Krim-Kongo blödarfeber [Ref 1]en allvarlig sjukdom, som börjar med influensaliknande symptom men kan utvecklas till mycket allvarliga tillstånd med hög dödlighet (30%). Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien och Balkan, men har nyligen börjat spridas till nya områden i södra Europa. Den orsakas av ett virus som sprids via fästingbett och vanliga värddjur är olika mindre däggdjur. Människor smittas av fästingbett eller närkontakt med smittade däggdjur.
Forskare har nu undersökt spridningsmekanismerna för denna potentiellt dödliga sjukdom. Studien är multidisciplinär med fågelexperter, fästingexperter, molekylärbiologer, virologer och infektionsläkare från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i samarbete med kollegor från SMI, Kalmar och Linköping. Dessutom hjälpte ornitologer och frivilliga till med fågelinsamlingen.
Under två vårsäsonger 2009-2010 infångades totalt 14 824 fåglar på de två fågelstationerna på Capri (Italien) och Antikythera (Grekland), på väg från Afrika till Europa. Totalt insamlades 747 fästingar insamlades och analyserades för viruset.
Ungefär 30 olika fågelarter undersöktes och en fågelart, rödhuvad törnskata, som övervintrar i södra Afrika och häckar i mellersta Europa, visade sig bära på virussmittade fästingar.
– Detta är första gången fästingar infekterade med detta virus påvisats på flyttfåglar. Det ger oss en helt ny förklaring till hur denna sjukdom, och även andra fästingburna sjukdomar, sprids till nya områden där nya däggdjurspopulationer kan infekteras av de smittade fästingarna, säger Erik Salaneck, forskare på institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset.
Hyalomma-fästingen, som sprider den aktuella sjukdomen, trivs inte i norra Europa utan på varmare breddgrader. Men med ett varmare klimat skulle gränsen för både fästingarten och sjukdomen kunna förflyttas norrut med hjälp av flyttfåglar.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln kommer i tryckt version i december.
Referens: Lindeborg M, Barboutis C, Ehrenborg C, Fransson T, Jaenson TGT, Lindgren P-E, et al. Migratory birds, ticks, and Crimean-Congo hemorrhagic fever virus [letter]. Emerg Infect Dis [Internet]. 2012 Dec
För mer information, kontakta Erik Salaneck, tel: 070-922 98 36, erik.salaneck@medsci.uu.se; eller Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi, Uppsala universitet, tel: 070-425 05 10, thomas.jaenson@ebc.uu.se
Astma är en sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Symptomen utlöses ofta av allergen från pollen, pälsdjur eller nötter och den drabbade får svårt att andas. Detta beror på att en av kroppens egna immunceller, mastcellen, exploderar och släpper ut en mängd ämnen som irriterar och förtränger luftvägarna.
Det är sedan tidigare känt att omogna mastceller cirkulerar i blodet även hos friska individer. Forskare vid Uppsala universitet har hittat två celltyper, dendritiska celler och alveolära makrofager, som behövs för att omogna mastceller ska kunna ta sig in i lungan. Dessa celler behövs för att ett slags klister ska bildas utmed blodkärlens väggar i lungan. Klistret är specifikt och gör att omogna mastceller bromsas upp istället för att fortsätta cirkulera runt i kroppen. När de omogna mastcellerna stannat upp helt rör de sig in i lungan. En vecka senare har de blivit mogna mastceller som potentiellt kan orsaka astma-symptom.
I förlängningen hoppas forskarna att kunskap om varför mastceller ökar i lungorna vid astma kan ge upphov till nya läkemedel. Dagens läkemedel mot astma fokuserar på att stabilisera mastcellerna och mildra effekterna av de ämnena som släpps ut. Bättre vore kanske att stoppa mastcellerna från att ta sig in i lungan från första början.
KONTAKT OCH INFORMATION
Joakim Dahlin, tel: 018-471 4261, 073-918 22 93, e-post: Joakim.Dahlin@imbim.uu.se
Jenny Hallgren, tel: 073-830 37 93, e-post: jenny.hallgren@imbim.uu.se
Länk till artikeln: http://www.jimmunol.org/content/189/8/3869.abstract
Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. De amplifierade kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.
