När det gäller högre växters fortplantning bygger det inflytelserika klassificeringssystem som utvecklades av Carl von Linné på det faktum att de reproduktiva delarna är evolutionärt stabila. Detta står i skarp kontrast till reproduktiva organ hos djur med inre befruktning. Hos dessa är det tvärtom könsorganen som utvecklats snabbast av alla morfologiska egenskaper under evolutionen. Hos praktiskt taget alla djurgrupper, från rundmaskar och blötdjur till reptiler och däggdjur, skiljer sig det hanliga könsorganet markant åt mellan olika närstående arter.
I ett nytt samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och University of Cincinnati har nu forskarna för första gången lyckats klarlägga den evolutionära kraft som ligger bakom denna snabba utveckling hos en fröbagge (Callosobruchus maculatus).
– Våra resultat visar att hos dessa skalbaggar påverkar parningsorganets morfologi hanarnas befruktningsframgång. Eftersom honorna parar sig med flera hanar bestämmer parningsorganets funktion vilken av hanarna som kommer att befrukta hennes ägg, säger projektets vetenskaplige ledare professor Göran Arnqvist.
– Denna konkurrens hanar emellan har orsakat en fantastisk biologisk diversitet och vi tror att det också direkt bidragit till bildandet av nya arter.
Med hjälp av både mikrolaserteknik och genetiska försök har man lyckats förändra morfologin hos det hanliga könsorganet hos dessa skalbaggar, vilket möjligjort den nya studien.
INFORMATION & KONTAKT
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet och Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta Göran Arnqvist, mobil: 070-293 50 32, goran.arnqvist@ebc.uu.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worm) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Studien har gjorts i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sars International Centre for Marine Molecular Biology, Norge, och publiceras idag den 25 oktober i den ansedda tidskriften Current Biology. Studier av den mycket outforskade märkliga masken Priapulus initierades av professor Graham Budd vid Uppsala universitet för några år sedan. I den aktuella studien har forskarna nu studerat vilka gener som uttrycktes under utvecklingen av inälvor, mage och anus hos maskembryon.
Det som överraskade forskarna var inte bara att utvecklingen var likadan hos maskarna, människor, fiskar och grodor, utan att exakt samma gener involverade i processen.
– Det betyder att utsprunget till människans mage ligger längre tillbaka i tiden än man trott, troligen cirka 500 miljoner år, säger Ralf Janssen, postdok i professor Graham Budds forskargrupp i paleobiologi vid Uppsala universitet.
Studien är den första som beskriver hela fosterutvecklingen hos dessa märkliga maskar, som har förändrats mycket lite efter den kambriska perioden. De anses vara bland de allra första bilateralt symmetriska djuren i jordens historia. Dessa djur har en vänster och en höger sida, och utgör 99 procent av alla nu levande djur. Historiskt var de uppdelade i två grupper baserat på olikheter i hur de livsavgörande matsmältningsorganen utvecklas under fosterstadiet.
Utvecklingen sker tidigt under fosterstadiet när några celler rör sig in i fostret i en region kallad blastopor. Hos vissa djur blir denna region mun, hos andra anus.
Detta har länge intresserat forskare runt om i världen.
– Det finns en enorm mångfald med outforskade djur i världshaven. Denna studie visar att dessa intressanta maskar kan berätta något viktigt om vårt ursprung och det finns säkert mer att upptäcka om andra organ, säger professor Graham Budd.
Priapulider är havsmaskar som lever på grunt vatten, bland annat på svenska västkusten, där de förökar sig vintertid.
INFORMATION & KONTAKT
Referens: Deuterostomic Development in the Protostome Priapulus caudatus. 2012. J.M. Martín-Durán, R. Janssen, S. Wennberg, G.E. Budd, A. Hejnol. Current Biology: doi:10.1016/j.cub.2012.09.037
För mer information, kontakta Ralf Jensen, mobil: ta Ralf Janssen, mobil: 073-672 66 15, ralf.janssen@geo.uu.se, or Graham Budd, graham.budd@pal.uu.se
NEES stöds av Europeiska Kommissionens Norra Periferiprogram (NPP) och bedrivs i samverkan mellan Arkitekthögskolan i Cork, Caledonian University i Glasgow, University of Ulster, Artic på Grönland och Umeå Universitet.
Ansökningen är öppen för producenter och tjänsteleverantörer som främjar energieffektivitet i byggnader genom att använda naturliga förnyelsebara eller återvunna produkter och tjänster. Kvalificerade företag bör vara baserade eller verksamma i EU:s norra periferi. Programmet är öppet för företag som producerar eller installerar lokalt producerade ”naturliga” produkter eller tillhandahåller tjänster som förbättrar energieffektiviteten i nya och befintliga bostäder. Beteckningen ”naturlig” omfattar både förnybara och återvunna material, såsom trä, hampa och kalk, halm och returpapper. De tjänster som kan avses, omfattar utformning av hållbara byggnader, utredningsuppdrag samt utbildning och utveckling som främjar lokalt hållbart byggande.
