Jästsvampar är en viktig ingrediens vid produktion av olika livsmedel, exempelvis vin, eftersom de i hög grad bidrar till smaken. En av dessa jästsvampar är Dekkera bruxellensis. Den står för det aromatiska fingeravtrycket i cirka 50 procent av de röda vinerna. Samtidigt kan jästsvampen orsaka enorma ekonomiska förluster inom vinindustrin. Dekkera bruxellensis kan nämligen producera en fenolisk bismak som brukar jämföras med en smak av medicin. I för högt koncentrat gör det vinet odrickbart.
Trots att Dekkera bruxellensis spelar en betydelsefull roll under vinframställningen har det tidigare forskats ganska sparsamt på jästsvampen. Men nu har forskare, i ett internationellt samarbetsprojekt, kartlagt arvsmassan hos Dekkera bruxellensis. Forskarna har främst studerat jästsvampens genetiska bakgrund samt de egenskaper som är relevanta för livsmedelsframställning.
– Vi vet nu mycket om hur jästsvampen Dekkera bruxellensis agerar i den arombildande processen under vinframställningen. Den kunskapen kan vinproducenterna utnyttja till sin fördel, säger Jure Piskur, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Inom vinindustrin har man på senare tid blivit allt mer intresserad av jästsvamparnas egenskaper eftersom de ger olika karaktär åt vinerna. Kartläggningen av Dekkera bruxellensis arvsmassa kan användas som ett verktyg för vinframställare världen över för att ta kontroll över smakutvecklingen hos vinet.
– I slutändan kan det leda till flera nya och intressanta vinsmaker samt stora ekonomiska besparingar inom vinbranschen, säger Jure Piskur.
Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Food Microbiology.
Lika spelregler för alla, men en anpassad tillämpning. Två motsatta krav som båda behöver vara uppfyllda för en väl fungerande finansmarknad. Det visas i en avhandling i nationalekonomi.
Mikael Wendschlag, doktorand i nationalekonomi, bestämde sig hösten 2007 för att studera hur tillsynen av den svenska finansmarknaden fungerat under 1900-talet. Knappt ett år senare havererade den globala finansmarknaden på ett sätt som ingen hade vågat förutse. Bristande tillsyn var bara förnamnet…
– Ja, det var en otrolig timing, säger Mikael Wendschlag, som nu lägger fram sin avhandling. Trots att finansiell tillsyn idag är en given komponent i ordningen av finansiella system är det ett föga utforskat område. Jag hoppas mitt arbete ska ses som ett bidrag till forskningsområdets utveckling.
Han har närstuderat Bankinspektionens mandat och arbetssätt. Den grundades 1907 och fanns fram till 1991, då den slogs ihop med Försäkringsinspektionen till det vi idag känner som
Finansinspektionen.
Slående är hur lagar och regler alltid måste anpassas till verkligheten, konstaterar han.
– Alla efterlyser lika regler för alla, det är ett av marknadens grundkrav. Men hur detaljerat man än skriver lagar, krävs ändå en tolkning och anpassning till verkligheten och de olika reglerade företags specifika situation.
Samtidigt får inte allt för många undantag göras från reglerna, det urgröper trovärdigheten.
En helt oreglerad finansmarknad har aldrig funnits och skulle inte fungera, konstaterar han vidare, även om reglerna inte alltid kommer i form av lagar och regleringar. De ekonomiska aktörerna får en trygghet av att veta ”spelets regler”, och därför är inte finansiell reglering alltid bara att ses som en kostnad. Regleringar och tillsyn kan till exempel också öka trovärdigheten hos finansiella företag. Ofta används detta till och med som argument i markadasföring, berättar han:
– När finansbolagslagen kom 1980 användes den som ett argument i annonser för att belysa dessa nya okända bolags pålitlighet. Och banker som är underkastade insättningsgaranti idag talar gärna om det, det ökar ju tilliten till dem.
Den svenska finanskrisen 1990 berodde i alla fall delvis, på ett glapp i tillsynen, hävdar han. Riksbanken släppte en del av sin tillsyn 1985, när de svenska valuta- och kreditrestriktionerna avskaffades. Men Bankinspektionen tog inte över, utan ett glapp uppstod. När krisen väl var ett faktum var dock Bankinspektionen mer delaktig i krishanteringen än man kanske kunde förvänta sig.
– När finansbolagskrisen utbröt hösten 1990 medlade till exempel inspektionen mellan dessa bolag, deras ägare, finansiärer och kunder och försökta förhandla fram lösningar för nyfinansiering, övertaganden eller avveckling. Fram till skapandet av Bankstödsnämnden våren 1993 var Bankinspektionen mycket aktiv som krishanterare.
INFORMATION OCH KONTAKT
För utvecklingen av forskningen om finansiell tillsyn organiserar Mikael Wendschlag dagarna innan sin disputation, 5-6 juni, även konferensen ’New perspectives on financial supervision’ i Stockholm med många av världens auktoriteter på området. Representanter från Finansinspektionen, Riksbanken och den svenska Finanskriskommittén medverkar också.
