keramikfynden är att vi kan hjälpa våra kollegor runtom i medelhavsområdet och även längre bort. Ingen keramik har samma spridning som den eftertraktade cypriotiska under den här tiden. Genom att hitta lokalt tillverkad keramik som vi kan datera i samma lager som annan tidigare svårdaterbar importerad keramik kan vi synkronisera dessa och därmed ge kollegorna en datering av deras fynd, säger Peter Fischer.
Forskarna har hittat importerade varor som visar att staden hade handelsutbyten med många länder. Bild: Göteborgs universitet
Handeln blomstrade i staden i nästan 500 år, men precis som flera andra sofistikerade bronsålderskulturer kring Medelhavet kollapsade Hala Sultan Tekke strax efter år 1200 före vår tideräkning.
Staden gick under
Forskare har tidigare trott att de så kallade kallade sjöfolken invaderade östra Medelhavsområdet, förstörde städer och fick bronsålderskulturen på fall. Men Göteborgsforskarna har ändrat bilden.
Nytolkningar av skriftliga källor från denna period i Anatolien som låg i nuvarande Turkiet, Syrien och Egypten berättar om epidemier, hungersnöd, revolutioner och krigshandlingar genom invaderande folk.
– Dessutom pekar våra undersökningar på att ett försämrat klimat har varit en bidragande orsak. Det kan ha skapat en dominoeffekt, att folk i strävan att hitta bättre levnadsvillkor flyttar från centrala medelhavet åt sydost och därigenom kom i konflikt med kulturer i dagens Grekland, på Cypern och i Egypten, säger Peter Fischer.
Peter Fischer, professor emeritus vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, peter.fischer@gu.se
En bruksort är ett mindre samhälle som byggts upp kring en dominerande industri, till exempel ett järn-, pappers- eller glasbruk.
En avhandling har studerat arbetsmarknadsåtgärder i en sådan traditionell svensk bruksort, men namnet har dolts och ersatts med Milltown.
Bruksmentalitet lever kvar
På orten har industrin försvunnit – och med den många jobb. Arbetslösheten är högre än rikssnittet och många saknar utbildning. En förklaring som ofta läggs fram är att den så kallade bruksmentaliteten, som värderar manuellt arbete högre än utbildning, fortfarande hänger kvar.
– Socialarbetare, politiker och andra som kommer i kontakt med arbetslösheten i de här orterna använder begreppet i sitt dagliga arbete. Det blir en problemformulering som förklarar varför ungdomar har svårt att färdigställa sina studier, ge sig ut på arbetsmarknaden och bli anställningsbara, säger forskaren Jon Sunnerfjell som skrivit avhandlingen.
Två kommunala åtgärder undersöktes
Han har studerat två av kommunens åtgärder för att få bukt med arbetslösheten. Här fanns ett aktiveringscenter för unga vuxna och en arbetsmarknadsenhet som stöttar arbetslösa i alla åldrar.
Åtgärderna tar avstamp i det som kallas aktiveringspolitik. Den bygger på att de arbetslösa aktivt ska höja sin kompetens och utveckla nya färdigheter för att bli mer anställningsbara och få rätt till ekonomiska bidrag.
Olika tolkningar av aktiveringspolitik
Eftersom kommunerna har ett stort ansvar för arbetsmarknadspolitiken lokalt kan aktiveringsåtgärderna se olika ut.
Jon Sunnerfjell har i sin forskning observerat projekt i olika kommuner och sett hur den lokala kulturen påverkar vad som tolkas in i begreppet “aktivering”.
– De arbetslösa ungdomarna i Milltown, vilket är kommunen jag beskriver i min avhandling, fick till exempel gymma och simma som en del av schemalagd aktivitet. Det var en väldigt bokstavlig tolkning av begreppet men det var så coacherna, som själva kom från orten, förstod aktivering.
Tränades inte i företagsamhet
I kommunens arbetsmarknadsenhet fick de arbetslösa i stället arbeta i verkstäder. Där utförde de manuellt arbete av olika slag, som att klippa häckar och gräsmattor. De kunde också arbeta i garage eller med snickeri. I vissa fall trivdes deltagarna så bra att de inte kände några behov av att söka sig vidare.
– Genom att arbeta med händerna kunde de upprätthålla en form av värdighet och arbetarklassidentitet som gått förlorad i takt med att jobben försvunnit från den lokala arbetsmarknaden – det uppfattades som “riktigt” jobb. Tittar man på storstadskommuner är det mycket vanligare att arbetslösa tränar på sina entreprenöriella förmågor eller får kurser i att starta företag och sådana saker.
