Svaret är ofta att de inte uppfattar sina hudförändringar som allvarliga. I avhandlingen undersöks anledningarna till fördröjningen och hur människor fattar beslutet om att vända sig till sjukvården vid misstänkt hudmelanom.
Malignt melanom är en allvarlig sjukdom med dålig prognos om den inte upptäcks och behandlas i tid. Det är också den cancerform som ökar mest i Sverige, med drygt 4 % årligen. Män och kvinnor drabbas i lika stor utsträckning men generellt har kvinnor tunnare tumörer vid diagnosen än män, vilket är fördelaktigt eftersom risken för spridning ökar med tjockleken. Sjukdomen blir vanligare i 50-årsåldern men framför allt efter 60 år. Omkring 3000 människor drabbas årligen i Sverige och trots att femårsöverlevnaden har ökat dör cirka 480 personer varje år i sjukdomen.
Ultraviolettstrålning från sol eller solarier är den vanligaste orsaken. De flesta melanom uppträder som nya hudförändringar, vilket kräver uppmärksamhet hos den drabbade för att upptäcka fläckarna tidigt och snabbt söka vård. Därför är det viktigt att medvetenheten om melanom ökar, speciellt bland äldre ensamboende män på landsbygden som har rapporterats vara en särskild riskgrupp. När människor vistas i solen behöver de skydda kroppen med både solskyddskräm och kläder eftersom melanom kan utvecklas även om man inte solar sig aktivt.
Det som krävs för en vårdkontakt är att personen upplever hudförändringen som allvarlig och existenshotande. Oklar information om var man ska söka vård och det faktum att närstående och omgivningen inte stöter på om saken i tillräcklig utsträckning ökar fördröjningen. Genusfaktorer påverkar också i det här sammanhanget: Kvinnor beskrev sig som mer medvetna om kroppsliga förändringar och försökte många gånger först med egenvård. Dessutom uttryckte de oftare att ansvaret för familjen var ett skäl för att de dröjt med vårdkontakten. Männen beskrev att de mer sällan upptäckte melanomen själva, men att de följde oftast anhörigas råd och sökte vård snabbt. Kvinnor och personer utan partner rapporterade att de var överdrivet vaksamma mot hudförändringar medan män i högre utsträckning använde en avvaktande strategi. Kvinnor fick vänta kortare tid för både den primära och den utvidgade operationen (efter provsvar) medan patienter som var äldre än 60 år fick vänta längre på utvidgad operation.
Ökad medvetenhet bland vårdpersonal om fördröjningsorsakerna kan ha betydelse för tidigare upptäckt av melanom, exempelvis skulle andra tillfällen när patienter har kontakt med vården kunna användas för kroppsinspektion. Att hitta nya vägar att nå riskpersoner är en utmaning för det framtida preventionsarbetet. Utöver detta verkar det behövas förändringar i vårdapparaten som förbättrar remissflödet från den första kontakten till diagnos och behandling.
INFORMATION OCH KONTAKT
Senada Hajdarevic är doktorand vid Institutionen för omvårdnad och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-786 91 24 mobil 072-743 91 24
e-post Senada.Hajdarevic@nurs.umu.se
Onsdagen den 23 maj försvarar Senada Hajdarevic, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Patient- och vårdrelaterad fördröjning av diagnos vid malignt melanom (engelsk titel: Patient- and health care delays in malignant melanoma).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologi-huset, by. 27, NUS.
Fakultetsopponent är professor Carol Tishelman, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen.
För snart ett år sedan kom en statlig utredning (SOU 2011:48) som pekade på behovet av att utöka papperslösas rätt till vård i Sverige. Den har ännu inte gått ut på remiss. Sverige har ratificerat en rad internationella konventioner som understryker alla människors rätt till hälsa och därmed förbundit sig att stifta lagar i enlighet med dem. Möjlighet att få vård är ett område som Erika Sigvardsdotter i sin avhandling använder som exempel på vad som sker när man tillhör en i laglig mening icke definierad grupp i samhället och inte har ett personnummer.
– I Sverige används personnummer till nästan allt. För papperslösa som inte har någon identitet som är användbar i det svenska samhället blir allt som kräver identifikation – att åka tåg, hämta ut ett paket på posten, hyra film eller en lägenhet – närapå omöjligt. Den omfattande, ofta datoriserade administrationen i Sverige betyder att vardagsexkluderingen av papperslösa är mer omfattande i Sverige än i många andra länder, säger hon.
Officiellt finns inte papperslösa, juridiskt utgör de en ”övrigt”-kategori, men likväl är de närvarande bland oss i det svenska samhället. Denna diskrepans blir särskilt tydlig i mötet med vården, där deras officiella och administrativa frånvaro ställs mot deras kroppsliga närvaro.
– Det viktigaste hindret för att få tillgång till vård är näst efter rädslan för myndigheter är frånvaron av administrativa rutiner och en bristande kunskap hos vårdpersonalen. De sporadiska och ofta försenade kontakterna med vården har allvarliga hälsoeffekter för papperslösa, säger Erika Sigvardsdotter.