Mikael Wendschlag disputerar den 7 juni. Avhandlingen heter ”Theoretical and empirical accounts of Swedish financial supervision in the twentieth century” [Ref 1]. Kontakt Mikael Wendschlag 0705-536323, mikael.wendschlag@liu.se
Det finns många hemska historier om när Estonia sjönk och ungdomarna på Utöya besköts. Att det fanns människor som hamnade i chocktillstånd och blev paralyserade. Vad som däremot inte hände var att folk drabbades av panik. Det är nämligen en av största missuppfattningarna om människors beteende när de hamnar i kris. Tyvärr visar forskning vid KTH också att det är just den tesen – att folk drabbas av just panik – som svenska kriskommunikatörer jobbar efter när de ska hantera kriser.
– Min ambition med den här studien är att jag velat undersöka vilka fördomar som finns. Det är nämligen så att när man planerar för något man inte vet något om så har man hittills använt sig av schabloner för att förutse hur människor kommer att bete sig. Krishantering baseras i mångt och mycket på gamla militära strategier där man ser allmänheten som ett problem som ska hanteras. Tyvärr är det är uppåt väggarna eftersom det leder oss i helt fel riktning, säger Misse Wester, riskforskare vid KTH.
Hennes studie, genomförd bland de kriskommunikatörer i Sveriges kommuner som på heltid är anställda för att hantera kriskommunikation,visar just precis detta. Kriskommunikatörerna tror nämligen att folk drabbas av panik vid så väl olyckor som terroristattentat.
– Det stora flertalet empiriska undersökningar som finns om kriser visar att vi inte drabbas av panik. Det är snarare något som händer på film,säger Misse Wester.
Vad kan då en felaktig uppfattning om att folk skulle drabbas av panik få detta för konsekvenser. Jo, att man lägger resurser på fel typ av agerande. Ett exempel är att försöka kontrollera en situation som för stunden inte behöver kontrolleras.
– Fördomar kan också leda till att kriskommunikatörerna tillrättalägger viss information för att de tror att människor kommer att drabbas av panik. Till exempel kan kommunikatörerna dra sig för att varna allmänheten vid pandemier eller vid andra hälsorisker eftersom man tror att folk blir rädda i onödan. Bilderna från Asien på människor med ansiktsmask tolkades som att de var rädda för att bli smittade snarare än att de ville skydda andra, säger Misse Wester.
Misse Wester nämner orkanen Katrina som ett annat exempel där fördomar ställer till det. Krishanteringen blev en militär fråga, och militären slog en järnring runt New Orleans. De införde sedan utegångsförbud för att folk inte skulle börja plundra hus och affärer.
– De såg folk som ett hot snarare än en tillgång. Folk gick runt på gatorna där det gick att gå, och då införde man undantagstillstånd. Men det människor egentligen gjorde var är att försöka rädda andra, säger Misse Wester.
Hon tillägger att militären åkte dit för att stävja bråk, men istället blev de egentligen orsaken till att det skapades konflikter då folk gjorde uppror för att de inte fick röra sig fritt.
– Det finns massor av studier som visar att ingen skor sig under kriser. I alla fall inte under det initiala skedet. Upplopp däremot, som har en politisk och ideologisk karaktär, är en annan sak, säger Misse Wester.
För mer information, kontakta Misse Wester på 08 – 790 95 67 eller misse.wester@abe.kth.se.
Att förtäta städer snarare än att låta dem breda ut sig i glest bebyggda förorter har blivit allt vanligare. Vinsterna för miljön är stora, eftersom bilberoendet kan minska och många vill bo på attraktiva platser mitt i centrum.
Grönområden blir blir mer intressanta. Samtidigt diskuteras betydelsen av avstressande miljöer där vi kan motionera eller bara njuta av grönskan. Resultatet är att intresset för innerstadens grönområden ökat.
– God samhällsplanering kännetecknas av att kunna urskilja vilka parker som kan förbättras och vilka som kan bebyggas. En både politiskt känslig och planeringsmässigt komplicerad avvägning. Med hjälp av vår utvärderingsmetod kan exempelvis Gävle kommun enklare se vilka områden som kan prioriteras, säger Alva Egebrand, en av två studenter på Samhällsplanerarprogrammet bakom metoden.
16 kvalitetsaspekter. Metoden väger samman 16 olika kvalitetsaspekter med hjälp av geografiska informationssystem och komplexa beräkningsmodeller. När kvaliteten på en park evalueras måste flera olika aspekter vägas samman.
– Därför är en del av utvärderingen vad som finns inne i parken, det vill säga rent estetiska faktorer som skötsel eller om det finns bänkar och lekparker. Dessutom har vi också vägt samman yttre aspekter som tillgången till närliggande kaféer, skolor och boende i närheten, säger Sandra Höglund, som tagit fram metoden tillsammans med Alva Egebrand.
ndra parker och tillgången till kollektivtrafik och parkeringar vägts in. Kvaliteten på dessa faktorer omvandlas till ett värde och sätts sedan samman till ett poängresultat. Sammantaget innebär metoden att stadsplanerare kan ta fram ett underlag som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner.
– Metoden är sofistikerad, eftersom den utnyttjar befintlig fakta tillsammans med det senaste inom datateknologi för att få fram tydlig information som hjälper oss i vardagen. På det här sätter kan samhällsplaneraren både rangordna det befintliga beståndet av grönområden och visa var potentialen att förbättra staden ytterligare finns, säger Jakob Nobuoka, forskare inom samhällsplanering och handledare för det aktuella examensarbetet.