I den aktuella studien som nu publiceras i Science har forskarna experimentellt testat en specifik modell (presenterad i PNAS 2007) som förklarar hur nya gener uppstår. I modellen har en ursprungsgen, förutom sin starka normala huvudaktivitet, en svag sekundär aktivitet. Om denna extra aktivitet blir viktig, till exempel på grund av att organismens miljö förändras, så kan antalet kopior av ursprungsgenen öka mycket snabbt i en organisms population. Exempel på miljöförändringar skulle kunna vara att organismen exponeras för ett giftigt ämne (till exempel antibiotika, herbicider, insekticider) som den på något sätt måste kunna oskadliggöra för att överleva. Ökningen av antalet genkopior ökar också sannolikheten för att mutationer selekteras fram som leder till att sekundärfunktionen förbättras. Efter att dessa mutationer uppstått så kan de extra kopiorna försvinna och kvar finns slutligen två gener, en ursprungskopia med sin normala funktion och en genkopia med förbättrad sekundärfunktion.
Modellen testades i laboratoriet av forskaren Joakim Näsvall genom att en bifunktionell gen inblandad i syntesen av två aminosyror, tryptofan och histidin, selekterades fram. Bakterier med denna gen växtes sen i tillväxtmedium som saknade båda aminosyrorna vilket ledde till selektion av genamplifiering av upp till 20 kopior av samma gen. Senare uppstod mutationer som specialiserade olika genkopior till att antingen bli bättre på tryptofan- eller histidinsyntes, eller i vissa fall bättre på båda reaktionerna.
– Joakim Näsvalls övertygande experimentella resultat ger starkt stöd för vår tidigare föreslagna modell. De visar hur nya gener kan uppstå efter bara några tusen generationer av bakterietillväxt, motsvarande cirka ett år i realtid, i laboratoriet om lämpliga selektionstryck finns, säger professor Dan Andersson, ansvarig för studien.
KONTAKT OCH INFORMATION
För information om denna forskning vid Uppsala universitet kontakta Dan Andersson, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se, telefon: 070-1679077 eller Joakim Näsvall, e-post: Joakim.Nasvall@imbim.uu.se, telefon: 070-6972236
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.
När Luleå tekniska universitet i veckan var värd för en konferens inom EU projektet ProMine visades den första kartan över kritiska metaller i Europa. Metallerna är bl. a viktiga för nästan all teknik som ett hushåll använder och är avgörande för den europeiska industrins framgång.
– Vi är totalt beroende metaller för varje människa konsumerar nästan 2000 ton under sin livstid, säger Pär Weihed, professor vid Luleå tekniska universitet och värd för konferensen ProMine.
Forskare, forskningsinstitut och gruvindustri är engagerade i ProMine som har en total finansiering på 17 miljoner Euro och var, när det startade 2008, EU:s största projekt inom råvaror. Fokus är att lösa den framtida råvaruförsörjningen för Europa och EU Kommissionen har pekat ut Norra Europa med bl. a Sverige, Finland och Grönland som mest intressant ur råvarusynpunkt. I april nästa år slutredovisas projekt ProMine.
– EU kallar ProMine ett ”flagship” projekt för att det troligen är det första stora projekt som efter lång tid har börjat stödja gruvdrift inom den europeiska unionen. Man har insett att det finns ett stort underskott av viktiga metaller i Europa, säger Professor Gabor Gaal, vid Finlands geologiska undersökning, som är koordinator för ProMine.
Inom projektet har man börjat bygga databaser över vad som faktiskt är tillgängligt av olika metaller på europeisk mark och kunnat konstatera att EU är extremt underprospekterat. Europa konsumerar mer än 20 % av den globala produktionen av metaller men har hittills investerat förhållandevis lite, ca 3 % av vad som investeras globalt, för att leta metaller på egen mark.
– Om vi stannar vid den låga siffran för prospektering så finns det inte en chans att förbättra vår självförsörjning av metaller och det är ett starkt skäl till varför det här projektet är så viktigt, säger Pär Weihed, professor i malmgeologi vid LTU.