Svårtolkade begrepp står i vägen
Avhandlingen visar att det är svårt att omsätta policy till praktik. Förutom att lokala förutsättningar och traditioner spelar in, finns det inom dagens arbetsmarknadspolitik flera begrepp som är svårtolkade och tvetydiga.
– Det är viktigt att särskåda begreppen som florerar inom arbetsmarknadspolitiken. Vad innebär aktivering, inkludering och att vara anställningsbar? Den typen av ganska abstrakta begrepp är ju väldigt svåra att förhålla sig till som jobbcoach, till exempel, säger Jon Sunnerfjell.
Under pandemin noterade läkare och forskare att barn och ungdomar som smittades med covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En förklaring skulle kunna vara att barnen redan innan pandemin bar på en immunitet mot covid-19.
Nu har forskare från Karolinska institutet undersökt blodprover som togs på barn före pandemin. I proverna kunde forskarna identifiera T-minnesceller som reagerar mot celler som är infekterade med sars-cov-2, alltså det virus som orsakar covid-19.
T-celler minns tidigare förkylning
En möjlig förklaring till detta immunsvar kan vara att barnen tidigare haft en förkylning som orsakats av något av de övriga fyra coronavirusen. Detta skulle kunna leda till att immuncellerna också kan reagera mot celler som infekterats med covid-viruset.
Studien vid KI stärker denna hypotes. Forskningen visar att T-celler som tidigare aktiverats mot coronaviruset OC43 kan korsreagera mot viruset sars-cov-2. Dessa reaktioner är särskilt starka tidigt i livet och blir betydligt svagare i högre ålder, enligt forskarna.
– Fynden belyser hur T-cellsvar utvecklas och förändras under livets gång. Fynden kan vägleda framtida uppföljning och utveckling av vacciner, säger forskaren Annika Karlsson vid Karolinska institutet.
Stärkt immunförsvar vid två års ålder
Resultaten tyder på att T-minnescellernas svar mot coronavirus utvecklas redan vid två års ålder.
– I ett nästa steg vill vi göra motsvarande studier av yngre och äldre barn, tonåringar och unga vuxna för att bättre kunna följa immunsvaret mot coronavirus från barndom till vuxen ålder, säger forskaren Marion Humbert vid Karolinska institutet.
Så gjordes studien
Studien bygger på 48 blodprover från barn vid två och sex års ålder, samt 94 prover från vuxna mellan 26 och 83 år. Analysen omfattar också blodprover från 58 personer som nyligen tillfrisknat från covid-19.
Forskningen är samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, universitetet i Bern, Schweiz, Oslo universitet och Linköpings universitet.
Annika Karlsson, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet, annika.karlsson@ki.se
Marion Humbert, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, marion.humbert@ki.se
Forskare har undersökt vägen till arbetsliv och försörjning för ungdomar i Malmö – och hur detta påverkades av pandemin. Slutsatserna har mynnat ut i en ny rapport.
Forskarna har följt två åldersgrupper genom att titta på data från Statistiska centralbyrån, från 2008 fram till det första pandemiåret 2020.
Pandemins effekter har studerats
Forskarna har tidigare sett att utmaningar kopplat till arbete och försörjning är störst bland unga som har låg utbildning och vuxit upp under mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden.
– Nu har vi haft möjlighet att urskilja ifall pandemins effekter på arbetsmarknaden, med nedstängningar och minskad efterfrågan, har bidragit till att fler individer hamnade i den gruppen, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning vid Malmö universitet.
Unga utan jobb drabbades mest
Rapporten visar att andelen unga arbetslösa som varken studerar eller arbetar ökade under pandemin. Mest drabbades personer med svag förankring på arbetsmarknaden och som inte avslutat studier på grundskola eller gymnasiet.
Forskarna har tittat på unga vuxna som var 22 respektive 27 år under 2020. De såg stora skillnader mellan de två åldersgrupperna. Hårdast drabbades den yngre gruppen som var i början av arbetslivet när pandemin slog till.
– Det är vanligt att unga hoppar in och ut på arbetsmarknaden. De har korta, osäkra anställningar och är arbetslösa då och då, men det är oftast övergående. Det stora problemet är att det finns en stor grupp unga som varken arbetar eller studerar. De är utanför under långa perioder och riskerar att fastna i ett utanförskap, säger Jonas Olofsson.
Bakgrundsfaktorer som till exempel arbetslösa föräldrar ökar risken för att ingå i gruppen. Det påverkar mer än utländsk bakgrund, enligt studien.
