Avhandlingen, med titel “Knowledge flows across space and firms”, handlar om olika typer av kunskap: kunskap knuten till individer, kunskap knuten till produkter samt hur kunskap rör sig i geografin.

Avhandlingen undersöker bland annat högskolestudenters val av boenderegion efter att de har tag ut sin examen och den utreder särskilt vilka faktorer som gör att de väljer att flytta ifrån utbildningsregionen. Individuella faktorer som ålder och kön påverkar typ av boenderegion men även regionala faktorer i utbildningsregionen.

Utöver detta analyseras även är vilka regionala faktorer som påverkar regioner förmåga att förnya sin exportbas genom att börja exportera produkter som tidigare exporterats från andra regioner i Sverige. Vidare fortsätter Lina att analysera regioners export och tittar på hur industrier och regioner kan använda sig av den högkvalitativa importen för att skapa högkvalitativ export.

Slutligen undersöks hur arbetskraft med kreativa arbetsuppgifter påverkar produktiviteten i företag som kan kategoriseras som kunskapsintensiva företagstjänster.

INFORMATION OCH FAKTA
Fakultetsopponent vid disputationen var Associate Professor Alessandra Faggian, University of Southampton, UK/Ohio State University, USA.

Betygsnämnden bestod av Professor Andres Rodrigues-Pose, LSE, London School of Economics, Professor Henri de Groot, Free University, Amsterdam, och docent Charlotta Mellander, JIBS. Ordförande var professor Charlie Karlsson (main tutor). 

För mer information

Alltsedan Internet blev vanligare bland de bredare befolkningslagren under mitten av 1990-talet har dess interaktiva potential diskuterats. Föreställningar kring dagstidningar och deras anpassningsförmåga till nätet har stått i centrum, både vad gäller svårigheter att tjäna pengar på nätupplagor, men också hur journalister och läsare ska kunna anpassa sig till mediets interaktiva potential.

Politisk aktivitet på Internet har också varit av intresse – mycket diskussion och debatt, både inom forskningen och inom samhället i stort, har pekat på Internets roll för politisk mobilisering och kommunikation mellan politiker och medborgare. De senaste årens fokusering på vad som ofta kallas Web 2.0 och olika typer av sociala medier, såsom bloggar, Facebook och Twitter, har återigen höjt förhoppningarna på nätets påstådda potential för samhällelig förändring gällande de tidigare nämnda områdena.

I sin avhandling har Anders Larsson studerat tidningar och politisk kommunikation på nätet med syftet att ta reda på hur verksamma inom samhälleliga institutioner (här exemplifierade med media och parlamentarisk politik) använder sig av de olika interaktiva funktioner som Internet medför, samt hur deras olika publiker gör detsamma.

Avhandlingens resultat visar att även om vissa journalister och politiska aktörer arbetar mycket aktivt och kreativt med olika interaktiva funktioner på Internet så har de flesta betydligt mer konservativa användarmönster. Avhandlingens första delstudie visar att svenska tidningar utnyttjar ungefär en tredjedel av de interaktiva funktioner som undersöktes. Vad gäller politiker konstaterar Anders Larsson att interaktivitet med väljare främst utnyttjas inför valkampanjer. Efter riksdagsvalet 2010 kunde man se tydliga exempel på detta.

Liknande tendenser går att spåra hos ”publiken”. Avhandlingen visar att de allra flesta av oss nöjer oss med att enbart läsa nyheter på nätet utan att engagera oss i att kommentera eller skriva egna bloggposter och artiklar på tidningars hemsidor.

En av avhandlingens delstudier fokuserade på politikers användande av Twitter under riksdagsvalet 2010.

– Resultaten från studien indikerade att Twitter framförallt användes som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal och att dess potential för kommunikation väljare och politiker emellan inte utnyttjades i någon större utsträckning, säger Anders Larsson.

Som en väg framåt pekar avhandlingen på intressanta möjligheter att studera de mer avancerade användarna, de som utnyttjar nätets potential oftare än andra. Kanske kan vi få en blick av vår egen framtida nätanvändning genom att fokusera på dem.
Avhandlingen försvaras den 16 maj.

För mer information kontakta Anders Larsson, telefon: 070-313 6221, e-post: anders.larsson@im.uu.se

Projektet handlar om trafikdata och flera trafikorganisationer är inblandade: Västtrafik, Göteborgs Stad, Trafikverket och Samtrafiken. Daniel Rudmark är professionsdoktorand på InnovationLab, forskare på Viktoriainstitutet och en av de som jobbar med projektet på Högskolan i Borås. 

