Anslagen går bland annat till forskare verksamma vid universiteten i Lund, Linköping, Stockholm och Göteborg, Karolinska Institutet, Högskolorna i Gävle och Dalarna och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läkares arbetsvillkor på akutkliniker  
Arbetssituationen för läkare och annan personal inom akutsjukvården har blivit allt mer ohållbar. Kerstin Ekberg vid Linköpings universitet, får 3 023 000 kronor för att studera hur akutläkarnas hälsa påverkas av organisationsförändringar, arbetsvillkor och ledarskap vid 17 olika akutmottagningar.Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa (IMH) Tel: 010-103 14 55, mobil: 070-662 14 58, E-post: kerstin.ekberg@liu.se”>kerstin.ekberg@liu.se

En modell för god arbetsmiljö och friska arbetsplatser.
Hur ska företag arbeta för att skapa arbetsplatser som både främjar de anställdas hälsa och företagets lönsamhet? AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Per Lindberg vid Högskolan i Gävle, som ska testa och jämföra ett utvecklingsarbete enligt en modell för ”friska företag” med mer traditionellt utvecklingsarbete inom tre kommunala bolag. ”Friska företag-modellen” sammankopplar strategier för bättre arbetsmiljö med både de anställdas välbefinnande och med organisatoriska förbättringar, vilket anses leda till ökad lönsamhet.
Per Lindberg, Med dr, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. Tel: 026-64 87 59, mobil: 070-968 96 86, E-post: per.lindberg@hig.se”>per.lindberg@hig.se

Skapa gränser mellan arbete och privatliv
Gränsdragningen mellan arbete och övrigt liv blir allt viktigare i dagens samhälle, när tekniken gör det möjligt att arbeta nästan var och när som helst. Christin Mellner vid Stockholms universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att studera hur man skapar balans i livet för att undvika stress och annan ohälsa.
Christin Mellner, Fil dr, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 20 00, mobil: 076-396 97 00, E-post: cmr@psychology.su.se”>cmr@psychology.su.se

Ett längre arbetsliv
Pensionsåldern i Sverige har förändrats, men det är tveksamt om alla vinner på att arbetslivet förlängs. AFA Försäkring anslår 3 782 000 kronor till Maria Albin vid Lunds universitet för att studera hur bland annat arbetslivslängden utvecklas i olika yrken och hur hälsan påverkas vid utträde från arbetsmarknaden.
Maria Albin, docent, Lunds universitet, Institutionen för Laboratoriemedicin, Tel: 046-17 31 59, mobil: 070-337 31 59, E-post: maria.albin@med.lu.se”>maria.albin@med.lu.se

Verktyg för hållbara arbetsprocesser inom vården
Processförändringsverktyget Ergonova används för att skapa hållbara arbetsprocesser när vården ska effektiviseras. Jan Johansson Hanse vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) och Göteborgs universitet beviljas 1 288 000 kronor för att identifiera kritiska faktorer och omständigheter som bör beaktas både innan förändringsverktyget tas i bruk och under själva förändringsprocessen. Projektet genomförs i samarbete med Swerea IVF AB i Mölndal.
Jan Johansson Hanse, professor, Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen, Tel: 031-786 16 52. E-post: jan.johansson.hanse@psy.gu.se”>jan.johansson.hanse@psy.gu.se.

Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet AFA Försäkring anslår 2 444 000 kronor till Eva Bejerot vid Stockholms universitet, för att vidareutveckla visualiseringsverktyg som nu används på http://data.pifokus.se. Verktyget gör det möjligt att presentera forskningsdata så som enkätdata genom olika sorters diagramtyper, både konventionella och ovanligare som kartogram och tidsserier. Verktyget utvecklas som open source.
Eva Bejerot, docent, Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 38 03, mobil: 073-628 72 72, E-post: eva.bejerot@psychology.su.se”>eva.bejerot@psychology.su.se

Etikronder – ett sätt att hantera etiska problem inom akutsjukvården?
Etikronder används för att hjälpa vårdpersonal att hantera etiska problem i arbetet. Mia Svantesson vid Universitetssjukhuset Örebro, får 748 000 kronor för att ta fram ett instrument som kan mäta effekterna av etikronder.
Mia Svantesson, Med dr, sjuksköterska, Universitetssjukhuset Örebro, Vårdvetenskapligt forskningscentrum. Tel: 019-602 58 44, mobil: 070-532 81 61, E-post: mia.svantesson@orebroll.se”>mia.svantesson@orebroll.se