Under beteckningen ”Work Package 1”har man inom ProMine gjort en inventering av alla primära och sekundära metallförekomster inom EU. Kritiska metaller har identifierats som metaller där Europa är 100 % importberoende och alla dessa metaller sitter i olika tekniska applikationer, som t ex permanentmagneter, batterier, elektronik i bilar etc. För första gången finns nu en karta över kritiska metaller i Europa.
– Man behöver absolut den här typen av metaller för viss teknologi, t ex i mobiltelefoner och hightech teknologier och det är inte möjligt att ändra på det, för det finns inget alternativ. Det handlar om 14 olika metaller som verkligen är kritiska för Europa, säger Dr. Daniel Cassard, Frankrikes geologiska undersökning med ansvar för databaser och Europas mineralförsörjning inom ProMine.
Förutom kartan över kritiska metaller som en av arbetsgrupperna i projektet utvecklat, redovisades flera delprojekt under konferensen i Luleå. Ett exempel är det projekt som leds av LTU-professorn Pär Weihed och handlar om djupscanning av råvaruresurser med tredimensionella modeller för framtidens gruvor. Ett annat exempel på delprojekt inom ProMine är vilka möjliga industriprodukter som kan tillverkas av restprodukter från gruvnäringen.
Sexualiteten fungerade som ett sammanhållande kitt och höll ihop den judiska gruppen i den medeltida samhället. Och det var en kontrollerad sexualitet som var tecken på fromhet. Motståndet mot sexuella förbindelser med dem som inte tillhörde gruppen var också utbrett.. Sexualiteten var alltså en viktig del av den judiska identiteten under medeltiden. Det visar teologen Lena Roos i sitt forskningsprojekt om judendomen under medeltiden.
I projekten Farliga förbindelser, som slutrapporterats till Riksbankens Jubileumsfond, har hon visat att sexualiteten under medeltiden var en viktig del av vad det innebar att vara jude i Europa. Goda och fromma judar kontrollerade sin sexualitet – kristna och konvertiter sågs därtill som sexuellt lössläppta. Det var dessutom oron för felaktiga och farliga, sexuella förbindelser med andra än judar som låg bakom regler om särskiljande kläder för judar. Ingen jude skulle som Lena Roos skriver i sin slutredovisning ”av misstag” inlåta sig i intima relationer med någon kristen.
Samtidigt var förbindelserna mellan kristna och judar utbredda och svåra att undvika. Det var till och med så att det kristna majoritetssamhället påverkade synen på sexualitet bland judar.
Kristna arbetade trots uttryckliga förbud om det i judiska hem som tjänare, vilket varken var tillåtet i den kanoniska rätten eller bland judar. De förra var rädda för att kristna skulle låta sig styras av judar, de senare oroade sig för att kristet tjänstefolk skulle påverka barnen menligt. Men även här fanns det menar Roos en rädsla för att de nära relationerna i hemmen skulle leda till sexuella relationer mellan de olika grupperna.
Sexualitet var helt enkelt ett viktigt medel för att definiera judiskhet.
KONTAKT
Lena Roos kan kontaktas via sin mail Lena.Roos@teol.lu.se
Sedan 1970-talets tekokris, då den textila produktionen försvann från Sjuhärad och Sverige, och ända fram till början av det här seklet har en stor omställning pågått i Sjuhäradsbygden.
– Idag har produktionen i regionen till viss del ersatts av varumärkesföretag, distans- och detaljhandel samt export och import av varor, och Boråsregionen har fortfarande kvar sin image som textil- och modestad. Det innebär att man kunnat locka nya entreprenörer att starta företag i branschen och företag utifrån att lokalisera sig i regionen. Det behövs dock ytterligare samverkan mellan näringsliv, staden och högskolan för att stärka infrastrukturen för nyföretagande och innovation, berättar Anders Edström, seniorprofessor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av författarna.
Boken, som går tillbaka i historien, bygger på en analys av Sjuhäradsbygden och dess 300-åriga textila tradition. Från 1600- och 1700-talens blomstrande textila näring med knallen i centrum ända fram tills idag – Sjuhäradsbygden har trots stora utmaningar lyckats anpassa sig för att kunna fortsätta med sin handelstradition.