Hennes forskning har kretsat kring vad papperslöshet är och betyder; hur det definieras och fungerar juridiskt, administrativt och praktiskt, men också hur papperslöshet upplevs av papperslösa själva. Bortom de praktiska och ekonomiska problem som uppstår när man står helt utanför samhället, har papperslöshet också mer grundläggande politiska och existentiella konsekvenser.
De saknar möjlighet att visa sig i det offentliga rummet och kräva de sociala och ekonomiska rättigheter som rättighetsdebatten ofta handlar om. Så fort de talar i egenskap av sig själva löper de risk att bli identifierade, förvarstagna och så småningom deporterade. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv menar Erika Sigvardsdotter att det att vara papperslös innebär att bli avskuren från sin omgivning, något som väcker känslor av totalt utanförskap. Erika Sigvardsdotter har tagit sin utgångspunkt i fenomenlogin för att beskriva hur de papperslösas upplever verkligheten.
– Det är svårt och farligt att vara papperslös i Sverige. Man är helt utelämnad till andras välvilja och medlidande och kan bli utnyttjad eller utsatt för brott utan att kunna göra något åt det. Ett första viktigt steg är att formellt erkänna deras existens. Först därefter blir det möjligt att hitta lösningar på de problem som uppstår när människor kommer i kläm mellan länders konflikter, lagstiftning och politik.
Läs abstract och ladda ner avhandlingen ”Presenting the Absent – An account of of undocumentedness i Sweden”. Disputationen äger rum den 8/6 vid Uppsala universitet.
För mer information, kontakta Erika Sigvardsdotter, tel: 018-471 73 91, 070-244 94 83, erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se
Ftalater är en grupp kemikalier som finns i byggnadsmaterial och en stor mängd vanliga konsumtionsvaror som leksaker, rengöringsmedel, förpackningar med mera. Ftalater misstänks vara hormonstörande och kan vara relaterade till flera kroniska sjukdomar hos barn som till exempel astma och allergi visar tidigare studier. Golvmaterial av mjukgjord PVC innehåller ftalater och har tidigare visats vara en viktig källa för ftalater i inomhusdamm. Den aktuella studien syftade till att undersöka om golvmaterial av PVC och andra bostadsrelaterade faktorer tillsammans med andra individuella faktorer kan kopplas till upptag av ftalater hos spädbarn.
Ftalater funna i urin
Urin samlades in från 83 slumpmässigt utvalda barn i åldern två och sex månader i Värmland. Förekomsten av flera olika typer av ftalater i urinen mättes och man samlade in data om golvmaterial och bostaden, familjens livsstil och individuella faktorer för barnet. Halten av vissa ftalater visade sig vara högre i urin hos barn som hade PVC-material på golvet i sina sovrum. Nivåerna av vissa ftalater var lägre hos tvåmånaders barn om de enbart ammades utan tillägg.
Ämnen kan tas upp både genom föda, genom inandning och genom huden
Tidigare studier har visat att PVC-mattor kan kopplas till förekomsten av ftalater i inomhusdamm och forskargruppen har också tillsammans med andra visat att det kan kopplas till allergisk sjukdom hos barn. Dessa nya data visar således att upptaget av ftalater hos spädbarn kan relateras till golvmaterial av mjukgjord PVC i bostaden. Det bör här påpekas att förekomsten av dessa ftalater är förbjudet i leksaker för små barn på grund av hälsorisken.
– Med denna studie som grund kan man konstatera att det finns andra källor som bör beaktas när det gäller upptag av förbjudna kemikalier och att man inte enbart får det i sig genom födan, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Vidare visar studien att tillägg vid sidan av amning ökar upptaget av vissa ftalater för tvåmånaders barn vilket indikerar att det upptaget främst sker genom födan. De båda fynden visar att ftalater kan tas upp på olika sätt, både genom födan men också troligen genom inandning och genom huden.
Idag är de flesta nya personbilar försedda med whiplashskydd för nacken vid påkörning bakifrån. Men skydden är utprovade för män, och det är tveksamt om de har optimal funktion för kvinnor.
– Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre whiplashskydd, för både kvinnor och män vid kollisioner bakifrån. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar det sig att anpassa bilarnas skyddssystem också efter kvinnor, säger Anna Carlsson, som nyligen försvarade din doktorsavhandling på Chalmers.
Kvinnor rör sig annorlunda vid en krock
För att kunna ta fram en modell för en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda på hur medelstora kvinnor rör sig vid en kollision bakifrån, genom att låta kvinnor bli påkörda vid väldigt låga hastigheter och accelerationer.
Sen gjorde forskarna en matematisk modell av en kvinnlig krockdocka, som döptes till EvaRID (RID = Rear Impact Dummy) och som nu finns att köpa. Utifrån den matematiska modellen tillverkade forskarna sedan en prototyp av en krockdocka med kvinnliga proportioner.
Därefter utsattes dockan för åtta krockprov i vanliga säten och resultaten jämfördes med motsvarande krockprov med en manlig docka. Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt högre accelerationer och ett snabbare rörelseförlopp än mannen när hon blev påkörd bakifrån. Stolsryggen viker sig inte lika mycket bakåt när en kvinna blir påkörd, vilket innebär att hon får en tidigare och kraftfullare rekyl framåt.