– Om vi vill skapa städer som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara får vi inte fatta förhastade beslut, utan måste utnyttja staden på bästa sätt. Då behöver vi kvalitativ data i stället för att låta särintressen kortsiktigt styra vårt tyckande.
Jungfruparken bäst. 10 parker i Gävle har ingått i studien. Så här blev resultatet:
1. Jungfruparken, 41 p
2. Stadsträdgården, 40 p
3. Nobelparken, 38 p
4. Stenebergsparken, 38 p
5. Sätraängarna, 38 p
6. Rådhusesplanaden, 36 p
7. Klockgjutarparken, 32 p
8. Valls hage, 31 p
9. Hemsta grönområde, 30 p
10. Luftvärnsbacken, 30 p
INFORMATION OCH KONTAKT
Samhällsplanerarprogrammet vid Högskolan i Gävle har cirka 30 nya studenter varje år. Utbildningen är 3-årig och leder fram till en kandidatexamen i samhällsplanering.
GIS (geografiska informationssystem) är ett gemensamt namn på olika programvaror och applikationer som bearbetar digitala kartor. Med hjälp av datorer kan stora mängder data visualiseras som kartor.
För mer information, v v kontakta:
Alva Egebrand, student Samhällsplanerarprogrammet, 070-754 66 20
Sandra Höglund, student Samhällsplanerarprogrammet, 076-185 50 25
Jakob Nobuoka, universitetslektor och handledare, Akademin för teknik och miljö,
026-64 84 53 och 073-944 37 43
För att ta reda på vem eller vilka som formellt leder den pedagogiska verksamheten i landets kommunala förskolor, har Umeåforskaren Maria Styf genomfört en totalundersökning av hur förskolans ledningsstruktur såg ut i samtliga 290 kommuner före den nya skollagen infördes år 2010. Resultatet visar att det finns flera olika positioner, funktioner och titlar för den person som leder landets förskolor.
– Vissa kommuner uppger tre ledningsnivåer, som exempelvis verksamhetschef, rektor och arbetslagsledare. Andra har bara en förskolechef, säger Maria Styf.
Trots den mångskiftande ledningsstrukturen är de flesta kommuner överens om rektorskapet som i någon form leder förskolans verksamhet – antingen finns en rektor för både förskola och skola, eller en rektor för enbart förskolan.
Det finns också stora skillnader i syftet med ledningsstrukturen. Enligt Maria Styf vill vissa kommuner skapa en ledning för förskolans pedagogiska verksamhet, medan andra är ute efter en ledningsstruktur för flera verksamhetsområden, där exempelvis grundskolan också kan inkluderas.
– De flesta kommuner prioriterar en ledningsstruktur som stödjer ett pedagogiskt ledarskap. Några kommuner menar dock att utformningen styrs av yttre strukturella faktorer, så som exempelvis geografiska avstånd.
Maria Styf menar att många kommuners syfte är att skapa en sammanhållen pedagogisk ledning för verksamheterna i förskolan och genom hela grundskolan. En majoritet av kommunerna anser inte att ledarskapet för förskola och skola skiljer sig åt, utan att olikheterna i ledningsuppdraget ligger i hur läroplanerna är formulerade.
– De skillnader som finns ligger i de olika verksamheternas historiska bakgrund, något som påverkar hur ledarskapet bemöts och hanteras, säger Maria Styf.
I den nya skollagen från 2010 är det fastställt att en förskolechef ska leda förskolans verksamhet. Maria Styf förmodar att det kommer att ske radikala förändringar av ledningsstrukturens utformning i framtiden.
– Troligtvis blir det färre ledningsnivåer framöver, och förmodligen försvinner rektorskapet i förskolan och ersätts av en kombinerad förskolechef och rektor.
Undersökningen är en totalundersökning av landets alla 290 kommuner, och respondenter är kommunens förvaltningschefer. Svarsfrekvensen är 62 procent.
INFORMATION OCH KONTAKT
Maria är född och uppvuxen i Junsele i Ångermanland, men bor och arbetar i Härnösand vid institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet.
Fakta om disputationen:
Tisdagen den 5 juni försvarar Maria Styf, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Solveig Hägglund, Karlstad universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
Kontakta gärna: Maria Styf
institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet och pedagogiska institutionen, Umeå universitet E-post: maria.styf@miun.se Telefon: 070-696 6572
Läs hela eller delar av avhandlingen
Arbetet med hästar utförs oftast för hand och på ungefär samma sätt som för hundra år sedan, många gånger med gammalmodiga redskap och utrustning. Bland de sektorer som arbetar med stora djur är hästbranschen en av de minst mekaniserade. Arbetet innefattar tunga lyft och besvärliga arbetsställningar, vilka är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär i rörelseorganen. Detaljkunskaperna om de ergonomiska förhållandena i arbetsmiljön för dem som arbetar med hästar har dock varit begränsade.
Lotta Löfqvist ger i sin avhandling en djupare förståelse för arbetsmiljön, arbetsuppgifterna, den fysiska arbetsbelastningen och förekomsten av belastningsbesvär i samband med arbete med hästar. Dessutom identifierar hon särskilt riskabla arbetsmoment.