Etikdiskussioner i barncancervården
I barncancervården ställs vårdpersonalen ofta inför svåra etiska överväganden. Etikdiskussioner är en metod att hantera konkreta etiska problem i svåra situationer. Pernilla Pergert vid Karolinska Institutet får 2 741 000 kronor för att införa och följa upp etikdiskussioner på barnonkologen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Pernilla Pergert, Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Mobil: 070-664 48 07, E-post: pernilla.pergert@ki.se”>pernilla.pergert@ki.se

E-behandling för alkoholmissbruk
Det finns en stor grupp människor som behöver förändra sina alkoholvanor men som inte kommer i kontakt med beroendevården. En lösning är ett internetbaserat terapeutstöd, som kan bli mer tillgängligt än behandling inom vården. Anne H Berman vid Karolinska Institutet, får 2 000 000 kronor för att jämföra internetbaserad behandling för alkoholmissbruk med behandlingssamtal.
Anne H Berman, docent, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning. Mobil: 070-424 53 60, E-post: anne.h.berman@ki.se”>anne.h.berman@ki.se

Farliga kemiska ämnen i containrar
Över 1 miljon containrar importeras och öppnas i Sverige varje år. Det kan vara förenat med risker, godset kan vara behandlat med bekämpningsmedel. AFA Försäkring anslår 2 056 000 kronor till Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet, för att undersöka exponeringen vid lossning och hur utvädring av containrar ska ske.
Gunnar Johanson, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,. Tel: 08-524 87 752, mobil: 070-777 55 04. E-post: gunnar.johanson@ki.se”>gunnar.johanson@ki.se

Att introducera unga i arbetslivet.
AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Ing-Marie Andersson vid Högskolan Dalarna, som ska följa en årskull elever vid gymnasieskolans yrkesutbildning om hur introduktionen i arbetslivet fungerar arbetsplatser. Syftet är att kartlägga vilken arbetsmiljöintroduktion eleverna får i skolan och på arbetsplatsen.
Ing-Marie Andersson, professor, Högskolan Dalarna, Arbetsvetenskap. Tel: 023-77 86 73, mobil: 070-656 70 20. E-post: ima@du.se”>ima@du.se

God innemiljö på svenska fartyg
Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB får 2 775 000 kronor för att undersöka innemiljön på isbrytaren Oden. Studien ska resultera i ett kontroll kit som kan användas för att kontrollera innemiljön både på befintliga fartyg och vid byggandet av nya.
Sarka Langer, adj professor, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Klimat och Hållbara samhällssystem. Tel: 031-725 62 97. E-post: sarka.langer@ivl.se”>sarka.langer@ivl.se

Från ord till handling – Skadefria cargo- och flygplanslastare
AFA Försäkring anslår ytterligare 1 000 000 kronor till Erik Alphonse vid Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) för att sprida resultaten från det avslutade projektet som studerat arbetsmiljön kring den manuella hanteringen av bagage och gods på olika flygplatser.
Erik Alphonse, projektledare, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Tel: 097-34 52 87, mobil: 070-536 52 87. E-post: erik.alphonse@tya.se”>erik.alphonse@tya.se

Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö i städbranschen
AFA Försäkring anslår 3 120 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet för att vidareutveckla webbplatsen ”Allt om städ”. Webbplatsen ska bl. a omfatta arbetsmiljöfrågor vid maskinstädning, fönsterputsning, fallolyckor, hot och våld, ensamarbete samt hem-städning.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se”>ann-beth.antonsson@ivl.se

Koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser
Ett flertal allvarliga olycksfall har inträffat i samband med gassvetsning och avluftning av fjärrvärmerör på grund av att höga halter koloxid ansamlats i rören. AFA Försäkring anslår 1 050 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet, för att undersöka risken för exponering för koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se”>ann-beth.antonsson@ivl.se

Hälsa, produktivitet och kvalitet vid arbete med kniv
I ett av AFA Försäkring finansierat projekt om styckarnas arbetssituation, har det bl. a konstaterats att knivskärpan har stor betydelse vid arbete med styckning och slakt. Jörgen Eklund, KTH, får ytterligare 1 500 000 kr för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial för knivanvändare i styckning och slakt.
Jörgen Eklund, professor, KTH, Skolan för teknik och hälsa, Avdelningen för ergonomi. Tel: 08-790 48 66, mobil: 070-828 44 32. E-post: jorgen.eklund@sth.kth.se”>jorgen.eklund@sth.kth.se