När du sitter normalt har nacken en svag böjning. Men om du blir påkörd bakifrån så trycks kroppen framåt av ryggstödet medan huvudet dröjer kvar. Då får du en s-form på nacken som sedan övergår i en bakåtrotation av huvud och nacke. Därefter kastas du framåt in i bältet. Hela händelseförloppet tar kanske en halv sekund. Skadorna reduceras av ett bra whiplashskydd, men statistiken visar att skydden är 30 procent mer effektiva för män än för kvinnor.
Utveckling av krockdocka har minskat skadorna
– Om vi kan sänka accelerationen för både kvinnor och män vid en krock, så minskar också risken för skador betydligt. Ett sätt är att tillverka en stol som viker sig bakåt vid en krock. Man kan också låta stoppningen ta upp energi och då rör sig inte stolen, säger Anna Carlsson.
Volvo och Saab har visat sig vara bäst på skydd mot whiplash. Anna Carlsson tror att de har lyckats så bra för att de utvecklade den manliga krockdockan BioRID i slutet av 90-talet, i ett samarbete med Autoliv och Chalmers. Idag används krockdockan över hela världen och skaderisken har minskat med ungefär 50 procent i de bästa bilsätena.
– Om man även tar fram en kvinnodocka och anpassar bilens skyddssystem så kommer skadorna att minska ännu mer.
Nu hoppas Anna Carlsson att hon får möjlighet att fortsätta utveckla den kvinnliga krockdockan, som ju än så länge bara är en prototyp. Hon vill också ta reda på vilka biomekaniska toleransnivåer kvinnor har, eftersom de som finns idag är anpassade efter män.
– Eftersom forskningen visar att kvinnor generellt sett är utsatta för större risker vid bilolyckor, så behöver vi separera statistik och skadekriterier för män och kvinnor.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fakta om whiplashskador
Av 30 000 anmälda whiplashskador per år i Sverige så står krockar bakifrån för cirka hälften. 1500 personer per år får en invaliditetsgrad på mer än 10 procent, och 500 personer per år blir helt oförmögna att fortsätta arbeta. Samhällskostnaderna för whiplashskador beräknades till mer än fyra miljarder kronor per år i Sverige. Källa: Whiplashkommissionen 2005
Läs avhandlingen:
Addressing Female Whiplash Injury Protection – A Step Towards 50th Percentile Female Rear Impact Occupant Models
För mer information, kontakta
Anna K Carlsson, Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers, anna.carlsson@chalmers.se, 031-772 36 50, 0705-94 36 50
Sambandet mellan utbildning och hälsa har länge varit välbelagt; ju längre utbildning en individ har desto längre kan den också förväntas leva. Däremot är det oklart om utbildning verkligen orsakar ett längre liv. Med hjälp av det successiva införandet av den nioåriga grundskolan på 1950-talet jämförde forskarna dödligheten för elever med nio års obligatorisk skolgång med elever med åttaårig skolplikt. Skolreformen kan liknas vid en experimentsituation eftersom eleverna inte själva fick välja längd på den obligatoriska skolgången.
Studien, som i dagarna publicerats i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS, pekar på att de barn som fick det extra skolåret hade lägre dödlighet efter 40 års ålder, bland annat i lungcancer och olyckor. Under hela perioden 15-64 år var skillnaderna mindre och inom den statiska felmarginalen men motsvarade trots det ungefär fyra månaders längre medianlivslängd för de som blev föremål för reformen. Men troligen var effekten ännu starkare för vissa grupper, till exempel de som utan reformen hade avslutat sin skolgång direkt efter åtta år i folkskola.
Studien pekar på att en del av det starka samband som finns mellan utbildningsnivå och hälsa är kausalt, det vill säga ett resultat av själva utbildningen och inte bara ett resultat av bakomliggande faktorer som till exempel uppväxtmiljö.
– Det skulle kunna bero på att utbildning ger bättre jobb och högre inkomster, men också att utbildning ger individen mer kontroll över olika livssituationer och möjligheter till ett mer hälsosamt liv, säger Anton Lager, en av författarna till studien.
Utöver ett extra obligatoriskt skolår innebar reformen att den tidiga övergången av vissa barn till realskola avskaffades och att fler i varje årskull därmed blev behöriga för fortsatta studier.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anton Lager, forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS), Stockholms universitet och Karolinska Institutet, mobil 070-314 25 14, tfn 08-16 31 44, e-post anton.lager@chess.su.se
Dammar tros vara ett av de största hoten mot världens sötvattensorganismer: de hindrar normala vatten- och sedimentflöden, stoppar vandring, och förändrar lekbottnar och födoplatser. Brist på data har hittills hindrat en utförlig global bedömning av hur dammar hotar fiskarter, men en studie som publiceras i juninumret av BioScience gör precis detta.