 – Alla de här aktörerna sitter på mängder av trafikrelaterad data, till exempel om förseningar, parkeringsplatser, trafikolyckor, vägarbeten, tidtabeller. Syftet med det här projektet är att se hur man kan göra denna data tillgänglig för tredjepartsutvecklare, säger Daniel Rudmark.

Tredjepartsutvecklarna är de som kan ta data och göra den tillgänglig för allmänheten genom till exempel mobilapplikationer.  Daniel Rudmark skriver sin avhandling på Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås om hur trafikorganisationerna behöver förhålla sig till just dessa tredjepartsutvecklare och skapa effektiva gränssnitt för att applikationer ska kunna bli till. 

Prisbelönt projekt
Projektet har uppmärksammats i media och dessutom vunnit flera utmärkelser. Trafiklab.se (länk) är ett exempel på vad forskningsprojektet hittills resulterat i. Webbplatsen är ett initiativ för öppen trafikdata och visar upp prov på vad man kan åstadkomma genom att öppna upp data från olika trafikorganisationer.

FAKTA
Innovation för hållbart vardagsresande är ett projekt som drivs av Viktoriainstitutet  i Göteborg och de övriga parterna är: Högskolan i Borås, Chalmers, Göteborgs universitet, Västtrafik, Göteborgs Stad, Trafikverket, Samtrafiken, Volvo IT, Diadrom och Telenor.

KONTAKT
Daniel Rudmark, Tfn: 033-435 42 73, Mobil: 0733-604050 E-post: Daniel.Rudmark@hb.se
Rikard Lindgren, professor, Tfn: 033-435 45 61, Mobil: 0733-764274 E-post: Rikard.Lindgren@hb.se

Med kodväxling avses användningen av två eller fler språk i samma text, det som i dagligt tal ibland kallas att ”blanda” språk. Bokens kapitel ger historiska och nutida exempel på kodväxling i olika språk och i olika flerspråkiga sammanhang. I boken finns till exempel ett kapitel om kodväxling i Storbritannien under medeltiden och ett kapitel om kodväxling i brev skrivna av engelska kvinnor mellan 1400-1800 talet. 

Kodväxling förekommer både i traditionella medier, såsom TV och radio, och i sociala medier, till exempel Facebook, bloggar, sms och e-post. I boken behandlas kodväxling i tidskrifter, romaner (t.ex. Mikael Niemis bok ’Populärmusik från Vittula’ och Ann-Helen Laestadius bok ’SMS från Soppero), samt i sms och på internet. 

Det finns sedan tidigare många böcker om muntlig kodväxling men betydligt färre böcker om fenomenet i skrift.

Bokens titel: Language Mixing and Code-Switching in Writing: Approaches to Mixed-Language Written Discourse. Boken är publicerad 2012 vid New York-baserade förlaget Routledge. 

Ytterligare information
Carla Jonsson vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, tfn 08-16 1442, e-post carla.jonsson@biling.su.se

Se förlagets information om boken nedan:
http://www.routledge.com/books/details/9780415879460/

Det är inte bara länder i västvärlden som fokuserar på att skapa innovationer baserade på nya forskningsrön. Sedan 1978 har Kina alltmer investerat i att skapa ”high-techindustrier” i syfte att modernisera Kina och skapa en ”socialistisk marknadsekonomi”. Bioteknikindustrin är en av dessa industrier men med tanke på Kinas svaga forskningsbas bland annat på grund av Kulturrevolutionen (1966-1976) och att Kina traditionellt fokuserat på tung industri och försvarsindustrin kan Kinas satsningar på bioteknik verka utmanande.

– Med tanke på den utveckling som Kina haft sedan 1978, kommer Kina att bli en viktig aktör i framtiden gällande biotekniska läkemedel. Forskningsbasen har stärkts oerhört och Kina är näst efter USA det land som har flest vetenskapliga publikationer, säger Åse Linné, vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Hon har genomfört en fallstudie bestående av fem olika biotekniska läkemedelsprocesser som visar på hur biotekniska läkemedel utvecklas, produceras och används. Studien visar att bland hundratals utvecklingsprojekt har ett fåtal nått storskalig användning. Den visar specifikt på tre komponenter som viktiga vid skapandet av dessa läkemedel i Kina, den kinesiska statens aktiva inblandning, användningen av militär forskning och användningen av transnationellt nätverkande.

– Att den kinesiska staten är involverad är föga förvånande men det är intressant att se på vilket sätt detta sker, säger Åse Linné.