– Handlarna i Sjuhärad har haft resurser för omställning, affärssinne och ett särskilt entreprenörskap som har gjort att man på ett bra sätt tagit tillvara på de förutsättningar som funnits under olika tidsepoker, berättar Anders Edström, senior professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av författarna.
Om knalleandan innebar att ”var man var sin egen bästa dräng” är det numera samarbete som gäller i näringslivet. Området Textile and Fashion Center som nu växer fram i det gamla industrikvarteret Simonsland i Borås är ett bra exempel på hur staden, högskolan och näringslivet hittat förutsättningar för ett stärkt samarbete.
KONTAKT OCH INFORMATION
Uthålligt företagande – Om regionala förutsättningar och förhållningssätt
Förlag: Studentlitteratur
Författare: Björn Brorström, Anders Edström, Torbjörn Ljungkvist och Margareta Oudhuis
Anders Edström, Tfn: 0733 – 66 56 37, E-post: anders.edstrom@hb.se
Björn Brorström, Tfn: 0709-453470, E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
– Det här ger oss framför allt bättre möjligheter att testa och demonstrera vår GasBot-robot i autentiska miljöer, säger Achim Lilienthal, forskare vid robotikforskningscentrumet AASS.
GasBot har utvecklats i samarbete med Robotdalen för att bland annat upptäcka gasutsläpp i industriella avfallsdeponier, och Clearpath Robotics skriver i sin motivering att det är ett unikt och spännande projekt med uppenbara miljömässiga vinster. AASS var en av tre forskningsmiljöer som fick särskilt utmärkelse i tävlingen.
KONTAKT
Achim Lilienthal, 0705-31 79 84.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras omkring 10 000 nya fall av prostatacancer och cirka 2 500 män dör av sjukdomen. Sambandet mellan tobak och lungcancer är numera välkänt, men också bakterier och virus spelar en viktig roll för olika cancersjukdomars uppkomst. Den kunskapen används idag för att exempelvis vaccinera unga kvinnor mot cancerframkallande papillomvirus. Tanken att också prostatacancer skulle kunna orsakas av en bakterie- eller virusinfektion baseras på flera studier som har visat att kronisk inflammation är mycket vanligt i prostata och att den skulle kunna bidra till cancerutvecklingen.
I avhandlingen studeras förekomsten av mikroorganismer (bakterier, virus och svampar) i prostatavävnad för att se om de är vanligare i prostata hos män som senare fått diagnosen prostatacancer än hos andra män. Både virus och bakterier hittades i prostata. Den vanligaste bakterien var Propionibacterium acnes, som bland annat är kopplad till hudsjukdomen akne. Bland dem som senare diagnostiserades med prostatacancer var denna bakterie något vanligare än hos en kontrollgrupp.
– Det är ett mycket intressant fynd. Den här bakterien har inte ansetts vara sjukdomsframkallande i prostata men i andra delar av kroppen vet man att den kan ge kraftig inflammation, speciellt efter operation, säger Johanna Bergh Drott.
För att närmare undersöka om bakterien kan ge inflammation i prostata gjordes experimentstudier. Injektion av Propionibacterium acnes i prostata hos råttor ledde mycket riktigt till kronisk prostatainflammation. Djuren verkade dock så småningom kunna läka ut infektionen utan tecken på permanent skada, men medan prostata var inflammerad hittades förändringar i vävnaden som liknar dem som man ser vid förstadier till cancer.
– Resultaten visar att bakterien kan ge en kronisk prostatainflammation hos råttor, men för att det ska uppstå cancer behövs troligtvis ytterligare faktorer, kommenterar Johanna Bergh Drott.
INFORMATION OCH KONTAKT
Johanna Bergh Drott är doktorand i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, där hon kan nås på mobil 070-231 76 06, johanna.bergh.drott@climi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59987
Peniscancer är en ovanlig sjukdom i Sverige som drabbar runt 130 män per år. Om cancern inte har gått för långt behandlas patienterna med laser för att i största möjliga mån bevara funktionen hos penis. Elisabeth Skeppners studier fokuserar på de män som genomgått en organbevarande laserbehandling och alltså har en intakt penis. Avhandlingen beskriver patienternas symptom och vårdsökande, samt sexuell funktion, sexuell aktivitet och hur tillfredsställda de var med livet före och efter behandling.