Utbildning är den största utmaningen
Rapporten visar också att ungdomar som klarat av grundläggande utbildning, framför allt de som läst en yrkesförberedande gymnasieutbildning, i allmänhet klarade sig bra under pandemin.
Den stora utmaningen är att få fler att klara utbildning på grundläggande nivå, konstaterar Jonas Olofsson.
– Olika insatser måste kombineras, både för barn och unga och deras föräldrar. Sådana insatser och sociala investeringar påverkar i hög grad barnens förutsättningar i det fortsatta livet, säger han.
De senaste åren har elektrifiering lyfts fram som en viktig del för att minska utsläppen från framtidens flyg. Framför allt är eldrivna propellerplan för kortare sträckor av särskilt intresse.
Men ett problem är att elplanens propellrar orsakar en annan typ av utsläpp, nämligen buller. Oljudet från propellerbladen skulle inte bara orsaka störningar för flygresenärerna. Framtidens eldrivna flygplan behöver flyga på ganska låg höjd och ljudstörningar skulle då även drabba bostadsområden och djurliv.
Effektivitet påverkas av antalet propellerblad
Det här gör att forskarvärlden står inför ett dilemma. Ambitionen att utveckla ett både och energieffektivt elflygplan grusas nämligen av en ofrånkomlig kompromiss.
– Vi kan se att ju fler blad en propeller har, desto lägre ljud ger den ifrån sig. Men med färre blad blir framdrivningen effektivare och det eldrivna flygplanet kan flyga längre. I den meningen finns det en ”trade-off” mellan energieffektivitet och buller som står i vägen för elflygplan som är både tysta och effektiva, förklarar forskaren Hua-Dong Yao vid Chalmers tekniska högskola.
Propellerns design förbättrades
Men nu kan Chalmersforskarna vara ett steg närmare en lösning. De har lyckats undersöka det buller som uppstår i spetsen av propellerbladen, de så kallade spetsvirvlarna. Det är en känd men ganska outforskad ljudkälla.
Genom att extrahera ljudet kunde forskarna förstå dess roll i förhållande till andra bullerkällor från propellerbladen. När de sedan justerade en rad parametrar, som till exempel antal blad samt bladets vinkel och bredd, lyckades forskarna hitta ett sätt att optimera propellerdesignen för att behålla effekten men minska bullret.
Elektrifiering är en viktig pusselbit för framtidens fossilfria flygtransporter.
Metoden kan nu användas när tystare propellrar ska designas för framtida elflygplan.
– Idag har flygplanspropellrar vanligtvis två till fyra blad, men vi kunde se att genom att använda sex blad som är designade inom vårt optimeringsramverk kan man utveckla en propeller som är både relativt effektiv och tyst, säger Hua-Dong Yao och fortsätter:
– Propellern uppnår upp till 5–8 dBA* brusreducering med endast 3,5 procent reduktion i dragkraft, jämfört med en propeller med tre blad. Brusminskningen kan jämföras med ljudet från någon som pratar med tydlig röst i ett normalt samtal till bruset i ett tyst rum.
* Till skillnad från vanlig mätning av ljud i decibel är dBA-ljud ett uttryck för den relativa ljudstyrkan för frekvenser som uppfattas av det mänskliga örat. A-viktning är också standarden för att fastställa hörselskador och bullerföroreningar. 5–8 dBA motsvarar ungefär 20 decibel.
Hua-Dong Yao, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, huadong.yao@chalmers.se
Nästan vart fjärde barn i Sverige har varit med om att föräldrarna separerar eller skiljer sig.
Tidigare studier har visat att föräldrars separation generellt har en negativ effekt på välbefinnandet både under barndomen och i vuxen ålder. Men forskning visar också att för vissa barn kan det till och med vara positivt om föräldrarna går skilda vägar.
Skillnader bland barn till separerade
Forskaren Eva-Lisa Palmtag, som skrivit en avhandling i sociologi, menar att det är viktigt att se gruppen barn till separerade föräldrar som en heterogen grupp. Hur barn påverkas beror nämligen på många olika omständigheter.
Hennes studier visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med barn som bor med båda sina föräldrar.
– Barn i växelvis boende tenderar också att ha en bättre relation med båda föräldrarna jämfört med dem som bor mestadels eller enbart med den ena föräldern, säger Eva-Lisa Palmtag vid Stockholms universitet.
Växelvis boende inte svårt
Avhandlingen utgår från Levnadsnivåundersökningen som görs på riksnivå och består av enkäter och intervjuer.