Hälsa och framgång!
Det finns tre övergripande mål som en konkurrensutsatt verksamhet måste uppnå för långsiktig framgång; effektivitet, innovationsförmåga, och goda arbetsförhållanden. Marianne Törner vid Göteborgs universitet beviljas 1 265 000 kronor för att studera hur olika aspekter av organisationsklimatet inverkar på organisationers förmåga att uppnå dessa mål.
Marianne Törner, professor. Göteborgs universitet, Institutionen för medicin, samt Högskolan Väst. Tel: 031-786 36 13, mobil: 076-339 77 58. E-post: marianne.torner@amm.gu.se”>marianne.torner@amm.gu.se

Från välfärdsstat till välfärdssamhälle
Välfärdstjänster har konkurrensutsatts och privata aktörer kompletterar nu den offentliga sektorn som utförare av olika tjänster. Men vilka konsekvenser har detta medfört? AFA Försäkring anslår 1 600 000 kronor till Henrik Jordahl vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som ska studera hur den svenska modellen för produktion av välfärdstjänster kan förbättras.
Henrik Jordahl, docent, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Tel: 08-665 45 33, mobil: 070-938 38 58, E-post: Henrik.Jordahl@sns.se”>Henrik.Jordahl@sns.se

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/fou

Inom sjöfarten befinner sig de anställda ombord under långa tider utan möjlighet att byta miljö. AFA Försäkring anslår 2 775 000 kronor till Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg för att leda ett projekt där forskarna ska undersöka vilka risker de ombordanställda löper för att bli utsatta för kemiska substanser och partiklar. De ska också utveckla teknik för att övervaka innemiljön på fartyg och förslag till hur man kan förbättra miljön, som man kan användas både på befintliga fartyg och som underlag när man bygger nya.

Anställda i Sverige öppnar varje år cirka en miljon importerade containrar, som innehåller gods, emballage och lastpallar som kan vara behandlade med gasformiga bekämpningsmedel (fumiganter). Det finns inga studier om hur vanligt det är med farliga ämnen i containrarna, vilka nivåer det rör sig om och hur snabbt ämnena vädras ut.

Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet undersöker tillsammans med Urban Svedberg vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall hur de som arbetar med containrar utsätts för farliga kemiska ämnen. Studien ska ge råd om hur man vädrar ut containrar mer effektivt och hur de kan utformas bättre, både när det gäller att mäta farliga ämnen och att vädra ut dessa. AFA Försäkring har beviljat 2 056 000 kronor till projektet.

Detta är två av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA Försäkring.

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Sarka Langer, professor, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 031-725 62 97, sarka.langer@ivl.se”>sarka.langer@ivl.se Gunnar Johanson, professor i yrkestoxologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 08- 52 48 77 52, gunnar.johanson@ki.se”>gunnar.johanson@ki.se
Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/fou

Många människor talar idag om att de har svårt att orka med sitt ”livspussel” och hitta balansen mellan arbets- och privatliv. Christin Mellner vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, leder ett projekt där forskarna ska studera frågor om gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress, hälsa och prestation.

Med hjälp av ett antal parintervjuer och en enkätundersökning i de ingående organisationerna ska man ta reda ta reda på hur stort problemet är och vilka fungerande strategier det finns för att sätta gränser, för att få den återhämtning som är avgörande för hälsan.
Detta är ett av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA
Försäkring.

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Christin Mellner, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 08-16 38 37, cmr@psychology.su.se”>cmr@psychology.su.se Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/fou

– Problemen ökar samtidigt som socialarbetares handlingsutrymme krymper allt mer på grund av ett toppstyrt och ekonomiskt tänkande och det hindrar det sociala arbetets potential som demokratisk praktik, säger Rúna í Baianstovu, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.

Rúna í Baianstovu har följt socialarbetare i deras arbete med kulturell mångfald och hon hoppas att hennes forskning ska kunna hjälpa till att lösa några av de knutar som uppstår kring demokrati och samhällsintegration. Det handlar om viktiga frågor som till exempel hur ojämlikhet och utanförskap skapar samhällsstrukturer som ökar auktoritära och förtryckande praktiker som bland annat kan ge sig uttryck i hedersrelaterat våld.

Utanförskap och förtryck
– Om problem med utanförskap och förtryck ska kunna lösas måste alla människors rätt till jämlikhet i levnadsvillkor förverkligas. Samhället kräver att alla skall leva jämställt inom sina familjer, men jämställdhet förutsätter jämlikhet och mångfald, jämlikhet och jämställdhet står i motsägelsefull inbördes relation till varandra.