– När det gäller den sexuella funktionen och aktiviteten tenderar merparten av de patienter som varit sexuellt aktiva före behandlingen att återuppta sitt tidigare sexualliv, berättar Elisabeth Skeppner.
Drar sig för att söka hjälp
– Men man måste ha klart för sig att rehabilitering tar tid och att det tar mer än ett år att komma tillbaka helt efter en cancerbehandling rent generellt. När det handlar om sexualitet är även en partner involverad om patienten lever i en parrelation, vilket gör att båda psykologiskt behöver tid att bearbeta det som inträffat.
Ett problem som visade sig tydligt i undersökningen var att många män drar sig för att söka hjälp. Av en grupp på 48 patienter som behandlades mellan åren 2005 och 2009 hade 31 patienter (65 procent) väntat mer än sex månader efter att de upptäckt de första symptomen innan de tog kontakt med vården.
Ökad kunskap
– Den enskilt största orsaken var att de upplevde det som genant att söka sjukvård för symptom på sin penis. Det var egentligen ingen överraskning, utan ett förväntat resultat som vi nu fick bekräftat. Men det som förvånar är att männen inte har kunnat prata med sina partner om det, även om de levt länge tillsammans och varit sexuellt aktiva.
Just eftersom det handlar om en så ovanlig cancerform hoppas Elisabeth Skeppner att hennes forskning ska kunna öka kunskapen om peniscancer både hos allmänheten och inom delar av sjukvården.
Fakta om peniscancer: Peniscancer är lokaliserad på förhud, ollon eller penisskaft och sjukdomen är vanligast bland män mellan 60 och 70 års ålder men i Sverige är trots detta 30 % av patienterna yngre än 60 år. Vad som ligger bakom sjukdomen är inte helt klarlagt, men det man känner till är att humant papillomvirus (HPV) är en starkt bidragande orsak. Det är samma virus som kan orsaka livmoderhalscancer hos kvinnor.
Hur ska företag på bästa sätt kombinera nya möjligheter att nå ut till kunder som till exempel hemsidor, sociala medier och e-handel med traditionella kanaler som kataloger, fysiska butiker och direktreklam?
– Vi ska undersöka hur utvecklingen har sett ut över tid och analysera resultaten för att kunna presentera hur en framgångsrik marknadsförings- eller försäljningsmodell kan se ut, säger Claes Hultman, professor i företagsekonomi vid Örebro universitet.
– Skillnader i konkurrenskraft mellan företag beror i allt högre grad på marknadskanalerna eftersom det är sällan man kan konkurrera med en unik produkt under någon längre tid – konstruktion och design kopieras snabbt, fortsätter Johan Kask, doktorand i företagsekonomi och som disputerar inom kort.
Bli effektivare
Det är däremot svårare att kopiera en sammansättning av marknadskanaler som bygger på delvis osynliga rutiner och mellanmänskliga kontakter. Därför hoppas forskarna kunna hjälpa svenska företag att utveckla sina kanalsammansättningar för att bli effektivare.
– Om man tittar på varje marknadskanal separat är risken stor att stödjade kanaler som kanske i första hand till exempel är till för att bygga ett varumärke och sprida information rensas bort för de kanaler där företaget tydligt kan se resultaten – och utan att man förstår det raseras kedjan och försäljningen går ner, säger Claes Hultman.
– Det är viktigt för företag att välja en bra sammansättning av kanaler för att nå bäst resultat och i förlängningen är det avgörande för ett handelsföretags överlevnad, säger Claes Hultman.
KONTAKT
För mer information kontakta Claes Hultman 0708 – 30 35 22
Ett av fyra barn i åldern 0-17 år i Sverige lever med bara en förälder. Bland de äldre tonåringarna bor hela fyra av tio med endast en av sina föräldrar. Den i särklass vanligaste orsaken till detta är föräldrarnas separation eller skilsmässa. Samtidigt som allt fler barn bor med bara den ena föräldern så minskar också det geografiska avstånden till den andra föräldern över tiden.