Hon har sett att den kinesiska staten ”öppnar upp” för interaktion mellan olika företag och organisationer, oavsett om dessa är privata eller statliga, militära eller civila, nationella eller internationella. Dessutom är statliga organisationer direkt aktiva i skapandet, bland annat genom statliga labb som utvecklar ny bioteknisk kunskap, genom statliga företag som tillverkar dessa läkemedel och genom statliga sjukhus som använder dessa läkemedel.

Även den kinesiska militärforskningen är viktig för landets utveckling av biotekniska läkemedel. Det är tydligt att militära forskningsenheter har varit viktiga i utvecklandet och skapandet av ny kunskap, vilket kan härledas till att de var dessa enheter som klarade sig bäst efter Kulturrevolutionen. Militären tillhör en av Kinas mest sofistikerade organisationer. Även resurser från andra länder har varit viktiga för läkemedelsutvecklingen för landet. Kina har med hjälp av samarbete med andra organisationer i andra länder fått tillgång till ny biotekniskkunskap som har används i skapandet av biotekniska läkemedel.

Kina står dock inför flera utmaningar gällande utvecklingen av biotekniska läkemedel. Det finns få tekniskt avancerade företag och den historiska bakgrunden med planekonomi har påverkan på banden mellan forskning och industri. Det kinesiska sjukvårdsystemet är också underutvecklat och endast 30 procent av befolkningen har sjukvårdsförsäkring. Dessutom är det mest generiska kemiska läkemedel och TCM (traditional chinese medicine) i omlopp i systemet.

Just de bristande sjukvårdsförsäkringarna kan leda till problem i landet, menar Åse Linné, eftersom detta kan leda till att många kineser känner sig tvingade att ställa upp i kliniska studier. Utvecklingen pekar dessutom mot att allt fler internationella företag genomför kliniska studier i Kina.

KONTAKT
Åse Linné
tel: 018-471 14 95, 0707-727267

Under parollen ”vi lyfter barnets perspektiv i utvecklingen av hälsoinnovationer” har forskare vid CVHI forskningsmiljö lanserat en tvärvetenskaplig satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad.

Sedan drygt ett år tillbaka pågår en större satsning på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad. Projektet drivs av forskare verksamma vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).

– Detta är en strategiskt viktig satsning för Högskolan, inte minst eftersom vi arbetar tvärvetenskapligt och väver ihop hälsa med informatik, interaktionsdesign och innovation, säger Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap och projektledare för satsningen tillsammans med Petra Svedberg, lektor i omvårdnad.

Den första delen i projektet har varit att ta fram ett webbaserat, interaktivt verktyg för kamratstöd mellan barn drabbade av cancer i åldrarna 8 till 12. Satsningen är unik, dels för att få studier inom området har gjorts på barn i de här åldrarna, dels för att barnen är medforskare och har en aktiv roll i forsknings- och designprocessen. Barnens medverkan kommer att bidra till att verktyget utgår från deras perspektiv på hälsa och hur kamratstöd kan förmedlas med webbaserade eller mobila tekniker. Arbetet sker tillsammans med forskare vid Högskolans forskningsmiljö EIS (Halmstad Embedded and Intelligent systems research) och är på sikt tänkt att även kunna användas av barn i andra sammanhang.

Parallellt med det webbaserade kamratstödet har nu en andra satsning inletts med fokus på att stödja barns delaktighet och inflytande i vården, dels när det gäller vård av barn med kroniska sjukdomar, dels vid vaccination.

– Barn är särskilt utsatta i vården, deras grundläggande rätt att delta i beslutsfattande kring sin egen hälsa är i många avseenden begränsad. Det kan vara svårt för ett barn att få sin röst hörd i ett traditionellt samtal som ofta domineras av föräldrar och vårdpersonal. Tanken med det här projektet är att barn i åldrarna 8–16 ska involveras i beslutsfattande på en nivå som motsvarar deras erfarenhet, behov, ålder och förmåga, säger Petra Svedberg.

Satsningen på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa ligger helt rätt i tiden och stöds, förutom av Högskolan i Halmstad, av Vetenskapsrådet. I slutet av april beviljades ytterligare medel till projektgruppen från Vinnova, Formas, FAS och Vetenskapsrådet i en nationell satsning på forskning om barns psykiska hälsa. Detta stöd innebär att man kommer att kunna anställa ytterligare doktorander till den projektgrupp som i dag består av omkring tio forskare och doktorander.