Enkäter till ridinstruktörer visade att dessa ofta drabbas av belastningsbesvär – 55 procent hade t.o.m. haft besvär under den senaste veckan. Besvären var främst lokaliserade till axlarna, nedre delen av ryggen och nacken. Mockning var den arbetsuppgift som ansågs vara mest ansträngande.
När Lotta Löfqvist studerade praktiskt stallarbete på ridskolor kunde hon identifiera tre arbetsuppgifter där besvärliga arbetsställningar var särskilt vanliga; mockning, ströspridning och sopning. Under mockning och sopning hölls ryggen i en böjd och vriden arbetsställning under en stor del av tiden.
En fördjupad analys av dessa tre arbetsuppgifter påvisade särskilt riskabla delmoment vid själva mockningen inne i boxen eller spiltan samt vid utspridning av strömaterial. Ett annat högriskmoment var tömningen av skottkärran på gödselstacken, som både innebar en oergonomisk arbetsställning för ryggen och hantering av tung last. I nästan alla arbetsmoment med förhöjd risknivå användes ett skaftredskap eller skottkärra.
En biomekanisk analys visade att gödselgrepar bör ha ett längre skaft än de har idag, för att minska belastningen på ländryggen. En ökad skaftlängd på spångrepar minskar däremot inte belastningen vid ströspridning – i stället förordas en mer ergonomiskt korrekt arbetsteknik.
Lotta Löfqvists förhoppning är att de nya kunskaperna ska leda till åtgärder som förebygger belastningsbesvär för alla som arbetar med hästar runt om i landet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Lotta Löfqvist, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, Alnarp, försvarade sin avhandling Physical workload and musculoskeletal symptoms in the human – horse work environment den 25 maj 2012 vid SLU i Alnarp. Opponent var docent Mikael Forsman, Karolinska Institutet, Stockholm.
Mer information: Lotta Löfqvist, 040-41 54 31, lotta.lofqvist@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)
Metoden bygger på 1700-talsstatistikern Thomas Bayes gamla grundtankar, som alltmer anammas av dagens ekologer.
Biologen Alejandro Ruete vid institutionen för ekologi, SLU, presenterar metoden i sin doktorsavhandling. Han har studerat den rara gröna sköldmossan, Buxbaumia viridis, och har kunnat fastslå inte bara att arten sannolikt minskar, utan också hur säkert det är att den minskar.
I det här fallet fann han att sannolikheten för att mossan minskar är 81 procent, eller annorlunda uttryckt: man kan vara 81 procent säker på att arten minskar i det studerade skogsområdet.
– Med den Bayesiska metoden är osäkerheter inte längre ett hinder, utan något man tar med i livskraftighetsanalysen för sårbara och hotade arter, konstaterar Alejandro Ruete.
——————————————————————-
INFORMATION OCH KONTAKT
FL Alejandro Ruete vid institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population viability analysis under environmental change: development of Bayesian tools”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: torsdagen den 7 juni 2012 klockan 09.00
– Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna
– Opponent: Professor James M. Bullock, Centre for Ecology & Hydrology, Natural Environment Research Council, Wallingford, United Kingdom.
Mer information
– Alejandro Ruete, alejandro.ruete@slu.se, 018-67 22 29, 073-622 23 99
– Avhandlingen [Ref 1]
Forskare har undersökt och daterat evolutionen hos TBE-viruset och det närbesläktade fästingviruset louping ill. Deras studie kastar ljus på historiska händelser som lett till ett utvecklingssprång för dessa virus.
Evolutionen i virusvärlden sker vanligtvis genom mutationer, då enskilda ”baser” (ACGT) i arvsmassan byts ut, vilket förändrar aminosyrasekvensen i virusets proteiner. Ett annat sätt som virus snabbare kan förändras på är genom rekombination – då virusgenom slås ihop och bildar en helt ny virusstam. Ett sådant ”rekombinationsevent” har nu hittats och daterats för det fästingburna ”TBE” viruset.
Gruppen av fästingburna så kallade Flavivirus kan ge allvarliga sjukdomar hos människor och djur såsom hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och blödarfeber. Till skillnad från myggburna Flavivirus där rekombination är vanligt, har man tidigare antagit att TBE-virus utvecklas enbart genom mutationer.
Men nu har en forskargrupp från Södertörns högskola [Ref 1] tillsammans med forskare på Göteborgs universitet [Ref 2]visat att detta fästingvirus även har utvecklats genom rekombination. Närmare bestämt hos de virus som ger sjukdomen louping ill hos får. I en artikel antagen i den ansedda vetenskapliga tidsskriften PLoS ONE beskriver de hur de använt sig av nya strategier som ger en bättre bild av TBE-virusets evolution.
Man har bland annat kunnat datera rekombinationshändelsen, och placera in den på en tidsskala för virusets ”släktträd”. Genom att kunna datera en sådan händelse kan forskarna också försöka förstå vilka miljömässiga förutsättningar som kan ha lett till att viruset på detta sätt tog ett språng i sin utveckling.
