I den så kallade Kvinnoundersökningen har forskare vid Göteborgs universitet under mer än 40 år följt och studerat äldre kvinnors hälsa. I den senaste studien har forskarna kartlagt de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor som passerat klimakteriet – och resultatet omkullkastar etablerade uppfattningar.
Göteborgsstudien visar att 30 procent av dödsfallen bland kvinnor mellan 60 och 80 år orsakas av cancer, medan hjärtinfarkt står för 19 procent och stroke för 14 procent. Bara hos kvinnor över 80 år är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken.
– Uppfattningen har varit att kvinnor i västvärlden som passerat klimakteriet oftast dör av hjärt- och kärlsjukdomar, och risken att dö i hjärtinfarkt har ansetts betydligt större än risken att dö i cancer. Våra resultat visar att det inte stämmer, säger Dominique Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Detta är naturligtvis något vi måste beakta när vi planerar vård och förebyggande åtgärder för äldre kvinnor, men också när vi utformar vår framtida forskning beträffande screeningmetoder och informationsspridning till allmänheten, säger Dominique Hange.
För kvinnor är en livsstilsförändring till exempel en bättre metod än kolesterolsänkande medicin för att förebygga ohälsa, eftersom det förebygger både cancer och hjärtkärlsjukdom.
Artikeln “Main causes of death among Swedish women born 1914 and 1918: 32-year follow-up of the Population Study of Women in Gothenburg” publiceras i International Journal of General Medicine.
FAKTA OM STUDIEN
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500 medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sina sjukdomar. Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar, från 1968-1969 till senaste undersökningen 2005-2006.
Den ökande efterfrågan av multimediatjänster har tvingat framtida trådlösa generationer att uppnå högre datahastigheter och mer tillförlitliga kommunikationer. En lösning på detta är kooperativ kommunikation som används för trådlösa nätverk i allt större utsträckning idag. Den grundläggande idén är att utnyttja relänoder för att överföra källans meddelanden till destinationen.
Kooperativ kommunikation har visat sig ha flera fördelar: det är energibesparande, ökar nätverkens livslängd, expandera kommunikationsområdet och minskar komplexiteten vid implementeringen. Kooperativ kommunikation är en speciellt bra lösning på landsbygden där befolkningstätheten är låg och det är dyrt att bygga konventionellt system.
KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Måndagen den 3 september 2012
Tid: Kl. 13:15
Plats: Rum J1640, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
För mer information, kontakta Quang Trung Duong på telefon 0455-38 55 97 (engelsktalande) eller via e-post: quang.trung.duong@bth.se Se även www.bth.se
I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature visar två lundaforskare att en procentuellt lägre andel kvinnor än män bjuds in för att skriva artiklar i kategorierna News & Views i Nature och Perspectives i Science.
– Vi finner att färre kvinnor än män får den karriärgynnande möjlighet som det innebär att bli inbjuden att skriva artiklar i de ledande vetenskapliga tidskrifterna, säger Daniel Conley, forskare vid geologiska institutionen på Lunds universitet.
Följden blir att kvinnor inte synliggörs på samma sätt som män och inte förses med samma möjlighet att gå vidare i sin karriär. Med färre kvinnor på högre positioner inom forskningen ökar dessutom risken att samhället går miste om viktig kompetens, menar Daniel Conley.
När Nature år 2005 kritiserades för att för få kvinnor gavs möjlighet att skriva en annan typ av inbjudna artiklar (Insight) ökade Nature andelen kvinnliga inbjudna artikelförfattare där.
– Ökad jämställdhet uppnås om de som bjuds in att skriva i Nature och Science avspeglar de som bedriver forskningen, säger Johanna Stadmark, även hon forskare vid geologiska institutionen på Lunds universitet.
Conley och Stadmark konstaterar att jämställdheten inom naturvetenskaplig forskning har ökat de senaste årtiondena och att kvinnor idag på många sätt har samma möjligheter som män att verka inom denna disciplin. Dock finns det fortfarande mer att göra, anser de.
– En genomgång av andelen män och kvinnor som bjuds in att delta i alla områden inom forskningen, om det är som inbjuden talare, deltagare i en workshop, eller som författare i Science och Nature är endast god vetenskaplig praxis, säger Daniel Conley.
– I våra öron låter det ju absurt, att spruta DDT inomhus i folks hem. Men det är ett av de mest effektiva medlen mot malaria.
Det säger Henrik Kylin, miljökemist och professor vid Tema Vatten, LiU. Tillsammans med sydafrikanska forskare och läkare medverkar han i ett projekt för att kartlägga effekterna av DDT på befolkningen.