Villkor och ansökningsförfarande:
Den andra ansökningsomgången är öppen från 27 september-6 december 2012.
Företag eller praktiker måste baseras, eller har betydande verksamhet i det så europeiska norra periferiprogrammets område. Detta område omfattar Irlands västkust, Nordirland, norra Sverige och Norge samt Grönland. En karta över området finnas på NEES webbplats. Det inlämnade frågeformuläret kommer att bedömas av en expertpanel av sju erkända experter från de olika partnerregionerna.
Ansökan görs på internet. Ansökningsformulär finns på NEES:s webbplats: neesonline.org [Ref 1]
För mer information, kontakta gärna:
Thomas Olofsson
Telefon: 090 786 67 10
E-post: thomas.olofsson@arch.umu.se
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 332 miljoner kronor till ny forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtliga projekt presenteras på RJ:s webbplats. Genom att ge ökade bidrag till nödvändiga kringkostnader hoppas RJ öka forskarnas handlingsfrihet.
Tre större så kallade program får stöd. Catrin Norrby vid Stockholms universitet får 33,5 miljoner kronor för sin forskning om ”Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska”.
Peter Hedström vid Institutet för Framtidsstudier får 35 miljoner kronor för ”Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik” och drygt 32 miljoner kronor anslås till Christina Thomsen Thörnqvist vid Göteborgs universitet för ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen”.
– I programmen ges forskarna möjlighet att under lång tid och med stor frihet ägna sig åt forskningsfrågorna. Det är viktiga frågor som tas upp, forskning som på lång sikt kan bidra till samhällsutvecklingen, säger RJ:s vd, Göran Blomqvist.
– Styrelsen tog dessutom beslut om att finansiera 41 mindre projekt. Årets projekt sträcker sig över ett brett ämnesfält: välfärdsbegreppens historia, hur litterärt värde skapas och tecknade serier i andra världskrigets Sverige. De tar sig även an frågor såsom värdemönster bland kommunala tjänstemän, hur kultur, etnicitet, kön och ålder förhandlas under rättegångar, hur en publik värderas och skapas, FN:s strategier i fredsbevarande operationer, utvärdering av miljöekonomiska styrmedel samt suveränitet och sjöröveri.
Dessutom ges fortsatt anslag till fortsatt utgivningen av Tage Erlanders dagböcker, en satsning som RJ har finansierat sedan 2002 och hittills har resulterat i 13 band.
– RJ arbetar för att öka forskarnas handlingsfrihet och befria dem från arbetet med att söka tilläggsanslag. Därför ökar vi årets bidrag till drift och publicering med open access med 20 procent – kostnader som är nödvändiga för forskningen, säger Göran Blomqvist.
För att underlätta framtida forskning finansierar RJ ett antal infrastrukturella projekt. I år godkändes 12 ansökningar. Bland dessa kan nämnas vidareutveckling av filmarkivet.se, tillgängliggörande av EWK-museets (Ewert Karlsson) bildsamling av politiska satirteckningar samt utgivningen av fullständiga textversioner av Linnés brev, The Linnaean Correspondence.
– RJ är en av de viktigaste finansiärerna för svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. I den nya forskningspropositionen ser vi att regeringen inser vikten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, men de nödvändiga resurserna för att utveckla potentialen uteblir. Den forskning som RJ finansierar tillför kunskap som stödjer samhällsutvecklingen både på kort och på lång sikt, avslutar Göran Blomqvist.
Dessutom beviljade styrelsen ytterligare 20 miljoner kronor till satsningen på spetsforskningsprogrammet Pro Futura, samt 40 miljoner kronor till 8 projekt i den särskilda satsningen på forskning om förmodernitet.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information, kontakta vd Göran Blomqvist, mobil 070-35 27 130.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Resultaten presenteras i en avhandling från Christel Björk vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med kollegan Hannah Nenonen, under handledning av forskaren Yvonne Lundberg Giwercman.
Vid ett PSA-test mäts halten av PSA (prostataspecifikt antigen) i blodet och förhöjda värden kan innebära högre risk för cancer, men inte för alla. Problemet är att det inte finns någon bra metod att skilja personer med naturligt höga PSA-halter från dem som har ökad risk för prostatacancer.
– Vet man att det är en man som har ett naturligt högt PSA-värde kan man ta hänsyn till det vid PSA-testet, och kanske kan patienten slippa att genomgå en krävande behandling med risk för biverkningar, säger Christel Björk, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Den aktuella studien visar hur mannens genetiska egenskaper kan påverka androgenreceptorn, ett protein som har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. Den förmedlar effekten av testosteron och den styr också produktionen av prostataspecifikt antigen.
Forskarna undersökte friska män i olika åldrar, och upptäckte då ett samband mellan PSA-halten i mannens blod och androgenreceptorns uppbyggnad och DNA. Det visade sig att de högsta PSA-värdena fanns hos män med den vanligaste androgenreceptorvarianten, vilket är den grupp som omfattar flest män.