– Just detta virus som vi studerat tog ett sådant utvecklingssprång för för mellan 282 och 76 år sedan, säger docent Magnus Johansson, Södertörns högskola. Detta kan ha samband med att får med TBE importerades från kontinenten till de brittiska öarna. Andra forskare har tidigare visat att Louping ill-virus spridits till Norge via fårimport från de brittiska öarna.
KONTAKT
Magnus Johansson: 073 704 84 85
Eleonor Björkman (presskontakt): 070-286 13 32
Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Archives of General Psychiatry, är en av de mest omfattande som gjorts inom området.
I studien fann forskarna att personer som fötts extremt för tidigt (före graviditetsvecka 32) hade mer än fördubblad risk att drabbas av psykos som unga vuxna, tre gånger så hög risk att drabbas av depression och över sju gånger så hög risk för bipolär sjukdom, jämfört med de som föddes efter fullgången graviditet (vecka 37-41). Studien visade också på en något förhöjd risk för psykisk sjukdom senare i livet för de personer som fötts lite för tidigt (vecka 32-36).
Tidigare forskning har funnit en koppling mellan för tidigt födsel och ökad risk för schizofreni. Men den aktuella studien är första gången som forskarna tittat närmare på ett bredare spektrum av psykiska sjukdomstillstånd, så som bipolär sjukdom, psykos och depression. I studien ingick data från närmare 1,5 miljoner födslar i Sverige mellan 1973 och 1985 och identifiering av dem som diagnostiserades för psykiatriska problem fram till 2002. Forskarna konstaterar dock att eftersom det bara är de allvarligaste fallen som hamnar på sjukhus vid psykisk sjukdom kan kopplingen mellan för tidig födsel och psykisk ohälsa i själva verket vara ännu tydligare än studien visar.
– Vi tror att den ökade risken för psykisk sjukdom hos de som fötts mycket för tidigt kan förklaras med avvikelser i hjärnans utveckling. Det omogna nervsystemet hos prematurt födda barn är extremt känsligt och tar extra mycket skada av eventuella komplikationer vid förlossningen, säger Christina Hultman, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, som ansvarat för den svenska delen av studien.
Ungefär 6 procent av alla barn föds för tidigt eller mycket för tidigt varje år i Sverige. I takt med att medicinsk kunskap och teknik utvecklas kan allt fler barn räddas tidigare och tidigare vid prematur förlossning. De allra flesta som föds för tidigt växer upp och utvecklas på normalt sätt. Men tittar man på gruppen i sin helhet är det vanligare med extra stöd i skolan och sjukhusvistelse till följd av psykiska problem senare i livet, jämfört med personer som inte fötts för tidigt. Forskarna menar därför att det är viktigt att öka medvetenheten inom sjukvården och ta med för tidig födsel som en aspekt vid psykiatriska undersökningar av unga vuxna.
KONTAKT OCH INFORMATION
Ansvarig för hela studien var Chiara Nosarti vid Institute of Psychiatry, King’s College London. Arbetet har framförallt finansierats genom ett Young Investigator Award from the National Alliance for Research on Schizophrenia and Depression (NARSAD) till Chiara Nosarti.
Publikation: “Preterm birth and psychopathology in young adult life”, Chiara Nosarti, Robin M. Murray, Abraham Reichenberg, Sven Cnattingius, Mats P. Lambe, Li Yin, Larry Rifkin, James MacCabe, Christina M. Hultman, Archives of General Psychiatry, online 4 June 2012.
För frågor, kontakta: Professor Christina Hultman
Tel: 08-524 838 93 Mobil: 073-620 77 88 E-post: Christina.Hultman@ki.se
Man vet inte orsaken till många former av demens och kognitiv nedsättning bland äldre. En hypotes som växt fram på senare år är att en åldersrelaterad ökning av pulsationerna i hjärnans blodflöde skulle skada de hjärnstrukturer som hjälper oss att minnas. I avhandlingen utvecklas metoder för att analysera pulsationer i hjärnans blodkärl med hjälp avancerad magnetkamerateknik och invasiva tryckmätningar i den vätska som omger hjärnan, ett område där forskargruppen vid Umeå universitet är världsledande.
I avhandlingen utvecklas och applicerades de här metoderna för att kartlägga sambanden mellan storleken på flera hjärnstrukturer och pulsationerna i hjärnans blodflöde hos äldre människor. Resultaten visar signifikanta samband med hjärnstrukturer som är centrala för minnet och forskningen har gett en bättre förståelse för hur kärlsystemets åldrande kan hänga ihop med hjärnans struktur. Det unika tillvägagångssättet har gett möjlighet att analysera samband mellan många viktiga parametrar och är en produkt av ett intensivt tvärvetenskapligt samarbete mellan klinisk neurovetenskap, medicinsk teknik och strålningsvetenskaper.
Förhoppningsvis kan kommande studier vidareutveckla förståelsen för hur dessa mindre uppenbara avvikelser i hjärnans blodflöden kan påskynda åldrandet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Anders Wåhlin är forskningsassistent och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för radiofysik, där han kan nås på
tel. 090-785 41 58
e-post anders.wahlin@radfys.umu.se
porträtt [Ref 1] (Foto: Khalid Ambarki)
Fredagen den 8 juni försvarar Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Cerebralt blodflöde och intrakraniella pulsationer studerade med magnetresonanstomografi – Tekniska, fysiologiska och patofysiologiska aspekter (engelsk titel: Cerebral blood flow and intracranial pulsatility studied with MRI – Technical, physiological and pathophysiological aspects).Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, by. 27, NUS.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55424
Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag, finns sjukdomen i familjen är risken tre gånger högre att insjukna än om den inte gör det och idag finns det ungefär en halv miljon diabetiker i Sverige.