– Vi vet ju mycket om hur DDT påverkar djur och natur, men effekterna på människors hälsa är mindre studerade, särskilt när det som här handlar om långvarig exponering.
I en nyligen publicerad artikel redovisar forskarna en studie på DDT-halterna i bröstmjölk från ammande mödrar i fyra byar, varav tre är malariadrabbade. DDT har här använts kontinuerligt i mer än 60 år. Besprutningen sker vid ett par tillfällen årligen och utförs av särskilt utbildad och utrustad personal.
Halterna visade sig vara oacceptabelt höga i de besprutade byarna. De låg långt över (100 gånger) den av WHO rekommenderade högsta dagliga dosen. I ett fall uppmättes den hittills högsta kända halten av DDT i bröstmjölk, mer än 300 gånger högre än vad som är tillåtet i komjölk.
DDT associeras med diagnoser som bröstcancer, diabetes, försämrad spermakvalitet, spontanaborter och neurologiska störningar hos barn. I den region där mätningarna gjordes är missbildade könsorgan hos pojkar betydligt vanligare i DDT-besprutade områden jämfört med obesprutade.
– DDT innehåller östrogenliknande ämnen och vi vet att nedbrytningsprodukter från DDT motverkar manlig könsutveckling, säger Henrik Kylin.
Skillnaderna mellan de besprutade byarna var dock stora, något som förvånade forskarna. Trots till synes liknande förhållanden var de uppmätta DDT-halterna dubbelt så höga i en besprutad by jämfört med en av de andra. Här kan en rad faktorer spela in, som procedurer i samband med besprutning, väggarnas beskaffenhet, ventilation, människors beteende, städvanor. Att identifiera dessa faktorer, skriver forskarna, skulle kunna bidra till att minska exponeringen och därmed också risken för såväl mödrar som barn.
– Tyvärr utsätts de minsta barnen för de högsta DDT-halterna, de är också extra känsliga för kemisk påverkan.
INFORMATION
Artikeln i Environmental Pollution. ”High levels of DDT in breast milk. Intake, risk, lactation duration, and involvement of gender”
Omkring 60 000 vuxna svenskar lever med den inflammatoriska sjukdomen ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Det är känt sedan tidigare att risken för ateroskleros och hjärtinfarkt är förhöjd vid RA, och traditionella riskfaktorer som höga kolesterolvärden, rökning, bukfetma och högt blodtryck kan inte förklara hela riskökningen. Inflammationen vid ledgångsreumatism har betydelse, men hur den påverkar det som sker i blodkärlen vid ateroskleros är till stor del okänt.
I avhandlingen undersöks några aspekter av sambandet mellan inflammation och hjärt-kärlsjukdom vid RA, dels vad gäller inflammationsaktiva substanser i blod och fettväv, dels effekterna av några bland de nya biologiska läkemedel som dämpar inflammationen.
En typ av biologiskt framställda läkemedel som används bland annat vid RA är hämmare av tumörnekrosfaktorn (TNF). Eftersom dessa medel ofta effektivt bromsar inflammationen, skulle de teoretiskt också kunna minska risken för akut hjärtinfarkt och hotande infarkt. Med hjälp av svenska patientregister jämfördes risken att insjukna i en akut kranskärlssjukdom för RA-patienter som behandlats med TNF-hämmare och för patienter som fått annan behandling. I två riksomfattande studier, som presenteras i avhandlingen, noterades ingen säkerställd skillnad mellan de båda grupperna. I jämförelse med hela befolkningen var hjärtrisken dubbelt så stor hos RA-patienterna oavsett behandlingstyp.
Interleukin-1 receptorantagonist (IL-1Ra), visfatin och osteopontin är några inflammationsaktiva substanser i kroppen som har kopplingar till både inflammation och fettväv. Halterna av dess ämnen var förhöjda i blodprov, men inte i prover från fettväven, från personer med ledgångsreumatism. De båda förstnämnda substanserna är enligt avhandlingens rön relaterade till tidiga tecken på ateroskleros i halspulsådern. Dessutom fanns ett samband mellan mängden IL-1Ra och både inflammationens omfattning och mängden kroppsfett.
INFORMATION OCH KONTAKT
Lotta Ljung, som är född och uppvuxen i Söderhamn, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, samt överläkare vid Reumatologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.
Hon kan nås på
mobil 070-603 53 39
e-post: lotta-ljung@telia.com
Fredagen den 7 september försvarar Lotta Ljung, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Kardiovaskulär sjukdom vid reumatoid artrit i relation till interventioner (engelsk titel: Cardiovascular disease in rheumatoid arthritis in relation to interventions).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Piet van Riel, University Medical Centre, Nijmegen, Nederländerna.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
Torngräshoppor är små insekter som uppvisar stor variation i färg, form, beteende, och inte minst i flygförmåga. Individer med långa vingar har möjlighet att flytta till mer gynnsamma områden om de lokala levnadsvillkoren försämras. Den kortvingade formen kan däremot bara ta sig fram mindre sträckor genom att hoppa. Forskarna upptäckte att i naturen varierar andelen långvingade och kortvingade gräshoppor kraftigt mellan områden. Andelen långvingade individer förändrades också över tiden efter en miljöstörning, till exempel från en skogsbrand.