I december 2011 utsågs Högskolan i Halmstad till en KK-miljö av KK-stiftelsen, vilket innebär att en långsiktig satsning – Forskning för innovation – har kunnat sjösättas. Satsningen består av tre styrkeområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Satsningen på hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa förenar och utvecklar samverkan mellan dessa områden och inom ramen för KK-miljön söks nu samproduktion med det privata näringslivet.

– Traditionellt arbetar vi gentemot den offentliga verksamheten. Samtidigt som vi stärker vår relation med kommunen och regionen kopplar vi nu även in näringslivet där vi har sökt samverkan med dels ett stort internationellt läkemedelsföretag, dels ett lokalt företag som arbetar med webbaserade tjänster och informationslösningar inom vården, berättar Jens Nygren.

Han understryker att projekten bygger på en treenighet mellan offentlig sektor, högskola och näringsliv, där samarbete mellan parterna är centralt för att utveckla forskningen vid Högskolan och för att de hälsoinnovationer som utvecklas ska spridas i samhället.

Parallellt arbetar forskargruppen även med ”Halmstadsprojektet”, där en unik hälsoundersökning bland elever i årskurs 6 och 9 på sju kommunala skolor i Halmstad har genomförts.

– Undersökningen omfattar över 1 000 barn och lyfter barnens subjektiva upplevelse av hälsa och livskvalitet. Här söker vi samverkan med offentliga verksamheter i Halmstads kommun och Region Halland för att gemensamt arbeta med insatser kring barns psykiska hälsa, säger Petra Svedberg.
Gemensamt för samtliga pågående projekt är att barn som berörs av forskningen är med i forsknings- och innovationsprocessen och med sitt deltagande påverkar och utvecklar arbetet.

– Vi vill arbeta promotivt och lyfta just det psykiska välbefinnandet bland barn och vad som främjar deras hälsa snarare än att fokusera på riskfaktorer. Målet är att vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa, säger Jens Nygren.

Kontakta gärna Jens Nygren för mer information, tel.  0702-29 73 70

– Vi har adresserat problemet med så kallad räckviddsoro eller räckviddsångest som figurerar bland människor, men också i medierna, när det gäller elbilar. Oron eller ångesten kan förekomma både innan och under körning. ”Kommer jag att kunna göra den där resan på lördag”, frågar föraren sig själv. Men oron finns också redan innan elbilen ens är inköpt.

Det säger Anders Lundström, forskare på avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign vid KTH. Tillsammans med bland annat några andra KTH-forskare har han tagit fram en ny teknik och nytt verktyg som visuellt, pedagogiskt och enkelt visar på en karta hur långt man kan åka med sin elbil.

– Verktyget kan fungera som ett bra underlag innan man köper en elbil, men också för elbilsägaren som vill ta ett informerat beslut innan en specifik resa äger rum, säger Anders Lundström.

Så här fungerar verktyget. Användaren klickar på en punkt på kartan, och en geometrisk figur uppenbarar sig runt punkten. Den berättar visuellt hur långt man i den givna situationen kan ta sig avståndsmässigt på kartan innan batteriet är helt urladdat. Användaren klickar så på en annan punkt på kartan som motsvarar dit användaren vill köra, och en rutt läggs upp. Samtidigt uppdateras och krymper den geometriska figuren och batteriindikatorn visar hur mycket elektricitet som förbrukats. Användaren kan sedan fortsätta att lägga upp fler rutter – hur många som helst – till dess att batteriet tagit slut.

Batteriet kan också ”laddas” lite eller mycket mellan två resor, så att fler bilfärder kan göras innan batteriet slutligen måste laddas.

– Verktyget hjälper dig att planera din vardag med elbilen. Till exempel om du har tillräckligt mycket elektricitet kvar så att du kan köra hem från jobbet, äta och sedan åka till gymmet utan att ladda, eller om du måste köra direkt från jobbet till gymmet, säger Anders Lundström.

Tillsammans med forskarkollegorna har Anders Lundström simulerat en rad olika scenarier, men också jämfört verktygets och elbilens uppskattning av elförbrukning.

– Det är ett rimligt antagande att våra beräkningar, som tar hänsyn till yttre faktorer och inte bara stirrar sig blind på spänningen i batteriet, kan förbättra noggrannheten på vad elbilen lovar att dess batteri kan leverera i form av räckvidd. Man kör till exempel sällan bil i ett platt och vindfritt landskap, något som blir väldigt tydligt när man kör elbil, säger Anders Lundström.