– Vi vet att en bra livsstil, inklusive fysisk aktivitet, är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra ett insjuknande när man har en ärftlig belastning. Men vi vet inte vilken typ av träning som är mest effektiv för den här gruppen. Det är det vi ska försöka ta reda på, säger Ola Hansson, en av ledarna för forskningsprojektet.
90 friska kvinnor i åldrarna 25 till 40 år ska rekryteras, hälften av dem med diabetes i familjen, hälften utan. De ska delas in i tre grupper. En kontrollgrupp, en som under tolv veckor (3 gånger/vecka) ska träna intensivt i 20 minuter och en grupp som tränar lågintensivt i ungefär en timme.
– Tanken är de båda träningspassen ska innebära samma mängd arbete. Det är bara intensiteten som skiljer dem åt, säger Ola Hansson.
Före och efter träningspassen tar forskarna prover. Bland dem muskelbiopsier och mäter också den metabola flexibiliteten, det vill säga flexibel ämnesomsättning. En person med stor flexibilitet bränner fett vid fasta och även kolhydrater efter en måltid. Personer med låg flexibilitet har sämre förmåga att skifta ämnesomsättning.
– Det är känt att diabetespatienter har nedsatt metabol flexibilitet och en nedsatt grundläggande omsättning, konstaterar Ola Hansson.
Också genanalyser ska utföras för att undersöka vilka gener som är aktiva före respektive efter träningspasset, exempelvis gener som är associerade med sämre insulineffekt i muskelcellerna, så kallad insulinresistens.
– Vi ska bestämma vad som händer i muskelcellen på en molekylär nivå beroende på ärftlighet för diabetes och beroende på träningsform, säger Ola Hansson.
Målet med projektet är att ta reda på om en familjehistoria för typ 2 diabetes innebär minskad metabol flexibilitet, om olika typ av träning har olika effekter på ämnesomsättingen och om molekylära skillnader kan förklara skillnaderna.
– Forskningen kommer på sikt att ge oss mer kunskap om hur alla de kvinnor som har risk att insjukna i typ 2 diabetes ska träna för att minska risken, hur intensiv träningen ska vara, hur ofta de ska träna och hur länge, säger Ola Hansson.
Kontakt:
Ola Hansson, forskare vid Lunds universitets diabetescenter, Ola.Hansson@med.lu.se , tel: 0739 54 99 23
Text: Tord Ajanki
Invandrares deltagande i samhället är viktigt för att säkra en stabil social och ekonomisk utveckling. För att integrera invandrare och göra att de känner sig delaktiga i sitt nya land, bör de garanteras en möjlighet att delta i dess verksamheter.
Forskningsprojektet ”Immigrant Inclusion by e-participation” har undersökt hindren som människor från andra kulturer och med andra språk stött på, när de sökt olika former av samhällsdeltagande via webbaserade tjänster i Sverige, Finland och Estland.
– De mest uppenbara hindren för e-deltagande som projektet fann, var inte bara bristen på tekniska och kognitiva kunskaper, utan också språkkunskaper, fördomar, motivation och jämställdhet, berättar projektledare Irma Tolonen.
Projektet har resulterat i information, stöd och rekommendationer för olika målgrupper som finns sammanfattat i två handböcker. Manualerna finns på www.supportingdiversity.eu [Ref 1] på svenska, engelska, finska och estniska.
Målet har varit att ge idéer och sprida praktisk kunskap till myndigheter som arbetar med invandrares deltagande i samhället via webbaserade tjänster. En förhoppning är att även andra som arbetar med delaktighetsfrågor ska hitta användbar information och tips i handböckerna.
KONTAKT OCH INFORMATION
Projektet, som pågått sedan 2009 och nu avslutas, har finansierats av EU. Södertörns högskola var partner i projektet, tillsammans med Helsingfors universitet, Tallinn universitet och andra myndigheter i de deltagande länderna.
Kontakt
Mauri Kaipainen, professor i medieteknik vid Södertörns högskola: 070-767 03 51, mauri.kaipainen@sh.se
Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 070-286 13 32, eleonor.bjorkman@sh.se
Röntgenlasern, den första i världen finns i Stanford USA, producerar extremt starka och korta pulser. Styrkan i varje röntgenpuls motsvarar intensiteten av allt solljus som träffar jorden, fokuserat på en kvadratmillimeter. Förra året lyckades Uppsalaforskare skapa bilden av ett intakt virus med denna metod, vilket väckte uppmärksamhet i hela världen.
Tekniken har nu använts för att bestämma positionen för enskilda atomer och aminosyror i ett protein, det välkända proteinet Lysozym. Tidigare röntgentekniker har krävt att proteiner studeras i form av stora konstgjorda proteinkristaller för att förstärka signalen och för att undgå strålskador. Med den nya röntgenlasern kan dessa kristaller vara mikrometerstora eller till och med ännu mindre, och de avbildas en och en i en stråle av vatten eller annan vätska.