Forskarna fångade gräshoppor på många olika platser i Sverige under flera år. Andelen långvingade gräshoppor var mycket högre i nyligen störda och föränderliga områden än i mer stabila miljöer. I föränderliga områden minskade dessutom andelen långvingade gräshoppor ju längre tid som passerat efter störningen. Däremot förändrades inte andelen långvingade individer över tid i stabila områden.
– Eftersom mönstret upprepas i många populationer är vi säkra på att det beror på olikheter i gräshoppornas livsmiljö, säger Anders Forsman.
Varför är då inte alla torngräshoppor långvingade? Förmågan att flyga kostar mycket energi, och därför har man länge ansett att långvingade individer får betala ett pris i form av lägre fortplantingsförmåga. Kortvingade individer borde därför ha en fördel i vissa miljöer.
– Men vi hittar ingen skillnad i antalet avkomlingar mellan de kort och långvingade formerna, berättar Hanna Berggren, vars examensarbete ligger till grund för den nu publicerade studien.
Genom att följa märkta individer i sin naturliga miljö upptäckte forskarna att torngräshoppor är hemortstrogna djur som normalt bara rör sig några få meter under loppet av flera dagar. Med hjälp av ett experiment kunde forskarna dessutom visa att de långvingade gräshopporna bara utnyttjar sin flygförmåga i ogästvänliga miljöer.
– Den här variationen i förmåga och benägenhet att flyga kan förklara de förändringar och skillnader vi ser mellan gräshoppor i olika miljöer, berättar Anders Forsman.
Forskarna kontrollerade om skillnaderna i vingfrekvens mellan populationer var ärftliga genom att föda gräshoppor i laboratorium. Långvingade gräshoppsmammor fick fler långvingade avkommor jämfört med kortvingade. Dessutom fick gräshoppor från störda områden fler långvingade avkommor jämfört med gräshoppor som kom från stabila områden, trots att ungarna växte upp under likvärdiga förhållanden. Skillnaderna i gräshoppornas vingstorlek mellan platser och år är alltså ärftliga och beror inte på födotillgång eller någon annan faktor i uppväxtmiljön.
– Det här handlar om oerhört snabba evolutionära förändringar, förklarar doktorand Jon Tinnert som också arbetat med studien.
– Det mest intressanta med vår studie är att de genetiska skillnaderna mellan olika typer av miljöer kan förklaras av variation i gräshoppornas spridningsförmåga, och att evolutionära förändringar tycks kunna äga rum även i total avsaknad av naturligt urval, avslutar Anders Forsman.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln
Berggren, H., Tinnert, J. and Forsman, A. 2012. Spatial sorting may explain evolutionary dynamics of wing polymorphism in pygmy grasshoppers. Journal of Evolutionary Biology.
Länk till tidskriftens hemsida
Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems.
Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Utsläpp av koldioxid i atmosfären från tinande permafrost i Arktis är identifierad som en förstärkande mekanism av klimatuppvärmningen. Ungefär hälften av allt organiskt kol som finns i världens jordar hålls i de frusna ytlagren av permafrost i Arktis (motsvarande dubbelt så mycket kol som i atmosfärens koldioxid). Uppvärmningen av Arktis är också dubbelt så stor som genomsnittet för jordklotet vilket kan skynda på en kollaps av de kolrika permafrosttäckta kusterna.
– Kust-Yedoma är troligen mer utsatt för frigörelse av kol än andra permafrostmiljöer. Det utsätts inte bara för direkt uppvärmning ovanifrån av den varmare luften utan även för ökade våg- och vinderosioner på grund av havets nivåhöjning och längre isfria sommarsäsonger, förklarar Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.
De kolrika iskilade permafroststrukturer (Yedoma) som reser sig utmed den arktiska kusten är lämningar från den senaste istiden och täcker ~1 miljon km2 (två gånger Sveriges yta). Eftersom området är så otillgängligt har Yedoma utforskats i väldigt liten utsträckning trots satellitbilder som visar hur erosion av den tinande permafrosten gör havet mjölkigt och grumligt över tusentals kilometer.