Han menar att det finns flera tankar om hur tekniken kan komma att användas i framtiden.

– Förutom som webbtjänst kan tekniken absolut användas på en skärm i elbilen. Det är ett spår som vi haft i åtanke hela tiden. Smartphones och Ipad är andra tänkbara spår där verktyg och tekniken kan användas, säger Anders Lundström.

Han tillägger att de redan har en app som kan köras på smartphones, men det för närvarande går lite för tungt då beräkningarna är komplexa. Därför ska dessa flyttas till det så kallade molnet, det vill säga servrar på internet.

Hur länge behöver då elbilsägarna använda verktyget innan de får ett hum om hur långt de kan ta sig på en laddning? Anders Lundström har svaret.

– Jag tror inte man behöver många minuter för att bilda sig en hygglig uppfattning, som sedan stärks ytterligare i takt med att fler vardagssituationer testas. När det gäller vinterscenarier, helgaktiviteter och längre resor kan dock även fortsättningsvis verktyget vara ett viktigt stöd för elbilsägaren, säger Anders Lundström.
Höst och vår är de bästa årstiderna för elbilar, för då krävs inte så mycket värme eller luftkonditionering, tillägger han. Det blir en annorlunda situation vid lite mer extrema minusgrader, man kan tappa mer än hälften av batterikapaciteten.
Hittills har flera företag visat intresse för tekniken och verktyget, bland andra biluthyrare och försäljare av elbilar. Det är många potentiella kunder som ringer och undrar om elbilen kan fixa resan, berättar Anders Lundström. Verktyget kan vara en extraservice för kunderna då de själva kan testa innan de fattar beslutet att hyra eller köpa en elbil.
 
– Men det händer andra saker i Stockholm också. Projektet Elbil2020 har ambitionen att göra Hammarby Sjöstad till en nationell demostad för elbilar och laddhybrider. Då kan tekniken komma väl till pass, säger Anders Lundström.

Nissan Leaf är den elbilsmodellen som KTH-forskarna hittills arbetat med, men det går enkelt att lägga till flera bilmodeller som Mitsubishi i-MiEV, Tesla Roadster, Peugot iOn och Volvo C30 Electric. På det sättet kan användaren även testa vilken elbil som passar de egna behoven bäst.

– Verktyget hanterar distans idag, och hur mycket energi det teoretiskt går åt att avverka denna distans givet de hastighetsbegränsningar som finns. Vi har även förberett för höjdskillnad som spelar roll för elförbrukningen. I framtiden skulle vi, som jag precis sade, även vilja ha med fler bilmodeller, möjlighet att ändra vikt beroende på antalet passagerare eller bagage, luftmotstånd, temperaturskillnader och vindförhållanden, säger Anders Lundström.

Är detta en teknik som förhoppningsvis kommer att bidra till ökad förståelse och popularitet för elbilen? Är det din förhoppning?

– Det är klart att jag tror det, annars skulle det ju vara meningslöst att forska om och utveckla detta verktyg. Det är lite synd att den potentiella elbilsköparen och -föraren ratar elbilstekniken trots att det inte behövs eftersom elbilen för det allra mesta uppfyller de krav som den potentiella köparen eller föraren har, säger Anders Lundström.

INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningen har Anders Lundström bedrivit tillsammans med Cristian Bogdan och Filip Kis (också KTH-forskaren), samt teknikkonsulten Ingvar Olsson på Tritech och i samarbete med SICS ICE-Lab som leds av Lennart Fahlén. Forskningen är finansierad av STandUP for Energy och EIT ICT Labs.

För mer information, kontakta Anders Lundström:
073 – 361 99 41 eller andelund@kth.se.

Inga-Lill Grahn har i en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet undersökt hur orden tänka och tanke används i tre samtal hämtade från programmet Radiopsykologen i Sveriges Radio. Två olika språkvetenskapliga analyser har genomförts på materialet. Dels en studie av grammatiken i konstruktioner där orden tänka och tanke finns med, dels en studie av interaktionen mellan samtalarna.

– Min undersökning visar att samtalarna inte bara talar om tänkande i termer av att någon tänker, utan framförallt i termer av ett pågående samspel mellan någon som tänker och själva tanken, säger Inga-Lill Grahn. I detta samspel används verb som varken är abstrakta eller mentala, utan som tvärtom beskriver konkreta, materiella och verbala företeelser. Till exempel framkommer att tanken slår till, talar och drar med sig tänkaren till oönskade platser, och att tänkaren ger igen med samma mynt.