– Laserpulserna är så starka att proverna förstörs efter strålningen, men pulserna är så korta att atompositionerna inte hinner ändras, säger Nicusor Timneanu, som tillsammans med kollegan Carl Caleman vid Uppsala universitet ansvarat för datorsimuleringar av experimentet.
Nyckeln till den högupplösta avbildningen är de ultrakorta laserpulserna. Ingen väsentligt strålskada skedde under exponeringen. Simuleringen visar att proverna kokas upp till hundra tusen grader Celsius på en extremt kort tid.
Den ultrasnabba tekniken öppnar dörren till analyser av nya typer av biomolekyler. Till exempel membranproteiner, för vilka det är svårt att bilda tillräckligt stora kristaller för att studera med konventionella röntgenkällor.
– Ett annat exempel är komplexa system som är väldigt känsliga för strålskador. Sådana studier av proteinmolekyler är viktiga för biologi och medicin, eftersom kunskap om deras struktur underlättar utveckling av nya mediciner, säger Nicusor Timneanu.
KONTAKT OCH INFORMATION
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och STINT.
Referens: Science DOI: 10.1126/science.1217737
För mer information, kontakta Nicusor Timneanu, tel: 018-471 44 51, 070-425 09 26, nicusor.timneanu@icm.uu.se eller Carl Caleman, tel: 018-471 36 11, carl.caleman@physics.uu.se
Det har länge varit oklart hur nervsystemet förhindrar maximal aktivering av musklerna vid bromsande muskelarbete. Om det inte gjordes, till exempel när någon kontrollerat försöker sänka en alltför tung vikt, skulle musklerna skadas. Trots att denna hämning är viktig är det ännu oklart var i centrala nervsystemet den äger rum och hur den går till. Resultaten i två delstudier i avhandlingen med så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) tyder på att ett avgränsat område i främre delen av hjärnbarken är inblandat. Det är ett område som ingår i ett nätverk som i tidigare studier visat sig ha en viktig roll för hämning av impulser, men också för att reglera muskelkraft.
Hämningsmekanismen verkar vara störd hos personer som har fått skador i hjärnan efter stroke (slaganfall). Personer med stroke har ofta svårt att utföra snabba och kraftfulla rörelser, ett problem som skulle kunna förklaras av en störning i hämningssystemet. Resultatet antyder då att hämningen aktiveras också vid förkortande muskelarbete, till exempel vid lyft av en vikt.
Två andra delarbeten i avhandlingen visar att muskelfunktionen efter en stroke förändras på flera sätt, vilket bland annat får betydelse för hur muskulaturen belastas under styrketräning. Styrketräning har på senare tid börjat användas som behandling för att öka muskelstyrkan efter en stroke, men resultaten av träningen är ofta begränsade. Avhandlingen visar att om personer med stroke genomför en styrketräningsövning enligt samma principer som för friska verkar den belastning som muskulaturen utsätts för vara för låg för att kunna ge bästa möjliga styrkeökning. I avhandlingen diskuteras tänkbara strategier för att skapa en mer gynnsam belastning och nå bättre effekt med träningen.
KONTAKT OCH INFORMATION
Mattias Hedlund, som är uppvuxen i Drängsmark utanför Skellefteå, är sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet, där han kan nås på tel. 090-786 98 68 mobil 070-598 68 18 e-post mattias.hedlund@physiother.umu.se
Fredagen den 8 juni försvarar Mattias Hedlund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Biomekaniska och neurala aspekter på excentrisk och koncentrisk muskelfunktion hos personer med stroke. Betydelse för styrketräning (engelsk titel: Biomechanical and Neural Aspects of Eccentric and Concentric Muscle Performance in Stroke Subjects. Implications for resistance training).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professor Jan Lexell, Lunds universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen på
Limning ökar utnyttjandet av träråvara och gör det möjligt att tillverka dimensionsstabila, homogena produkter. Enligt tradition, erfarenhet och nuvarande teknologi måste trä som ska limmas vara torkat till en fuktkvot långt under fibermättnadspunkten. Denna fuktkvot är anpassad till slutligt klimat i vilken produkten ska användas. Under de senaste 20 åren har man i flera länder undersökt om det går att limma otorkat trä. Limning av otorkat trä, sk våtlimning, anses vara intressant för sågverksindustrin för att den möjliggör en effektiv tillverkning av limmade träprodukter, med bättre materialutnyttjande, mindre spill och bättre utnyttjande av torkkapaciteten.
Huvuddelen av Magdalena Sterleys doktorsavhandling handlar om våtlimning med enkomponents polyuretanlim (PUR), en limtyp som passar bra för denna process för att den kräver vatten för att börja härda. Sterley har studerat och jämfört styrka och beständighet hos våtlimmade limfogar med traditionellt torrlimmade fogar. Resultaten visar att våtlimmade fogar tillverkade inom ett brett spektrum av processparametrar uppfyller de krav man ställer i standarder för fogar i t ex limträ. Tester utförda med speciellt utformade små provkroppar visade också att de våtlimmade fogarna kunde uppnå samma styrka och brottenergi som torrlimmade fogar med samma limmängd, både i skjuvning och i dragning. En annan del av avhandlingen omfattade analyser av limmet. Vid torkning av våtlimmade produkter utsätts den redan härdade limfogen för höga temperaturer. Denna värmebehandling visade sig ha en inverkan på limmets kemiska sammansättning och gav en mer ordnad polymerstruktur vilket i sin tur ger en högre styvhet och styrka.