Geokemiska undersökningar från tinande och eroderande Yedomasluttningar på en ö i sydöstra Laptevhavet pekar mot att gammalt jordkol omvandlas till koldioxid redan innan det sköljs ut i havet. Det geokemiska fingeravtrycket av organiskt kol som är 7000-10000 år gammalt visar att gammal erosionskollapsande kust-Yedoma är den dominerande källan till kol i de stora östsibiriska grundhaven. Den kol som kommer från organismer i havet liksom från inlandets växter och ytjordar är betydligt mindre källor än Yedoman.
Resultatet av studien förstärker budskapet från forskarlagets tidigare rapport om storskaliga metanutsläpp från kollapsande permafrost på havsbotten i de östsibiriska grundhaven.
– För att bättre kunna förutse framtida halter av växthusgaser i atmosfären är det viktigt att studera interaktionen mellan ett uppvärmande klimat och frigörelse av kol. Man måste här studera såväl frigörelsen av kol från de enorma reservoarerna av kol som finns i kustnära områden som från permafrosten på havsbotten och metanhydraterna i de östsibiriska grundhaven, säger Örjan Gustafsson.
Trots att den nuvarande frigörelsehastigheten av kol från den nordost-sibiriska kusten inte har någon större påverkan på de globala koldioxidhalterna i atmosfären visar studien att frigörelse av kol från denna stora kolreservoar är en process som är i full gång.
KONTAKT
Professor Örjan Gustafsson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, orjan.gustafsson@itm.su.se, 0703- 24 73 17
Forskning på denna gen hos möss har lett till nya grundläggande rön om de nervkretsar som styr benrörelser hos häst, mus och sannolikt alla ryggradsdjur inklusive oss människor. Studien publiceras idag i Nature.
När vi människor går eller springer så utför nervceller i vår ryggmärg en mycket intrikat koordination av armar och ben för att åstadkomma ett välbalanserat och effektivt rörelsemönster. Men hur går detta till? Den nya forskningsstudien sprider nytt ljus över denna spännande mekanism. Alla hästar kan skritta, trava och galoppera, men vissa hästar kan också utföra andra gångarter, till exempel islandshästens tölt och flygande pass. När häststudien inleddes 2010 vid SLU ville forskarna kartlägga den genetiska bakgrunden till varför bara vissa islandshästar klarar av att gå i passgång.
– Vi var säkra på att det fanns en stark genetisk komponent för denna egenskap men vi blev nästan chockade när vi upptäckte att det bara var en specifik gen, DMRT3, som hade en avgörande betydelse, säger Lisa Andersson, doktorand vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU, som i slutet av september ska försvara sin avhandling där bland annat denna studie ingår.
Samtidigt hade Klas Kullanders forskargrupp vid Uppsala universitet upptäckt att samma gen, DMRT3, fanns i en hittills okänd typ av nervcell i ryggmärgen hos möss. Denna nervcell har en karaktär och placering som kan förklara hur det nervnätverk som koordinerar rörelser är uppbyggt och fungerar. När de två forskargrupperna, som båda ingår i forskningssatsningen SciLife Lab* i Uppsala, jämförde sina resultat blev det uppenbart att en viktig upptäckt fanns inom räckhåll.
– Vi förstod att vi hade kommit samma gen på spåren med helt olika utgångspunkt i forskningen. Den nervcell vi har upptäckt är beroende av DMRT3, och är uppkallad efter genen, säger Klas Kullander.
Forskarna kunde visa att den specifika mutationen som förklarar passgången är en förändring av ett enskilt baspar i genen DMRT3 som innebär att det färdiga proteinet blir cirka 30 procent mindre än det normalt ska vara. Forskarna kunde nu undersöka andra hästraser och fann att denna genvariant förekommer i hög frekvens hos flera hästraser med avvikande rörelsemönster som till exempel Tennessee walking horse från USA och Paso fino från Sydamerika. Lite oväntat fann de också att DMRT3-mutationen är vanlig bland travhästar.
– Vi har visat att DMRT3-mutationen finns i travhästar som kan trava rent i hög fart och att de bästa travhästarna har denna mutation i dubbel uppsättning, säger Leif Andersson som ledde jakten på DMRT3-mutationen i häst.
När en häst ökar farten så ska den normalt gå över från trav till galopp, men då blir en tävlande travhäst diskvalificerad.
– Vår tolkning är att DMRT3-mutationen hämmar övergången från trav till galopp och gör det möjligt att trava rent i mycket hög fart, förklarar Leif Andersson.
Genom forskning på möss kunde forskarna visa att DMRT3-nervceller kopplar samman höger med vänster sida av kroppen samt att de har en direkt koppling till de nervceller som reglerar benens böj- och sträckmuskler. Dessutom visade forskarna att möss som saknar DMRT3-genen har ett förändrat rörelsemönster och att de tar längre steg vid medelhöga hastigheter. På det viset liknar de travhästar som bär på mutationen.