– Bilden av den traditionella kärnfamiljen som ett livslångt projekt är på väg att förändras, samtidigt som det blir tydligare att föräldraskapet i sig är en livslång relation där separationer och skilsmässor ställer andra krav på praktiska förutsättningar och lösningar, säger Olof Stjernström. Trenden är tydlig i Sverige och intresset från omvärlden är stort vad gäller utvecklingen i Sverige.
Ett sätt att studera relationen mellan barn och den förälder barnet inte bor hos är att analysera avstånden mellan dem. För att möjliggöra en daglig kontakt mellan barn och frånvarande förälder krävs ett förhållandevis kort avstånd, vilket i praktiken betyder gång- eller cykelavstånd.
– Det betyder att föräldrarna försöker hitta praktiska lösningar för att kunna bo nära varandra. Ett problem är dock att samhället inte är anpassat för eller uppbyggt kring de ”nya” och allt vanligare familjestrukturerna, vilket vi fokuserar på i nästa studie, säger Olof Stjernström. Exempel på det är socialförsäkringssystemet och samhällsplaneringen.
Kortare avstånd till frånvarande mammor
Hur stort avståndet är mellan barn och den förälder barnet inte bor hos beror delvis på den frånvarande förälderns kön. Frånvarande mammor tenderar att bo närmare sina barn än frånvarande pappor. Föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst påverkar också avståndet. Högre utbildning och inkomst tenderar att korta avstånden mellan barn och frånvarande förälder. Likaså för föräldrar födda utomlands. Något som däremot förlänger avståndet är förekomsten av nya partners och halvsyskon.
– Hel- och halvsyskon, extraföräldrar och ibland till och med en dubblerad uppsättning mor- och farföräldrar leder till komplexa familjestrukturer och kan göra situationen än mer komplicerad. Det kan till exempel vara svårt för barnen att ta sig mellan de olika hushållen, speciellt när de är små.
Varje år sätts det ut stora mängder lax i älvarna för att kompensera för det minskande antalet fisk som är resultatet av människans exploatering av rinnande vatten.
– Flertalet studier visar dock att de utplanterade laxarna har en sämre överlevnadsförmåga än vilda laxar och effekten av att plantera ut fisk i naturvårdssyfte har därför ifrågasatts. Anledningen till den sämre överlevnadsförmågan är inte fullt klarlagd, men man tror att det har att göra med de stora skillnaderna mellan odlingsmiljön som fisken växer upp i och älven som de sedan släpps ut i, säger biologen Joacim Näslund.
I ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Danmarks tekniska universitet och Danmarks center för vildlax undersöktes om de odlade laxarnas hjärnor påverkas av den miljö de växer upp i.
Växer upp i enformiga miljöer
Laxodlingarnas miljöer är designade för att vara lätta att rengöra och består ofta av enformiga plasttankar. Studien visar att hjärnan är större hos fisk som växer upp med bottenstrukturer i plasttankarna.
I och med att stenar eller andra strukturer ökar kostnaderna för underhåll samt ökar risken för sjukdomsspridning i fiskodlingen så skulle det vara utmärkt om det räckte med att ge fiskarna strukturer under en kortare period i början av livet.
– Tyvärr så visade det sig att när man tar bort strukturer från odlingstankarna så försvinner även den positiva effekten på laxarnas hjärntillväxt. Man kan konstatera att hjärnan hos laxarna verkar anpassa sig till rådande omständigheter vilket visar vilket fantastiskt flexibelt organ fiskhjärnan är. Om hjärnan är anpassad för en monoton odlingsmiljö kan därför potentiella problem uppstå när laxen plötsligt släpps ut i den mer komplexa verkligheten ute i naturen, säger Joacim Näslund.
INFORMATION
Studien ”Early enrichment effects on brain development in hatchery-reared Atlantic salmon (Salmo salar): no evidence for a critical period” av Joacim Näslund, Kim Aarestrup, Søren T. Thomassen och Jörgen I. Johnsson är publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences
http://www.nrcresearchpress.com/doi/abs/10.1139/f2012-074
Karin Enflo har i avhandlingen Measures of Freedom of Choice undersökt hur valfrihet kan mätas från ett teoretiskt perspektiv. Det vill säga: finns det något matematiskt mått som kan fånga våra intuitioner om valfrihet, som att valfriheten ökar när man får fler alternativ, och att mer varierade alternativ erbjuder mer valfrihet och så vidare.