– Både PSA-halten och de genetiska egenskaperna går att avgöra via ett blodprov, säger Yvonne Lundberg Giwercman, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Studien bygger på prover från ca 400 män från Sverige och Norge. Innan man eventuellt kan tillämpa resultaten vid PSA-test inom hälso- och sjukvården måste dock en studie på en större grupp män genomföras.
– Vi har tillgång till ett material som omfattar ca 3 200 män från sju europeiska länder och tanken är, att vi inom en snar framtid ska undersöka om våra preliminära resultat kan verifieras i den gruppen, berättar Yvonne Lundberg Giwercman.
Christel Björk disputerar på avhandlingen ?Genetic, environmental and life-style effects on androgen receptor function? den 26 oktober.
INFORMATION & FAKTA
Yvonne Lundberg Giwercman, docent i molekylärgenetisk reproduktionsmedicin, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 040-39 11 03, 070-597 79 04, Yvonne.Giwercman@med.lu.se
Fakta/Androgenreceptorn
Androgenreceptorn är ett protein och har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. De manliga könshormonerna testosteron och dihydrotestosteron binder till receptorn, som därefter vidareförmedlar den hormonella effekten genom att reglera andra gener. Fel i receptorn kan i sin allvarligaste form göra att individer med manlig kromosomuppsättning utvecklas till flickor under fostertiden medan mildare defekter bl.a. kan leda till sjukdom och infertilitet hos barnet.
– Mäns karriärer i näringslivet byggs ofta upp med stöd från kvinnor, säger Therese Nordlund Edvinsson. I boken studeras ett antal direktörsfruar med koppling till de kända familjerna Wallenberg och Broström med flera. Livet som direktörshustru präglades ofta av makens verksamhet. Hon förväntades agera värdinna vid middagar och ge råd när maken behövde hennes uppmuntran.
Konkret hade fruar representativa uppdrag, assisterade maken, bokade möten, knöt kontakter eller påminde maken om viktiga datum. Hon kunde dessutom informera om olika typer av nyheter som var till nytta för verksamheten. De flesta sysslor som direktörsfruar utförde var obetalda, men ibland kunde hon få gåvor från företaget (exempelvis smycken). Många fruar engagerade sig i välgörenhet som ofta var till nytta för företaget.
Enligt Nordlund Edvinssons studie var det inte oproblematiskt att leva i skuggan av företaget. Flera direktörsfruar brottades med dålig självkänsla och kände ett utanförskap. De kände sig onyttiga och värdelösa, samtidigt som de skulle representera företaget utåt. Det fanns dessutom en förväntan att vara fertil, föda arvtagare (helst söner) och samtidigt se bra ut.
– Genom att belysa kvinnornas inflytande i hem och näringsliv ges en alternativ bild av företagshistorien, så som den gestaltades utifrån hustruns horisont. Den manliga direktörens attityd var ofta avgörande för om hustrun fick insyn i företaget. Han kunde dela med sig av affärsproblem och väntade sig ofta att hustrun skulle vara bollplank eller problemlösare.
Idag har de flesta svenska kvinnor som är gifta med företagsledare egna karriärer, utbildning eller är formellt involverade i verksamheten. Men historiskt sett har den manlige direktören/ledaren ofta ansetts vara ensam ansvarig för sina framgångar. I praktiken hade de flesta framstående ledare i näringslivet ofta uppbackning av sin familj och i synnerhet av hustrun.
Studien visar att näringslivets historia inte endast består av framgångsrika män. Studien synliggör den roll som direktörshustrun har spelat för Sveriges industriella omvandling och ekonomiska tillväxt.
INFORMATION & KONTAKT
Bokens titel: En osynlig företagshistoria – Direktörshustrun i svenskt näringsliv (Sekel bokförlag) [Ref 1]
För ytterligare information: Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2027, e-post therese.nordlund.edvinsson@historia.su.se
Genomtäckande associationsstudier (genome-wide association studies, GWAS) bygger på att man samlar in genetiskt material från ett stort antal personer och jämför generna i olika positioner med olika egenskaper, som till exempel om man har drabbats av diabetes eller har förhöjda blodsockervärden. På så sätt hoppas man hitta vilka gener som har betydelse för dessa tillstånd. Tidigare byggde de vanligaste metoderna på att man jämförde drabbade personer med deras närmaste släktingar, vilket var mycket mer tidsödande.
Även om genetiska tester har blivit billigare är det dyrt och komplicerat att använda de allra mest avancerade metoderna på varje prov. Därför testar man ofta ett begränsat antal genpositioner (så kallade markörer) i genomet med snabba och enkla metoder, fast forskarna vet att det finns många fler positioner som kan spela roll. Sedan några år känner man till att man kan fylla i de markörer man inte testade, om man har ett bibliotek med referensgenom från personer där man har använt de dyrare metoderna. Korta stumpar av DNA har bevarats oförändrade, så om de markörer man har testat i en kort stump har en match i biblioteket kan man fylla i resten därifrån.