– Utan DMRT3 skapas inte den nervkrets som bidrar till att koordinera rörelsemönster, säger doktoranden Martin Larhammar som bidragit till karaktäriseringen av DMRT3-genen i både häst och mus.
– Vid födseln är det därför kaos i dessa nervkretsar och musen kan inte koordinera benrörelser, men så småningom verkar andra nervkretsar kompensera så att den vuxna musen kan röra sig relativt normalt. Denna flexibilitet är intressant för det visar att vårt nervssystem kan anpassa sig trots förlust av en central gen, fortsätter Klas Kullander.
DMRT3-mutationen har haft stor betydelse för utvecklingen av tamhästen. Mutationen uppstod troligen för tusentals år sedan. Kanske var det någon eller några ryttare som upptäckte att vissa hästar hade ett förändrat rörelsemönster som gjorde att ritten blev mer bekväm.
– Upptäckten av denna mutation är ett praktexempel på hur våra genetiska studier av husdjurens egenskaper ger ny basal kunskap om geners funktion och viktiga biologiska mekanismer, säger Leif Andersson.
– Det är fantastiskt roligt när tvärvetenskapliga samarbeten kan ge så banbrytande upptäckter. DMRT3-proteinets funktion och DMRT3-nervcellerna var okända i den vetenskapliga litteraturen före publikationen av denna artikel. Proteinet finns hos alla ryggradsdjur och det är högst troligt att dessa nervceller också har en central roll för människans rörelsemönster, avslutar Klas Kullander.
KONTAKT
Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, & institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SciLifeLab Uppsala, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Professor Klas Kullander, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och SciLifeLab Uppsala, tel: 018-471 45 19, 070-846 7524, e-post: klas.kullander@neuro.uu.se
Doktorand Lisa Andersson, institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 072-744 8800. lisa.andersson@slu.se
Doktorand Martin Larhammar, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, tel: 018-471 41 03, 070-952 5027, e-post: martin.larhammar@neuro.uu.se
SciLife Lab är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska Institutet, KTH och Uppsala universitet. SLU är medlem av organisationens nationella referenskommitté.
Gramnegativa bakterier, som är en grupp bakterier med tunna cellväggar, utsöndrar normalt små blåsor, vesiklar, från ytmembranet. Blåsorna kallas ”outer membrane vesicles” (OMV) och kan bland annat innehålla sjukdomsframkallande ämnen från bakterien.
Campylobacter jejuni, känd för att orsaka kraftiga diarréer via livsmedel, är en gramnegativ bakterie med CDT (cytolethal distending toxin) som en av sina sjukdomsframkallande giftämnen. Avhandlingen beskriver hur CDT överförs till bakteriens omgivning genom vesiklar, något som inte tidigare varit känt. Den gramnegativa bakterien Aggregatibacter actinomycetemcomitans förekommer naturligt i munhålan och kan sprida sig via blodet till andra delar av kroppen. Avhandlingen visar hur den orsakar en mycket aggressiv form av tandlossning genom att utsöndra CDT via vesiklar.
Kolerabakterien Vibrio cholerae är också gramnegativ och använder vesiklar för att föra över sina sjukdomsframkallande ämnen. I avhandlingen kartläggs mekanismen hos de delar av immunförsvaret som aktiveras av vesiklarna. Kolerabakterien utsöndrar ett stort antal vesiklar som också försvarar den mot angrepp från kroppens immunceller. Idén bakom forskningen är att förstå hur bakterierna använder den här spridningsvägen och på sikt skapa verktyg för att manipulera vesikelutsöndringen för att skapa nya läkemedel och vacciner.
INFORMATION OCH KONTAKT
Pramod Rompikuntal är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet. Han är engelskspråkig och kan nås på
tel. 090-785 67 37, 090-785 67 33,
mobil 070-400 01 13,
e-post pramod.rompikuntal@molbiol.umu.se
Fredagen den 7 september försvarar Pramod Kumar Rompikuntal, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Yttermembranvesikel-medierad export av virulensfaktorer från Gram-negativa bakterier (Engelsk titel: Outer membrane vesicle-mediated export of virulence factors from Gram-negative bacteria).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Astrid Fagraeus-salen (A103), NUS 6A–L (Biomedicinhuset).
Fakultetsopponent är professor Ann-Beth Jonsson, Stockholms universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
2007 inledde primärvården i samarbete med Göteborgs universitet ett nytt hälsoprojekt på Hisingen i Göteborg. I projektet, som kallas Hälsolyftet och som når en fjärdedel av Göteborgs befolkning, lanserades en helt ny metod för att fånga upp livsstilsrelaterade problem hos primärvårdens patienter.