Eva-Lisa Palmtag har bland annat tittat på hur barn och vuxna vars föräldrar separerat i barndomen beskriver sin hälsa, men också hur kontakten och relationen till båda föräldrarna ser ut.
Var tredje barn har växelvis boende
Historiskt sett har barn till separerade oftast levt med mamman. Idag lever cirka vart tredje barn till separerade i växelvis boende med både mamma och pappa. Parallellt med den pågående normförändringen i samhället hörs dock fortfarande en del kritiska röster mot denna boendeform.
– Det finns ju de som menar att växelvis boende är väldigt jobbigt för barnen men så verkar inte vara fallet i genomsnitt, vilket min och tidigare forskning visat, säger Eva-Lisa Palmtag.
Konflikter påverkar mest
Studien visar att allvarliga konflikter mellan föräldrarna tycks påverka barn mer i familjer där föräldrarna fortsätter att leva ihop, jämfört med barn där föräldrarna har separerat. Det finns alltså ett samband mellan föräldrarnas konflikter i barndomen i familjer där föräldrarna fortsatt leva ihop och ett lägre välbefinnande hos barnet som vuxen.
Men ett liknande samband fanns inte hos gruppen där föräldrarna har separerat.
– Då kan man tänka på det här som folk ofta slänger ur sig, att ”vi ska hålla ihop för barnens skull”, att det kanske inte alltid är så bra. Inom separerade familjer är det mer betydelsefullt för hälsan ifall en eller båda föräldrarna haft en konflikt med barnet, än föräldrarnas konflikt sinsemellan. Konflikt mellan barn och förälder kan i sin tur vara en så kallad ”spillover-effekt”, från föräldrarnas konflikt, säger Eva-Lisa Palmtag.
Barnen bör stöttas vid konflikter
Hon betonar vikten av informationssamtal som kommuner erbjuder föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge efter en separation, men barnen borde inkluderas mer i dessa samtal.
– Det är viktigt att man inte glömmer bort barnens roll i det hela, att försöka hjälpa och stötta barnen att hantera konflikter och inte bara inom föräldraparet.
Mer om avhandlingens studier
Alla tre delstudier i avhandlingen bygger på Levnadsnivåundersökningen, LNU, som gjort mellan åren 2000 och 2010. Två av delstudierna utgår från hur barn som upplevt en skilsmässa eller separation i barndomen svarade när de blivit vuxna, medan den tredje delstudien undersöker hur barnen upplever sin situation här och nu. Här ingår svar från barn mellan 10 och 18 år.
Eva-Lisa Palmtag, doktor vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, eva-lisa.palmtag@sofi.su.se
Varje år begår 800 000 människor självmord i världen. Bland tonåringar och unga vuxna är självmord den ledande dödsorsaken. Upp till 90 procent av ungdomar som tar sina liv lider av svår psykisk sjukdom, till exempel svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni.
Sjukdomarna kan behandlas med elbehandling, ECT, och läkemedlen klozapin och litium. Tidigare studier har visat att dessa behandlingar kan minska risken för självmord hos vuxna.
Det har däremot varit oklart om de även kan förhindra självmord hos ungdomar, men i en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta.
– Vi har undersökt om regional överdödlighet i självmord hos 15- till 19-åringar var korrelerat med användning av ECT, litium och klozapin bland unga, säger forskaren Adrian Desai Boström vid Karolinska institutet.
Data från alla regioner
Forskarna använde registerdata från de 21 svenska regionerna mellan 2016 och 2020. Under perioden tog 632 personer mellan 15 och 24 år sina liv.
Överdödligheten mättes genom att jämföra självmord bland unga mellan 15 och 19 år med patienter mellan 20 och 24 år inom samma region. Studien visar att regioner med lägre självmordstal i tonårsgruppen också gav mer behandling med ECT, litium och klozapin till de yngre patienterna.
Behandlingarna kan förhindra självmord hos unga
Studien som bygger på observationer kan inte slå fast ett direkt orsakssamband, men enligt Adrian Desai Boström går fynden i linje med tidigare studier på vuxna. Resultaten pekar alltså på att behandlingar som ECT, litium och klozapin även kan minska risken för självmord bland tonåringar.
– Resultaten ger en tydlig signal om att tidigt insatt medicinsk-psykiatrisk behandling mot svår psykisk sjukdom kan bidra till att minska överdödligheten i självmord hos pojkar i sena tonår, säger han.
Fynden visar också att stora geografiska skillnader finns i psykiatrivården för unga.