Rapporten är skriven av Catherine Reidy Liermann och Christer Nilsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, tillsammans med två medförfattare. De har analyserat 397 ekologiskt skilda sötvattensregioner i världen och märkt ut alla dammar som är mer än 15 m höga.
Detta gjorde det möjligt för forskarna att bedöma i vilken grad dammarna stoppar fiskars vandring. Författarna gick sedan igenom förekomstdata för fiskarter som antogs vara i riskzonen på grund av att de är begränsade till en särskild region eller därför att de vandrar i floderna som en del i sin livscykel. På så sätt kunde forskarna identifiera i vilka regioner dammar utgör den största risken för fiskarter. Genom att väga in var det hade varit ytterligare förändring av livsmiljöer – en känd risk för många fiskar – kunde författarna förfina sin lista över riskområden.
Resultaten pekar på Murray-Darling-provinsen (Australien), södra Italien, nedre och mellersta Indus flodområde, västra Korea, övre Paraná (södra Brasilien), den sydatlantiska kusten i USA, och Mobile Bays ekoregioner som de regioner som har ett påtagligt antal fiskarter som hotas av dammar. Mycket av Donau, Iberiska halvön (sydvästra Europa), och delar av Sydafrika är också med på listan.
– Dessa ekoregioner menar vi behöver omedelbar uppmärksamhet från naturvården. Ålar, shads som är en grupp av sillfiskar, nejonögon, störar och laxfiskar framstår som särskilt sårbara arter, säger Christer Nilsson.
Han förklarar vidare att deras resultat kan hjälpa forskare och planerare att identifiera viktiga områden där bevarande är lämpligt därför att vattendragen är relativt opåverkade och hyser hotade arter. Resultaten pekar också på regioner där restaurering – möjligen också dammrivning – är önskvärd ifall fiskar ska kunna bevaras.
INFORMATION OCH KONTAKT
Om publikationen: Implications of Dam Obstruction for Global Freshwater Fish Diversity. Catherine Reidy Liermann, Christer Nilsson, James Robertson, and Rebecca Y. NG. BioScience (2012) 62: 539-548. Finns tillgänglig online i juni 2012
För mer information, kontakta gärna:
Christer Nilsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se
Nu har medicinforskaren och ortopedkirurgen Per Essving utvärderat olika metoder och presenterar resultaten i en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
Artros i knäleden är ett problem som blir allt vanligare. Den tredubbling av antalet knäprotesoperationer som skett sedan början av 1990-talet kan framförallt kopplas till ökad övervikt och fetma, som leder till större belastning på knälederna. I dag handlar det om fler än 12 000 operationer per år i Sverige. Ingreppet innebär att hela knäet, eller delar av det, ersätts med en protes, och det är vanligt att båda knäna behöver opereras. Även om resultatet ofta blir bra, finns det risk för komplikationer.
– Smärtan precis efter operationen kan vara mycket svår, vilket givetvis är ett problem i sig. Men det innebär också att rörligheten blir sämre, och det är allvarligt eftersom det är viktigt att patienten snabbt kommer igång och tränar efter operationen. Dessutom ökar risken för blodpropp, infektioner och andra medicinska komplikationer om patienten måste vara sängliggande och vårdas på sjukhus, säger Per Essving, som är överläkare på Ortopedkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Ny metod
Per Essving har framför allt fokuserat på en ny smärtlindringsteknik som kallas LIA (lokal infiltrationsanalgesi). Förkortningen LIA står för en blandning av lokalbedövningsmedel, inflammationshämmande medel och adrenalin, och metoden bygger på att man tillsätter blandningen lokalt dels i slutet av operationen, dels vid en senare tidpunkt genom en kateter som lämnats kvar i knäet. På så sätt kan man täcka in den akuta smärtfasen som brukar vara runt 36 timmar.
– Tanken bakom metoden är just att förhindra smärtan där den faktiskt uppstår, i stället för att använda mer allmänt verkande smältlindring.
Per Essving har bland annat jämfört LIA med en annan vanlig metod där man ger morfin tillsammans med lokalbedövningsmedel vid ryggbedövning. Resultatet var att LIA gav lägre smärta och snabbare rörlighet.
Oväntad upptäckt
– Det visar att LIA kan innebära en stor hjälp för patienterna. Och om vi på detta sätt kan minska vårdtiden så leder det till lägre vårdkostnader och kortare vårdköer. Då är mycket vunnet för både patienterna och samhället.
En oväntad och intressant upptäckt var att effekten av två olika operationstekniker blev likvärdig när LIA användes som smärtbehandling. Trots att så kallad mini-invasiv kirurgi (MIS) betraktas som tekniskt svårare att utföra än konventionell kirurgi har den blivit allt vanligare, eftersom den anses ge lägre smärta och snabbare återhämtning.
– Men vi fann ingen skillnad mellan grupperna när vi använde LIA. Över 80 procent av patienterna kunde gå hem redan dagen efter operationen, oavsett vilken av de båda operationsteknikerna som användes, berättar Per Essving.