Inga-Lill Grahns grammatiska analys av språkliga konstruktioner där orden tänka och tanke ingår visar en tänkare som inte verkar särskilt rationell utan som snarare ofta tappar kontrollen i relation till sin egen tanke. Analysen av interaktionen i samtalen kompletterar den grammatiska analysen och understryker hur språkbruket bidrar till den rådgivning som pågår i radioprogrammet, i vilken det gäller att formulera och lösa inringarens problem. Det går till så att samtalarna gemensamt formulerar ett problem där tänkaren är i underläge i förhållande till tanken och därefter en lösning där tänkaren istället är i överläge.

– Filosofen Ludvig Wittgenstein menade att för att förstå vad ord egentligen betyder måste man studera hur de används. Detta är också min utgångspunkt i avhandlingen; jag utgår ifrån att det vi talar om när vi talar om att tänka också skvallrar om vår föreställning om tänkandet, säger Inga-Lill Grahn.

KONTAKT
Inga-Lill Grahn,
telefon: 031—786 5917,
mobil: 0709—28 90 36,
e-post: inga-lill.grahn@svenska.gu.se

AVHANDLINGEN
Tala om att tänka — om processer och projekt vid användning av orden tänka och tanke i tre samtal Tid och plats för disputation: Lördagen den 5 maj 2012, kl.10.15 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Opponent: Professor AnnaMalin Karlsson, Södertörn
Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28878/1/gupea_2077_28878_1.pdf

Av studiens resultat framgår att andelen alkoholrelaterade dödsolyckor av alla olyckor är ungefär lika stor i tätort som på landsbygd. På det statliga landsbygdsvägnätet är andelen alkoholrelaterade olyckor störst på tvåfältsvägar utan mittseparering. På dessa vägar är alkoholrelaterade olyckor dessutom vanligare på vägar med hastighetsgräns 60–70 km/tim än på vägar med 80–100 km/tim samt vanligare på sekundära och tertiära länsvägar än på övriga vägkategorier.

För olyckor med svårt skadade fick man i studien liknande mönster avseende vägtyp, hastighetsgräns och vägkategori, men det går inte att se lika tydliga skillnader som för dödsolyckorna när det gäller hastighetsgräns och vägkategori.

Av resultaten framgår vidare att 52 procent av de alkoholrelaterade dödsolyckorna inträffar nattetid klockan 22–07. Förare under 25 år förekommer i 53 procent av alla alkoholrelaterade dödsolyckor nattetid, men bara i 14 procent under förmiddag och 10 procent under eftermiddag. Även i prov från polisens bevisinstrument utgör de unga förarna en större andel av alla misstänkta förare nattetid än under dagtid.

VTI-forskarna har också funnit att de drogrelaterade dödsolyckornas fördelning på olika delar av vägnätet snarare liknar de nyktra dödsolyckornas fördelning än de alkoholrelaterade dödsolyckornas fördelning.

Resultatet presenteras i VTI notat 14-2012

De 11 doktoranderna bedriver forskning och förbereder sina avhandlingar inom ämnen som redovisning, marknadsföring, hållbarhet och fastighetsföretagande.

– Handelshögskolan vid Åbo Akademi rankas som den bästa ekonomiutbildningen i Finland. För vår del är samarbetet det första steget mot att ekonomutbildningen vid Högskolan i Gävle ska få forskarutbildningsrätt. Vi stärker vår spetsforskning inom byggd miljö och människa, kommenterar Arne Fagerström, universitetslektor.

Samarbetet innefattar gemensamma seminarier, forskningsutbyte och dessutom att tillsammans bedriva doktorandutbildningen.

Den första workshopen, som äger rum i Gävle under torsdagen och fredagen, består av doktorandpresentationer och diskussioner samt under den andra dagen två föredrag – Natalia Semenova föreläser om ”Hållbarhet – kan det vara lönsamt?” och Pontus Cerin om hållbarhetsfrågor inom fastighetsbranschen.

I höst väntar en ny workshop, denna gång på Handelshögskolan vid Åbo Akademi, för samma grupp doktorander.

– Ekonomi är ett område som kan ge goda forskningsbidrag till Högskolan i Gävle inom hållbar utveckling. Sådan forskning kan bland annat handla om hur värdeskapande sker i ett hållbart perspektiv, säger Arne Fagerström.

KONTAKT OCH INFORMATION
Arne Fagerström, universitetslektor, Akademin för utbildning och ekonomi
Tel: 026-64 87 05 eller 073-030 02 60