– Resultaten talar för att det finns en ojämlik vård i Sverige av de svårast sjuka inom svensk barn- och ungdomspsykiatri. Men de ger också hopp om att en förbättrad vård av dessa ungdomar kan minska självmord hos unga män, säger Adrian Desai Boström.
Andra psykiatriska tillstånd undersöks
Forskargruppens nästa steg är att utvärdera om dessa behandlingar också kan vara skyddande vid andra svåra psykiatriska tillstånd, där det i dag finns en hög dödlighet och relativ brist på verksamma behandlingar. Till exempel skulle ECT kunna användas vid svår ätstörning med samsjuklighet i depressionssjukdom.
– Dessa studier kan med fördel fokusera på behandlingarnas effekter på självmordsrisken, men även på andra möjliga positiva behandlingsutfall som förbättrad funktionsförmåga, kognitiv funktion och livskvalitet på lång sikt, säger Adrian Desai Boström.
Adrian E. Desai Boström, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, adrian.desai.bostrom@ki.se
Många lovande friidrottskarriärer har gått i kras på grund av skador. Gemensamt för nästan alla grenar inom friidrott är höga belastningar i samband med hopp, kast och löpning. Det leder till förslitningsskador som till exempel ljumsksmärta och ömma axlar, men också plötsliga skador som stukade fotleder och bristningar på baksidan av lår.
Jenny Jacobsson är sjukgymnast och forskare vid Athletics Research Center vid Linköpings universitet. Hon har under många år jobbat som medicinsk koordinator för det svenska landslaget i friidrott och sett hur skador påverkar utövarna.
– Inför OS 2008 i Beijing kunde vi se att det var mycket skador i landslagstruppen och då började vi fundera på varför. Det fanns då ingen kartläggning av skador inom friidrott. Men vi ville veta vad som händer bland våra elitsatsande ungdomar 16 år och uppåt i vuxen elit, säger Jenny Jacobsson.
Tidigare skador påverkar
Kartläggningen av skador inom svensk friidrott visade att en av de främsta orsakerna till nya skador var en tidigare skada. Det innebär att ju tidigare en idrottare skadar sig i karriären desto större är sannolikheten för senare skador.
Men orsakerna till skador inom ungdomsidrott är komplexa. De kan hänga ihop med allt från träningsmängd och belastning till utrustning och sömn.
Information genom hälsoplattform
För att minska risken för skador utvecklade Jenny Jacobsson och forskarkollegor en digital hälsoplattform. Här finns information till föräldrar och ungdomstränare om hur den växande kroppen fungerar och påverkas av träning. Informationen handlar främst om friidrottsutövare i åldern 12–15 år.
För att testa om den här typen av plattform fungerar för att förebygga skador genomförde forskarna en studie där 21 friidrottsklubbar med unga utövare slumpmässigt delandes in i två grupper: en testgrupp och en referensgrupp.
Testgruppens föräldrar och tränare fick under fyra månader i början på säsongen tillgång till den digitala informationsplattformen. De fick också påminnelser med jämna mellanrum att gå in och läsa.
Skadorna minskade
Forskarna kunde se att i idrottsklubbar som fick tillgång till informationen var skadorna betydligt färre och det tog dubbelt så lång tid innan den första skadan uppstod. Den största effekten märktes i stora klubbar.
Resultaten kan visa vägen till ett mer skadefritt friidrottande, menar Jenny Jacobsson.
– Vi har inte undersökt mekanismen som leder till förändring men vi kan se att digital information fungerar för att förebygga skador. Om tränare och föräldrar lär sig känna igen problemen kan man också avlasta i tid. Medicinskt vet vi vad som händer i växande kroppar men att få ut informationen där den gör nytta har varit en utmaning. Plattformen kan vara en brygga, säger Jenny Jacobsson.
Hälsoplattformen öppen för alla
Den digitala hälsoplattformen som testades i studien heter friskfriidrott.se och riktar sig främst till ungdomstränare och föräldrar med aktiva barn i åldern 12–15 år, men även information för fler åldrar och idrotter har utvecklats. Under tiden som forskarstudien pågick var plattformen låst för utomstående. Nu är den öppen för alla.
Jenny Jacobsson, sjukgymnast och forskare, Linköpings universitet, jenny.jacobsson@liu.se
Ichthyosaurer var en grupp marina reptiler som dominerade havsmiljöer i över 160 miljoner år medan dinosaurierna härskade på land.
De var bland de första av landlevande djur som anpassade sig till ett liv i havet och utvecklade en fisklik kroppsform som påminner om moderna valars.