Carl Nettelblad, doktorand i beräkningsvetenskap med inriktning på genetik, har i sin forskning bland annat utvecklat bättre beräkningsmetoder för att fylla i gener från bibliotek, eller imputation som det också kallas.
– De nya metoder jag föreslår på olika sätt kan leda till att GWAS-analyser och andra genetiska analyser kan bli mer exakta, utan att kräva mycket mer datorkraft. I vissa fall kan mina metoder också hantera många fler gener och individer samtidigt än de modeller som hittills har varit vanliga, förklarar Carl Nettelblad.
Han menar att vissa tidigare metoder för imputationer ger fel om det finns med närbesläktade individer i studien. Det som fylls i från biblioteken blir i praktiken nästan slumpmässigt. Det här skulle kunna innebära att en del studier som har genomförts felaktigt har kopplat gener till vissa egenskaper, men mer troligt är att man har missat kandidatgener som man hade kunnat hitta med hans förbättrade metodik.
– Jag hoppas förstås att metoderna jag har utvecklat kommer till användning. GWAS är ett oerhört kraftfullt verktyg som på bara några år har gett oss en bättre förståelse av många folksjukdomar, allt från diabetes till schizofreni, säger Carl Nettelblad.
INFORMATION & KONTAKT
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Two Optimization Problems in Genetics: [Ref 1] Multi-dimensional QTL Analysis and Haplotype Inference. [Ref 2]Avhandlingen försvaras den 26 oktober.
För mer information kontakta Carl Nettelblad, tel: 070 359 12 42, e-post: carl.nettelblad@it.uu.s
– Interaktiv musik finns idag i videospel, smartphones, datorbaserad konst, leksaker och hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är datorspel, som till exempel Nintendo Wii, där musik och dans skapas tillsammans av dem som spelar, säger Anders-Petter Andersson, avhandlingens författare.
Anders-Petter Andersson har utforskat hur en kompositör kan komponera datorbaserad interaktiv musik som är musikaliskt tillfredsställande för en publik som består av både lekmän och professionella musiker.
En av utmaningarna med interaktiv musik är att publiken just är medskapare av musiken. För att musik ska skapas behöver kompositören därför ta hänsyn till vad som motiverar medskapare att interagera. Detta varierar med situationen, från vardaglig lek, till musicerande, samspel och bakgrundslyssnande.
– Kompositören måste därför skapa musikaliskt-estetiskt tillfredsställande musik, som är öppen för lekmän. Öppen, genom att den motiverar dem att interagera på olika sätt. Där är datorn och dess möjligheter att svara, minnas, vänta och variera över tid en viktig förutsättning.
En annan utmaning är att designa det datorprogram och fysiska gränssnitt som motiverar medskapare i olika situationer att interagera och skapa musik. Avhandlingens konstnärligt-kreativa forskningsbidrag består av komposition och design av två interaktiva musikinstallationer (Do-Be-DJ och Mufi).
Anders-Petter Anderssons text är den första svenska musikvetenskapliga avhandlingen som belyser möjligheterna att använda kunskaper inom pop, jazz och improvisation för att motivera till interaktion med lekmän inom datorbaserad interaktiv musik.
– Den framtida potentialen av interaktiv musik ser jag inom hälsa och livskvalitet, till exempel för personer med funktionsnedsättningar och demens, säger Anders-Petter Andersson. Musikens hälsoeffekter är sedan länge dokumenterade både i medicinsk och humanistisk forskning.
Anders-Petter Andersson är verksam i gruppen MusicalFieldsForever.com för interaktiv konst sedan 2000 och i forskningsprojekt om interaktiv musik sedan 1998. Sedan 2006 forskar han inom interaktiv musik och hälsa, just nu i det pågående forskningsprojektet för familjer med barn med funktionsnedsättningar, RHYME.no. Han undervisar sedan 1998 vid universitet och högskolor i Norden och grundade 2005 Högskolan Kristianstads program i Interaktiv ljuddesign.
Ett sätt att ta reda på om en man har drabbats av prostatacancer är att ta ett så kallat PSA-prov. Provet är dock osäkert eftersom PSA-värden kan påverkas av flera andra saker än prostatacancer. Nu visar en doktorsavhandling från Högskolan i Skövde och Örebro universitet att analyser av en patients mikroRNA i framtiden skulle kunna användas för att komplettera PSA-provet.
MikroRNA-molekyler finns i våra celler där de bidrar till att styra vilka gener som är av- respektive påslagna. Doktoranden Jessica Carlsson har analyserat vävnadsprover från 20 patienter som alla hade prostatacancer. Hon tittade först på mikroRNA i patienternas friska prostatavävnad och gjorde sen motsvarande analys på sjuk prostatavävnad från samma patient.