Forskaren Julia Grosse har studerat tillit och förtroende och vad det innebär. Exempelvis kan tillit ses som något man känner eller visa sig i hur man beter sig i olika situationer. Det kan handla om att man utgår från att polisen gör sitt jobb eller lånar ut prylar till någon man inte känner så väl. Det kan också handla om att känna tillit till sig själv eller att känna sig trygg i det offentliga rummet. Tilliten och förtroendet är generellt stort i Sverige men det skiljer sig mellan människor i olika livsfaser.
– Tidigare studier visar att unga människor säger sig ha tillit i mindre utsträckning än personer i medelåldern. Detta bekräftas i mångt och mycket även i min undersökning när man ser på tillit på ett mer detaljerat sätt, säger Julia Grosse.
Att äldre har mer tillit kan enligt Julia Grosse förklaras med att personer med mer livserfarenhet kan dra nytta av dessa erfarenheter. De kan ha fler referenser att gå tillbaka till och stärkas av vetskapen om att ha klarat av ett antal utmaningar i livet. Omvänt verkar frånvaron av erfarenhet många gånger vara direkt skadlig för tillit och förtroende.
Ändå stämmer denna bild av tillitsfulla medelålders och misstänksamma unga inte helt. Den eller det som man är mer förtrogen med känner man i allmänhet också större tillit till. Att unga vuxna träffar någon de lärt känna enbart via Internet är till exempel mycket vanligare än att personer i 40- eller 50-årsåldern gör det.
–Negativa erfarenheter behöver inte resultera i minskad tillit. I stället verkar det vara så att en speciell erfarenhet många gånger bara påverkar tilliten på samma område. Har man blivit bestulen på sin plånbok på en utlandsresa brukar man i fortsättningen vara försiktig med sin plånbok på just utlandsresor, utan att bete sig lika varsamt med sina tillhörigheter hemma i Sverige eller sluta lita på främlingar i allmänhet, säger Julia Grosse.
En del av studien bygger på enkätundersökningen Tillitsbarometern som har genomförts vid Ersta Sköndal högskola. Enkäten har skickats ut till ett representativt urval på drygt 13 000 personer i sammantaget 33 svenska kommuner. Utöver det har närmare 30 personer i olika åldrar intervjuats om sina erfarenheter av tillit.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna Julia Grosse: grossejulia@hotmail.com, 0704 495634
Modellen kan även komma att bli ett användbart verktyg när det handlar om att utvärdera nya förarstödssystem.
Projektet baseras på antagandet att de underliggande faktorerna som påverkar mänskligt beteende, som till exempel ålder, erfarenhet, attityd och kulturell bakgrund, är samma oavsett transportslag. Antagandet har möjliggjort framtagandet av modellen, som när den blev klar har testats på riktiga förare i simulatorer för att garantera en säker och kontrollerbar forskningsmiljö.
– Målet är att modellen ska börja användas för att pröva och utveckla ny innovativ teknik i syfte att öka säkerheten i transportsystemen, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI, som tillsammans med kollegan Björn Peters lett projektet som pågått under tre års tid. Den första delen av projektet handlade om att ta reda på vilka aspekter av föraruppgifter som är vanliga för olika typer av transportslag. Modellen tar hänsyn till faktorer kopplade till individen, exempelvis kulturell bakgrund, personlighet och attityder, krav och erfarenhet, men också till påverkansfaktorer kopplade till situationen i omgivningen och fordonet. Den andra delen av projektet handlade om att utforma försöken och utföra dem i testmiljö runt om i Europa, för att sedan analysera insamlade data.
– Vi har exempelvis utvecklat flyttbara simulatorer för både tåg och bil som vi har skeppat runt mellan Italien, Frankrike, England, Israel och Sverige. På så sätt har vi kunnat genomföra ett experiment i fem länder vilket gör att det går att jämföra kulturella skillnader med stor tillförlitlighet. Experimentet är såvitt vi vet världsunikt, säger Magnus Hjälmdahl.
INFORMATION OCH KONTAKT
Projektet Iterate (IT for error remediation and trapping emergencies) har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen i ett samarbete mellan VTI, Ben Gurion University (Israel), Chalmers (Sverige), Leeds University (Storbritannien), Kite Solutions (Italien), MTO Säkerhet AB (Sverige) och Université de Valencienne (Frankrike). Modellen som projektet tagit fram benämns Unified model for driver (UMD).
Läs mer på [Ref 1].
För mer information, kontakta Magnus Hjälmdahl forskare, VTI
Den europeiska riskforskningen kring tillämpningar inom det moderna jordbruket är felriktad och främjar inte utvecklingen av ett framtida hållbart jordbruk. Det hävdar fyra SLU-forskare i en översikt av genomförd och pågående riskforskning med avseende på genetiskt modifierade organismer (GMO) som publiceras i det kommande numret av den vetenskapliga tidskriften EMBO Reports.