I projektet fick samtliga som sökte till primärvården på Hisingen svara på frågor om sin nuvarande livsstil och den egna motivationen till att förändra den. Patienterna fick sedan möjlighet att kontrollera blodtryck och blodsocker, och erbjöds en mer omfattande och självinstruerande hälsoprofil att göra hemma.
22 000 personer nåddes av frågeformuläret och fick därmed möjlighet till egen reflektion kring livsstilsförändring. Hälften lämnade in besvarade frågeformulär, och personer med mer negativ livsstil och högre motivation valde oftare att delta. Totalt fullföljde 2 120 patienter det kompletta programmet.
Resultaten, som presenteras i tidskriften British Medical Journal Open, visar att de patienter som engagerade sig via enkäten både sänkte sitt blodtryck och blodsocker, gick ner i vikt och minskade sitt midja-stuss-mått.
– Personer som besöker vårdcentralen är ofta mer mottagliga för samtal om hälsa och livsstil. Samtidigt visar Socialstyrelsens kartläggning att primärvården har otillräckligt med tid, resurser och kunskap för att arbeta med livsstilsfrämjande åtgärder. I det här projektet lanseras en modell som är billig, enkel och pedagogisk men samtidigt effektiv, säger Ann Blomstrand, distriktsläkare och forskare vid enheten för allmänmedicin, Sahlgrenska akademin och medicinskt ansvarig för projektet.
Rent medicinskt såg forskarna en medelvärdesförbättring av det systoliska blodtrycket och blodsockerhalten bland både män och kvinnor med ohälsosamma värden.
Kvinnorna förbättrade alla biologiska variabler som vikt, BMI, midjeomfång, midja-stuss-mått, blodtryck och blodsocker. Kvinnorna förbättrade också alla livsstilsfaktorer, och männen minskade rökning och alkoholintag, förbättrade kosten och ökade sin fysiska aktivitet.
Eftersom det inte ingått en jämförande kontrollgrupp i studien måste resultaten enligt Ann Blomstrand rent vetenskapligt tolkas med försiktighet.
–Men huvudbudskapet kvarstår: ett lågbudgetprogram med stegvis intervention kan genomföras i den ordinarie primärvårdsverksamheten och ge goda resultat.
Artikeln ”Implementation of a low-budget, lifestyle- improvement method in an ordinary primary healthcare setting: a stepwise intervention study” publicerades i BMJ Open i augusti.
Resultaten kommer från VTI-rapport 754 där besluts- och planeringsprocesser har analyserats i två kommuner och en region; Örebro, Borlänge och Skåne.
Fallen beskriver hur politikers och tjänstemäns intressen, ställningstaganden och avvägningar mellan mål påverkar besluts- och planeringsprocessernas utfall.
Fallstudien av utbyggnaden av handel i Örebro analyserar kortsiktiga kommunala beslut och planering som leder till mer transporter med bil. Fall till fall-styrningen resulterade i att mål om ekonomisk tillväxt fick förtur över miljömål. Också i Borlänge var politikerna tvungna att väga mål mot varandra i anslutning till handelsetableringar.
Dessa båda exempel illustrerar på olika sätt hur kommuner låser sig fast i bilbaserade transportsystem, trots politiska mål om motsatsen. Skånefallet visar samtidigt hur kommuners ekonomiska drivkrafter kan möjliggöra kommunal samordning och skapandet av regionalt fungerande kollektivtrafiksystem.
De tre exemplen visar sammantaget hur kommuners ekonomiska drivkrafter måste hanteras och styras för att det ska vara möjligt att öka takten i omställningen mot miljövänligare transportsystem. Det finns åtminstone två sätt att göra det på. Det första sättet är att förändra lagstiftning och regelverk för kommunalt beslutsfattande och planering. Det andra sättet att angripa problemet är att inom ramen för rådande lagstiftning utnyttja kommunernas ekonomiska drivkrafter för att få till stånd en mer miljövänlig samhällsplanering. Exemplet med kollektivtrafikens styrning och regional samordning av samhällsplanering i Skåne visar att det kan vara en framkomlig väg för att få till stånd miljömässigt ”bättre” beslut och planering. Framtida forskning bör därför studera denna möjlighet mer i detalj.
Vad betyder begreppet hemslöjd och hur har det använts? Och vilken förändring har ordet genomgått genom årtiondena? I skriften ”Begreppet hemslöjd” undersöker etnologen Anneli Palmsköld hur betydelsen av ordet hemslöjd har förändrats från 1800-talet och fram till vår egen tid.