De flesta mikroRNA-molekylerna såg likadana ut oavsett om provet kom från frisk eller sjuk vävnad. Men på nio stycken mikroRNA-molekyler såg Jessica Carlsson avvikelser. Av de nio saknades vissa helt i den sjuka vävnaden Andra hade en störning som gjorde mikroRNA-molekylen överaktiv.
– Genom att studera de nio mikroRNA-molekylerna går det att med ungefär 85 procents sannolikhet avgöra om vävnaden är sjuk eller frisk, säger Jessica Carlsson.
Blodprov
Jessica Carlssons forskning kan bidra till att det i framtiden blir lättare att upptäcka prostatacancer. Hon bedömer dock att det kommer att ta minst tio år innan vårdgivare verkligen kan komplettera ett PSA prov med en mikroRNA-analys.
– Jag har gjort mina analyser på vävnader hämtade direkt från prostatan. Det ultimata skulle vara om vi kunde gör motsvarande kontroll genom att ta ett blodprov. Då skulle mikroRNA-analys verkligen kunna bli ett kraftfullt diagnostikverktyg, säger Jessica Carlsson.
Inom kort påbörjar Jessica Carlsson en forskartjänst vid Universitetssjukhuset i Örebro. Där kommer hon att fortsätta undersöka hur mikroRNA-analys kan användas i kampen mot prostatacancer.
INFORMATION & KONTAKT
Jessica Carlsson disputerar med avhandlingen: ”Identification of miRNA expression profiles for diagnosis and prognosis of prostate cancer”. Disputationen sker på Örebro universitetssjukhus den 26 oktober 2012.
För ytterligare information kontakta Jessica Carlsson: tel. 0500 – 448680
Haptik är läran om effekterna av beröring och gränssnitt är ett objekts ”ansikte utåt”. Att designa specifikt för känslan av beröring innebär nya utmaningar och möjligheter för design: att utveckla ett objekt som känns rätt är ganska annorlunda mot att designa en produkt eller apparat som ser bra ut. Till exempel, hur skulle ett säkerhetssystem kunna varna en bilförare genom beröringssinnet?
Camille Moussette har i sin avhandling arbetat fram ett koncept som han kallar Simple Haptics. Han visar med konkreta exempel, rekommendationer och riktlinjer hur interaktionsdesigner kan ta till sig och utnyttja effekter av beröring när de designar beröringsbaserade produkter.
Historiskt sett har aspekter kring beröringssinnet utvecklats mycket kring tekniska och vetenskapliga frågeställningar. Camille Moussette mål har varit att utveckla haptik i ett designperspektiv utgående från människors behov, vilket leder till att ett nytt forskningsområde öppnar sig: haptisk interaktionsdesign.
Hans avhandling belyser att haptiska attribut, hur saker känns genom beröring, utgör en allt större del av de sätt med vilken en användare interagerar med och upplever dagens produkter. Camille Moussette menar att denna kunskap är viktig att designer tar i beaktande och införlivar i designprocessen.
– Mitt hopp är att inspirera forskare inom design, studenter och utövare av designeryrket över hela världen att upptäcka och värdesätta haptik som en kärnkomponent i alla nya designprojekt, säger han.
Denna avhandling i industridesign är den första vid Designhögskolan, Umeå universitet. Den utgör en milstolpe för institutionen och dess forskning.
INFORMATION & KONTAKT
Tisdagen den 30 oktober försvarar Camille Moussette, Designhögskolan, sin avhandling med titeln: Sketching Haptics: Sketching Perspectives for Haptic Interaction Design. Svensk titel: Att skissa i haptik: skissperspektiv för haptisk interaktionsdesign.
Disputationen äger rum kl. 9:00 i Designhögskolans auditorium.
Fakultetsopponent är Bill Verplank, Ph.D, Stanford University, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen
För ytterligare information, kontakt gärna: Camille Moussette
Telefon: 073-033 0980 (in English) E-post: camille.moussette@dh.umu.se
Personlig hemsida
Forskare vid Luleå tekniska universitet (LTU) får möjlighet att från biomassa utveckla och testa framställning av smörsyra i stor skala, genom finansiering från Energimyndigheten. Området blir ett komplement till utvecklingen av biobränsle vid den s.k. etanolpiloten i Örnsköldsvik och breddar därmed verksamheten vid demoanläggningen.
– Den verkliga fördelen är att smörsyra blir biobaserad, en så kallad grön kemikalie och det finns ett antal olika användningsområden med en direkt marknad för det, säger Kris Berglund, professor inom Avdelningen för biokemisk- och kemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.
Det är såvitt Kris Berglund vet den enda storskaliga demoanläggning i Europa där produktion av smörsyra nu genomförs. Smörsyra, från biomassa, kan användas i olika hushållsprodukter från mat till kosmetika. Man kan även, använda smörsyra till tillverkning av plaster. Kemikalier från biomassa är ett område som just nu utvecklas snabbare än bränslen från samma råvara och enligt Kris Berglund är det lätt att använda ekonomiska argument för den utvecklingen.