Inom EU råder en total politisk låsning när det gäller synen på GM-grödor – gentekniskt förändrade grödor. Resultaten från riskforskning kring GM-grödor behandlas ungefär som den döda papegojan i Monthy Pythons sketch på temat ”att vägra se verkligheten”. Det spelar ingen roll att resultaten entydigt pekar på att det inte finns några risker för miljö eller hälsa – starka intressegrupper kräver ännu mera forskning, ännu mera prövning och ännu mera långbänk, som om det skulle finnas några resultat som skulle få dem att ändra sig. Men det gör det inte, för dessa intressegrupper är ute efter att förhindra ett tekniksprång som de över huvud taget inte vill se genomfört. Och i Bryssel bugar man underdånigt mot sådana vetenskapsfientliga krafter och låter dem ta kommandot över opinionsbildning och beslutsfattande, skriver SLU-forskarna Jens Sundström, Torbjörn Fagerström, Ulf Magnusson och Christina Dixelius.
Resultatet blir att stora resurser satsas på meningslös forskning och därigenom tränger undan viktig forskning kring t ex hur man kan minska jordbrukets verkliga miljöpåverkan och öka dess hållbarhet. Vidare kostar attityden till GM-grödor det europeiska folkhushållet stora summor i form av uteblivna produktivitets- och miljövinster och i form av kostnader för märkning av livsmedel m m. Slutligen sker en besvärande kompetensförlust inom ett vetenskapligt framtidsområde – ironiskt nog samtidigt som EU-kommissionen hävdar att just avancerad biologisk forskning ska bli det framtida Europas väg till ökad konkurrenskraft, skriver SLU-forskarna också.
För mer information:
Jens.Sundstrom@slu.se; tel 018-67 32 47
Torbjorn.Fagerstrom@slu.se; tel 070-519 20 22
Här återfinns projekt om till exempel nya regler för effektivare vinterväghållning, om underhåll och reparation av betongvägar och om instrumentering av vägkonstruktion i kallt klimat med tunga malmtransporter.
Nya medlemsorganisationer välkomnas
Branschprogrammet bygger på en bred samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitut, entreprenörer, leverantörer och konsulter. VTI eller KTH står dock som huvudutförare för alla utom ett av de inledande projekten. Luleå tekniska universitet håller i ett av dem. Bland medutförarna återfinns företag som NCC, Nynas, Ramböll, Vectura och WSP.
Nu satsar man aktivt på att ansluta fler medlemsorganisationer, det vill säga entreprenörer, leverantörer, konsulter, problemägare, utförare och finansiärer, som på olika sätt vill vara med och påverka och bidra till att uppnå målen med satsningen.
Nästa projektansökningsomgång blir till hösten då alla medlemsorganisationer i programmet är välkomna att söka finansiering för projektstart 2013.
Sverige tar tätposition inom väg- och banhållning
BVFF:s vision är att Sverige i framtiden har en internationell tätposition inom området väg- och banhållning. Detta ska åstadkommas genom att integrera avancerad forskning och utbildning med ett innovations- och policyperspektiv.
Faller satsningen väl ut ska Sverige om ett antal år kunna stoltsera med en anläggningsbransch som är internationellt konkurrenskraftig och skapar tillväxt och sysselsättning. Man ser också framför sig att branschen ska generera tillgång till en europeisk, ledande forsknings- och innovationsmiljö med sådan unik kompetens och sådana resurser att den även attraherar utländska uppdragsgivare.
INFORMATION OCH KONTAKT
Lista på BVFF:s webbplats över beviljade projekt 2012
För mer information, kontakta Robert Karlsson, forskningsledare, VTI
I en nyutkommen avhandling om zoroastrism i det moderna Ryssland analyserar Anna Tessmann hur denna gamla persiska religion överraskande kommit att bli föremål för en rad olika publikationer skrivna av post-Sovietiska religiösa aktörer, forskare, journalister och författare.
Anna Tessmann menar att det är viktigt att förstå religion i dess lokala kulturella sammanhang. Hennes religionsvetenskapliga studium blir därför en analys av religionsdiskurser både inom och utanför den religiösa grupp hon studerar.
– Jag har varit intresserad av att ta reda på vad dessa publikationer hade för relevans för andra områden i det ryska samhället. Hur påverkades de zoroastriska religiösa debatterna av forskare, journalister och författare? Och hur använder de nutida zoroastrierna dessa externa resurser i sin religion? säger Anna Tessmann.
Genom att analysera texter från olika sammanhang som innehåller diskussioner om zoroastrismen, visar Anna Tessmann i sin avhandling hur framväxten av en ny religiös rörelse är beroende av de diskussioner som pågår också utanför den religiösa kommunitetens gränser.
En ny religiös rörelse i Ryssland
I Ryssland har det sedan länge funnits ett tydligt intresse för österländska teologier, inklusive zoroastrismen. Speciellt tydligt har detta varit i intellektuella och konstnärliga kretsar. Sovjetunionens sammanbrott och den genomgripande förändringen av religionspolitiken gjorde det möjligt att till exempel registrera religiösa församlingar. Under 2000-talet växte rörelsen ytterligare. Genom insatser av religiösa ledare utifrån – bland annat en svensk zoroastrisk präst – tillkom flera nya konvertiter. Nu organiserades också online-gemenskapen Den Goda tron. Olika ryska zoroastrier har även börjat publicera tidskrifter och böcker och positionera sig som ”sanna” zoroastrier på internet. Men de har många motståndare i den traditionalistiska grenen av religionen i Indien.