– Från att från början ha varit en beteckning på en samhällskritisk rörelse har hemslöjden idag blivit en del av den internationella Do It Yourself-vågen, säger Anneli Palmsköld, som är programansvarig för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
Från produktionsform till affärsidé
Till att börja med har hemslöjd varit beteckningen på en produktionsform. Senare blev det en affärsidé som med stor framgång omsattes i praktiken.
– Men hemslöjden har också förknippats med kvalitet, en utpräglad estetik och med tekniskt och materialmässigt kunnande, säger Anneli Palmsköld.
För många är hemslöjd något man tillverkar själv, men diskussionsvågorna om begreppet har varit höga genom tiderna. Anneli Palmsköld speglar i sin bok de debatter som förts och lyfter fram ideologer som varit verksamma inom hemslöjden.
– Idag finns det ett stort intresse för slöjd och hantverk, för att göra något med händerna som ger ett färdigt resultat. Med hjälp av sociala medier har det aldrig varit så enkelt som nu att byta idéer om hur och vad man kan göra.
Den grupp som ska följas upp omfattar alla som gick i årskurs nio i Luleå kommun 1989. De har tidigare svarat på en enkät 1994, när de var 21 år gamla. Resultatet från den studien har fått stort genomslag i såväl forskningen som i övriga samhället och legat till grund för flera förändringar för att förbättra unga människors hälsa både i Sverige och internationellt. Nu genomförs en ny studie på samma grupp för att undersöka de mer långsiktiga hälsokonsekvenserna av arbetslöshet.
– Tack vare vår tidigare forskning är de kortsiktiga hälsokonsekvenserna av arbetslöshet relativt väl belagda, framför allt i form av psykisk ohälsa, säger professor Anne Hammarström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Men trots den unikt höga ungdomsarbetslösheten idag saknas kunskap om dess mer långsiktiga konsekvenser för de drabbade individerna.
En nästan helt outforskad fråga är till exempel om hälsokonsekvenserna av arbetslöshet går över vid återanställning eller om de kan bli bestående. Visserligen tyder en del forskning på att ett nytt jobb förbättrar hälsan, men återhämtningen kan vara ofullständig så att arbetslösheten permanent sänker välmåendet. Det behövs också kunskap om vilka förhållanden som kan skydda människor från de långsiktiga hälsokonsekvenserna.
Den här gången, vid 39 års ålder, kommer de 800 deltagarna att få en enkät via posten. Frågorna har liksom tidigare fokus på arbetsmarknadssituation, hälsotillstånd, hälsovanor, civilstånd m.m. Resultaten ska sedan jämföras med redan insamlade data från en annan grupp, som gick i årskurs nio 1981. De var unga under en högkonjunktur i mitten av 1980-talet och därmed kan konjunkturens betydelse i sammanhanget också studeras. Det saknas nästan helt kunskap i frågan om det är värre att vara arbetslös i lågkonjunktur än i ”goda tider”.
Studien kan leda till att hälsokonsekvenserna av lågkonjunkturer måste bedömas som mycket större än man antar idag. Om arbetslöshet i unga år har långsiktiga hälsokonsekvenser underskattas sannolikt dessa grovt i forskningen, politiken och samhällsdebatten. Studiens fokus på skyddande faktorer kan också ge underlag för förebyggande insatser.
För mer information, kontakta gärna professor Anne Hammarström, projektansvarig, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090-785 35 47
e-post anne.hammarstrom@hotmail.com
Doktorandprogrammet innebär att tre doktorander forskar 1½ år på Textilhögskolan, sedan 1 ½ år på den tekniska högskolan i Iasi i Rumänien eller Politecnico di Torino i Italien och till sist 1 år på Soochow University i Kina.
– Det ingår i programmets koncept att doktoranderna ska skaffa sig erfarenheter från olika platser och få nya perspektiv på forskningen, säger Håkan Torstensson, professor och en av dem som arbetat fram ansökan till programmet.
Sammanlagt handlar det om tio doktorander per år som startar på de fem olika lärosätena. Textilhögskolan tilldelas ca 16 miljoner kronor under en sjuårsperiod för att finansiera de nya doktoranderna som kommer till högskolan.
– Doktoranderna kommer att stärka vår forskningsmiljö, vilket i sin tur är bra för våra examensrättigheter inom forskningen, säger Håkan Torstensson.
De tre doktoranderna kommer att forska inom följande teman:
– Risk/säkerhet och resiliens i den textila värdekedjan
– Nya organisationsmodeller för hållbara textila processer och leveranskedjor
– Hållbar policy och hållbar konsumtion i den textila leveranskedjan
– Hållbara och innovativa designprocesser och material
Fotnot: Det femte lärosätet som är en del av samarbetet är ENSAIT i Frankrike.