Hittills har man trott att dessa reptiler började söka sig till öppna havet efter det stora massutdöendet, som banade väg för dinosaurierna, i slutet av tidsperioden perm för ungefär 252 miljoner år sedan. Men nu har analyser av fossil som hittats i Spetsbergen visat att ichthyosaurernas väg till vattnet började tidigare än så.
I Spetsbergen finns ett område med mycket fossil. Bild: Benjamin Kear
Svanskotor från en ichthyosaur
Fossilen finns bevarade i kalkstensblock som forskare samlat in under en expedition i Spetsbergen och nu analyserat. De hittade benfiskar, krokodilliknande lämningar från groddjur och dessutom elva svanskotor från en ichthyosaur.
Till forskarnas förvåning hittades kotorna i stenlager som antogs vara för gamla för ichthyosaurier. Kotorna hade en ryggrad som var identisk med mycket senare och storväxta ichthyosaurier. Forskarna såg också att mikrostrukturer inuti benet visade tecken på snabb tillväxt, hög metabolism och en livsstil som var helt anpassad till havet.
Datortomografi ger en bild av benstrukturen hos den tidigaste kotan från en ichthyosaur. Bild: Öyvind Hammer och Jörn Hurum
Reptilernas utveckling startade före dinosauriernas tid
Prover på det omgivande materialet visar att fossilen kan dateras till ungefär två miljoner år efter det stora utdöendet. Med utgångspunkt från den uppskattade tidsskalan för vattenlevande reptilers evolution knuffas uppkomsten och spridningen av ichthyosaurier tillbaka till före dinosauriernas tidsålder.
– Det är spännande att det här fyndet går emot det populära antagandet att dinosauriernas tidsålder också var ursprunget för stora reptilgrupper. Det verkar nu som att åtminstone en del grupper var tidigare än denna milstolpe och att fossil från de allra tidigaste ättlingarna fortfarande väntar på att upptäckas i äldre berglager på Spetsbergen och på andra platser i världen, säger Benjamin Kear, forskare vid Evolutionsmuseet och Uppsala universitet.
Mer om reptilernas utveckling
Det har hittills antagits att reptiler började söka sig till öppet hav efter det stora massutdöendet i slutet av tidsperioden perm för ungefär 252 miljoner år sedan.
Det stora utdöendet av arter förstörde marina ekosystem och banade vägen för dinosauriernas tidsålder. Man har tänkt att landbaserade reptiler, som gick på ben, då passade på att ta över grunda kustmiljöer där det fanns ett tomrum att fylla.
Över tid blev dessa amfibiska reptiler allt bättre simmare för att slutligen modifiera sina ben till fenor och utveckla en fisklik kroppsform. När de började föda levande ungar klipptes de sista banden till land. Det fanns inte längre något behov av att ta sig till stranden för att lägga ägg.
Benjamin Kear, intendent vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, benjamin.kear@em.uu.se
Den vanligaste behandlingen vid kronisk smärta är rehabilitering utan att lägga vikt vid orsaken till smärtan. Men stora resurser kan sparas och patienterna få bättre livskvalitet om vården utreder om smärtan går att lokalisera till lederna mellan ryggkotorna.
– Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Att hitta sätt att ge rätt behandling och samtidigt frigöra resurser vore därför en stor vinst för både patienterna och vården, säger Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet.
I en avhandling vid Umeå universitet har han undersökt vilka effekterna blir vid utredning av smärta med fokus på facettlederna i ryggen.
Facettlederna vanlig källa till problem
Facettlederna sitter på kotornas baksida och styr ryggens rörelser. De är en av de vanligaste källorna till kronisk smärta – ett tillstånd som drabbar nästan var femte person i världen. Smärta i facettlederna går inte att se med röntgen eller magnetresonanskamera. Det är bara genom att bedöva nerven till leden som man kan avgöra om de är källan till smärtan.
När smärtan har lokaliserats till några specifika facettleder sker behandling genom att nerven värmekoaguleras. Det görs med hjälp av elektricitet med radiofrekvens.
Genom detta skapas en nervblockad som håller i cirka ett år innan nerven återhämtar sig. Därigenom bryts vanligen smärtan för lång tid framåt.
Bättre livskvalitet efter diagnos
I avhandlingen visas att livskvaliteten förbättrades kraftigt för de patienter som diagnostiserades med facettledssmärta och genomgick behandling. I en uppföljande intervjustudie framkom att patienterna fick en stärkt egenkontroll redan under utredningen av facettlederna.