Denna spänning mellan individuella rättigheter och gruppers rättigheter genomsyrar arbetet inom socialtjänsten och det gäller allt fler utredningar. När likhetstänkandet, att alla har samma friheter och rättigheter, och särartsprincipen, att erkänna andra religioner och kulturers normer, står emot varandra i ett och samma ärende, leder det ofta till problem.
– När detta kopplas samman med samhällets ofta fördomsfulla och kategoriska uppfattningar om invandrare i allmänhet kan det leda till att familjemedlemmar anklagas för handlingar de inte har begått. Det kan samtidigt handla om att svagare individer i vissa grupper hamnar i kläm – deras individuella friheter och rättigheter åsidosätts. Detta är ett dilemma som socialarbetare ständigt måste hantera, säger Rúna í Baianstovu.

Risk för utsatta barn
– Socialarbetaren erbjuder stöd till människor – men inte bara till människor som vill ha och själva ansöker om detta utan även till människor som inte vill ha stöd och anser att de inte behöver detta. Min forskning visar exempelvis att det finns situationer där socialtjänsten tar kulturella hänsyn med risk att utsatta barn i olika kulturella miljöer inte får samma hjälp som andra barn. Den visar samtidigt att det finns livssituationer som socialtjänstlagen – som styr socialtjänstens arbete – inte uppfattar.

Rúna í Baianstovus utgångspunkt är den ojämlikhet mellan grupper i den svenska befolkningen som visar att etniska och sociala skiljelinjer sammanfaller i hög grad.
– Ett problem är just att socialarbetarens handlingsutrymme är begränsat. Att hantera en människas svåra livssituation och få den att ”passa in” i lagstiftningen på ett sätt som gör det möjligt att hjälpa klienten är inte lätt. Därför är det viktigt ur demokratisynpunkt att lagarna ständigt förändras i lyhördhet för människors föränderliga behov. I dag tenderar det snarare vara så att klienterna ska anpassa sig till de offentliga institutionernas redan färdiga verksamhet.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information kontakta Rúna í Baianstovu: 072-73 71 012

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV (MBT), en metod för virtuella hembesök utvecklad 2007–2010 i den åboländska skärgården.
– Deltagarna upplevde att trots att tekniken kunde vara svår vidgades både deras vyer och deras aktivitetsnivå och dessutom ökade självförtroendet av att de klarade av det, säger Julin vidare.  
Men allra viktigast var den sociala samvaron, trots att den sker via videokonferensteknik, på distans.

– Det centrala i MBT visar sig vara just samvaron i de virtuella möten där de äldre deltagarna träffade varandra och studerar vid högskolan.
Att ta emot men också att ge stöd till andra, genom interaktiva möten, upplevdes som bland det mest positiva, säger lektor Bodil Julin.

Sammanlagt sju äldre personer från Åboland skärgård, som har använt sig av MBT, har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.
– Studien bidrar med kunskap om hur socialt stöd kan användas i utveckling av hälsofrämjande vård för äldre, säger Bodil Julin.

Hon tillägger att mer forskning behövs för att kunna utveckla ett multiprofessionellt resursförstärkande vårdarbete, som kan förverkligas virtuellt.

Folkhälsoarbete kan beskrivas som ett område som ingen äger men som alla har ansvar för.
Sjukgymnasten Kjersti Høibø Tyslands masterstudie visar att en persons yrkesbakgrund och roll får betydelse för hur kommunikationen och därmed samarbetet utvecklas, inom folkhälsoarbetet, samtidigt visar den att personlighet, egenskaper och inställning betyder mer.

– När personer med skilda yrkesbakgrunder samarbetar uppstår en rikare diskussion vilket gör underlaget för lösningar bredare, säger Kjersti Høibø Tysland som själv är sektionsledare för ergo-, fysioterapi och läkartjänster i Gran kommune, Norge.

Det är viktigt att ha förmågan att se utöver sitt eget fackområde och förstå vikten av vad folk från andra yrkesgrupper har att tillföra. Studien visar också betydelsen av personer som är trygga i sin yrkesidentitet men också att de har blick för helheten och kan reflektera.
Ytterligare faktorer som spelar in för en god kommunikation och bra samarbete är tillit, respekt, jämlikhet, inlärningsförmåga och öppenhet.

– Yrkesbakgrunden, rollen och hur den utövas har betydelse, vilket visar sig i hur den enskilde deltar och dennes roll, men då som del av hela personen med alla sina egenskaper, personlighet och inställning, säger Kjersti Høibø Tysland vidare.