Kontakt: Håkan Torstensson, 0708-60 68 25
Text: Therese Rosenblad
Långt QT-syndrom (LQTS) är en ärftlig sjukdom som berör den elektriska styrningen av hjärtat. Särskilt barn och ungdomar med denna defekt löper ökad risk för farliga rubbningar av hjärtrytmen som kan leda till en plötslig svimning eller, i värsta fall, ett hjärtstillestånd. Bakom tillståndet ligger mutationer i arvsmassan och avhandlingen visar att två av dem är särskilt vanliga i Sverige. Här beräknas antalet individer med någon form av LQTS-mutation överstiga 1 per 1 00o invånare. Det finns både effektiv medicinering och rekommendationer om förebyggande åtgärder.
LQTS-studierna i Umeå har identifierat någon av de båda mutationerna p.Y111C eller p.R518X i genen KCNQ1 hos 271 individer i 56 släkter i olika delar av Sverige. Genom släktforskning har man kunnat identifiera mutationernas geografiska ursprung i två älvdalar i norra Sverige, se kartbilden. Spår i de nutida familjernas DNA visar att respektive mutation har ärvts från en gemensam anmoder/anfader (founder) för cirka 600-700 år sedan.
Att så många individer har identiska sjukdomsorsakande mutationer är ovanligt vid LQTS, också internationellt sett, och har gjort det möjligt att närmare studera sjukdomsbilden (fenotypen) och möjliga riskfaktorer. Det visade sig att bärarskap av just p.Y111C eller p.R518X ger en oväntat mild sjukdomsbild med få hjärtstillestånd eller dödsfall, och det kan ha bidragit till att mutationerna har kunnat bli så spridda i befolkningen.
Resultaten medför att bärare av dessa mutationer numera identifieras som en lågriskgrupp, särskilt vid samtidig förebyggande medicinering. Eftersom långt QT-syndrom inte alltid kan fastställas via EKG ställs diagnosen säkrast med hjälp av ett genetiskt test. Kunskap från studierna används nu för mutationsspecifik familjeinformation och riskbedömning vid Centrum för kardiovaskulär genetik, Norrlands universitetssjukhus.
INFORMATION OCH KONTAKT
Annika Winbo är läkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, och kan nås på
mobil 070-3508423
e-post annika.winbo@pediatri.umu.se
Lördagen den 7 september försvarar Annika Winbo, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Långt QT-syndrom i Sverige – Foundereffekter och associerade kardiella fenotyper (Engelsk titel: The Long QT Syndrome in Sweden – Founder Effects and Associated Cardiac Phenotypes).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Professor Eric Schulze-Bahr, Universitätsklinikum Münster, Tyskland.
Läs hela eller delar av avhandlingen här.
Syftet med samarbetet är att föra samman moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomisk teori för att påverka analys, berättigande och kritik av politiska och ekonomiska institutioner och politiska beslut.
– Detta har visat sig vara ett givande synsätt för många problem och har även genererat nya forskningsvägar, säger Gustaf Arrhenius, som tillsammans med Marc Fleurbaey leder forskningssamarbetet.
The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics handlar om att finna lösningar på relevanta samhällsproblem, bland annat att försöka hitta ett bättre mått för att mäta ojämlikhet respektive välstånd och välmåga. Gustaf Arrhenius nämner Human Development Index, som Amartya Sen varit med om att utveckla, som dock fungerar bäst på fattiga länder. Det behövs även mått för rika länders utveckling som inte enbart fokuserar på folks inkomster utan även väger in känslan av trygghet, allmän tillit och välmående.
Ytterligare en fråga som sysselsätter forskarna är makt. Idag saknas ett bra mått på maktförhållanden mellan individer så som det finns på ojämlikhet och välstånd. Här hoppas filosoferna och ekonomerna kunna föra diskussionerna framåt.
Minst ett 40-tal forskare kommer att vara knutna till programmet under kortare eller längre tid. Därtill äger ett intensivt seminarie-, workshop- och konferensverksamhet rum. Bara under vårterminen 2012 har fyra workshops och en större konferens ägt rum i Paris.
– Det har varit minst sagt intensivt, men vi har ju fått resurser för att kunna ha den här sortens verksamhet, säger Gustaf Arrhenius.
I februari 2011 skrev RJ och den franska stiftelsen Fondation Maison des sciences de l’homme (FMSH, Paris) ett avtal om forskningssamarbete. Samarbetet får även stöd av Franska Institutet i Stockholm (Institut Français de Suède) och Frankrikes stockholmsambassad.
KONTAKT
För mer information om samarbetet, kontakta Maria Wikse, maria.wikse@rj.se
The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics, Gustaf Arrhenius, gustaf.arrhenius@scasss.uu.se