De största zoroastriska centrumen finns idag i Iran och Indien, men det finns även anhängare i andra asiatiska länder. På grund av migration från dessa länder under det senaste århundradet, har det gradvis bildats en zoroastrisk diaspora i Västeuropa och Amerika. Samtidigt som detta skedde uppstod det också intresse för de zoroastriska läran i väst.
Grundläggande för zoroastrismen är tanken att det pågår en konfrontation mellan gott och ont i världen och att vi människor måste göra ett aktivt personligt val i denna kamp. I Sverige och Norge finns det sedan 1990-talet små zoroastriska grupper.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Tessmann är doktorand i religionsvetenskap vid Södertörns högskola (BEEGS) och vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
Kontakt: e-post: anna.tessmann@sh.se. Eller anya_tessmann@hotmail.com
Avhandling: ”On the Good Faith: A fourfold discursive construction of Zoroastrianism in contemporary Russia”.
Disputation: onsdagen den 16 maj 2012 kl. 13-15, Moas Båge MB503, Södertörns Högskola.
Opponent: Professor Catherine Wanner, The Pennsylvania State University, USA.
Undernäring hos mödrar och barn ligger bakom 3.5 miljoner dödsfall årligen och 35 procent av sjukdomsbördan hos barn under fem års ålder. Undernärda mödrar föder oftare lågviktiga barn, som också har en hög dödlighet.
I en stor interventionsstudie på landsbygden i Bangladesh – MINIMat studien – valdes gravida kvinnor slumpmässigt ut för en tidig start av kosttillskott, kombinerat med vitamin- och mineralsupplement. De fick ett balanserat protein-energitillskott från omkring vecka 9 och multipla mikronäringsämnen från vecka 14.
Resultatet visar att barnen till dessa mödrar hade 62 procent lägre spädbarnsdödlighet – i jämförelse med det vanliga programmet, som innebar en senare start med kosttillskott samt järn-folsyra-supplement.
– Det här är den första studien som visar på betydelsen av att förbättra kosten i tidig graviditet för att påverka överlevnaden hos barnet, säger professor Lars Åke Persson, som är ansvarig för studien.
Näringstillskottet påverkade inte fostrets tillväxt och barnets storlek vid födseln, utan den positiva effekten var ett resultat av att det balanserade kosttillskottet påverkade näringsöverföringen från mor över placenta. Detta påverkade fostrets utveckling och spädbarnets överlevnad positivt, vilket resulterade i en låg förlossnings- och infektionsrelaterad dödlighet
INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till studien på tidskriftens webbplats:
För mer information, kontakta Lars-Åke Persson, mobil: 070-425 09 31, e-post: lars-ake.persson@kbh.uu.se
Nästan hälften av fartygsbefälen somnar vid rodret, visar nya europeiska forskningsresultat.
– Det är överraskande och alarmerande. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss att det var så allvarligt, säger Margareta Lützhöft vid Chalmers.
Under två års tid har forskarna mätt tröttheten hos fartygsbefäl från flera europeiska länder i EU-projektet Horizon. Resultaten visar att 45 procent av befälen somnade på bryggan. Förklaringen tros vara de tuffa arbetstider som tillämpas ombord idag med 6-6-vakter, alltså sex timmars arbete följt av sex timmars vila.
– Har man gjort sina tolv timmar på ett dygn behöver man vila resten av tiden. Man får absolut inte jobba mer. Vi såg en dramatisk ökning av trötthet när befälen jobbade mer än så, säger Margareta Lützhöft, docent och sjökapten.
Siffrorna oroar forskarna, eftersom människors säkerhet, den marina miljön och värdefull last står på spel. I en tidigare rapport har det slagits fast att trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor sker, men man vet för lite om hur vaktsystemen påverkar prestationen hos de vakthavande befälen. Forskarna har nu studerat hur olika vaktsystem påverkar tröttheten hos chefer i besättningen, både däcksbefäl och maskinbefäl. Experimenten har utförts i simulatorer som är i stort sett identiska med riktiga fartygsbryggor. Olika scenarier har simulerats, till exempel fartygsmöten, undanmanövrar och objekt i vattnet.
– Befälen blir speciellt trötta de sista timmarna på nattvakten. Om man dessutom har fått arbeta på frivakten, vilket är vanligt, kan effekterna bli förödande, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet.
I verkligheten på sjön kanske ingenting farligt händer.
– Men man kan undra hur många som sitter och sover och klarar sig på ren tur, säger Margareta Lützhöft, som vill se en ändring både vad gäller arbetstid och arbetsbelastning.
Även om befälen inte har hunnit somna finns det andra allvarliga risker med trötthet, som är svårare att mäta.
– Under arbetsveckan i simulator observerades incidenter som hade lösts bättre om man inte var trött. Det går ju att sätta in ett larm, men man fattar inte så bra beslut när man är nyvaken, säger Margareta Lützhöft.
Horizon är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Warsash Maritime Academy, Southampton Solent University, UK.