Hon har kommit fram till att det inte kan finnas något mått som fångar alla våra intuitioner om valfrihet, eftersom folk har motstridiga intuitioner. Till exempel anser en del att väldigt dåliga alternativ inte kan påverka en persons valfrihet, medan andra anser att värdet av alternativen inte har någon betydelse alls för själva mängden valfrihet (bara för dess värde). Men Karin Enflo har också kommit fram till att det kan finnas mått som fångar väldigt många intuitioner.
I avhandlingen föreslår hon en ny typ av valfrihetsmått som uppfyller åtminstone tio krav som kan ställas på ett intuitivt rimligt mått. Till exempel reflekterar måttet att valfriheten ökar när man lägger till alternativ (ett val att jobba 40 timmar, 20 timmar eller 0 timmar en vecka erbjuder mer valfrihet än ett val mellan att jobba 40 timmar och 0 timmar), att mer olika alternativ erbjuder mer valfrihet (valet mellan att jobba 40 timmar och 0 timmar erbjuder mer valfrihet än valet mellan att jobba 20 timmar och 0 timmar) och att alternativ som är ungefär lika olika varandra erbjuder mer valfrihet än alternativ som inte är det (valet att jobba 40 timmar, 20 timmar eller 0 timmar erbjuder mer valfrihet än valet att jobba 40 timmar, 39 timmar eller 0 timmar).
Karin Enflo bevisar också att denna typ av mått är de enda som kan uppfylla de tio kraven.
För mer information om forskningen och avhandlingen kontakta Karin Enflo tel: 018 – 471 79 51, 073 – 943 72 88
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Measures of Freedom of Choice. [Ref 1]
Först ut är jätteprästkragen ’Bröllopsgåvan’ från Skåne, strandbinkan ’Fru Frida Lindström’ från Jämtland, höstfloxen ’Alma Jansson’ från Uppland och höstfloxen ’Ingeborg från Nybro’ från Småland.
Sorterna passar bra för trädgårdsägare med intresse för historiskt växtmaterial, men också för odlare som äger en äldre trädgård och vill ha ett tidstypiskt material. Sorterna har alla visat sig vara robusta, friska och tåliga med vacker blomning. Alla bär dessutom på en historia och i flera fall finns det traditioner, berättelser och lokala namn knutna till dem. De har inspirerat till de nya sortnamn som perennerna har fått.
Lanseringen av de fyra sorterna 2013 görs tillsammans med perennplantskolorna i Perennagruppen. Sorterna kommer att finnas till försäljning i handelsträdgårdar och gardencenters, men också på några museer, byggnadsvårdscenter och botaniska trädgårdar.
INFORMATION & KONTAKT
Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM. POM är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. POM samordnas från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, men är ett nätverk där flera olika organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, FritidsOdlingens Riksorganisation, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet.
Mellan 2002 och 2010 genomförde POM åtta olika landsomfattande inventeringar av äldre trädgårdsväxter, bland annat frukt, bär, krukväxter och rosor. Perennerna som nu lanseras är sådana som inventerats av Perennuppropet, en inventering av prydnadsperenner odlade i Sverige sedan före 1940. Uppropet pågick mellan 2003 och 2010 och med hjälp av tips från allmänheten och speciellt utbildade inventerare hittades flera tusen äldre perenner. Ett tusental av de intressantaste samlades in för provodling och utvärdering och ett urval av dessa kommer bland annat att bevaras i en genbank som ska stå klar 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Olika trafikantgrupper har olika behov och deltar i trafiken under varierande villkor och förutsättningar. Dessa skillnader tenderar att förstärkas i mörkertrafik.
– Från jämställdhetssynpunkt måste fordon, vägar och vägutrustning utformas så att alla trafikantgrupper på ett säkert sätt kan utnyttja vägen och dess närområden även i mörker, säger Carina Fors, forskningsingenjör på VTI.