Det är dock bara drygt en tredjedel av patienterna som har facettledssmärta, och därmed kan behandlas på detta sätt. Avhandlingen har därför undersökt om utredning av smärta är värd de resurser den kostar vården. Resultatet visade att kostnaden för utredning och behandling av facettledssmärta var förhållandevis låg i förhållande till den förbättrade livskvaliteten.
Standardbehandling är mer kostsam
Avhandlingen har också tittat på standardbehandlingen vid långvarig smärta, alltså multiprofessionell teambaserad rehabilitering. Det visade sig att kostnaden för rehabilitering vid smärta var hög i förhållande till den förbättring av livskvaliteten som uppnås.
– Ett räkneexempel är att om var fjärde patient som idag behandlas inom specialistvården för kronisk smärta skulle utredas för facettledssmärta, skulle sjukvården kunna spara mer än 100 miljoner kronor varje år. Samtidigt skulle livskvaliteten för många förbättras, säger Johan Hambraeus.
Så gjordes studierna
Avhandlingens studier baseras på ett underlag om 873 patienter som utreddes mellan år 2010 och 2016.
402 patienter fick behandling med radiofrekvensgenererad nervblockad varav 254 ingick i studien. Detta jämfördes med 36 712 patienter som utreddes under samma period på smärtrehabiliteringskliniker, varav 18 471 genomgick rehabilitering och 15 357 ingick i studien. Upptagningsområdet var hela Sverige för båda alternativen.
Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet och specialist inom anestesi, allmänmedicin och smärtlindring, johan@smartkliniken.eu
Epilepsi är ett samlingsnamn för en avvikande aktivitet i hjärnan som innebär tillfälligt förlorad kontroll över beteende och rörelser.
Sjukdomen kan vara medfödd, men kan också uppstå av en tumör, stroke eller en infektion i hjärnan. Epilepsi kan ge väldigt olika symtom beroende på var i hjärnan anfallet börjar och sprider sig till.
Inflammatoriska processer som startar en immunreaktion i kroppen kan också provocera fram ett anfall. Därför letar forskare efter en möjlig inflammatorisk biomarkör i blodet för epilepsi. Resultat från tidigare studier har dock varit blandade och svårtolkade.
Biomarkör kan spåras i blodprov
Nu har en forskargrupp från Lunds universitet i kliniska studier upptäckt en biomarkör – ett protein som var förhöjt både före, under och efter ett epileptiskt anfall. Biomarkören spåras genom ett enkelt blodprov.
– I vår studie har vi en noga utvald grupp forskningsdeltagare, där vi har mycket bakgrundsinformation om varje person. Vi har också tagit hänsyn till en mängd olika förväxlingsfaktorer som kan påverka immunförsvaret som till exempel andra neurologiska sjukdomar, infektioner och olika psykiatriska tillstånd, säger Christine Ekdahl Clementson som är forskare vid Lunds universitet.
Två olika anfall undersöktes
Forskarteamet har även jämfört epileptiska anfall med så kallade psykogena icke-epileptiska anfall. Psykogena anfall är en psykiatrisk diagnos, men kan ha symtom som lätt förväxlas med epilepsi.
Om rätt diagnos inte ställs för det långvariga tillståndet finns en risk för felaktig behandling med läkemedel mot epilepsi. Därför finns ett stort behov av att lättare kunna skilja de olika tillstånden åt.
– Utredningen för att fastställa om någon lider av epilepsi eller drabbas av psykogena anfall är resurskrävande. Bland annat kan patienten behöva läggas in flera dagar på sjukhus med kontinuerlig video- och EEG-övervakning och med vakande vårdpersonal 24 timmar om dygnet. Inte minst är det jobbigt för patienten att det tar tid att få en diagnos, säger Marie Taylor ingår i forskargruppen.
Markörer fungerar som fingeravtryck
Forskarna upptäckte att fem inflammatoriska markörer – proteiner – var förhöjda hos personer som haft ett epileptiskt anfall.
– Vi kallar dessa markörer ”fingeravtryck” då det rör sig om flera inflammatoriskt relaterade protein med olika reaktionsmönster. De patienter som hade epilepsi hade en förhöjning av ett av de fem proteinerna – IL-6 – redan innan sitt anfall, ett värde som var förhöjd även 24 timmar efter anfallet, säger Marie Taylor.
Hos personer med ett psykogent anfall fanns däremot ingen förändring i biomarkörerna.