Det nya forskningsprojektet sker inom ramen för det av regeringen utpekade, strategiska forskningsprojektet Bio4Energy där Luleå tekniska universitet medverkar. LTU-forskarna kommer att genomföra sina tester i nära samarbete med Clean Tech företaget SEKAB som driver anläggningen. Forskarna vill gärna beskriva demoanläggningen i Örnsköldsvik och sin egen forskning i form av en analogi.
– Jag tycker att man kan ta den här liknelsen att själva anläggningen är hårdvaran och att organismer som man stoppar in i den är mjukvaran, och beroende på vad man använder sig av för organismer så kan man göra olika produkter, säger Ulrika Rova, biträdande professor inom Avdelningen för biokemisk- och kemisk processteknik vid LTU.
Det hela går ut på att från lignocellulosa, som förutom träd även kan vara restprodukter från skogs- och jordbruksindustrin, få ut olika sockerarter som man kan mata bakterier med och omvandla till smörsyra.
– Det gäller att få bakterierna att utnyttja biomassan effektivt så att man verkligen använder så mycket som möjligt av råvaran, dvs även restavfall från skogs-, jordbruks- och pappersindustrin, säger Magnus Sjöblom, Teknologie doktor vid LTU:s avdelning för biokemisk- och kemisk processteknik.
För att få ut sockerarterna är biomassan förbehandlad av SEKAB i en kemisk process med svavelsyra kallad hydrolys och forskarna har genom att använda det redan uppnått bra resultat.
– Vi har använt den till bakterierna och undersökt om det tillverkar smörsyra och det visade sig att det faktiskt var riktigt bra, säger Magnus Sjöblom.
Rickard Arvidsson presenterade nyligen sin doktorsavhandling, som handlar om riskerna med nanomaterial – ett område där det finns stora kunskapsluckor. Han har utvecklat nya metoder för att bedöma riskerna med nanomaterial. Han har också använt dessa metoder på tre specifika material; nanopartiklar av silver, titandioxid (som bland annat finns i solkräm) och grafen.
Nanopartiklar av silver har en bakteriedödande effekt, och används idag i diverse konsumentprodukter. Bland annat för att förhindra svettlukt i träningskläder. När kläderna tvättas lossnar nanopartiklarna och följer med avloppsvattnet till reningsverken. Partiklarna släpper ifrån sig silverjoner, som varken bryts ner i reningsverken eller i naturen. Silverjonerna är giftiga för många organismer.
– Kläder bedöms redan idag vara en stor källa till utsläpp av nanosilver, säger Rickard Arvidsson. Om användningen av silver i kläder fortsätter att öka kan det få stora miljökonsekvenser. Bland annat skulle silvret ansamlas på åkrarna om slam från reningsverken användes som gödning, vilket kan orsaka långsiktiga skador på odlingsmarkernas ekosystem.
Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av all fosfor i avloppsvattnet återföras som gödning på produktiv mark senast år 2015 – bland annat eftersom fosfor börjar bli en global bristvara. Om detta ska lyckas måste halterna av föroreningar i slammet från reningsverken hållas på en låg nivå.
Rickard Arvidsson har gjort en studie på reningsverket Ryaverket i Göteborg. Den visar att påverkan på slammet, och på odlingsmarkerna om slammet läggs ut, beror helt av hur mycket silver tillverkarna väljer att stoppa i kläderna. Silverhalten i de undersökta kläderna varierade med faktorn en miljon; mellan 0,003 mg/kg och 1400 mg/kg. Med den lägsta koncentrationen skulle det inte bli någon märkbar effekt på slam och åkrar även om användningen av silverkläder ökade markant.
– Men med den högsta koncentrationen skulle det räcka att alla göteborgare köpte och använde en silverbehandlad strumpa per år för att silverhalten i Ryaverkets slam skulle fördubblas, säger Rickard Arvidsson.
– Det här med silver i kläder är en ny teknik, och det är fortfarande svårt att se mönster i hur höga halter som används. Men om de negativa miljöeffekterna ska undvikas så måste antingen silverhalten i kläderna eller konsumtionen av silverbehandlade kläder begränsas.
De övriga materialstudierna i Rickard Arvidssons avhandling gäller alltså nanopartiklar av titandioxid och grafen. Titandioxid finns förutom i solskyddskräm bland annat i väggfärg och i självrengörande cement. Resultaten visar att det är användningen av solskyddskräm som orsakar de största utsläppen av nanopartiklar av titandioxid, mätt i partikelantal. Så kan man förvänta sig att det blir i fortsättningen också.
När det gäller grafen visar avhandlingen att riskerna med materialet har studerats väldigt lite. Men den information som finns i dag ger anledning till att iaktta försiktighet, eftersom vissa former av grafen kan vara svårnedbrytbara, fettlösliga och giftiga. Utsläppen av grafen kan också bli höga om materialet blir så användbart i framtiden som man tror idag.