– Grunden för en säker och effektiv trafik är ett fungerande och bra samspel mellan trafikanter, fordon och väg- och trafikmiljö. Den information som trafikanterna behöver som stöd för sitt agerande måste vara lätt att uppfatta och förstå, och möjlig att inhämta vid rätt tidpunkt.
Cyklistattrapp syns alltid bättre än cykelöverfart
Tillsammans med kollegor på VTI har Carina Fors i mörker jämfört synavståndet till cykelöverfarter med synavståndet till cyklister, dessa i form av attrapper vid motsvarande cykelöverfarter.
– Huvudresultatet av studien visar att cyklistattrappen alltid syntes på ett signifikant längre avstånd än cykelöverfarten, säger Sara Nygårdhs, forskningsingenjör.
Medelsynavståndet till cyklistattrappen var cirka 59 meter medan motsvarande avstånd för cykelöverfarter var cirka 17 meter. Detta kan ställas i relation till att stoppsträckan för en bilist som kör i 50 kilometer i timmen är 25–30 meter.
– Resultaten tyder på att cykelöverfartens utformning inte hjälper förare att upptäcka cykelöverfarten förrän han eller hon är så nära att det kan vara omöjligt att hinna sakta ner och stanna om en cyklist plötsligt skulle dyka upp, konstaterar Sara Nygårdhs.
Forskare vid kemi och kemiteknikinstitutionerna vid KTH har utvecklat en metod för att studera litiumjontransport i batterier. Metoden ska möjligöra utveckling av batterier som är bättre – som inte behöver laddas lika ofta som idag, som har längre hållbarhet så att de inte behöver bytas ut lika ofta på grund av att de är uttjänta och som har högre effekt.
Bakom metoden står KTH-forskarna och doktoranderna Matilda Klett och Marianne Giesecke, samt deras handledare Göran Lindbergh och István Furó med flera från deras respektive grupper.
– Ett problem med batterier är att de är stängda system. Man kan till exempel mäta ström och spänning, men man har tidigare inte kunnat se hur jonerna rör sig inuti batteriet. Dock är det så att just jonernas rörlighet inom batteriet direkt påverkar dess prestanda, säger Matilda Klett, forskare och doktorand vid KTH.
Det forskargruppen har gjort är att ta fram en metod som inte bara visualiserar men också noggrant mäter hur jonerna omfördelar sig i batteriet. Detta under en längre tid och då batteriet innehåller ström.
– Vi använder oss av magnetisk resonanstomografi (MRT, MRI på engelska), men istället för en människohjärna har vi stoppat in en batterimodell i den specialbyggda mätutrustningen. Det finns några tidigare försök att studera batterikomponenter, men det som skiljer vår metod från andras är att resultatet kommer medan man kör ström genom batteriet och att vi direkt kopplar dessa resultat till en elektrokemisk modell, säger Marianne Giesecke.
Hon tillägger att detta innebär att det går att se och förstå hur joners rörlighet påverkar batteriets funktion vilket underlättar batteriutveckling.
Marianne Giesecke, forskare och doktorand vid KTH.
– En bättre förståelse av jonernas rörelse eller brist på den samma gör att man kan välja att fokusera på rätt egenskaper och utveckla batteriet för speciella tillämpningar. Då kan man välja om man vill ha batterier med bättre effekt, eller istället längre tid mellan laddningarna, säger Matilda Klett.
Hon tillägger att batterier blir också allt mer komplexa vilket gör det allt svårare att få en överblick. Den nya metoden kan ge bättre insyn även i dessa komplexa system.
– Nästa steg skulle kunna vara att kombinera denna metod med annan batteriforskning, som den som handlar om val av både elektrod- och elektrolytmaterial, säger Marianne Giesecke.
Matilda Kletts och Marianne Gieseckees forskning är av så pass betydelsefull karaktär att de fått en vetenskaplig artikel publicerad i den väl ansedda tidskriften Journal of the American Chemical Society. Tidskriften själv uppmärksammade innovationsvärdet av denna forskning genom att visa upp artikeln i sin populärvetenskapliga Spotlight kolumn.