– Processen för att våtskarva virke är utvecklad och färdig för att införas, den har tidigare studerats i t ex Nya Zeeland, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Grekland och Sverige med positiva resultat, säger Magdalena Sterley. Mina resultat visar att de våtlimmade fingerskarvarna är starkare än de torrlimmade. Beständigheten hos de våtlimmade skarvarna är också tillfredställande. Godkännanderegler för våtlimmade fingerskarvar och våtlimmade balkar är under utarbetande.
Magdalena Sterley har bedrivit sina forskarstudier under handledning av professor Erik Serrano vid Linnéuniversitetet. Magdalena Sterley jobbar på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Stockholm. Ett omfattande projekt som handlar om våtlimning pågår vid Linnéuniversitetet och SP i nära samarbete med industrin, samlad i en gemensam stiftelse, CBBT-Centrum för Byggande och Boende med Trä.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Characterisation of green-glued wood adhesive bonds ” försvaras fredagen den 1 juni 2012, kl. 09:00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Klaus Richter, verksam vid Technische Universität i München.
För mer information kontakta Magdalena Sterley, telefon: 010-5166220 eller e-post magdalena.sterley@sp.se
Varumärken spelar en allt viktigare roll för företag när det gäller att särskilja sig från konkurrenterna. Möjligheten att välja mellan olika varumärken innebär att konsumenterna till viss del formar sin egen identitet. Under senare tid har företag i allt större utsträckning utvidgat sina varumärken, vilket innebär att nya produkter introduceras på marknaden under ett existerande varumärke.
Nivea är ett unikt exempel på hur ett företag systematiskt har utvidgat ett varumärke till olika produktkategorier under lång tid. Varumärket omfattar hundratals olika produkter, men fortfarande förknippar många konsumenter det med en blå burk med Nivea Creme. Kaisa Lund har studerat hur olika värden, så kallade varumärkesassociationer, överförs från produkt till produkt då ett varumärke utvidgas till olika produktkategorier. Studiens fokus ligger på fyra undervarumärken: Nivea Creme, Nivea Sun, Nivea Body och Nivea Visage. Avhandlingen innefattar en analys av reklamannonser från 1932 till 2004, en dokumentanalys och intervjuer på managementnivå på fallföretaget, Beiersdorf AG, som har sitt huvudkontor i Hamburg.
Ett varumärke kan beskrivas i termer av varumärkespersonlighet. Internt beskrivs Nivea som blond och blåögd, hon har familj och vänner och är en naturlig och ärlig person. I annonser från 1930- och 1940-talet kan Nivea ibland liknas vid huvudrollsinnehavaren i en flickbok. Hon har många olika roller; som flickvän, mamma, hemmafru och yrkeskvinna. Hon är sportig och upplever äventyr på resor, i fjällen och vid havet. Olika produkter innebär att företaget medvetet inriktar sig på olika målgrupper, vilket avspeglar sig i reklamen över tid. Vissa värden har förstärkts, samtidigt som andra värden har blivit mindre framträdande.
Tolkningen av studien vägleds med hjälp av teorier inom området varumärkesutvidgning, varumärkesassociationer och varumärkespersonlighet. Kaisa Lund presenterar i huvudsak tre resultat. Avhandlingen visar att varumärkesassociationer inte bara överförs från den ursprungliga produkten till utvidgade produkter, utan också från utvidgad produkt till utvidgad produkt. Studien visar också att varumärkesassociationer förändras på grund av kontextuella förändringar när de överförs till en ny produkt. Annonser för Nivea Creme ger ofta associationer till omsorg och harmoni i ett sammanhang av familjeliv. Nivea Body står också för omsorg och harmoni, men bilderna i annonserna visar ensamma kvinnliga modeller, vilket innebär att associationerna sätts i ett annat sammanhang. Vältränade modeller visar att de bryr sig om sig själva och sin kropp, vilket innebär att omsorg och harmoni till viss del får en annan innebörd. Undersökningen indikerar även att värden i organisationen, i detta fall tyngdpunkt på vetenskap och forskning, avspeglar sig i varumärkesassociationer av nya produkter. I annonser av Nivea Visage, ett undervarumärke för ansiktsvård för kvinnor, framhävs innovationer och vetenskaplig expertis mer än i något annat undervarumärke. Detta tyder på att associationer inte bara överförs från produkt till produkt i varumärkesutvidgningsprocessen, utan att också värden i organisationen kan förstärka vissa varumärkesassociationer av nya produkter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Transfer of brand associations over time: The brand extension of Nivea” försvaras fredagen den 1 juni 2012 klockan 13.15 i sal Weber på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är docent Mats Urde, Lunds universitet.
Kaisa Lund har under större delen av avhandlingstiden varit gästdoktorand vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och är bosatt i Habo utanför Jönköping.