Syftet med studien var att synliggöra skolans uppfattning och erfarenhet av samt behov för tvärprofessionellt samarbete; i skollagen föreskrivna insatser för att främja hälsa, trivsel och inlärning bland eleverna.

Författaren har, i sitt arbete som skolsköterska samt i administrativa ställningar, själv arbetat med teman som berör elevhälsan och trivsel under de senaste decennierna. Hon har de senaste åren registrerat ett ökat antal förfrågningar från skolor med önskemål om bistånd från externa yrkesgrupper.

Alla sorts elever, med eller utan problem, finns i dag i den ”vanliga” skolan. Inom skolan är man medveten om att inlärningsnivån påverkas negativt hos elever som kämpar med problematiska livserfarenheter. Samt att lärarna intar för många roller, utöver sin egentliga profession, särskilt i förhållande till skolans psykosociala miljö.
– Studien visar att erfarenheten av samarbete på tvärs över professionsgränserna, särskilt när det gäller i förhållande till den psykosociala miljön, är sällan förekommande. Sådant samarbete föregår i allt väsentligt i förhållande till enskilda elever och då berättas det om samarbete som uppstått av en slump, säger Sissel Austberg som är anställd inom Tønsbergs kommun i Norge.

Det berättas om ”projekt-trötthet”, det vill säga krav på deltagande i kortsiktiga insatser, organiserat och finansierat genom projektmedel, vilket uppfattas som verkningslöst.
Skolan efterlyser ny kunskap och kompetens, av annan art i arbetet med att skapa en god psykosocial miljö för eleverna. Deltagarna i studien, som var en del av ett strukturerat tvärprofessionellt samarbete, visade stor motivation för ytterligare samarbete.

Studiens överordnade mål var att föra upp behovet för kunskap om olika former för samarbete samt implementering av samarbete mellan olika professioner och sektorer på dagordningen, särskilt inom skolan men även generellt inom folkhälsoarbete.

– Det ger mig möjligheten att knyta viktiga internationella kontakter som för min forskning framåt, säger Terese Glatz om bidraget från Vetenskapsrådet, vars syfte är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen.
Terese Glatz ska undersöka varför vissa föräldrar känner sig trygga i sin roll medan andra har en låg tilltro till den egna förmågan. Denna kunskap kan göra det möjligt att identifiera vilka föräldrar som behöver extra hjälp i sin föräldraroll.

– Att föräldrar känner sig trygga i sin föräldraroll kan vara en viktig grundsten för bra föräldraskap och för ungdomars välmående. I projektet ska jag bland annat undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar föräldrars tilltro till sig själva, säger Terese Glatz.
Hon kommer att använda sig av longitudinell data för att få en bild av vad som händer med föräldrars tillit till sig själva när relationen till deras barn förändras över tid. Longitudinella studier är undersökningar som följer upp grupper av människor över en längre tid. Forskningen inom det här området har sällan haft ett longitudinellt perspektiv, men forskare vid både Örebro universitet och Wake Forest University har erfarenhet av att arbeta på det sättet.

Följa föräldrar och barn över tid
– Genom att undersöka vad som händer i relationen mellan föräldrar och barn över tid och hur det är kopplat till föräldrars tilltro hoppas jag kunna förklara varför vissa föräldrar fastnar i negativa mönster.

I sin doktorsavhandling undersökte Terese Glatz varför föräldrar reagerar som de gör när de stöter på problem med sina ungdomar. Hennes forskning visar att när föräldrar känner sig maktlösa i sin föräldraroll leder det ofta till att de reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser istället för att genom stöd, värme och uppmärksamhet försöka påverka barnens beteende.
– När barn beter sig illa ses det många gånger som föräldrarnas fel men det är ett något förenklat sätt att se det på. Min tidigare forskning har indikerat att vi måste ha mer förståelse för föräldrars situation och att föräldrar och ungdomar påverkar varandra. Något vi i dag har lite kunskap om är hur ungdomars beteende och utveckling påverkar hur deras föräldrar känner kring sitt föräldraskap.

– I detta projekt kommer jag fokusera på föräldrars självtillit mer generellt och inte bara när de stöter på problem, men kärnan är densamma. I slutändan hoppas jag att resultaten från min forskning ska göra det möjligt att ge föräldrar hjälp för att bryta negativa mönster och istället hitta positiva lösningar i vardagen.

KONTAKT
För mer information kontakta Terese Glatz: 073-056 0022