Tillsammans med ansvariga myndigheter planerar nu Chalmers att skriva en inlaga med rekommendationer till FN:s organ för sjöfartssäkerhet, IMO.
INFORMATION OCH KONTAKT
Läs mer om projekt Horizon:Rapporten Horizon – a wake up call [Ref 1] har nyligen släppts.
www.project-horizon.eu [Ref 2]
Margareta Lützhöft kommer även att hålla en föreläsning om projektet under Europas maritima dag, söndag 20 maj kl 15, på Chalmers campus Lindholmen. Se hela programmet för allmänheten här:
europasmaritimadag.se/program [Ref 4]
För ytterligare information, kontakta:
Margareta Lützhöft, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers, 031-772 14 64, margareta.lutzhoft@chalmers.se
Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, 073-707 89 28, torbjorn.akerstedt@stressforskning.su.se
Kemvapenkonventionen (CWC), är ett internationellt avtal som övervakas av ”Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons”. Detta kontrollorgan organiserar ett nätverk av kemiska laboratorier som arbetar för att påvisa brott mot konventionen. År 2011 hade 188 stater som representerar 98 procent av världens befolkning anslutit sig till denna konvention.
Konventionen förbjuder användning och tillverkning av kemiska vapen och reglerar destruktion av befintliga lager av otillåtna kemikalier. Metodutvecklingen på området är en kontinuerlig process eftersom antalet kemikalier som ryms under konventionen är i det närmaste oändlig.
Raja Subramaniam presenterar förbättrade metoder för analys av nedbrytningsprodukter från nervgaser. Metoderna behandlar nya derivatiseringstekniker och en ny metod för att med kemisk analys erhålla en, jämfört med tidigare metoder, mer detaljerad strukturinformation. Huvudsakligen har han använt sig av kromatografiska separationstekniker och masspektrometri i sitt forskningsarbete.
– Mina utvecklade metoder har potential att signifikant effektivisera analysen av kemiska ämnen relaterat till Kemvapenkonventionen, säger Raja Subramaniam.
Raja Subramaniam är född och uppväxt i Malaysia. Han har en masterexamen i kemi och inledde sitt doktorandarbete 2008 inom området analys av kemiska stridsmedel vid Totalförsvarets Forskningsinstitut i Umeå i samarbete med Umeå universitet.
Finansiellt stöd har erhållits från Malaysias regering och Svenska försvarsdepartementet.
Om disputationen:
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 25 maj försvarar Raja Subramaniam, kemiska institutionen samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), sin avhandling med titeln: Simplified Routines for Sample Preparation and Analysis of Chemical Warfare Agent Degradation Products.
Svensk titel: Förenklad provpreparering och analys av nedbrytningsprodukter från kemiska stridsmedel.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal KB3B1, KBC-huset vid Umeå universitet. Fakultetsopponent är
Professor Paula Vaninnen, Direktör för VERIFIN (Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention), Helsingfors universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
För ytterligare information, kontakta gärna: Raja Subramaniam, kemiska institutionen och FOI
Telefon: 090-10 68 28 E-post: raja.subramaniam@foi.se, raja.subramaniam@chem.umu.se
Forskargruppen i organisk elektronik vid Linköpings universitet, under ledning av professor Magnus Berggren, väckte stor uppmärksamheten för ett år sedan när Lars Herlogsson i sin doktorsavhandling visade att det är möjligt att bygga upp fullt fungerande tryckbara fälteffekttransistorer i plast.
Loïg Kergoat, postdoktor i samma forskargrupp, visar nu i en artikel i högt rankade tvärvetenskapliga tidskriften PNAS, att plasttransistorn kan styras och kontrolleras med stor precision.
Ska en transistor vara användbar i en logisk krets måste den så kallade tröskelspänningen, där transistorn slår om från av till på, från noll till ett, vara väl definierad. Loïg Kergoat har visat att man genom att byta material i gate-elektroden, den elektrod i en transistor som styr strömmen genom de båda andra elektroderna, successivt kan flytta tröskelspänningen.
– Transistorer uppbyggda av organisk elektronik behöver kunna styras med svaga spänningar, gärna så nära noll som möjligt, säger Loïg Kergoat.
Genom att byta elektrodmaterial från exempelvis guld till kalcium minskades tröskelspänningen med så mycket om 0,9 volt.
– Detta innebär att vi mycket exakt kan kontrollera en av de viktigaste egenskaperna i våra transistorer, vilket har stor betydelse när vi skall bygga kretsar av olika slag, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.
Forskningen bedrivs i ett samarbete mellan gruppen för organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, campus Norrköping och en forskargrupp vid Université Paris Diderot, Paris 7 där Magnus Berggren också varit gästprofessor 2009-2011.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln, Tuning the Threshold Voltage in Electrolyte-Gated Organic Field-Effekt Transistors är publicerad i PNAS, Proceedings of the National Academy of Science of the USA.
Läs mer på LiUs forskningswebb
För mer information, kontakta Loïg Kergoat, loig.kergoat@liu.se
eller professor Magnus Berggren, +46 11 36 36 37, magnus.berggren@liu.se