Chalmers leder en stor grupp av grafenforskare inom EU som nu ansöker om anslag på 4,2 miljoner euro för att studera hälso- och miljöeffekter av grafen, som en del i ett större forskningsprojekt.
INFORMATION & KONTAKT
Nanopartiklar av silver släpper ut silverjoner, som är giftiga för både bakterier och många högre organismer. Under senare år har användningen av silvernanopartiklar som bakteriedödare ökat i diverse konsumentprodukter, till exempel kläder. I regel tvättas dessa partiklar snabbt ur textilierna, eller löser upp sig till joner, och silvret kan vara helt borta efter tio tvättar. Via avloppsvattnet hamnar partiklarna i reningsverken. Där kan silvret inte tas bort, utan det följer med till slammet eller ut i vattendragen.
Utsläpp av silverjoner medför flera allvarliga problem:
• Det är ett långlivat ämne som är giftigt i låga koncentrationer för många bakterier och vattenlevande organismer.
• Det finns farhågor om att det orsakar antibiotikaresistens hos bakterier.
• Det kan störa den biologiska reningsprocessen i reningsverken.
• Silverresurserna är globalt mycket begränsade. Med nuvarande utvinningstakt kan de nu kända silvertillgångarna vara uttömda inom 30 år. Därför kommer det att bli allt viktigare att återvinna silver – något som inte är möjligt när det används i kläder, eftersom det då hamnar i avloppsvattnet. Silver är speciellt viktigt inom teknologi för förnyelsebar energi, till exempel solceller och solkraftverk (se relaterat pressmeddelande).
Källor: Chalmers och Kemikalieinspektionen.
Anhandlingen Contributions to Emission, Exposure and Risk Assessment of Nanomaterials
För mer information, kontakta:
Rickard Arvidsson, doktor i miljösystemanalys, Chalmers, rickard.arvidsson@chalmers.se, 031-772 21 61
Sverker Molander, biträdande professor i miljösystemanalys, Chalmers, sverker.molander@chalmers.se, 031-772 21 69
En ofta spridd uppfattning är att de som använder nikotinhaltigt snus har färre hål i tänderna. Men den uppfattningen är en myt. Det visar Lena Hellqvist, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och verksam vid Karlstad universitet, som i sin avhandling studerat tandhälsan hos snusare.
– Vanligt svensk nikotinhaltigt snus är basiskt och höjer därför pH-värdet i munnen, vilket skulle kunna ha en gynnsam effekt mot syraattacker. Men våra kliniska undersökningar visar inget som bekräftar att snusare har mindre karies idag, säger Lena Hellqvist.
– Å andra sidan har snusare inte mer karies heller, vilket delvis kan förklaras av den generellt förbättrade tandhälsan i landet och det dagliga bruket av fluortandkräm. Dock kan vi se att tobaksbrukare både besöker tandvården och rengör tänderna mer sällan än icke-brukare.
De som använder nikotinfria snusprodukter har däremot anledning att vara uppmärksamma. Lena Hellqvist visar i sin avhandling att medan nikotinhaltigt snus bara innehåller spår av kolhydrater och stärkelse, kan nikotinfritt snus innehålla upp till 26 procent stärkelse och 6,5 procent kolhydrater.
– Våra mätningar visade att vissa nikotinfria snusprodukter sänkte pH-värdet betydligt i brukarnas tandbeläggning. Tillsammans med det höga kolhydratinnehållet gör det att bruket av nikotinfritt snus kan öka risken för karies, säger Lena Hellqvist – som understryker att resultatet bara omfattar de produkter som ingått i den aktuella studien, och alltså inte nödvändigtvis alla produkter som finns på marknaden.
Lena Hellqvists avhandling visar också att tobaksbruket totalt sett minskat de senaste tjugo åren men att antalet snusare samtidigt ökat – en uppgift som får stöd i flera andra nationella studier.
Avhandlingen visar därtill att tobaksbruk är vanligare bland ensamstående män än bland män som lever i en parrelation, däremot ses inga skillnader när det gäller utbildningsnivå eller inkomst.
Avhandlingen Smoking, Snuffing and Oral Health with Special Reference to Dental Caries försvaras vid en disputation den 2 november.
– Vi blev förvånande över att en så pass stor del av genomet var nästan identiskt hos de två arterna, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi och ledare för forskningsgruppen bakom de nya resultaten.
Den stora frågan inom artbildningsforskningen idag gäller den genetiska bakgrunden till hur två utvecklingslinjer gradvis kommer att skilja sig åt och till slut inte längre kan producera fertila avkommor. Hästar och åsnor kan till exempel korsa sig och få mulor och mulåsnor men något i de senares arvsmassor gör att de inte är fertila. Det måste således finnas DNA-sekvenser från divergerande utvecklingslinjer som inte är ”kompatibla”.
Forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet presenterar nu genomsekvensen för flugsnappare som blir en av de första organismer, förutom de så kallade modellorganismerna, att få sitt genom sekvenserat. Detta är också den första genomsekvensen för ett ryggradsdjur som tagits fram helt på egen hand av svenska forskare och vid ett svenskt laboratorium.
Uppsalaforskarna har kartlagt flugsnapparens arvsmassa och därefter sekvenserat hela genomet hos ett 10-tal individer av vardera svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare. De två arterna förekommer tillsammans på Öland och Gotland, där de ibland hybridiserar, parar sig med varandra.
Forskarna har nu kunnat identifiera de regioner av flugsnapparnas genom som mest påtagligt skiljer sig åt mellan arterna. Det visar sig att det rör sig om en eller några få regioner per kromosom och dessa regioner sammanfaller med de kromosomdelar som är inblandade i celldelning och produktion av könsceller (centromerer). Det tyder alltså på att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.
– Det finns goda skäl att tro att denna observation har hög grad av generalitet, och att den kan förklara artbildning tvärs över organismgrupper, säger Hans Ellegren.
Den svartvita flugsnapparen, och senare också dess nära släkting halsbandsflugsnapparen, har under lång tid varit en viktig studieorganism för forskare vid Uppsala universitet. Deras häckning (och därmed reproduktiva framgång) är nämligen lätt att följa då de gärna häckar i uppsatta fågelholkar. Uppsalaforskning på flugsnapparna har sedan dess lagt grunden för förståelsen av många generella aspekter av ekologi och evolution, med mängder av doktorsavhandlingar och uppmärksammade forskningsrapporter.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information kontakta Hans Ellegren, tel: 070-4250637, e-post: Hans.Ellegren@ebc.uu.se
Ellegren H, et al. (2012) The genomic landscape of species divergence in Ficedula flycatchers, Nature, DOI: 10.1038/nature11584
I VTI notat 34-2012 redovisas två olika ansatser som har använts för att studera hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet dödade och svårt skadade. Dels studerades det faktiska olycksutfallet baserat på olycksstatistik från STRADA, dels beräknades de förväntade effekterna utifrån uppmätta medelhastighetsförändringar med hjälp av den så kallade potensmodellen.
Resultaten baserade på olycksstatistik från STRADA visar att totalt har ca 30 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet. Effekten på svårt skadade är 26 per år. Resultaten baserade på potensmodellen visar att beräknat antal dödade har minskat med ca 11 per år och svårt skadade med 37 per år. Totalt sett för dödade och svårt skadade (DSS) är resultaten för de båda ansatserna av samma storleksordning men fördelningen mellan dödade och svårt skadade skiljer sig.
Det är främst på tvåfältsväg som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim som de stora effekterna i antalet inbesparade liv återfinns; mer än 70 procent av alla inbesparade liv finns i denna grupp. Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att notera att efterperioden fortfarande är kort, speciellt för etapp 2 då den endast är 1,5 år (2,5 år för etapp 1). För att få säkrare resultat rekommenderas en fortsatt uppföljning av antalet dödade och svårt skadade.
Då miljöeffekter studerades baserat på de uppmätta hastighetsförändringarna visar resultaten att koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med ca 21 000 ton per år. En stor del av minskningen beror på den relativt omfattande sänkningen av hastighetsgränsen från 90 km/tim till 80 km/tim på landsvägar med två körfält. Svaveldioxidutsläppen har totalt minskat med ca 100 kg per år och vad gäller kväveoxider så har dessa totalt minskat med drygt 90 ton per år till följd av hastighetsförändringarna. Att förändringarna är mindre än vad som uppskattades innan hastighetsomläggningen beror på att resultaten från hastighetsmätningarna visar på något mindre ändringar av trafikanternas medelhastigheter än Trafikverkets antaganden.
KONTAKT & INFORMATION
VTI notat 34-2012
– Analyserna pekar på att kvinnornas mindre chans kan förklaras av att deras ansökningar i genomsnitt fått lägre poäng i sakkunniggranskningarna. Detta kan i sin tur förklaras av att de manliga sökandena är mer seniora och därmed har mer erfarenhet av att skriva ansökningar, säger Thor Norström, professor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Thor Norström har genomfört analysen på uppdrag av FAS. Analysen är en uppföljning av rapporterade könsskillnader under 2004 och 2005. Vid en jämförelse kan konstateras att könsskillnaden i chansen att få anslag har minskat något men att den fortfarande är till männens fördel. Under åren 2004-2005 hade männen 40 procent större chans än kvinnorna, motsvarande siffra för perioden 2006-2010 var 30 procent.
– Rapportens resultat pekar på vikten av att kontinuerligt följa utvecklingen av skillnader i kön när det gäller forskningsanslag. Konkurrensen om att få anslag från våra forskningsråd är mycket hård. Med tanke på den betydelse anslagen har för forskarkarriären är det viktigt att bedömningsprocessen ger kvinnor och män lika stor chans till anslag, säger Thor Norström.
Länk till artikeln.