Immunsvaret ledtråd till epilepsi
Detta skulle kunna innebära att man med hjälp av ett enkelt blodprov på en patient som kommer in på akuten efter ett anfall, kan se om det immunologiska svaret är förhöjt. Om det inte är förhöjt är chansen större att det handlar om ett psykogent anfall, och det ger en första indikation om hur patienten ska utredas vidare.
– Nästa steg är att vi ska upprepa vår studie med en bredare och mer brokig patientgrupp, där vi vidare undersöker fingeravtrycket hos vuxna med epilepsi. Vi vill även se om biomarkörerna reagerar på samma sätt hos barn, där orsakerna bakom epilepsi oftare är genetiska. Det gör vi i en pågående studie i Lund i samarbete med barn och ungdomspsykiatrin samt barnneurologen, säger Christine Ekdahl Clementson.
Christine Ekdahl Clementson, docent i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, christine.ekdahl_clementson@med.lu.se
Marie Taylor, doktorand i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet, läkare vid Skånes universitetssjukhus, marie.taylor@med.lu.se
Särskild begåvning är ett begrepp som allt oftare uppmärksammas. Nu lyfter forskare och andra yrkesgrupper fram olika aspekter av särskild begåvning i en antologi. Den syftar till att bredda synen och ge förslag på hur undervisningen kan anpassas för dessa elever.
Caroline Sims vid Högskolan i Gävle forskar om särbegåvade elever. Hon menar att det finns felaktig uppfattning om att dessa elever är självgående och klarar sig bra utan uppmärksamhet från lärare.
Hon menar vidare att många särskilt begåvade elever har vant sig vid att underprestera för att passa in och att en del helt tappat förtroendet för skolan.
Toppresultat ingen självklarhet
De kan också bli rastlösa och feldiagnostiseras med adhd – när det egentligen handlar om att tankarna går väldigt fort och att de vill ha något mer att bita i.
– De kanske till och med tror sig var dumma för att de ser en annan komplexitet som andra inte ser. Då är det inte heller givet att de får toppresultat på prov eller test.
För elever som redan känner sig utanför kan dessutom tester, som visar en intelligens över normalvärden, bli ytterligare en bekräftelse på att de är avvikande.
– De elever som jag haft och som jag har hittat, har absolut inte varit de som direkt har utmärkt sig genom att ha strålande provresultat. De kan också kamouflera sitt tänkande genom ett språk som är väldigt ruffigt.
Eleverna behöver utmaningar
Enligt Caroline Sims handlar allt om att bygga upp ett förtroende under lång tid och att synliggöra eleverna genom en mer utmanande undervisning.
– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte.
Undervisning kan anpassas
Tillsammans med Gävle kommun har Caroline Sims skapat ett stöd för hur lärare kan anpassa undervisningen för att fånga upp eleverna. Hon är också positiv till att låta särskilt begåvade elever arbeta med likasinnade i grupparbeten. Men att flytta upp dem en eller flera klasser ser hon inte som någon standardlösning.
– Vi har inget riktigt system för det och det kan lätt bli ett glapp så eleven får börja om hos den nya läraren med det den redan har gjort. Det är inte heller problemfritt att låta till exempel en åttaåring läsa med 15-åringar.
Caroline Sims förslag är att under lång tid observera hur elever tar sig an komplexa uppgifter:
Ser eleven komplexa samband?
Anpassar eleven kunskap till nya situationer utan uppenbara kopplingar?
Har eleven väl utvecklad förmåga att resonera?
Lär eleven sig snabbt och djupt?
Kräver eleven stora utmaningar för att bli stimulerad?
Tillämpar eleven originella lösningar?
Ifrågasätter eleven etablerade lösningar på relevant grund?
Är eleven starkt kreativ?
Har eleven ett inre driv och autonomi?
Skolverket har aviserat förändringar i skollagen till sommaren, bland annat handlar det om att permanenta spetsutbildningar med snabbspår till universiteten. Det innebär att universitet och högskolor måste anpassa sig till att ta emot studenter som är yngre.
– Det är tveksamt om högskolan har några strukturer för att ta emot de här eleverna. Det enda skrivna jag kunnat hitta är att särskild begåvning inte berättigar till särskilt stöd, en stängd dörr alltså.
Skolsystem uppmuntrar inte särskilt begåvade
Caroline Sims menar det finns ett motstånd mot att lyfta den här elevgruppen och hon ifrågasätter synen på dem som elitelever som det ju går så bra för i alla fall.
– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.
Antologin heter Särskild begåvning i praktik och forskning.
Kontakt:
Caroline Sims, adjunkt och doktorand i pedagogik vid Högskolan i Gävle, caroline.sims@hig.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
